Strategisk miljöbedömning – Områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg 2006-04-03 Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg 2006-04-12 Varför en strategisk miljöbedömning?...............................................3 Programmet ........................................................................................3 Bakgrund och tidigare utredningar...................................................................... 3 Avgränsning .......................................................................................4 Alternativ och nollalternativ ............................................................................... 4 Miljöförhållanden i Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg..........5 Vilka är kvaliteterna för rekreation och landskapsbild?...................................... 5 Vilka är kvaliteterna för den biologisk mångfalden? .......................................... 6 Hur är ljudkvaliteten?........................................................................................ 10 Hur är luftkvaliteten? ........................................................................................ 10 Övrigt ................................................................................................................ 10 Kulturhistoria och fornlämningar.................................................................. 10 Markföroreningar .......................................................................................... 11 Verksamheter ................................................................................................ 11 Miljöpåverkan i samband med programmet.....................................12 Konsekvenser rekreation och landskapsbild ..................................................... 12 Konsekvenser för naturvärden .......................................................................... 12 Konsekvenser för ljudkvalitet ........................................................................... 14 Bostäder längs Skärholmsvägen.................................................................... 14 Bostäder vid Sätraskogen.............................................................................. 14 Förbifart Stockholm och E4/E20................................................................... 14 Konsekvenser för luftkvalitet............................................................................ 17 Bostäder längs Skärholmsvägen.................................................................... 17 Bostäder i befintlig bebyggelse och vid Sätraskogen.................................... 17 Förbifart Stockholm och E4/E20................................................................... 17 Övrigt ................................................................................................................ 20 Konsekvenser för kulturhistoria och fornlämningar...................................... 20 Verksamheter ................................................................................................ 20 Varför en strategisk miljöbedömning? Ett områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg har arbetats fram för att pröva var bebyggelse kan tillkomma och behovet av ny infrastruktur. I samband med programmet arbetades en strategisk miljöbedömning fram för att på en översiktlig nivå föra in kunskaper om miljöns förutsättningar och programmets effekter tidigt i processen. En strategisk miljöbedömning är miljöbedömning inför ett strategiskt beslut, t ex om ett program. Den strategiska miljöbedömningen fokuserar därför framför allt på om och var en förändring kan ske (medan miljökonsekvensbedömningen mer handlar om hur detta kan göras). Den strategiska miljöbedömningen ska bidra till att identifiera strategiska vägval och avslöja målkonflikter i ett tidigt skede. Syftet är dels att ge motiv för tidig bortsortering av alternativ som inte uppfyller grundläggande kriterier och att sedan ge underlag för avvägningar mellan olika var för sig genomförbara alternativa lösningar med olika grad av miljöpåverkan. Bedömningen har gjorts på uppdrag av stadsbyggnadskontoret i samband med att områdesprogrammet Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg färdigställs. En arbetsgrupp med representanter från stadsbyggandskontoret och miljöförvaltningen har bildats för att miljöbedöma områdesprogrammet. Programmet Ett program har tagits fram för de fyra stadsdelar Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. I programmet ska förutsättningarna för områdets utveckling redovisas genom förslag till ny Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg 2006-04-12 bostadsbebyggelse, utveckling av verksamheter samt utbyggnaden av ny eller ombyggd infrastuktur. Parallellt med områdesprogrammet tas ett förslag till naturreservat för Sätraskogen fram. De strategiska frågor som programmet ska svara på är: 1. Avgränsningen mellan bebyggelse och naturreservat. 2. Behovet av ny infrastruktur i form av vägar och spårvägar. 3. Utformning av Skärholmsvägen med närmaste omgivning samt Vårbergsvägen och Björksätravägen som exempel på utformningen längs huvudvägnätet. Bakgrund och tidigare utredningar • I Vision för Söderort som antogs i kommunfullmäktige 2002 bedömdes att bostadsbebyggelse framförallt kan tillkomma längs en ombyggd Skärholmsväg och i naturnära lägen. • Gatu- och fastighetskontoret gjorde 2001 en trafik- och exploateringsutredning för Skärholmsvägen. Den antog fyra grader av exploatering och förändringar av trafiken på Skärholmsvägen. Gatu- och fastighetsnämnden återremitterade utredningen 2002 med uppdraget att pröva en etapputbyggbar flyttning av Skärholmsvägen och en högre exploateringsgrad av området. • Staden har 2002 tillsammans med Huddinge kommun och regionplane- och trafikkontoret tagit fram en sträckningsstudie för snabbspårväg från Älvsjö via Fruängen, Skärholmen och Kungens Kurva till Flemingsberg. En utvidgad studie för sträckan Smista-Kungens Kurva har utförts 2005 tillsammans med SL. • Stadsbyggnadskontoret och gatu- och fastighetskontoret har under 2003 låtit tre konsultgrupper göra varsin förstudie för områdets utveckling. Arbetet har legat till grund för föreslaget områdesprogram. • Ett förslag till naturreservat är framtaget enligt beslut i kommunfullmäktige 1997. Processen bedrivs parallellt med områdesprogrammet. • En vägutredning, Förbifart Stockholm, var på samråd 2005. Ett av alternativen innebär anslutning till Skärholmens trafikplats. • I den regionala utvecklingsplanen 2001 för Stockholmsregionen, RUFS 2001, är Kungens Kurva utpekat som en regional kärna (område med goda förutsättningar för tillväxt). Området ingår inte i programområdet men närheten påverkar utformningen av programmet. Avgränsning Den väsentligaste miljöfrågorna att belysa bedömer miljöförvaltningen vara natur/rekreation och trafikens miljöpåverkan på buller och luftföroreningar. Riskfrågor har inte behandlats inom denna strategiska miljöbedömning (SMB). Frågor rörande kulturmiljö och fornlämningar har berörts översiktligt. Samrådet förväntas leda till fler synpunkter och insamlande av information eller om behov av fortsatta utredningar för dessa frågor. Den strategiska miljöbedömningen avgränsas tidsmässigt till och beskriver förhållanden som kan förväntas råda när projektet huvudsakligen beräknas vara slutfört. Den geografiska avgränsas i huvudsak till programområdet. Dock påverkas programområdet av Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg 2006-04-12 projekt och utvecklingen utanför området när det gäller t ex trafikens miljöpåverkan. Alternativ och nollalternativ MKB ska vanligtvis behandla alternativ – dels ett nollalternativ (d v s vad som händer i framtiden om ”inget görs”), dels alternativa lokaliseringar och/eller utformningar. För områdesprogrammet i Sätra - Bredäng - Vårberg - Skärholmen har flera olika utredningar genomförts med alternativ för bebyggelse, exploateringsgrad och infrastruktur. Alternativ har prövats och utvärderats av stadsbyggnadskontoret och markkontoret för att hitta områden för bostadsbebyggelse och förändrad infrastruktur. I föreliggande program föreslås inga alternativ. Enligt programmet är syftet att pröva var bebyggelse kan tillkomma. Programmet hanterar en rad förändringsintressen. Om inget områdesprogram tas fram kommer vissa förändringar ändå att ske. Till exempel kan Förbifart Stockholm byggas med stöd av de detaljplaner som redan finns, nya verksamheter uppstå i de gamla industriområdena och naturreservatsbildning kan bildas i kärnområdet Sätraskogen. Den regionala kärnan (område med goda förutsättningar för tillväxt) vid Kungens kurva kommer utvecklas och påverka programområdet och eventuell spårtrafik kan tillkomma. Förändringar inom bostadsområden med avseende på boendemiljö och gårdar kan till viss omfattning göras inom ramen för gällande planer. Trafiken kommer troligen att fortsätta öka på E4/E20 och i det lokala vägnätet (Skärholmsvägen, Murmästarvägen m.fl.). Vissa åtgärder som syftar till att förbättra luftkvalitet och ljudkvalitet (vägbeläggningar, minskad dubbdäckanvändning mm) kan genomföras oberoende av den fysiska planeringen. Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg 2006-04-12 Miljöförhållanden i Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Vilka är kvaliteterna för rekreation och landskapsbild? Stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg präglas av närheten till Sätraskogen – det enda större friluftsområdet i västra Söderort. Enligt de boende är Sätraskogen med mälarstranden det som, tillsammans med Skärholmens torg och centrum, utgör stadsdelsområdets ”själ”. Det populära naturområdet utgör en rest av det äldre kulturlandskapet med öppna marker, skogsklädda höjdpartier, ek- och ädellövsmiljöer, bäckraviner och stränder. I området finns strandpromenad, motionsspår, skogsstigar, kaféer, odlingslotter, båtklubb, småbåtshamn, bryggor, lekplatser, ridhus och badplatser. I syfte att för framtiden vårda och utveckla områdets samlade natur-, kultur- och rekreationskvaliteter arbetar Stockholms stad med att avsätta området som naturreservat. Sätraskogen är genom sin långsträckta form och sina många entréer och stigar lättillgänglig för boende i hela stadsdelsområdet. Anmärkningsvärt är att området ligger nära fyra tunnelbanestationer och därmed är lättillgängligt även för många boende i andra delar av staden. En undersökning gjord av Utrednings- och statistikkontoret, USK, 1998 visar att hälften av de närboende vistas i Sätraskogen en gång i veckan. Av boende i undersökta närliggande stadsdelar i Söderort hade10% besökt området under året. Att promenera är den vanligaste aktiviteten i Sätraskogen enligt USK:s undersökning. Många utflyktsmål är populära såväl för vardagspromenaden som för söndagsutflykten. Mest välbesökta är badplatserna, Skärholmens gård, småbåtshamnarna och Varpaängen/Sätra Varvsäng. Andra populära utflyktsmål är café Lyran och Skärholmens koloniområde. Besökarna värdesätter det halvöppna kulturlandskapet och de många vackra utblickarna mot Mälaren. Även den goda tillgängligheten uppskattas liksom att området har många preparerade spår och promenadvägar. Skogskänslan beskrivs som viktig och många tycker att området skänker ro och vila. Sätraskogen beskrivs som välskött och en majoritet av besökarna känner sig trygga i området. Utöver Sätraskogen gränsar programområdet till ytterligare ett område av regionalt värde för rekreation – Vårbergstoppen. Den 90 meter höga toppen erbjuder en vidsträckt utsikt över Söderort och mälaröarna och används för bland annat teater och evenemang, modellflygning, fågelskådning, pulkaåkning, picknick, lek, motion och promenader. Stadsdelsområdet präglas av 1960- och 70-talens planeringsideal med normer som reglerade grönområdenas storlek, utformning och innehåll. Parker och naturmiljöer i stadsdelarna bildar tillsammans ett väl sammanhängande nätverk. Bostadsgårdar med planteringar och lekplatser knyter an till centralt placerade, bilfria parkstråk med bollplaner och lekytor. I parkstråken ligger gång- och cykelvägar som leder till tunnelbana och centrum. Gång- och cykelvägnätet knyter också tydligt an till Sätraskogens entréer och dess system av stigar och promenadvägar. Den trafikseparerade strukturen gör det möjligt att röra sig fritt i de gröna miljöerna utan att korsa trafikerade vägar, vilket är en stor kvalitet, inte minst för barnen. Utbudet av park- och naturmiljöer i anslutning till bebyggelsen är stort. Det finns dock tydliga skillnader mellan stadsdelarna. Skärholmen och Vårberg är tätare bebyggda än Sätra och Bredäng och har därmed inte samma stora utbud. En översiktlig analys av tillgången till olika parkkvaliteter har gjorts utifrån de riktlinjer för parktillgång som satts upp i kommunens parkprogram. Analyserna visar att programområdet är relativt väl tillgodosett. De bristområden som identifierats ligger huvudsakligen inom delar som idag inte är bebyggda med bostäder. Analysen är gjord på en översiktlig nivå och behöver kompletteras med mer noggranna undersökningar i dialog med de boende. I stadsdelsområdet finns flera idrottsplatser och bollplaner med olika användningsgrad, bland annat Vårbergs idrottsplats och Sätra bollplan. Skärholmens bollplan har nyligen tagits i anspråk för ny bebyggelse. I fortsatt arbete behöver klargöras hur mycket de befintliga anläggningarna används och vilka ytterligare behov och önskemål som eventuellt finns i stadsdelarna. Ridanläggningen vid Sätra gård kommer att flyttas till ett nytt läge längre in i området. Vilka är kvaliteterna för den biologisk mångfalden? Sätraskogen är karaktärisk för landskapszonen vid Mälaren. Sprickdalslandskapet med förkastningsbranten mot Mälaren och bergshöjder med hällmarkstallskog kantade av ekbackar och långa sträckor naturstränder är typiska och utgör grunden för områdets höga naturkvalitet. Strandzonen är förutom att vara en viktig livsmiljö och spridningsväg, viktig som filter som tar upp närsalter och miljögifter som annars skulle nå Mälaren, Stockholms dricksvattenresurs, bad- och fiskevatten. Mälaren med öar och strandområden är med hänsyn till sina natur- och kulturvärden i sin helhet av riksintresse (4 kap 1-2§§ MB). I Sätraskogen och dess Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg 2006-04-12 omgivning finns höga kulturvärden som bidrar till de höga naturvärdena t.ex. trädgårdar, gamla ekar, tidigare odlingsmarker, bryn och torrbackar. Många av de särskilt intressanta arter som hittats i området är knutna till gamla ädellövträd (insekter, svampar och lavar) till våtmarker och stränder eller till stora variationsrika naturområden (t ex fåglar). Området utgör en del av de regionala gröna kilarna, Bornsjökilen, som sträcker sig in mot stadens centrala delar från omgivande landskap (viktig inte bara för en lokal grönstruktur i Stockholm utan även för den regionala grönstrukturen). De regionala kilarna är landstingets avgränsning som baseras på både rekreation och naturvärden. Den landskapszon där Sätraskogen ingår är i sin helhet ett ekologiskt särskilt känsligt avsnitt (ESKO-landskapsavsnitt). Stränderna i sig är klassade som ekologiskt särskilt känsliga (ESKO). Skogen är ett kärnområde på grund av sina höga natur- kultur, och rekreationsvärden, sitt läge och sin storlek. I anslutning till kärnområdet finns spridnings- och buffertzoner mot Vårberg och Mälarhöjden. Området är en viktig del i Stockholms övergripande ekologiska infrastruktur som omger Stockholm som en grön krans. Med den ekologiska infrastrukturen menas den övergripande sammanhängande struktur av natur som omger staden och som är av avgörande betydelse för en fortsatt hög biologisk mångfald. I programområdet finns även fragment från det omgivande naturlandskapet kvar insprängt i bebyggelsen som ett inre nätverk av park och naturstråk. Kvalitet och robusthet mot förändringar i de större naturområdena i den gröna kransen är avhängigt av att de inte isoleras från den regionala grönstrukturen. Kärnområdet Sätraskogen består av cirka 242 ha mark. Sätraskogen innehåller idag en relativt hög andel särskilt värdefulla biotoper (drygt 35 procent av biotoperna består av hällmarkstallskog, gamla grova ädellöv, och våtmarker/stränder). Biotoperna ligger i ett bra sammanhang omgivet av grönska. Spridningsmöjligheter finns både norrut utmed stränder och natur mot Mälarhöjden och vidare in mot de centrala delarna av Stockholm, liksom söderut mot Vårberg. Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg 2006-04-12 Kärnområde Spridningszoner Det inre nätverket Buffertzon Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg 2006-04-12 Ekologiska infrastrukturen i Sätraområdet. Utsnitt ur karta Stockholms ekologiska infrastruktur. Hur är ljudkvaliteten? Programområdet är starkt påverkat av trafikbuller. Trafikbuller är en av de viktigaste miljöfaktorerna som påverkar hälsa och välbefinnande genom sömnstörningar, hörselskador, psykosociala effekter och annan medicinsk påverkan. Därför finns riktvärden för bullernivåer för bostäder. I Stockholms stad utsätts drygt 180.000 människor för höga trafikbullernivåer. På Skärholmsvägen som idag är 4-filig, är trafikmängden mellan 10.000-15.000 fordon/dygn. Hastigheten är 70 km/timme. De ekvivalenta bullernivåerna på Skärholmsvägen, Bredängsvägen och Vårbergsvägen ligger på mellan 66-70 dBA. Vid E4/E20 överstiger de ekvivalenta ljudnivåerna 75 dBA. Det innebär att många som bor längs med Skärholmsvägen, Bredängsvägen och Vårbergsvägen idag störs av höga ljudnivåer. Sätraskogen är ett relativt tyst område i Stockholm idag med bullernivåer under 40-45 dBA. Hur är luftkvaliteten? Luften i programområdet innehåller relativt höga halter av luftföroreningar. När det gäller hälsopåverkan från luftföroreningar tyder allt mer på att olika partiklar har väsentligt olika hälsoeffekter och att det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga effekter uppkommer. Partiklar från slitage av vägbanor och fordonsavgaser påverkar människors hälsa skadligt. De grova partiklarna påverkar i huvudsak andningsvägarna medan de ultrafina dessutom kan ha effekter på hjärt- och kärlsystemen. Luftkvaliteten i området påverkas främst av trafik på E4/E20 och Skärholmsvägen. På Skärholmsvägen som idag är 4-filig, är trafikmängden mellan 10.000-15.000 fordon/dygn. Hastigheten är 70 km/timme. En stor del av trafiken är genomfartstrafik. På grund av att partiklar påverkar människors hälsa allvarligt finns miljökvalitetsnormer för PM10. Vi E4/E20 är halterna av partiklar (PM10) mycket höga, över 50 µg/m3 vid vägen och överskrider miljökvalitetsnormen. Det mesta pekar på att halterna fortsätter att öka. I området närmast vägen, mellan E4/E20 och Skärholmsvägen ligger halterna på 39-50 µg/m3. I övriga området ligger värdena mellan 27-39 µg/m3. Övrigt Kulturhistoria och fornlämningar Programområdet har under lång tid varit kulturpåverkat. Framförallt i Sätraskogen finns stora kulturhistoriska värden kvar. Här finns en fornborg och flera andra fornlämningar. Dess natur- och kulturlandskap med inslag av gårdar, torp, villor och arbetarbostäder, är ett av Stockholms få bevarade exempel på hur Mälarstranden kunde gestalta sig före den industriella expansionen kring sekelskiftet. Mälarstranden med dess historiska bebyggelse klassas som värdefull kulturmiljö och skyddas av lagen om kulturminnen med mera (1988:950). Längs Mälarstranden gick i äldre tider en betydelsefull farled in mot Stockholm under såväl sommar som vinter. Stranden ingick under vikingatiden i ett försvarssystem. På flera ställen utmed leden fanns vårdkasar, bland annat på Kungshatt och Vårdberg. Vårdkasarna tändes för att varna Björkö för fientliga anfall. En annan del i detta gamla försvarssystem var troligen fornborgen vid Skärholmens gård från 500 e.Kr. Flera gårdar har legat i området och några finns kvar. Sätraområdet har fått sitt namn efter Sätra gård som är en av Stockholms äldsta byggnader. Gården är känd sedan 1300-talet. Ägorna omfattade hela skärholmsområdet utom just själva Skärholmens gård och området väster om, vilket tillhörde Vårby. Vårby gård var traktens huvudort. På häradskarta över Svartlösa härad från 1906 är de tre stora gårdarna, Johannesdal, Skärholmen och Sätra, fortfarande dominerande i området. Runt gårdarna finns åkrar, ängsmarker och skogsmarker. Fram till början av 1960-talet och miljonprogrammet bestod distriktet till stor del bara av kuperade barrskogsmark utmed Mälarens förkastningsbrant. Här och var öppnade sig landskapet för odlad mark och lövträdsskog kring gårdarna Jakobsberg, Slätten, Sätra, Skärholmen och Johannesdal. Under 1960-talet skedde den stora utbyggnaden. Orsaken var bostadsbristen som skulle hävas med ett massivt utbyggnadsprogram, det s k miljonprogrammet, där en miljon bostäder skulle byggas i Sverige under åren 1965-74. I Stockholm beslöt man att bygga ut tunnelbanan och att utnyttja de tidigare förvärvade lantegendomarna i de yttre delarna av Stockholmsområdet, bland annat i sydväst kring gårdarna Sätra och Skärholmen. De intressantaste delarna från 60- och 70-talet för byggnadsantikvarier i stadsdelen är skivhusen och centrum i Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg 2006-04-12 Bredäng, stadsplanestrukturen, Sätradalen och centrum i Sätra, centrum och terrasskivhusen i Skärholmen samt centrum och de kopplade punkthusen i Vårberg (ur AIX förslag vid de parallella uppdragen). Markföroreningar Inom området finns inga av miljöförvaltningen kända uppgifter om att markföroreningar har hittats. Vid Sätra varv finns risk för föroreningar på land och i sediment då området under lång tid använts för båtverksamheter. I området kring Vårbergstoppen kan markföroreningar finnas i fyllnads-och schaktmassor. Till exempel har kvicksilver tidigare hittats i lakvatten från Vårbergstippen. Verksamheter I utredningsområdet pågår cirka 35-40 miljöfarliga verksamheter där miljöförvaltningen utövar tillsyn enligt miljöbalken. Till exempel finns flera tandläkare, kemtvätt/tvätterier, grafisk produktion/tryck eller andra företag som hanterar lösningsmedel, bensinstationer, bilverkstäder, avfallsanläggningar, miljöstationer och värmeverk. Verksamheter i området där Miljöförvaltningen bedriver tillsyn: ..• Bensinstationer: Jet Bredäng, Preem Bredäng, Statoil Sätra båtmack, OK-Q8 Sätra Bredäng, OKQ8 Skärholmen, Norsk Hydro Sätra, Shell Skärholmen. ..• Tryckerier/Grafiker: ABBDA tryck AB, Canon svenska AB, Stockholms reprografen, Fujicolor Sverige AB, ..• Produktion av kemiska produkter: T&C Produkter AB Produktion av metallprodukter: Uni-cardan AB ..• Bilverkstäder; Svenska avgasrör i Bredäng AB, Mr Cap, Classes bilservice, ..• Bilhandlare; Hondacenter Olof Karlberg AB, Bilcentralen i Stockholm AB, Kindwall AB, ..• Tandläkare/tandtekniker; Plandent AB, folktandvård, flera tandläkarepraktiker, läkarhus. ..• Miljöstationer, Vårbergs avfallsanläggning ..• Förbränningsanläggningar: Fortum värme (Bredäng, Hållsätra, Vårberg) ..• Sätra ridanläggning ..• Sätra sportskyttebana ..• Tvätterier: tvättman Bredäng, Gordons kemtvätt/Numan Isik Miljöpåverkan i samband med programmet Konsekvenser rekreation och landskapsbild Allvarligast konsekvenser från rekreationssynpunkt får den bebyggelse som föreslås i anslutning till Sätraskogens viktigare entréer, där den kan befaras begränsa tillgängligheten. Stor risk för försämrad tillgänglighet finns också vid Vårbergstoppen, där den föreslagna bebyggelsen ligger vid en av entréerna. Denna bebyggelse påverkar även tillgången till bostadsnära ytor för promenader, bollek mm. Lokalt kan några av de föreslagna lägena orsaka negativa konsekvenser, där exempelvis bollplan och tennisbana tas i anspråk eller där bostadsnära grönområden påverkas. Hur stora effekterna blir måste undersökas närmare i samband med att mer ingående studier görs av befintliga kvaliteter samt behov och önskemål hos de boende. Landskapsbilden påverkas av naturliga skäl i flera av de föreslagna nybyggnadsområdena. Huruvida påverkan är positiv eller negativ är i många fall svårt att bedöma i detta översiktliga och tidiga planeringsskede. Huvuddelen av den bebyggelse som föreslås längs Skärholmsvägen kommer sannolikt att medföra en betydande positiv påverkan på landskaps-/stadsbild, medan några av de bebyggelseområden som föreslås i Sätraskogens omedelbara närhet kan riskera att påverka landskapsupplevelsen negativt. Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg 2006-04-12 Konsekvenser för naturvärden En stor del av den planerade bebyggelsen föreslås inom befintliga bebyggelseområden (i det s.k. inre nätverket) på redan exploaterad mark som till exempel utmed Skärholmsvägen och på parkeringsytor. Gräsmark är den vanligaste naturtypen som går åt. Dock består några hektar av särskilt värdefulla biotoper som hällmarker och ädellövskog. Dessa biotoper har ett lokalt värde som kräver hänsyn. Exploateringar i befintliga bebyggelseområden kommer i liten eller ingen utsträckning att påverka den biologiska mångfalden i stort. Om kärnområdet Sätraskogen skyddas som naturreservat kommer kärnområdets areal och kvalitet ha goda förutsättningar för fortsatt hög biologisk mångfald. Förutsättningarna kommer att påverkas av hur området avgränsas och vad som händer med betydelsefulla spridnings- och buffertzoner till området. En relativt stor andel av exploateringen ligger i kärnområdet Sätraskogens östra kant (cirka 12 ha). Ungefär hälften av den mark som exploateras i kärnområdet består av särskilt värdefulla biotoper belägna i ett grönt sammanhang i kärnområdet (d v s i en ekologiskt ”bra” omgivning). Med föreslaget program minskar innehållet av de särskilt värdefulla biotoperna i kärnområdet med 6 procent. Kärnområdet totala yta krymper med 5 procent. Den nordöstra den av naturområdet mot Mälarhöjden smalnas av ytterligare i en redan smal del och spridningsfunktionen försämras. Analyser av vad som kan hända med den biologiska mångfalden i området har tidigare gjorts för Sätraområdet med andra exploateringsscenarier (Stockholms ekologiska infrastruktur. Underlag till fortsatt översiktsplanering – Stockholm 2030. Stadsbyggnadskontoret februari 2004). Konsekvenser för ljudkvalitet I programmet planeras ombyggnad av Skärholmsvägen till stadsgata och omledning av trafik (Bredängs trafikplats byggs om, Murmästarvägen föreslås förlängas och Eksätravägen stängas av). Programmet innebär att Skärholmsvägen avlastas. Trafikmängden beror till stor del på hur Murmästarvägen förlängs. Vid bostadsbebyggelse tillkommer annan trafik. Enligt trafikutredningens olika scenarier för Skärholmsvägen blir trafikmängden lägre (5.000-10.000) eller ungefär samma (10.000 15.000 fordon/dygn) men med lägre hastighet. Bostäder längs Skärholmsvägen Trots omledning av trafik och förändringar av Skärholmsvägen kommer trafiknivåerna bli fortsatt höga. Även vid en sänkning av hastigheten och avsmalnad gatubredd kommer de ekvivalenta ljudnivåerna troligen att överstiga 65 dBA, särskilt för de övre våningsplanen där nivåerna blir höga. Med en förlängd Murmästarväg ökar förutsättningarna för att få ner bullernivåer. Enkelsidiga lamellhus ger möjlighet att skapa tyst sida och genomgående lägenheter. Balkonger och uteplatser kan förläggas på den tysta sidan. Möjligheten till att skapa en tysta sida är beroende av hur angöringen till fastigheterna löses. Om Eksätravägen stängs av som lokalgata ökar förutsättningarna att tillskapa tyst sida. Bostäder längs Skärholmsvägen kommer att kunna klara av att uppfylla krav om inomhusnivåer (ekvivalent ljudnivå 30 dBA). Bebyggelse vid Skärholmsvägen skapar tystare boendemiljö för redan befintliga bostadsområden innanför Skärholmsvägen. Några av de planerade områdena längs Skärholmsvägen kan bli mer utsatta för höga ljudnivåer. Vid Bredängs trafikplats kan bullernivåer bli höga för planerade bostäder närmast trafikplatsen. Kullen vid Skärholmsvägen-E4/E20 är och kommer vara utsatt för buller från flera håll. Med en konstant ljudmatta ökar svårigheten att åstadkomma tysta sidor. En överdäckning av E4/E20 kommer innebära att tystare boendemiljöer skapas för närliggande områden. En förutsättning för att minimera bilresor och därmed bullerstörningar från trafik är att områdena är välförsörjda med kollektivtrafik och service för att minimera resandet (daghem, skolor, affärer, bussar, tvärbana och tunnelbana). Till exempel påverkas området positivt av en ny spårvägsförbindelse som görs tillgänglig för bostadsområden och arbetsplatsområden längs Skärholmsvägen. Bostäder vid Sätraskogen I områden i och intill Sätraskogen är ljudnivåerna relativt låga. Vid några av lokalvägarna (Björksätravägen och Ålgrytevägen) är det möjligt att trafiken dock ger upphov till störande buller om punkthus uppförs. Förbifart Stockholm och E4/E20 Utmed E4/E20 är bullernivåer mycket höga och överskrider i dag riktvärden. Det mesta pekar på att bullernivåer fortsätter att öka då trafiken på E4 ökar. Även med Förbifart Stockholm beräknas trafiken öka på E4/E20 trots att den avlastas av förbifarten. Utvecklingen på det lokala gatunätet påverkas av hur utvecklingen Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng-Sätra-Skärholmen-Vårberg 2006-04-12 på E4/E20 och förbifarten blir och bullernivåerna följer med trafikutvecklingen. Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng-Sätra-Skärholmen-Vårberg 2006-04-12 Konsekvenser för luftkvalitet I programmet planeras ombyggnad av Skärholmsvägen till stadsgata och omledning av trafik (Bredängs trafikplats byggs om, Murmästarvägen föreslås förlängas och Eksätravägen stängas av). Programmet innebär att Skärholmsvägen avlastas. Trafikmängden beror till stor del på hur Murmästarvägen förlängs. Vid bostadsbebyggelse tillkommer annan trafik. Enligt trafikutredningens olika scenarier för Skärholmsvägen blir trafikmängden lägre (5.000-10.000) eller ungefär samma (10.000 15.000 fordon/dygn) men med lägre hastighet. Bostäder längs Skärholmsvägen Trots omledning av trafik och förändringar av Skärholmsvägen kommer trafiknivåer att bli fortsatt höga. Trafikmängden i kombination med utformning av vägens närmaste omgivning samt gaturummens form och slutenhet (ventilationsförhållanden) har mycket stor betydelse för halterna av luftföroreningar. Bredden på gaturummet och bebyggelsens höjd inverkar och ger olika vindfält. Smala och slutna gaturum tål mindre trafik än breda och öppnare. Generellt för exploatering vid Skärholmsvägen blir luftkvaliteten sämre jämfört med idag då genomluftningen minskar av byggnader invid vägen och minskad gatubredd. Enkelsidig bebyggelse längs Skärholmsvägen är bättre ur luftsynpunkt än om bebyggelsen görs dubbelsidigt (till exempel med verksamheter längs Skärholmsvägens södra sida). Genom en förlängning av Murmästarvägen ökar möjligheten att minska trafiken på Skärholmsvägen och därmed lägre halter av luftföroreningar för bostäder längs vägen. De områden som kan bli kritiska är vid Bredängs trafikplats och vid planerade bostadsområden i närområdet till tunnelmynningen vid den överdäckning som eventuellt kommer göras av E4/E20 vid Skärholmen. Verksamhetsområdet som kan tillkomma vid en överdäckning av E4/E20 och vid Skärholmsvägen kan medföra trafikökningar beroende på storlek, verksamheternas art, arbetsplatsparkeringar och hur utfartsvägar ordnas. Verksamheternas och bostadsområdenas kollektivtrafikförsörjning är viktiga aspekter för hur planerna kan medverka till en god luftkvalitet. Bostäder i befintlig bebyggelse och vid Sätraskogen I områden vid Sätraskogen och i bostadsområdena i Bredäng - Sätra - Skärholmen - Vårberg kommer bebyggelse troligen inte att leda till höga värden av partiklar på berörda platser. Biltransporter till och från bebyggelse inne vid befintlig bebyggelse bidrar dock till högre halter vid ovan nämnda kritiska platser. Förbifart Stockholm och E4/E20 Luftkvaliteten i programområdet påvekas även i hög grad av vad som händer i den regionala trafikplaneringen och fortsatta utbyggnader längs E4/E20 och med Förbifart Stockholm. Enligt trafikanalysen kommer förbifarten att avlasta E4/E20. Det lokala gatunätet med främst Murmästarvägen och Skärholmsvägen påverkas av utvecklingen på E4/E20 och förbifarten. Trafikmängden kan riskera att öka i området med ökad trafik i framtiden på E4/E20 trots att förbifart Stockholm beräknas avlasta E4/E20, vilket kommer ge högre partikelhalter inne i området och ökade halter på antingen Strategisk miljöbedömning Områdesprogram för Bredäng-Sätra-Skärholmen-Vårberg 2006-04-12 på Skärholmsvägen eller på Murmästarvägen. Övrigt Konsekvenser för kulturhistoria och fornlämningar Flera fornlämningar och historiskt intressanta kulturminnen finns i området. Fasta fornlämningar är skyddade enligt lag om kulturminnen m.m. Det innebär bland annat att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Byggnader kan vara reglerade i detaljplanens bestämmelser för vad de får användas till och i vilka avseenden de inte får ändras. Det kan även gälla park, trädgård eller annan anläggning av kulturhistoriskt värde. Området behöver inventeras mer noggrant med avseende på kulturhistoriska fornlämningar för att utreda om de berörs av exploatering. Därefter kan riktlinjer tas fram för vilken hänsyn som ska tas och hur de i så fall skyddas. Verksamheter Flera av de verksamheter som finns i området kan medför störningar genom buller och lukt och flertalet kräver skyddsavstånd till bebyggelse. I Boverket allmänna råd innebär det i flertalet fall skyddsavstånd mellan 200-400 meter. Om eventuella avsteg från skyddsavstånd blir aktuella får en bedömning göra från fall till fall utifrån riskutredningar för respektive verksamhet. Företag som i sin verksamhet använder lösningsmedel utgör ett särskilt problem vid samlokaliering av bostäder och kontor då diffusa utsläpp vid hantering ger upphov till luktstörningar och eventuell hälsopåverkan. Transporter av farligt gods sker på E4/E20 och i Sätra industriområde, vilket medför olycksfallsrisker som behöver beaktas och bedömas.