Din position: Hem > Stockholms stad > Idrottsnämnden > Sammanträde 2012-12-18
Idrottsnämnden beslutar fastställa dagordningen
BESLUT
Idrottsnämnden godkänner anmälan av protokoll nr 9/2012 från nämndens sammanträde 2012-11-20 som justerats 2012-11-22.
Ordförande Regina Kevius (M) och Emilia Bjuggren (S) utses att justera dagens protokoll.
Idrottsnämnden beslutar
Anmälningarna läggs till handlingarna.
Anmälan gjordes av:
a) Förteckning över inkomna skrivelser till idrottsnämnden (meddelandelista)2012-11-07 – 2012-12-04
b) Granskningsrapport Grimsta ishallsallians
Särskilt uttalande
Åsa Jernberg (MP) lämnar särskilt uttalande enligt följande:
I en skrivelse (diarienummer 2012/826 IDF 418) ber fyra simföreningar att få närvara med representanter under nämndmötet den 18 december 2012, i syfte att få informera om konsekvenserna för simverksamheten när två simhallar i västerort renoveras. Att simföreningarnas förfrågan avslås är beklagligt.
I stadsdelsnämnderna är nämndernas sammanträden öppna för allmänheten. Vi anser att detta även ska gälla facknämndernas möten. Öppna nämndmöten kan bidra till en ökad förståelse för besluten som fattas, att medborgare och politiker kommer närmare varandra samt att kvaliteten i besluten höjs.
Vi vill därför att facknämndernas möten ska vara öppna, med undantag för ärenden där lykta dörrar bedöms nödvändigt, exempelvis sekretessärenden. För oss handlar öppna nämndmöten ytterst om demokrati, öppenhet och transparens.
Mehdi Oguzsoy (V) ansluter sig till Miljöpartiet de grönas särskilda uttalande.
Dnr: 101-855-2011
Uppföljningen av ekonomi och verksamhet godkänns.
Ärendet
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-12-12.
Förvaltningens månadsprognos för november grundar sig på tertialrapport 2 för 2012, kända förändringar samt utfall till och med november. Årsprognosen för driftbudgeten beräknas inte visa någon avvikelse.
Årsprognosen för driftbudgeten inrymmer osäkerhet avseende energikostnadsutvecklingen och intäktsutvecklingen under december.
Nämndens budget för investeringar uppgår till totalt 10,0 mnkr under 2012. Ingen avvikelse beräknas i nuläget för utgifter.
Förvaltningens förslag till beslut
Idrottsförvaltningen föreslår att idrottsnämnden beslutar:
Se under rubriken BESLUT
Framlagda förslag till beslut
Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Beslutsgång
Idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr: 101-859-2012
1. Nämnden godkänner i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
2. Förvaltningen får i uppdrag att under våren följa upp och återrapportera arbetet med att ta fram enklare hallar till nämnden.
3. Förvaltningen får i uppdrag att utreda och informera nämnden under tertial ett om förutsättningar för OPS-lösningar vid byggandet av nya anläggningar.
4. Förvaltningen får i uppdrag att under första kvartalet 2013 presentera olika förslag till lösningar för Åkeshov sim- och idrottshall för nämnden.
Nämnden anför därutöver följande:
Det är glädjande att idrottsnämndens verksamhetsplan för 2013 har ett tydligt fokus på barn och unga inom breddidrotten, helt i linje med det nya idrottspolitiska programmet. Nämndens arbete ska under 2013 utgå från det nya idrottspolitiska programmet.
Verksamhetsplanen tillsammans med den investeringsplan som nämnden beslutade i november 2012 och det idrottspolitiska programmet skapar verktyg för att uppnå idrottsnämndens mål om fler stockholmare i rörelse. Verksamhetsplanen sätter också fokus på viktiga frågor som att verksamheten – såväl drift som investeringar – ska präglas av jämställdhet och att hälften av resurserna ska gynna tjejers och kvinnors idrottande. En annan viktig sak som belyses är HBTQ-personers förutsättningar att idrotta. Verksamhetsplanen lyfter även fram viktiga miljöaspekter, där nämnden under 2013 kommer att ta fram en miljöhandlingsplan samtidigt som vi arbetar medvetet med energieffektiviseringar och förbättrad avfallshantering. Idrottsnämnden ska också, tillsammans med båtklubbarna minska problemet med miljögifter som härstammar från bottenfärger och rengöring genom att uppföra spolplattor på flera strategiska platser.
Det är viktigt att idrottsnämnden fortsätter sitt samarbete med föreningslivet i syfte att skapa bättre förutsättningar för idrotten i Stockholm, inte minst för barn och unga. Under året har Johan Björkmans hall på Hjorthagens IP kommit till tack vare ett samarbete mellan Djurgårdens IF och Stockholms stad. Johan Björkmans hall är ett bra exempel på hur föreningar och staden tillsammans kan åstadkomma lösningar som gynnar idrotten i Stockholm.
Samtidigt har även staden ett viktigt ansvar för att tillskapa fler anläggningar. Frågan om enklare hallar och fler hallar för pengarna är fortsatt prioriterad. Därför vill vi att förvaltningen under våren återkommer med ett ärende till nämnden där möjligheter till enklare hallar presenteras.
Det är även angeläget att på ett tydligt sätt klargöra vad det finns för möjligheter att, genom samverkan med privata aktörer, bygga nya idrottsanläggningar. Vi stöter ofta på många olika idéer och kreativa förslag men känner en viss osäkerhet kring vad som är juridiskt görbart i denna fråga. Även det bör förvaltningen återkomma med till nämnden under året.
Upprustningar av stadens sim- och idrottshallar är viktigt för idrottslivet i Stockholm. Vi har tidigare uppdragit åt förvaltningen att i samarbete med fastighetskontoret se över olika alternativa lösningar i syfte att begränsa kostnaderna för Åkeshovs sim- och idrottshall. Ett alternativ som ska utredas är rivning och nybyggnation. Det är viktigt att arbetet sker skyndsamt och att förvaltningen, i samarbete med fastighetskontoret, under första kvartalet förser nämnden med information kring olika alternativ och kostnadsförslag. Det måste ställas utom allt rimligt tvivel att avsatta medel används på effektivast möjliga sätt.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-12-04.
Stockholm ska vara en motions- och idrottsstad i världsklass. Staden ska erbjuda uppmuntrande och tillgängliga träningsmiljöer för alla. Det spelar ingen roll om du är ung eller gammal, kvinna eller man, vältränad eller otränad, stockholmare eller tillfällig besökare – det ska alltid finnas något som lockar till rörelse och fysisk aktivitet. Staden har därtill ett särskilt ansvar att nå och anpassa utbudet av aktiviteter till vissa definierade målgrupper.
Målet är att fler ska röra på sig mer för en bättre folkhälsa. De grundläggande förutsättningarna är goda. Idrottsanläggningar för såväl ute- som inneaktiviteter finns spridda över staden och nya anläggningar planeras och byggs. Stockholms gröna kilar ger möjligheter till friluftsliv och träning inom rimligt avstånd för flertalet stockholmare. Föreningslivet, inte minst idrottsrörelsen, är livaktigt och når många. Föreningslivet är basen för en aktiv fritid bland stadens barn och unga. Ett fortsatt och utvecklat samarbete mellan staden och den ideella sektorn är därför angeläget och något som idrottsförvaltningen kontinuerligt arbetar med. Ett exempel på det är tillskapandet av Farsta idrottscentrum, där det lokala föreningslivet är en viktig samarbetspartner. Sedan 2012 kan föreningar söka en särskild idrottsbonus, som ett stöd i arbetet med att nå inaktiva grupper. Denna möjlighet kommer att finnas även 2013.
Det är väl belagt att stillasittande och fysisk inaktivitet får negativa återverkningar på hälsan och bland annat påverkar skolbarns inlärningsförmåga och skolprestationer. Därför är barn och ungdomar den kanske viktigaste målgruppen för idrottsnämnden att arbeta med. Att ge barn och ungdomar en känsla för, och en glädje i, rörelse och fysisk träning kan bädda för att detta vidmakthålls upp i vuxen ålder. Inom målgruppen är flickor, och då särskilt flickor med utländsk bakgrund samt barn som kommer från hem med sämre ekonomisk bakgrund, särskilt angelägna för idrottsnämnden att rikta sina insatser till, då dessa grupper är mindre fysiskt aktiva än andra.
En annan prioriterad målgrupp för idrottsnämnden är personer med funktionsnedsättning. Folkhälsomålet ger inget utrymme för några undantag, och det är väl dokumenterat även här att personer med funktionsnedsättning, fysisk såväl som psykisk, är klart mindre aktiva vad gäller motion, träning och idrottsutövande än befolkningen i övrigt. Staden har i många år satsat stora summor på att överlag öka tillgängligheten.Trots detta återstår mycket arbete innan alla anläggningar kan sägas vara tillgängliga fullt ut. Idrottsnämnden satsar även på andra insatser för att få målgruppen aktiv. Det handlar om att anpassa, utveckla och förbättra verksamhetsutbudet och inte sällan sker detta i samarbete med andra aktörer; idrottsrörelsen, stadsdelsförvaltningar, handikapporganisationer och högskolor. Utbudet av motionsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning kommer att breddas ytterligare under 2013. Förvaltningen ska särskilt undersöka vad ungdomar med funktionsnedsättning efterfrågar för att vilja bli mer fysiskt aktiva. Vid Farsta sim- och idrottshall ska de anställda utbildas för att kunna göra riktade insatser för personer med synnedsättning.
Väl fungerande och rustade anläggningar och ytor är viktigt för att stockholmarna ska inspireras till fysisk aktivitet. Anläggningar behövs för både bredd-, motions- och spontanidrott. Idrottsnämnden ska medverka i planeringen av nya idrottsanläggningar. Under 2013 är det aktuellt att se över behovet och tillskapa idrottsytor inom de båda exploateringsområdena Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden. Några anläggningar färdigställs 2013, exempelvis Engelbrektshallen samt konstgräsplaner på Kärrtorps IP och Tanto BP. Förvaltningen ska eftersträva att bygga enklare idrottshallar i miljöer och områden där de passar in för att komplettera det eftersatta behovet av verksamhetsanläggningar. Samtidigt fortsätter stadens satsning på upprustning av befintliga sim- och idrottshallar. Närmast i tur står Åkeshovs sim- och idrottshall.
Ibland kan det med relativt små medel och enkla åtgärder gå att locka och inspirera till fysisk aktivitet och träning. Under senare år har staden exempelvis uppfört flera utegym, och två nya planeras för 2013. Dessa kan säkert för en del fungera som en ”inkörsport” och inspiration, eller som komplement, till annan träning.
Idrottsnämnden fortsätter sitt arbete med att upplåta driften av idrottsanläggningar genom upphandling. Särskild vikt ska läggas vid att uppmuntra idrottsföreningar att lämna anbud. Under 2013 planeras bland annat för verksamhetsupphandling av Liljeholmshallarna och gym i Forsgrénska badet.
Under året kommer förvaltningen särskilt att granska och säkerställa att inköp av varor och tjänster görs i enlighet med stadens riktlinjer och lagen om offentlig upphandling. Nämndens driftbudget 2013 uppgår till 543,6 mnkr netto, vilket innebär en minskad nettokostnad om 4,2 mnkr jämfört med prognosen i tertialrapport 2 2012. Investeringsbudgeten har ökats med 5,0 mnkr och uppgår till 15,0 mnkr 2013. Förslaget till budget 2013 inrymmer nödvändiga besparingar och effektiviseringar för att uppnå en budget i balans.
1. Idrottsnämnden godkänner verksamhetsplan för 2013 och överlämnar den till kommunstyrelsen.
2. Nämnden begär omslutningsförändring med 3,6 mnkr för driftbudgeten enligt bilaga 4.
3. Idrott utomhus Västerort utgör i enlighet med tidigare beslut en intraprenad fram till och med 2014-06-30.
Ordföranden Regina Kevius m.fl. (M), Daniele Fava (FP) och Fredric Ericsson (C) yrkar bifall till sitt förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
3. Nämnden äskar medel ur central medelsreserv för att täcka upp för kostnadsökningarna avseende ökade hyreskostnader.
5. En genusanalys ska alltid göras vid framtagande av inriktnings- och genomförandebeslut.
6. Nämnden avslår intäktskravet avseende planhyror.
7. FN:s barnkonvention ingår som ett styrdokument i verksamhetsplanen.
Förvaltningen har haft att förhålla sig till den borgerliga majoritetens av kommunfullmäktige godtagna budgeten. Utifrån den förutsättningen är förvaltningens förslag genomarbetat och i stora delar mycket bra. Socialdemokraterna föreslog en i förhållande till alliansen utökad idrottsbudget enligt följande:
Socialdemokraternas förslag till budget 2013
Simkunnighetssatsning 6 mnkrSubventionering av skolidrottshallar 15 mnkrBadvakter på utomhusbaden 3 mnkrSkidspår 1 mnkrÖkat föreningsstöd/ledarutbildning 15 mnkrJobb istället för bidrag, anställningskostnader 40 mnkr
Totalt: 80 mnkr
Om socialdemokraternas budget varit underlag för förvaltningens förslag skulle således verksamhetsplanen kunnat förstärkas på en rad områden.
Den kommande verksamhetsplanen år 2013 för idrottsförvaltningen innebär ett stort besparingsbeting, både vad gäller riktade besparingar och generella effektiviseringar, bl.a. genom vakanshållning av tjänster. Vi har svårt att se hur det kommande idrottspolitiska programmet, som är förankrat hos såväl alla partier som med föreningslivet, ska kunna implementeras.
Vidare beskrivs i verksamhetsplanen att satsningen på tillskapandet av Farsta idrottscentrum fortsätter. Vi befarar att den från början högt ställda ambitionen med en stark idrottsprofil inkl. ett Campus m.m. inte kommer att bli verklighet. I nuläget händer inte mycket mer i stadsdelsområdet från stadens sida när Farsta sim- och idrottshall är renoverad och de två enklare hallarna 3 och 4 är på plats. Ett exempel på den låga ambitionsnivån är till exempel att Farsta gymnasium läggs ned. Om den borgerliga majoriteten menar allvar med ett fortsatt och utvecklat samarbete mellan staden och den ideella sektorn bör även staden hålla fast vid den från början höga ambitionsnivån och inte bara luta sig mot att föreningslivet står för satsningarna.
Den borgerliga majoritetens ihärdiga försök att upphandla stadens verksamhet endast på grund av ideologiska motiv är mycket problematisk. Driftsformen i sig är inget självändamål. En konkurrensutsättning bör enbart genomföras om det finns skäl att anta att den leder till förbättringar och ökad valfrihet, inte färre anläggningar att välja mellan. Stadens simhallar fyller en oerhört viktig funktion genom att ge stadens invånare som inte väljer att köpa träningskort på de kommersiella anläggningarna i staden en möjlighet till fysisk aktivitet. I staden finns fokus på att förbättra folkhälsan och målet om att få fler stockholmare i rörelse. Med ett aktiebolag som driver verksamheten kommer målet enligt aktiebolagslagen alltid att vara vinstutdelning.
Om en upphandling genomförs måste en referensbudget med förvaltningens faktiska kostnader alltid tas fram.
Idrotten är idag underfinansierad av den borgerliga majoriteten, något som kompenseras med uppskjutet underhåll. Behovet av upprustning och modernisering av befintliga anläggningar är enormt och ökar för varje år av de befintliga hallarna. Detta är allvarligt och riskerar medföra kapitalförstöring, ett stort slöseri med stockholmarnas skattemedel. Den konstruktion som idag råder, med en beställarfunktion hos idrottsnämnden och en utförarfunktion hos fastighetsnämnden, där allt underhåll medför dyra kostnadsökningar i form av hyreshöjningar för idrottsförvaltningen, är inte hållbar på sikt då underhållet skjuts upp gång på gång för att budgetramen är för snäv.
Idrottsnämndens intäktskrav har ökats orimligt mycket vad det gäller kostnaden för skolor att hyra idrottshallar m.m. Vi är bekymrade för att den stora höjningen som förslaget innebär inte kommer att ge de beräknade kostnadsintäkterna utan istället leda till en minskad efterfrågan på lokalerna. Att som idag höja taxor för skolorna att hyra idrottshallar är fel väg att gå för att öka idrottandet för barn och unga.
Staden måste öka satsningarna på simkunnigheten i Stockholm. I skolans läroplan står det att elever ska lära sig simma. De elever som inte lär sig simma lämnar grundskolan utan betyg i ämnet idrott och hälsa, ändå kan 25 procent av eleverna i Stockholmregionen inte simma. Detta är inte acceptabelt.
Flera studier visar att många barn och ungdomar rör på sig för lite eller är fysiskt inaktiva. Flickor är mer fysiskt inaktiva än pojkar. Särskilt gäller det här stadens spontanidrottsytor, där användandet av planlagda utomhusytor är överrepresenterat av pojkar/män (80 %) jämfört med flickor/kvinnor (20 %).
För att ytterligare stärka flickors/kvinnors idrottande och rörelse ska genusanalyser alltid finnas med inför beslut och utredningar om nya anläggningar och reinvesteringar i befintliga anläggningar.
Den enorma kostnad det innebär för kommun och landsting i längden att ha en inaktiv befolkning syns inte i idrottsnämndens treårsbudget, men kommer i slutänden riskera att bli dyrt för såväl individen som staden och landstinget. Det mervärde det ger Stockholm att fler stockholmare stärks fysiskt och socialt av en ökad möjlighet att idrotta syns inte heller under en mandatperiod, men på sikt bygger det Stockholm starkt.
Mehdi Oguzsoy (V) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
1. Nämnden bifaller delvis förvaltningens förslag.
2. Idrottsnämnden beslutar i enlighet med Vänsterpartiets budgetreservation.
3. Förvaltningen ges i uppdrag att utvärdera sammanslagningen mellan idrottsförvaltningen och fastighetskontoret.
4. Nämnden beslutar att starta bygget av sim- och idrottshall i Skarpnäck.
5. Förvaltningen ges i uppdrag att redovisa konsekvenser av de kraftiga nedskärningar som högeralliansen genomfört under effektiviseringsmantel.
6. All privatisering och avreglering av idrottsnämndens verksamhet avbryts omedelbart.
7. Nämnden inför nolltaxa för barn och ungdom att gälla även under ”ickesäsong” på stadens idrottsanläggningar.
8. FN:s barnkonvention ingår som ett styrdokument i verksamhetsplanen.
Högeralliansen fortsätter i samma duperande anda att lova guld och gröna skogar till stockholmarna utan att sätta kraft bakom orden. Nedskärningar kallas för satsningar av högeralliansen,
som använder effektiviseringar som täckmantel. Inre underhållsarbete av nämndens anläggningar har hamnat på väldigt låg nivå och riskerar att leda till kapitalförstöring. Pengar som är avsedda för löpande underhåll används större delen av kalenderåret som ekonomisk regulator och används för att täcka underskott i driftbudgeten. Högeralliansens tal om att stärka folkhälsoarbetet i de mest behövande områdena i ytterstaden är inget annat än tomma ord och slag i luften, när anläggningar p.g.a. personalbrist lämnas obemannade.
Samtliga remissvar från olika idrottsförbund i Stockholm understryker bristen på idrottsanläggningar som det största hindret för att aktivera barn och ungdomar. Högeralliansens svar på det tycks vara att privatisera nämndens verksamhet. Privatiseringar görs för privatiseringens egen skull, inte för att skapa mervärde för stockholmare eller för att förbättra kvaliteten på verksamheterna.
Stockholmarna är förtjänta av att styras av en vänster som prioriterar deras intressen före riskkapitalisternas. Våra gemensamma resurser gör bäst nytta om de går till barn och ungdomars idrott och till folkhälsoarbete. Med vårt styre skulle tillkomsten av många nya idrottsanläggningar välkomnas varmt av idrottsrörelsen i Stockholm. Jämställdhetsarbetet skulle prägla alla verksamheter. Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att se till att behovet av idrott och motion inte får vara avhängigt plånbokens tjocklek.
Vidare yrkar nämnden följande:
· Vid upphandling och konkurrensutsättning av verksamhet ska idrottsförvaltningen ställa sociala och etiska krav samt krav på att ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter ska följas.
· I all upphandling och konkurrensutsättning av verksamhet ska idrottsförvaltningen verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor för personalen genom att kräva kollektivavtalsmässiga villkor som ett ”skall-krav”.
· Idrottsförvaltningen ska framöver ha meddelarfrihet som krav vid samtliga upphandlingar av tjänster som utförs av privatanställda i offentlig verksamhet.
· Vid upphandlingar av varor och tjänster ska idrottsförvaltningen framöver kräva att allmänheten har rätt till insyn på samma villkor som gäller för verksamheten i kommunal regi.
· Vid verksamhetsövergångar ska sex månaders tjänstledighet beviljas.
· Vid konkurrensupphandling ska idrottsförvaltningen arbeta fram ett egenregianbud eller kontrollbud, främst för att ge beslutande organ ett underlag för att bedöma om det är ekonomiskt och kvalitetsmässigt riktigt att lägga ut en verksamhet på entreprenad eller inte.
· Vid upphandling ska idrottsförvaltningen ställa krav på att leverantören ska anta en uppförandekod. Det är av stor vikt att det finns en samsyn om syftet med uppförandekoden och om vad dokumentet ska innehålla. Idrottsnämnden ska bjuda in leverantörer, entreprenörer samt övriga intressenter och de fackliga organisationerna till dialog om innehållet för att leva upp till målsättningarna om en stad i världsklass och den attraktiva arbetsgivaren.
· Idrottsförvaltningen ska följa upp att bemanningen hos förvaltningens entreprenörer stämmer överens med ingångna avtal.
· Det ska finnas en samlad funktion vid idrottsförvaltningen med uppdrag att följa upp ingångna avtal med entreprenörer/föreningar. Detta för att idrottsförvaltningen ska få en tydlig beställarkompetens.
· Verksamheter som ska föras över mellan olika nämnder ska ses som stadsinterna verksamhetsövergångar.
· Resultatet av föreslagna förvaltningssamarbeten ska följas upp på förvaltningsnivå, och resultatet delges CESAM.
· Det förebyggande hälsoarbetet ska få större uppmärksamhet i syfte att upprätthålla arbetsförmågan hos idrottsförvaltningens medarbetare, till exempel genom riktade hälsoundersökningar för grupper av medarbetare där sjukfrånvaron är hög eller där det bedöms finnas ökad risk för sjukfrånvaro.
· Idrottsförvaltningen ska aktivt söka medel för kompetensutveckling genom EU:s strukturfonder i syfte att främja en sund personalomsättning inom förvaltningen, samt förbättra anställningsbarheten för medarbetare även när de söker arbete utanför staden.
· Idrottsförvaltningen ska utreda möjligheten att använda verktyget ”kvalitetssäkrad rekrytering” för att bedöma tillräcklig kompetens även i samband med omplaceringar, återanställningsmöjligheter, företrädesrätt med mera, för att försäkra att kompetensen är avgörande och att godtycklighet minimeras.
· Även fackliga förtroendevalda ska utbildas i kvalitetssäkrad rekrytering.
· Idrottsnämnden begär en utökning av budgeterade driftmedel för år 2013 för att kunna inrymma de eventuella merkostnader idrottsförvaltningen får för de förändrade arbetsprocesser som det nya idrottspolitiska programmet medför.
· För att skapa tryggare anställningar ska normen vara att tidsbegränsade anställningar endast ska förekomma vid vikariat. Andra visstidsanställningar ska minimeras.
Åsa Jernberg (MP) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
1. Nämnden bifaller delvis förslaget till verksamhetsplan med hänvisning till Miljöpartiets budgetreservation i kommunfullmäktige.
2. Vid upphandling och konkurrensutsättning av verksamhet ska förvaltningen ställa sociala och etiska krav samt krav på att FN:s barnkonvention och ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter ska följas.
3. Förvaltningen ska ha meddelarfrihet som krav vid samtliga upphandlingar av offentligt finansierad verksamhet.
4. Vid konkurrensupphandling ska förvaltningen som regel arbeta fram ett egenregianbud eller kontrollbud i syfte att ge ett underlag för att bedöma om det är ekonomiskt och kvalitetsmässigt sett riktigt att lägga ut en verksamhet på entreprenad.
5. Det ska finnas en samlad funktion i förvaltningen med uppdrag att följa upp ingångna avtal med entreprenörer och föreningar.
6. Idrottsnämnden begär en utökning av budgeterade driftmedel för år 2013 för att ge utrymme för eventuella merkostnader som det nya idrottspolitiska programmet medför.
För att uppnå en budget i balans anges, precis som i verksamhetsplanen för år 2012, att personalkostnaderna ska sänkas under år 2013. Vi ser här en risk att både kvaliteten i verksamheten och personalens arbetssituation försämras. Vi noterar också att ingen pris- och lönekompensation anges i majoritetens budget, vilket vi anser är ett undermåligt sätt att budgetera eftersom det gömmer undan kostnader som de facto existerar. Konsekvensen blir att någon form av sparbeting måste genomföras för att ge utrymme för dessa kostnader.
I verksamhetsplanen anges att förutsättningarna för ett ungdomsråd ska utredas, vilket är positivt. Vi anser att ett sådant råd bör införas. Det är viktigt att staden skapar former och strukturer för att bättre tillvarata barn och ungas åsikter. Nämnden och förvaltningen har ett ansvar att se till att barn och unga kan göra sin röst hörd. Att ta del av barn och ungas egna åsikter höjer kvaliteten i de beslut som fattas och är också ett ansvar som åläggs staden i och med Sveriges ratificering av barnkonventionen.
Det är också positivt att nämnden ska ”beakta barnperspektivet och säkerställa barnens rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention”. Vi vill dock påpeka att detta är ett löpande arbete som inte kan genomföras under ett avgränsat år. Staden har tidigare haft ett handlingsprogram för hur staden ska arbeta med barnkonventionen, men det programmet har majoriteten valt att inte förnya när det löpte ut. Samtidigt har stadens revisorer i en revisionsrapport kommit med kraftig kritik mot hur staden arbetar med barnkonventionen. Det saknas en struktur för hur arbetet med barnkonventionen ska bedrivas och ett systematiskt uppföljningsarbete. Detta är brister som såväl staden som helhet som idrottsnämnden och förvaltningen måste ta på allvar.
Den moderatledda majoriteten fortsätter att privatisera utan ordentliga konsekvensanalyser. Det är viktigt att driftsform väljs utifrån vad som är bäst för Stockholms invånare och inte utifrån ideologisk kompass. Vi menar att det vore rimligt att avvakta den planerade utvärderingen av den privatiserade driften av Högdalens sim- och idrottshall innan ytterligare privatiseringar av simhallar genomförs.
Vidare anser vi att uppföljningen av hur upphandlade verksamheter sköts måste utvecklas. En funktion på idrottsförvaltningen med utpekat ansvar att följa upp ingångna avtal med externa aktörer bör upprättas.
Vi konstaterar att inga egenregianbud ska läggas av förvaltningen utan att en referenskalkyl ska tas fram vid varje upphandling. Vi känner oro över att referenskalkylerna inte kommer att vara rättvisande, såsom i upphandlingen av Högdalens sim- och idrottshall där intäkterna reducerades i referensbudgeten. Därtill bidrar ett egenregianbud till att vad som är bäst för Stockholms invånare avgör vilken driftsform som väljs, inte den ideologiska kompassen.
Vi föreslår att kommunfullmäktiges mål ”Företag väljer etableringar i Stockholm framför andra städer i norra Europa” inte tillämpas på idrottsnämndens verksamhet. Målet säger inget om kvaliteten i idrottsverksamheten utan fokuserar enbart på antalet upphandlade verksamheter. Idrottsnämndens främsta uppdrag är att erbjuda idrott och motion till stadens invånare på lika villkor och med hög kvalitet.
En viktig uppgift är att särskilt beakta de föreningar som driver sina anläggningar själva. Föreningarna bör uppmuntras att utveckla sina verksamheter för att ytterligare bredda idrotts- och motionsutbudet för stadens invånare. Förvaltningen bör se över möjligheterna till kommunal borgen i de fall föreningar med god ekonomi vill bygga till eller bygga nytt i anslutning till sina nuvarande anläggningar.
Vi noterar att gymmet i Forsgrénska badet ska upphandlas. I staden har länge diskuterats att lokalerna behöver rustas upp. Om gymverksamheten upphandlas ställer vi oss frågan om hur detta påverkar eventuella upprustningsplaner.
Målet avseende inköpta ekologiska livsmedel bör öka till minst 40 %, istället för det lågt satta målet på 15 %. Vi noterar därtill att målet var satt till 25 % i verksamhetsplanen 2011, men att målet nu sänkts till 15 %. Det är förstås en beklaglig utveckling.
Staden behöver arbeta tydligare med att energieffektivisera och utrusta de byggnader som ingår i stadens förvaltning. Detta gäller speciellt stadens idrottsanläggningar som många gånger är energikrävande. Därför anser vi att idrottsförvaltningen i samband med nybyggnation och renoveringar i första hand ska välja förnybara energikällor, exempelvis solpaneler. Vidare ska idrottsförvaltningen sätta upp tydliga energieffektiviseringsmål i sin verksamhet. Vid nybyggnation bör nya alternativa lösningar på energieffektiva byggnader undersökas, i Växjö har exempelvis världens första tennishall medpassivhusstandard byggts.
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och idrottsnämnden beslutar enligt
ordförande Regina Kevius m.fl. (M), Daniel Favas (FP) och Fredric Ericssons (C) förslag till beslut.
Reservation
Emilia Bjuggren m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Mehdi Oguzsoy (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Åsa Jernberg (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr: 402-666-2011
1. Idrottsnämnden godkänner förslaget till nytt idrottspolitiskt program 2013-2017.
2. Idrottsnämnden överlämnar ärendet till kommunfullmäktige.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-11-27.
Idrottsförvaltningen har i dialog med stadens förvaltningar och bolag samt utvalda föreningar i Stockholm tagit fram ett förslag till ett nytt idrottspolitiskt program att gälla 2013-2017. Programmet remitterades brett efter beslut i idrottsnämnden den 22 maj 2012 och totalt har 56 remissvar inkommit. Programmet är ett av stadens styrdokument och är utformat i enlighet med stadens system för ledning och uppföljning, ILS, med indikatorer för att säkerställa måluppfyllelse.
Programmet genomsyras av ett folkhälsoperspektiv och det övergripande målet är att få fler stockholmare fysiskt aktiva. För att uppnå målet har sju fokusområden definierats: jämställdhet och mångfald, tillgänglighet, föreningsliv, övrig organiserad idrott/motion och spontanidrott, samverkan, anläggningar och ytor för fysisk aktivitet samt idrotten som upplevelse och inspiration. Till varje område finns strategier och ansvar kopplat. Ett antal indikatorer är utvalda för att utvärdera måluppfyllelse totalt samt ur ett jämställdhets-, mångfalds- och tillgänglighetsperspektiv.
Emilia Bjuggren m.fl. (S), Mehdi Oguzsoy (V) och Åsa Jernberg (MP) lämnar särskilt uttalande enligt följande:
Vi är glada att idrottsnämnden enhälligt har beslutat att arbeta fram ett nytt idrottspolitiskt program och välkomnar att alla inblandade har haft ambitionen att ta fram ett program som samtliga partier i Stockholms kommunfullmäktige kan ställa sig bakom.
Det är positivt att det nya idrottspolitiska programmet sätter folkhälsan i fokus. Programmet tar avstamp i insikten att folkhälsoarbetet måste bedrivas av fler av stadens förvaltningar än enbart idrottsförvaltningen. Detta ställer dock krav på att framför allt utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna känner ett ansvar och prioriterar sin del i arbetet om vi ska nå det långsiktiga målet att alla stockholmare år 2030 utövar idrott och motion utifrån sina önskemål och förutsättningar. Även stadsbyggnadskontoret har en viktig roll i sitt arbete att utforma en stad som underlättar och stimulerar rörelse.
Vi oroar oss samtidigt över om den borgerliga majoriteten verkligen har ambitionen att arbeta utefter det föreslagna idrottspolitiska programmet. Vi ser en tendens att majoriteten för en politik i retoriken och en annan i praktiken. Där majoriteten i retoriken har höga ambitioner och satsningar ser vi i praktiken svikna löften och uteblivna investeringar.
För att nå målet om att alla stockholmare ska vara i rörelse kommer det att krävas att staden tar ett aktivt ansvar för att erbjuda alla möjlighet till rörelse och motion. Samtidigt finns en risk att den borgerliga majoriteten avsäger sig möjligheter att utveckla verksamheten på grund av de upphandlingar som sker. Det är viktigt att driftsform väljs utifrån vad som är bäst för Stockholms invånare samt att ingångna avtal följs upp.
Redan idag uteblir beslutade investeringar på grund av att utrymmet saknas i investeringsbudgeten. Det är inte förenligt med att Stockholm ska erbjuda anläggningar för bredd-, motions- och spontanidrott. Tvärtom. Ska stockholmarna vara nöjda med tillgången till organiserad idrott och spontanidrottsytor krävs det att de föreningar som finns kan bedriva sin verksamhet samtidigt som det finns idrottsytor som inte är bokningsbara utan kan användas för spontanidrottande.
Det idrottspolitiska programmet sätter höga ambitioner avseende jämställdhet och mångfald i Stockholms idrottsliv, vilket är mycket positivt. Det gäller nu att sätta kraft bakom orden. Stadens egna rapporter visar exempelvis att de ytor för spontanidrott som finns i staden i mycket högre grad nyttjas av pojkar än av flickor. Idrottsförvaltningen måste analysera nya investeringar, förbättringar av gamla investeringar och förslag till aktiviteter utifrån målet att Stockholms stad ska erbjuda likvärdiga möjligheter för alla att vara fysiskt aktiva. Idrottsförvaltningen måste också analysera om de har lyckats med uppgiften att tillgodose både flickor och pojkars önskemål och behov av rörelse och motion.
Ytterligare ett exempel där vi anser att ambitionen i det idrottspolitiska programmet är bra, men där den borgerliga majoriteten i praktiken bedriver en motsatt politik, är kring simkunnigheten i staden. Simkunnighet är livsviktigt, men ger också möjlighet till motion, stärkt självkänsla och inte minst möjlighet att få ett betyg i ämnet idrott och hälsa. Ändå har den borgerliga majoriteten ökat kostnaden för staden skolor att bedriva simundervisning.
Om det nya idrottspolitiska programmet ska upplevas som trovärdigt bör dess fastställande i kommunfullmäktige åtföljas av en förstärkning av både idrottsförvaltningens budget och fastighetsförvaltningens investeringsbudget. Redan idag är det stor brist på halltider för både föreningar och spontanmotionärer. Ska idrotten i staden bli tillgänglig krävs att investeringstakten i nya anläggningar och planer ökar.
Genomförandebeslut
Dnr: 412-594-2012
1. Idrottsnämnden ger efter erhållet hyresmedgivande från kommunstyrelsens ekonomiutskott, förvaltningen i uppdrag att av fastighetskontoret beställa anläggande av två 11-manna konstgräsfotbollsplaner, den ena på Kaknäs BP och den andra på Årsta IP, till en sammanlagd investeringsutgift om 16,0 mnkr inklusive hittills nedlagda kostnader.
2. Idrottsnämnden godkänner att erforderliga programändringar vidas i syfte att anläggandet av de båda konstgräsfotbollsplanerna ska inrymmas i den budget på 16,0 mnkr som finns anslagen. Programändringarna ska inte drabba själva konstgräsplanerna.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-12-03.
På uppdrag av idrottsförvaltningen har fastighetskontoret tagit fram handlingar för upphandling av två 11-manna konstgräsfotbollsplaner. De nya planerna ska ersätta nuvarande naturgräsplaner dels på Kaknäs BP och dels på Årsta IP. Den sammanlagda kostnaden för båda projekten får uppgå till 16,0 mnkr fördelat med 8,0 mnkr för vardera planen, vilket avsattes i fastighetsnämndens budget för investeringar i idrottsanläggningar 2012 och 2013. Enligt en nyligen framtagen kalkyl baserad på de hittills framtagna handlingarna, riskerar de båda projekten att bli dyrare. Genom en del programändringar och vissa förenklingar, räknar dock fastighetskontoret och idrottsförvaltningen med att kunna vidta erforderliga åtgärder för att projektet ska hålla sig inom den avsatta budgetramen om 16,0 mnkr. Åtgärderna ska inte drabba själva konstgräsfotbollsplanerna.
Dnr: 322-209-2007
Idrottsnämnden godkänner förvaltningens förslag till utökat samverkansavtal mellan staden och Stockholms Handikappidrottsförbund.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-11-30.
Stockholms Handikappidrottsförbund, StHIF, har inkommit med hemställan om att omförhandla driftavtalet för Beckomberga sim- och idrottshall under pågående avtalsperiod. Sedan januari 2007 har StHIF varit ansvarigt för verksamhetsdriften. Avtalstiden är på tio år och upphör den 31 december 2016, men med möjlighet att förlänga avtalet med tre år. Syftet med driftavtalet är att förbundet ska driva ett idrottens hus för handikappidrotten i Stockholm och Stockholms län, och ha sitt kansli på plats. Samtidigt är idrottsanläggningen dagtid en tillgång både för skolorna i området samt Rehabverksamheten vid Stockholm läns landsting. Badet är också öppet vissa tider för allmänheten.
Dnr: 404-849-2012
Idrottsnämnden beviljar Fryshuset Basket bidrag med 628200 kronor, fördelat på 183600 kronor för hösten 2012 och 444600 kronor för 2013, för deras 0-taxeberättigade verksamhet i Fryshuset.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-11-23.
Fryshuset har sedan många år erhållit stöd för sin verksamhet av Stockholms stad. Under 2012 har Fryshuset Basket fått fakturor för sin barn- och ungdomsverksamhet i Fryshuset. Förvaltningen anser att 0-taxa bör gälla för verksamheten och föreslår att idrottsnämnden ger ett stöd till föreningen med 628200 kronor för tre terminer 2012-2013.
Dnr: 404-32-2012
Idrottsnämnden beviljar Stockholmskorpens ansökan om idrottsbonus med 200000 kronor per år under tiden 2013 till och med 2015.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-11-28.
Stockholmskorpen har inkommit med en ansökan om idrottsbonus. Den verksamhet som ansökan avser är framför allt ”prova-på” och en öppen gruppverksamhet för ungdomar 14-19 år i Skärholmen/Bredäng.
Dnr: 404-848-2012
2. Förvaltningen får i uppdrag att, i samarbete med de föreningar som mottagit idrottsbonusen, till nämnden återrapportera och utvärdera utförd verksamhet.
Föreningslivet är grunden till ett aktivt idrottsliv i Stockholm. För oss är det viktigt att skapa goda förutsättningar för föreningarna att bedriva sin verksamhet.
Därför förstärker idrottsnämnden föreningsstödet med ytterligare 5 miljoner för 2013. Sedan 2010 har nämnden ökat föreningsstödet med 24 procent, eller 9,6 miljoner kronor, vilket är ett välkommet tillskott för de närmare 500 aktiva föreningar som verkar i Stockholm.
Det är glädjande att många föreningar har sökt idrottsbonusen. Det är viktigt att ge utrymme för föreningarna att testa nya idéer som kan nå våra prioriterade målgrupper; inaktiva barn och unga samt personer med någon typ av funktionsnedsättning. Det vi saknar är dock i vilken utsträckning de projekt som beviljas stöd uppnår måluppfyllelse. Dels för att säkerställa att pengarna når rätt målgrupp men även för att följa upp vilken typ av aktiviteter som intresserar den målgrupp som vi vill nå. Vi vill att förvaltningen i samarbete med de föreningar som beviljats, eller under året kommer att beviljas, idrottsbonus ska återrapportera skriftligt till nämnden under 2013. Återrapporteringen ska innehålla måluppfyllelse, aktiviteter som genomförts samt hur många man nått med sin verksamhet.
Kommunfullmäktige beslutade i budget för 2013 om en utökad ram för idrottsnämndens föreningsstöd till 49,7 miljoner kronor.
Förvaltningen föreslår att idrottsnämnden beslutar att
· budgetramarna för medlemsaktivitetsbidraget höjs med 1 mnkr, lokalkostnads-, drifts- och engångsbidraget med 1,8 mnkr och för stödet till ridsporten med 0,2 mnkr
· reglerna för föreningsstödet ändras så att ett gemensamt generellt stöd till verksamhetslokaler införs för alla föreningar.
1. Föreningsstöd för 2013 fördelas enligt förvaltningens förslag.
2. Bidragsreglerna ändras i enlighet med förvaltningens förslag.
3. Budgetramarna för föreningsstödet utökas i enlighet med förvaltningens förslag.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Mehdi Oguzsoy (V) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.
1. Nämnden bilfaller i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
2. Verksamhetsstödet till Egalia utökas.
Siffror från bland annat Ungdomsstyrelsen visar tydligt att unga homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer som är osäkra på sin sexuella läggning eller könsidentitet har en betydligt sämre hälsa i jämförelse med den övriga befolkningen. RFSL och Ungdomsstyrel-
sen pekar på att en av de viktigaste insatser som kan göras för att främja hälsan hos unga hbtq-personer är att skapa mötesplatser för dessa unga.
Egalia som drivs av RFSL Stockholm är en sådan mötesplats. Cirka 2 500 hbtq-ungdomar besöker Egalia varje år. Mötesplatsen fyller en oerhört viktig funktion för många unga hbtq-personer i Stockholm.
Idag har Egalia öppet sex timmar i veckan, vilket inte på långa vägar är tillräckligt. Staden bör öka stödet till Egalia så att mötesplatsen kan utöka sina öppettider under veckorna samt ha öppet under skolloven.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för förvaltningens förslag till beslut.
Mehdi Oguzsoy (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för förvaltningens förslag till beslut.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) lämnar särskilt uttalande enligt följande:
Stockholm ska vara en stad för alla, en motions- och idrottsstad i världsklass.
Personer med funktionsnedsättning är en prioriterad målgrupp och vi har mycket mer kvar att göra för att nå de uppsatta målen att anpassa, utveckla och förbättra verksamhetsutbudet för personer med en funktionsnedsättning.
Det är då extra anmärkningsvärt att den borgerliga majoriteten låter budgeten för 2013 ligga kvar på samma nivå som för 2012 trots de höga och viktiga ambitionerna. Precis som förvaltningen skriver är det en förutsättning för att föreningar ska kunna erbjuda verksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, att det finns ledare som är engagerade och som har en speciell kunskap om målgruppen. Då krävs det mer resurser för att kunna utbilda och stötta ledarna. Det är år 2013 snart och vi borde ligga längre fram än vi gör i den utvecklingen.
För att nå stadens mål krävs det att vi tillsätter mer resurser och med Socialdemokraternas budgetförslag skulle vi nå de mål staden har satt upp.
Mehdi Oguzsoy (V) ansluter sig till Socialdemokraternas särskilda uttalande.
Yttrande över remiss från kommunstyrelsen
Dnr: 055-845-2012
Som yttrande över förslag till nytt it-program för Stockholms stad, ” It-program – ett program för digital förnyelse 2013-2018”, hänvisar idrottsnämnden till förvaltningens tjänsteutlåtande.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-12-02.
Förslaget till nytt it-program för Stockholms stad 2013-2018 utgår från kommunstyrelsens uppdrag att utreda och ta fram förslag till en framtida organisation för e-tjänstutveckling i Stockholms stad, att revidera den av kommunfullmäktige 2004 beslutade informationstekniska plattformen samt att ta fram lämpliga nyckeltal och verktyg för uppföljning av it-verksamheten.
I ärendet föreslås att dagens e-tjänstprogram och utvecklingsmodell ersätts av en sammanhållen modell för central finansiering av verksamhetsutveckling med hjälp av it. Stadsledningskontoret föreslår en sammanhållen modell för mätning och uppföljning av stadens it-verksamhet. Modellen omfattar ett antal perspektiv som sammantaget ger en mångsidig bild av stadens it, bland annat dess kostnadseffektivitet och förmåga att bidra till uppfyllelse av stadens mål.
Vidare föreslås en rad principer för den gemensamma it-miljön. Exempel på detta är öppenhet och integration mellan systemen, gemensamma plattformar istället för stuprörsorienterade verksamhetssystem, gemensamma lösningar och att enklare frigöra information från systemen.
Stadsledningskontoret föreslår en modell för styrning där kommunfullmäktige beslutar om den övergripande inriktningen för stadens it-leverans och där stadsdirektören uppdras att genom riktlinjer gällande stadens it-arkitektur och plattformar, konkretisera denna inriktning.
Förvaltningen tycker att programmet är bra och motsvarar de krav som kan ställas på en modern verksamhetsutveckling med hjälp av it.
Mehdi Oguzsoy (V) meddelar att han lämnar beslutet utan eget ställningstagande.
Svar på skrivelse från Emilia Bjuggren m.fl. (S)
Dnr: 412-637-2012
Som svar på skrivelsen om att anlägga konstgräs på tidigare beslutade planer nu hänvisas till förvaltningens tjänsteutlåtande.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-11-26.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) har i skrivelse till idrottsnämnden anfört att konstgräsfotbollsplaner ska anläggas på tidigare beslutade fotbollsplaner på Aspuddens IP och Bromstens IP.
Förvaltningen har under flera år fört diskussioner om att anlägga konstgräsfotbollsplaner på Aspuddens IP och Bromstens IP. Av olika orsaker har arbetena inte genomförts tidigare. För Aspuddens IP har medel saknats för genomförande. Bromstens IP har varit föremål för exploatering av del av idrottsplatsen och exploateringskontoret har uppmanat förvaltningen att avvakta med att anlägga konstgräs. Under 2012 har förvaltningen fått besked om att exploateringen av Bromstens IP delvis har förändrats och flyttats fram i tiden. Förvaltningen gör bedömningen att det nu tidsmässigt är möjligt att anlägga en regelrätt 11-manna konstgräsfotbollsplan på naturgräsfotbollsplanen på Bromstens IP.
Förvaltningen har i förslag till idrottsinvesteringar för 2013 och med inriktning för åren 2014-2017 prioriterat anläggande av konstgräsfotbollsplaner på Aspuddens IP och Bromstens IP och lagt in 1,0 mnkr per idrottsplats för projektering 2013 och 10,0 mnkr per anläggning för genomförande under 2014.
Som svar på skrivelsen hänvisar nämnden till förvaltningens förslag till beslut.
Det är anmärkningsvärt att en beslutad investering kan dröja många år innan verkställning p.g.a. att medel saknats. Detta visar på ett tydligt sätt hur den borgerliga majoritetens bristande ambitioner får stora konsekvenser för idrottslivet i Stockholm.
Det är också anmärkningsvärt att investeringar som beslutas om i investeringsbudgeten under år efter år av idrottsborgarrådet benämns som satsningar när svaret på denna skrivelse mycket tydligt visar vad de egentligen är: Tidigare svikna löften till stockholmarna!
Mehdi Oguzsoy (V) ansluter sig till Socialdemokraternas förslag till beslut.
förvaltningens förslag till beslut.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) och Mehdi Oguzsoy (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Svar på skrivelse från Bromstens IK
Dnr: 412-021-2010
2. Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med berörda parter komma överens om lämplig yta för den nya konstgräsplanen.
Det är glädjande att idrottsnämnden fattat beslut om att tidigarelägga konstgräsplanen på Bromstens IP. Innan dess att idrottsnämnden ska fatta inriktnings- och genomförandebeslut så uppdrar vi åt förvaltningen att, tillsammans med berörda parter, komma överens om den mest lämpliga placeringen för konstgräsplanen.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-11-21.
Stadsbyggnadskontoret upprättade 2008 ett programförslag om exploatering av Bromstens industriområde inklusive delar av Bromstens IP. På idrottsplatsens grusplan föreslogs byggnation av en ny skola. Som kompensation skulle befintlig naturgräsplan förses med konstgräs. Exploateringen av Bromstens IP har nu förändrats, bland annat har utbildningsförvaltningen meddelat att någon ny skola inte längre är aktuell i området.
Bromstens IK har skrivit till idrottsnämnden med önskemål om att en 11-manna konstgräsplan snarast bör anläggas på Bromstens IP. Förvaltningen gör bedömningen att det nu är möjligt att anlägga en regelrätt 11-manna konstgräsfotbollsplan och skolidrottsytor på befintlig naturgräsfotbollsplan. Förvaltningen har i förslag till idrottsinvesteringar 2013 och med inriktning på åren 2014-2017 lagt in medel för projektering under 2013 och genomförande 2014.
Som svar på skrivelsen med önskan om att anlägga konstgräs på Bromstens IP hänvisas till förvaltningens tjänsteutlåtande.
Vid anläggningen av en regelrätt 11-manna konstgräsplan på Bromstens IP ska förvaltningen lyssna in det lokala föreningslivets sypunkter och revidera beslutet om att anlägga planen på grusplanen istället för som nu föreslås, på den befintliga naturgräsplanen.
Det är olyckligt att Bromstens IK och alla idrottsutövare i området har fått vänta över sex år på stadens agerande i frågan kring exploatering och utveckling av området i och omkring Bromsten, inklusive uppförande av ny konstgräsplan.
Nu är dock ett genomförandebeslut på idrottsnämndens bord och här har förvaltningen stora möjligheter att ta till vara det lokala föreningslivets synpunkter som skulle ge en unik chans till integration, lägre kostnader och mer utnyttjande av befintliga idrottsytor. En fantastisk idrottsplats kort och gott.
Vid planeringen av idrottsplatsen 2013 och anläggning av konstgräs 2014 bör idrottsförvaltningen rådgöra med Bromstens IK om hur staden på bästa sätt tar tillvara de resurser som redan finns i form av belysning, staket m.m. samt de möjligheter som naturgräsplanen fortsättningsvis kan användas till, t.ex. matcher och träning för ungdomslag, A-lag, de lag som hyr in sig på Bromstens IP osv. På vintrarna kan isbana spolas mellan naturgräsplanen och blivande konstgräsplan, det är en ypperlig yta för det.
Det är också ett bra tillfälle att visa att det finns mening bakom orden i den av majoriteten beslutade budgeten om ett större samarbete med den ideella sektorn som ska prägla det kommande årets arbete.
Åsa Jernberg (MP) ansluter sig till Moderaternas, Folkpartiet liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut.
ordförande Regina Kevius m.fl. (M), Daniel Favas (FP), Fredric Ericssons (C) och Åsa Jernbergs (MP) förslag till beslut.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) och Mehdi Oguzsoy (V)) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Svar på skrivelser från Sannadals SK m.fl. samt från Emilia Bjuggren m.fl. (S)
Dnr: 411-555-2012, 418-455-2012
1. Som svar på skrivelse från Sannadals SK m.fl. om träningstider för inomhusidrott i Älvsjöområdet åberopar idrottsnämnden förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Som svar på skrivelse från Emilia Bjuggren m.fl. (S) angående Västbergahallen åberopar idrottsnämnden förvaltningens tjänsteutlåtande.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-10-16.
Förvaltningen besvarar i ärendet dels en skrivelse från Sannadals SK med flera om träningstider för inomhusidrott i Älvsjöområdet, dels en skrivelse från Emilia Bjuggren med flera (S) om Västbergahallen.
Förvaltningen redogör för de ekonomiska och andra förhållanden som gör att hyresavtalet i Västbergahallen avslutats och varför hyra av tider i Olympen Arena inte kunnat åstadkommas. Förvaltningen pekar även på de planer som finns för en ny, enklare hall invid Kämpetorpsskolan i samband med omarbetning av befintliga detaljplaner i området inför bostadsexploatering med mera.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) och Åsa Jernberg (MP) yrkar bifall till sitt gemensamma förslag till beslut enligt följande:
Förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden med:
- Förtydligande om vad de mödosamma försöken att finna tider i närliggande anläggningar har bestått av. Vilka anläggningar har undersökts och varför har dessa inte kunnat nyttjas?
- Tidigare efterfrågad redovisning av vilka konsekvenser det fått för områdets idrottsföreningar att Västbergahallen inte längre finns med i stadens utbud av träningshallar.
- Förslag på lämplig ersättning för Västbergahallen inklusive en redogörelse för vilka medel som behöver tillskjutas idrottsnämndens budget för att täcka de ökade kostnaderna.
Förvaltningen skriver i svaret på vår skrivelse om Västbergahallen att bristen på träningshallar i området är oroande och stor möda lagts ned på att försöka finna tider i närliggande anläggningar åt föreningarna för att få bukt med detta problem. Ändå har situationen inte
kunnat lösas och vi misstänker att även andra alternativa lösningar omöjliggjorts p.g.a. att den borgerliga majoriteten underfinansierar idrottsnämnden.Som skäl till att sluta hyra Västbergahallen anfördes att golvet utgjorde en säkerhetsrisk. Nu tycks detta problem vara åtgärdat. I svaret meddelas dock att förvaltningen inte har för avsikt att åter börja hyra hallen då den ansträngda budgetsituationen inte medger detta. Samma orsak, budgetutrymmet, anges för att inte hyra Olympen Arena i Älvsjö som har lediga tider att erbjuda. I förvaltningens svar anges inte hur stora tillskott i budgeten som krävs för att möjliggöra för förvaltningen att hyra en anläggning som områdets idrottsliv kan nyttja. Vi önskar få en redogörelse av ungefärlig storlek på de medel som behöver tillskjutas.
Istället för att prioritera dagens behov och nyttja tillgängliga hallar, hänvisar förvaltningen till framtida planer om en enklare idrottshall i anslutning till Kämpetorpsskolan. Denna hall kommer tidigast att stå klar 2015 om den byggs. Bristen på halltider är reell redan idag. Om den ansträngda budgetsituationen är förklaringen till att inget görs åt bristen på hallar ställer vi oss frågande om Stockholmsmoderaterna ens vill lösa detta problem. Moderaterna och de övriga borgerliga partierna hindrar genom att underfinansiera idrottsnämndens budget idrottsföreningar i Stockholm att bedriva sin verksamhet fullt ut.Vidare så efterfrågade vi i vår skrivelse en redogörelse för konsekvenserna hos de berörda idrottsföreningarna av att Västbergahallen inte längre står till förfogande, vilket vi saknar i förvaltningens svar.
Mehdi Oguzsoy (V) ansluter sig till Socialdemokraternas och Miljöpartiet de grönas förslag till beslut.
Emilia Bjuggren m.fl. (S), Mehdi Oguzsoy (V) och Åsa Jernberg (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Anmälan av skrivelse från Åsa Jernberg och Axel Nekham (båda MP)
Idrottsnämnden beslutar att lämna skrivelsen till förvaltningen för beredning.
Skrivelsen
Planer på ett utomhusbad i Järvaområdet har funnits länge och det finns bred enighet bland Järvaborna och inom staden om att ett utomhusbad behövs i området. I juni 2010 lade ytterstadsborgarrådet fram dokumentet ”Vision Järva Friområde – En plats för möten” i vilket planer redovisas på ett utomhusbad sydöst om Eggeby gård och norr om Spångadalen. Tyvärr togs programmet aldrig upp i stadsbyggnadsnämnden och än så länge finns inga konkreta planer på ett utomhusbad i Järva.
En annan möjlig placering av ett utomhusbad än Järvafältet är grönområdet mellan Rinkeby och Tensta. Många människor vistas här på somrarna och det är en naturlig samlingspunkt. Genom att förlägga badet här undviks också ökad exploatering av Järvafältet.
Rinkeby är Stockholms mest tätbefolkade område och fler bostadshus planeras. Med en ökning av befolkningen ökar också behoven av rekreationsmöjligheter, behov som bland annat skulle kunna fyllas med ett utomhusbad. Det är också många barnfamiljer i Rinkeby och Tensta som av ekonomiska skäl inte åker på semester, och för barnen skulle det vara betydelsefullt och förhöja sommarupplevelsen att kunna besöka ett utomhusbad med sina familjer.
Ett utomhusbad i Rinkeby skapar också möjligheter till nya arbetstillfällen för Rinkebys och Tenstas befolkning. Badvakter, caféverksamhet, glasskiosk och simskola för med sig möjliga jobb åtminstone på sommaren.
Mot bakgrund av ovanstående vill vi uppdra åt förvaltningen att
1. Redogöra för status vad gäller planering och uppförande av ett utomhusbad i Järvaområdet.
2. Se över möjligheterna att anlägga ett utomhusbad på grönområdet mellan Rinkeby och Tensta och återkomma till nämnden med en redogörelse.
Sporten rollerderby har varit på stark framväxt på senare år och numera är Stockholm Roller Derby ett av Europas bästa rollerderbylag. Sporten vänder sig till kvinnor och är en blandning av rullskridskolopp och amerikansk fotboll där två lag tävlar mot varandra på en oval
bana. De två lagen kör i en klunga åt samma håll och har varsin så kallad jammer vars uppgift är att ta sig igenom klungan, varva motståndarna och plocka poäng.
Rollerderbysporten får kvinnor som tidigare inte ägnat sig åt träning eller annan fysisk aktivitet att börja idrotta. Den stärker också kvinnors självkänsla och organiseras och drivs av kvinnor själva.
En utmaning för rollerderbysporten är att det är mycket svårt att finna idrottsytor i Stockholms stad där sporten kan utövas. Företrädare för sporten framför att situationen börjar bli ohållbar. Lokalutmaningarna innebär svårigheter för dagens utövare, men också att sporten får svårare att växa. Idag finns inte en enda lokal eller utomhusyta anpassad för rollerderby och utövarna har mycket svårt att finna träningslokaler överhuvudtaget.
Det är viktigt att även nya sporter, särskilt sporter med stor attraktionskraft på personer som vanligtvis inte idrottar, ges möjlighet att växa och bidra till en mångfald i idrottsutbudet. Staden bör därför undersöka möjliga lösningar i lokalfrågan för rollerderbysporten.
Mot bakgrund av ovanstående vill vi uppdra åt förvaltningen att återkomma till nämnden med
- förslag på lösningar avseende idrottsytor för sporten rollerderby.
Anmälan av skrivelse från Emilia Bjuggren m.fl. (S)
Riksidrottsförbundet håller just nu inne elitstödet till Gymnastikförbundet p.g.a. den allvarliga kritik som framförts mot landslagsverksamheten. Det är viktigt och bra att RF och Gymnastikförbundet själva tar allvarligt på kritiken och kommer att arbeta med att förändra sitt arbetssätt.
Gymnastiken är otroligt viktig för barn och unga och ett sätt att utveckla motoriken för barn i tidig ålder, vilket de har glädje av både fysiskt och för inlärningsförmågan framöver. Många gymnastikföreningar i Stockholm bedriver en fantastisk verksamhet där barn och ungdomar hittar rörelseglädjen, och 3000 barn står i kö för att få vara med i Stockholmsområdet.
Det är dock viktigt att vi som förtroendevalda kan vara trygga med att stadens stöd till idrotten går till föreningar som arbetar enligt idrottens värdegrund och med ett barnrättsperspektiv. I förslaget till nytt idrottspolitiskt program lyfts också fram att idrottsnämnden ansvarar tillsammans med stadens föreingsliv för att motverka elittänkande i för tidiga åldrar.
Vi vill ge förvaltningen i uppdrag att
- återkomma till idrottsnämnden med en föredragning om hur man arbetar med att följa upp att de idrottsföreningar som beviljas stöd från staden arbetar enligt de kriterier som bidragen kräver och följer intentionerna i barnkonventionen
- kalla Gymnastikdistriktsförbundet i Stockholm och berörda föreningar till dialog med förvaltningen och Stockholms idrottsförbund för att se över den lokala situationen.
Rollerderby är en kontaktsport som utövas på inlines och växer snabbt i Sverige. Det som gör rollerderby extra speciellt är att det är stort fokus på det teatrala med utstyrslar och shownamn, det är dessutom en sport som än så länge endast utövas av tjejer i Sverige.
Idag finns det två rollerderbyligor i Stockholm, de kan dock sällan träna eller tävla i Stockholms kommun eftersom de inte tilldelas träningstider i stadens idrottshallar, och med den hallbrist som råder är det svårt att hitta lediga tider i vår kommun.
Rollerderbyn är inordnad i Skridskoförbundet och borde därmed räknas som en sport vilken som helst och tilldelas träningstider som alla andra idrotter. Vintertid är det en innesport, men som kräver hårt golv. Under sommarhalvåret kan idrotten utövas i tomma ishaller eller ute i det fria, det behövs bara ett hårt, fint underlag.
Vi vill ge förvaltningen i uppdrag att återkomma till idrottsnämnden med:
- förslag på lämplig yta i Stockholm att rita upp en utomhus rollerderbybana på
- besked om ishall dit rollerderbyn kan hänvisas under de månader då det inte ligger is
- svar på hur rollerderbyn ska inordnas i fördelningssystemet för halltider alternativt med förslag på annan lämplig lokal, som exempelvis en gammal industrilokal eller lagerlokal, så att även rollerderbyutövarna kan idrotta på lika villkor från och med nästa säsong.
Idrottsnämnden tackade för informationen
a) Olof Öhman anmälde förvaltningsbeslut om ny detaljorganisation.
b) Olof Öhman informerade om förvaltningens planerade kampanj ”Rör på dig i Stockholm”. Kampanjen kommer att genomföras under 2013, och bland annat synas på affischpelare över staden.
________
