Din position: Hem > Stockholms stad > Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd > Sammanträde 2009-01-27
Mellan kl 18:00 - 19:00 kan allmänheten komma och ställa frågor och prata med stadsdelsn Läs mer...ämndens politiker i Medborgarcaféet som ligger i anslutning till sammanträdesrummet. Därefter möjlighet att stanna kvar och lyssna på nämndens sammanträde.Klockan 18:30: Information om projektet Äldrelyftet .Vd Anders Nordstrand från Micasa
Ordförande Birgitta Wahlman förklarade sammanträdet öppnat.
Dagordningen godkändes med vissa tillägg och justeringar.
Stadsdelsnämnden beslöt att jämte ordförande Birgitta Wahlman utse vice ordförande Berit Kruse att justera dagens protokoll.
Tillkännagav ordförande att justering av dagens protokoll skulle ske 2009-02-03.
Lämnades redogörelse av ledamöter och ersättare i nämnden om de frågeställningar som tagits upp från allmänheten vid caféträffen före sammanträdet.
Överens om att alla intressenter måste träffas för att komma åt och stoppa problemet.
Förvaltningen framförde att en ny enkätundersökning är på gång och kommer att presenteras i vår
Anmäldes att inga medborgarförslag har inkommit till förvaltningen.
Anmäldes vidare förteckning över inkomna handlingar till
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning.
Dnr 000-012-2009.
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Anmäldes protokoll från pensionärsrådets sammanträde den 19 januari 2009.
Anmäldes protokoll från handikapprådets sammanträde den 19 januari 2009.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 7 januari 2009.
Dnr 004-653-2009.
Sammanfattning
Medborgarhusföreningen Trappan har inkommit med ansökan om verksamhets- och hyresbidrag för verksamhetsåret 2009. Utifrån detta har stadsdelsnämnden uppdragit till förvaltningen att handlägga frågan. Förvaltningen föreslår att en hyresersättning för våren 2009 på 125 000 kr utbetalas mot att stadsdelsnämnden fritt får bruka Trappans möteslokaler under denna tid. Enligt Svenska Bostäder ska Trappans lokaler evakueras för renovering sommaren 2009. Generellt verksamhetsbidrag föreslås ej utgå.
________________________________
BESLUT
1. Stadsdelsnämnden beslutar att Medborgarhusföreningen Trappan erhåller verksamhetsbidrag om 50 000 kr, samt en hyresersättning om 125 000 kr för Stadsdelsförvaltningens brukande av lokaler upp till samma nivå under första halvåret 2009. För allt nyttjande därutöver betalar stadsdelsförvaltningen gängse hyra samtatt i övrigt bifalla förvaltningens förslag till beslut, samtatt därutöver anföra:
Stadsdelsnämnden tycker att det är rimligt att avseende våren 2009, utan specifika villkor, bevilja medborgarhusföreningen Trappan hyresersättning på 125 000 i väntan på att det nödvändiga renoveringsarbetet kommer igång.
Vi avser också, tills dess renoveringsarbetet kommer igång, behålla Trappan som normal sammanträdeslokal för våra nämndsammanträden. Men, då mot gängse lokalhyra gång för gång när hyresersättningen är förbrukad. På samma sätt vill vi gärna uppmuntra vår förvaltning att fortsätta hyra möteslokaler i Trappan.
Stadsdelsnämnden värnar om kulturfastigheten Trappan och föreningsverksamheten där. Vi hade räknat med att det renoveringsarbete Trappan behöver redan skulle ha kommit igång.
Nu får vi dock avvakta en fastställd tidsplan från fastighetsägaren.
Vi utgår dock ifrån att renoveringsarbetet kommer igång till sommaren 2009 och att verksamheten i lokalerna då evakueras under renoveringsperioden.
Reservation
Vice ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Leif Larsson (v) och tjänstgörande ersättare Birgitta Wosse (mp) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
”Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden beslutar att utbetala hyresbidrag med 378.000 kr tillTrappan för år 2009.
Stadsdelsnämnden beslutar att utbetala 500.000 kr till Trappan förkulturverksamheten år 2009.
Stadsdelsnämnden anför vidare
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet anser att de medel som Trappan ansöker om för år 2009 är rimliga. I ansökan beskrivs både det kulturella innehållet i verksamheten samt kostnader för hyra helår 2009.
I 2008 års beslut angående Trappans bidragsansökan var alla partier överens om att Trappan skulle bevaras som kulturell mötesplats i Hässelby-Vällingby och vi utgår ifrån, och har inte hört annat än, att det finns en politisk enighet i nämnden inför 2009 års verksamhet.
Ett dilemma är att Svenska bostäder ännu ej givit tydligt svar på när en ombyggnad ska kunna genomföras. Med tanke på att beslut ska tas om denna ombyggnad, upphandling av tjänster som ska verkställa densamma gör vi bedömningen att verksamheten i Trappan kan fortsätta under hela 2009.
Ombyggnadstanken har för övrigt funnits sedan 2002 så att det finns behov av att stadsdelsnämnden åter igen tar kontakt med fastighetsägaren, både angående hyresreduktion och klargörande tidsplan för ombyggnad.
I övrigt hänvisar vi till den information som ges i ansökan från Trappan.”
Beslutsgången
Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Helen Jäderlund Eckardt (fp) och ledamot Fredrik Wallén (kd) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Leif Larsson (v) och tjänstgörande ersättare Birgitta Wosse (mp) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid bifall till (m+fp+kd):s yrkande.
Votering
Votering begärdes och genomfördes med följande propositionsordning:
Ja-röst för bifall till (m+fp+kd):s yrkande.
Nej-röst för bifall till (s+v+mp):s yrkande.
Votering genomfördes genom upprop, varefter ordförande förklarade omröstningen avslutad och anmälde att med 7 ja-röster/ Bo Arkelsten (m), Carina Klevenvall (m), Per Hallberg (m), Elias Granqvist (m), Helen Jäderlund Eckardt (fp), Fredrik Wallén (kd), Birgitta Wahlman (m)
mot 6 nej-röster Berit Kruse (s), Emma Lennartsson (s), Bengt Roxne (s),
Seyfi Dogan (s), Leif Larsson (v), Birgitta Wosse (mp) har stadsdelsnämnden beslutat enligt (m+fp+kd):s yrkande.
Ersättare Elisabeth Bäckström (m) och ersättare Kaj Nordquist (s) deltog ej i beslutet på grund av jäv.
Inriktningsbeslut
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 8 januari 2009.
Dnr 302-010-2009.
I kv. Nicklet 3 på Grimstagatan 170 i Grimsta föreslås en förskola anpassad för ca 90 barn byggas i en före detta kontorslokal som idag står tom. Förvaltningen har i samarbete med den privata fastighetsägaren utarbetat en utredningshandling som ska ligga till grund för fortsatt projektarbete.
Grimstas, Vällingbys och Hässelby Gårds befolkningar kommer enligt Usk:s statistik att öka kraftigt under den kommande tioårsperioden. Det kommer i dessa stadsdelar fattas ca 250 platser fram till år 2012. Det är därför angeläget att anpassa förskolorna i hela det aktuella området så att platsgarantin kan hållas.
_________________
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att fortsätta planeringen av projektet med beställning av förslagshandlingar.
Barnen i Grimsta förtjänar bättre
För oss är det viktigt att tillgången på förskoleplatser hela tiden motsvarar den efterfrågan som finns i vår stadsdel.
Ingen ska behöva vänta mer än tre månader på att få en förskoleplats och helst ska stadsdelen kunna tillmötesgå de föräldrar som önskar en plats i närområdet. Alla möjligheter att bygga ut förskolan och öka antalet platser i stadsdelen ska naturligtvis prövas. Stadsdelen och nu Grimsta är i behov av förskoleplatser.
Vi finner dock att förslaget som förvaltningen presenterar i detta ärende är ytters olämpligt med tanke på det trånga läget mellan Bergslagsvägen och Grimstagatan. Bergslagsvägen är idag en starkt trafikerad led där trafiken ständigt ökar. Förskolan skulle bli inträngd omgärdad av trafik med ett fåtal meter mark runt huset vilket inte ger utrymme till varken utelek eller frisk luft. Lokalen i fråga är snarast att betrakta som bullerskydd för övriga byggnader i Grimsta och är varken lämpliga som bostäder eller förskolor.
Därför tar vi kraftigt avstånd från detta förslag. Vi tycker att barnen i Grimsta förtjänar bättre. Grimsta är en stadsdel som behöver lyftas – med hjälp av kloka investeringar. En ny förskola kanske i nära anslutning till områdets vackra grönområden skulle vara en investering som inte bara är bra för barnen utan också för området i stort och skulle kunna höja områdets attraktionskraft.
Därför föreslår vi att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett sådant alternativ. Det tomma huset vore naturligtvis bra att fylla med aktiviteter och vi kan se verksamheter för ungdomar eller vuxna som tänkbara i dessa lokaler.”
Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Helen Jäderlund Eckardt (fp) och tjänstgörande ersättare Svante Erlandsson (m) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid bifall till (m+fp):s yrkande om bifall till förvaltningens förslag.
Ja-röst för bifall till (m+fp):s yrkande.
Votering genomfördes genom upprop, varefter ordförande förklarade omröstningen avslutad och anmälde att med 7 ja-röster/ Bo Arkelsten (m), Carina Klevenvall (m), Per Hallberg (m), Elias Granqvist (m), Helen Jäderlund Eckardt (fp), Svante Erlandsson (m), Birgitta Wahlman (m)
mot 6 nej-röster Berit Kruse (s), Eva Oivio (s), Bengt Roxne (s),
Seyfi Dogan (s), Leif Larsson (v), Birgitta Wosse (mp) har stadsdelsnämnden beslutat enligt (m+fp):s yrkande om bifall till förvaltningens förslag.
Remiss från Kommunstyrelsen, äldreroteln, dnr 327-2510-2008
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 5 januari 2009.
Dnr 006-533-2008.
Äldrenämnden har på uppdrag av kommunstyrelsen genomfört en kartläggning av särskilda boenden för äldre, bedömt efterfrågan och utrett det framtida behovet av olika boendeformer i Stockholms stad. Utgångspunkten har varit att planera med sikte på år 2020. Enligt rapporten bedöms behovet av heldygnsomsorg minska med 2 procent, cirka 20 platser, i Västerort. Valfrihetssystemet avseende vård- och omsorgsboenden och möjligheten att upphandla löpande med stöd av en ny lag, Lagen om valfrihet som införs 2009, medför en osäkerhet om hur utbudet av vård- och omsorgsboenden kommer att se ut inom några år. Äldreförvaltningen anser mot denna bakgrund att det är viktigt att noga överväga vilka boenden som är lämpliga att upphandla för entreprenaddrift och vilka som är mindre lämpliga.
_________________________
1. Stadsdelsnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från Kommunstyrelsen.
2. Stadsdelsnämnden anför därutöver:
Det är mycket angeläget att stadsdelsnämnden noga följer utvecklingen och möter behovet av de boendeformer som efterfrågas. Mycket viktigt att noga följa effekterna av de nya riktlinjerna för biståndsbedömning och den nu införda valfriheten för vård- och omsorgsboenden.
Idag är de boende på sjukhem, ålderdomshem, servicehus m.m. ofta mycket sjuka. Det finns ett stort behov av en större mångfald och fler nyanser av boenden. Önskemål finns om fler mellanboendeformer. Det är bra att man kan bo hemma om man vill, men det får aldrig bli ett tvång.
I förslaget till Äldreboendeplanering har de äldre själva fått komma till tals, genom en efterfrågeanalys. Det behövs ett varierat utbud av bostäder som tar hänsyn till äldres individuella behov av social gemenskap och trygghet. Den pågående utvecklingen visar att det finns utrymme för och en efterfrågan på bostäder och boendeformer som kan komplettera ordinärt boende av traditionellt slag och dagens särskilda boende.
Bostäder som erbjuder viss service, möjlighet till gemenskap, aktiviteter och god tillgänglighet. Studier visar att om den äldre får tillgång till en senior- eller trygghetsboende kan även behovet av särskilt boende med heldygnsomsorg minska.
Kommunstyrelsen har i budget 2009 fått i uppdrag att utveckla ett Trygghetsboende som en ny boendeform för äldre i staden. Det är glädjande att Nälsta Servicehus är det första boendet, som beslutats av Kommunstyrelsen och Hässelby-Vällingby Stadsdelsnämnd att bli ett Trygghetsboende. Detta är en bra satsning, för att erbjuda våra äldre i stadsdelen fler nyanser av boenden.
Servicehusen har alltjämt en viktig roll att fylla och är en del i mångfalden av boende- och stödformer.
Nya riktlinjer för biståndsbedömning har införts. En av de avgörande förändringar som har gjorts av den nuvarande majoriteten är att slå fast att sociala skäl, oro och ålder ska beaktas vid bedömning av servicehusboende.
I Stadshusets budget 2009 har alliansen beslutat en omfattande och ambitiös satsning på underhåll av stadens vård- och omsorgsboenden. Många fastigheter lider av ett kraftigt eftersatt underhåll. Därigenom kan boendemiljön för stadens äldre få ett rejält lyft. Staden ska också satsa på nyproduktion av omsorgsboenden. Nybyggda omsorgsboenden kan byggas mer lokaleffektiva och mindre institutionslika.
Vi delar förvaltningens uppfattning att det finns behov av korttidsplatser på Råcksta Vård- och omsorgsboende.
Stadsdelsnämnden beslutar att
i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
därutöver anför följande
I ärendet framkommer med all tydlighet vilken osäkerhet som vi står inför när det gäller planering inför framtida byggande av äldreboenden.
En osäkerhet som förstärks av den privatisering som staden nu genomför, där man lämnar ifrån sig möjligheten att ha ett samlat ansvar för verksamhetslokaler och där de få äldreboenden som blir kvar i kommunens regi får bli brickor
i ett ekonomiskt spel.
Vi delar självfallet Kommunstyrelsen Pensionärsråds uppfattning att staden måste driva en avsevärd del av äldreboendena i kommunal regi både för att upprätthålla kompetensen och ge äldre en reell möjlighet att välja en trygg kommunal utförare. Vi anser även som nämndens pensionärsråd att det är viktigt att stadsdelens behov av boenden tillgodoses.
Staden har idag ett överskott av lägenheter i servicehus. Den genomförda undersökningen om intresset för servicehus visar att det finns ett stort intresse bland äldre att flytta till servicehus. Många avstår dock från att söka då man räknar med att få ett avslag. Det måste klargöras om de nya riktlinjerna följs och om möjligheten till positivt beslut finns utifrån de ekonomiska ramar som avsatts, innan man fastställer behovet. En möjlighet att beakta är om äldre som inte kan bli föremål för ett biståndsbeslut ändå skulle kunna flytta till ett servicehus. Det visar sig i undersökningen att tryggheten av att veta att det finns personal i närheten är viktig för många. För andra räcker det med att tillgängligheten och möjligheten till gemenskap tillgodoses i ett seniorboende.
Att flytta in utan biståndsbeslut kan regleras på annat sätt. Möjligheten att söka för att få ett biståndsbeslut ska hela tiden kvarstå. I många servicehus har man redan idag aktiviteter som riktar sig till äldre utanför huset - möjligheten att äta i restaurang, öppen dagverksamhet etc. Det som skiljer sig åt är tillgång till sjukvård etc. som kräver biståndsbeslut. Det här var tidigare ett stort problem för många servicehus i staden, där boende utan biståndsbeslut tog del av servicen och därmed bidrog till en kostnad som inte gav någon ersättning från staden. Problemet bör kunna lösas. Äldre som inte kräver den omvårdnad som ett biståndsbeslut ger skulle istället kunna bli en tillgång för servicehuset, en friskhetsfaktor.
Tyvärr har många tillagningskök i anslutning till vård- och omsorgsboenden lagts ned pga. av att ombyggnadsbehoven ansetts vara för kostsamma. Vi menar att även inom detta område måste det sökas en lösning, som kombinerar fördelarna för de äldre att kunna njuta av mat tillagad på plats med ett resurseffektivt miljötänkande som minimerar transporter. Exempelvis bör restaurangerna kunna drivas som sociala kooperativ och marknadsföras som sociala träffpunkter i närområdet, så att ännu fler pensionärer kommer dit och äter.
Vi välkomnar att utredningen lyfter fram vikten av att det ska finnas korttidsvård med olika inriktningar och att korttidsvården i första hand ska bedrivas på särskilda enheter enligt äldreplanens intentioner.
Tyvärr har väl fungerande korttids och växelvårdsenheter lagts ned i rent besparingssyfte, vilket allvarligt försämrar kvaliteten för de äldre och ökar oron hos anhöriga. Korttidsvård kan inte jämföras med sjukhusvård och bör i största möjliga utsträckning vara enkelrum med eget hygienutrymme.
Vi kan notera att det är ett väldigt stort avstånd mellan den borgerliga alliansens vallöften och hur det har blivit i praktiken. Trots löften om att servicehusen ska vara kvar saknas beslut. Tvärtom läggs servicehus ned och vård- och boendeplatser avvecklas. Trots på pappret generösare riktlinjer får de äldre i staden stå med mössan i hand och tigga sig till ett boende som de egentligen enligt de politiska intentionerna skulle ha rätt till. Detta visar på brist både på styrning och politiskt ansvarstagande.”
Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Helen Jäderlund Eckardt (fp) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid bifall till (m+fp):s förslag.
Paragrafen beslöts omedelbart justerad
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 29 december 2008.
Dnr 006-663-2008.
I betänkandet Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen föreslår utredningen bl.a. att aktivitetsersättning avskaffas. Istället införs en ny ersättning, sjukersättning till unga (SU). Endast den som för all överskådlig framtid helt saknar arbetsoförmåga kan beviljas SU. För personer med medfödd, eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar behövs en helt ny ersättning. En mer omfattande utredning föreslås för att se över gruppens försörjningssituation. Utredningen föreslår också att Arbetsförmedlingen får ett tydligare ansvar för unga personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp att komma ut på arbetsmarknaden.
Förvaltningen är positiv till utredningens förslag och vill understryka vikten av att Arbetsförmedlingens uppdrag blir tydligt och att det bl.a. framgår vilka målgrupper som omfattas av uppdraget.
________________________
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från Kommunstyrelsen.
Särskilt uttalande
Vice ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Leif Larsson (v) och tjänstgörande ersättare Birgitta Wosse (mp) lämnade följande särskilda uttalande:
”Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet instämmer i förvaltningens förslag till beslut, men tillägger följande:
Gruppen funktionshindrade ska nu utsättas för den moderata arbetslinjen. Den består konsekvent i att det är de arbetssökande som inte anstränger sig tillräckligt. I utredningen brist på brådska skissas några förslag.
Antalet människor med aktivitetsersättning ska minskas. Ja, begreppet ska till och med försvinna. De som under inga omständigheter kommer att få något jobb alls ska få Sjukersättning för unga istället.
Nödvändiga förslag om hur arbetsgivare; kommun, landsting och staten ska ta större ansvar lyser med sin frånvaro. Likaväl som förslag om hur det privata näringslivet skulle kunna öka sina ambitioner att anställa människor med funktionsnedsättningar.
Det planeras ingen kampanj för att påverka attityderna hos arbetsgivare och rekryterare.
Det finns inget att invända mot att ansvaret i dessa frågor förs från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Det talas om ett ökat ansvar för Arbetsförmedlingen för unga funktionsnedsatta. Och det låter inte så dumt.
Verkligheten är dock att just nu så skingras den Samlade kompetens som finns på arbetsförmedlingen i Sundbyberg i dessa frågor för världens alla vindar.
Istället för att funktionshindrade arbetssökande går till en speciell arbetsförmedling med specialkompetens ska man gå till sin lokala förmedling som sedan ska konsultera sakkunniga.
Detta låter teoretiskt helt rätt, men får i det korta perspektivet katastrofala konsekvenser. När arbetslösheten går upp generellt, så får en av de allra svagaste grupperna mycket svårare att få det stöd som man behöver och har rätt till.
Att studiefinansieringsansvaret kommer dit det annars ligger är bra. Det finns heller ingen anledning att inte välkomna en ordentlig utredning av situationen för dessa grupper.
Då borde man väga in åtminstone 2 saker till
För det första:
Det krävs en ordentlig attitydförändring till funktionshindrad arbetskraft.
Funktionsnedsättningen är i många fall irrelevant i den faktiska arbetssituationen. Ingen människa är bara funktionshindrad. Det finns alltid en produktiv kapacitet. Det handlar om att se möjligheter och inte bara hinder. Detta måste förmedlas tydligt till potentiella arbetsgivare.
Staten, landstingen och kommunerna borde här gå före. Det kan beslutas politiskt och effektueras genom bland annat en offensiv upphandlingspolitik.
För det andra:
En mycket betydande del av gruppen människor med funktionshindret har inte förvärvat sina nedsättningar som unga. Tvärtom är det vanligen så att funktionsnedsättning kommer långt senare i livet.
Eftersom vi här talar om arbetsmarknadsfrågor, så är det nödvändigt att också belysa och bearbeta situationen för människor som efter 30 års ålder blivit funktionsnedsatta.
Istället för förödande skattesänkningar, så vill vi satsa på offensiva investeringar inom detta område för att staten, landstinget och Stockholms stad ska kunna leva upp till sina program 2010.”
Dnr 006-675-2008.
Stockholm växer, förvaltningen anser att det är viktigt att det sker på ett sådant sätt att stadsdelsområdets grönstrukturer som utgörs av både natur- och parkmark samtidigt kan bevaras och utvecklas. Mälarens stränder är viktiga för friluftslivet. Särskilt bör strandpromenaden beaktas så att visionen om en kontinuerlig strandpromenad från Kyrkhamn till centrala staden på sikt kan realiseras. Beträffande Vinsta företagsområde så bör återstående obebyggda delar reserveras för olika verksamheter och företag och inte bebyggas med bostäder. Vid Vällingby centrum bör verksamhetsområdet kring Jämtlandsgatan bevaras och utvecklas. Tvärförbindelser är viktiga när stadsdelsområdet växer, därför bör reservatet för spårvägen i Hässelby bevaras för framtida utbyggnad av spårväg. Åtgärder i bebyggelsestrukturen för att minska behovet av transporter och bilpendling kan på sikt få stora positiva effekter. Om trafiksystemen dessutom förändras till förmån för kollektiva transporter, cykel- och gångtrafikanter skulle personbilstrafiken i kommunen kunna minska.
1. Stadsdelsnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från Stadsbyggnadsnämnden.
Initiativet till och arbetet med Stockholms översiktsplan ger en historisk möjlighet att planera hur vårt framtida Stockholm ska se ut. Stockholm växer; år 2030 kommer vi att vara en miljon invånare. Den nya översiktsplanen ska möjliggöra en inriktning på en tätare, tryggare och miljövänligare stad.
Tidigare skilde man på stad och förort. Förorterna i ytterstaden lades som pärlband utefter de tänka t-banelinjerna, men var och är som isolerade öar.
Även inom öarna uppstod olika ”reservat” – här var det lilla trygga radhusområdet, på andra sidan gatan byggde man mastodontområdet med
bara hyreshuslägenheter, och nere vid sjön härskade de dyra villorna i ensamt
majestät. Befolkningen delades upp, naturliga mötesplatser saknades.
Man skilde även nogsamt på bostäder och arbetsplatser – och aldrig möttes de tu.
Vi har nu börjat lära av misstagen, och försöker nu bygga en integrerad stad – i ordets alla bemärkelser. Unga och gamla, rika och mindre bemedlade, svenskar och utrikes födda – vi vill inte delas upp längre. Bostäder, arbetsplatser, butiker, rekreationsområden, förskolor, hantverksstäder, kulturmiljöer – allt behöver finnas tillsammans i en stad.
Vi måste även få möjligheter att förflytta oss genom hela vår stad, oavsett skäl. För detta krävs såväl en väl utbyggd och trygg kollektivtrafik, som fungerande och moderna trafiklösningar. För Hässelby-Vällingby är detta ännu inte fallet.
Arbetet med översiktsplanen bör för Hässelby-Vällingby del fortsätta med ett lokalt och brett förankrat planeringsarbete för vår stadsdels framtid. Stadsdelen behöver få samla sig kring hur och i vilken riktning den ska utvecklas. Då behöver alla aspekter tas med samtidigt; bostadsförsörjning, integration, arbetsplatser, social- och kommersiell service, rekreation, kollektivtrafik, bil-, båt- och cykeltrafik, företagsutveckling, miljö, utbildning, trygghet och kultur. Detta arbete inleds för vår del med den övergripande översiktsplanen som startskott.
I arbetet vill vi även involvera vår grannkommun Järfälla, för att på detta sätt utöka samarbetet kring för oss båda viktiga frågor.
Man talar i planen om regionala kärnor och att det mellankommunala samarbetet måste öka, då arbetsmarknaden omfattar delar av både Uppsala- och Södermanlands län. Detta är bra.
Samarbetet mellan kommunerna i hela regionen är även en viktig faktor när man skall sälja Stockholm som Skandinaviens huvudstad.
För oss inom Alliansen ser vi arbete och företagande som fullständigt livsnödvändiga aspekter i en översiktplanering. Vi ser gärna att skrivningarna i Översiktsplanen därför utökas till att ändå mer omfatta företagande, arbetsplatser, och näringslivsutveckling. T ex kunde ordet ”tillverkningsindustri”
få vara med, då endast handel och tjänstesektorn inte räcker för att tillgodose stadens behov av arbetsplatser.
De fokusområden som tas upp i planen måste anpassas till den situation som vi har i Stadsdelen – för att den ska kunna utvecklas till den stadsdel i världsklass som är vårt mål.
1. Stockholm som staden på vattnet
Som varandes en av Mälarens strandstadsdelar lyfter vi fram våra badplatser och rekreationsmöjligheter längs med vattnet. Att Förbifarten nu beslutats läggas i tunnel, och vi därmed slipper bron över från Ekerö noteras tacksamt.
2. Ett starkt och brett näringsliv och utbildningssystem
Vår stadsdel lanserades på 50-talet som ABC-staden, där A stod för arbete. I dag har vi istället ett gigantiskt och växande arbetsplatsunderskott. Vinsta Företagsområde hade så sent som 1989 4000 arbetsplatser, en summa som idag har halverats. Stora kraftansträngningar behöver göras för att öka arbetsplatserna i Vinsta, där t ex industri och hantverk med fördel kan etableras. Planerna på den ”Gröna Hantverksbyn” är ett sådant initiativ som staden på alla sätt bör stödja. Detta förutsätter t ex att arrendeområdet förändras och erbjuds långsiktiga villkor, vilket direkt skulle leda till investeringar och utveckling.
Även i Lövsta finns stora möjligheter att utveckla arbetsplatser, liksom områdena runt Vällingby City, och då särskilt genom att överdäcka spårområdet. När det gäller Lövsta bör de tekniska reservaten minska, men vi ska samtidigt säkerställa stadsdelens avfallshantering på bästa sätt.
I stadsdelen finns även möjligheter att få fram fler arbetstillfällen genom nya företag och även generationsskiften. Här behöver både SBR, stadsdelsförvaltningen, Nyföretagarcentrum, banker, Nutek och andra intressenter engagera sig mycket.
3. En socialt sammanhällen och levande stad
Den sociala integrationen behöver möjligheter. Ett exempel är den skateboardramp och den musikverksamhet som byggts upp i Smedshagen och som nu även lockar till sig ungdomarna från Hässelby Villastad. Att Svenska Bostäder enligt de kraftigt försenade planerna nu bygger om lokalen Trappan så att kultur- och föreningsverksamhet säkerställs i Vällingby City är också viktigt. Vi ser mycket positivt på de försäljningar av hyreshusbestånd som gjorts och görs till dels seriösa privata fastighetsägare, och dels till nybildade bostadsrättsföreningar. Detta ökar integrationen.
4. Idrott, rekreation och attraktiva grönområden
För att kunna säkerställa såväl grönområden som bostadsbyggande är det av största vikt att en mer övergripande plan över stadsdelen först görs, så att alla behov garanteras. Med ett fotbollslag på elitnivå och en växande idrottsverksamhet är det av vikt att planer, hallar, bassänger etc. planeras in i takt med att befolkningen ökar.
5. Ett modernt transportsystem och hållbart resande
Stadsdelen Hässelby-Vällingby har en icke fungerande infrastruktur. Detta har försämrats ytterligare p.g.a. dålig planering vid ny bostadsbebyggelse. Vägar ut ur stadsdelen har låg kapacitet med igenkorkningseffekter.
För resor in till centrala staden har vi enbart trafikleden Bergslags– Drottningholmsvägen – som pga. hög belastning, många trafikljus och andra stopp ofta är igenkorkad.
Andra utfarter från området är dåliga alternativ; de tar lång tid och belastar även miljön – genom att det blir längre körtider. Av den orsaken är det av största vikt att Växthusvägens förlängning in i Järfälla blir klar snarast.
Om ambitionen som framförs i Punkt 6 sid 62 i planen genomförs, kommer det att resultera i att Hässelby-Vällingby blir en ännu mer isolerad stadsdel från den centrala staden och omvärlden - ”Säcken knyts igen”. Istället bör man satsa på att göra infartsleden, Hässelby – Alvik, mera framkomlig genom att exempelvis bygga om Brommarondellen.
Genom att stadsdelen skall växa – fler bostäder - så ökar trafiken. Framkomligheten försämras ytterligare, om inget radikalt görs åt den trafiksituation som idag råder och kommer att råda under överskådlig framtid. Det krävs även bra trafikleder för distribution av varor i området och övriga regionen samt att de boende skall kunna komma till sina arbeten i andra delar i storstockholmsregionen
Vi behöver flera företag i Västerort. Om vi skall få företag att etablera sig i vårt område, krävs bra kommunikationer, både vad gäller biltransporter som kollektivtrafik.
Övriga exempel är Lövstavägen som fått en försämring genom rondellen vid Johannelunds-tippen. Järfälla har byggt in stopp och busspärrar på Skälbyvägen. Sandviksvägen har fått reducerad kapacitet till Lövstavägen och Maltesholmsvägen. Bergslagsvägen och Drottningholmsvägen har stopp i båda riktningarna.
Kollektivtrafiken fungerar inte tillfredställande och har dåliga tvärförbindelser. Bussarna har många stopp och tar lång tid. T-banan är byggd för att stanna vid varje station. Spårbunden trafik på tvären vore därför en mycket bra satsning.
Det viktigaste är att vi, förutom kollektivtrafiken, får trafikleder för bra förbindelser med såväl centrala staden som våra grannkommuner. Förbifarten är ett måste, men det räcker inte med den. Staden måste planera för långsiktigt hållbara trafiklösningar så att Hässelby-Vällingby både klarar sina nuvarande men även framtida behov av kommunikationer. Det handlar både om trafik och resande in och ut från centrala staden, men också andra strategiska punkter inom regionen. Vår stadsdel riskerar annars att ändå mer bli en isolerad ö.
6. Bostadsförsörjning i en växande stad
Stadsdelen Hässelby-Vällingby är ett tydligt exempel på att bostadsförsörjningen inte har planerats, utan mest bara uppkommit. Stadsdelen består av ett antal isolerade och ointegrerade delstadsdelar; där Grimsta, Hässelby Gård och Västra Smedshagen består av hyreslägenheter, medan Hässelby Villastad, Nälsta och Kälvesta består av villor och radhus.
Bostadsrättsboende, hyresradhus eller stadsvillor är i fullständig minoritet. Totalt i stadsdelen är t ex 87 % av lägenheterna hyreslägenheter.
Sedan en tid tillbaka görs nu försök att bryta detta. Försäljningen av lägenhetsbestånd i Västra Smedshagen och Hässelby Gård till en seriös privat aktör, omvandlingen till bostadsrättslägenheter samt omstyrning av projekt från hyreslägenheter till brf:er är steg i rätt riktning. Mer behöver göras; områdena behöver uppblandas betydligt mer, fler bostadsrätter, hyresradhus och stadsvillor behöver komma till och vid ny exploatering måste olika upplåtelseformer blandas. Vi behöver även fler bostäder för stora familjer, för ungdomar och för äldre.
Det Trygghetsboende som planeras i Nälsta är en positiv utveckling. När bostadsområden planeras måste även i betydligt högre grad inplaneras gruppbostäder för funktionshindrade, bostäder för äldre och ungdomsbostäder. Även förskolor, skolor och annan social service behöver planeras in från början. Här bör väljas flexibla lösningar – byggnader som lätt kan omställas från förskola, till gruppbostad, till arbetsplats eller till hyresbostad – allt efter stadsdelens behov.
I översiktplanen framgår att det är viktigt med grönområden, så att människorna får en bra boendemiljö. Detta betyder att man verkligen måste ta hänsyn till de lokala förutsättningarna.
De planer vi fått ta del av, vad gäller bostadsbyggandet i området, skulle kunna omarbetas och mera anpassas till de förutsättningar som finns i området och de önskemål som finns hur ett framtida Hässelby-Vällingby skall vara utformat.
Detta skulle på flera sätt ge en trevligare miljö och bättre trafiklogistik.
Ett utvecklingsområde som särskilt bör uppmärksammas är SL:s spårområde och området mellan Råcksta – Vällingby – Grimsta. Här kan såväl bostäder, arbetsplatser som handel utvecklas sida vid sida.
7. Nya energilösningar och tekniska försörjningssystem
Staden bör nogsamt planera hur Återvinningen vid Lövsta ska organiseras så att minsta miljöpåverkan uppnås. Fler returstationer behöver etableras samt grävas ner i stadsdelen. Utbyggnaden av fjärrvärme som Fortum driver är positiv. Vid all nybyggnation bör de senaste rönen för energibesparing följas.
Som tillägg till texten i Översiktsplanen om solenergi vill vi addera:
”Detta kan ske genom att man på ett systematiskt sätt utnyttjar naturliga ljusförhållanden, vindskydd och integrera olika miljötekniker som t.ex. solenergi, värmeväxlare. Jord- och bergvärme vid planering av bostads- . industri- och kontorsfastigheter, för att göra stadsdelen hållbar ur ett energi- och miljöperspektiv”
8. En mångsidig stad för kultur och upplevelser
Här bör ånyo Trappans betydelse nämnas – där förutsättningarna för att en kultur- och föreningsfylld lokal finns som en magnet i Vällingby City är att centrumägaren Svenska Bostäder i samarbete med Kulturnämnd och föreningsliv möjliggör detta. Planer finns även på ett Aktivitetshus i Stockholmshems regi i Hässelby där bibliotek, kultur- och föreningslokaler skulle finnas.
I sammanhanget bör pekas på de kommunala bostadsbolagens både möjligheter och skyldigheter till att medverka vid arbetet med att skapa en trygg, integrerad och attraktiv boendemiljö i stadsdelen. Den fastighetsägarförening som skapats och den insats som hittills gjorts vad gäller trygghet, brottsförebyggande och integration från de kommunala och privata bostadsföretagen är här en god början. Stadsdelsförvaltningen är med som både bollplank, samordnare och genomförare.
9. Miljö och hälsa i en tät storstad
Bostadsbebyggelse bör inte planeras så att vi inkräktar på mark som kan vara lämplig för företagsetableringar.
Risk finns alltid att man bygger för nära industriområden och får då problem med buller och andra olägenheter.
Vice ordförande Berit Kruse m fl (s) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till Stadsbyggnadsnämnden som svar på remissen
Vi instämmer i det stora hela i förvaltningens synpunkter och förslag. Det är en skrivelse som medborgarna känner igen sig i. Vi vill emellertid komplettera med följande synpunkter
Kyrkhamn
Kyrkhamnsområdet gränsar till Görvälns naturreservat. Tillsammans med Grimsta naturreservat ingår Lövsta-Kyrkhamn-Riddersvik i en av Stockholms gröna kilar – Görvälnkilen. De gröna kilarna anser vi ska bevaras.
Med ett alltmer förtätat samhälle är det viktigt att värna om de naturområden som finns. Naturens läkande kraft för människan blir alltmer uppenbar.
Kyrkhamn är ett unikt och varierat naturområde, branta stup mot Mälaren, lugna vikar och en tystnad som numera är unik. Där finns historiska platser ända från stenåldern.
Området är sen länge ett populärt friluftsområde med både spontant och organiserat friluftsliv.
Många av de historiska byggnaderna har varsamt rustats upp och har bland annat blivit konstnärsateljéer.
Vi anser att Kyrkhamn ska bevaras och utvecklas till ett natur- och rekreations- och kulturområde för hela Västerort. Vi stödjer planerna att Kyrkhamn ska ingå i ett kommande naturreservat och därför inte ska bebyggas.
Miljötänkandet har hela tiden funnits med i utvecklingen av området, golfklubben är t ex miljöcertifierad.
Kyrkhamn har stora möjligheter att utvecklas till en förebild för hela staden när det gäller att skapa det långsiktigt hållbara samhället. Förutsättningarna finns.
Det finns stor kunskap, kreativitet och förslag hos de föreningar och enskilda som under årens lopp kämpat med att utveckla och ta tillvara Kyrkhamnsområdet. Tillsammans med ny forskning, politisk vilja och andra intresserade kan Kyrkhamns bli en förebild när det gäller miljöhantering.
Samtidigt får framtidens stockholmare får tillgång till ett fantastiskt naturområde för rekreation, kultur och friluftsliv.”
Tjänstgörande ersättare Birgitta Wosse (mp) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
Stadsdelsnämnden beslutar att bifalla förvaltningens utlåtande som svar på remissen med följande tillägg:
Planeringen av Förbifart Stockholm lyfts ur översiktsplanen
Hela området Kyrkhamn – Lövsta – Riddersvik skall i framtiden bli naturreservat och ingen bebyggelse av bostäder skall tillåtas.”
Ledamot Leif Larsson (v) lämnade följande särskilda uttalande:
”Förvaltningens skrivning är utmärkt och vi önskar komplettera med följande tillägg:
Det stora värdet som de stadsnära grönområdena representerar måste få ett skydd mot exploatering. I vår stadsdel har Grimstaskogens reservat fått de högsta möjliga skattningar av värden såsom ostörd natur, tystnad, kilometerlång promenadväg med sjökontakt, fri utsikt, goda rekreationsmöjligheter, kulturlandskapsprägel, stor tillgänglighet genom kollektivtrafik inom nära gångavstånd. Allt detta har listats i den inventering av grönstruktur och landskap som gjorts av Regionplane- och trafikkontoret.
De gröna kilarnas upplevelsevärden för miljonstadens invånare har stor betydelse. Grimstareservatet hör till både Görvälnkilen och Ekerökilen, biologiskt sett. Att kilarna får behålla sin sammanhängande struktur och inte fragmentiseras är särskilt viktigt. Endast så kan biologisk mångfald och höga natur- och upplevelsevärden bevaras.
Att bebygga Lövsta- Riddersvik och Kyrkhamn skulle försvaga det levande biologiska samband som bildas av Görvälnkilen med Grimsta och Judarnskogen som kilens innersta, mest stadsnära struktur. Det är helt klart att ett bygge av motorleden Förbifart Sthlm med högbrobygge rakt in i Grimstaskogen innebär en oreparabel skada på den unika naturmiljön med stor social betydelse för hela Västerorts befolkning. Strandbaden utgör ett viktigt fritidsmål för en stor del av Tenstas, Rinkebys och Kistas invånare, förutom för de kringboende.
Ekologiska tjänster som frisk luft, tystnad och kontakt med fri natur är vad invånare i en förtätad storstadsstruktur kommer att efterfråga och sätta ett högt värde på och detta än mer i framtiden.
Slå vakt om grönkilarna! Gå vidare med göra Kyrkhamn - Lövsta till naturresevat! Bygg inte miljökatastrofen Förbifart Stockholm!
I Miljökonsekvensbeskrivningen sid 10 konstateras att det inte finns någon prioritering uttryckt av att kollektivtrafiken skall gynnas på bekostnad av personbilstrafiken. Vi anser att en sådan prioritering är nödvändig eftersom ett ökat tryck mot exploatering av grönområdena innebär en försämring av livsmiljön för Stockholms invånare.
Utbyggnad av Förbifarten blir orimlig om dessa värden skall värnas.
Val av trafikutbyggnad har stor betydelse för Stockholmsregionens tillväxt.
Vi vill peka på att en förtätning av stadsbyggnationen kan åstadkommas med en påbyggnad av ytterligare 1-2 våningar på den vidsträckta 30-40-50-tals-bebyggelsen i den nära ytterstaden, där de flesta hus har 3 våningar och saknar hiss. Det skulle innebära en standardhöjning då lägenhetsbeståndet skulle bli mer varierat och en andel även få hiss. De äldre boende skulle gynnas så att de kan bo kvar längre och stadsdelarna skulle få ett ökat underlag för skolor, affärer och annan service. Denna typ av förtätning på höjden, där infrastruktur redan finns och kollektivtrafiken är utbyggd måste vara ekonomiskt och ekologiskt fördelaktig och borde underlättas och rekommenderas t ex för de kommunala bostadsbolagens framtida planering.
Vid all nybyggnation skall kollektiv trafikförsörjning utgöra ett absolut villkor. I en modern storstad med en god livsmiljö måste trafikmedel som är energieffektiva och i framkanten av modern teknik vara normen. Sådana exempel är bra sjöförbindelser samt spårtaxi, balkbana och linbana mm.
Trafiklösningar som kräver liten markåtgång bör vara en inriktning som utreds seriöst med det snaraste.”
Anmäldes stadsdelsnämndens uppdragslista per den 27 januari 2009.
Dnr 000-013-2009.
Svar på skrivelse från socialdemokraterna
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 12 januari 2009.
Dnr 600-534-2008.
Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde den 16 december 2008, § 26.
Socialdemokraterna har i en skrivelse den 28 oktober 2008 begärt en redovisning av hur förvaltningen avser att utöva tillsyn enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2006:11. Förvaltningen redovisar i ärendet frågorna samt svar på de olika frågorna.
_____________________________
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från (s).
ÖVRIGA FRÅGOR
Anmälan av skrivelser
Anmäldes skrivelse den 27 januari 2009 från ordförande Birgitta Wahlman m fl (m) och Helen Jäderlund Eckardt (fp) angående Råcksta sjukhem.
Dnr 602-054-2009
Vice ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Leif Larsson (v) och tjänstgörande ersättare Birgitta Wosse (mp) anslöt sig till (m+fp):s skrivelse.
1. Stadsdelsnämnden uppdrar till förvaltningen att undersöka verksamheten på Råcksta Sjukhem samt säkerställa att de äldre får den vård och omsorg de har rätt till, med anledning av signaler om brister på boendet. Uppdraget ska redovisas med start vid nämndens sammanträde den 10 februari.
2. Stadsdelsnämnden uppdrar till förvaltningen att vidta erforderliga insatser och att eventuella brister omedelbart ska åtgärdas genom åtgärdsprogram med tillhörande tidplaner.
3. Stadsdelsnämnden uppdrar till förvaltningen att till varje nämnd återkomma med en redovisning från Råcksta sjukhem tills dess att verksamheten fungerar tillfredställande.
”I december 2008 fick vi genom protokoll från möten mellan anhöriga, förvaltningsledningen och ledningen på Råcksta sjukhem, vetskap om att det fanns missnöje och oro från anhöriga över hur verksamheten bedrevs.
Vid nämndsammanträdet den 16.12 -08 överlämnade socialdemokraterna därför nedanstående skrivning till förvaltningen för beredning för att åtgärder omgående skulle vidtas.
Skrivningen nonchalerades och uppmärksammades inte och ingen information gavs heller till oppositionen om läget på Råcksta vid sammanträdet den 27 januari .
Anhöriga har på olika sätt tagit kontakt med oss och utifrån den bilden vi fått finns det åtskilligt att få svar på och ändra på
Den samlade oppositionen begärde då vid januarisammanträdet en extra nämnd med det snaraste där hela nämnden får chans att diskutera bristerna för att sedan kunna ta ställning till förbättringar på sjukhemmet.
Den borgerliga majoriteten la vid sammanträdet i januari, ensidigt och utan samråd, en egen skrivning som vi i oppositionen ställde oss bakom för att inte ytterligare försena arbetet med förbättringar i verksamheten.
Den extra nämnden som oppositionen begärt kommer att hållas den 3 februari-09.
Vi finner det beklagligt att samarbetsviljan eller förståelsen av vikten av att samarbeta då liknande situationer uppkommer inte finns hos den moderatledda alliansen och vår förhoppning är nu att vi med gemensamma krafter ska kunna kartlägga problemen, vidta åtgärder så att de boende och deras anhöriga kan räkna med en trygg och säker omsorg.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2008-12-16
Stadsdelsnämnden
Angående oro och missnöje över verksamheten på Råcksta sjukhem.
Råcksta sjukhem drivs sedan en tid av Carema AB. I protokoll från möten mellan anhöriga och ansvarig personal från Carema har det framkommit att verksamheten har en hel del brister
I den nya modellen av upphandling av särskilda boenden för äldre är kommunstyrelsen ansvarig för upphandlingen och stadsdelen ansvarig för tillsynen av boendet.
Då det nu från olika håll framkommer oroliga synpunkter om kvaliten med brister på avdelning 7 och 8 måste en granskning omedelbart genomföras.
Socialdemokraterna instämmer i pensionärsrådets uppmaning till stadsdelsnämnden att ”Stadsdelsnämnden omgående vidtar åtgärder som behövs för att upprätthålla en bra vård och omsorg så att den oro som nu finns bland boende och anhöriga kan bli samarbete och förtroende”.
Tillsynsansvarig tjänsteman som nämnden har att tillgå och som inför nämnden har ett särskilt ansvar att granska verksamheter är medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som ska redovisa bristerna, förslag till åtgärd och tidplan för genomförande av dessa i såväl privata verksamheter som de som drivs av kommunen i egen regi.
Vi förutsätter att stadsdelsnämndens MAS prioriterar verksamheten på Råcksta sjukhem så att de boende med det snaraste får en garanterad trygg och god omsorg.
Vi vill att ansvariga chefer på Carema AB bjuds in till nämndens sammanträde i januari för att redovisa sina framtida planer alternativt att ett extra sammanträde ordnas för detta möte mellan entreprenören och stadsdelsnämnden.
För socialdemokraterna
Berit Kruse Eva Oivio Seyfi Dogan Emma Lennartsson
Bengt Roxne Ingrid Carlsson Kaj Nordquist”.
Anmäldes skrivelse 27 januari 2009 från vice ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Leif Larsson (v) och tjänstgörande ersättare Birgitta Wosse (mp) angående Råcksta sjukhem.
Dnr 602-055-2009
Stadsdelsnämnden beslutar om ett extra sammanträde (slutet) tisdagen
den 3 februari 2009, kl 09.00 med anledning av Råcksta sjukhem. Vid sammanträdet ska förvaltningens medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) närvara.