Din position: Hem > Stockholms stad > Fastighetsnämnden > Sammanträde 2011-11-22
Beslut
Fastighetsnämnden utser vice ordföranden Jakop Dalunde (MP) att tillsammans med ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) justera dagens protokoll.
Justering sker onsdagen senast den 28 november 2011 i Stadshuset.
Inkomna skrivelser m.m. till fastighetsnämnden enligt förteckning från den 10 november 2011 och den 22 november 2011 anmäls.
Dnr 1.4-079/2011
Fastighetsnämnden godkänner anmälan av delegationsbeslut inom fastighetskontoret från och med 2011-01-10 – 2011-10-04.
Handlingar i ärendet
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande från den 7 november 2011.
Dnr 1.1.1-460/2011
Fastighetsnämnden beslutar enligt fastighetskontorets förslag:
1 Fastighetsnämnden fastställer datum för sammanträdestider 2012 enligt följande:
17 januari
7 februari
5 mars (måndag)
17 april
21 maj (måndag)
19 juni
28 augusti
25 september
23 oktober
20 november
11 december
2 Fastighetsnämnden fastställer datum för möte med miljö- och hälsoskyddsnämnden och fastighetsnämndens gemensamma handikappråd till den 23 oktober 2012 i anslutning till nämndens ordinarie sammanträde.
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande från den 8 november 2011.
Nämndens behandling av ärendet
Framlagda förslag till beslut
Nämnden föreslår (se beslutet).
Beslutsgång
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) finner att nämnden beslutar enligt fastighetskontorets förslag.
Dnr 2.5-260/2011
Fastighetsnämnden beslutar enligt Madeleine Sjöstedts m.fl. (FP), Billy Ösths m.fl. (M), Elisabeth Svenssons (C) och vice ordföranden Jakop Dalunde m.fl. (MP) förslag:
1 Fastighetsnämnden beslutar att godkänna kontorets förslag till kategorisering och modell för beräkning av avkastningskrav som bygger på analys per kategori.
2 Fastighetsnämnden beslutar godkänna förslaget till beslutsgång gällande begäran om justerat avkastningskrav i samband med investerings- och försäljningsbeslut som har mycket stor avkastningspåverkan innevarande år.
2 Fastighetsnämnden beslutar ge kontoret i uppdrag att använda avkastningsberäkningsmodellen i samband med framtagande av verksamhetsplan 2012 och som underlag för budget 2013 och kommande år.
3 Fastighetsnämnden beslutar att i samband med bokslutet för 2011 återredovisa kommunfullmäktiges uppdrag om modell för avkastningsberäkning avseende fastighetsnämnden.
4 Fastighetsnämnden beslutar att B kategorin ska definieras som följer: B- kategorier (exempelvis teatrar, museum, idrottsanläggningar, bergrum, saluhallar), där marknadsdata saknas och egna historiska data används.
5 Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
samt därutöver anförs följande:
Fastighetskontorets förslag till ny avkastningberäkningsmodell är i huvudsak bra. Modellen kommer leda till att kontoret får bättre möjligheter att analysera inom vilka kategorier som det går att påverka driftnettot. Med modellen som grund ges också möjligheten att planera underhållet med god beredskap, vilket kommer att ge större möjligheter att optimera driften och sänka fastigheternas framtida kostnader.
Modellen tydliggör vilka kategorier som ger avkastning och vilka som går med underskott, samt ger Kommunfullmäktige och nämnden möjligheten att bedöma rimlighetsnivån i det i budgeten föreslagna avkastningskravet.
Men förslaget brister på en punkt. Modellen är förvisso ett utmärkt verktyg för kontoret att synliggöra inom vilka kategorier det finns möjligheter att förbättra avkastningen, men den är inget enkelt och lättillgängligt verktyg för fastighetsnämnden i dess kontroll och styrning av verksamheten. Därför bör kontoret, förslagsvis i samband med behandling av verksamhetsplan samt tertialrapport 1 och 2, redogöra avkastningskravet som en procentsats av det bokförda värdet för nämnden. Detta skulle förenkla en god styrning från nämndens sida då rimlighetsnivån i de avkastningskrav, som sedermera fastställs i kommunfullmäktiges budget, skulle bli överblickbara för nämndens ledamöter. Detta var även en viktig aspekt i den rapport som PWC gjorde på uppdrag av staden.
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande från den 1 november 2011. Fastighetskontoret föreslår att fastighetsnämnden beslutar enligt följande:
1 Fastighetsnämnden godkänner kontorets förslag till kategorisering och modell för beräkning av avkastningskrav som bygger på analys per kategori.
2 Fastighetsnämnden godkänner förslag till beslutsgång gällande begäran om justerat avkastningskrav i samband med investerings- och försäljningsbeslut som har mycket stor avkastningspåverkan innevarande år.
3 Fastighetsnämnden ger kontoret i uppdrag att använda avkastningsberäkningsmodellen som underlag för budget 2013 och kommande år.
4 Fastighetsnämnden avser att i samband med bokslutet för 2011 återredovisa kommunfullmäktiges uppdrag om modell för avkastningsberäkning avseende fastighetsnämnden.
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Billy Östh m.fl. (M), Elisabeth Svensson (C) och vice ordföranden Jakop Dalunde m.fl. (MP) föreslår (se beslutet).
2) Bengt Sandberg m.fl. (S) föreslår följande:
Fastighetsnämnden beslutar att
- I huvudsak godkänna fastighetskontorets förslag till beslut
- Ge kontoret i uppdrag att skapa rutiner för att utvärdera den nya modellens påverkan på underhåll av stadens fastigheter.
- Ge kontoret i uppdrag att skapa rutiner för att utvärdera den nya modellens påverkan på hyressättning, ur ett bostadsförsörjnings- samt ett näringslivsperspektiv
- Utöver detta anföra
Stadens fastigheter ger staden möjligheter. Välskött fastighetsbestånd är därför en god investering som kan tjäna såväl bostadspolitik som näringspolitik. Vi har sedan 2006 sett hur underhållet av stadens fastigheter prioriterats ned, vilket lett till en sämre kvalitet på flera av stadens fastigheter och i förlängningen använts som skäl för försäljning. Att missköta fastigheter för korta vinster i form av minskade utgifter för drift och underhåll är ingen politik för Stockholm, det är kapitalförstöring.
Det är viktigt att fastighetsnämnden inför en avkastningsmodell som motverkar, snarare än som tidigare uppmuntrar, till kapitalförstörning. Vi vill särskilt understryka följande ur kontorets tjänsteutlåtande:
”Vissa fastigheter behöver förnyas genom stora underhållsinsatser eller investeringar. Dessa åtgärder är oftast helt avgörande för vilka hyresnivåer som kan erhållas. Många fastigheter har behov av större insatser för att kunna ge bättre driftnetton. En väl underhållen fastighet ger normalt en högre hyra och lägre kostnader för fel och reparationer. En fastighet där det planerade underhållet är eftersatt tar tid att fasa in i goda normalvärden för reparationer och felavhjälpande underhåll. Kostnader för drift och underhåll är påverkbara i ett kortare perspektiv men påverkar också kundernas vilja att acceptera omförhandlade och högre hyresnivåer. ”
Det är viktigt att fastighetsnämnden följer upp modellen och utvärderar den nya modellens påverkan på underhåll av stadens fastigheter. Det är också viktigt att nämnden följer upp och utvärderar den nya modellens påverkan på hyressättning, ur ett bostadsförsörjnings- samt ett näringslivsperspektiv.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Billy Östh m.fl. (M), Elisabeth Svensson (C) och vice ordföranden Jakop Dalunde m.fl (MP).
Reservation
Bengt Sandberg m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag till beslut.
Dnr 4.1-454/2011
1 Fastighetsnämnden uppdrar åt kontoret att genomföra en förstudie i enlighet med kontorets tjänsteutlåtande.
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande från den 31 oktober 2011.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande lämnas av ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Billy Ösths m.fl. (M) och Elisabeth Svensson (C) enligt följande:
Stockholms stad har ambitiösa miljömål och för en ansvarsfull miljöpolitik. Det ska vi fortsätta med. En del i detta arbete handlar om att tillse att stadens fastigheter förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Fastighetsnämnden arbetar därför på flertalet fronter mot målet att minska verksamhetens och stadens miljö- och klimatpåverkan. Exempelvis genom energiprojektet, driftoptimering, gröna hyresavtal, anläggandet av gröna tak och urbana odlingar och den påbörjade uppbyggnaden av ett miljö- och kvalitetsledningssystem. Nu påbörjar vi nästa miljöprojekt. Hela fastighetsbeståndet ska miljöklassas.
Detta kommer på ett bra sätt att komplettera det befintliga miljöarbetet och medföra en kvalitetsstämpel på beståndet, d.v.s. de fastigheter som Fastighetskontoret förvaltar. En aktiv och attraktiv hyresvärd som hjälper verksamheterna och kunderna att uppnå högt satta miljömål.
En miljöklassning av en befintlig byggnad bör inte heller ses som en engångsföreteelse utan som en del av ett långsiktigt förbättringsarbete. Desto högre nivå/betyg som uppnås desto fler krav måste uppfyllas och desto mer arbete krävs. Kraven som inte uppfylls direkt formuleras om till en handlingsplan, för att byggnaden till kommande omcertifieringstillfällen ska lyckas erhålla en högre klassning. Slutmålet är byggnader, förvaltning och inomhusmiljö i toppklass.
Miljöklassade fastigheter leder till en effektivare förvaltning, bättre miljö samt är dessutom ett steg mot visionen om ett Stockholm i världsklass. Stockholm ska även fortsättningsvis vara ett internationellt föredöme i klimatarbetet.
Dnr 1.6-183/2010
Fastighetsnämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt (FP), Billy Östh m.fl. (M) och Elisabeth Svensson (C):
1 Fastighetsnämnden beslutar att godkänna lägesrapporten för platser till gatumarknader.
2 Fastighetsnämnden uppdrar åt kontoret att teckna avtal med extern operatör för ung designmarknad vid Kulturhus passagen, för antikviteter vid Blasieholmstorg, yta för loppis för privatpersoner och föreningar vid Wollmar Yxkullsgatan samt del av Norra Hammarbyhamnen.
3 Fastighetsnämnden uppdrar åt kontoret att förhandla med SISAB om en överrenskommelse om loppismarknad för privatpersoner och föreningar på skolgården vid Åsö Skola.
4 Fastighetsnämnden uppdrar åt Fastighetskontoret att tillsammans med Kulturförvaltningen och Trafikkontoret utreda en möjlig skulpturpark och konstutställning i Järnverksparken.
5 Fastighetsnämnden uppdrar åt kontoret att fortsatt aktivt undersöka möjligheterna till att etablera fler gatumarknader i Stockholm, särskilt ytterstaden bör ligga i fokus.
Samt därutöver anföra
Evenemang, torghandel och gatumarknader skapar liv och rörelse och är därför viktiga delar i det som skapar en levande stad. I många städer är torg- och gatumarknaderna också uppskattade besöksmål för både närboende och turister, likaså i Stockholm. I motsats uppfattas ofta tomma och mörka platser som otrygga och ”döda”. Torghandel och kulturevenemang kan få en ”död” yta att kännas intim och händelserik, men det kräver att ytan fylls av aktivitet. Vi vill därför att gator och torg ännu mer än idag ska kunna öppnas upp för kommers och kultur. Stockholms tomma ytor ska kunna fyllas med människor och aktivitet. Det är därför glädjande att vi nu beslutar om att upplåta flera nya platser för gatumarknader.
Men fastighetskontorets arbete får inte stanna här. Kontoret ska därför även fortsatt aktivt undersöka möjligheterna att etablera fler gatumarknader i Stockholm. I detta arbete bör särskilt ytterstaden ligga i fokus. Stadens huvuduppgift bör vara att upplåta platser till externa operatörer som sedan kan utveckla gatumarknadkoncepten. Fastighetskontoret bör återkomma till fastighetsnämnden med förslag på fler lämpliga platser för gatumarknader i Stockholm.
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande från den 30 september 2011. Fastighetskontoret föreslår att fastighetsnämnden beslutar enligt följande:
1 Fastighetsnämnden godkänner lägesrapporten för platser till gatumarknader.
2 Fastighetsnämnden uppdrar åt kontoret att teckna avtal med extern operatör för ung designmarknad vid Kulturhuspassagen, för antikviteter vid Blasieholmstorg, yta för loppis för privatpersoner och föreningar vid Wollmar Yxkullsgatan samt del av Norra Hammarbyhamnen.
4 Fastighetsnämnden uppdrar åt fastighetskontoret att tillsammans med kulturförvaltningen och trafikkontoret utreda en möjlig skulpturpark och konstutställning i Järnverksparken.
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Billy Östh m.fl. (M) och Elisabeth Svensson (C) föreslår (se beslutet).
2) Vice ordföranden Jakop Dalunde m.fl. (MP) och Bengt Sandberg m.fl. (S) föreslår att nämnden beslutar enligt kontorets förslag.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Billy Östh m.fl. (M) och Elisabeth Svensson (C).
Vice ordföranden Jakop Dalunde m.fl. (MP) och Bengt Sandberg m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till fastighetskontorets förslag.
Dnr 5.2-226/2011
1 Fastighetsnämnden godkänner lägesrapporten om upprustning och modernisering av byggnadsminnet Stockholms Stadion, fastigheten Norra Djurgården 1:42.
Dnr 1.6-411/2011
1 Fastighetsnämnden åberopar kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.
2 Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande från den 1 november 2011.
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Billy Östh m.fl. (M) och Elisabeth Svensson (C) och vice ordföranden Jakop Dalunde m.fl. (MP) föreslår (se beslutet).
- I huvudsak godkänna kontorets förslag till beslut
Det är positivt att stadens arbete för att höja kvaliteten i verksamheten samlas i ett program. Förhoppningarna är att det ska bli lättare att förstå och följa hur staden arbetar med att säkra att staden når de resultat man ämnar nå. Utmaning är, som man skriver i kvalitetsutvecklingsprogrammet, ”att skapa en resultatkultur där varje medarbetares handling styrs utifrån vilket resultat den ska leda till för stockholmarna”. Det är dock tveksamt ifall det här programmet verkligen kommer att lyckas med den viktiga utmaningen ifall staden inte också tar sig an de problem som stadens styrsystem tampas med idag.
Det är positivt att kvalitetsutvecklingsprogrammet ska vara en integrerad del av ILS, stadens styrsystem. Dock borde programmet komplimenteras med, eller kanske föregås av, att stadens organisation och styrsystem blev mer inriktat på kvalitet och resultat. För att illustrerar på vilket sätt återges här ett par exempel på aspekter som staden måste hantera för att kunna fokusera bättre på kvalitet och resultat.
Det bästa skälet att fokusera på resultat istället för aktiviteter eller system är att inte bli fast i systemen. System och aktiviteter ska vara måldrivna, inte aktivitetsdrivna. Därför är det viktigt att delmål och indikatorer svarar direkt mot det satta målet och inte blir aktivitetsdrivna. För att underlätta måluppfyllelse är delmål och indikatorer avstämningsverktyg så att man vet om man är på rätt väg. För att detta ska fungera måste därför mål, delmål och indikatorer vara formulerade som just sådana, inte som aktiviteter. Annars riskerar verksamheten att trots att den kallas målstyrd bli aktivitetsstyrd. Om delmål och indikatorer är aktiviteter och om uppfyllandet av dessa delmål och indikatorer är det som indikerar måluppfyllelse riskerar verksamheten också i större skala att bli aktivitetsstyrd.
Ett par problem med dagens styrsystem, som blir problematiska för kvalitetssäkring, uppföljning och utveckling är:
- Att indikatorer och mål inte är formulerade så att de hänger ihop, så att uppfyllda indikatorer faktiskt ger måluppfyllelse.
Idén är att indikatorer och mål ska hänga ihop på ett sådant sätt att när indikatorerna för ett mål är uppfyllda är själva målet uppfyllt och resultatet uppnått. När de inte hänger ihop kan man få ganska märkliga antagna resultat. Exempelvis beskrev stadsbyggnadsnämnden i verksamhetsberättelsen för 2010 att målet ”Goda förutsättningar för valfrihet i boendet, tillgänglig bebyggelse och blandade stadsdelar ska skapas” hade uppnåtts, ett påstående som blir nästan parodiskt.
- Att det finns nämndmål helt utan indikatorer.
Stadens nämnder ska utifrån stadens övergripande mål formulera mål och indikatorer som hänger ihop med stadens, så att alla verksamheter går åt samma håll eller strävar mot samma resultat. För att få fungerande resultatkedjor, där resultatet i varje verksamhet går att följa och bidrar till stadens övergripande mål, måste det finnas seriösa mål och indikatorer också i stadens nämnder. Idag ser det olika ut, men på håll hittar vi nämndmål helt utan indikatorer i verksamhetsplan och uppföljning. Ett exempel hittar vi i Socialnämnden. Där har nämnden i verksamhetsplanen för som nämndmål att ”Personer som har kontakt med Prostitutionsenheten upphör att prostituera sig”. I nämndens tertialrapport 2 för 2011 uppges att målet är uppfyllt. Menar nämnden att alla personer som haft kontakt med Prostitutionsenheten upphört prostituera sig? Det finns inga indikatorer vare sig i verksamhetsplanen eller i tertialrapporten. Hur man kommit fram till att målet är uppfyllt framkommer inte. Man beskriver en mängd aktiviteter som genomförts för att uppnå målet, men hur effekter och resultat av aktiviteterna dokumenteras framgår inte. Ifall kvaliteten i stadens verksamheter ska utvecklas måste också stadens nämnder ha realistiska mål med indikatorer som visar ifall verksamheten är på rätt väg eller inte. Det krävs realistiska mål med indikatorer, i alla stadens nämnder.
- Att många mål, främst på nämndnivå, är för kvantitativa och egentligen indikatorer snarare än mål.
Målen i stadens nämnder varierar i kvalitet mellan de olika nämnderna, och vi finner problem med mål som är så högt satta att de inte kommer att kunna nås med de aktiviteter som staden genomför men också med mål som är så kvantitativa att snarare är indikatorer eller ibland snarast aktiviteter.
Ett exempel finner vi i stadsbyggnadsnämnden där målet ”Att planera för 15000 nya bostäder” inte egentligen är ett mål. Målet bör rimligen vara ”Att bostadsbristen i Stockholm minskat” eller ”Att det finns tillräckligt med bostäder för att klara bostadsförsörjningen och att de är av hög kvalitet”. Att planera för 15000 nya bostäder blir på så vis en aktivitet för att nå de målen eller en indikator på att bostadsbyggandet håller det man definierat som en rimlig takt. Men det skulle krävas fler aktiviteter än bara planerandet at 15000 nya bostäder för att verkligen komma till rätta med bostadsbristen och ge Stockholm förutsättningar för framtiden. Med mål som är mål skulle stadens och nämndernas resultat kunna berätta mycket mer om läget i staden. Dessutom skulle det antagligen ge mer flexibla och bättre verksamhetsplaner.
Med den typen av mål som nu finns, som utgår från planerade aktiviteter snarare än faktiska målsättningar, riskerar vi att aktiviteter genomförs bara för aktiviteternas skull, inte för att de faktiskt ger önskat resultat för stockholmarna. För att kunna ha en seriös kvalitetsutveckling måste också dessa problem åtgärdas.
- Att målens uppfyllande granskas av den som är ålagt att se till att de uppfylls
Det fungerar dåligt att betygsätta sig själv och det fungerar ännu sämre om betygskriterierna är otydliga. Visst kan det vara nyttigt för varje verksamhet att följa upp den egna verksamheten och fundera kring huruvida de uppsatta målen och önskade resultaten nås. Men om staden med trovärdighet ska kunna hävda att vi når vissa resultat måste det bli mindre otydligt vad som krävs för att ett mål ska anses uppnås. I flera revisionsrapporter kritiseras för ”snälla” tolkningar av uppfyllandegraden, exempelvis i fastighetsnämnden där revisorerna konstaterade att målet om energieffektivisering av stadens fastigheter inte alls var uppnått, vilket nämnden hävdade. För att kunna utveckla kvaliteten i stadens verksamheter måste tydligheten skärpas.
- Att verksamheten på håll är organiserad på ett sätt som omöjliggör seriös uppföljning i nämnder
Stadens förskolor är idag organiserade så att de kommunala förskolorna sorterar under stadsdelsnämnderna, men inte de privata. Stockholm är en stad med många privata förskolor, inte minst i vissa delar av staden. Ett uttalat syfte med att tillåta andra huvudmän att driva offentligt finansierad verksamhet är att skapa förutsättningar för att berika den kommunala verksamheten genom jämförelser. Tanken är att det ska höja kvaliteten. Det är därför olyckligt att staden idag väljer organisera och redovisa verksamheternas kvalitet på ett sätt som inte medger jämförelser. För att kunna skapa förutsättningar för reell kvalitetsutveckling måste förutsättningarna förändras.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Billy Östh m.fl. (M), Elisabeth Svensson (C) och vice ordföranden Jakop Dalunde m.fl. (MP).
Dnr 1.6-370/2011
1 Fastighetsnämnden överlämnar och åberopar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande från den 27 oktober 2011.
Särskilt uttalande lämnas av ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Billy Östh m.fl. (M) och Elisabeth Svensson (C) enligt följande:
Det är bra att stadens bolag har möjlighet att profilera sig genom egna varumärken. Detta bör även gälla för andra verksamheter som ligger utanför koncernen och har ett behov av detta. Bland dessa kan bl a nämnas Kulturhuset, Liljevalchs konsthall, Stockholms Stadsmuseum och Stockholms Medeltidsmuseum, som sedan lång tid har inarbetade varumärken.
Att St: Erik ska användas i stadens kommunikation är självklart, men lika självklart torde det vara att fortsätta använda inarbetade varumärken vid sidan om, som fallet är idag. De inarbetade och unika varumärkena har ett värde i kommunikationen med besökare, samarbetspartners och sponsorer. Om staden ska nå evenemang i världsklass krävs det att varje evenemang särskiljs och att de attraherar turister och andra i konkurrens med andra stora städer. Eftersom institutionerna har helt olika inriktningar kan de inte likställas. Ett företag som vill associera sig med t.ex. Liljevalchs har en strategi som innebär något annat än att t.ex. associera sig med Kulturhuset.
Dnr 1.6-369/2011
Stockholm är en evenemangsstad med stor potential att utvecklas. Evenemang - må de vara idrottsliga, kulturella, politiska eller kommersiella - skapar liv och rörelse och inkomster för staden och dess invånare. Vi instämmer därför i kontorets positiva syn på förslaget som helhet. Det är bra att man tar fram kärnvärden, positiva egenskaper och tillgångar som kännetecknar Stockholm, som bör lyftas fram och som bidrar till att skapa en positiv bild av Stockholm i världen. Men när man läser evenemangsstrategin får man lätt bilden av att det bara är staden som ska arrangera evenemangen. Strategin bör inte leda till att festivaler, konserter och andra evenemang, som anordnas av externa aktörer, anses som mindre värdefulla för Stockholm. I Vision 2030 lyfts fram att Stockholm ska vara en mångsidig och upplevelserik stad. Evenemangsstrategin bör präglas av detta.
Dnr 4.1.1-179/2011
1 Fastighetsnämnden godkänner redovisad slutrapport avseende om - och tillbyggnad av Tensta sim- och idrottshall.
Fastighetskontorets och idrottsförvaltningens gemensamma tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 2 november 2011 .
- Den planerade föredragningen om energimätning skjuts fram till fastighetsnämndens sammanträde den 12 december 2011.
- Vice ordföranden Jakop Dalunde (MP) önskar göra ett studiebesök på Slakthusområdet samt Arena området. Kontoret ombedes ta fram förslag på program.