Din position: Hem > Stockholms stad > Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd > Sammanträde 2008-12-18
OBS! Vid sammanträdet används personalentrén på baksidan med adress Palmfeltsvägen 19 C. Läs mer...Öppen frågestund, klockan 18.00Verksamhetsplan 2009 för Enskede-Årsta-Vantör, ekonomichef Lena Holmdahl informerar Möjlighet finns även att ställa frågor om nämndens ärenden Sammanträdet börjar senast kl. 19.00
Ordföranden Andreas Sturesson och vice ordföranden Magnus Dannqvist utsågs att justera dagens protokoll. Ordföranden meddelade att justering sker den 7 januari 2009.
Protokoll från nämnden sammanträde den 20 november anmäldes justerat den 2 december 2008.
Protokollet läggs till handlingarna.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnds beslut
Nämnden bordlägger ärendet till nästa sammanträde.
Ärendet
Nämnden har efter skrivelse från Jonas Eklund (mp) uppdragit åt förvaltningen att bereda svar till nämnden på skrivelse om utebliven trädplantering i Vantörs parker. Förvaltningen har begärt en skriftlig redogörelse från Stockholm Entreprenad om hur många träd som planterats och var dessa är placerade.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett nytt tjänsteutlåtande daterat den 3 december.
Dnr 306-2008-000
Beslutsgång
Nämnden beslutade efter förslag från (mp) att bordlägga ärendet.
Yrkande
Ledamoten Jonas Eklund (mp) yrkade bordläggning av ärendet.
1. Verksamhetsplan för Enskede-Årsta-Vantör år 2009 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Omslutningsförändringar om 257,2 miljoner kronor godkänns och anmäls till kommunstyrelsen.
3. Förändringar av resultatenheter fastställs i enlighet med detta ärende.
4. Priser till nämndens utförarenheter fastställs i enlighet med detta ärende.
5. Nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om 0,8 miljoner kronor för en tidsbegränsad anställning som medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR).
6. Utgår
7. Aktivitetsplan för upphandling och konkurrens godkänns.
8. Internkontrollplan år 2009 godkänns.
9. Jämställdhets- och mångfaldsplan år 2009 godkänns.
10. Miljöplan år 2009 godkänns.
11. Informationsplan år 2009 godkänns.
12. Genomförandet av uppdraget om att återkomma till nämnden med förslag till åtgärder i syfte att öka andelen män anställda inom förskolan, från stadsdelsnämndens sammanträde 2008-06-12, godkänns.
13. Genomförandet av uppdraget att implementera målen i stadens miljöprogram i stadsdelens verksamheter och att upprätta en miljöplan, från stadsdelsnämndens sammanträde 2007-12-20, godkänns.
14. Förvaltningens beredning av skrivelsen om strukturerat klimatarbete i stadsdelsnämndens verksamheter, från stadsdelsnämndens sammanträde 2008-04-24, godkänns.
15. Genomförandet av uppdraget att ta fram en informationsplan enligt skrivelsen om demokratiarbete, från stadsdelsnämndens sammanträde 2007-06-14, godkänns.
16. Förvaltningens beredning av skrivelsen om information, från stadsdelsnämndens sammanträde 2007-08-23, godkänns.
Nämnden beslutar för egen del följande:
17. Nämnden överför 1 miljon kronor från verksamhetsområdet Förskola till verksamhetsområde Individ och Familjeomsorg.
18. Nämnden överför 1 miljon kronor från verksamhetsområdet Äldreomsorg till verksamhetsområde Individ och Familjeomsorg
19. Budgetförstärkningarna inom Individ och Familjeomsorg skall användas för att säkerställa en god bemanning och kvalité inom myndighetsutövningen
20. De belopp som avsätts som reserver inom Förskola och Äldreomsorg minskas med motsvarande belopp som ramarna minskats
21. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna att låta Kvinnoverksamheten drivas vidare av en extern huvudman
22. Nämnden överför 300 000 kronor från verksamhetsområdet Fritid och Kultur till verksamhetsområde Stöd till personer med funktionsnedsättning
23. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med en redovisning över hur budgetförstärkningen inom verksamhetsområdet Stöd till personer med funktionsnedsättning kan användas för förstärkt kvalité och utveckling av verksamheten
24. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med en redovisning över hur verksamheterna för funktionshindrade vad gäller gruppboende, korttidshem och dagliga verksamheter kan utvecklas med bibehållen kvalité för brukarna
25. Nämnden anför därutöver:
”Att slå samman två stadsdelar till en har varit en stor utmaning och ställt stora krav på personal och verksamheter. Det största delen av arbetet med sammanslagningen ligger nu bakom oss och vi kan med glädje konstatera att verksamheten fungerar väl och att vi har en budget i balans.
Ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet skall prägla Stockholms stad som helhet och detsamma gäller givetvis också stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör. Vår stadsdel skall vara en attraktiv och trygg stadsdel att bo och leva i. En stadsdel där den enskilda människan får möjlighet att förverkliga sina drömmar och utforma sina liv efter egna förutsättningar. Mot bakgrund av detta skall stadsdelens verksamheter och organisation anpassas för att möta medborgarnas val och förväntningar.
Stadsdelen har under året haft en god ekonomisk utveckling och när vi nu närmar oss årets slut kan vi notera ett litet överskott. Under 2009 tillförs nya resurser, inte minst till förskolan och äldreomsorgen. De nya resurserna skapar goda möjligheter att utveckla våra verksamheter samt öka kvalitén.
Till orosmolnen hör den globala finanskrisen och dess påverkan på svensk ekonomi. Det är idag svårt att bedöma hur denna påverkar behovet av arbetsmarknadsåtgärder och vilken effekt den har på behovet av försörjningsstöd. Majoriteten kommer löpande och noggrant följa utvecklingen för att om behov föreligger kunna vidta rätt åtgärder. Det är angeläget att ständigt utvärdera vilka samordningsvinster och effektiviseringar som är möjliga att göra med hänsyn taget till verksamheternas innehåll och kvalité. De nya resurser som 2009 tillförs verksamheterna måste användas på ett ansvarsfullt sätt och destineras på ett sådant sätt att de tillser att de övergripande målen för verksamheterna uppnås.
Enskede-Årsta-Vantör är en växande stadsdel, inte bara när det gäller byggnationer utan också vad avser befolkning. Barnafödandet är fortsatt stort och resurser satsas nu på att öka antalet förskolor för att därigenom säkerställa barnomsorgsgarantin. För majoriteten är det också angeläget att tillse att barngrupperna ytterligare kan minskas, att personaltätheten ligger på en hög nivå och att det pedagogiska inslaget kan utvecklas. Mångfalden och valfriheten skall stärkas bl.a. genom den förskolepeng som införs under 2009.
Äldreomsorgen skall präglas av hög kvalitet, inflytande och trygghet. Målet är att ge de äldre goda förutsättningar för ett självständigt och innehållsrikt liv. Under 2009 ges ett kraftfullt resurstillskott. Målsättningen är att därigenom kunna utveckla kvaliteten och öka personaltätheten. Arbetet med dokumentation, kostprogram och verksamheternas sociala innehåll måste ytterligare förstärkas. För att lösa uppgiften är det också betydelsefullt att personalen ges en möjlighet till kompetensutveckling. Under 2009 skall också ytterligare åtgärder vidtas för att stärka samarbetet med föreningslivet och volontärverksamheten.
Under året har Individ- och familjeomsorgen dragits med underskott. Förstärkningar görs under 2009 genom att ekonomiska resurser omfördelas från andra verksamhetsområden. Verksamheten behöver också förändras för att möta dagens problem. Ökad rekrytering av stödpersoner, stödfamiljer och familjehem är en förutsättning för att minska antalet barn som placeras i jour- och HVB-hem. Öppenvården för vuxna behöver ytterligare utvecklas. Till detta skall läggas det förebyggande arbete som långsiktigt lägger grunden för en positiv utveckling. När det gäller Kvinnoverksamheten ges förvaltningen i uppdrag att söka efter en extern aktör som kan driva verksamheten vidare.
Majoriteten önskar till förvaltningen ge i uppdrag att återkomma med en redovisning vad avser hur verksamheten för funktionshindrade när det gäller gruppboende, korttidshem och dagliga verksamheter kan utvecklas med bibehållen kvalité för brukarna. Det är också angeläget att stadsdelen startar ett utvecklingsarbetet inom ramen för omsorgen av funktionsnedsatta. Vi föreslår därför att särskilda medel avsätts för detta.
Den förebyggande verksamheten riktad till barn- och ungdomar är prioriterat. Den tillfälliga utökningen av antalet fältassistenter under 2008 permanentas 2009 varigenom den uppsökande verksamheten kan förstärkas. Stadsdelen kommer även fortsättningsvis stödja föreningslivet i det förebyggande arbete genom föreningsbidrag.
Stadsdelens främsta resurs är vår personal. En nöjd och frisk personal skapar också en god verksamhet. De medarbetarenkäter som genomförts skall följas upp och åtgärder vidtas för att utveckla arbetsmiljön inom våra verksamheter. Särskilda insatser planeras för att medverka till att sänka ohälsotalen bland personalen.
Verksamhetsplanen för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd anger inriktningen på förvaltningens verksamhet under året. Nämndens ansvarsområde har inte förändrats inför 2009. Nämnden budget har ökat och satsningar görs framför allt inom verksamhetsområdena äldreomsorg, förskola och fritidsverksamhet för barn och ungdom. En fortsatt upprustning av flera parker kommer att ske under året. Inom stöd och service till personer med funktionsnedsättningar fortsätter utbyggnaden av gruppbostäder. Inom förskolan arbetar förvaltningen bland annat vidare med målet att öka nöjdheten hos föräldrarna. För att klara barnomsorgsgarantin fortsätter utbyggnad av förskolor i bland annat Högdalen och Årsta.
Förvaltningen fortsätter att arbeta med konkurrensutsättning av verksamheter enligt den aktivitetsplan som nämnden har antagit.
Stadsdelsförvaltningens hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2008.
Dnr 600-2008-100
Ordföranden ställde framställda förslag mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag samt tillägg p. 17- 25 från majoriteten.
Ordföranden Andreas Sturesson (kd), ledamöterna Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), Lena Kling (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag samt eget tilläggsyrkande.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl. (s) ledamöterna Rosa Lundmark (v) och Jonas Eklund (mp) yrkade avslag på förvaltningens förslag med hänvisning till eget förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Magnus Dannqvist, ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart Pöppel, Sonja Mogert alla (s), ledamöterna Rosa Lundmark (v) och Jonas Eklund (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
11. Därutöver framförs följande.
Med en rödgrön politik utvecklas den lokala demokratin i dialog med medborgarna. Vi vill låta invånarna i vårt område möta sina lokala politiker på öppna frågestunder i sin del av stadsdelsområdet, i stället för att få resa till Slakthusområdet eller mötas av utbildningsnämndens slutna sammanträdesrum där centrala politiker beslutar om skolan bakom stängda dörrar.
Medborgarkontorens centrala och mycket uppskattade roll i stadsdelsområdet kan inte ersättas av call-center på andra sidan staden. Stadsdelsnämndens uppgift är i första hand att tillhandahålla omsorg, service och information till befolkningen, och hjälpa till i de skeenden i livet där medborgarna behöver stöd och bistånd.
Vi hade värnat och utvecklat vår gemensamma välfärd istället för att skära ned och sälja ut väl fungerande kommunal verksamhet, om vi hade haft en budget baserad på socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas budgetreservationer i kommunfullmäktige.
Vi vill också framhålla att stadsdelsnämndens verksamhet inte kan styras enbart efter kommunfullmäktiges mål och resursfördelning. Även invånarnas och verksamheternas behov ska styra verksamheten i vårt område. Fördelning av resurser ska göras efter de lokala behoven, inte strikt efter de nycklar som fördelar stadens skattemedel ut till stadsdelsnämnderna. De senaste årens överskott på 11 och 20 miljoner kronor, samtidigt som omfattande nedskärningar i vård och omsorg har genomförts, visar att nämndens budgethållning har varit för stram. Vi delar uppfattningen att en viss buffert kan behövas, men inte i denna storleksordning.
Verksamhetsplanen präglas av kommunfullmäktiges perspektiv och är oerhört svårläst för oss lokalpolitiker som vill ha en samlad bild av verksamhetsområdena. Nu får vi läsa om mål, ekonomi, kvalitet, uppdrag, utveckling och organisation på en mängd olika platser i dokumentet. Om verksamhetsplanen är svårläst för någorlunda väl insatta politiker, så är det lätt att föreställa sig hur svårt det är för brukare och allmänhet att sätta sig in i planeringen och framföra synpunkter till lokala politiker innan beslut fattas. Verksamhetsplanen visar tydligt att lokal demokrati, politisk helhetssyn och insyn för allmänheten står lågt i kurs i det moderatledda Stockholm. Ännu värre är att konsekvenserna av budgetförslaget för brukare och personal inte analyseras i dokumentet. Många förändringar genomförs efter tjänstemannabeslut på enhetsnivå och konsekvenserna i sin helhet blir inte tydliga förrän besluten är genomförda. Vi kan aldrig acceptera sådan beslutsordning.
Förskola och grundskola
Förskolan är viktig i strävan mot att ge alla barn goda uppväxtvillkor. Vi är därför starkt oroade för större barngrupper, eftersom den tilldelade budgeten från Stadshuset inte räcker till pris- och löneökningar inom förskolan. Större grupper skulle drabba barn med särskilda behov särskilt hårt. Våra tre partier anser att förskolan tillhör stadens allra viktigaste verksamheter och därför måste få tillräckliga resurser. Den nuvarande majoritetens lagstridiga ”avknoppning” har gjort det omöjligt för barnfamiljer i östra Årsta att välja en kommunal förskola i sitt närområde. Vi tar avstånd från utförsäljningen till underpris av förskolor, som minskar valfriheten och gynnar enskilda företag på stadens bekostnad.
Vi anser att leken är utgångspunkt för barns utveckling och lärande i förskolan. Barnen ska kunna utveckla både sin svenska och sitt modersmål och regelbundet få ta del av kulturupplevelser. Språkutveckling och genuspedagogik prioriteras i vår politik. Alla barn ska kunna vara delaktiga i demokratiska processer i förskolan och alla föräldrar ska kunna vara delaktiga i sina barns förskola. En viktig kvalitetsfaktor är spännande, lekvänliga förskolegårdar med inslag av natur, vilket måste beaktas i utbyggnaden. Vi ser positivt på att en öppen förskola ska starta i Årsta, efter ett medborgarförslag.
Ansvaret för grundskola, särskola, skolbarnsomsorg och mellanstadieverksamhet ska återgå till stadsdelsnämnden. Därmed kan den röda tråden i det livslånga lärandet åter knytas ihop mellan förskola och skola efter de senaste årens försämringar. Samverkan med socialtjänsten kan byggas upp igen för barn som riskerar att fara illa. Även samverkan med fritidsverksamheterna förbättras när alla verksamheter har samma huvudman och kan planera gemensamt med barnets bästa i fokus.
Barn- och ungdomsverksamhet samt kultur- och föreningsverksamhet
Öppna förskolor, parklekar och fritidsgårdar är viktiga mötesplatser för barn och ungdomar. De ska vara jämställda och tillgängliga för funktionsnedsatta. Barn- och ungdomsverksamheten ska bygga på god samverkan med socialtjänst och skola. Vi är därför starkt oroade för att samverkan slås sönder när halva fritidsverksamheten snart är utlagd på entreprenad. Något positivt i stadsdelsförvaltningens budgetförslag är dock att ytterligare en fältassistent kommer att anställas.
Vi vill att alla barn mellan 9 och 16 år som vill åka på kollo ska erbjudas en plats. Unga med funktionsnedsättningar ska kunna åka på vanligt kollo.
Kulturen och föreningslivet spelar en viktig roll för att överbrygga klyftorna i staden. Det är viktigt att stödja det lokala kulturlivet för att våra områden ska vara attraktiva. Alla invånare oavsett inkomst, ålder, kön och funktionsnedsättning ska ha möjlighet att ta del av kulturupplevelser, och alla barn ska regelbundet få uppleva och delta i skapande verksamhet. Kultursekreterare är viktiga som kulturförmedlare till verksamheter i stadsdelsområdet. Samlingslokalerna ska värnas och föreningslivet få ökade anslag som fördelas jämställt. Fler kan besöka Stadsmuseet och Kulturhuset när SL-kortet ingår i normen för ekonomiskt bistånd.
Äldreomsorg
Kvaliteten i hemtjänsten och i vård- och omsorgsboendena ska höjas. Ingen ska behöva oroa sig för att göra ett dåligt val av boende på äldre dagar. Oavsett om boendet är kommunalt eller privat drivet ska äldre stockholmare garanteras god kvalitet. Bemanningen ska vara så god att det är självklart att få komma upp ur sängen alla dagar i veckan, ha en trivsam dag med social och kulturell stimulans, gå ut en sväng om man vill och orkar och få gå till sängs när man önskar eftersom det finns tillräckligt med kvällspersonal. Mat och dryck ska fördelas över dygnet så att inte onormalt långa nattfastor uppstår. De äldre ska också ges möjlighet att välja mat och att få känna att det erbjuds något extra på helgen. Maten ska inte bara ses som näring utan också som en möjlighet till social gemenskap och till njutningsfyllda upplevelser. Strävan ska vara att laga maten på plats i största möjliga utsträckning.
Vi vill att äldreomsorgen ska genomsyras av respekt för de äldre och deras erfarenheter i livet samt utgå från ett genusperspektiv och arbete mot diskriminering. Fixartjänsterna ska gälla alla över 67 år utan en övre gräns för den tid som får utnyttjas. Hemtjänst med förenklad biståndsbedömning ska erbjudas äldre över 75 år. Sociala mötesplatser ska finnas där de äldre har inflytande över utbudet av kultur och sociala aktiviteter.
Med vår budget kan medarbetarna förbättra kvaliteten i verksamheterna utan att tappa tempo på grund av organisationsförändringar och oro över att tvingas byta arbetsgivare eller bli övertaliga och kanske arbetslösa. Cheferna hade kunnat koncentrera sig på att inspirera och uppmuntra medarbetarna i stället för att administrera den moderata majoritetens ”aktivitetsplan”.
Då ekonomin inom äldreomsorgen nu prognostiseras vara i balans och möjligheten till personalförstärkningar aviseras bör detta i första hand leda till att personal med deltidstjänster erbjuds heltidstjänster och att antalet timanställningar minskar och övergår i fasta anställningar. Bemanningen av personal med högre utbildning som sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och äldrepedagoger bör ses över och vid behov ökas.
Genom att många av våra medarbetare har omsorgsutbildning och får kontinuerlig fortbildning får vi en äldreomsorg med hög kvalitet. Med de individuella utvecklingsplanerna ska medarbetarna kunna fortbilda och kompetensutveckla sig och få handledning under arbetstid. Personalens arbetsmiljö ska vara så god att alla orkar arbeta fram till pensionen. Arbetstidsförkortning ska erbjudas de anställda i äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättningar. Arbetet med Kravmärkt Yrkesroll ska fortsätta och medarbetarna ska ges möjlighet att komplettera de kunskaper som saknas eller som behöver vidareutvecklas.
Stöd och service till personer med funktionsnedsättningar
Vi vill ha en god och jämställd omsorg för barn och vuxna, med tillräcklig bemanning och samordnade insatser så att goda levnadsvillkor uppnås och ingen faller mellan stolarna. Även boende i gruppbostad ska ha mål för självständighet och utveckling. Vi är därför starkt oroade för sämre kvalitet för brukarna, eftersom stora nedskärningar planeras under år 2009 till följd av kraftigt sänkta ersättningsnivåer för vissa grupper av brukare. Med anledning av detta och de åtgärder som förvaltningen föreslagit vill vi att förvaltningen återkommer senast i samband med tertialrapport 1 med en kostnads- och verksamhetsanalys för gruppboende, korttidshem och dagliga verksamheter i stadsdelen, där även konsekvenser för brukarna redovisas. Tills vidare ska 2008 års priser för verksamheterna gälla.
Det är en kränkning av självbestämmanderätten att inte få säga nej till konkurrensutsättning av sin egen gruppbostad. Rätten till inflytande för brukarna är grundläggande, men den moderatledda majoriteten blandar ihop den rätten med sin vilja att upphandla så mycket verksamhet som möjligt. Vi tar därför avstånd från den konkurrensutsättning av gruppbostäder och korttidshem som planeras under 2009.
Det är positivt är att brukarråd ska inrättas där brukarna önskar det. Handikappråd och handikapporganisationer ska komma in tidigt i beslutsprocesserna. Vi vill också se en ökning av antalet individuella planer enligt LSS. Det är bra att fler ska kunna bo i vanligt boende och att fler barn ska kunna bo hemma. Samtidigt måste de som önskar få särskilt boende ha den möjligheten enligt rättigheter som är fastställda i lag. Det viktigaste är att bygga bort bristen på särskilda boenden. Förutsättningar för boenden med särskild service måste därför prövas i alla nya bostadsprojekt utifrån hela stadens behov. Daglig verksamhet måste utvecklas så att den stärker sysselsättning och arbete för personer med funktionsnedsättningar. Ungdomar med funktionsnedsättningar ska erbjudas feriejobb. Heminstruktörer behöver finnas i tillräcklig omfattning. Personer med funktionsnedsättning bör kunna få en personlig assistent som talar hemspråket, utan att vara hänvisade till anhöriganställda.
Socialtjänst
Vi vill ha en socialtjänst där förebyggande och tidiga insatser prioriteras, där barns behov sätts främst och där hög kvalitet i verksamheten säkras. Inför nästa år är vi starkt oroade för stora nedskärningar, eftersom kostnaderna ska minskas med 19 miljoner kronor. Enskede-Årsta-Vantör är det stadsdelsområde som har högst andel hemlösa under 26 år, och det totala antalet hemlösa har ökat med 15 procent sedan 2006. Samtidigt har konsumtionen av alkohol och droger ökat bland unga. I ett läge när vi behöver minska nyrekryteringen av hemlösa föreslås i stället minskade insatser av socialtjänsten – det är helt orimligt!
Tyvärr ser vi en upprepning av förra årets budgetdiskussion, då vi varnade för indragning av anställningar av hänsyn till hotad kvalitet och arbetsmiljö. Vår oro har under året besannats och verifierats med återkommande granskning och föreläggande från såväl Arbetsmiljöverket som länsstyrelsen.
Vi avvisar förslagen till nedskärningar i socialtjänsten för barn och ungdom. Den så kallade BUSS-utredningen visar att Enskede-Årsta-Vantör under 2007 hade flest anmälningar av alla stadsdelsförvaltningar om barn som far illa. I september fick stadsdelsnämnden kritik av länsstyrelsen, som fann tecken på att de resurser som avsatts för myndighetsutövningen inte är tillräckliga och att socialsekreterare och chefer hade en alltför pressad arbetssituation. Länsstyrelsen anmärkte på att utredningar om barn tog för lång tid, höll för låg kvalitet och inte alltid utmynnade i en bedömning om av barnets behov. Dessutom utreddes inte alltid anmälningar som tyder på att ett barn är i behov av stöd och skydd. Psykosociala enkäter inom barn- och ungdomsenheten har visat att arbetsmiljön är oacceptabel på grund av stress. Mot den bakgrunden är det tydligt att resurserna behöver öka, inte minska, för att verksamheten ska kunna leva upp till socialtjänstlagens och arbetsmiljölagens krav.
Förvaltningens resurser ska inte läggas på att på eget initiativ utreda nya pengsystem. Vi säger nej till nedskärning och upphandling av socialpsykiatrin. I stället bör kraft läggas på att skapa fler boenden, så att alla som är placerade på HVB-hem får en plan för sitt framtida boende. Dagverksamheten Asken ska inte läggas ned om inte brukarna kan erbjudas en likvärdig insats.
Det är glädjande att ett kvinnofridsteam bildas. Å andra sidan föreslås nedläggning av den så kallade kvinnoverksamheten, som är mycket viktig för missbrukande kvinnors rätt till rehabilitering och barns möjlighet att återknyta kontakt med sina mammor. En framgångsrik och specialiserad verksamhet av detta slag är en värdefull resurs för hela staden. Den bör utvecklas och tjäna som förebild, inte avvecklas. Problemen med tomma platser i verksamheten bör kunna lösas i samarbete med socialtjänstnämnden och andra stadsdelsnämnder.
Gullmarsplans beroendemottagning kan vara ett bra stöd för fler än som söker dit idag, men förändringar i förvaltningens verksamhet måste göras i dialog med personalen.
Nämnden bör besluta om en buffert för Bryggan Vantör, om centrala bidragsmedel inte heller 2009 beviljas i sökt omfattning. Inför kommande år bör bidragssystemet ses över så att ett tilldelningsbesked kan ges tidigare, helst före årets början.
Arbetsmarknad och ekonomiskt bistånd
Stockholm och Sverige befinner sig i början av en djup lågkonjunktur. Därför behövs en budget med tydligt fokus på att erbjuda vidareutbildning och andra kompetenshöjande insatser som kan leda till arbete. Det är tragiskt att den moderatledda majoriteten nästan helt har lagt ner stadens vuxenutbildning, som hade kunnat vara en central del i detta arbete. Den borgerliga majoritetens jobbtorgsexperiment har hittills visat dåliga resultat, och moderaternas löfte om arbete till avtalsenlig lön inom fem dagar har naturligtvis inte uppfyllts. Jobbtorgen når inte på långt när lika bra resultat som de arbetsmarknadsverksamheter som bedrevs av stadsdelsnämnderna i Söderort. Talande är att man nu under hösten arbetar med att initiera samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, vilket fanns och fungerade väl under förra mandatperioden. Vi vill decentralisera arbetsmarknadsverksamheten och återuppbygga det framgångsrika samarbetet mellan myndigheter, företag och andra lokala aktörer.
Arbetsmarknadsverksamheten ska också ha ett tätt samarbete med försörjningsstödsverksamheten och med flyktingmottagningen. Stadsdelsnämnden bör ta ett särskilt ansvar för att sysslolösa unga i åldersgruppen 18–24 år får erbjudande om studier, praktik eller arbete. Ungdomar som inte har gått ut gymnasieskolan ska sökas upp och motiveras till i första hand studier. Vi vill även erbjuda fler sommarjobb för skolungdomar i stadsdelsnämndens verksamheter.
Medborgare som måste leva på ekonomiskt bistånd får inte SL-kort i försörjningsstödsnormen, vilket vi vill ändra på. Det är ett uttryck för snålhet som sätter folk i stadsdelsarrest och leder till social isolering för hela familjer. Vi vill återinföra det separata anslaget för försörjningsstöd (anslag 2), så att inte konjunkturberoende variationer i kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkar stadsdelsnämndens övriga verksamhet.
Barns situation ska uppmärksammas när vuxna söker ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet är tydligt i stadens riktlinjer och innan beslut fattas ska konsekvenser för varje barn alltid övervägas och dokumenteras. Ett barnperspektiv innebär att det inte bör vara möjligt att vräka barnfamiljer. Praxis för hur man hanterar och förebygger vräkningar bör ses över och förbättras så att vräkningar, inte bara av barnfamiljer, kan undvikas.
Stadsdelsnämnden bör förbereda sig inför lågkonjunkturen med ökade resurser för budget- och skuldrådgivning. Även konsumentvägledningen behöver förstärkas och göras mer tillgänglig, inte minst för ungdomar.
Flyktingmottagning är ett viktigt uppdrag för stadsdelsnämnden. Flyktingbarn ska ha egna handlingsplaner hos flyktingmottagningen. Avvisningshotade barn ska, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, ha samma rätt och möjlighet att gå i skolan som andra barn. Flyktingmottagningen ska ha ett tätt samarbete med förvaltningens arbetsmarknadsverksamhet. Avklarade studier i svenska för invandrare (SFI) är en förutsättning för att läsa svenska som andraspråk (SAS) och kvalificera sig vidare för att studera på Komvux och högskola eller universitet. Därför är det viktigt att alla de som studerar SFI får möjlighet att göra det nationella provet och D-kursen som föregår provet.
Miljöplan
Det är hög tid att stadsdelsnämnden nu får en intern miljöplan som utgår från stadens miljöprogram. Dock är det tveksamt om planen kommer att kunna omsättas i verkligheten, eftersom stadsdelsförvaltningen inte heller i fortsättningen kommer att ha någon central tjänsteman med särskilt miljöansvar. Att varje avdelningschef själv ska ha det övergripande ansvaret för miljöarbetet inom sitt verksamhetsområde framstår som olämpligt, då avdelningscheferna i allmänhet saknar särskild kompetens i miljöfrågor och det inte finns någon expertis att konsultera inom förvaltningen. Det är vidare oklart hur kontrollen av att miljöplanen följs ska gå till; om inte extern kompetens anlitas riskerar uppföljningen att bli bristfällig. Vi befarar därför att miljöprogrammet blir en hyllvärmare hos stadsdelsförvaltningen.
De aktiviteter som anges i miljöplanen är i och för sig positiva. För att effekten av stadsdelsförvaltningens miljöarbete ska kunna utvärderas krävs emellertid att vissa nyckeltal för verksamhetens miljöpåverkan inventeras så att preciserade mål kan sättas och regelbundet följas upp. Enligt vad Farsta stadsdelsnämnd har beslutat bör detta göras för till exempel verksamhetens totala klimatpåverkan samt klimatpåverkan av resor i tjänsten. Att papper och förpackningar ska återvinnas ”i större omfattning än idag” och att pappersförbrukningen ska ”minska” är andra mål som kräver en inventering av nuläget.
Stadsdelsnämndens mål för inköp av ekologisk mat ska naturligtvis inte sättas lägre än kommunfullmäktiges mål för hela staden. Vi vill köpa in 30 procent ekologiska livsmedel och dessutom satsa på upphandling av rättvisemärkta produkter.
Stadsdelsförvaltningen bör arbeta mer aktivt med så kallad grönkompensation i samband med exploateringsprojekt där grönområden tas i anspråk. Utbyggnaden av Årstastråket bör medföra omfattande grönkompensationsåtgärder, bland annat på Årstafältet. Vid bygget av en ny arena i Globenområdet bör förlusten av Sandstuparken grönkompenseras. Som anges i miljöplanen ska grönkompensation innebära nyskapande av motsvarande naturtyp, restaurering av en försämrad naturmiljö eller skötselprogram för naturområden. Investeringar i lekparker och dylikt omfattas alltså inte, även om det också behöver göras i samband med exploatering.
Vi anser att stadsdelsnämndens miljöarbete självklart ska vara utåtriktat och involvera invånarna i vårt område. Stockholms stad ska vara en föregångare i lokalt miljö- och hållbarhetsarbete, som till stor del bör organiseras på stadsdelsnivå.
Stadsmiljö
Frågor om miljö, stadsbyggnad och trafik är bland det som allra mest engagerar invånarna i Enskede, Årsta och Vantör. Vi ser medborgarnas engagemang som en tillgång för stadens demokratiska process som vi vill ta tillvara genom medborgarförslag, öppna möten och informella kontakter. För att kunna tillgodogöra sig fördelarna med stadsdelsnämndens lokalkännedom och kontakt med medborgarna bör stadsdelsnämnderna ansvara för vissa enklare byggnads- och trafikärenden. I övriga sådana ärenden ska stadsdelsnämndens politiker ta ställning till remisserna från stadens centrala nämnder. Att lokala invånare och stadsdelsnämnden får komma till tals i planprocesserna är särskilt viktigt i nuläget, då den snabba omvandlingen av vårt område fortsätter med bland annat tusentals nya bostäder i Årstastråket och en ny arena i Globenområdet.
Vi vill att vårt områdes många uppskattade frilufts- och naturområden ska utvecklas och göras mer tillgängliga för invånarna. Stadsdelsnämnden ska samarbeta med medborgare och föreningar som engagerar sig för att vårda och underhålla parker och naturområden. Årstaskogen och Årsta holmar ska snarast göras till naturreservat i enlighet med den utredning som färdigställdes under den förra mandatperioden. Landskapsparken på Årstafältet är mycket efterlängtad och dessutom nödvändig då kringliggande stadsdelar förtätas kraftigt, bland annat i Årstastråket. Arbetet med landskapsparken, som den moderatledda majoriteten har stoppat i strid mot sina vallöften, måste återupptas. Vi vill även förverkliga visionen om en nationalstadspark i Söderort, ”Ekopark Syd”, som omfattar Fagersjöskogen, Högdalstopparna och Rågsveds friområde med Kräppladiket. Eftersom upplagsverksamheten på Snösätragränd/Bråtegränd orsakar buller, tung trafik och markföroreningar mitt i Vantörs mest uppskattade friluftsområde måste verksamheten snarast avvecklas och området saneras.
Upphandling och konkurrensutsättning
Vi avvisar den moderatledda majoritetens krav på att alla nämnder ska ha en ”aktivitetsplan” för att av ideologiska skäl lägga ut så mycket som möjligt av stadsdelsförvaltningens verksamhet på entreprenad. Om stadsdelsnämndens verksamheter ska drivas av privata aktörer måste det finnas goda skäl för det i det enskilda fallet, som att ett kooperativ, en förening eller ett privat företag kan åstadkomma ett bättre resultat för samma kostnad. Nämndens beslut att upphandla måste förankras hos både personal och brukare, och det ska finnas möjlighet att välja ett kommunalt alternativ. Risken för att en verksamhetsövergång kan orsaka stor oro, förlust av kompetent personal och bristande kontinuitet måste övervägas noga. Även grundläggande demokratiska värden som allmänhetens insyn och de anställdas meddelarfrihet minskar vid en upphandling. Dessutom medför upphandlingsprocessen och uppföljningen av avtalet betydande kostnader och ekonomiska risker för stadsdelsförvaltningen. Att ”aktivitetsplanen” inte tar hänsyn till dessa kostnader och risker är ansvarslöst gentemot väljare, skattebetalare, brukare och personal i våra verksamheter.
Stadsdelsnämnden ska i förfrågningsunderlagen för alla upphandlingar inkludera krav på att entreprenören ska följa ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor för personalen enligt den under förra mandatperioden testade ”Vita jobb-modellen”. Relevanta miljökrav ska ställas i alla upphandlingar, med utgångspunkt i stadens miljöprogram. Den tidigare antidiskrimineringsklausulen ska återinföras i all upphandling, vilket bland annat innebär att även underleverantörer omfattas. En klausul som ger anställda i privata företag en omfattande meddelarfrihet ska tillämpas i alla upphandlingar, även om de anställda enligt gällande lagstiftning inte kan få samma skydd som offentligt anställda har. Krav ska ställas att meddelarfriheten ska skrivas in i anställningsavtalen. Även allmänhetens rätt till insyn ska skrivas in i förfrågningsunderlagen.
Personal
Med en rödgrön politik hade medarbetarna sluppit att oroa sig för att deras verksamheter skulle bli ”utmanade” eller ”avknoppade”. Cheferna hade fått koncentrera sig på att inspirera och uppmuntra i stället för att utsättas för trycket att till varje pris privatisera verksamheten.
Vår duktiga personal är en ovärderlig resurs för att upprätthålla en god kvalitet i stadsdelsnämndens verksamheter, men vi ser stora svårigheter att klara en god arbetsmiljö under den borgerliga budgeten nästa år. Antalet anställda har minskat med 15 procent och ska minska ytterligare 10 procent nästa år, när 460 anställda berörs av upphandling. En klar tendens är att en stor del av personalen inte följer med till entreprenören eller kommer tillbaka till stadsdelsförvaltningen efter tjänstledighet. Det medför att stadsdelsnämnden sannolikt kommer att belastas med stora utgifter för övertalig personal, och förvaltningen har redan reserverat över 11 miljoner kronor för denna onödiga kostnad. Övertaligheten gör att stadsdelsförvaltningen riskerar kompetensflykt när erfaren personal börjar se sig om efter en säkrare anställning, samtidigt som unga människor med rätt utbildning drar sig för att söka jobb i våra verksamheter.
De borgerliga skattesänkningarna förutsätter ständiga personalminskningar för att klara ekonomin i verksamheterna. Förvaltningens organisation är nu så slimmad att den inte håller i längden, samtidigt som de borgerliga partierna har räknat in minskad sjukfrånvaro som ännu en besparing i sin budget. Vi är starkt oroade över om personalen kommer att klara sina arbetsuppgifter utan ännu mera skadlig stress som tvärtom kan öka sjukfrånvaron. Vi ställer oss tveksamma till de besparingar som föreslås i personalens dagliga arbete, såsom indragna SL-kort samtidigt som möjligheten att använda tjänstebilar minimeras. Det är inte god hushållning med personal och resurser att begränsa personalens rörelsefrihet inom stadsdelsområdet. Vi befarar att det kan leda till en försämring av kvaliteten i klientarbetet.
Jämställdhet och mångfald
För oss är jämställdhet och mångfald centrala perspektiv för att utveckla verksamheten såväl ur brukar- som personalperspektiv, och är inte bara en fråga om att leva upp till grundläggande krav i lagstiftningen. Det handlar också om att förbättra arbetsvillkoren inom omsorgerna, att genom kompetensutveckling och krav på spetskompetens öka statusen i olika yrken samt att arbeta medvetet med rekryteringsprocesserna för att få in fler män eller kvinnor eller människor med olika bakgrunder. Det handlar också om att aktivt arbeta med jämställdhet i varje arbetsgrupp.
En rödgrön jämställdhetsplan har en hög ambition för jämställdhetsarbetet inom verksamheterna. Vi utbildar fler anställda i genus- och mångfaldspedagogik och lyfter fram behovet av att i arbetsgrupperna utvärdera hur brukare blir bemötta utifrån till exempel kön, sexuell läggning, ålder, religion och etnisk bakgrund. Insatser mot främlingsfientlighet och rasism är en viktig del av mångfaldsarbetet, inte minst mot bakgrund av de två mordbränderna i Högdalen som polisen misstänker att nazister står bakom.
Barn och unga
Nästan en fjärdedel av Enskede-Årsta-Vantörs invånare är barn och unga upp till 19 år. Vi är övertygade om att en stadsdel som är bra för barnen är bra för alla människor. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har barn har rätt till inflytande i takt med sin ålder och mognad. Staden har ett handlingsprogram för barnkonventionen som anger att alla nämnder årligen i sina verksamhetsplaner ska redovisa en plan och åtgärdslista för vad som behöver utvecklas, uppmärksammas eller förändras för att konventionens intentioner ska förverkligas. Detta saknas i stadsdelsförvaltningens förslag till verksamhetsplan.
Vi anser att barnkonsekvensbeskrivningar ska göras för alla nämndbeslut där det är relevant. Exempel på aktuella frågor där barnkonsekvensbeskrivningar borde finnas är bostadssituationen för flyktingfamiljer och planerade förändringar av korttidshemmens målgrupp. Det är även viktigt att politiker och anställda får utbildning om FN:s barnkonvention och de krav som konventionen ställer på kommunen. Arbetet med att fråga efter barns synpunkter i alla frågor som rör barn och unga måste återupprättas. Antalet 30-zoner i området ska ses över och vid behov utökas i områden där barn och unga vistas och rör sig.
Som ett led i arbetet med att göra Enskede-Årsta-Vantör barnvänligare vill vi återstarta det av majoriteten nedlagda ungdomsrådet och ge det en aktiv roll i stadsdelsnämndens verksamhetsplanering.
Handikappolitik
Enligt stadens handikappolitiska program ska en redovisning av kostnadsberäknade åtaganden för att nå de handikappolitiska inriktningsmålen finnas i verksamhetsplanen, men det saknas i stadsdelsförvaltningens förslag till plan. Även om inte stadsledningskontoret efterfrågar dessa uppgifter i sina anvisningar ska stadsdelsnämnden givetvis följa det handikappolitiska programmet.”
Nämnden godkänner föreliggande rapport.
Nämnden godkänner förvaltningens förslag till omdisponering av parkinvesteringar 2008.
Förvaltningen redovisar en prognos per den 30 november 2008 som visar ett totalt överskott på 18, 0 miljoner kronor vilket är en procent av den totala budgeten. Överskott redovisas inom administration, förskola, äldreomsorg, funktionshinder, fritid och arbetsmarknadsåtgärder.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 december 2008.
Dnr 117-2008-101
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl.(s), ledamöterna
Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp).
”Projektet Rågdalen har planerats under lång tid i samråd med de boende i området och är mycket efterlängtat. Det ska dessutom utgöra kompensation för grönytor i Rågsved som tas i anspråk för att bygga bostäder. Vi kan därför acceptera överföringen av pengar till projektet Högdalstopparna endast under förutsättning att projektet Rågdalen garanteras tillräckliga investeringsmedel från annat håll så att arbetet kan komma igång under 2009 och snarast färdigställas.”
Rapporten godkänns
Verksamhetsuppföljning har genomförts av Stureby Hemtjänst enligt en för staden gemensam uppföljningsmodell. Alla verksamheter som staden har avtal med skall följas upp årligen. Stureby Hemtjänst lokal ligger inom Stureby vård- och omsorgsboendes byggnader. Enheten arbetar gentemot 190 brukare. Förvaltningen bedömer att verksamheten utifrån uppföljningen är en fungerande verksamhet men att det finns områden som bör utvecklas för att verksamheten ska fungera bättre.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 20 november 2008.
Dnr 607-2008-602
Rapporten godkänns.
Verksamhetsuppföljning har genomförts av Stureby vård- och omsorgsboende enligt en för staden gemensam uppföljningsmodell. Alla verksamheter som staden har avtal med skall följas upp årligen. Stureby vård- och omsorgsboende består av ett äldreboende med plats för 159 boende och en dagvårdsgrupp. Boendet består av sex mindre ”enheter” med två till tre avdelningar vardera. Förvaltningen bedömer att verksamheten utifrån uppföljningen är en fungerande verksamhet men att det finns områden som bör utvecklas för att verksamheten ska fungera bättre.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 18 november 2008.
Dnr 608-2008-602
Stadsdelsnämnden beslutar att de utredare som är anställda vid bedömningskansliet vid socialtjänstförvaltningen får fortsatt rätt att för stadsdelsnämndens räkning göra en bedömning av ersättningsnivåer för LSS-beslut som beviljats för gruppboende, korttidshem eller daglig verksamhet enligt LSS. Denna fortsatta delegering ska gälla under tiden 2009-01-01-2009-12-31.
Bedömningskansliet vid socialtjänstförvaltningen har, genom delegation från stadsdelsnämnderna, sedan våren 2006 möjlighet att hämta information från stadens gemensamma datasystem Paraplyet och Crystal Enterprice. Delegationen sträcker sig till den 31 december 2008. Förvaltningen föreslår att denna delegation förlängs till den 31 december 2009.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 november 2008.
Dnr 572-2008-600
Stadsdelsnämnden godkänner riktlinjerna för föreningsbidrag.
I budgeten för 2009 finns medel avsatta för bidrag till föreningar. Bidrag kan sökas av föreningar som bedriver verksamhet inom områdena, barn och ungdomar, äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, missbruk och vara ett komplement och stöd till nämndens ordinarie verksamhet. Förvaltningen har reviderat och uppdaterat riktlinjerna för föreningsbidrag.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 december 2008.
Dnr 639-2008-004
Ordföranden ställde framställda förslag mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Ordföranden Andreas Sturesson (kd), ledamöterna Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), Lena Kling (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl. (s), ledamöterna
Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
”Vice ordföranden Magnus Dannqvist, ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart Pöppel, Sonja Mogert alla (s), reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;” Nämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
Därutöver vill vi framföra följande.
En viktig del för att skapa ett jämställt samhälle är att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering, vilket bland annat innefattar att se till att kommunala verksamheter svarar mot både kvinnor och mäns villkor och behov. Det är därför angeläget att kartlägga om föreningsbidrag fördelas på ett jämställt sätt, samt att rätta till eventuella ojämställda förhållanden.”
Föreningen Convictus beviljas bidrag med sammanlagt 75000 kronor till extra verksamhetsstöd samt till diverse utrustning.
Convictus är en ideell, politiskt och religiöst obunden förening som arbetar med hemlöshet, missbruk och hälsa. Convictus har idag tre dagverksamheter för hemlösa- Bryggan City, Bryggan Vantör och Bryggan Östermalm – ett rekreations- och utbildningshus – Convictus Tomtebo och ett hälsocenter – Convictus Hälsocafé. Förvaltningen föreslår att bidrag beviljas till föreningen för genomförande av jul- och nyårsaktiviteter.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 2 december 2008.
Dnr 475-2008-004
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl (s), ledamöterna
Rosa Lundmark (v) och Jonas Eklund (mp)
”Vi anser att Convictus borde få besked från staden i rimlig tid om vilka bidrag de kan påräkna från staden för kommande verksamhetsår, så att verksamheten på Bryggan Vantör kan planeras därefter. Det förutsätter att socialtjänstnämnden och socialroteln förändrar sina rutiner.”
Rågsveds boxningsklubb (RBK Vantör) beviljas bidrag med 140000 kronor
För år 2008 finns 1350000 kronor avsatta till föreningsbidrag samt kulturverksamhet inom avdelningen för Förskola och fritid. Kulturmedlen inkluderar inköp av kultur till förskolor, familjedaghem, fritidsverksamheter samt kostnader för olika evenemang. Föreningsbidragen riktar sig till verksamhet för barn och ungdomar enligt nämndens riktlinjer. Föreningar ska i enlighet med nämndens riktlinjer erbjudas möjlighet att söka bidrag till verksamhet som kompletterar den ordinarie verksamheten.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 november 2008.
Dnr 474-2008-004
Nämnden godkänner förvaltningens kvalitetsredovisning för förskolorna 2007/2008.
Ärendet överlämnas till utbildningsnämnden
Varje kommunal förskola skall årligen upprätta en kvalitetsredovisning. I förskoleverksamheten ingår förskola, familjedaghem och öppen förskola. Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att arbeta utifrån de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2008.
Dnr 625-2008-400
”Förskolan spelar en viktig roll för att utjämna de skilda förutsättningarna i barnens uppväxtvillkor, vilket är synnerligen angeläget i vårt stadsdelsområde. Andelen flerspråkiga barn varierar från 9 - 10 % i Enskede och Stureby till 60 - 85 % i Hagsätra, Östberga och Rågsved. Vi vill därför understryka att kompetens- och utvecklingsarbetet på språkområdet måste fortsätta med samma ambitionsnivå som vi hade under den tidigare majoriteten. ”
Förvaltningen får i uppdrag att utreda en ny förskola om tre avdelningar på Nytorpsskolan, Paternostervägen
Utbildningsförvaltningen har planer på att säga upp en lokal inom Nytorpsskolan. Lokalens yta är på 500 kvm och belägen i nedre planet till skolans lågstadiebyggnad. Den bedöms kunna användas som en ny förskola på tre avdelningar. I syfte att kunna uppfylla barnomsorgsgarantin och tillgodose det ökande barnantalet i Johanneshov och Dalen på längre sikt föreslår förvaltningen att förslaget utreds.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 november 2008.
Dnr 627-2008-302
Förvaltningen får i uppdrag att inrätta två nya förskoleavdelningar på Grusåsgränd 8.
I samband med att ungdomsmottagningen flyttar i mars kommer en lokal i Enskededalens servicehus att tomställas. Förvaltningen föreslår att hemtjänstenheten som är inrymd i en lokal på Grusåsgränd flyttar in i den tomställda lokalen samt att Grusåsgränd 8 istället används till två nya förskoleavdelningar med upp till 25 barn. Förvaltningen föreslår detta i syfte att uppfylla barnomsorgsgarantin då barnantalet på sikt ökar i Johanneshov och Dalen.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 november 2008.
Dnr 628-2008-400
Förvaltningen får i uppdrag att inrätta en ny tillfällig förskola om två avdelningar på Ripsavägen 44.
I syfte att uppfylla barnomsorgsgarantin och tillgodose det ökande barnantalet i området föreslår förvaltningen att en del av Högdalens äldreboende på Ripsavägen 44 tillfälligt tas i bruk som ny förskola med två avdelningar. Det är många barn i kö för att få förskoleplats under vårterminen 2009.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 december 2008.
Dnr 651-2008-400
Förvaltningen får i uppdrag att utreda en ny förskola om två avdelningar och lokal för funktionshindrades utegrupper på Årstavägen 56.
Stadsdelsnämnden har sedan tidigare beslutat att bygga om Årstavägen 56 A till fem avdelningar förskola som planeras färdigt hösten 2009. Av lokalens yta återstår ca 500 kvm som fram till nu inte funnits någon planering för. Förvaltningen föreslår att även denna del tas i anspråk till förskola med två avdelningar samt utreds om även plats kan göras för stadsdelens arbetsverksamhet för funktionshindrade.
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar på skrivelserna.
Skrivelser från majoriteten respektive oppositionen anses i och med detta tjänsteutlåtande besvarade.
Nämnden har beslutat att godkänna en samlokalisering av de nuvarande ungdomsmottagningarna i Rågsved, Enskede och Skarpnäck till en gemensam lokal vid Gullmarsplan. I samband med beslut om detta gav nämnden förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag till hur en filialverksamhet i Rågsvedsområdet kan anordnas vad gäller lokalisering, bemanning och regelbundna öppettider. Nämnden hade tidigare även uppdragit åt förvaltningen att bereda och återkomma med svar på skrivelse från (s), (v), (mp) om att i samverkan med landstinget söka en konkret och långvarig lösning för ungdomsmottagningarna i Rågsved och Dalen.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2008.
Dnr 203-2008-000
Ordföranden ställde framställda förslag till beslut mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Yrkanden
Ordföranden Andreas Sturesson (kd), ledamöterna Marie Ljungberg Schött m.fl. (m) Lena Kling (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl.(s), ledamöterna Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist, ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart Pöppel, Sonja Mogert alla (s), Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;” 1.Förvaltningens förslag till beslut godkänns delvis.
2.Öppettiderna på Sköllerstagatan utökas till att även omfatta lunchtid.
3.Därutöver anförs följande
Vår skrivelse handlade om att förvaltningen skulle återkomma med förslag på konkret och långvarig lösning för ungdomsmottagningarna i Söderort. En centraliserad mottagning vid Gullmarsplan med filial i Rågsved har dock redan beslutats av den borgerliga majoriteten, vilket inte motsvarar ambitionsnivån i vår skrivelse. Vi vet att Skarpnäck helst ville ha kvar ungdomsmottagningen i Kärrtorp och vi ville ha kvar våra två mottagningar. En ny majoritet i landstinget och staden kan förhoppningsvis återinrätta lokala mottagningar efter nästa val.
Vi beklagar djupt de borgerliga partiernas beslut att trots tidigare tydliga löften lägga ned ungdomsmottagningarna i Dalen och Rågsved, vilket försämrar tillgängligheten till råd och stöd för de unga som behöver hjälpen bäst. I Dalen blir det ingen filial alls och i Rågsved är de planerade öppettiderna dels för få och dels förlagda till fel tid på dagen.
Det är givetvis bättre med en filial än ingen ungdomsmottagning alls i Rågsved. Filialen kan däremot inte ha öppet efter skoltid, om tanken är att ungdomarna ska komma dit. Det måste vara öppet under skoltid, så att eleverna kan komma på lunchrasten. Elever från i familjer med hedersproblematik behöver ”skydd” av skoltiden för att kunna besöka ungdomsmottagningen. Det är också ett av skälen till att vi vill ha kvar en fullvärdig mottagning i Rågsved. Tillgängligheten minskar kraftigt med en filial som bara har öppet enstaka dagar i veckan. Ett minimikrav är därför att filialen på Sköllerstagatan har öppet under elevernas lunchtid.
En annan grupp som kan falla mellan stolarna är flickor i åldern 12-14 år som kommer spontant för att få ”dagen-efter-piller”. För dessa ungdomar är mottagningens närhet till skolan och hemmet väsentlig. Vi är oroade över att den minskade tillgängligheten i Rågsved och Dalen kan medföra att tonårsgraviditeterna ökar. Många har inte SL-kort och har svårt att resa till Gullmarsplan. Risken är också stor att skolnärvaron minskar om ungdomar måste åka akut till Gullmarsplan, och inte längre kan slinka in på den lokala mottagningen. Med en centraliserad ungdomsmottagning riskerar unga flickor som inte har råd med SL-kort eller att köpa pillret på apoteket att senare få genomgå en abort eller en oönskad graviditet.”
Inget för dagen.
Stadsdelsdirektören Gillis Hammar framförde förvaltningens tack till ledamoten Marie Ljungberg Schött som slutar sitt uppdrag som ledamot i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd vid årsskiftet.
Även ordföranden Andreas Sturesson framförde nämndens tack till Marie.
A. Inkomna skrivelser, protokollsutdrag m.m.
B. Balanslista över nämndens skrivelser/frågor
C. Månadsrapport Jobbtorg Stockholm oktober 2008
D. Barnuppdraget i Stockholms socialtjänst – BUSS Delrapport: Kartläggning av den sociala barnavården i Stockholms stad 2007
E. Nedskrivning av osäkra fordringar Dnr 101-2008-638
F. Handikapprådets protokoll från sammanträde den 11 december 2008.
G. Pensionärsrådets protokoll från sammanträde den 14 november 2008.
Anmälningsärendena läggs till handlingarna.
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till stadsrevisionen.
Stadsrevisionen har granskat uppföljningen av stadsdelsnämndens ramavtal för städtjänster. Granskningen visar att följsamheten mot rangordningen av avtalet är bristfällig. Vidare framkommer att det finns brister i uppföljningen av de priser som faktureras, seriositet och andra krav som ställs i upphandlingen. Förvaltningen tar till sig den framförda kritiken och kommer vid ny gemensam upphandling av städtjänster att beakta de synpunkter som framkommer i revisionsrapporten.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 oktober 2008.
Dnr 518-2008-102
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till kulturnämnden.
Paragrafen justeras omedelbart.
Kulturnämnden har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att utarbeta en strategisk plan för barn- och ungdomskulturen i Stockholm. Planen riktar sig till nämnder och bolag i staden som arbetar med barn- och ungdom, deras aktiviteter och fysiska miljö. Planen har remitterats till nämnden för yttrande. Förvaltningen anser att planen är bra och att den bland annat kan bidra till att stärka barns och ungdomars inflytande i kulturen. Förvaltningen vill betona betydelsen av fungerande samverkan mellan dem som ansvarar för kultur för barn och ungdomar och det professionella kulturlivet samt lyfta fram vikten av att alla ska kunna ta del av kulturutbudet i Stockholm.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 19 november 2008.
Dnr 548-2008-006
Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp)” Vi ser med oro på de besparingar på kulturverksamheterna för barn och unga i Stockholm som den borgerliga majoriteten är ansvariga för.
Ett exempel är kulturskolan där man både höjt avgifterna och ändrat uppdraget så att den uppsökande verksamheten i skolan försvinner. Detta drabbar särskilt barn i områden som Rågsved, Dalen och Östberga, där deltagandet i kulturskolans ordinarie verksamhet är låg. Att fatta beslut om vackra planer utan att tillföra resurser för arbetet skapar mer frustration än kulturell glädje.”
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till kommunstyrelsen.
Till nämnden har för yttrande översänts förslag till Förskoleplan för Stockholms stad – en förskola i världsklass. Syftet med förskoleplanen är att den ska fungera som planeringsunderlag för verksamheten i stadens förskolor, hur den utvecklas och vilken inriktning staden vill ge förskolan. Förvaltningen anser att förslaget är tydligt och följer läroplanen för förskolan och är en plan som stämmer in på förskolans arbete.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 31 oktober 2008.
Dnr 006-2008-539
Vice ordföranden Magnus Dannqvist, ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart Pöppel, Sonja Mogert, alla (s), ledamöterna Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
Förskoleplanen ska omfatta både förskolor i kommunal regi och i enskild regi. Detta är bra eftersom likvärdiga krav på innehåll och kvalitet därmed ställs oavsett vem som driver verksamheten.
Förslaget till förskoleplan saknar mål för barngruppernas storlek och inga skrivningar om vikten av små barngrupper, vilket inte kan tolkas på annat sätt än att den borgerliga majoriteten sänker ambitionsnivån för kvaliteten i förskolan. För att möjliggöra en förskola av hög kvalitet spelar barngruppernas storlek en central roll. Grupperna får aldrig bli så stora att de inkräktar på barnens möjlighet att bli sedda. Stora grupper ökar risken för att barn med särskilda behov måste få särlösningar, vilket går stick i stäv med handikapplanen. Idag växer barngrupperna i stadens förskolor. I tertialrapport 2 är det 11 av 14 stadsdelsnämnder som inte klarar kommunfullmäktiges mål om gruppstorlek. Trots försämringen har den moderatledda majoriteten valt att inte prioritera förskolan inför 2009. Tvärtom är förskolan den stora förloraren i 2009 års budget, och risken är att barngrupperna kommer att öka ytterligare. Vi vill begränsa gruppernas storlek till 12 barn i småbarnsgrupperna och 16 barn i de högre åldrarna, vilket var målet på sikt i den tidigare förskoleplanen under vår majoritet.
Förskolans personal spelar en viktig roll för barnens möjlighet till uppmuntran, utveckling och trygghet. Personaltätheten ska vara hög och all personal ska erbjudas kompetensutveckling och vidareutbildning för att staden ska kunna säkra hög kvalitet i förskolan. Planen osynliggör barnskötare som bär upp hela verksamheten i förskolor med få förskollärare. Vår strävan är att öka antalet förskollärare och därför bör fler möjligheter skapas för barnskötare att utbilda sig till förskollärare. Även fortbildningsbehovet för barnskötare som inte vill bli förskollärare och andra personalgrupper bör uppmärksammas liksom behovet att öka andelen män i förskolan.
En central och viktig del inom förskolan är att barnets möjlighet att lära genom lek. Det är självklart att förskolan ska ge barnen möjlighet att utvecklas och lära, men förskolan får aldrig bli en verksamhet där mål och medel blir lika som de som återfinns inom grundskolan.
Vi instämmer i förvaltningens synpunkter att uttrycket flerspråkiga barn bör användas för ”barn med svenska som andra språk”. Det bör skrivas in i planen att förskolebarn ska garanteras rätt till stöd i sitt modersmål. Språkförståelsen grundas i småbarnsåren och det är viktigt att även de små barnen får modersmålsstöd för att begripa och tolka sin omvärld.
Enligt liggande förslag ska förskolan ”aktivt bidra till jämställdhet och ta tillvara mångfaldens möjligheter”. Vi menar att man måste gå längre och ställa krav på att förskolan aktivt ska arbeta för att motverka rådande begränsade könsnormer. Studier visar tydligt att pojkar och flickor bemöts och behandlas olika i förskolan, vilket lägger grunden för könsroller som påverkar oss resten av livet. Tidigare arbete med könsroller inom förskolan visar att förskolornas personal i allmänhet är positiv till att utvärdera sitt förhållningssätt till pojkar respektive flickor och utveckla ett mer jämställt bemötande. Förskolans unika möjligheter att bemöta varje barn utifrån dess individuella förutsättningar, utan att hindras av könsroller och andra förutfattade meningar, behöver tas bättre till vara. Eftersom det finns metoder för detta bör de användas.
Många förskolor arbetar med barns inflytande, men arbetet med att öka barnens möjlighet att vara delaktiga kan utvecklas. Det området har kraftigt försämrats i förslaget till förskoleplan. Avsnittet om barns inflytande saknar tidigare betoning av att barns åsikter, engagemang och intressen ska tas tillvara. Ytterligare fokus bör läggas på en förtroendefull samverkan mellan förskolan och föräldrarna, ett arbete som bör gå som en röd tråd genom hela skolväsendet.
Det pedagogiska arbetet med miljöfrågor och förskolegårdarnas pedagogiska betydelse behöver förtydligas. Det är viktigt att förskolor har tillgång till gårdar och andra gröna utemiljöer som stimulerar till lek och rörelse och främjar utveckling av barnens motorik, balans och koordination. Förskolan bör präglas av ett ekologiskt synsätt och minst 30 procent av den mat som serveras bör vara ekologisk. Värderingar och attityder grundläggs tidigt i livet och det är viktigt att förskolan arbetar med att lära barnen känna ansvar för sin närmiljö.
Alla förskolebarn ska regelbundet få ta del av professionella kulturupplevelser. Förskolan har en viktig uppgift att möta barn som i sin vardag inte tar del av professionell kultur och kulturupplevelser. Det bör framhållas att det är berikande för barnen att få uppleva nya konstnärliga och kulturella miljöer även utanför förskolans lokaler.
Det är självklart att barnet ska stå i centrum vid övergången mellan förskola och skola. Samarbetet mellan förskolan och skolan för att göra övergången så bra som möjligt för barnet kan utvecklas och förbättras ytterligare och det är viktigt att det finns ett bra samarbete mellan skolor och förskolor även vid andra tidpunkter än just vid skolstarten. Skolan ska också ta ett ansvar för att övergången blir så bra och smidig för barnet som möjligt. Föräldrarna ska självklart ha en aktiv roll i övergången mellan förskola, förskoleklass och grundskola, men det är viktigt att ansvaret för att förmedla information om barnet är delat mellan förskolan och föräldrarna.”
1. Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till stadsbyggnadsnämnden.
2. Nämnden anför följande:
3. Att därutöver anföra:
”Till den nya multifunktionsarenan för en publik upp till 30000 personer är det i huvudsak tänkt att man i första hand ska färdas kollektivt. Bland annat byggs därför två bredare gångvägar över Nynäsvägen för att man lätt ska kunna ta sig till t ex Blåsut och Sandsborgs tunnelbanestationer. Man kommer också förbättra möjligheterna att färdas med cykel. Dock kommer endast 150 nya parkeringsplatser tillskapas för gäster som tar bilen till arenan. Därutöver tillkommer 1200 platser som i första hand är tänkt för den utvidgade handelsytan för Globen shopping. Redan idag är det många bilar som parkerar på gator runt hela området. Många parkerar också mot gällande trafikbestämmelser. Vi tror därför att ytterligare en arena byggd för 30000 omöjligt klaras utan fler parkeringsplatser.
Vi vill också att man prövar om det närliggande slakthusområdet i en framtid också kan inrymma en del bostäder i den södra delen. Detta gör sammantaget att man noga måste utreda hela parkeringssituationen i området samt att fler parkeringsmöjligheter för både bilar och bussar måste skapas i anslutning till den nya arenan. När dessutom Globen shopping utvidgas med nya ytor bör man kunna samordna parkeringsplatser med den nya arenan så att nya parkeringsplatser utnyttjas maximalt.”
4. Paragrafen justeras omedelbart.
Kommunfullmäktige fattade i september 2008 ett inriktningsbeslut avseende en ny multifunktionsarena i Globenområdet. Programarbetets syfte är att undersöka möjligheten att uppföra en modern multifunktionsarena för evenemang inom musik, idrott och kultur, för mellan 30000 och 45000 åskådare. Arenan ska ligga söder om Globen och i projektet ingår att utveckla Globen shopping och kontor samt Quality Hotel Globe. Förvaltningen ställer sig positiv till en ny multiarena i Globenområdet, då etableringen kan bidra till ett lyft för hela området. Förvaltningen pekar dock bland annat på vikten av grönområden och parker i söderort och Johanneshov samt att stadsbyggnadskontoret i den fortsatta processen hanterar trygghetsfrågor och trafiksäkerhetsfrågor ur såväl fotgängarperspektiv som ett barnperspektiv.
Dnr 579-2008-300
Ordföranden ställde framställda förslag mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag med tillägg av anförandetext från (kd), (m), (fp)
Ordföranden Andreas Sturesson (kd), ledamöterna Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), Lena Kling (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag med tillägg av eget anförande.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl.(s) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist, ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart Pöppel, Sonja Mogert alla (s), ledamöterna Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
” 1Nämnden åberopar i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
2.Därutöver anförs följande.
Vi ser positivt på att Söderort får en ny multifunktionsarena och den möjlighet det ger till nya arbetstillfällen och möjlighet att besöka spännande evenemang i vårt närområde.
Det pågår för tillfället många utvecklingsprojekt för Johanneshovs- och Årstaområdet, till exempel Stockholmsarenan, programarbetet för Gullmarsplan, kvarteret Åstorp, Årstastråket och Årstafältet. Slakthusområdet genomgår dessutom en spontan omvandling i väntan på initiativ från stadens sida. Vi efterlyser en helhetsbild och en överblick över hur dessa projekt förhåller sig till varandra och hur de påverkar hela området vad gäller kommunikationer, arbetstillfällen, buller, befolkningsstruktur, tillgång till grönområden med mera.
Trafiksituationen i Globenområdet är komplex, och möjligheten att transportera sig till och från den nya arenan är en av arenaprojektets största utmaningar. Kollektivtrafik, gång och cykel måste göras mer attraktiva än bilen som transportmedel till Globenområdet och arenan. Gångvägarna till de omkringliggande tunnelbanestationerna behöver ses över och förbättras, samtidigt som Arenavägen görs mer tillgänglig även för gångtrafikanter och cyklister. Särskild omsorg krävs för att minimera störningarna för boende öster om Nynäsvägen när åskådare ska förflytta sig till och från arenan vid stora evenemang.
Sandstuparken, som med sin ridå av högväxta tallar är en av få kvarvarande rester av Stockholmsåsen, kommer att behöva tas i anspråk för arenaprojektet. En del av skogen bör dock om möjligt sparas. Som kompensation för Sandstuparken bör en ny park av hög kvalitet anläggas i området kring arenan och kringliggande parker rustas upp.
Idén att överdäcka Nynäsvägen med nya gångbroar – och eventuellt med en del av arenabyggnaden – är bra, men bör utvecklas ytterligare. Den bullriga och ogästvänliga utemiljön är för närvarande en av områdets största brister. I arenaprojektet bör därför möjligheten undersökas att helt överdäcka Nynäsvägen från Sofielundsplan till gångbron norr om Globen. Överdäckningen skulle avhjälpa bullerstörningarna från vägen, öppna gång- och cykelmöjligheter österut från Globenområdet samt ge plats för torgytor kring arenan, en ny parkanläggning, plats för spontanidrott och andra funktioner som saknas i närområdet.”
