Din position: Hem > Stockholms stad > Idrottsnämnden > Sammanträde 2013-02-05
Idrottsnämnden beslutar fastställa dagordningen efter att punkten Information och övriga frågor lagts till.
BESLUT
Idrottsnämnden beslutar
Idrottsnämnden beslutar godkänna anmälan av protokoll nr 10/2012 från nämndens sammanträde 2012-12-18 som justerats 2012-12-20.
Ordförande Regina Kevius (M) och vice ordförande Emilia Bjuggren (S) utses att justera dagens protokoll.
Anmälningarna läggs till handlingarna.
Anmälan gjordes av:
a) Förteckning över inkomna skrivelser till idrottsnämnden (meddelandelista) 2012-12-05 – 2013-01-21
b) Kontorsutlåtande över remiss från kommunstyrelsen av förslag till skolplan för Stockholms stad. Remisstid 21 december 2012.
c) Kontorsutlåtande över remiss från kommunstyrelsen av remiss från Naturvårdsverket av rapporten Att tillgängliggöra skyddade natur- och kulturområden. Remisstid 21 december 2012.
d) Tillämpningsanvisningar för tillfällig delegation efter idrottsförvaltningens omorganisation 2013.
Dnr: 101-85-2013
Idrottsnämnden beslutar följande:
1. Verksamhetsberättelsen för 2012 godkänns.
2. Fordringar om 1 876 254 kronor nedskrivs enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning.
3. Intraprenadens överskott om 1,8 mnkr förs över till tidigare års ackumulerade resultatfond, som därmed uppgår till 4,6 mnkr.
4. Redovisningen överlämnas till kommunstyrelsen.
5. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Ärendet
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2013-01-23.
Idrottsnämnden redovisar ett nettounderskott inom driftbudgeten om totalt 19,3 mnkr efter resultatdisposition. Underskottet beror på att intäkter för sålda års- och halvårskort avseende 2013 har periodiserats. Exklusive denna periodisering hade idrottsnämnden redovisat ett nettoöverskott om 8,4 mnkr efter resultatdisposition.
Överskottet inom driftbudgeten beror på att det funnits en extra stor osäkerhet över hur intäkterna för planhyror, sim- och idrottshallarnas försäljningsintäkter samt energikostnaderna skulle utvecklas under hösten.
Den ökade osäkerheten som inrymts i prognoserna under året beror på följande. En taxehöjning gjordes på planhyrorna för idrottshallar från och med hösten 2012 och det har varit svårt att bedöma den ekonomiska effekten av taxehöjningen samt hur efterfrågan skulle påverkas. Flera sim- och idrottshallar har fram till nyligen varit stängda för upprustning, vilket gör det svårare att bedöma intäktsutvecklingen för dessa. Slutligen har förutsättningarna kring elpriset förändrats under året, i samband med tertialrapport 2 erhölls uppgifter om ett högre elpris än det budgeten baserades på.
Under hösten har ett lägre fast elpris förhandlats fram, vilket kraftigt förbättrat nämndens ekonomiska läge. Även intäkterna för planhyror samt sim- och idrottshallarnas försäljning har utvecklats positivt. Detta har resulterat i att förvaltningen har varit lite för restriktiv avseende olika kostnader, exempelvis har vissa planerade projekt avseende fastighetsunderhåll senarelagts.
Förvaltningens förslag till beslut
Idrottsförvaltningen föreslår att idrottsnämnden beslutar:
Se under rubriken BESLUT.
Framlagda förslag till beslut
Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Beslutsgång
Idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Emilia Bjuggren m.fl. (S) lämnar särskilt uttalande enligt följande:
Verksamhetsberättelsen för idrottsnämnden 2012 visar på en i många delar välskött verksamhet som ger många stockholmare goda möjligheter att idrotta och delta i föreningsliv.
Några påpekanden är ändå viktiga inför den fortsatta verksamheten under 2013 och framåt.
Arbetet med att nå fler unga, särskilt tjejer och personer med funktionsnedsättning, måste ges högsta prioritet. Precis som förvaltningen beskriver finns ett stort behov av nätverkande och andra typer av insatser för att nå unga. Vi ser gärna att förvaltningen dels återkommer med verksamma förslag på åtgärder utifrån den erfarenheten för att säkerställa att fler stockholmare blir fysiskt aktiva, dels ökar takten i arbetet med att skapa en gemensam fritidswebb för barn och unga med funktionsnedsättning. Webben bör rimligen vara i drift under 2013. Det räcker inte med det s.k. verktyget idrottsbonus för att nå uppsatta mål för 2013 och framåt.
Måluppfyllelse
Vi vill återupprepa den kritik vi tidigare framfört mot en del av de mål och indikatorer som majoriteten utformat och hur dessa samverkar. Det är svårt att se hur måluppfyllelsen i att företag ska välja etableringar i Stockholm framför andra städer i norra Europa uppfylls genom graden av upphandlad verksamhet i staden, t.ex. driften av en sim- och idrottshall till entreprenör. Därtill finns det anledning att vara kritisk till begreppet delvis uppfyllt. Här har staden tyvärr satt nya standarder för betygsinflation, som exempel kan nämnas målet Invånare i Stockholm ska vara eller bli självförsörjande. Där finns endast en indikator med, Antalet ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi. Idrottsnämnden nådde inte upp till målvärdet om 60 sommarjobbande ungdomar, trots det uppfylldes målet delvis. Här skulle nämnden kunnat göra stora insatser för att locka fler unga in i idrottsutövandet i Stockholm, genom att t.ex. erbjuda ungdomarna jobb på stadens anläggningar och bad under sommarlovet.
Det är välkommet att Moderaterna nu säger sig vilja bygga fler (billiga) idrottshallar. Samtidigt har investeringsbudgeten för idrottshallarna minskat under en rad av år vilket gör det allt svårare att uppfylla målen, inte minst när det gäller ungdomars idrottande.
Verksamhetsberättelsens investeringsbilaga redovisar hur ambitionsnivån kraftigt har sänkts under året. I VP 2012 låg investeringsvolymen på 318700 mnkr samtidigt som bokslutet visade en differens på nästan 30 mnkr i minskade investeringar. Det går inte att göra satsningar i retorik och verksamhetsplaner utan att det också genomförs i praktiken. Verklighetens Stockholm visar tydligt både bristen på anläggningar och idrottsytor och det gigantiska underhållsbehovet för kommande år.
Därtill sänder det fel signaler när intraprenaden i västerort gör ett överskott medan andra avdelningar år efter år brottas med besparingar. De har vissa underhållsbehov, och det är bra att ha en viss buffert, men pengarna bör användas till verksamhet snarare än att sättas av i en s.k. resultatfond. Vi anser att staden bör överväga att bryta avtalet och ta tillbaka verksamheten i egen regi.
Åsa Jernberg (MP) lämnar särskilt uttalande enligt följande:
Stockholm står inför stora utmaningar vad gäller att komma tillrätta med ojämlikheten som råder i staden, inte minst avseende hälsa. Det är en utmaning som såväl idrottsnämnden som staden som helhet bär med sig in i år 2013.
Det är positivt att idrottsnämnden under år 2012, efter en väl genomförd och konstruktivt präglad process, enhälligt beslutat om ett förslag till nytt idrottspolitiskt program som samtliga partier i kommunfullmäktige kan ställa sig bakom.
I verksamhetsberättelsen för år 2011 redovisades ett överskott på 5,5 mnkr för posten fastighetsunderhåll. För år 2012 är överskottet på 3,1 mnkr. Detta är beklagligt med tanke på de stora underhållsbehov som finns i verksamheten. Idrottsförvaltningens snäva budgetramar har fått som konsekvens att förvaltningen inte vågat använda de avsatta medlen fullt under varken år 2011 eller 2012. Det är illa att ett överskott presenterats två år i rad avseende det så viktiga underhållsarbetet.
Vi noterar att inte en enda förening har utnyttjat möjligheten att söka medel för att öka tillgängligheten i sina verksamhetslokaler. Vi saknar en förklaring till varför det är så. Därför bör förvaltningen återkomma med en redogörelse för vad anledningen är samt vilka eventuella åtgärder som behövs. Det är viktigt att föreningarna uppmuntras att ansöka om medel för att bidra till att öka tillgängligheten i staden.
På grund av att förvaltningens olika ansökningar under året avslagits har insatser avseende friskvårdsinsatser i daglig verksamhet och gruppbostad inte kunnat genomföras. Det är viktigt att det finns resurser till åtgärder för den här viktiga målgruppen, den styrande majoriteten kan inte enbart förlita sig till ansökningar om projektmedel.
Andelen miljöbränslen i förvaltningens miljöbilar är fortsatt låg (34,4 % mot målet på 85 %). Det är mycket viktigt att ett starkt offensivt arbete bedrivs för att öka andelen miljöbränslen.
Nämnden bör noga följa konsekvenserna av de oroande taxeökningar som genomfördes under år 2012 i syfte att analysera hur dessa påverkat stockholmarnas nyttjande av hallarna.
Vi noterar att nämndmålet ”Besökare i stadens idrottsanläggningar ska känna sig trygga och säkra” uppfylls helt. Detta är bra, men samtidigt är de indikatorer som används enbart relaterade till simhallar. Staden har många idrottsanläggningar och om detta nämndmål ska ha någon betydelse bör fler typer av anläggningar beröras vid mätningen av trygghet. Vad gäller exempelvis fotbollsarenor bör en indikator vara att undersöka den upplevda tryggheten hos den vanliga besökaren av anläggningen, såsom exempelvis barnfamiljer.
Det är med stor oro som vi konstaterar att bara 20 procent av de bemannade anläggningarna har genomfört utrymningsövningar under år 2012. En brand som uppstår kan snabbt leda till allvarliga följder i en välbesökt anläggning. Vi anser att utrymningsövningar skyndsamt ska genomföras på de anläggningar som ännu inte genomfört dessa.
Vi konstaterar att uppföljningen av internkontrollplanen visar att inköp gjorts från ej upphandlade leverantörer. Det är viktigt att förvaltningen kommer tillrätta meddetta.
Mehdi Oguzsoy (V) lämnar särskilt uttalande enligt följande:
För varje år som högeralliansen stått för ansvaret för idrottsnämnden så har ambitionsnivån successivt sänkts.Byggtakten och tillkomst av nya anläggningar motsvarar inte behoven på långa vägar. Löpande underhåll skjuts på framtiden och medel avsatta för underhåll används som regulator för att täcka underskottet av driftbudgeten. Att uppskjutna underhållsinsatser leder till kapitalförstöring och fördyringar tycks icke bekymra sittande majoriteten. Trots enorma behov av nya anläggningar så finns det inte tillräckligt med ekonomiska resurser för att täcka behoven. När olika föreningar försöker väcka och uppmärksamma högeralliansen om behoven av nya anläggningar så blir svaret från dem att det saknas medel. Fotbollsföreningar i Bromsten och Sätra ska enligt majoritetens logik vara tacksamma att man lägger nya konstgräsplaner i Hjorthagen och i Årsta. Högeralliansen ställer med sin förda politik olika föreningar och behov mot varandra och väljer innerstaden och närförort framför förorterna.
Med vackra formuleringar och skicklig retorik försöker högeralliansen stilla idrottsstockholm, men det är inte hållbart i längden och det krävs handling också. Egna uppsatta mål i verksamhetsplaneringen struntar de i. Den styrande majoritetens nedskärningar och avgiftsökningar förklaras som satsningar i olika dokument. Det ska låta fint, men att man inte sätter handling bakom orden är inga problem för den moderatledda koalitionen.
Privatiseringar och konkurrensutsättningar ska fortsätta oavsett om det gagnar stockholmarna eller inte. Konkurrensutsättningen av Högdalens sim- och idrottshall som gjordes förra året innebär att staden förlorar minst 1 miljon kronor årligen, som strömmar rakt ner i riskkapitalisternas fickor. Företaget kommer att under kontraktstiden tjäna minst 10 miljoner kronor på bekostnad av idrottsstockholm. Andra simhallar står på tur att gå samma öde till mötes som Högdalen. Enligt högeralliansen i stadshuset så ska allt säljas som inte är myndighetsutövning, men nu verkar de skylla privatiseringar på konkurrenslagstiftningen. Det är dock lögn och inget annat. För det första så har Konkurrensverket inte prövat saken, för det andra så kan det inte vara inom rimlighetsnivå att kommunen ska plöja ner 100-tals miljoner i anläggningar för att i nästa handvändning låta ett privat företag utan ekonomiska risker ta hem vinster, för det tredje så påminner detta vansinne mycket om de olagliga avknoppningar som högeralliansen drev igenom inom bland annat barnomsorg och vård. Riskkapitalisters väl och ve kommer i detta sammanhang före barn och ungdomar i Stockholm. Det är mycket allvarligt och ansvarslöst av högeralliansen att bedriva politiken på detta sätt.
Dnr 330-24-2013
Idrottsnämnden godkänner förvaltningens förslag till miljöhandlingsplan.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2013-01-08.
Förslag till idrottsnämndens miljöhandlingsplan grundar sig på Stockholms miljöprogram 2012-2015. Idrottsnämnden yttrade sig över en remiss av programmet i oktober 2011. I budget för 2012 fick stadens nämnder i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram egna handlingsplaner. Stockholms miljöprogram har sex huvudmål och 29 delmål. Idrottsnämndens verksamheter berörs av 18 delmål med åtföljande indikatorer.
Åsa Jernberg (MP) yrkar bifall till sitt eget förslag till beslut enligt följande:
Nämnden återremitterar förvaltningens förslag till miljöhandlingsplan.
Nämnden anför därutöver följande:
Staden behöver arbeta tydligare med att energieffektivisera. Detta gäller inte minst stadens idrottsanläggningar som många gånger är energikrävende. Vid nybyggnation bör nya alternativa lösningar på energieffektiva byggnader undersökas. I Växjö har exempelvis världens första tennishall med passivhusstandard byggts. I stadens miljöprogram anges att energianvändningen ska vara högst 55 kWh/kvm i nyproducerade byggnader. Idrottsförvaltningen bör ha högre ambitioner än så. Energianvändningen i nyproducerade idrottshallar och idrottsplatser bör förbruka max 50 kWh/kvm. Målet bör vara att efter år 2015 bygga enligt passivhusstandard. Ur klimatsynpunkt är det mycket viktigt att använda sig av förnybara energikällor, såsom exempelvis solceller.
Miljöhandlingsplanen bör innehålla målet att förvaltningen vid utgången av år 2015 ska ha ökat andelen ekologiska livsmedel i sina verksamheter till 50 procent.
I planen anges att personbilar med högre utsläpp av koldioxid än 200 g/kv inte ska användas. Detta är ett alltför högt värde och det bör sänkas till 120 g/km.
Förvaltningens miljöbilar har länge tankat en alltför låg andel miljöbränslen (år 2012 är andelen 34,3 % mot målet 85 %). Det behövs ett starkt offensivt arbete för att öka andelen miljöbränslen. Meningen ”Idrottsförvaltningens anställda ska dokumentera varför man inte tankar med förnyelsebart bränsle i månadsvisa journaler” bör skärpas till att utgångspunkten är att förnyelsebart bränsle ska tankas, men om undantag görs ska de anställda dokumentera skälet till detta.
Det är viktigt att nya båtplatser som anläggs uppförs på ett hållbart sätt samt att båtplatserna har tillgång till latrintömning och miljövänlig båttvätt.
Mehdi Oguzsoy (V) ansluter sig till Miljöpartiet de grönas förslag till beslut.
Ordföranden ställer proposition på förslaget om återremiss och finner att idrottsnämnden beslutar att fatta beslut i ärendet idag.
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.
Reservation
Åsa Jernberg (MP) och Mehdi Oguzsoy (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Regina Kevius m.fl. (M), Daniele Fava (FP) och Fredric Ericsson (C) lämnar särskilt uttalande och Leif Kroon (KD) lämnar ersättaryttrande enligt följande:
Idrottsnämnden ska aktivt delta i stadens miljöarbete. Miljöplanen för 2013-2015 visar på höga ambitioner och konkreta arbetsmetoder, vilket nämnden lagt grunden för bland annat genom den säsongindelning för anläggningar som råder. Att värma upp planer vintertid och hålla isar frusna sommartid skulle innebära en mycket hög energiförbrukning.
Idrottsnämndens viktigaste miljöarbete består i energieffektiviseringar på våra anläggningar. Det finns stort utrymme till förbättringsåtgärder när gamla anläggningar ska renoveras. Inom stadens simhallar finns ett stort renoveringsbehov. I valet mellan ombyggnation/renovering och nybyggnation ska de långsiktiga energi- och driftskostnaderna analyseras noga. Att bygga nytt är troligen inte bara mer kostnadseffektivt utan ger bättre förutsättningar för ny teknik och smarta energibesparande åtgärder jämfört med att renovera gamla anläggningar.
Inför kommande beslut om att bygga nya anläggningar och/eller renovera önskar nämnden få utrettvilka konsekvenser på energiförbrukningen samt andra miljökonsekvenser som investeringen innebär.
Idrottsnämndens prioriterade mål är att få fler stockholmare fysiskt aktiva, främst barn och unga. Att driva idrottsanläggningar är en viktig del i att skapa möjligheter för fysisk aktivitet. Med detta som utgångspunkt ska verksamheten bedrivas så energieffektivt och miljövänligt som möjligt.
Staden är en stor fastighetsägare, arbetsgivare och upphandlare och har en viktig roll att spela i kampen för en bättre miljö. Anläggningar, fastigheter och verksamheter ska bedrivas så energieffektivt som möjligt. All upphandling ska innehålla miljökrav och varje arbetsplats ska ta ett miljöansvar.
Idrottsnämnden och fastighetsnämnden har ett stort ansvar för att ytterligare effektivisera stadens idrottsanläggningar. Framförallt sim- och ishallar kräver mycket energi och förvaltningarna måste arbeta med att effektivisera anläggningarna så att dessa kräver så lite energi som möjligt och att energin återanvänds där det är möjligt. Vi bör lära av goda exempel runt om i landet och i världen. Det kan exempelvis vara värt att titta på anläggningar där man använder värmen som transporteras från isanläggningar till att värma upp simhallar och vice versa.
Energibesparing inom idrottsnämndens område måste ske genom just energieffektivisering. Det får inte vara så att det används som en ursäkt för att spara in på verksamheten och på så vis göra budgetbesparingar. Det måste exempelvis finnas möjlighet att spela fotboll i Stock-
holm även vintertid precis som att det är rimligt att skridskosäsongen kan inledas tidigare än i december. Det gäller att utveckla våra anläggningar och metoder så att detta kan göras på ett energieffektivt sätt.
Förslag till inriktnings- och genomförandebeslut
Dnr 411-101-2013
1. Idrottsnämnden godkänner att förvaltningen från fastighetskontoret beställer uppförande av en ny idrottshall med dubbla planer på Stora Mossens IP till en beräknad investeringsutgift om högst 40,0 mnkr.
2. Idrottsförvaltningen medges rätt att efter godkännande i kommunstyrelsens ekonomiutskott teckna ett tillägg till nuvarande hyresavtal för Stora Mossens IP till följd av den aktuella investeringen.
3. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsens ekonomiutskott för godkännande av hyreshöjningen om cirka 3,0 mnkr år 1 till följd av investeringen.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2013-01-15.
Fastighetsnämnden får i uppdrag av idrottsnämnden att bygga en ny fullstor dubbelhall för idrottsändamål på Stora Mossens IP för totalt 40,0 mnkr inklusive hittills nedlagda kostnader. Den nya hallen utförs enligt det förprogram som idrottsförvaltningen tagit fram. För den nya hallen finns en byggrätt som totalt mäter 40x112 meter i storlek. Bredden vid hallens mittparti är cirka 30 meter. Bredden på själva hallen som placeras strax norr om befintlig ishall är 26 meter. Den totala ytan för hallen med två fullstora planer och ett gemensamt mittparti med omklädningsytor med mera, uppgår till ca 3000 kvm. Med en beräknad kostnad om högst 40,0 mnkr, blir detta 13500 kr/kvm.
Den nya hallen är avsedd för bollsporter, gymnastik och skolidrott och utförs enligt det program som idrottsförvaltningen har för miljöanpassat byggande. Hallen ska också vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
Drifttagningen av den nya hallen innebär en tillkommande hyreskostnad för idrottsförvaltningen år 1 med cirka 3 mnkr vara 2,35 mnkr (71 procent) utgör kapitalkostnad.
Mehdi Oguzsoy (V) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
1. Idrottsnämnden beslutar i huvudsak enligt förvaltningens förslag.
2. Idrottsnämnden ställer sociala och etiska krav i upphandlingen enligt vad som framgår nedan.
Vid upphandling på idrottsförvaltningens område ska förfrågningsunderlaget alltid innehålla sociala och etiska krav samt förbehåll om att ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet ska följas.
Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor, exempelvis enligt den beprövade ”Vita jobb-modellen”. Avtalet ska säkra att personalen försäkras och att arbetsgivaren betalar in pensioner för de anställda. Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ska vara ett krav. Det räcker inte med att lönekostnader understigande avtal mellan Fastighetsanställdas förbund och Almega ska kunna resovisas utan de anställdas villkor ska vara sådana att alla avtalade rättigheter säkras.
Samma yttrandefrihet eller meddelarfrihet i fråga om arbetet ska gälla för personalen i den upphandlade verksamheten som för offentliganställda. Stadens antidiskrimineringsklausul är otillräcklig eftersom den inte gäller för underleverantörer och inte anger vite som sanktionsmöjlighet. Dessutom kan den tillämpas först när det finns en lagakraftvunnen dom, vilket är sällsynt eftersom mål om diskriminering brukar leda till förlikning.
Alla nämnda krav ska självklart gälla såväl leverantör som underleverantör.
Mehdi Oguzsoy (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr 404-66-2013
1. Idrottsnämnden beviljar Rinkeby Boxing Clubs ansökan om idrottsbonus med 200000 kronor per år under tiden 2013 till och med 2015.
2. Idrottsnämnden beviljar Shanta IF sammanlagt 170000 kronor i idrottsbonus för åren 2013 och 2014.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2013-01-11.
Rinkeby Boxing Club har inkommit med en ansökan om idrottsbonus. Den verksamhet som ansökan avser är framför allt ”prova på”-verksamhet på fredag- och lördagkvällar samt en riktad flickverksamhet.
Shanta IF har inkommit med en ansökan om idrottsbonus för att nå fler invandrarflickor med fysisk aktivitet, ”drive in-basket”, genom att rekrytera och utbilda kvinnliga ledare.
Förvaltningen föreslår att idrottsnämnden beviljar Rinkeby Boxing Club och Shanta IF idrottsbonus enligt förvaltningens utlåtande.
Yttrande över remiss från kommunstyrelsen
Dnr 055-868-2012
Som yttrande över förslag till ”Införande av standardiserade arbetssätt med tekniskt systemstöd för ärende- och dokumenthantering i Stockholms stad – projekt eDok”, hänvisar idrottsnämnden till förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förslaget till ”införande av standardiserade arbetssätt med tekniskt systemstöd för ärende- och dokumenthantering i Stockholms stad – projekt eDok” utgår från kommunstyrelsens uppdrag att inrätta ett standardiserat arbetssätt med tekniskt systemstöd för ärende- och dokumenthantering. Projekt eDok är ett delprojekt i genomförandet av stadens e-arkiv (projekt Navet), vilket reglerar gemensam långtidslagring av information i Stockholms stad.
Det föreslagna tekniska systemstödet för ärende- och dokumenthantering är helt i linje med idrottsförvaltningens syn på en effektiv e-förvaltning. Om staden dessutom sparar 26 mnkr per år och hämtar hem investeringen på 2-3 år så är detta ett tillräckligt incitament för en investering i stadsgemensamma arbetsprocesser.
Yttrande över remiss från kommunstyrelsen av motion (2012:49) av Emilia Bjuggren och Jari Visshed (bägge S)
Dnr 412-871-2012
1. Som yttrande över remiss av motion (2012:49) om skapande av idrottsmöjligheter på Kungsholmens skolgårdar hänvisar idrottsnämnden till vad som sägsi förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2013-01-21.
Motionärerna föreslår att Skolfastighetsbolaget (SISAB) och berörda förvaltningar får i uppdrag att lägga konstgräs eller uppföra kulananläggningar på skolgårdarna till några av stadsdelens skolor. Vidare att skolgårdsytorna görs bokningsbara i stadens bokningssystem på kvällstid samt att viss tid på varje yta blir öppen för spontanidrott.
Förvaltningen anser att ett tillskott i det totala utbudet av konstgräsytor för motion och idrott är välbehövligt. Enligt rådande ansvarsfördelning är det i normalfallet SISAB som har ansvaret för investeringar och drift på skolmark.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
1. Idrottsförvaltningen erbjuder SISAB att bistå med planering och beställning av investeringar i idrottsytor på stadens skolgårdar.
2. Som yttrande över remiss av motion (2012:49) om skapande av idrottsmöjligheter på Kungsholmens skolgårdar hänvisar idrottsnämnden till vad som sägs i följande utlåtande.
3. Paragrafen justeras omedelbart.
Idrottsförvaltningen har meddelat att ett tillskott i det totala utbudet av konstgräsytor för motion och idrott är välbehövligt. Eftersom det enligt rådande ansvarsfördelning är SISAB som har ansvaret för investeringar och drift på skolmark vill vi kraftfullt uppmana kommunfullmäktige att ge SISAB i upprag att avsätta medel för ändamålet. Då idrottsförvaltningen har lång erfarenhet av att arbeta med anläggande av idrottsytor ser vi gärna att förvaltningen bistår SISAB med den kunskapen och hjälper till med planering och beställande.
I förslaget till idrottspolitiskt program framgår att det är idrottsnämnden tillsammans med övriga berörda nämnder som ansvarar för att verka för att kunna erbjuda en mångfald i anläggningar och ytor som syftar till att främja det spontana idrottandet. Tillgängliga ytor på stadens skolgårdar skulle möjliggöra just detta.
Fotboll är den ojämförligt största idrotten i Stockholm och därav är det viktigt att skapa fler fotbollsytor i Stockholm. Bristen på idrottsytor drabbar dock i princip alla idrotter i staden, varför det är önskvärt att de idrottsytor som skapas på skolgårdarna är så multifunktionella som möjligt och kan användas till att utföra många olika idrotter.
Förutom att det skulle underlätta för föreningslivet och spontanidrottandet om det skapas fler idrottsytor i Stockholm så är det positivt för skolorna. I förslaget till nytt idrottspolitiskt program föreslås att utbildningsnämnden ansvarar för att dagligen erbjuda alla elever i skolan möjlighet till fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen. Detta underlättas om skolorna har ytor på skolgården som stimulerar till fysisk aktivitet.
Mehdi Oguzsoy (V) ansluter sig till Socialdemokraternas förslag till beslut.
Nämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till yttrande.
Vi ser positivt på att, i enlighet med motionens intentioner, öka möjligheten till idrottsaktiviteter på skolgårdar under de tider då skolverksamhet inte pågår. Då ansvaret för investeringar och drift på skolmark återfinns hos SISAB och utbildningsförvaltningen bör idrottsförvaltningen, SISAB och utbildningsförvaltningen få i uppdrag att inleda en dialog om hur möjligheterna till idrott på skolgårdar kan utvecklas. Inom ramen för en sådan dialog bör parterna diskutera vilka idrottsaktiviteter som attraherar såväl killar som tjejer, i syfte att
säkerställa jämställda satsningar. Det är viktigt att en utveckling av idrottsytor på skolgårdar inte resulterar i verksamhet som primärt nyttjas av enbart ett kön.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) och Mehdi Oguzsoy (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Åsa Jernberg (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Svar på remiss från kommunstyrelsen av motion (2012:44) från Emilia Bjuggren (S)
Dnr 412-872-2012
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2013-01-22.
I motionen föreslår Emilia Bjuggren (S) att de grusplaner som finns i stadsdelarna kring Järvafältet ersätts med konstgräs samt att SISAB ges i uppdrag att anlägga Kulananläggningar eller liknande på sina skolgårdar runt Järvafältet.
Idrottsförvaltningen tar i sitt svar endast ställning till förslaget att förse de grusplaner som finns i stadsdelarna kring Järvafältet med konstgräs, eftersom det är det som ingår i idrottsnämndens ansvarsområde.
Förvaltningen anser att tillgången på konstgräsplaner runt Järvafältet är relativt god. Förvaltningen förvaltar för närvarande över sexton fotbollplaner inom området, varav hälften är försedda med konstgräs. Förvaltningen bedömer att på sikt bör ytterligare konstgräsplaner ersätta befintliga grusplaner inom området.
1. som svar på remissen om konstgräs kring Järvafältet hänvisar idrottsnämnden till vad som sägs i följande utlåtande.
Fotboll är den ojämförligt största idrotten i Stockholm och bristen på fotbollsplaner är ett stort problem. Vid en jämförelse av olika delar av Stockholm är bristen på konstgräsplaner inte mest akut i området kring Järvafältet. I området finns totalt åtta fotbollsplaner försedda med konstgräs. Konstgräsplanerna på Spånga IP är i dag dock främst avsatta till fotbollsföreningarna från andra områden i Västerort än de runt Järvafältet, vilket innebär att i prak-tiken finns tre 11-manna konstgräsplaner och tre 7-manna konstgräsplaner tillgängliga för barnen och ungdomarna runt Järvafältet.
I stadsdelarna runt Järvafältet växer många barn och ungdomar upp med svaga socioekonomiska bakgrunder och andelen som inte klarar grundskolan är stor. Enligt idrottsnämndens förslag till idrottspolitiskt program är just den gruppen, barn och ungdomar 7–20 år med lägre socioekonomisk bakgrund än genomsnittet, en prioriterad grupp. Detta för att gruppen är fysiskt aktiv i mindre utsträckning än andra grupper.
Vidare vet vi att det gett positiva effekter när staden har gjort särskilda satsningar på fritidsverksamhet i några utvalda områden i ytterstaden under storhelger och lov. Skadegörelse och destruktiva upptåg minskar och det blir helt enkelt lugnare. Genom att skapa träffpunkter där barn och unga kan umgås och idrotta bidrar staden till att skapa möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid. Det ger effekter för både de individer som får möjlighet att ha en mer meningsfull fritid och för hela staden långsiktigt.
Varken Hjulsta, Akalla eller Husby (Kvarnbacka BP ligger mellan Kista och Husby och kan möjligen räknas till Husby) har idag någon egen konstgräsplan i området. Därför är exempelvis Hjulsta BP, Stenhagens BP och Husby BP och grusplaner lämpliga att prioritera att anlägga konstgräs på.
Stockholm är idag en delad stad där den stora utmaningen är att komma till rätta med ojämlikheten som råder i staden. Detta handlar inte minst om hälsa.
Socioekonomiska faktorer har en stor betydelse för huruvida människor utövar fysisk aktivitet. Samtidigt har de som är fysiskt aktiva en mycket bättre hälsa än de som är fysiskt inaktiva. Att hälsan är ojämlik är således allvarligt. Staden har en mycket viktig uppgift i att skapa lika möjligheter för alla stockholmare, inte minst barn, att få och inneha en god hälsa. Sta-
den behöver genomföra särskilda idrottssatsningar som kommer inte minst människor i ytterstaden tillgodo, särskilt inaktiva tjejer. Det behövs fler och resursstarkare mötesplatser för ungdomar och fler kostnadsfria fritidsaktiviteter. Det behövs satsningar på organiserad spontanidrott som lyckas locka både tjejer och killar. Det behövs idrottsaktiviteter som särskilt attraherar tjejer, såsom dans och aerobics. Det behövs ökade resurser till föreningslivet, som är en av stadens viktigaste aktörer för att nå unga och uppmuntra dem att börja idrotta.
Stockholm ska vara en stad där alla människor oavsett bakgrund eller kön har lika möjligheter att skapa sig ett gott liv.
Svar på remiss från kommunstyrelsen av skrivelse av Stefan Nilsson (MP)
Dnr 412-873-2012
1. Som svar på remissen om namnbyte på Stockholms stadion till Olympiastadion hänvisas till förvaltningens tjänsteutlåtande.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2013-01-18.
I remitterade skrivelse föreslår Stefan Nilsson (MP) att Stockholms stadion byter namn till antingen Olympiastadion, Stockholm alternativt Stockholms Olympiastadion samt att Stockholms stad gör en begäran till Storstockholms Lokaltrafik om namnbyte av tunnelbanestationen Stadion till Olympiastadion.
Idrottsförvaltningen lämnar endast ställningstagande angående förslag till namnbyte av Stockholms stadion, eftersom det är arenan som ingår i idrottsnämndens ansvarsområde. Stockholms stadion byggdes till de olympiska spelen1912. Arenan används idag främst för fotboll, friidrott och konserter. Det finns inga internationella riktlinjer för namngivning av olympiska huvudarenor utan det har lokala instanser själva bestämt över. Namnfrågan för Stadion har prövats vid flera tillfällen. I november 2009 behandlade idrottsnämnden en remiss om namnändring för Stadion. Kommunfullmäktige avslog 2011 frågan om namnbyte från Stadion till Olympiastadion.
1. Nämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till yttrande.
Vi instämmer i motionärens bedömning att ett namnbyte till Olympiastadion skulle underlätta att marknadsföra såväl arenan som Stockholm som idrottsstad. Följaktligen anser vi att skrivelsen bör bifallas.
Svar på skrivelser från Emilia Bjuggren m.fl. (S) och Åsa Jernberg samt Axel Nekham (bägge MP)
Dnr 411-947-2012, 411-949-2012
Som svar på skrivelse från Emilia Bjuggren m.fl. (S) om att låta Roller Derby utövas på samma villkor som andra sporter och skrivelse från Åsa Jernberg samt Axel Nekham (bägge MP) angående förslag på lösningar avseende idrottsytor för sporten Roller Derby hänvisar idrottsnämnden till vad som sägs i förvaltningens tjänsteutlåtande.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2013-01-03.
Förvaltningen konstaterar att intresset för Roller Derby i Stockholm har etablerat sig, om än inte i någon större omfattning, sedan sporten introducerades 2007. Vintertid har Roller Derby i Stockholm en fast tid i veckan i Farsta idrottshall på en tillfälligt iordningställd bana. De flesta av deltagarna är vuxna tjejer vilket i regel innebär träningstider senare på kvällarna. Träningstiderna är således förlagda till fredagar mellan klockan 19.00–22.00. Fler och mer attraktiva tider bör ställas till förfogande, inom ramen för fördelning av tider i inomhushallar, om verksamheten ökar framöver, särskilt om antalet ungdomar i verksamheten blir fler. Därutöver avser förvaltningen att inför kommande sommarsäsong iordningställa en uppritad oval bana på någon eller några av stadens idrottsplatser. Detta förutsätter dock att idrottsplatsen har en slät och hårdgjord yta motsvarande cirka 20x30 meter.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) och Åsa Jernberg (MP) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med:
- En redovisning av vilken eller vilka av stadens idrottplatser som förvaltningen kommer att iordningställa för rollerderbysporten inför kommande sommarsäsong.
- En redogörelse för rollerderbysportens möjligheter att starta ungdomsverksamhet utifrån dialogsamtal med företrädare för sporten.
Rollerderby är en ung sport som uppstod i början av 2000-talet i USA. Stockholm Roller Derby grundades så sent som 2007. Trots det lockar sportens matcher redan stora mängder besökare i Stockholm.
Rollerderbysporten har lyckats växa och etablera sig i Stockholm trots svårigheter att få tillgång till träningslokaler. Om lokalutmaningarna kvarstår försvåras dock för sporten att fortsätta växa och möjligheterna minskar att kunna expandera verksamheten till den prioriterade målgruppen unga. Idag finns inte någon lokal eller utomhusyta i Stockholm anpassad för rollerderby och utövarna har svårt att finna träningslokaler. Förvaltningen bör föra en dialog med företrädare för rollerderbysporten om möjligheterna för och intresse hos sporten att bygga upp en ungdomsverksamhet. Förvaltningen bör även vara behjälplig i att finna lokaler för att möjliggöra en sådan eventuell uppbyggnad.
Det är viktigt att även nya sporter, särskilt de sporter som lockar stockholmare som vanligtvis inte idrottar, ges möjligheter att växa och bidra till en mångfald i idrottsutbudet. Roller Derby togs i april 2011 upp som en grenmedlem i Svenska Skridskoförbundet, vilket betyder att föreningarnas verksamhet råder under riksidrottsförbundets gemensamma regler för fair play och allas rätt till deltagande. Det är därför inte skäligt att Stockholms stad gör en annan bedömning än att behandla idrotten på samma sätt som övriga idrotter.
Mehdi Oguzsoy (V) ansluter sig till Socialdemokraternas och Miljöpartiet de grönas förslag till beslut.
Emilia Bjuggren m.fl. (S), Mehdi Oguzsoy (V) och Åsa Jernberg (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Svar på skrivelser från Skärholmens stadsdelsförvaltning och Sätra sportklubb
Dnr 412-511-2012, 412-941-2012
Som svar på skrivelserna om att anlägga en 11-manna konstgräsplan på Sätra BP hänvisas till förvaltningens tjänsteutlåtande.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2013-01-07.
Skärholmens stadsdelsförvaltning och Sätra sportklubb har i skrivelser till idrottsnämnden hemställt om att det anläggs konstgräs på Sätra bollplans 11-manna grusfotbollsplan och att en upprustning görs av bland annat omklädningsbyggnaden. Sätra sportklubb, som är en renodlad dam- och flickfotbollsklubb, är den förening som i huvudsak använder bollplanerna på Sätra BP. I skrivelserna anförs att det råder brist på fullstora konstgräsfotbollsplaner och att stadsdelen i dag endast har en fullstor konstgräsfotbollsplan på Vårbergs IP. Detta innebär enligt skribenterna att tjejfotbollsklubbens äldre ungdomar ”har svårt att hävda sig mot större lag” och har långa resvägar.
Förvaltningen beräknar i regel kostnaderna för att anlägga en fullstor konstgräsfotbollsplan, inklusive ny planbelysning, till cirka 10 mnkr. I förvaltningens investeringsprogram för 2013 med inriktning för åren 2014-2017 har anläggande av konstgräsfotbollsplan på Aspuddens IP prioriterats i sydvästra Stockholm. I övrigt anges i det långsiktiga investeringsprogrammet att en upprustning av Vårbergs IP planeras med start 2016, med bland annat anläggande av ytterligare en fullstor 11-manna konstgräsfotbollsplan. Medel för anläggande av konstgräs på Sätra BP finns inte med i det beslutade investeringsprogrammet för 2013 med inriktning för åren 2014-2017.
1. Förvaltningen får i uppdrag att initiera ett ärende hos fastighetskontoret att anlägga en regelrätt 11-manna konstgräsplan på Sätra bollplan.
2. Förvaltningen får i uppdrag att initiera ett ärende hos fastighetskontoret om skyndsam genomgång av underhållsbehovet av klubbhus och omklädningsrum och därefter fatta beslut om nödvändiga reinvesteringar av densamma.
3. Investeringsplanen 2013-2017 revideras med anledning av ovanstående.
Fotboll är den ojämförligt största idrotten i Stockholm, liksom i hela landet. Var tredje organiserad idrottsaktivitet bland barn och unga i Stockholm utgörs av fotboll. Även i Sätra med omnejd är fotbollsintresset väldigt stort, särskilt bland unga tjejer.
Fotbollsklubben i Sätra är mycket populär och en otroligt viktig verksamhet för unga tjejers idrottsutövande. För att kunna upprätthålla detta intresse hos ungdomarna är det viktigt att det finns en fotbollsplan i området som det går att spela på, ett klubbhus där uppläggen inför matcherna kan diskuteras och omklädningsrum att byta om i. Som läget är nu är planen fruktansvärt sliten, klubbhuset samt omklädningsrummen så förfallna och slitna att det är farligt att vistas i dem. Inget underhåll har gjorts på varken planen eller byggnaderna på flera år. Om inget görs snarast kommer det inte att dröja länge förrän en olycka är framme. Det är viktigt att vi vuxna signalerar att ungdomars verksamhet är vktig att satsa på. Om vi inte vill att en klubb som hållit många generationers tjejer igång ska gå i graven bör vi agera nu!
Bristen på fotbollsplaner är ett stort problem, det vet vi. Vi är dessutom överens om att anläggningen av konstgräs ökar glädjen i att nyttja planerna, att det främjar föreningslivet och ger fler ungdomar möjlighet att delta i en meningsfull fritid, vilket är helt i linje med det idrottspolitiska programmet 2013-2017.
Tidigare beslutade investeringsplaner har reviderats otaliga gånger de senaste åren, vilket innebär att så även kan och bör ske med anledning av det här ärendet. Idrottsnämnden fattar inte alltid de klokaste och mest rättvisa besluten, det är viktigt att vi har den insikten och i efterhand korrigerar de bedömningar och felaktiga beslut som trots allt klubbas igenom.
Dialogen med föreningslivet lyfts ständigt fram som en av hörnstenarna i idrottsnämndens arbete. För oss Socialdemokrater är det synnerligen viktigt att dialogen som förs med föreningslivet är fruktbart för alla parter och leder till en utveckling framåt, inte bara i retoriken utan också i praktiken.
1. Nämnden beslutar i enlighet med vänsterpartiets förslag i verksamhetsplanen för idrottsnämnden 2013.
2. Förvaltningen får i uppdrag att skyndsamt börja arbetet med anläggande av en 11-manna konstgräsplan på Sätra BP.
3. Nämnden beviljar hemställan från en enig stadsdelsnämnd i Skärholmen och skrivelse från Sätra SK.
Nu har högeralliansen chans att visa handlingskraft om de verkligen menar att idrottsnämndens satsningar och investeringar ska vara jämställda. Det här ärendet handlar just om fot-
boll för tjejer. Det handlar också om en fördelning av konstgräsplaner över hela kommunen. I skrivelsen framstår klart och tydligt hur området är underförsörjt jämfört med angränsande områden. Det är märkligt att högeralliansen går emot sina lokala politikers initiativ att bygga konstgräsplan på Sätra BP, å andra sidan är det symtom på att centralisera alla ärenden så att den lokala politiska företrädaren ska ha så lite som möjligt att säga till om i beslut som rör dem. Upp till bevis nu för er icke förpliktande retorik och fagra formuleringar, annars finns det stor risk att många flickårskullar aldrig får möjlighet att börja med idrott och fotboll.
Åsa Jernberg (MP) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
En 11-manna konstgräsplan anläggs på Sätra bollplan.
Stockholm ska vara en stad där alla människor oavsett bakgrund eller kön har lika möjligheter att skapa sig ett gott liv.
I stadsdelen Skärholmen finns idag enbart två konstgräsplaner. Det finns ett uppenbart behov av fler. Vidare är det mycket viktigt att satsa på tjejers idrottande. En konstgräsplan i Sätra skulle i stor utsträckning utnyttjas av Sätra sportklubb som är en renodlad dam- och flickidrottsklubb.
Emilia Bjuggren m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Yttrande över remiss av medborgarförslag från Kungsholmens stadsdelsnämnd
Dnr 411-585-2013, 418-541-2012
Remissen besvaras med idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-12-18.
Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade den 24 maj 2012 ett medborgarförslag om simhall i Rålambshovsparken. Förslagsställaren vill att det där byggs en tillgänglig simhall/träningsanläggning för stadens medborgare i allmänhet och kungsholmsborna i synnerhet. Ärendet har, i enlighet med stadsdelsförvaltningens förslag, överlämnats till idrottsnämnden för vidare handläggning.
Idrottsförvaltningen kan hålla med förslagsställaren om att tillgången till inomhusbad och träningsytor för friskvård är begränsad på Kungsholmen. Det finns ett behov av fler idrotts- och friskvårdsanläggningar inom främst innerstaden. Förvaltningen ser av ekonomiska skäl ingen möjlighet att i dagsläget planera för någon helt ny bad- och friskvårdsanläggning. Med tanke på det omfattande upprustningsbehov som finns vid flera av stadens befintliga sim- och idrottshallar måste dessa prioriteras framför helt nya badanläggningar under de närmaste åren.
Anmälan av skrivelse från Emilia Bjuggren m.fl. (S)
Dnr 404-161-2013
Idrottsnämnden lämnar skrivelsen till förvaltningen för beredning.
Skrivelsen
Idrottsbonusen har verkat under hela 2012 och fortsätter nu in i 2013. Det uttalade syftet med idrottsbonusen är att det ska vara ett stöd till föreningar som vill arbeta riktat mot fysiskt inaktiva barn och ungdomar, och framför allt till flickor och personer med funktionsnedsättning. Ett mycket vällovligt syfte som vi delar.
Grovt sett skulle man kunna påstå: är du kvinna, invandrare och bor i ytterstaden så är sannolikheten stor att du är fysiskt inaktiv. Just den grupp som man önskar nå med den så kallade idrottsbonusen.
Idrottsbonusen kan vara ett viktigt verktyg i att nå ovan nämnda grupper och att stimulera fram en ökad grad av fysisk aktivitet. Idrottsbonusen är dock ett nytt instrument i detta arbete. Som alla metoder så behöver det utvärderas.
Hur ”träffsäker” är idrottsbonusen i förhållande till de uttalade målen?
Hur har de utbetalade bonusarna fördelats utifrån ett genusperspektiv?
Vi önskar mot bakgrund av ovanstående att förvaltningen återkommer till nämnden när 2013 är till ända, någon gång i början av 2014, med en fördjupad analys av idrottsbonusens utfall.
Idrottsnämnden beslutar följande
Idrottsnämnden tackade för informationen.
a) Förvaltningschef Olof Öhman informerade om den broschyr om fisket, som också hade delats ut till nämnden samt om att fiskeutsättningen i Stockholms ström nu har fått en ny sponsor.
b) Olof Öhman kunde berätta att förvaltningen och anlitad entreprenör fått mycket beröm för välskötta skidspår.
c) Förvaltningschefen informerad nämnden om att Royla Palace Sprint, den så kallade slottssprinten, kommer att gå av stapeln den 20 mars. Nämnden har fått inbjudan i särskilt utskick.
Tilldelningsbeslut
Dnr 125-815-2012
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-12-19.
Idrottsförvaltningen har genomfört en upphandling av entrékort, färgband och rengöringskit till sim- och idrottshallar. Upphandlingen har genomförts som förenklad upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).
Förvaltningen har efter utvärdering, med hänsyn till i förfrågningsunderlaget samtliga angivna omständigheter, funnit att Tryckakuten Sverige AB har lämnat det förmånligaste anbudet.
Vid upphandling på idrottsförvaltningens område ska förfrågningsunderlaget alltid innehålla sociala och etiska krav samt förbehåll om att ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet ska följas.
Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor, exempelvis enligt den beprövade ”Vita jobb-modellen”. Avtalet ska säkra att personalen försäkras och att arbetsgivaren betalar in pensioner för de anställda. Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ska vara ett krav. Det räcker inte med att lönekostnader understigande avtal mellan Fastighetsanställdas förbund och Almega ska kunna resovisas utan de anställdas villkor ska vara sådana att alla avtalade rättigheter säkras.
Mehdi Oguzsoy (V och Åsa Jernberg (MP) ansluter sig till Socialdemokraternas särskilda uttalande.
Förfrågningsunderlag
Dnr 125-838-2012
1. Nämnden godkänner förslag till förfrågningsunderlag för upphandling av förbrukningsmateriel till sim- och idrottshallar.
2. Idrottsförvaltningen får i uppdrag att genomföra upphandlingen i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
3. Förvaltningschefen får i uppdrag att fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2012-11-26.
Idrottsförvaltningen avser att genomföra en ny ramavtalsupphandling av förbrukningsmateriel då tidigare ramavtal har löpt ut.
Upphandlingen omfattar inköp av thermopapperskort, kvittorullar, plastfickor, kallaminat och nyckelband till sim- och idrottshallar. Förvaltningen avser att teckna tvåårsavtal med möjlighet till förlängning ytterligare ett plus ett år. Utvärdering om uppnådd kvalitet på förbrukningsmateriel kommer att göras innan beslut om förlängning fattas.
Samråd kring förfrågningsunderlaget har skett med de fackliga organisationerna.
Åsa Jernberg (MP) ansluter sig till Socialdemokraternas förslag till beslut.
________