Din position: Hem > Stockholms stad > Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd > Sammanträde 2012-05-24
Öppet möte, torsdag 10 maj 2012 kl.18.30Det blå och gröna Stockholm Stadsträdgårdsmä Läs mer...staren Pia Krensler informerar om stadens arbete med det offentliga rummet, dvs. gator, torg parker, stråk längs vatten och naturmark samt om det nya Parkprogrammet
Den utsända dagordningen godkändes med tillägg av tre ärenden, § 22 Gemensam upphandling, och § 23 Fyllnadsval till sociala delegationen samt § 35 Information om Lex Sarahrapporter, sluten del.
Anmäldes att kommunfullmäktige den 7 maj beslutat att utse
Ellinor Fornebrant (m), till och Kristina Öberg (s) till ersättare för fram till 2012-12-31.
Vidare att avsägelse från Frida Jacobsson (m) godkänts.
Ordföranden Anders Hellström och vice ordföranden Rosa Lundmark utsågs att justera dagens protokoll. Ordföranden meddelade att justering sker den 1 juni 2012.
Protokoll från sammanträde den 19 april anmäldes justerat den 26 april 2012.
Protokollet läggs till handlingarna.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnds beslut
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar på medborgarförslag från Ulf Nyberg.
Ärendet
Medborgarförslag har inkommit från Ulf Nyberg om att göra vissa investeringar på en grönyta vid Grafikvägen i Johanneshov. Förslagsställaren föreslår att en grusad/stenlagd stig anläggs på den befintliga genvägen, att en staty placeras i området, att flera låga buskar planteras samt att gräsmattan ska behållas. Förvaltningen hänvisar till parkplanen där prioriteringar av parkupprustningar görs,
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 april 2012.
Dnr 221-2012-1.2.4
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar på medborgarförslag från Hans Aggesjö.
Medborgarförslag har inkommit från Hans Aggesjö om att rusta upp de träningsanläggningar som finns i Årstaskogen. Förslagsställaren föreslår att redskapen återställs i brukbart skick. Förvaltningen anser att de träningsanläggningar som finns i Årstaskogen är viktiga då de ger förutsättningar för spontanidrott och kan bidra till ökad hälsa. Anläggningen tillhör och sköts av stadsdelsförvaltningen, men för nyinvesteringar av motionsredskap svarar Idrottsförvaltningen som är positiv till en upprustning vilket även kommer att ske under året.
Dnr 1.2.4.-197/2012
Särskilt uttalande
Ledamoten Åsa Öckerman m.fl.(mp), ordföranden Anders Hellström m.fl. (m) ledamoten Lena Kling (fp)
”Vi ställer sig bakom förvaltningens svar, vi tycker att det är viktigt att rusta upp de befintliga redskapen.
Vi tycker att det är viktigt att ge förutsättningar för ökad hälsa till alla. Det betyder att tillgängligheten bör vara så pass god att alla som önskar nyttja motionsredskapen ska kunna göra det.
Den nuvarande motionsanläggningen är bra men inte så tillgänglig och det saknas förutsättningar för att tillgänglighetsanpassa den.” Därför bör man se över om det finns mer tillgängliga platser där en motionsanläggning skulle kunna inrättas.
1. Tertialrapport 1 2012 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Omslutningsförändringar om 49,5 miljoner kronor godkänns.
3. Stimulansmedel begärs hos kommunstyrelsen med 1,6 miljoner kronor för utbyggnad av förskolelokaler.
4. Budgetjustering begärs hos kommunstyrelsen om 4,5 miljoner kronor för tillgänglighetsinvesteringar i stadsmiljön.
5. Medel för återställande av ytskikt i Slingan i Rågsved söks hos kommunstyrelsen med 1,8 miljoner kronor, eventuellt att kommunstyrelsen löser kostnaden direkt med Micasa.
6. Medel för omstrukturering av lokaler söks hos kommunstyrelsen med 1,1 miljoner kronor, för Slingan i Rågsved.
7. Bevilja föreningen Convictus Bryggan 500 000 kronor inklusive lokalkostnader i verksamhetsbidrag för 2012.
8. Miljöplan 2012-2015 godkänns.
9. Redovisning i bilaga 5 och 6 över genomförda uppdrag från nämnden i verksamhetsplan 2011 godkänns, gällande "Strategi för trygghet 2012" samt "Handlingsplan för avhysningsförebyggande insatser".
10. Redovisning över genomförda uppdrag från nämnden i verksamhetsplan 2011 godkänns, gällande samarbetet med övriga aktörer inom förskolan samt fortsättningen av projektet Ekonomi i fokus.
11. Redovisning som svar på skrivelsen om "redovisning av förskolors markyta och utelekplats", daterad 2012-04-19, godkänns.
12. Nya årsmål för indikatorer som ingår i tertialrapport 1 2012 godkänns.
13. Paragrafen justeras omedelbart.
Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges tre inriktningsmål samt målen för verksamhetsområdena under 2012. Förvaltningen bedömer att merparten av nämndens egna mål samt årsmålen för indikatorerna kommer att uppnås under året. Mål för staden är Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva, Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök, och kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 maj 2012.
Dnr 1.2.1348/2012
Ordföranden ställde först fråga om återremiss av p. 11 i förvaltningens förslag till beslut och fann att nämnden beslutat avgöra ärendet idag.
Reservation i denna del (v), (s) (mp) till förmån för yrkande att skrivelserna besvaras i särskilt ärende med skrivelserna bilagda.
Därefter fråga om bifall eller avslag på övriga förslag till beslut och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Yrkanden
Ordföranden Anders Hellström m.fl. (m), ledamoten Lena kling (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Rosa Lundmark (v), ledamoten Magnus Dannqvist m.fl. (s) ledamoten Åsa Öckerman m.fl. (mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Rosa Lundmark (v), ledamöterna Magnus Dannqvist, Mattias Mirhagen, tjänstgörande ersättaren Jimmy Lindgren alla (s), ledamoten Åsa Öckerman, tjänstgörande ersättaren Daniel Pollak båda (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
1. ” Nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag till beslut.
2. Nämnden skriver till kommunstyrelsen om att resurserna till individ- och familjeomsorgen måste utökas i 2013 års budget samt att resurser för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder fördelas i ett eget anslag.
3. Nämnden uttalar att insatser inom socialtjänsten ska ges efter behov och avslutas när vårdens syfte är uppnått och inte som en följd av budgetunderskott.
4. Miljöplanen ska gälla både kommunalt och privat drivna verksamheter som är finansierade med kommunala medel.
5. Aktiviteten under delmål 4:1 i miljöplanen omformuleras så att den stadgar att bebyggelse inte ska aktualiseras i särskilt betydelsefulla mark- och vattenområden.
6. Nämnden verkar för att Miljöhandlingsplanen också använder ordet klimat när det är befogat.
Därutöver vill vi framföra följande.
Vi har ett politiskt ansvar att lyfta till stadshuset att resurserna till socialtjänsten måste öka för att vi ska kunna följa socialtjänstlagen och garantera en god arbetsmiljö. Barn- och ungdomsenhetens underlag till tertialrapporten är mycket tydlig med att nuvarande budget i kombination med många fler utredningsärenden bland annat gör att behandling måste avslutas i förtid, att färre barn utreds än i staden, att undvika placering om det inte finns ekonomiskt utrymme och att avsluta uppdrag för kontaktfamiljer och kontaktpersoner när avtalen löper ut för att få en budget i balans.
Mer till de sociala behoven
Tertialrapporten visar strukturella underskott inom hela individ- och familjeomsorgen. De sociala behoven är betydligt större än resurserna. Som vi gång efter gång påpekat missgynnar den borgerliga budgeten medborgare med störst behov. Budgeten för vård av barn och unga är efter fyra månader intecknad till 105 procent. När utredningsärendena har ökat med cirka 30 procent det senaste året enligt förra månadsrapporten förstår var och en att det behövs en kraftig förstärkning av den sociala budgeten. Att pengarna inte räcker bekräftas också av den treåriga 13-miljonersansökningen till Söderortsvisionen för ordinarie insatser som sociala insatsgrupper, föräldrautbildning, fritidsaktiviteter och insatser för att fånga upp unga vuxna som varken går i skolan eller arbetar. Tertialrapporten bekräftar att nämndens resurser och mer därtill behövs för att förbättra levnadsvillkoren för de som har störst behov. Lagreglerad verksamhet kan inte underbudgeteras år efter år. I april är (det strukturella) underskottet 13,5 mnkr inom individ- och familjeomsorg samt stöd och service till personer med funktionsnedsättningar, vilket balanseras av överskott om 13,3 mnkr i förskola, fritid och kultur samt ett stegrande överskott om 10,7 mnkr inom äldreomsorg.
Hög arbetslöshet i Rågsved ökar barnfattigdomen
Vad som också måste med i analysen av ekonomin och verksamheten och därmed för behovet av resurser och utformningen av verksamheten är att levnadsvillkoren skiljer sig kraftigt i stadsdelsområdet. I spåren av arbetslöshet, ohälsa, sämre a-kassa och sjukförsäkring följer ökade klyftor mellan barnen. Arbetslösheten varierar mellan 1,9 % på Enskedefältet och 7,6 % i Rågsved. Rädda Barnen rapporterar att barnfattigdomen är högre i Vantör 2009 än 1991 medan barnfattigdomen i Enskede-Årsta samma tid minskat med nära hälften.
Måltalen visar låg ambition
Majoritetens ambitionsnivå inom individ- och familjeomsorg illustreras också på ett tydligt sätt genom att måltalet för andelen personer som behöver ekonomiskt bistånd har höjts. Det innebär att majoriteten accepterar att en högre andel av befolkningen i stadsdelsområde ska var tvungna att försörja sig på ekonomiskt bistånd.
Att valfriheten inte är ämnat för de boende i Enskede-Årsta-Vantör befästs ytterligare inom budgetområde 2.1 Stockholmarna ska erbjudas valfrihet och ökad mångfald där andelen nöjda brukare ligger upp till 13 % lägre än kommunfullmäktiges satta mål för budgetåret.
Inom förskolan anger majoriteten kursen mot en försämrad barnomsorg i stadsdelen. Där kommunfullmäktige angett en ökad ambition, väljer majoriteten att gå åt motsatt håll och sänka målet för brukarnöjdheten för verksamheten med upp till 4%.
Arbetslivets villkor givet tema i kurser i vardagsekonomi
Arbetet med att bereda möjlighet till arbete åt stadsdelens invånare måste vara prioriterat inom socialtjänsten. Förvaltningens initiativ till kurser i vardagsekonomi för ungdomar med försörjningsstöd med en allmän samhällsinformation kan vara en väg till att förbereda ungdomar på arbetslivet. Det kan kanske också ge nya insikter om behov av egen utbildning och sitt eget sammanhang i samhället. Dessa kurser bör även innehålla ett avsnitt om arbetslivets villkor och hur man i sitt arbetsliv påverkar till exempel framtida pension och vilka villkor som gäller på arbetsmarknaden och vilka lagar och regler som gäller. De flesta fackliga organisationer kan inom sin verksamhet komma och informera om konsekvenser av svartarbete, vikten av anställningsbevis etc. Detta bör vara ett givet avsnitt på dessa kurser.
Sämre för de som behöver mest
Socialtjänsten har inte klarat 48-timmarsgarantin på grund av prioriteringar av de tyngsta fallen. Vi är starkt oroade över hur barn och unga ska drabbas av de åtgärder som listas i barn- och ungdomsenhetens tertialrapport som nödvändiga för att nå budgetbalans. Att vi har lägre årsmål än stadens genomsnitt för anmälningar som leder till utredningar gör att våra barn måste vara mera utsatta än andra för att deras situation ska utredas. Likvärdigheten sätts ur spel. Insatser ska beviljas efter behov och inte efter vilka metoder som är evidensbaserade eller hur mycket som finns kvar i budgeten. Till exempel ska inte insatser som kontaktpersoner generellt dras ner, utan snarare anpassas efter individens behov. Nämnden bör tala om för kommunstyrelsen att anslagen för den sociala barnavården måste öka både för att möta en ökad befolkning och för att klara ökade sociala behov.
Att missbruksbudgeten står och faller med några LVM-placeringar visar att det också finns för små marginaler i vuxenbudgeten. För personer med missbruk gäller tydligen inte valfriheten, när de i första hand hänvisas till beroendemottagningen eller Pelaren. Det blir snabbt dyrare att inte ge bra och nödvändig vård. Det kan leda till kriminalitet och fängelse, som är extremt dyrt. Missbrukare som inte får behandling hamnar oftare inom sjukvården med sina höga kostnader. Är det rätt att vi skickar kostnaden till landstinget? Allvarligast är sveket mot dem med stort behov som nekas familjehem och behandlingshem. Eller de som möts av uttänjda formuleringar för att motivera avkortade insatser. Socialjouren och polisen får rycka in oftare för att reda upp stressiga konflikter i familjer eller rädda överlevnaden på missbrukare.
Antalet hemlösa är högst i staden. Det är därför oroande att försöks- och träningslägenheterna inte räcker, När Slingan avvecklas måste alla lägenheter ersättas. Även träffpunkten Valvet är i fara. Vi ser en risk för övervältring av samhällets ansvar på ideella organisationer. Deras insatser är viktiga men kan inte vara mer än som komplement. Att skära i socialtjänsten, förlita sig på ideella krafter och tillfälliga projekt är fel väg, när det istället behövs mer pengar i ordinarie budget till offensiva insatser.
De hårt belastade medarbetarna inom individ- och familjeomsorgen kommer att pressas än hårdare. Redan nu har man och har även tidigare haft svårt att klara tidsgränser för utredning och första kontakt. Brutala prioriteringar är en av bovarna. Tunga delar i socialtjänsten behöver mer pengar. Dags för politikerna i Stadshuset att ta ett reellt ansvar för vår verklighet.
Starta finsk förskola och mörka inte barngruppernas storlek
Vi saknar statistik över hur barngruppernas storlek har utvecklats årets första fyra månader. Stadsledningskontoret bör snarast återinföra de borttagna indikatorerna, eftersom nämnden annars inte kan följa upp fullmäktiges mål om barngruppernas storlek. Även barngrupper som inte kan matchas in i målen om barngruppernas storlek bör redovisas. Exempelvis om barngruppen består av 3-4-åringar, och på så sätt varken passar in i gruppen 1-3-åringar eller 4-5-åringar. Nämnden måste fortsätta att planera en utbyggnad av den kommunala förskolan och förskolorna måste planeras med egna tillräckligt stora gårdar. Möjligheten till finsk förskola och att finskspråkiga förskolebarn kan träffas regelbundet med finskspråkiga pedagoger måste tryggas enligt lagstiftningen för minoriteter. De statsbidrag som har tilldelats stadsdelsnämnderna måste täcka både förskola och äldreomsorg. Föräldrar ska inte behöva åka till andra änden av staden för att barn ska få gå i finsk grupp.
Pengarna kvar i hemtjänsten
Granskningsrapporter visar behov av högre bemanning i äldreomsorgen. Hemtjänsten är starkt pressad och behöver mer pengar för att kunna ge en värdig hemtjänst och en god arbetsmiljö. Det är inte konstigt att privat hemtjänst ökar, eftersom företag får erbjuda tilläggstjänster till skillnad från kommunen. Dessutom har privat hemtjänst konkurrensfördelar genom att det ofta är fördelaktigare att köpa privat städhjälp än att anlita hemtjänst när man har ett litet hjälpbehov. Därigenom har ofta en kontakt etablerats med en privat anordnare när större hjälpbehov uppstår. Brukarundersökningar visar flera områden som behöver förbättras och alla pengar som tilldelats äldreomsorgen behövs därför. De nära 11 mnkr som är tänkta för äldreomsorg ska också gå till äldreomsorg och inte till att täcka svarta hål i budgeten.
Inga omsorgslägenheter gör att målen inte nås
Underskottet inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning oroar och en analys med förslag till åtgärder måste läggas fram till nämnden. Att inga omsorgslägenheter kommer till under 2012 är inte godtagbart och det är obegripligt och utmanande att det står i tertialrapporten att målet ändå helt uppnås.
Bra uppföljning av funktionshinder
Det är bra att aspekterna på funktionshinder har integrerats i budgetuppföljningen på flera områden, som en följd av det nya programmet för delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. Vi ser också väldigt positivt på ansökningarna om tillgänglighetsmedel och håller med förvaltningen om att det är angeläget.
Heltidsanställningar NU
Majoriteten har lovat heltidsanställningar och nu ser vi i tertialrapporten att årsmålet bara är satt till 10 procent. Fortfarande pågår kartläggningar och vi undrar om de första anställda ska hinna få sitt heltidserbjudande innan året är slut?
Behåll Rågsveds friområde orört
När det gäller miljöplanen anser vi att den planerade villabebyggelsen i Rågsveds friområde inte är förenlig med det fjärde övergripande målet om hållbar användning av mark och vatten, delmål 4:1 om att mark- och vattenområden som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden ska stärkas och utvecklas. Vi avstyrker ordalydelsen i den aktivitet som föreslås under delmålet och menar att den ska formuleras om så att den stadgar att bebyggelse inte ska aktualiseras i särskilt betydelsefulla mark- och vattenområden.
Ge klimatet eget utrymme
Miljöhandlingsplanen är på 11 sidor. Trots detta saknas ordet klimat. Växthuseffekten nämns dock en gång. Det är angeläget att klimatet får egen plats och inte bakas in i ordet miljö, då dessa begrepp är av helt olika karaktär. Klimatfrågan handlar om kemi och fysik medan miljö handlar om biologi och ekologi. Vi vill att nämnden verkar för en kombinerad handlingsplan för klimat och miljö. Och att ordet klimat används i rubrik och till exempel i texter om transporter och energi.
Matavfallsinsamlingen ska även gälla privat drivna verksamheter.”
1. Nämnden beslutar att från och med sammanträdet i september 2012 på försök införa läsplattor och elektroniska handlingar till nämndens gruppledare.
2. Nämnden anser, med hänvisning till tjänsteutlåtandet, skrivelsen från Mattias Mirhagen (S) besvarad
Stadsdelsnämnden hade efter skrivelse från ledamoten Mattias Mirhagen (S), uppdragit åt förvaltningen att besvara skrivelse om införande av digitala handlingar med s.k. läsplattor. Förvaltningen föreslår ett stegvis införande med början vid sammanträdet i september.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 april 2012.
Dnr 89-2012-1.1.
Ordföranden ställde framställda förslag till beslut mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Ordföranden Anders Hellström m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Åsa Öckerman m.fl. (mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Ledamoten Åsa Öckerman, tjänstgörande ersättaren Daniel Pollak båda (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;”1. Att tillstyrka förvaltningens förslag till beslut med följande tillägg.
2. Att utrustning för att ställa upp/vinkla läsplattan ska medfölja.
3. Att tangentbordsutrustning ska ingå för de ledamöter som så önskar/behöver.”
Det är en bra idé att införa elektroniska handlingar för politikerna i nämnden, dock har inte ergonomiska synpunkter diskuterats annat än muntligt. Läsplattorna är visserligen lättare och smidigare än motsvarande pappershandlingar, men väger dock 650 g. För att undvika belastningsskador bör därför den ergonomiska situationen ses över under testperioden.”
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar på skrivelsen.
Stadsdelsnämnden har efter skrivelse från ledamöterna Rosa Lundmark (v), Magnus Dannqvist m.fl.(s), Åsa Öckerman m.fl.(mp) uppdragit åt förvaltningen att besvara skrivelse men uppmaning till förvaltningen att starta en finskspråkig avdelning i någon av de befintliga eller planerade förskolorna i Enskede-Årsta-Vantör.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 29 mars 2012.
Dnr 91-2012-1.1.
Ordföranden ställde framställda förslag mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Ordföranden Anders Hellström m.fl.(m), ledamoten Lena Kling (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Rosa Lundmark (v), ledamöterna Magnus Dannqvist m.fl. (s), Åsa Öckerman m.fl.(mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
”Förvaltningens svar på skrivelsen bifalles delvis.
1. Möjligheten att inrätta en finskspråkig grupp i förskola i området vid Gullmarsplan/Globen utreds i samverkan med närliggande stadsdelsförvaltningar.
2. Barn som omfattas av minoritetslagstiftningen för finska erbjuds att regelbundet träffas i en finskspråkig miljö oavsett vilken förskola i området som barnen går i.
Det är bra att förvaltningen bjöd in till träff med alla 19 familjer som köar till finskspråkig förskola. Att bara ett fåtal föräldrar kom kan inte tolkas som att intresse saknas. Förvaltningen måste därför fortsätta sitt påbörjade arbete med att komma i kontakt med köande föräldrar och få en uppfattning om deras önskemål samt även undersöka eventuella önskemål om finskspråkig verksamhet för de 24 finsktalande barn som redan är inskrivna i våra förskolor.
Förvaltningens frågeformulär bör till exempel skickas till alla föräldrar som köar för finskspråkig förskola och till alla som redan har finskspråkiga barn inskrivna i förskolor i området, inte bara till de föräldrar som kom på träffen eller som själva har hört av sig.
Många faktorer spelar in vid val av förskola, varav närheten till förskolan är en. I vårt vidsträckta stadsdelsområde bör troligen en eventuell finskspråkig grupp ligga vid en kommunikationsknutpunkt, till exempel Gullmarsplan/Globen. Ett sådant centralt läge kan vara intressant för föräldrar från andra delar av söderort och från Södermalm.
Alla vill heller inte ha sina barn i finsk grupp på heltid, men vill ändå att barnen kommer i kontakt med finska i förskolan. Eftersom vi har 19 finsktalande pedagoger anställda på våra kommunala förskolor finns goda förutsättningar att både bemanna en helt finskspråkig grupp och att erbjuda barn i olika förskolor möjlighet att regelbundet träffas i en finskspråkig miljö.
Även om en finskspråkig grupp är liten till en början ökar troligen intresset när informationen sprids och flera föräldrar får veta att den finns. Hittills har föräldrarna själva behövt vara aktiva för att ta reda på sina rättigheter. Nu läggs ett ansvar på kommunen att informera och förvaltningen bör därför se över sina informationskanaler till finskspråkiga förskoleföräldrar.
Stockholms stad är förvaltningsområde för finska och får statsbidrag, varav en del redan är fördelat till stadsdelsnämnderna. För 2012 disponerar staden nästan 8,5 mnkr för att klara sitt ansvar som förvaltningsområde. Enskede-Årsta-Vantörs anslag är i stort intecknat i finsk seniorverksamhet, men ytterligare bidrag har också sökts för bland annat familjedag för finskspråkiga. Om det uppstår merkostnader för att starta en finsk förskolegrupp eller finskspråkig grupp för barn i olika förskolor som träffas regelbundet bör förvaltningen pröva att söka ytterligare bidrag. Förskolorna ska inte behöva bekosta merkostnader av egna medel, eftersom en finskspråkig verksamhet får ses som förvaltningsgemensam.”
Stadsdelsnämnden har efter skrivelse från Rosa Lundmark (v), Magnus Dannqvist m.fl.(s) uppdragit åt förvaltningen att besvara skrivelse med uppmaning att undersöka möjligheten att från 2013 ordna en förskolemässa i samverkan med de privata förskolorna i stadsdelsområdet. Förvaltningen har efter diskussioner med de berörda verksamheterna föreslagit att det istället ordnas med särskilda dagar då alla förskolor har öppet för besök.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 12 april 2012.
Dnr 218-2012-1.1.
Ordföranden Anders Hellström m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp)
”Förvaltningens svar ger ett tydligt förslag på hur man kan säkerställa valfrihet för många föräldrar att kunna välja mellan olika typer av anordnare inom barnomsorgen. Detta följer också den linje den styrande alliansen har satt med vårt förslag om inrättande av ett lokalt samarbetsråd mellan kommunala och övriga förskolor. Det är vår övertygelse att dessa förslag kommer att bidra till kvalitet och valfrihet inom stadsdelens samlade utbud inom barnomsorgen.”
1. Förvaltningen får i uppdrag att inrätta en ny förskola för sex avdelningar i kv. medlemmen inom Årstastråket, under förutsättning att kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner projektet.
2. Stadsdelsnämnden hemställer hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om godkännande av att genomföra projektet.
Förvaltningen har av nämnden fått uppdrag att utreda möjligheten att inrätta en ny förskola om 5-6-avdelningar i Årsta.
I syfte att uppfylla barnomsorgsgarantin och tillgodose det ökande barnantalet i Enskede-Årsta-Vantör föreslår förvaltningen att en ny förskola inrättas för sex avdelningar i kv. Medlemmen inom Årstastråket.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 april 2012.
Dnr 272-2012-2.6.
Ordföranden ställde först fråga om återremiss mot avgörande idag och fann att nämnden beslutat avgöra ärendet idag.
Reservation i denna del (s), (v), (mp) som inte deltar i den fortsatta beslutsgången.
Därefter ställde ordföranden fråga om bifall eller avslag på förvaltningens förslag och fann att nämnden beslutat enligt detta.
”1. Ärendet återremitteras
2.Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med en redogörelse för hur problemen med buller- och luftföroreningar ska klaras av både på kort och lång sik3. Därutöver vill vi framföra följande:
Enligt planbeskrivningen för kvarteret Västända 1 m.fl. framgår att Johanneshovsvägen redan idag är förhållandevis vältrafikerad och att den nya bebyggelsen i kvarteret Medlemmen kommer att utsättas för höga bullernivåer från både Johanneshovsvägen och Tvärbanan. Man bedömer också att också att halterna av partiklar (PM10) efter utbyggnad kommer att hamna på mellan 38-45 µg/m³ vilket redan det överstiger det nationella miljömålet om 35 µg/m³. Forskning visar att barn är känsligare för luftföroreningar än vuxna och långvarig exponering kan leda till bl.a. försämrad lungfunktion och astma.
Enligt planbeskrivningen för kvarteret Västända 1 m.fl. bedöms trafikmängden på Johanneshovsvägen, trots att gatan smalnas av, öka från nuvarande 11000 fordon per dygn till 27000 fordon per dygn år 2030 om planerade utbyggnader i området blir av. De beräkningar som har gjorts beträffande buller och luftföroreningar bygger alltså på mindre än halva den beräknade trafikmängden år 2030. Det är tveksamt om man i ett sådant scenario verkligen klarar miljökvalitetsnormerna eller bullerkraven. Vid en stor nyetablering som denna krävs ett mer långsiktigt tänk och i det är våra barns framtida hälsa en mycket viktig faktor. ”
Förvaltningen får i uppdrag att genomföra en ombyggnad av köket på förskolan Arken, Askersundsgatan 8 i Rågsved.
Arbetsmiljöverket har vid inspektion påtalat att förskolan Arkens kök inte uppfyller kraven för tillagning av mat med nuvarande standard. Befintlig utrustning har brister som behöver åtgärdas. I syfte att uppfylla gällande lagkrav och tillgodose en väl fungerande arbetsmiljö i förskolan kök föreslår förvaltningen att köket byggs om och att SISAB får uppdraget att upphandla ombyggnaden.
Dnr 273-2012-2.6.
Ledamoten Åsa Öckerman m.fl. (mp)
”Miljöpartiet ställer sig positiva till att köket skall byggas om och moderniseras. Dock så saknas uppgifter om vissa grundläggande faktorer för att skapa ett kök som dels är klimatsmart och effektivt men samtidigt har en fullgod arbetsmiljö.
I den projektplan som finns redovisad av förvaltningen i tjänsteutlåtandet framgår inte någon planering för avfallshantering. Med en produktion på ca 100 portioner dagligen är en väl utbyggd struktur för källsortering samt insamling av matavfall dimensionerad efter förskolans behov något som bör finnas med i planen. För att driva en klimatsmart verksamhet är detta en förutsättning.”
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Nämnden hade efter skrivelse från Rosa Lundmark (v), och Magnus Dannqvist m.fl.(s) uppdragit åt förvaltningen att besvara skrivelse om tydligare utförarkataloger för hemtjänsten i Enskede-Årsta-Vantör. I skrivelsen framförs synpunkter på att den information som finns i stadsdelens utförarkatalog kan förbättras för att underlätta för den enskilde.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 april 2012.
Dnr 220-2012-1.1.
Rapporteringen gällande ej verkställda beslut enligt SoL respektive LSS godkänns och läggs till handlingarna.
Kommunerna har enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade skyldighet att till Socialstyrelsen varje kvartal rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från dagen före avbrottet. Vid rapportering för period 2 hade individ- och familjeomsorgen inte några ej verkställda beslut att rapportera. Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning rapporterades totalt 15 ärenden, varav 11 avsåg ej verkställda beslut enligt LSS. För äldreomsorgen rapporterades totalt 18 ärenden, varav 12 avsåg ej verkställda beslut enligt SoL.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 20 april 2012.
Dnr 1.2.1.-276/2012
Redovisningen av funktionshinderinspektörernas årsrapport 2012 avseende verksamhetsåret 2011 godkänns.
För inspektörerna har barns rättigheter varit ett genomgående tema under året, vilket präglat granskningen av barn- och ungdomsboende enligt LSS 9 § p. 8. Av granskningsmaterialet framgår att det inom myndighetsutövningen är ett utvecklingsområde att efterfråga och inkludera barns synpunkter i utredningar och uppföljningar.
Dnr 1.2.1.-280/2012
Redovisningen av äldreombudsmannens årsrapport för 2012 avseende verksamhetsåret 2011 godkänns.
Äldreombudsmannens årsrapport redovisar vad äldre och närstående har för synpunkter, klagomål och frågor avseende stadens äldreomsorg. Rapporten redovisar också äldreombudsmannens samlade erfarenheter från kontakter med äldre personer och deras närstående. Förvaltningen delar i stort sett äldreombudsmannens synpunkter på utvecklingsområden.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 19 april 2012.
Dnr 281-2012-1.2.1.
Ledamoten Åsa Öckerman m.fl. (mp)”Under året har ett antal skandaler uppdagats inom äldreomsorgen i Stockholm som visat på brister alltifrån resurser och organisation till ledarskap. Underlag för en övergripande analys av äldre människors och anhörigas synpunkter och klagomål är inte tillfredsställande. Därför anser vi det angeläget att utveckla system för överblick och analys av de synpunkter som äldre lämnar på äldreomsorgen och åtgärda de brister som finns.”
Stadsdelsnämnden delegerar beslutanderätt enligt 13 a § Föräldrabalken till nämndens Sociala delegation.
Den 1 maj träder nya bestämmelser i föräldrabalken och socialtjänstlagen i kraft. Barns möjlighet att få vård mot en av vårdnadshavarens vilja. Förvaltningen föreslår att rätt att besluta i ärenden utifrån lagändringen delegeras till sociala delegationen.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 april 2012.
Dnr 319-2012-1.1.
Ärendet utgår.
Dnr 1.1.-332/2012
Stadsdelsnämnden tillstyrker motionen och åberopas förvaltningens tjänsteutlåtande som svar till kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen har för yttrande remitterat motion skriven av Karin Rågsjö (v), ”Best practise”i arbetet med budget- och skuldrådgivning i vräkningsförebyggande syfte i stadsdelarna. Motionären föreslår att stadsdelsnämnderna ska arbeta enligt ”best practice” och ta tillvara erfarenheterna från projektet med budget- och skuldrådgivning i Enskede-Årsta-Vantörs ”Ekonomi i fokus” i syfte att förebygga vräkningar och hemlöshet. Förvaltningen vill utifrån de erfarenheter som dragits av arbetet förespråka arbetssättet och föreslår att nämnden tillstyrker motionen.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 20 mars 2012.
Dnr 1.5.1.-190/2012
”Under förra mandatperioden deltog vår stadsdel i ett större projekt inom området lett av Socialstyrelsen. Erfarenheterna av detta projekt har också gjort att den styrande alliansen inom vår stadsdel lagt ett förslag i Verksamhetsplanen att skapa förutsättningar för att detta arbete och med speciellt fokus mot barnfamiljer, skall kunna integreras i ordinarie verksamhet. Till hösten och tertialrapport 2 kommer därför stadsdelsförvaltningen att redovisa och nämnden besluta om frågans utveckling.”
1. Stadsdelsnämnden avstyrker motionen och åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar till kommunstyrelsen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Kommunstyrelsen har för yttrande översänt remiss av ”Motion om ett friskare Stockholm” skriven av Emilia Bjuggren (S) och Gunnar Sandell (S). Motionärerna föreslår att Stockholm inrättar uppmärksamhetsveckan Ett friskare Stockholm som tidsmässigt skulle sammanfalla med uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige som samordnas av Statens folkhälsoinstitut. Motionärerna föreslår även att alla stadens förvaltningar under samma tidsperiod uppmärksammar goda matvanor och fysisk aktivitet. Förvaltningen instämmer i att det är viktigt att uppmärksamma vikten av goda matvanor men ser inte att en särskild vecka på det sätt som föreslås i motionen är det bästa sättet att arbeta på. Verksamheter inom alla områden kan själva göra temaveckor kring frågorna goda matvanor och fysisk aktivitet.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 18 april 2012.
Dnr 1.5.1.-260/2012
BeslutsgångOrdföranden ställde framställda förslag till beslut ot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Rosa Lundmark (v), ledamoten Magnus Dannqvist m.fl. (s) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Vice ordföranden Rosa Lundmark (v), ledamöterna Magnus Dannqvist, Mattias Mirhagen, tjänstgörande ersättaren Jimmy Lindgren alla (s) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
”Bifalla motionen
Det är bra om Staden kan förstärka nationella kampanjer med att uppmärksamma det i sina egna verksamheter. Ojämlikheten i hälsa och invånarnas livslängd ökar och alla insatser för att vända utvecklingen måste utnyttjas.
Genom att anknyta till den nationella kampanjen kan genomslaget i Stockholm bli märkbart. De insatser som idag görs inom förvaltningen är mycket lovvärda men kan ytterligare förstärkas. En väl genomförd vecka kan förhoppningsvis få efterföljare kommande år”
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till Trafikkontoret.
Trafikkontoret har tagit fram ett förslag till cykelplan som beskriver stadens ambitioner för cykelplaneringen fram till 2030 och består av två delar; en strategidel med en mer långsiktig inriktning samt en handlingsplan som redovisar åtgärder och utbyggnadsplaner för ett sammansatt cykelvägnät för pendlingscyklister. Förvaltningen anser att förslaget på ett bra sätt identifierar hur och inom vilka områden staden ska arbeta med för att cykelpendling och cykeltrafik ska kunna utvecklas i Stockholm.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 april 2012.
Dnr 264-2012-1.5.3
Vice ordföranden Rosa Lundmark (v), ledamöterna Magnus Dannqvist, Mattias Mirhagen, tjänstgörande ersättaren Jimmy lindgren alla (s), reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget.
”1. Nämnden beslutar i huvudsak enligt förvaltningens förslag.2. Därutöver vill vi framföra följande.
Det är på tiden att Stockholm stad får en ambitiös cykelplan, och vi tycker att stora delar av förslaget är bra. Biltrafiken måste minska och ersättas med cykling och spårtrafik för att vi ska få en hållbar stad. Nu gäller det att ta fram tillräckliga resurser så att planen kan förverkligas så fort som möjligt.
Slutmålet är 2030. Dit är det långt. Vi vill ha etappmål för åren 2015, 2020 och 2025 för bättre överskådlighet och motivation. Snabbt behöver man få till en ordentlig satsning på cykelparkeringar längs T-linje 19. Nu växer ”spontanparkeringen” vid bland annat stationerna Sockenplan, Svedmyra och Rågsved samtidigt som intresset ökar för att ta cykeln dit.
Trafiksäkerhetsbristerna måste ha högsta prioritet och vi anser att staden måste införa en nollvision för dödsolyckor i trafiken för cyklister. Det föreslagna målet i cykelplanen att risken att dödas eller skadas svårt i en bilolycka ska minska är för lågt och för svävande.
Det är bra att cykelplanen lyfter fram att det faktiskt råder konflikter mellan olika trafikslag och att kantstensparkeringar eller körfält för bilar kan behöva användas för nya breddade eller säkrade cykelstråk. Att ta av gatorna och göra till cykelstråk är i linje med vår trafikpolitik.
Vi delar helt förvaltningens förslag att Högdalens centrala delar också ska ingå i ett pendlingsstråk och få del av förbättringsåtgärder för att främja cyklismen. I annat fall blir boende i centrala delar av Vantör hänvisade till pendlingsstråk i utkanten av Örby respektive längs Nynäsvägen vilket är alldeles för långa avstånd. Så främjas inte cyklismen i ytterstaden.
Att cykelbanorna i ytterstaden är dåligt underhållna är väl känt av cyklister, men nu är det bekräftat genom aktuella studier. Cykelbanorna i ytterstaden måste ha samma standard och underhåll som cykelbanorna i innerstaden, allt annat är strukturell diskriminering. En höjd ambitionsnivå i ytterstaden kräver givetvis också höjda anslag i budgeten.
Det räcker inte heller med säkra cykelparkeringar vid tunnelbanan utan det måste också finnas cykelparkeringar där människor bor. Alla tunnelbanestationer i vårt stadsdelsområde behöver ha en upprustning och nyanläggning av cykelbanor. De kommunala bostadsbolagen bör också få i uppdrag att ordna trygga cykelparkeringar i alla sina fastigheter.
Lånecykelsystemet är utmärkt och måste byggas ut i förorterna med samma prioritet som i innerstaden, till exempel skulle Högdalen, Dalen och Årsta behöva och kunna få ställ för lånecyklar. Tillgängligheten till våra fina naturområden skulle då kraftigt förbättras.
De lagändringar som skissas i planen om att göra det tillåtet för cyklister att köra mot enkelriktat och köra mot rött ljus vid högersväng är för dåligt underbyggda. Det krävs konsekvensbeskrivningar innan vi kan ta ställning till förslagen.
Ledamoten Åsa Öckerman, tjänstgörande ersättaren Daniel Pollak båda (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
- Kring huvudstråk bör en analys ske vilka andra cykelbanor/-fält eller cykel i blandtrafik ansluter till dessa stråk. Där bör särskild uppmärksamhet riktas på skyltning, bekväm och säker övergång till huvudstråken m.m. Vid behov skall nya cykelbanor byggas.
- Pengar skall avsättas för cykelplanen! Utan öronmärkta pengar kommer inte cykelplanen att kunna utföras.
- Skyltar, markeringar, utformningar osv. ska vara lättförståeliga och otvetydiga .
- Staden är kuperad vilket skapar speciella problem som bör tas hänsyn till. Detta är inget skäl för att cyklingen inte kan bli lika bra som i andra länder/städer typ Köpenhamn, Amsterdam och Lund.
- Parallellt med detta arbete bör en analys ske för att säkerställa bekväm och säker cykling inom stadsdelarna, då man ser att avstånd upp till 5km oftast är attraktiva för vardagscyklister. Här finns väldigt många möjligheter att få fler att cykla! Cykelplan 2012 fokuserar inte på detta. Vi ser således cykelplan 2012 som bara en del av cykelutvecklingen i Stockholm.
- De stråk där åtgärder föreslås i Cykelplan 2006 (för innerstaden och ytterstaden) ska ingå i planen.
- Pengar för lokala åtgärder och lokal planering ska finnas med i budgeten. Det gäller framför allt farliga punkter, som ska åtgärdas snarast.
- Samverkan ska ske för att cykelställ med låsmöjlighet ska finnas vid samtliga grundskolor och gymnasieskolor.
- Staden inleder samtal för att utreda och underlätta möjligheterna till låsbara cykelställ utanför viktiga målpunkter som kan öka attraktiviteten att cykla: livsmedelsaffärer, affärscentrum, T-banestationer, idrottsplatser och andra välfrekventerade platser.
Allmänt
Förslaget till cykelplan fokuserar mest på pendlingsstråk har som huvudsyfte att främja tillgänglighet, bekvämlighet och säkerhet för cyklister som använder cykel som transportmedel, ofta för längre sträckor. Emellertid är det viktigt att främja cyklingen inom stadsdelar: för att handla, trafik från och till skolor och offentliga byggnader samt rekreation. Det är givetvis också viktigt att det uppväxande släktet får full möjlighet att utveckla sin cykelteknik.
Vi anser att begränsningen i cykelplanen främst är att den inte innehåller planer för att främja den mer lokala cyklingen vilket gör att andra cykelmöjligheter inte skapas. Möjligheter för att förbättra folkhälsan, minska bilberoendet och skapa billiga transportmetoder för många utnyttjas ej till fullo. Att komma från en stadsdel till pendlingsstråk försvåras genom frånvaron av cykelinfrastruktur från dörr till dörr. I cykelplan 2006 och Cykelplanen för Ytterstaden, Södra delen, finns fler lokala stråk med i planeringen, tyvärr ser vi nu år 2012 att inte alla dessa har förverkligats. Att nedgradera cykelmöjligheterna samtidigt som intresset för cykling ökar betydligt, och stadens invånarantal dessutom växer, anser vi vara att negligera medborgarnas önskemål och förväntningar på en modern, miljövänlig och mänsklig stad.
Många medborgare efterfrågar bättre skyltning. Cykelreseplaneraren på internet är utmärkt, kanske skulle den kunna kompletteras med en helt ny typ av utmärkning runt alla lyktstolpar som redan står längs cykelvägar. Diskret, snyggt och billigt! Någon typ av färgmarkering/siffror/koder som då även ska finnas med i Cykelreseplaneraren. På så vis skulle man lättare hitta och att det skulle bli oerhört mycket enklare än idag att felanmäla olycksrisker i cykelbanan och t ex brister i snöröjning eller grussopning.
Det är nödvändigt att på ett trafiksäkert och stöldsäkert sätt kunna låsa fast sin cykel vid viktiga målpunkter. Går inte det, så löser folk själva problemet genom att låsa fast cykeln i närmaste stolpe. Detta kan ibland orsaka problem för andra trafikanter. Därför behövs ordnade cykelparkeringsplatser.
Idag förekommer ibland stora problem där ingen vill ta på sig ansvar för att det ska finnas cykelställ med möjlighet att låsa fast cykeln, t ex vid Sturebyskolan. Det är lägsta acceptabla standard att såna finns vid alla grundskolor och gymnasieskolor i en stad som vill vara i världsklass. Därför måste det omedelbart lösas genom samverkan.
Stadsdelsnivå
Inom stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör finns en del trafiksituationer som man ska se över för att främja cyklingen. Särskild uppmärksamhet tycker vi behövs för följande platser:
- Cyklingen i stadsdelen Årsta: Från Årstaberg finns det i stort sett två möjligheter att komma till Årsta. Den ena är i blandtrafik där man via Svårdlängsvägen/Årstavägen kommer till Årsta Centrum. Här anser vi att gatan är tillräckligt bred för att måla cykelfält på vägen fram till att cykelbanor börjar närmare Årsta centrum. Detta är särskilt viktigt pga buss 160 som har tät trafik här vilket minskar säkerhetskänslan för cyklister. Den andra möjligheten är via cykelbanan som går utmed tvärbanan och som leder till Årstafält / Åmänningevägen. Pga hög trafik bör tydlig separering med hjälp av materialskillnad eller höjdskillnad ske. Även på vintern är det många som använder detta stråk vilket gör att höjdskillnad är bättre för att säkerställa tydlig separering vid vinterläge. Övergången från cykelbanan längs spåret till cykelbanan längst Åmänningevägen är otydlig och med hinder. Här behövs en åtgärd.Dessutom anser vi att cykelbanan som planerades i cykelplan 2006 från Årstavägen till Gullmarsplan bör byggas klart. Här finns många överbreda gator som har gott om plats för breda, bekväma cykelbanor som med höjdskillnad är skilda från trottoaren (Köpenhamns utformning). Eftersom Årstaskogen sannolikt kommer bli naturreservat är det viktigt att erbjuda cyklister ett alternativ genom att dra en avlastande cykelbana genom Årsta så att naturreservatet kan förbehållas rekreation.
- Cykelbanan från Gullmarsplan mot Huddinge är av begränsad bredd och har ingen separering. Vid Gullmarsplan är det många gående(skolelever, många på skateboard, många som går med barnvagn) vilket gör att en tydlig separering med höjdskillnad föreslås för att öka säkerhet och bekvämlighet för både cyklister och gående. Vi anser att man bör förlänga trottoaren från Gullmarsplan till rondellen där Skagersvägen börjar. Man kan minska bredden på cykelbanan en aning för att åstadkomma detta. Särskilt uppmärksam bör riktas på hur dessa stråk underhålls vinter- och vårtid. (Snöröjning/Sandborttagning)
- Rondellen vid Svedmyra T-banestation. Otydlig situation för cyklister; har man företräde? Här föreslås skyltar för cyklister för att tydliggöra detta. Dessutom en tydlig separering mellan gående och cyklister (detta upphör plötsligt vid rondellen). Cykelparkering bör planeras för.
- Cyklingmöjligheter kring Globen/Nya arenan är mycket begränsade. Här behövs ett helhetsgrepp! Att cykla hit för såväl shopping som nöjen blir, om man möjliggör det, mycket attraktivt då det är nära för många stockholmare, och avlastar då kollektivtrafik och bilparkeringar. Arenavägen har i princip ingen fungerande cykelbana. Här anser vi att man åtminstone bör ha cykelfält på båda sidor som ansluter till cykelbana senare på Arenavägen. Dessutom anser vi att förbindelsen mellan Globen – Enskedegård bör förbättras genom kontinuerlig cykelbana mellan Arenavägen och Palmfeltsvägen. (Cykelfält eller bredare cykelbana med övergång till Arenavägen). Kring hela området bör man se över hastighetsgränserna för att göra vägen trafiktätare och -säkrare.
- Örbyleden: cykelbanan längs Örbyleden är bred och har många möjligheter för bekväm och snabb cykling. Vi vill betona vikten av säkra övergångställen och separering då det är många som går på denna GC-bana medan det inte finns en tydlig separering.
- Mellan Svedmyra och Tallkrogen beskrivs i Cykelplan 2006 ett nybygge av cykelstråk. Vi anser att detta fortfarande behövs.
- Cykelförbindelsen mellan Solberga och Örby bör förbättras genom cykelfält. Dessutom borde en tvärförbindelse mellan Liseberg och Örby vara av värde.
- Enskedestråket är ett viktigt stråk som förbinder Vantör med Enskede. Detta stråk bör ingå i planerna för cykelplan 2012. I stråket förekommer en del trafikfarliga övergångsställen där det är oklart vem som har företräde. Palmfeltsvägen/Enskedevägen: korsningen är otydlig för cyklister. Har cyklister företräde på bilister som kommer från Palmfeltsvägen? Här föreslås en upphöjd GC-bana med separering för ökad säkerhet. Se för övrigt punkten nedan om Högdalen. Stråket kan förlängas till Dalen.
- Cykling kring Högdalens centrum: Många bostäder planeras i området. Här måste allt tänkas igenom från grunden och förbättras, då dagens cykelinfrastruktur brister. Framför allt tydlig separering, skyltning, cykelparkering och säkerhet är problem i nuläget. Här behövs möjligheter för kundernas cykelparkering! Cyklingen från Enskedevägen – Grycksbovägen mot Högdalen är tydlig och separerad fram till Örbyleden. Där finns varken cykelbana eller cykelfält, inget separat övergångsställe. Cyklister leds in i en park (Bandängen) där det inte går att cykla på rimlig hastighet pga parkrekreation (intressekonflikter!). Vi anser att det bör planeras för en snabbare förbindelse (med separering) mellan Örbyleden och Högdalen. (Kanske utmed tunnelbanans spår?). Vidare in i Högdalen (Sjösavägen) finns ej cykelbana/cykelfält. Den mycket farliga punkten vid bron mellan Harpsundsvägen/Magelungsvägen måste åtgärdas, här finns bara en halv trottoarbredd där cyklister får leda cykeln (för plats på körbanan finns ej) trots övergång mellan flera cykelsträckor och busshållplats. Ingen skyltning finns heller till den fina nybyggda gc-bron över järnvägen, varför många letar efter den.
- Till Rågsved går bra cykelbanor, men har man väl kommit till Rågsved upphör de (det finns ingen cykelbana till tunnelbanestationen) eller leds de via oseparerade vägar in i stadsdelen med stor risk för konflikter med gående. Det finns dessutom ingen attraktivitet i att cykla här pga många hinder. Vi föreslår antingen cykelfält längs tunnelbanestationen eller nybygge av separerade cykelbanor. Cyklar man från Högdalenhållet och vill in mot Rågsveds centrum är det otydligt var bilister, cyklister och gående skall vara i gatumiljön. Detta bör märkas ut.
- Hastighetsdämpande åtgärder bör planeras för i hela Stockholm men vi vill betona att det är särskilt viktigt inom våra stadsdelar. Hastighetsdämpande åtgärder bör utformas så att cykeltrafiken inte störs av det. Det finns bra exempel från Danmark och Holland.”
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har remitterat förslag till förändring av resursfördelningssystem inom ekonomiskt bistånd till samtliga stadsdelsförvaltningar i Stockholms Stad.
I och med 2005 års budget infördes en ny modell för att fördela resurserna för ekonomiskt bistånd till stadsdelsförvaltningarna. Modellen tar hänsyn till ett antal variabler som enligt statistiska samband och erfarenhet påverkar risken att erhålla ekonomiskt bistånd.
Dnr 311-2012-1.5.1.
Vice ordföranden Rosa Lundmark (v), ledamoten Magnus Dannqvist m.fl.(s) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Vice ordföranden Rosa Lundmark (v), ledamöterna Magnus Dannqvist, Mattias Mirhagen, tjänstgörande ersättaren Jimmy Lindgren reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
1. ”Nämnden beslutar i huvudsak enligt förvaltningens förslag.
2. Därutöver vill vi framföra följande.
Vi delar i stort förvaltningens analys av bristerna i det remitterade förslaget till nytt resursfördelningssystem. Att inga statistiskt belagda skillnader i risken att ha ekonomiskt bistånd märks i inkomstklasserna under 150000 kr per år måste analyseras vidare, innan vi kan dra slutsatsen att inkomstklasserna kan minskas. Risken för att en förändring kan bli missvisande i områden med många stora hushåll måste tas på allvar. Vi instämmer därför i förvaltningens förslag att kommunstyrelsen även måste granska om hushållsstorleken i kombination med antal inkomstklasser har betydelse för resursfördelningen.
Stockholms bostadskarta ritas om efter de stora utförsäljningarna av allmännyttan till privata fastighetsägare och omvandlingarna av allmännyttan till bostadsrätter. Hänsyn måste därför tas till omfördelningarna mellan allmännyttan och privata fastighetsägare respektive bostadsrättsföreningar. Att privata fastighetsägare har inkomstkrav påverkar hyresgästernas sammansättning och därmed underlaget för resursfördelningssystemet, men först efter en mer än fyra år torde de flesta hyresgäster ha bytts ut. Vi delar därför förvaltningens förslag att markvärdet för de fastigheter som sålts ska fortsätta att räknas som kommunala under fem år efter försäljning för att motverka en felaktig bedömning av det sociala nätverket.
När det gäller den del av allmännyttan som omvandlats till bostadsrätter är förändringen mer svårbedömd utifrån hur snabbt den påverkar resursfördelningen, eftersom en del bor kvar som hyresgäster hos bostadsrättsföreningen och en del väljer att flytta istället för att bli hyresgäster hos sina forna grannar. Helt klart är att befolkningssammansättningen ändras även i dessa fastigheter, eftersom en hel del säljer sina lägenheter ganska snabbt och då till högre priser än de själva betalat. När hyresgästerna flyttar säljs antagligen deras lägenheter som bostadsrätter, och på sikt minskar hyresrätterna ytterligare i antal.
Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Rinkeby-Kista som förlorar på förslaget om uppdaterat markvärde har alla har större andel bidragstagare med låg utbildning och låg inkomst än Bromma och Hägersten-Liljeholmen, som vinner på förslaget trots att invånare med hög utbildning och låg risk för ekonomiskt bistånd. Attraktionsvariabeln som mått på vilken hjälp som kan fås av det sociala nätverket behöver förtydligas för att uppfattas som trovärdigt.
För övrigt anser vi att ekonomiskt bistånd ska återgå till att vara en egen budgetpost skild från övrig verksamhet i stadsdelsnämndernas budget. Det är inte rimligt att eventuella underskott inom ekonomiskt bistånd ska ha påverkan på övriga verksamheter. När människor har rätt till försörjningsstöd ska det betalas ut, vilket gör att nämndens rådighet är begränsad. Resursfördelningssystem uppdateras inte så ofta att de alltid behåller sin träffsäkerhet i förmågan att fördela resurser så att det motsvarar behoven i varje stadsdelsområde. ”
1. Stadsdelsnämnden deltar i den gemensamma upphandlingen om pedagogiska verksamhetssystem, Skolplattform 2012
2. Stadsdelsdirektören får i uppdrag att på nämndens vägnar besluta i frågor avseende upphandlingen innefattande beslut om förfrågningsunderlag tilldelningsbeslut samt undertecknande av ramavtal.
3. Stadsdelsdirektören får vidaredelegera beslutanderätten i punkt 2 till utbildningsförvaltningens direktör
Nuvarande pedagogiska verksamhetssystem har upphandlats och tagits fram i olika etapper från 1995 och framåt. Den successiva utvecklingen, förändringen i organisation liksom förändrade regelverk och styrdokument för utbildningsverksamheten har resulterat i en situation med ett flertal olika system med likartade funktioner. De förändringar som nu sker inom det pedagogiska området ställer ökade krav och fokus på verksamhetens behov. Planering av ny upphandling har påbörjats och en stadsövergripande projektorganisation har formats.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 maj 2012.
Dnr 2.2.2.-368/2012
Stadsdelsnämnden beslutar att välja Ellinor Fornebrant (m) till ersättare i sociala delegationen fram till 2012-12-31.
Tjänstemannabeslut
Protokoll från Pensionärsrådets sammanträde
Protokoll från Handikapprådets sammanträde
Förvaltningsgruppens protokoll
Balanslista över medborgarförslag
Balanslista över nämndens skrivelser/uppdrag
Anmälningsärendena läggs till handlingarna.
Kollo sommaren 2012
Peter Backlund ställde frågor om kolloansökningar inför sommaren 2012 – förvaltningen återkommer.
Ellinor Fornebrant ställde frågor om sommarjobb för ungdomar – stadsdelsdirektören svarar att stadsdelen har erhållit pengar till 550 ytterligare ungdomar och att det pågår sökande efter fler arbetsplatser.
Stadsdelsdirektören Leif Sjöholm lämnade en lägesrapport med information om att delprojekten gällande Rågsved nu är igång.
Vidare att det första brukaravtalet nu tecknats där villaföreningen Lindegård tillsammans med ornitolog åtagit sig att sköta ett antal fågelholkar i Enskedeparken.
Gällande Hagsätra samarbetar förvaltningen med polisen gällande ungdomar som uppehåller sig på Hagsätra torg på kvällarna. Eventuellt kan en tillfällig fritidsgård öppnas i avvaktan den mer permanenta som kommer senare.
Nämnden tackade för informationen.
