Din position: Hem > Stockholms stad > Idrottsnämnden > Sammanträde 2012-11-20
Idrottsnämnden beslutar fastställa dagordningen
BESLUT
Idrottsnämnden godkänner anmälan av protokoll nr 8/2012 från nämndens sammanträde 2012-10-23 som justerats 2012-10-26.
Ordförande Regina Kevius (M) och Emilia Bjuggren (S) utses att justera dagens protokoll.
Idrottsnämnden beslutar
Anmälningarna läggs till handlingarna.
Anmälan gjordes av:
Protokoll från rådet för funktionshinderfrågor 2012-09-04 samt 2012-10-02.
Dnr: 101-855-2011
Idrottsnämnden beslutar följande:
Uppföljningen av ekonomi och verksamhet godkänns.
Ärendet
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-11-13.
Förvaltningens månadsprognos för oktober grundar sig på tertialrapport 2 2012, kända förändringar samt utfall till och med oktober. Årsprognosen för driftbudgeten innebär ett nettounderskott jämfört med budget om 5,5 mnkr, vilket motsvaras av begärd budgetjustering i tertialrapport 2 avseende ökade hyreskostnader.
Årsprognosen för driftbudgeten inrymmer osäkerhet avseende energikostnadsutvecklingen och intäktsutvecklingen under november och december.
Nämndens budget för investeringar uppgår till totalt 10,0 mnkr under 2012. Ingen avvikelse beräknas i nuläget för utgifter.
Förvaltningens förslag till beslut
Idrottsförvaltningen föreslår att idrottsnämnden beslutar:
Se under rubriken BESLUT
Framlagda förslag till beslut
Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Beslutsgång
Idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr: 121-721-2012
1. Idrottsnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
2. Förvaltningen får i uppdrag att omarbeta omfattningen och investeringen för garage och förråd i anslutning till Enskede ridanläggning i syfte att minska kostnaderna.
3. Förvaltningen får i uppdrag att avsätta medel till att utreda möjligheten till fler konstgräsplaner på Södermalm.
4. Förvaltningen får i uppdrag att utreda kostnadsfrågan kring Åkeshov sim- och idrottshall ytterligare i syfte att minska kostnaderna och använda investeringspengarna på effektivast möjliga sätt.
5. Paragrafen justeras omedelbart.
Nämnden anför därutöver följande:
Det är glädjande att investeringsplanen för 2013-2017 har ett tydligt fokus på barn och unga inom breddidrotten. Det skapar goda förutsättningar för att uppnå idrottsnämndens mål om fler stockholmare i rörelse.
Idrottsnämndens anläggningar ska skapa förutsättningar för fler stockholmare att vara aktiva. Byggnation av kringanläggningar som garage och förråd ska i möjligaste mån begränsas både till volym och kostnad.
På Södermalm, där behovet av planer är stort samtidigt som tillgången till yta är begränsad, ska möjligheten till fler konstgräsplaner utredas.
Upprustningar av stadens sim- och idrottshallar är viktigt för idrottslivet i Stockholm. Vi tycker dock att det är angeläget att utreda frågan om upprustningen av Åkeshovs sim- och idrottshall ytterligare i syfte att begränsa kostnaderna. 290 miljoner kronor är en i anläggningssammanhang mycket stor summa, och det måste ställas utom allt rimligt tvivel att avsatta medel används på effektivast möjliga sätt. Därför ska frågan utredas vidare för att se vilka olika alternativ som finns och vilken kostnad dessa medför.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-11-07.
Fastighetsnämnden övertog den 1 januari 2011 ansvaret, inklusive medel för investeringar, för idrottsnämndens fastigheter. Idrottsnämnden ska årligen godkänna och prioritera kommande års idrottsinvesteringar.
Förvaltningen föreslår i 2013 års investeringsprogram bland annat uppförande av nya idrottshallar, anläggande av nya konstgräsplaner och ersättning av gamla och utslitna konstgräsmattor samt upprustningsåtgärder i sim- och idrottshallar och på några av de tempererade bassängbaden. Medel har även upptagits för utredningar av gamla och nya idrottsanläggningar i stadsutvecklingsområden och i samband med exploatering av idrottsmark.
De föreslagna investeringarna, både nyinvesteringar och reinvesteringar, medför ökade driftkostnader i form av hyra till fastighetsnämnden. Nya anläggningar medför därutöver ökade kostnader för skötsel, tillsyn och inre underhåll. För nya idrottshallar och konstgräsplaner ökar även intäkterna för planhyror, vilket delvis täcker kostnadsökningen. I investeringsförslaget redovisas även de preliminärt beräknade driftkostnadseffekterna per projekt. Kostnaden är en beräknad nettokostnad där hänsyn även tagits till ökade intäkter.
1. Idrottsnämnden godkänner förslag till idrottsinvesteringar 2013 med inriktning för åren 2014-2017.
2. Idrottsnämnden överlämnar förslaget till fastighetsnämnden.
3. Paragrafen justeras omedelbart.
Ordföranden Regina Kevius m.fl. (M), Gulan Avci (FP) och Fredric Ericsson (C) yrkar bifall till sitt förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
3. En genusanalys ska alltid göras vid framtagande av inriktnings- och genomförandebeslut.
4. Investeringsramen utökas gällande tidigare fattat beslut om upprustning av stadens sim- och idrottshallar.
5. Vid upphandling ska alltid egenregianbud läggas.
Förvaltningen har haft att förhålla sig till den borgerliga majoritetens, av kommunfullmäktige godtagna, budget. Utifrån den förutsättningen är förvaltningens förslag genomarbetat och i stora delar mycket bra. Socialdemokraterna föreslog en i förhållande till alliansen utökad investeringsram om 450 miljoner kronor, vilket skulle ha gett förvaltningen ett större utrymme att finansiera stadens idrottsinvesteringar. Om Socialdemokraternas budget varit underlag för förvaltningens förslag skulle således kommande idrottsinvesteringar på riktigt kunnat svara mot det enorma behovet av anläggningar och idrottsytor som Stockholm står inför.
I det nu föreliggande förslaget till idrottsinvesteringar 2013 med inriktning för åren 2014-2017 har flera förändringar gjorts i förhållande till de två tidigare investeringsplaner som
nämnden fattat beslut om år 2011 och år 2012. Det gäller senareläggning av konstgräsplaner, t ex i Bromsten och Aspudden. Det gäller tidigare inplanerade konstgräsplaner som nu helt tagits bort, t ex i Enskede, där det i 2011 års investeringsplan var avsatt 15 mnkr för nya konstgräsplaner under 2014. 1 mnkr är avsatt i planeringskostnader år 2017.
Ett annat exempel är den fullstora idrottshallen inom Kristinebergshöjden som idrottsnämnden beslutade om den 15 mars 2011. Den planerade Kristinebergshallen halverades av majoriteten. Men nu verkar det projektet vara tillbaka på ruta ett efter flera års utredning och projektering, då projektet helt försvunnit i investeringsplanen. Det föreslås att medel tas upp i en ny planeringsperiod för ny idrottshall i Kristinebergshöjden.
Ytterligare ett exempel är Solberga BK som har väntat på anläggande av en ny fullstor konstgräsfotbollsplan med tillhörande omklädningsbyggnad och kompensation för klubbhusbyggnad sen 2009. Ett inriktningsbeslut för att anlägga Nya Solberga BP fattades av idrottsnämnden den 15 september 2009. Stadsbyggnadskontoret antog en startpm den
9 december 2010 för planläggning av området. I juni i år togs ytterligare ett reviderat inriktningsbeslut i idrottsnämnden. Och nu i det föreliggande förslaget till idrottsinvesteringar för
skjuts anläggandet ytterligare ett år. Vi ställer oss frågande till hur den sittande majoriteten gång på gång kan svika stockholmarna på det här sättet. Hela idrottsrörelsen i Stockholm blir drabbade av dessa förseningar som ibland är flera år. Det är helt oacceptabelt.
Investeringstakten är för långsam idag. Ambitionsnivån måste höjas ordentligt om målet om ökad folkhälsa ska kunna uppnås. Därför vill vi Socialdemokrater satsa på ett investeringsprogram för idrotten på 450 miljoner kronor 2013. I vårt program för ökad rörelse ingår bl a att omvandla fler grusplaner till konstgräs, fler anläggningar för spontanidrott och skolelever, nya utomhusgym, samt en multisportanläggning. Totalt omfattar programmet 450 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor belastar centrala medelsreserven för investeringar under 2013. Det ska vara lätt att ta steget att röra på sig.
Vi vill också göra en ordentlig satsning på simkunnigheten i Stockholm. I skolans läroplan står det att elever ska lära sig simma. De elever som inte lär sig simma lämnar grundskolan utan betyg i ämnet idrott och hälsa. Ändå kan 25 procent av eleverna i Stockholmregionen inte simma. Detta är inte acceptabelt.
De nödvändiga upprustningarna av simhallarna ska fortlöpa enligt tidigare fattade beslut. Därutöver måste en tillfällig överdäckning eller annan temporär lösning göras på Nälstabadet under tiden så att simundervisningen och simträningen i västerort kan fortsätta under tiden när Åkeshovs och Vällingbys simhallar renoveras. Investeringsramen för simanläggningarna måste ses över och, om det är nödvändigt, revideras.
Den långsiktiga investeringsplanen måste också ta höjd för upprustning av Forsgrénska badet som är i stort behov av renovering, där kostnaderna beräknas uppgå till 250 mnkr. Vi Socialdemokrater ser att det finns en stor risk för att badet helt tas bort i kommande projektering av stadsutvecklingsområdet kring Medborgarplatsen om inte investeringsplanen kraftigt förstärks, eller att dessa medel projekteras på ett tydligt sätt utanför ram. Badet har idag en mycket hög beläggning (ca 500 000 besökare per år). Det skulle vara förödande om badet togs bort, särskilt i ljuset av de sjunkande simkunnighetssiffrorna i Stockholm.
Flera studier visar att många barn och ungdomar rör på sig för lite eller är fysiskt inaktiva. Flickor är mer fysiskt inaktiva än pojkar. Särskilt gäller det här stadens spontanidrottsytor, där användandet av planlagda utomhusytor är överrepresenterat av pojkar/män (80 %) jämfört med flickor/kvinnor (20 %).
För att ytterligare stärka flickors/kvinnors idrottande och rörelse ska genusanalyser alltid finnas med inför beslut och utredningar om nya anläggningar och reinvesteringar i befintliga anläggningar.
Investeringstakten måste öka om Stockholm ska leva upp till målet om en Stad i världsklass där stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm, med idrottsanläggningar i hög klass och brett utbud.
Åsa Jernberg (MP) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
1. Nämnden bifaller delvis förvaltningens förslag till beslut.
2. Anläggning av konstgräsplan med tillhörande omklädningsbyggnad på Nya Solberga BP genomförs i enlighet med tidigare beslutad tidsplan.
Nämnden anföra därutöver följande:
Det är inte rimligt att anläggandet av konstgräs och uppförandet av omklädningsbyggnad på Nya Solberga BP försenas med ett år. Den planerade konstgräsanläggningen fyller en mycket viktig funktion för barn i Solberga och för deras möjligheter till idrottande och god hälsa. Det är således av stor vikt att den tidsplan som idrottsnämnden beslutade om i juni 2012 hålls, det vill säga att Nya Solberga BP beräknas kunna tas i drift våren 2014.
Vi anser att den skatepark i Högdalen som nu står klar ska färdigställas, det vill säga att alla fyra discipliner av skateboard ska byggas istället för som i nuläget enbart två. Idag finns 15 000 åkare i Stockholmsregionen och skateboard är en av Sveriges snabbast växande sporter.
Bandy är den enda av de större lagsporterna som inte har tillgång till en inomhusarena och en ny bandyhall bör därför uppföras, vilket skulle få stor betydelse för utvecklingen av bandyn som ungdomsidrott. Hallen bör även användas för konståkning och skridsko, idrotter som idag inte har tillgång till anpassad inomhusanläggning.
Stadens simklubbar gör en mycket viktig insats både för folkhälsa och för att främja simkunnigheten i staden. Det råder dock brist på tider i stadens simhallar. En inbyggnad av Nälsta friluftsbad bör därför göras. Det inbyggda Nälstabadet ska fungera som en evakueringsanläggning under ombyggnaden av stadens simhallar och blir sedan en ytterligare resurs för simklubbar och allmänheten i området.
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och idrottsnämnden beslutar enligt ordförande Regina Kevius m.fl. (M), Gulan Avcis (FP) och Fredric Ericssons (C) förslag till beslut.
Reservation
Emilia Bjuggren m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Åsa Jernberg (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Förslag till genomförandebeslut
Dnr: 412-627-2012
Idrottsnämnden godkänner, under förutsättning av beslut i kommunstyrelsens ekonomiutskott, redovisat förslag för anläggande av två 11-manna konstgräsplaner med tillhörande omklädningsbyggnad m.m. på Kärrtorps IP, med en beräknad sammanlagd investeringsutgift om 32,5 mnkr.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-11-02.
Fastighetskontoret ska enligt uppdragsbeställning från idrottsförvaltningen svara för att två fullstora konstgräsfotbollsplaner med tillhörande omklädningsbyggnad anläggs på Kärrtorps IP. Idrottsplatsen är belägen utmed Kärrtorpsvägen/Ystadsvägen i Kärrtorp och har fastighetsbeteckningen Hammarbyhöjden 1:1. Idag finns en 11-manna konstgräsfotbollsplan inklusive rundbanor och segment för friidrott. Det finns också en 11-manna grusfotbollsplan och en 7-manna naturgräsfotbollsplan, en konstfrusen ishockeybana, omklädningsbyggnad samt personal- och förrådsutrymmen. Inom idrottsplatsen finns även ett tennistält för vilket Spårvägen Tennis ansvarar för såväl drift och skötsel som den bedrivna verksamheten.
Under senare år har ett detaljplanearbete pågått i syfte att åstadkomma en utökning österut av idrottsplatsens område för att ersätta 11-manna grusfotbollsplanen och 7-manna naturgräsplanen med två nya regelrätta (fullstora) 11-manna konstgräsfotbollsplaner. Planarbetet har även syftat till att kunna bygga en ny omklädningsbyggnad strax söder om en befintlig omklädningsbyggnad utmed de blivande konstgräsfotbollsplanerna samt erhålla byggrätt för att i framtiden uppföra en ishall över den befintliga ishockeybanan. Den nya detaljplanen som medger detta vann laga kraft i oktober 2011.
Det program som tagits fram och som ligger till grund för detta underlag för genomförandebeslut syftar till att rusta upp Kärrtorps IP till en modern och väl fungerande idrottsplats, som svarar mot de krav som idag ställs av såväl föreningar och skolor som allmänhet.
Dnr: 324-590-2012
1. Idrottsnämnden godkänner den av fastighetskontoret och idrottsförvaltningen gemensamt framtagna rapporten om underhållsbehovet av stadens idrottsanläggningar, för beaktande i arbetet med kommande års verksamhetsplaner och flerårsprogram.
2. Rapporten läggs till grund för ett uppdrag till idrottsförvaltningen att, tillsammans med fastighetskontoret, upprätta en femårig underhållsplan för stadens idrottsanläggningar.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-10-15.
Idrottsförvaltningen genomförde 2010 en inventering av underhållsbehovet av stadens idrottsanläggningar för de kommande tio åren. Redovisning skedde i form av ett ärende till idrottsnämnden rubricerat ”Långsiktig underhållsplan för idrottsförvaltningen”. Idrottsanläggningarna fördes över till fastighetsnämnden den 1 januari 2011. Under 2012 har nu kompletterande behovsinventeringar för underhåll gjorts av idrottsförvaltningen och fastighetskontoret utifrån vars och ens ansvarsområde enligt gällande gränsdragningslista. Huvudprincipen är att fastighetskontoret svarar för det yttre underhållen medan idrottsförvaltningen svarar för det inre.
Fastighetskontoret har också fått en ökad kunskap om idrottsanläggningarnas tekniska status sedan fastighetsavdelningens driftenhet 1 januari 2012 på uppdrag från idrottsförvaltningen, svarar för teknisk tillsyn och skötsel (med undantag av vattenrening och kyla) som tidigare sköttes av en entreprenör. Syftet med den tidigare i år genomförda inventeringen har varit att kartlägga vilka underhållsbehov som finns och som behöver åtgärdas på såväl kort som lite längre sikt. Fastighetskontoret i egenskap av hyresvärd ska kunna uppfylla sitt uppdrag att tillhandahålla väl fungerande anläggningar och se till att inte kapitalförstöring uppstår på grund av ett eftersatt underhåll. Idrottsförvaltningen i egenskap av hyresgäst ska veta att anläggningarna också fungerar bra på ett miljömässigt och driftekonomiskt sätt.
Underhållsnivån under de två år som gått sedan anläggningarna fördes över till fastighetsnämnden, har inte varit tillräcklig för att kunna åtgärda det eftersatta underhåll som delvis finns. Kostnaden för fastighetskontorets underhåll, ingår som en del av självkostnadshyran som idrottsförvaltningen betalar. En höjning av underhållsnivån inom hyran innebär också en höjd hyra som idrottsförvaltningen betalar inom sin driftbudget. En synkronisering däremellan, måste därför ske.
En sammanställning som gjorts av det inventerade underhållsbehovet av stadens idrottsanläggningar visar att den beräknade kostnaden under en 10-årsperiod, uppgår till drygt 700 mnkr. Tyngdpunkt de tre första åren. Därefter planar åtgärdskurvan ut. Det bör också tilläggas att förvaltningarna, i samband med inventeringen, inte har dragit någon gräns mot vad som också skulle kunna utföras och ingå i ett större reinvesteringsprojekt om ett sådant skulle genomföras. Det finns alltid en gråzon mellan reinvesteringsåtgärder och planerat underhåll. Rapporten redovisar behovet av åtgärder i anläggningarna som behöver utföras för att säkerställa driften och vidmakthålla deras funktion.
Idrottsförvaltningens tioåriga underhållplan från 2010 baserades på att åtgärder också skulle kunna samordnas med den omfattande upprustning som planerades för fyra sim- och idrottshallar; Farsta, Åkeshov, Västertorp och Vällingby. Åtgärder i gränslandet mellan underhåll och reinvestering förutsattes också kunna ingå i upprustningsprojektet. Upprustningen av Farsta sim- och idrottshall har nyligen avslutats, till en kostnad av 230 mnkr. Resterande 270 mnkr inom ramen för de totalt 500 mnkr som anslagits enligt ett tidigare inriktningsbeslut (KF 2010-03-12), räcker inte till motsvarande upprustning som skett i Farsta sim- och idrottshall. Detta påverkar därmed också behovet av underhållsåtgärder och en samordning mellan reinvesteringsåtgärder och underhåll de kommande åren kan öka nyttan för pengarna.
Enligt förslaget till budget och VP 2013 och budget, ska fastigheternas underhåll långsiktigt hålla en god nivå för att möjliggöra en professionell förvaltning och en adekvat hyressättning. Där underhållet varit eftersatt ska detta stärkas enligt en långsiktig underhållsplan. Fastighetsnämnden och idrottsnämnden ska i samarbete upprätta en femårig underhållsplan för stadens idrottsanläggningar. Föreliggande rapport föreslås ligga till grund för detta.
Särskilt uttalande
Emilia Bjuggren m.fl. (S) lämnar särskilt uttalande enligt följande:
De flesta av stadens idrottsanläggningar utnyttjas intensivt av stockholmarna vilket är positivt, men det innebär också ett stort slitage. Underhållet syftar till att säkerställa funktionen hos dessa anläggningar genom åtgärder som utförs i rätt tid och omfattning.
Den genomsnittliga åldern på idrottsnämndens anläggningar är omkring 35 år. Detta innebär att underhållsbehovet bedöms öka med tiden och kostnaderna stiga de närmaste 15-20 åren.
Den rapport idrottsförvaltningen och fastighetskontoret tagit fram visar att det finns gigantiska underhållsbehov. Detta har vi från oppositionens sida framfört under många år. Vi har också påtalat den kapitalförstöring det innebär för stadens skattebetalare när underhåll och upprustning skjuts på framtiden, som varit nödvändiga för att behålla anläggningarnas funktion. Hade majoriteten tagit ansvar för stadens idrottsanläggningar och underhållit dessa på ett professionellt sätt hade underhållskostnaderna inte varit så stora som de är de kommande åren, 720 miljoner kronor fördelat på 10 år.
Under 2010 minskades fastighetsunderhållet jämfört med 2009. Den 1 januari 2011 flyttades idrottsanläggningarna över till fastighetsnämnden för en mer långsiktig och effektiv förvaltning. Vi ser snarare att förvaltningen av idrottsanläggningarna har försämrats.
Vi känner stor oro över den alltför snäva budgetram som förvaltningen har att rätta sig efter och vilka konsekvenser det får på verksamhetens kvalitet. Berörda nämnders budgetramar för drift och underhåll samt investeringar är och har de senaste åren varit alldeles för snäv. Nu ser vi konsekvenserna.
För att kunna möta stockholmarnas förväntningar på den idrottsstad Stockholm är och vill vara är det hög tid för den borgerliga majoriteten att höja ambitionsnivån, inte bara i kommande investeringar utan också avseende underhållet av befintliga anläggningar.
Åsa Jernberg (MP) lämnar särskilt uttalande enligt följande:
Förvaltningens rapport om underhållsbehov gör det plågsamt uppenbart att underhållsbehovet är eftersatt och att det får konsekvenser. Vi har många gånger påpekat behovet av att löpande underhåll sköts. Ett eftersatt underhåll är allvarligt och riskerar att på sikt medföra kapitalförstöring samt undermålig funktionalitet och bristande driftsäkerhet i stadens anläggningar.
Dnr: 312-651-2012
Som svar på remissen överlämnar idrottsnämnden förvaltningens tjänsteutlåtande.
I ärendet redovisas bland annat att erfarenheten från det pågående försöket med en upphandling för byggande av två idrottshallar på Stora Mossens IP, inom ramen för så kallad konkurrenspräglad dialog, visar att en modell där en privat entreprenör bygger och staden förbinder sig att hyra den färdiga anläggningen under till exempel en 20-årsperiod, blir avsevärt mycket kostsammare för staden än att bygga i egen regi.
Nämnden bifaller delvis förvaltningens förslag till beslut.
I skrivelsen till kommunstyrelsen har Karin Wanngård och Maria Östberg Svanelind bett staden undersöka möjligheten att låta privata entreprenörer bygga idrottshallar, exempelvis i kombination med bostäder, som staden sedan hyr. Bakgrunden till skrivelsen är bristen på sim- och idrottshallar i Stockholm och stadens oförmåga att bygga tillräckligt många hallar såväl som bostäder. Vi ser en problematik i att den borgerliga majoriteten i vissa fall dogmatiskt låter privata utförare ta över verksamheten även då det innebär en kostnad eller intäktsförlust för staden, samtidigt som majoriteten visar en oförmåga att ta tillvara bra initiativ från privata aktörer.
Förvaltningen hänvisar till fastighetskontoret som menar att stadens möjligheter att driva en aktiv fastighetspolitik är större ifall staden själv äger både mark och byggnad. Detta är riktigt, men när staden själv inte förmår bygga sim- och idrottshallar samtidigt som behovet är stort bör staden uppmuntra privata initiativ.
Fastighetskontorets beräkningar pekar också på att det ofta blir dyrare att låta en privat entreprenör bygga för att sedan låta staden hyra, vilket till exempel blev tydligt i fallet med Stora Mossens IP. Stadens inställning bör dock vara att i de fall då en privat entreprenör kan presentera ett mer kostnadseffektivt alternativ ska man verka för att möjliggöra sådana lösningar. Det kan exempelvis röra sig om att bygga billigare genom att bygga idrottshallar i kombination med bostäder. Självklart ska staden se till vilket alternativ som är kostnadseffektivt och ändå säkrar god kvalitet, men staden ska inte stänga dörren för privata entreprenörer.
Precis som idrottsförvaltningen och fastighetskontoret tror vi att det är smart av staden att själv äga och driva sina sim- och idrottsfastigheter. Samtidigt ser vi att alla goda krafter för att få bukt med hallbristen i Stockholm måste tas tillvara. När det finns privata entreprenörer med goda initiativ för att kostnadseffektivt bygga fler sim- och idrottshallar ska staden agera som en konstruktiv medspelare, inte som en byråkratisk stoppkloss.
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ordförande Regina Kevius m.fl. (M), Gulan Avcis (FP) och Fredric Ericssons (C) lämnar särskilt uttalande enligt följande:
Att bygga fler idrottsanläggningar är ett prioriterat mål i syfte att få fler stockholmare i motion och rörelse. Lagstiftningen kring LOU gör dock att OPS-lösningar försvåras även om vi gärna hade sett att det funnits större utrymme och fler möjligheter att involvera privata aktörer i byggandet av fler anläggningar.
Vi har dock med framgång sett att privata initiativ och aktörer tillsammans med föreningslivet bidrar till att förgylla idrottslivet på andra sätt än bara genom byggandet av nya anläggningar. Det är därför viktigt att fortsätta att överlåta driften av idrottsanläggningar till andra, föreningar eller privata aktörer, genom upphandling. Det gäller verksamheter som t ex simhallar och gym, där det redan idag finns en fungerande marknad. Vi kan t ex konstatera att upphandlingen av Högdalens sim- och idrottshall hittills fallit väl ut, där besökarna stannat kvar och där samtliga i personalen valt att gå med i övergången.
Men det är också viktigt att involvera föreningarna och låta dem ta ett bredare ansvar inom ramen för lagen om offentlig upphandling.
Utifrån de förutsättningar och det regelverk som idag råder så ser vi ändå att behovet av nya anläggningar är stort och stadigt växande. Vi har uppdragit åt förvaltningen att utreda hur vi kan bygga mer kostnadseffektivt och på så vis få fler idrottsanläggningar. Vi har även avsatt pengar för detta ändamål och vi ska nu bygga fler, enklare och mer kostnadseffektiva anläggningar som möter breddidrottens och föreningarnas anläggningsbehov. Samtidigt bör vi inte utesluta möjligheterna att jobba vidare med hur vi kan utveckla samarbetet med föreningar och privata aktörer i fråga om att få fler idrottsanläggningar att blir verklighet.
Anmälan av skrivelse från Emilia Bjuggren m.fl. (S)
Idrottsnämnden beslutar att lämna skrivelsen till förvaltningen för beredning.
Skrivelsen
I juni 2012 presenterade Ulf Blomdahl, Stig Elofsson och Magnus Åkesson forskningsrapporten Spontanidrott för vilka? - En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret.
Rapporten visar att skillnaderna i nyttjandet av de planlagda ytorna för spontanidrott är starkt överrepresenterade av pojkar (80 %) jämfört med flickor (20 %).
Detta tycks inte bero på viljan att spontanidrotta då den är minst lika stor bland flickor som för pojkar. Orsaken till pojkarnas dominans tycks inte heller bero på skevheten i de organiserade föreningsidrotterna, eftersom könsfördelningen för spontanidrotten är ännu skevare än dessa. När det kommer till nyttjandet av simhallar, utomhusbad och sporthallar tycks dock könsfördelningen i stort sett vara jämn enligt rapporten.
En förklarande orsak anses vara att de utomhusytor som byggs, eller redan finns, för spontanidrott bättre stämmer överens med pojkars preferenser. Exempelvis efterfrågas ytor för fotboll i större utsträckning av pojkar jämfört med flickor. Medan flickor istället främst efterfrågar att det satsas på fler simhallar.
Ett mönster som går att se är att flickor i större utsträckning än pojkar undviker att spontanidrotta utomhus, och istället föredrar platser där det finns personal eller ledare närvarande. Förklaringen till detta kan dels bero på att flickor känner sig tvingade att delta på pojkarnas villkor som dominerar utomhusytorna, och därför avstår från att idrotta på dessa platser. En annan förklaring är att flickor i större utsträckning begränsas av tillgången till det offentliga rummet, då de i högre grad än pojkar känner sig otrygga att vistas utomhus på kvällar, en tid då mycket av spontanidrotten utövas.
Utifrån denna situation måste det ske aktiva åtgärder för att åstadkomma en förändring. Dels behöver det göras genusanalyser när utomhusytor för spontanidrott planeras. Vilka blir konsekvenser av en viss investering för flickors och pojkars spontana idrottsutövande? Stämmer detta överens med vad flickor och pojkar själva efterfrågar?
En lösning för att öka tryggheten är att se över möjligheten att organisera ledare för spontanidrotten så att de som vill idrotta på kvällar, men idag avstår, vågar sig ut. Detta kan exempelvis ske genom att det organiseras gemensamma aktiviteter så som joggingrundor, eller bara informera om att det finns ledare på plats vissa tider på platser där spontanidrotten utövas.
Detta skulle också kunna vara en metod för att komma till rätta med skevheten i starkt könskodade idrotter som återspeglas i utövandet av spontanidrotten. Med närvarande ledare skapas
möjligheten att exempelvis ordna aktiviteter för den underrepresenterade gruppen vissa tider, då ytan kan reserveras för just detta ändamål.
Vi föreslår därför att:
- Förvaltningen ges i uppdrag att implementera en genusanalys vid framtagandet av inriktnings- och investeringsbeslut.
- Förvaltningen ser över möjligheten att själva, eller genom föreningslivet, organisera ledare till spontanidrottsytor utomhus för att öka tryggheten och bryta den ojämna skilllnaden mellan flickor och pojkar och återkommer till nämnden med förslag på hur detta skulle kunna gå till.
Idrottsnämnden beslutar följande
Idrottsnämnden tackade för informationen
Olof Öhman informerade om kommande aktiviteter, båda ingående i jubileumsfirandet OS 1912-2012. Den 12 december blir det lussevaka och dj-party på is – Beat the ice – på Zinkensdamms IP, med start kl.17.30. Den 19 december blir det tillsammans med idrottsrörelsen aktiviteter som en avslutning av jubileumsåret, i Jakttornet på Östermalms IP, med start kl. 18.00. Idrottsnämnden kommer att få inbjudan till båda dessa kvällar.
Dnr: 125-667-2012
1. Nämnden godkänner förslag till förfrågningsunderlag för upphandling av smolt och öringsyngel till Stockholms ström och vattendrag i Stockholms län.
2. Idrottsförvaltningen får i uppdrag att genomföra upphandlingen i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Inom idrottsnämndens ansvarsområde ligger fiskevård och förvaltningen sätter årligen ut en mängd lax, öringar, gös, kräftor med flera arter. Kostnaderna för utsättningen har delats mellan idrottsnämnden och Vattenfall. Vattenfall har nu aviserat att 2012 är sista året som de kommer
att sponsra utsättningen. Idrottsförvaltningen avser därför att genomföra en ramavtalsupphandling av smolt och öringsyngel.
Upphandlingen omfattar inköp av sättfisk med möjlighet till förlängning av avtalet. Förvaltningen avser att teckna tvåårsavtal med möjlighet till förlängning ytterligare två plus två år.
Dnr: 125-720-2012
1. Idrottsnämnden godkänner förslag till förfrågningsunderlag för upphandling av dykeriarbeten för båtsporten i Stockholm
Idrottsförvaltningen avser att genomföra en ny ramavtalsupphandling av dykeriarbeten för båtsporten i Stockholm då nuvarande ramavtal har löpt ut. Upphandlingen innefattar alla typer av för båtsporten aktuella dykeriarbeten med reparationer och kontroller av bryggor, pontoner, förankringar och infästningar av kättingar. Förvaltningen avser att teckna tvåårsavtal med möjlighet till förlängning ytterligare ett plus ett år.
En antidiskrimineringsklausul saknas i underlaget för upphandling av dykeriarbeten. Det är av yttersta vikt att skattemedel inte går till aktörer som diskriminerar och att diskriminering aktivt bekämpas. Det är viktigt att en antidiskrimineringsklausul finns med i det avtal som så småningom sluts med vald leverantör.
________
