1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna och åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.

Gillis Hammar Birgitta Berg

Stadsdelsdirektör Chef för förskola, skola, fritid och kultur

Som svar på en skrivelse från Jan Björklund(fp), föreslår utbildningsförvaltningen i ett tjänsteutlåtande att en enhet för dyslexi/läs- och skrivsvårigheter inrättas som ska vara riktad mot alla skolformer; förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och särskola.

Enheten ska svara för spetskompetens inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och kunna ge stöd och konsultation i utredningar och insatser för eleverna och vid behov genomföra specialistutredningar. Inom enheten ska det bedrivas ett kunskaps- och utvecklingsarbete kring läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Enheten ska bidra till kompetensutveckling för att förebygga, upptäcka och arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Utbildningsnämnden har sedan beslutat att ärendet ska skickas på remiss till stadsdelsnämnderna för att efterhöra deras behov av den föreslagna verksamheten.

Farstas skolor har en policy som innebär att vi strävar efter att utveckla en egen kompetens på området läs-och skrivsvårigheter/dyslexi samt att endast i de mest komplicerade fallen köpa utredningar och expertbedömningar externt.

Vad Farsta stadsdel beträffar ser förvaltningen därför ingen anledning till att inrätta en central enhet för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i staden.

Ärendet har behandlats i rektorsgruppen och i Stödenheten och sammanställts inom avdelningen för förskola, skola, fritid och kultur.

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har alltmer uppmärksammats som ett allvarligt problem för många elever. Behovet av utredningar har ökat liksom efterfrågan av stödinsatser. Skolans ansvar för att uppmärksamma elever med läs- och skrivsvårigheter och ge dem tidiga och adekvata stödinsatser, ställer stora krav på kunskap inom området.

Med anledning av att läs-och skrivsvårigheter/dyslexi kan ha en sammansatt och komplicerad bakgrund, bör en beskrivning och analys av svårigheterna ses ur ett tvärprofessionellt perspektiv, där följande områden är representerade: pedagogik, logopedi, medicin och psykologi.

I Stockholms stad har tidigare funnits en verksamhet inriktad på läs- och skrivsvårigheter/dyslexi; främst pedagogiskt utvecklingsarbete, stöd och fortbildning. Den verksamheten, Stockholms dyslexicentrum, startade 1993. I samband med stadsdelsreformen blev centret helt intäktsfinansierat och efterfrågan på deras tjänster minskade så kraftigt att verksamheten upphörde 2002.

Utbildningsförvaltningen föreslår nu att en enhet för läs- och skrivsvårigheter /dyslexi inrättas, som ska svara för att komplettera och stödja insatser inom förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och särskola som rör utredning och stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Enheten ska verka för att öka kompetensen kring läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och ge stöd i form av spetskompetens, d.v.s. fördjupad kompetens inom området och samtidigt kunna erbjuda specialistutredningar vid särskilt komplicerade frågeställningar.

För att skapa kontinuitet i kontakter med olika stadsdelar och skolor föreslås att enheten inom sig arbetar i fyra olika team gentemot olika delar av staden.

Arbetet inom enheten ska bedrivas utifrån de uppdrag som kollegorna ger och omfatta:

• utredning inklusive återföring i samarbete mellan olika berörda yrkesområden
• att ge förslag på pedagogiska program, metoder och hjälpmedel
• handledning / konsultation vid utredningar och stödinsatser
• kompetensutveckling

Inom enheten ska utvecklingsarbete bedrivas för att följa forskning och utveckling inom området, initiera utvecklingsarbete, öka kunskap och kvalitet inom området genom kompetensutveckling samt sprida information och marknadsföra enheten.

Bemanningen beräknas uppgå till ca tio personer enligt nedan:

• en enhetschef
• fyra pedagoger (speciallärare / specialpedagoger)
• två logopeder
• två psykologer
• en läkare

Kostnaden för dyslexienheten beräknas under 2004 uppgå till 3,5 mnk. Fr.o.m. 2005 beräknas årskostanden till ca 6.0 mkr (kostnader 6.0 mkr, intäkter 0,6 mnkr).

Utbildningsnämnden har för närvarande inte i uppdrag att driva en för staden gemensam enhet för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Utbildningsnämndens budgetram måste därför utökas med kostnaderna för denna.

Inom stadsdelens skolor har vi en policy och ambition att utveckla en egen kompetens vad gäller att hantera elever med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi.

Genom att alla skolor och allt fler förskolor konsekvent arbetar med LUS (läsutvecklingsschema), får vi en tidig upptäckt av elevernas läs- och skrivsvårigheter. Därmed kan vi också sätta in tidiga åtgärder.

Vår egen Stödenhet har en hög kompetens på området och ger förskolor och skolor konsultativ hjälp med bedömningar och adekvata åtgärder.

Därutöver utvecklar vi successivt ett system med små undervisningsgrupper/klasser i stadsdelens skolor. Några av dessa vänder sig till elever med läs- och skrivsvårigheter eller språkproblem. Dessa grupper/klasser med hög lärarkompetens inom bl. a dyslexi ser vi också som ett alternativ till dyra externa placeringar.

Stor vikt läggs också vid kompetensutveckling av personalen när det gäller läs-och skrivsvårigheter. Aktuella satsningar är att samtliga speciallärare i stadsdelen på kompetensfondens bekostnad nu får möjlighet att deltaga i SPITS (Stockholms pedagogiska IT-satsning), där de får ta del av nya möjligheter inom IT-området för att hjälpa barn med bl.a. läs- och skrivsvårigheter.

Fyra rektorer kommer under våren att deltaga i en studieresa till Nya Zealand och Australien, där man har kommit mycket långt när det gäller läs- och skrivinlärning för alla.

Sammanfattningsvis är förvaltningens uppfattning att vi klarar att hantera de flesta problem vad gäller läs-och skrivsvårigheter/dyslexi inom vår egen organisation i stadsdelen. I mer komplicerade fall köper vi utredningar och expertbedömningar från externa specialister.

Vårt förhållningssätt innebär att skolorna utvecklar en egen kompetens på området, att åtgärderna blir snabbare och med stor sannolikhet mer kostnadseffektiva.

Vad Farsta stadsdel beträffar, ser förvaltningen därför ingen anledning till att inrätta en central enhet för läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i staden.