Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2011-06-14
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 16 juni 2011.
Remissvar på motion (2011:22) av Rebecca Adami (MP)
Dnr 1.6-0073/2011
Arbetsmarknadsnämndens beslut
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar remissen.
2. Arbetsmarknadsnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Ärendet
I en motion från Rebecca Adami (MP) tas ett flertal aspekter på asylsökandes behov och skäl upp för att Stockholms stad bör ta, eller begära att få, ett utökat ansvar för de individer som valt eget boende i Stockholm i avvaktan på svar på asylansökan. Förvaltningen ser ingen möjlighet utifrån kommunallagens bestämmelser eller skäl i övrigt till att staden skulle överta ansvar eller ta fram riktlinjer för ansvar som åligger annan myndighet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 20 maj 2011.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C), vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) och tjänstgörande ersättaren Anton Andersson m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C), vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) och tjänstgörande ersättaren Anton Andersson m.fl. (S) förslag till beslut.
Reservation
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att i huvudsak tillstyrka motionen.
2. Därutöver anförs följande.
Motionen av Rebecca Adami (mp) lyfter upp viktiga aspekter i flyktingmottagningen. Motionären poängterar att tidiga insatser är avgörande för att nyanlända ska hitta rätt i samhället. Stockholm kan i större utsträckning stödja frivilliga organisationer som främjar att nyanlända ska integreras i samhället.
Att arbetsförmedlingen har övertagit det samordnande ansvaret för flyktingmottagningen innebär inte att staden/kommunen inte har ansvar längre för flyktingsmottagandet. Det finns många grupper som av olika anledningar inte kan delta i etableringsplanen för nyanlända och därmed söker stöd hos socialtjänsten. Vi vet att många flyktingar kommer från krigssargade länder. Många har upplevt kriser och traumatiska situationer och behöver ha stöd och samtalsterapi för att kunna fungera i samhället.
Vi ser också behovet av en förbättrad samhällsinformation i samhället. I etableringsinsatserna ingår en allmän samhällsorientering på 60 timmar som behandlar olika viktiga samhällsområden, men ett viktigt område fattas, nämligen det svenska utbildningssystemet.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) och tjänstgörande ersättaren Anton Andersson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
I motionen föreslås ett omfattande och mycket ambitiöst åtgärdsprogram för att stärka flyktingars möjligheter att etablera sig i det svenska samhället. Det handlar inte minst om möjligheten att komma in på den öppna arbetsmarknaden.
Ett flertal av förslagen handlar om att bättre samordna kommunala och statliga åtgärder. Detta för att motverka risken att "hamna mellan stolarna".
Tyvärr illustreras behovet av samordning mycket väl av tjänsteutlåtandet där ansvaret bollas vidare som en het potatis. Sorgligast är hur förvaltningen frånsäger sig ansvaret för de människor som befinner sig i kommunen med att en majoritet kommer att få avslag på sina asylansökningar.
Remissvar på motion (2011:17) av Carin Jämtin (S)
Dnr 1.6-0041/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Arbetsmarknadsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
I motionen från Carin Jämtin (S) beskrivs att inkomstskillnaderna i Stockholm växer och att staden segregeras och delas upp. Det föreslås därför att en återkommande levnadsnivåundersökning ska genomföras i Stockholm. Förvaltningen skriver i sitt utlåtande att kartläggningar av Stockholms stad och dess medborgare görs regelbundet och att dessa sammantaget ger en tämligen god bild av situationen i staden. För närvarande bedöms det därför inte finnas behov av ytterligare utredningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 31 maj 2011.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C), tjänstgörande ersättaren Anton Andersson m.fl. (S) och ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C), tjänstgörande ersättaren Anton Andersson m.fl. (S) och ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att bifalla motionen.
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
3. I övrigt anförs:
I Stockholm har vi en galopperande segregering. Bostadspolitiken, utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den nuvarande regeringens fördelningspolitik har bidragit till att Stockholm nu är en delad stad. Segregationen har fördjupats särskilt mellan innerstaden och förorterna. Dessutom har den högerstyrda politiken i Stockholms stad ytterligare ökat ojämlikheten, bland annat genom att minska den socioekonomiska omfördelningen i förskolan och skolan. Detta slår hårt mot barn och ungdomar.
Konsekvenserna av den förda politiken drabbar alla Stockholmare men främst de unga som i dag inte kan räkna med att få en lägenhet, har svårt att få jobb och inte har fått tillräcklig hjälp för att kunna söka till gymnasieskolan. En segregerad stad innebär även en fastlåsning i arbetslöshet, svag ekonomi, utlåsning från högre utbildning samt sociala problem.
Föräldrars inkomst och utbildning är viktig för hur väl barnen lyckas i skolan; försämras föräldrarnas villkor riskerar även barnens villkor att försämras. I innerstaden är det inte en enda elev som saknar betyg i samtliga ämnen i årskurs 9 till skillnad från 3 procent i Farsta och i Spånga Tensta. Andelen elever som har nått målet i alla ämnen i årskurs 9 varierar kraftigt visar en genomgång vårterminen 2010, 96,9 procent av eleverna i Höglandsskolan nådde målen jämfört med 27,6 procent i Hjulstaskolan. Detta är inte försvarbart. Det är uppenbart att skillnaderna genomgående är så stora att det kommer att påverka många elevers möjlighet till gymnasieutbildning och därmed möjligheter till högre studier. Dessutom visar alla tänkbara undersökningar att möjligheterna att få arbete är minimal för de ungdomar som saknar utbildning.
Det behövs en levnadsnivåundersökning för att kartlägga behoven.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) och ledamoten Fredrik Lindstål (C) lämnade följande särskilda uttalande.
Det finns fortfarande mycket att göra för att underlätta människors intåg på arbetsmarknaden i Stockholms stad. Alliansen har sedan 2008 framgångsrikt arbetat med Jobbtorg Stockholm som snart stöttat 15000 unika individer till egen försörjning. Men vi ser också att det behövs fler och nya vägar till arbete för människor som idag står långt ifrån arbetsmarknaden, ungdomar som inte lyckats ta sig in på arbetsmarknaden och nyanlända invandrare. Tillkomsten av arbetsmarknadsnämnden understryker hur stor vikt Alliansen i Stockholms stad fäster vid det arbetet.
Däremot delar vi inte den bild av ökande klyftor som Socialdemokraterna envisas med att försöka pränta in i Stockholmarnas medvetande. Tvärt om så kan vi genom de undersökningar och tidsserier som redan idag görs av bland andra USK, se att det går åt rätt håll i hela staden. Sedan april 2010 har arbetslösheten minskat, alternativt ligger på samma nivå, i samtliga stadsdelar. Undantaget är Bromma och Hässelby-Vällingby där ungdomsarbetslösheten var 0,1 procentenhet högre i april 2011.
Ser vi i ett längre perspektiv har andelen med sjukersättning minskat i samtliga stadsdelar jämfört med den period då Socialdemokraterna senast hade makten i Stockholms stad. Andelen med ekonomiskt bistånd har minskat från 5,7 procent år 2005 till 3,9 procent år 2010. Och vid ett flertal tillfällen var skillnaderna i arbetslöshet mellan innerstad och ytterstad större under mandatperioden 2002 – 2006 än de är idag.
När det gäller den undersökning i Dagens Nyheter och som Carin Jämtin hänvisar till i sin motion så behöver man ta hänsyn till fler parametrar och inte enbart stirra sig blind på de siffror som beskriver medelinkomsten 1991 jämfört med 2008. Den största skillnaden är att det fanns många fler pensionärer i åldern 70 till 90 år i innerstaden 1991 än det fanns 2008. Och under 2008 fanns det i innerstaden fler i ålder 50 – 65 år, det vill säga personer i arbetsför ålder. Dessutom ser den som studerar dessa siffror närmare att skillnaderna i procentuell ökning av medelinkomsten var större mellan 1995 och 2000 än de var mellan 2000 och 2008. Den procentuella medelinkomstutvecklingen i ytterstaden var ungefär lika stor mellan 1995 och 2000 som mellan 2000 och 2008, medan ökningen av medelinkomsten i innerstaden var procentuellt lägre mellan 2000 och 2008. Det tyder snarare på att skillnaderna, baserat på siffror för medelinkomsten, minskar.
Tjänstgörande ersättaren Anton Andersson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
De stora återkommande undersökningarna om levnadsnivå idag i Sverige är dels den undersökning som institutet för social forskning ansvarar för (LNU) och dels statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden (ULF) som utförs på uppdrag av Sveriges riksdag sedan 1975. Registerstatistik finns även hos samlat hos USK och myndigheter som folkhälsoinstitutet. Mycket statistik finns alltså tillgängligt men det räcker inte.
I dagsläget finns inget uppdrag att sammanställa en samlad bild av levnadsnivåer i Stockholm uppdelat på samhällsklass, kön, migrationsbakgrund eller på stadsdelsnivå och att dra slutsatser utifrån denna statistik. En sådan undersökning är nödvändig. Inte minst med tanke på att barnfattigdomen växer i en alarmerande takt och kommunen behöver ökade kunskaper för att veta var den förekommer och vad man kan göra åt den.
Med bakgrund av att Utrednings och statistik kontoret (USK) sedan drygt en månad tillbaka är privatiserat och arbetar efter anbud från staden och andra aktörer kan hållningen inte vara att man förväntar sig att detta företag offentligt skall tillhandahålla statistik och undersökningar om inte sådana beställningar finns. Stockholms kommun bör därför inrätta en lokal levnadsnivåundersökning.
Dnr 2.2-0096/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa förslagshandling och fastprisoffert inför ett genomförandebeslut.
2. Arbetsmarknadsnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Ventilationen i Frans Schartaus Handelsinstitut räcker inte till för normalstora klasser och är inte heller OVK-godkänd. Ventilationen måste vara åtgärdad till årsskiftet 2013/14. Publika lokaler i stadens skolor ska tillgänglighetsgöras i enlighet med utbildningsnämndens beslut. Många av skolans datasalar ligger på sydsidan med påföljande värmeproblem
Ett inriktningsförslag avseende ombyggnad av ventilationen, åtgärdande av till-gängligheten, flyttning av datasalar till norrsidan m.m. har därför tagits fram. Vad gäller hissombyggnaden finns två alternativ av vilka förvaltningen föreslår det mindre omfattande som bygger på att en person i utomhuspermobil byter till inomhuspermobil vid hisstransport.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 23 maj 2011.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Stockholms stad har haft ansvar för Frans Schartaus handelsinstitut sedan 1952 och skolan har idag ett brett kontaktnät bland Stockholms näringsliv. Skolan visar mycket goda resultat, omkring 95 procent av alla studerande som tagit examen under de senaste fem åren har anställning eller arbetar som egna företagare, som framgår av förvaltningens tjänsteutlåtande är snittet i riket 80 procent. Frans Schartau har alltså en mycket stor förmåga att erbjuda de utbildningar som efterfrågas på Stockholms arbetsmarknad. Vi uppmärksammar också att Frans Schartau vid den senaste ansökningsomgången var den utbildare inom Yrkeshögskolan som beviljades flest tillstånd. För oss är Yrkeshögskolan är en mycket viktig utbildningsform för att kunna trygga den framtida kompetensförsörjningen på Stockholms arbetsmarknad.
Byggnaden som nu är föremål för renovering från har anor från 1900-talet och förknippas starkt med Frans Schartaus Handelsinstitut. Vi förutsätter att Frans Schartau flyttar tillbaka till samma lokaler som idag används för skolans utbildning efter det att renoveringen är färdig då det är vår starka önskan och bakgrunden till att just arbetsmarknadsnämnden ser sig som ansvarig för att renoveringen möjliggörs.
Dnr 11.0-0098/2011
Arbetsmarknadsnämnden godkänner inriktningen för förvaltningens fortsatta arbete med uppföljningsansvaret för 16-19 åringar, samt uppdrar åt förvaltningschefen att i samverkan med stadsdelsförvaltningar och utbildningsförvaltningen utveckla nödvändiga samverkansformer.
I samband med inrättandet av arbetsmarknadsnämnden fick nämnden i uppdrag att ”ha hand om det kommunala uppföljningsansvaret för 16-19 åringar och därmed för den samordning som krävs med andra nämnder”. Detta förutsätter delvis nya arbetssätt och i detta ärende föreslår förvaltningen inriktning för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) och ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) och tjänstgörande ersättaren Anton Andersson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) och ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) och tjänstgörande ersättaren Anton Andersson m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner i huvudsak inriktningen för förvaltningens fortsatta arbete med uppföljningsansvaret för 16-19 åringar.
2. Arbetsmarknadsnämnden tillskapar omgående tillräckliga resurser på arbetsmarknadsförvaltningen, jobbtorgen samt i stadsdelsförvaltningarna för att kunna fullfölja uppdraget.
3. Arbetsmarknadsnämnden utvärderar insatserna årligen.
4. Arbetet i de 14 stadsdelsnämnderna för målgruppen ska presenteras för arbetsmarknadsnämnden senast i juni 2012.
5. I övrigt anförs.
Att ha som målsättning att så få som möjligt ska ”hoppa av” gymnasieskolan är en tydlig framgångsfaktor. De som slutar ska sökas upp snabbt efter avhoppet. Det är uppenbart att det saknas modeller för ett sådant uppsökande arbete i Stockholm och de som avbyter skolan lämnas i upprörande många fall åt sitt öde, vilket på sikt kan leda till exkludering fån arbetsmarknaden.
Det måste till ett tydligt politiskt uppdrag för att konsekvent och kontinuerligt kunna söka upp de ungdomar som befinner sig i ”ingenmansland”, vi har inte råd att låta 5 år gå utan att agera med kraft. De modeller som nu tas fram måste presentera resultat snabbt. Samarbetet mellan jobbtorg, stadsdelsnämnder och andra aktörer ska igångsättas skyndsamt.
Stockholm har Sveriges mest kunskapsintensiva arbetsmarknad med hög konkurrens. För ungdomar som saknar arbetslivserfarenhet kan steget in på arbetsmarknaden vara högre här än i andra svenska städer. För den som saknar både arbetslivserfarenhet och en fullföljd gymnasieutbildning blir trösklarna ännu högre och den som inte fullföljer gymnasiet riskerar att fastna i ett utanförskap. Av de ungdomar som idag finns på jobbtorgen saknar knappt 20 procent av dem som har en känd utbildningsbakgrund fullgjord gymnasieutbildning.
Det finns många olika anledningar till avhopp från gymnasiet. Alla avhopp är inte av den karaktären att det på längre sikt innebär problem för individen eftersom många också återvänder efter något år för att läsa färdigt. Gymnasieslussen lyckas också hjälpa en stor andel vidare till fortsatta studier. Men alla återvänder inte självmant. Idag misslyckas staden med att erbjuda en lämplig insats för cirka 200 av de ungdomar som behöver detta, samtidigt som vi inte får kontakt med cirka 1000 unga som valt att lämna skolan i förtid. Det här pekar på vikten av att dels förbättra den uppsökande delen och dels på vikten av att ha flera olika insatser att erbjuda ungdomarna. För dem blir vårt arbete med uppföljningsansvaret och de åtgärder som vi bygger upp inom ramen för detta mycket viktiga. Därför ställer vi oss också positiva till förslaget till inriktning för uppföljningsansvaret.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Detta inriktningsbeslut är ett första viktigt steg mot att ta uppgiften om uppföljningsansvaret på allvar i Stockholms stad. Detta är ett arbete som underprioriterats under längre tid, och därför ett oerhört viktigt arbete att lyfta upp och förbättra. Varje år faller ett antal ungdomar mellan olika verksamheter, och längre och längre ifrån den utbildningsbas de behöver och förtjänar att ha med sig vidare i livet. Detta är ett slöseri med mänskliga resurser som vi inte har råd med. Förvaltningens arbete med att titta på att hitta nya ersättningsformer för individen ser vi också som mycket positivt.
Det är också mer än tydligt att det faktum att inga pengar avsatts i budget för detta arbete är ett problem. Det är av yttersta vikt att vi inför nästa budget avsätter tillräckligt med pengar för att kunna bedriva detta arbete med hög ambition och kvalitet. Det anser miljöpartiet vara en investering för framtiden som vi inte har råd att strunta i. Det aktivt uppsökande arbetet är av särskild vikt för att detta arbete ska bli framgångsrikt, och det är inte bara viktigt att vi får tag på alla som detta ansvar berör, utan också att vi har adekvata program och insatser att erbjuda dessa ungdomar, oavsett om de har en bredare och mer komplex problematik. Det är också viktigt att vi fortsätter att arbeta mot en bredare målgrupp, som även innefattar 20-24-åringar, så att inte också denna målgrupp faller mellan stolarna.
En ytterligare aspekt av detta är att arbeta aktivt med att försöka nå så många som möjligt redan innan de hoppar av gymnasiet, för att försöka motverka avhoppet i den mån det går att göra. Här krävs ett aktivt samarbete med utbildningsförvaltningen, och en nyckel i detta arbete är givetvis ett förebyggande arbete med att försöka förhindra avhoppen från första början.
Dnr 1.7-0097/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att slutföra och lämna in ansökan om medel från Järvalyftet till den uppsökande delen av projektet Merit på Järvafältet för åren 2011-2012.
2. Arbetsmarknadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att slutföra inledda diskussioner med stadsdelsförvaltningen Skärholmen och Söderortsvisionen om ett uppsökande arbete även i Skärholmen, och att vid behov komplettera ansökan avseende Merit med ansökan om medel även för uppsökande arbete i Skärholmen till en sammanlagd omfattning om högst 8 mnkr.
Järvalyftet är samverkanspart i ungdomsprojektet Merit och har under 2010 medfinansierat det uppsökande arbetet i projektet då Jobbtorg Stockholm inte haft uppdrag eller medel att bedriva uppsökande verksamhet. Under 2010 bidrog Järvalyftet med 2 mnkr till det uppsökande arbetet i projektet. Den uppsökande delen bedrivs på Järvafältet.
Om det uppsökande arbetet ska kunna fortsätta på samma sätt under de återstående två åren av projektet är det nödvändigt att medel tillförs för stadens medfinansiering även fortsättningsvis. Samtidigt har även Skärholmens stadsdelsförvaltning kontaktat förvaltningen och även Söderortsvisionen med en förfrågan om en liknande insats skulle kunna bedrivas i Skärholmen. Detta behöver dock ytterligare vidareutvecklas innan kostnaden kan bedömas. Förvaltningen föreslår därför att nämnden ger förvaltningen i uppdrag slutföra planeringen och lämna in en ansökan till Järvalyftet och Söderortsvisionen.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att i budget för 2012 lägga in ett specifikt uppdrag om frågan ”unga utanför”.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att i budget för 2012 utöka ramen med 8 miljoner kronor.
3. I övrigt anförs.
Under fem år har inte majoriteten tagit ansvar för de ungdomar som står utanför utbildning och arbete. Det är häpnadsväckande att så lite har gjorts i en stad som borde ha ambitionen att ”hitta” ungdomar som helt uppenbart saknar en fast punkt i tillvaron och far illa.
Detta arbete borde rimligtvis ligga inom den ordinarie verksamheten och inte i projekt. Detta är inget frivilligt arbete utan ansvaret för uppsökande arbetet för målgruppen är stadens.
Stockholm har ett överskott på 1,7 miljarder kronor för 2010. Det har funnits och finns pengar, men det saknas ambitioner att hålla ihop staden. Att flertalet av dessa ungdomar bor i förorten är ingen slump; här har leverans av utbildning; allas rätt till utbildning och kunskap inte fullgjorts av staden och här är även arbetslösheten mycket hög. Nu gäller det att gå från ord till handling.
Svar på skrivelse från Karin Rågsjö och Thomas Hvitfeldt (båda V)
Dnr 2.6.1-0071/2011
Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
På arbetsmarknadsnämndens sammanträde i mars 2011 fick förvaltningen i uppdrag att återkomma till arbetsmarknadsnämnden med en redovisning av följande:
1. Hur statusen ser ut för utbildning i gruppen ungdomar, hur många har fullgången grundskola samt gymnasium i gruppen?
2. Hur många praktikjobb i genomsnitt ges till en ung person?
3. Vilka problem har de återremitterade ungdomarna
Redovisningen i tjänsteutlåtandet grundar sig på uppgifter från uppföljningssystemet FLAI samt på uppgifter om återremitteringar inhämtade från samtliga jobbtorg. Redovisningen grundar sig på årssiffror för 2010 för att ge en bild över en längre period.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 17 maj 2011.
Arbetsmarknadsnämnden beslutar att se över om den utbildningskapacitet som nu finns på jobbtorgen återspeglar behovet.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att specifikt se över unga kvinnors utbildningsbehov.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att inrätta en garanti så att de som får praktikplacering i huvudsak även får sex månaders anställning om inte särskilda skäl föreligger.
Att investera i kunskap är alltid relevant. Det är uppenbart att de som idag återfinns på jobbtorgen saknar relevant utbildning. Att 40 procent av de inskrivna endast har förgymnasial utbildning eller lägre visar att jobbtorgens insatser inte motsvarar behoven. Stockholm har inte lyckats leverera utbildning till alla de som idag står utan betyg från grundskola och gymnasium.
Det måste till en stor satsning för att nå de långtidsarbetslösa och ungdomar där Stockholm inte har lyckats tillhandahålla en skolsituation där ungdomar fullgör gymnasiet eller grundskolan. Att 30 procent av de inskrivna 2010 har varit på jobbtorgen mer än i ett år är en talande siffra och det behövs en ordentlig analys av vilka åtgärder som är ”nycklar” ut på arbetsmarknaden för varje enskild individ.
Miljöpartiet anser att för att jobbtorgen ska kunna fylla sin funktion gäller det att öka utbildningsinsatserna för unga. Statitiken visar tydligt att det finns klyftor mellan jobbtorgen när det gäller utbildningsbakgrund hos de unga, och för att kunna möta detta är det viktigt att omfördela resurser så att det finns fler utbildingsinsatser i områden där behoven är som störst. Statistiken som tagits fram här visar också mycket tydligt att särskilda insatser behövs för att möta de unga kvinnor som saknar färdig utbildning i dessa områden, vilket i vissa områden är en oroväckande stor grupp.
Vi ifrågasätter också att det finns en så stor grupp bland de unga där utbildningsnivån inte ens finns registrerarad, och uppmanar till utredning för att ta reda på vilken utbildningsbakgrund de 20 procent av unga som saknar registrerad utbildningsnivå har, och varför den inte registreras.
Dnr 1.1-0042/2011
Arbetsmarknadsnämnden beslutar att välja följande ledamöter till handikappråd för perioden 2011-07-01 till 2014-12-31.
Cecilia af Ekenstam - Handikapporganisationernas samarbets- organ (HSO)
Rickard Friberg - HSO
Britt Marie Färm - HSO
Emanuel Mörk - HSO
Mona Riis - HSO
Louise Lindström - Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet – förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder (DHR)
Stig Eriksson - Synskadades riksförbund (SRF)
Samtliga stadens nämnder och bolag ska ha ett handikappråd knutet till sig, antingen genom ett eget råd eller genom koppling till andra verksamheters råd. Sedan årsskiftet 2010/2011 och inrättandet av den nya arbetsmarknadsnämnden har socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden haft ett gemensamt handikappråd.
Handikapprådet har till uppgift att vara rådgivande i frågor som har handikappaspekter, ta initiativ till förbättringar för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar, framföra synpunkter över ärenden som berör personer med funktionsnedsättning och delta under beredningar av ärenden som berör personer med funktionsnedsättning samt yttra sig över förslag till policy- och styrdokument som berör personer med funktionsnedsättning.
Handikapprådet ska bestå av sju ledamöter. Ledamöterna i rådet utses av nämnden efter förslag av handikapporganisationerna. Ledamöter väljs för 4 år efter val till kommunfullmäktige, dock har arbetsmarknadsnämnden under vårterminen 2011 delat handikappråd med socialnämnden. HSO Stockholms stad meddelade den 31 februari 2011 de nominerade ledamöterna till arbetsmarknadsnämndens handikappråd.
Det är bra att det inrättas ett eget handikappråd för arbetsmarknadsnämnden.
Vi tar för givet att det handikappråd som nu väljs aktivt kommer att få delta i de processer som skapar en så stor delaktighet som möjligt.
Dnr 1.1-0104/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att utse Amanda Hernbäck till personuppgiftsombud.
Personuppgiftslagen (PuL), gäller sedan den 24 oktober 1998. Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Arbetsmarknadsnämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i dess verksamhet.
Behandling av personuppgifter, som är helt eller delvis automatiserade, ska i princip anmälas till Datainspektionen. Om arbetsmarknadsnämnden, i egenskap av personuppgiftsansvarig, utser personuppgiftsombud behöver inte anmälan göras.
Till personuppgiftsombudet uppgifter hör att självständigt se till att
· personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt
· vid behov samråda med tillsynsmyndigheten, dvs. Datainspektionen
· föra en förteckning över de behandlingar som den personuppgiftsansvarige genomför
· hjälpa registrerade att få rättelse vid felaktiga eller ofullständiga registreringar
Förordnande och entledigande av personuppgiftsombud ska anmälas till Datainspektionen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 18 maj 2011.
Dnr 1.1-0102/2011
Arbetsmarknadsnämnden godkänner ”Arbetsmarknadsförvaltningens riktlinjer för representation, gåvor och jäv”
En förutsättning för att stockholmarna ska ha förtroende för personalen som arbetar inom staden är att arbetet utförs med omdöme, samt naturligtvis god etik och hög moral, och att man följer gällande lagar och regler.
Riktlinjerna har utformats utifrån detta förhållningssätt och med en grund i de Riktlinjer om mutor och representation som finns för stadens anställda och förtroendevalda. Riktlinjerna för arbetsmarknadsförvaltningen ska vara ett stöd för personalen i arbetet och i relation med andra som man kommer i kontakt med i tjänsten och gäller för alla anställda inom förvaltningen.
Dnr 1.1-0105/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att delegera förtecknade ärenden och ärendegrupper i bilaga till tjänsteutlåtandet till förvaltningschefen.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att förvaltningschefen får rätt att från och med 1 juli 2011 vidaredelegera förtecknade ärenden och ärendegrupper till annan anställd.
3. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att anmälan av beslut sker löpande till arbetsmarknadsnämnden om inte annat anges i delegationsförteckningen.
4. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att ordförande, eller vid dennes frånvaro vice ordförande, får på nämndens vägnar besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.
5. Arbetsmarknadsnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt första sammanträde i januari 2012 om delegationsordning för arbetsmarknadsförvaltningen. Delegationen redovisades i två bilagor; en för verksamheten som övertogs från dåvarande socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden samt en rörande vuxenutbildning som övertogs från utbildningsnämnden.
Sedan 1 januari 2011 har verksamheterna inom den nya nämnden förvaltats av socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Den 1 juli 2011 övergår förvaltningen av verksamheterna till den nya arbetsmarknadsförvaltningen. I samband med övergången behöver en revidering av delegationsordningen ske, så att den är anpassad till den nya förvaltningens organisation.
Dnr 1.6-0086/2011
Arbetsmarknadsnämnden beslutar att skrivelsen besvarats med hänvisning till tjänsteutlåtandet.
Uppgifterna i redovisningen nedan är grundade på stadsdelsförvaltningarnas registreringar i Paraplyet och avser perioden april 2010-mars 2011 (12 månader).
Under perioden april 2010-mars 2011 (12 månader) var det 763 unika personer som var inskrivna på stadens jobbtorg p.g.a. att de var sjukskrivna utan sjukpenning samt 8 unika personer som fått indragen ersättning från försäkringskassan.
Under 2010 var totalt 4388 unika personer sjukskrivna utan sjukpenning i staden och uppbar försörjningsstöd. Under perioden april 2010-mars 2011 var det i genomsnitt (s.k. 12-månadersgenomsnitt) 1910 personer per månad som fick försörjningsstöd.
Under 2010 var det sammantaget 261 unika personer i staden som beviljats försörjningsstöd p.g.a. att de fått indragen ersättning från försäkringskassan. Under perioden april 2010-mars 2011 var det 373 personer.
De utförsäkrade som har behov av försörjningsstöd ökar, vilket är oroande. Det är viktigt att bevaka antalet utförsäkrade med tanke på att majoriteten av dessa är sjuka och inte kommer att kunna delta i jobbtorgens verksamhet. Regeringens ”jobblinje” har nu skapat en ny grupp av försörjningsstödstagare. En grupp som självklart ska ha tillgång till den försäkring och den rehabilitering som vänder sig till sjuka.
Dnr 3.2-0101/2011
Arbetsmarknadsnämnden godkänner anmälan av rapporten.
EUROCITIES-NLAO är ett nätverk av nio europeiska storstäder som genomför lokala studier som är relevanta för det övergripande temat: EU strategin för Aktiv Inkludering. Nätverket är finansierat av EU- Kommissionen, Direktoratet för sysselsättning, social politik och lika rättigheter. Städerna i nätverket är Stockholm, Bologna (Italien), Brno (Tjeckien), Rotterdam (Nederländerna), Birmingham (Storbritannien), Köpenhamn (Danmark), Krakow (Polen), Lille-Roubaix (Frankrike) och Sofia (Bulgarien).
Under våren 2011 har alla städerna skrivit korta rapporter om strategier, åtgärder, projekt och verksamheter med syfte att inkludera unga. Fokus har varit åtgärder för att stödja unga att komma in på arbetsmarknaden och förhindra avhopp från skolan. NLAO har även givit ut ett nyhetsbrev under våren och arbetat vidare med hemsidan: http://www.eurocities.eu/Minisites/NLAO_subsites/Stockholm/.
Detta är en mycket intressant rapport som tydligt visar på vilken struktur som behövs i en stad för att inkludera unga. Att ha som målsättning att så få som möjligt ska hoppa av gymnasiet är en tydlig framgångsfaktor. De som hoppar av ska sökas upp snabbt efter avhoppet från gymnasiet. Det är uppenbart att det saknas modeller för detta i Stockholm och de som hoppar av lämnas i upprörande många fall åt sitt öde vilket på sikt kan leda till exkludering fån arbetsmarknaden. Det måste till ett tydligt uppdrag för att konsekvent och kontinuerligt kunna söka upp de ungdomar som befinner sig i ”ingemansland”, vi har inte råd att låta 5 år gå utan att agera med kraft.
Dnr 1.7-0106/2011
Arbetsmarknadsnämnden ställer sig bakom inriktningen i tjänsteutlåtandet och ger förvaltningsdirektören i uppdrag att slutföra ansökan.
Jobbtorg Stockholm har i uppdrag att utveckla arbetsmetoder och arbetssätt i syfte att fler ska kunna gå från bidrag till arbete. Inom ramen för EU:s program PROGRESS finns möjligheter att söka medel för utvecklingsprojekt i syfte att öka inkluderingen för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Många städer i Europa står inför samma utmaning som Stockholm när det gäller att integrera långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. En transnationell jämförelse och ett utbyte vore fruktbart för att stötta pågående metodutvecklingsarbete.
Under sommaren 2011 finns det möjlighet att ansöka om medel från PROGRESSprogrammet för ett transnationellt samarbete och Rotterdam har föreslagit ett projekt där Stockholm skulle vara en partner. Förvaltningen föreslår i detta ärende att en ansökan om medel för ett transnationellt samverkansprojekt om ungas väg till arbetsmarknaden ska slutföras. Senaste ansökningsdag är 2011-07-29. Förvaltningen föreslås få i uppdrag att slutföra ansökan.
Dnr 5.0-0109/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att ersättning till folkhögskolor som bedriver reguljär sfi utgår med samma ersättning och på samma villkor som för stadens anordnare av sfi.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att om en folkhögskola erbjuder en utbildning som motsvarar sfi för grupper med särskilda behov, som personer med funktionsnedsättning, får direktören fatta beslut om ersättningen inom intervallet 54 – 225 SEK per erbjuden undervisningstimme.
Folkhögskolor kan av Skolinspektionen ges rätt att utfärda betyg för utbildning som motsvarar sfi. En person som har rätt att studera sfi har rätt att göra det på en folkhögskola som har rätt att utfärda betyg för utbildning som motvarar sfi. Hemkommunen ska i detta fall ersätta folkhögskolan för kostnaderna. Ersättningen ska bestämmas med hänsyn tll folkhögskolans åtagande och elevens behov och på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen sfi. Förvaltningen föreslår att reguljär sfi vid folkhögskola ska ersättas med samma ersättning och på samma villkor som stadens anordnare av sfi. Om en folkhögskola erbjuder sfi för grupper med särskilda behov som personer med funktionsnedsättning föreslås att direktören får fatta beslut om storleken på ersättningen inom ramen 54 – 225 kronor per erbjuden undervisningstimme.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 25 maj 2011.
Dnr 5.0-0108/2011
Arbetsmarknadsnämnden beslutar att IK-ersättningarna inom sfi anpassas till de nya ersättningarna till utbildningsanordnarna i enlighet med förvaltningens förslag.
I samband med den nyss avslutade upphandlingen av sfi höjdes ersättningarna för reguljär sfi till utbildningsanordnarna fr.o.m. 1 juli 2011. Därför föreslår förvaltningen en justering av IK-ersättningen – den ersättning andra kommuner betalar när deras medborgare läser sfi i Stockholm. Praxis i länet när det gäller de interkommunala kostnader inom vuxenutbildningen är ett påslag på 15 procent för administrativa kostnader. Förvaltningens förslag följer i stort denna praxis. Staden har ett avtal med Ekerö om samverkan och där föreslås påslaget även fortsättningsvis vara 10 procent.
Dnr 1.7-0110/2011
Arbetsmarknadsnämnden beslutar att arbetsmarknadsnämnden ställer sig bakom ansökan om s.k. § 37-medel och godkänner densamma.
Förvaltningen har fått möjlighet att genom Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) lämna in en ansökan om utvecklingsmedel från länsstyrelsen. Det handlar om s.k. § 37-medel som är avsedda för insatser som skapar eller höjer beredskap och mottagningskapacitet och/eller utvecklar samverkan mellan kommuner i samband med flyktingmottagande.
SIFA startade i februari 2010 en ny sfx-utbildning – svenskutbildning för yrkesutbildade – riktad till ekonomer, jurister, samhällsvetare, personalvetare och systemvetare (sfej). Sfej utvärderades i början av året och då framkom bl.a. att yrkesanpassningen av utbildningen behöver utvecklas. Styrgruppen för sfej vill därför satsa på ett utvecklingsarbete kring det yrkesinriktade innehållet i utbildningen. Ansökan ska vara inne senast 31 maj 2011. Förvaltningen lämnar därför in en ansökan om 320 000 kronor under förutsättning av arbetsmarknadsnämndens beslut den 14 juni 2011.
Det är mycket glädjande att det finns ett stort intresse för sfej samt att resultaten är så bra. Vi har med intresse tagit del av Rambölls rapport om utbildningen och håller med om vikten av att det finns en tydlig koppling mellan utbildningen och ett kommande arbetsliv. Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad är central för att korta tiden för inträde på arbetsmarknaden och för att elever ska kunna avgöra vilken inriktning som kan leda till vilka jobb. Det gäller generellt för mer teoretiska utbildningar.
Sverige och Stockholm står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden och redan idag menar många företag att de har svårt att finna den rätta kompetensen. Eleverna som läser inom sfej har en utbildning sedan tidigare och är mycket värdefulla för Stockholm och stadens arbetsmarknad. Men för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och matchningen till olika yrken är det centralt att eleverna får rätt coachning och viktig kunskap om arbetsmarknaden under tiden de läser inom sfej.
Vi ser också att det inom gruppen utrikes födda som också är arbetslösa idag finns en stor andel som har utbildning på såväl gymnasial- och eftergymnasial- som på forskarnivå. Detta uppmärksammas inom projektet Anställ kompetensen som drivs av länsstyrelsen och den problematiken understryker ytterligare vikten av ett starkt yrkesinriktat innehåll inom sfej.
Dnr 1.1-0126/2011
Arbetsmarknadsnämnden beslutar att utse förvaltningschef Charlotte Svensson, personalchef Monika Johansson, ekonomichef Thomas Lundberg samt administrativ samordnare Amanda Hernbäck såsom behöriga att på nämndens vägnar mottaga delgivning.
Tidigare beslut om delgivningsmottagare upphör att gälla.
Enligt 21 § Reglemente med allmänna bestämmelser för Stockholms stads nämnder (kommunfullmäktiges beslut från den 29 september 2008 utl. 2008:153) skall nämnden utse de personer som jämte nämndens ordförande, nämndens sekreterare och registratorerna vid kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli är behöriga att på nämndens vägnar mottaga delgivning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 8 juni 2011.
Dnr 2.7-0029/2011
Arbetsmarknadsnämnden lägger ärendet till handlingarna:
Förvaltningen anmäler resultatet av den upphandling av sfi för döva invandrare som genomförts som ett förenklat förfarande enligt Lagen om offentlig upphandling (2007:1091) med tillämpning av reglerna för en upphandling under tröskelvärdet. .
Beslut om att avbryta upphandlingen fattades enligt delegation den 17 maj 2011.
Dnr 1.2-0001/2011
Förvaltningsledningen bedömer att arbetsmarknadsnämndens samlade verksamhet för 2011 kommer att redovisa ett nollresultat.
Den statliga satsningen på yrkesvux pågår till och med år 2011. Det innebär att de utbildningar som finansieras av statsbidraget bör vara avslutade vid årets utgång. Antalet studerande inom svenskundervisning för invandrare är fortsatt högt. Årsutfallet beräknas till drygt 9000 helårsstuderande i relation till budgeterade 6600.
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Protokoll från arbetsmarknadsnämndens sammanträde 17 maj 2011 justerat 24 maj 2011.
b) Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation inom området Allmänna ärenden med dnr 2.1-0118/2011, inom området Ekonomi, upphandling m.m. med dnr 2.7.3-0112/2011, dnr 2.7.3-0113/2011, dnr 2.7.3-0114/2011, dnr 2.7.3-0115/2011, 2.7.3-0117/2011, inom området Personalärenden med dnr 2.5-0122/2011.
c) Inkomna handlingar till arbetsmarknadsnämnden under perioden 6 maj 2011 till och med 25 maj 2011.
d) Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 13 maj 2011 justerat 16 maj 2011.
Arbetsmarknadsnämnden överlämnade till förvaltningen för beredning en skrivelse om Stockholmsvärdar från vice ordföranden Karin Rågsjö och tjänstgörande ersättaren Thomas Hvitfeldt (båda V).
Ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) önskade nämnden och förvaltningen en trevlig sommar.
Förvaltningschef Charlotte Svensson lämnade följande information:
Det har anordnats 4376 sommarjobb för unga i staden – fler än beräknat.
Förvaltningen har börjat ett arbete att samla in ”guldkorn” – goda exempel på framgångsrikt arbete i verksamheten.
Nämnden är välkommen till öppet hus på jobbtorgen måndag 29 augusti 2011.
______________________