Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2011-06-14
BESLUT
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 5/2011 från nämndens sammanträde 2011-05-20, vilket justerats 2011-05-31.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och ledamoten Ariane Bucquet Pousette utses att justera dagens protokoll.
Kulturnämnden beslutar följande:
Anmälningarna läggs till handlingarna.
Anmälan görs av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Protokoll från Arkivutskottet (dukas)
c) Protokoll från Konstrådets möte den 24 maj 2011
d) Månadsrapport för maj 2011
Johan Nilsson (M) ställer under denna punkt en fråga om utformningen av kulturförvaltningens månadsrapport. Johan Nilsson menar att den är intetsägande och svårtydlig samt denna gång innehåller en uppgift som kan tolkas som felaktig. Ekonomichefen Johan Westin åtar sig att kontrollera uppgiften och att se över presentationen av månadsrapporten.
Dnr: 1.1/2329/2011
Kulturnämnden godkänner remissvaret
Sammanfattning
I en motion föreslår Tomas Rudin Och Maria Östberg Svanelind (S) att staden ska skapa ytor för gatukonst. Enligt förslaget skulle en sådan plats kunna vara Tegelbackens viaduktsystem som då skulle vitkalkas och belysas. Förslagsställarna vill också att scenen i Kungsträdgården upplåts några dagar per år åt gatans uttryck.
Förvaltningen är positiv till att skapa utrymme och tillfällen för gatukonsten. Men förvaltningen ser svårigheter i att skapa permanenta ytor för gatukonsten som underhålls av staden. Då gatukonsten ofta till sin karaktär är tillfällig och vill överraska, lämpar den sig väl i tillfälliga sammanhang, som t.ex. inför och under en ombyggnad eller på oväntade ställen. Redan idag finns flera initiativ där gatukonstens uttryck tas till vara, både i stadens regi och genom privata företag, bostadsbolag och bostadsrättsföreningar. Förvaltningen föreslår att staden fortsätter att också nyttja gatukonstens potential i beställd offentlig utsmyckning i framtida stadsutvecklingsprojekt.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska avdelningen.
Framlagda förslag till beslut
1. Kulturförvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S) samt Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
”Förslag till beslut:
att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut
att kulturförvaltningen anhåller om att få i uppdrag att undersöka lämpliga
platser för lagliga graffitiväggar
att anföra följande
I kulturförvaltningens förslag till remiss framgår att man är positiv till att skapa mer utrymme för gatukonsten, i enlighet med motionens intention. Däremot avvisas idén om permanenta ytor och därmed lagliga graffitiväggar, något som i åratal har efterlysts av många medborgare i Stockholm. Stockholms stad har en mycket fundamentalistisk inställning till graffiti. Policyn mot ”klotter och liknande skadegörelse” har nu varit i kraft i över tre år. Det står på Stockholms stads hemsida att ”Graffitti är ett brott”, vilket knappast överensstämmer med lagen.
Vi har vid ett flertal tillfällen kritiserat policyn för att den jämställer konstformen graffiti med skadegörelse och därmed begränsar yttrandefriheten. Den s.k. nolltoleransen mot all gatukonst innebär att staden har censurerat även utövande av laglig graffiti i t ex kulturskolan. Man har också sagt nej till att kulturhistoriskt skydda graffitimålningar i staden som är beställda och tillkommit helt lagligt. Vår uppfattning är att illegalt klotter ska motarbetas. Däremot bör staden pröva verksamhet med lagliga väggar för graffiti, som är numera etablerad i flera kommuner som en framgångsrik metod för att uppmuntra konstnärligt skapande och minska illegalt målande. Dessutom har staden många trista ytor som väl skulle lämpa sig för att smyckas med beställda graffitikonstverk.
Majoriteten vill gärna kalla Stockholm för en ”världsstad”. I de allra flesta storstäder finns det som saknas i Stockholm: billiga lokaler, gatukonst, fri affischering och graffiti. Oslo och Helsingfors har båda släppt den s.k. nolltoleransen mot graffiti. I Umeå är graffiti integrerad i konstutbildningen, i Malmö och Norrköping finns laglig vägg som lett till flera beställningar av konstverk från staden. I Centraleuropa har de flesta städer lagliga väggar. Varför inte i Stockholm?”
Beslutsgång
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Reservation
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr: 016/2950/2011
Kulturnämnden beslutar att:
1. i huvudsak godkänna förslaget till kulturvision
2. andra stycket under rubriken mångfald och kreativa miljöer får följande lydelse:
”Stockholms historia, geografiska läge och befolkningssammansättning förtätar den kulturella atmosfären och ökar mångfalden. Utbyggnaden av flera stadsdelar ger nya förutsättningar för ett blomstrande kulturliv i ytterstaden. Stockholm är en stad med många kulturella centra med ett ständigt flöde av idéer, impulser och människor sinsemellan. Kulturen ger frihet och bygger nya vägar mellan stadens alla delar.”
3. sista meningen i sista stycket under rubriken ”Lokal kultur i världsklass” utgår och att stycket får följande lydelse:
”Föreningslivet liksom folkbiblioteken är förändrade genom att ny teknik föder nya kommunikationsmöjligheter. Folkbildningstraditionen som medverkat till att ge svenskt kulturliv en stark folklig förankring har hittat nya vägar till kunskap och gemenskap genom nätverk och samarbeten i nya former.”
och att därutöver anföra:
Kulturvision 2030 anger en tydlig vision av ett Stockholm där kultur, skapande och bildning står i centrum för medborgarnas och näringslivets utveckling. Visionen skall nu remitteras ut till förvaltningar och bolag och bearbetas efter inkomna synpunkter för att än mer förtydliga den roll kulturen skall ha i vårt framtida Stockholm.
Ett rikt kulturliv är alldeles nödvändigt för att fler människor skall känna sig hemma tillsammans i en växande stad. Därför är det viktigt att man i stadsplanering tar hänsyn såväl till nya behov som till kulturmiljön. Stockholm är en av världens vackraste städer. Här finns unika värden i den genom århundraden framväxta stadsmiljön. Kulturmiljöerna har en stark ställning i många stockholmares medvetande och bidrar till stadens speciella karaktär och skönhet. Stockholms skönhet har en mycket stor betydelse för stadens kulturliv.
Stockholms kulturliv skall växa och nå fler människor oftare. Teatrar, bibliotek, offentlig konst, evenemang, konstnärliga högskolor, gallerier, biografer mm – allt detta är delar i en kulturell infrastruktur och ett samtal som vi vill att fler skall delta i. Detta gör att fler människor väljer att flytta till och att stanna i Stockholm. Storstadens styrka är mångfalden och friheten. I Stockholms kulturliv skall det vara högt till tak och plats för alla. Det är endast i ett fritt och öppet klimat som människor kan utmana sig själva och andra. Staden skall verka för ett klimat som präglas av tolerans, ickediskriminering och respekt för mänskliga rättigheter. Alla ska ha möjlighet att skapa och ta del av kultur på sina egna villkor, oavsett om man är kvinna eller man, barn eller vuxen, oavsett vilken kulturell eller etnisk bakgrund man har, vem man älskar eller eventuell funktionsnedsättning. Stockholm skall vara en magnet för kulturutövare från hela världen – kultur skapas i mötet mellan människor som har olika erfarenheter och talanger. Då kan Stockholm vara den mötesplats för kulturinnovatörer, producenter och finansiärer från hela världen, som beskrivs i Kulturvisionen.
Den nästan obegränsade tillgången till kultur i den digitala världen har också skapat ett större sug efter fysiska mötesplatser. Det är i mötet med andra människor vi lär oss att förstå varandra och världen. Stockholm skall vara en stad där kulturella upplevelser är ständigt närvarande och där gatubilden inbjuder till aktiviteter.
Kulturförvaltningen fick 2007 i uppdrag av kulturnämnden att ta fram en strategisk plan för kulturen i Stockholm. Vid kulturnämndens sammanträde den 22 mars 2011 lades ett första förslag fram till en strategisk plan och kulturvision. Förslaget återremitterades och förvaltningen uppdrogs att komplettera ärendet.
En viktig utgångspunkt i arbetet med kulturvisionen har varit Stockholms stads övergripande planering formulerad i "Vision Stockholm 2030”.
Förvaltningen föreslår att en strategisk plan för kulturen i Stockholm växer fram i en dialog inom staden där kulturnämnden i ett första steg tar ställning till visionsdelen. Därefter kan ett remissförfarande genomföras som ger möjlighet för övriga förvaltningar och bolag att komma med förslag till och synpunkter på hurde kan medverka till att kulturen kan få den position som krävs för att stadens övergripande vision – Ett Stockholm i världsklass – ska uppnås. Kulturvisionen (med strategier och mål) kan sedaninförlivas i kommande budgetprocess och de ekonomiska konsekvenserna tydliggöras. Ambitionerna kan placeras under samtliga av stadens tre inriktningsmål.
Ärendet har beretts inom kommunikationsstaben i samråd med förvaltningens ledningsgrupp och stadsledningskontorets centrala stab.
1. Förslag från Rasmus Jonlund m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M). Se under rubriken BESLUT.
”Förslag till beslut
Att återremittera förslaget till kulturvision i enlighet med följande:
Kulturvisionen bör skrivas som ett inkluderande, politiskt majoritetsneutralt och utmanande dokument. Det bör ej knytas till den borgerliga majoritetens politiska visionsdokument. Alliansstämpeln ska raderas.
Visionen presenteras nu efter återremissen utan den strategiska delen och har blivit ett för staden till intet förpliktigande dokument. Även i denna form bör det dock kompletteras på ett antal punkter:
Barnkonventionen ska implementeras tydligt i texten. Formuleringarna att alla barn ska ”erbjudas” att ta del av och själva utöva kultur, och senare i texten ”har möjlighet till” eget skapande, etc. är till intet förpliktigande och alldeles för vaga. Istället bör direkta referenser till Barnkonventionens artikel 31 användas. Dessutom bör kulturens plats i skolan framhållas i mycket högre grad.
Dokumentet saknar helt genus-/jämställdhetsperspektiv. Eftersom jämställdhet ingår i kulturförvaltningen mål för t ex bidragsgivningen så bör visionen innehålla förslag på hur denna ska förverkligas.
Medborgarperspektivet saknas till stor del. Människor buntas ihop och kategoriseras som ”Stockholm byggs av människor som är välutbildade” eller att somliga har ”alternativa livsstilar” (alternativ till vad?).
Dokumentet idylliserar stadslivet och förbigår den stora utmaningen det innebär att vi lever i en alltmer segregerad stad. Visionen måste innebära att människor i alla delar av staden ska kunna ta del av kulturen både i form av eget skapande och upplevelser av kulturlivet. För detta krävs medvetna satsningar och en genomarbetad strategi.
Integrationen är en av Stockholms största utmaningar för den närmaste framtiden. Kulturen måste vara närvarande i arbetet med att minska segregationen. Det handlar om såväl geografisk segregation som det mångkulturella samhället, HBT-frågor, jämställdhet och tillgänglighet. Dessa frågor förbigås helt i dokumentet och ska arbetas in och tydliggöras.
Kulturmiljön tycks ha tonats ner i återremissen jämfört mot tidigare förslag. Att bevaka och kommunicera Stockholms kulturmiljö är avgörande för att staden ska växa på ett hållbart sätt och fortsätta att vara den attraktiva storstad som vi att Stockholm ska vara.
Vi saknar en vision för dem som ska skapa denna ”kultur i världsklass” nämligen de utövande konstnärerna. I visioner ingår i att stimulera nyskapande och entreprenörskap, men hur ska staden kunna erbjuda möjligheter för kulturutövarna inom alla genrer att leva och verka? Hur ska långsiktigheten kunna garanteras och hur ska konstnärerna kunna erbjudas någon form av trygghet i skapandet?
Vi vänder oss mot att det nuvarande, föreningslivet beskrivs i förklenande ordalag som “gamla tiders” och måste hitta nya vägar. Det måste finnas många olika former för det demokratiska samtalet och vi anser inte att ny teknik tillfredsställer de behoven.”
Kulturnämnden ställer de båda förslagen mot varandra och beslutar enligt förslag från Rasmus Jonlund m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M)
Dnr: 4.1/2799/2011
Kulturnämnden beslutar
1. att i huvudsak tillstyrka föreslagen detaljplan.
2. att föreslå att stadsbyggnadsnämnden beslutar att trädplantering längs huvudgatan på gasverkssidan utgår.
Paragrafen förklarades omedelbart justerad.
Stadsbyggnadskontoret har gjort ett detaljplaneförslag som omfattar ca 560 lägenheter, förskola och mark för allmänt ändamål på mark som tillhört gasverksområdet främst som upplagsplats. Inom området ligger också gasverkets kontorsbyggnad med omgivande park. Nybebyggelsen varierar i höjd med upp till åtta våningar. Huvudgatan med gasverksbyggnaderna söder om, avses att trädplanteras. Gasverksområdet är av synnerligen stort kulturhistoriskt värde och en del av riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Planområdet gränsar till Kungliga nationalstadsparken. Kulturförvaltningen har i huvudsak ingen invändning mot förslaget men anser det förvanskande för industrimiljön att trädplantera gatan framför gasverksbyggnaderna. Gränsen för planområdet bör flyttas norrut så att marken mellan gatan och befintliga byggnader kommer att tillhöra detaljplanen för gasverksområdet. Vidare anser förvaltningen att kontorsbyggnadens skyddsbestämmelser bör preciseras samt att nybebyggelsens högsta delar närmast gasverksbyggnaderna bör sänkas
Ärendet har beretts inom Stadsmuseets kulturmiljöenhet.
Förslag från Rasmus Jonlund m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M). Se under rubriken BESLUT.
Kulturnämnden beslutar enligt förslag från Rasmus Jonlund m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M)
Dnr: 4.1/2935/2011
att i huvudsak tillstyrka föreslagen detaljplan
Det nya förslaget till detaljplan för Slussen har funnit en lösning för vår tid, med respekt för platsens historiska värden samt kultur- och stadsmiljövärden. Det är positivt att större hänsyn tagits till vyer och siktlinjer, till exempel vad gäller den nya bebyggelsen framför KF-husen.
Broarnas utformning knyter samman Södermalm och Gamla Stan på ett naturligt sätt och gör att ytorna i kajnivå blir mer än bara transportsträckor. Vid Slussen förenas den gamla landförbindelsen, näset mellan Södermalm och Gamla stan, med slussförbindelserna från olika epoker och vattenkontakten mellan Saltsjön och Mälaren. Planförslaget har funnit en bra balans mellan stockholmarnas kärlek till vatten,en funktionell stadsmiljöochframtida behov kring Mälarens avrinning. Det är dock, som Stadsmuseet understryker, viktigt att gå varsamt fram med historiska lämningar, och det som inte är möjligt att bevara skall dokumenteras.
Husen på Södermalmstorg skapar en levande mötesplats på torget, och måste kunna rymma betydande verksamhet. När det gäller den arkitektoniska utformningen är det viktigt att hänsyn tas till kulturhistoriska aspekter.
Syftet med planen är att möjliggöra ombyggnation av Slussenområdet samt öka avbördningen från Mälaren. Förvaltningen anser att den nu utställda detaljplanen i många delar har förbättrats sedan programsamrådet och att det är positivt att större hänsyn tas till vyer och siktlinjer.
Förvaltningen menar dock att den nya bebyggelsen framför KF-huset och Glashuset blir ett påtagligt nytt inslag i stadsbilden samt att föreslagen bebyggelse på Södermalmstorg utgör ett fortsatt hinder för kontakten mellan Gamla Stan och Södermalm. Den nya bebyggelsen i form av glashus på Södermalmstorg har vidare en avvikande utformning som upplevs som främmande för platsen. Förvaltningen anser att en minskning av den nya bebyggelsens höjder och volymer samt en bearbetning av glashusens kantiga former skulle bidra positivt till upplevelsen av den befintliga bebyggelsen, stadsbilden och kontakten mellan Gamla Stan och Södermalm. Den nya gång- och cykelbron parallellt med tunnelbanebron riskerar i sin nuvarande utformning att skada stadsbildens kulturhistoriska värden och bör därför omstuderas. Den nya Katarinaparken i planområdets östra del bör utformas så att den inte uppfattas som att den hör ihop med Södra stadshuset (Stadsmuseet).
Förvaltningen vill uppmärksamma att man genom att ta bort den kvarvarande resten av näset vid Sjöbergsplan och skapa en bred kanal med bro över minskar förståelsen för det historiska landskapet och platsens betydelse som knutpunkt mellan vatten- och landväg. En stor mängd fornlämningar och rika kulturlager kommer för all framtid att tas bort vilket är en negativ konsekvens av detaljplanen. Förvaltningen anser vidare att det från kulturhistorisk synvinkel är positivt om resterna efter Polhemsslussen kan bevaras som en historisk årsring. Möjligheten att integrera andra fornlämningar som t.ex. resterna av Gustav Vasas försvarsanläggning bör också utredas.
Kulturförvaltningen har uppdraget att vara med och planera för kultur på det nya Slussen. Förvaltningen ser det som mycket positivt att den offentliga konsten i planen skrivits in som en del i helhetsgestaltningen. Konstprojekten bör genomföras i samarbete med Stockholm konst. Vidare bör man ta tillfället i akt att under byggtiden restaurera och modernisera Södra Stadshuset.
Ärendet har handlagts inom Stadsmuseets kulturmiljöenhet i samråd med Stockholm Konst.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
” Förslag till beslut
att tillstyrka förvaltningens synpunkter angående det kulturhistoriska perspektivet
att uppmana stadsbyggnadsnämnden att omarbeta berörda delar av detaljplanen i enlighet med förvaltningens synpunkter
att i övrigt lämna detaljplanen utan eget ställningstagande
Ombyggnationen av Slussen är en oerhört viktig fråga för Stockholms stad som rör både trafiken, stadsbilden, miljöfrågorna och vattennivåerna. Kulturförvaltningen har granskat förslaget ur ett kulturhistoriskt perspektiv och i förhållande till stadsbilden. I Stadsmuseets svar på remissen finns många värdefulla synpunkter som måste beaktas i den fortsatta hanteringen av ärendet, så att de mångfasetterade kvaliteterna i detta unika stadsrum inte utplånas.
Vi vill avstyrka förslaget till bebyggelse fram KF-huset. Vi är också mycket kritiska till det föreslagna s.k. glashuset, som kommer att blockera sikten mot Södermalm/Gamla Stan och instämmer i Stadsmuseets krav på en omarbetning av byggnaden. Vidare instämmer vi i synpunkten av man bör undvika utbyggnad i vattenspegeln framför Kornhamnstorg och att bevarade delar av den gamla Polhemsslussen bör finnas kvar.
De risker för kulturmiljön under ombyggnadstiden som redovisas, måste beaktas vid ett beslut. Likaså instämmer vi i att det finns ett stort behov av att restaurera och modernisera Södra Stadshuset och att detta bör innefattas i planen för ombyggnation av Slussen. Vi vill däremot inte i detta skede yttra oss över andra delar av detaljplanen utan återkommer i samlad form när förslaget i sin helhet ska behandlas av stadsbyggnadsnämnden och i kommunfullmäktige.”
3. Anna Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
Kulturnämnden beslutar att
- tillstyrka förvaltningens synpunkter angående det kulturhistoriska perspektivet
- uppmana stadsbyggnadskontoret att omarbeta berörda delar av detaljplanen i enlighet med förvaltningens synpunkter samt med vad som anförs nedan
Vyerna från Södermalmssidan utöver Saltsjön, Gamla Stan och Mälaren med bland annat Stadshuset som storslagen vy måste värnas. På motsvarande sätt, får inte vyerna från Gamla Stan upp mot Södermalmssidans heller fördärvas. Det är viktigt att inte bryta det visuella sambandet mellan Gamla Stan och Södermalm, att inte bygga sönder de natur- och kulturhistoriska värdena, inklusive synligheten av de unika förkastningsbranterna.
De föreslagna glasbyggnaderna på Södermalmstorg kan på goda grunder ifrågasättas. Ska de vara kvar bör de minska i omfång och deras gestaltning och funktion utvecklas.
Den föreslagna åttafiliga bron kommer att leda in stora trafikflöden i Gamla Stan. Bron ska minska med två filer. Huruvida trafiken bör ledas om för att det ska vara möjligt att minska antalet filer och hur trafiken i sådant fall kan ledas om ska utredas.
Ett modernt Stockholm är ett Stockholm som är tillgängligt för alla stockholmare och besökare. Nya Slussen ska anpassas så att alla ramper, trappor och broar är tillgängliga oavsett årstid.
Nya Slussen bör bli en kulturell mötesplats för alla stockholmare, nya byggnader ska fyllas med kreativitet och kulturell verksamhet, Södra Stadshuset ( Stockholms Stadsmuseum) restaureras och moderniseras och gallerians omfång minskas för att ge plats åt kulturell aktivitet. Kostnadstäckning är viktigt. En fullständig kalkyl ska redovisas innan beslut om nya Slussen fattas.
Slussen med omnejd har höga kulturvärden och ligger inom ett av de områdensom miljöbalkenanger är av riksintresse för kulturmiljövården. Inom utredningsområdet finns bebyggelse med höga kulturvärden. Geotekniska utredningarhar fastslagit attsättningar, förändringar i grundvattennivåer och vibrationer från grundläggning och andra byggnadsbetenkan medföra allvarlig påverkan på bebyggelsen om inga skadeförebyggande åtgärder vidtas. Innan kommunfullmäktige fattar beslut om Slussen ska en redovisning av vilka skadeförebyggande åtgärder som man planerar åtta för att skydda bebyggelse med höga kulturvärden presenteras. ”
4. Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att Kulturnämnden föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att omarbeta detaljplanen i enlighet med förvaltningens synpunkter
- att parallellt med en fortsatt planprocess utreda möjligheten och kostnaderna för att renovera den befintliga konstruktionen
- att i övrigt anföra följande:
Vi delar fullt ut de farhågor och synpunkter kring kulturmiljön som anförs i Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande. Som förvaltningen antyder finns stora problem med det aktuella förslaget.
Näset som påminner oss om orsakerna till Stockholms lokalisering försvinner. Husraden nedanför förkastningsbranten mot Saltsjön har en negativ påverkan på mötet mellan Stockholms inlopp och Söders höjder. Kajkonstruktionens och de påstådda transparenta glashusens hårda formgivning sker inte i samklang med omgivningen. Och det råder fortsatt osäkerhet kring hur motorvägsbrons angöring till Gamla stan inverkar på Skeppsbroraden.
Förutom problemen kring kulturmiljöerna så har förslaget stora brister, bland annat:
- Den överdimensionerade trafiklösningen: den åttafiliga motorvägsliknande bron bör minskas till färre körfält. T-korsningen på Gamla stan sidan riskerar att bli köbildningsdrivande. För att minska lutningen har bron förlängts och vinklats ut över Saltsjösidan. En enklare lösning på båda dessa problem hade varit att ta ner trafiken i en spiral på Södermalmssidan som också kunde fungera som rondell.
- Tillgängligheten: för gående är stigningen i den stora trappan i huvudgångsstråket hög och kommer bli påfallande ansträngande. Rulltrappor och hiss finns men placeringen innebär en lång omväg för rörelsehindrade.
- Den lilla parkens utformning och placering bör omprövas
- Omstigningen mellan buss/tunnelbana till båtar bör underlättas ytterligare.
Renovering
I dagsläget är de beräknade kostnaderna för att riva och bygga nytt uppe i åtta miljarder kronor. En renovering av den nuvarande konstruktionen, om den är möjlig, kan troligtvis bli betydligt billigare. Då det liggande förslaget är långt ifrån bra bör därför ett renoveringsalternativ utredas. Det är dock viktigt att påpeka att ett sådant bevarandealternativ kräver modifieringar av dagens planstruktur. Vad man använder en yta till är inte låst för evighet. I synnerhet måste trafikytorna minska betänkligt. Och framkomligheten för cykel- och gångtrafikanter behöver bli betydligt bättre.
Kulturcentrum Slussen
Oavsett hur den slutgiltiga utformningen blir av Slussen anser Miljöpartiet att det ska vara en plats för kultur. Slussen bör redan i planeringsstadiet utformas för att bli ett kulturcentrum där Stadsmuseet, Södra teatern och Debaser utgör naturliga delar. Även andra kulturfunktioner bör finnas här, som till exempel ett bibliotek och en mindre teaterlokal och biograf. Stadsmuseets lokaler bör utökas och förses med en nyinrättad utställningslokal och studiecentrum – ett ”Urbant centrum för Stockholm” – där byggprojekt kan presenteras och stadsbyggnads- och stadsplaneringsprojekt diskuteras. På så sätt kan stockholmarna stimuleras att bli delaktiga i debatten om det offentliga rummet och om stadens framtid.
Handelsplats
Handelsytorna i Slussen bör disponeras åt små ägardrivna butiker. Sällanköpsbutiker med sortiment av den typ som ofta kräver biltransport bör i största mån undvikas som hyresgäster. Platsen mellan Mälaren och Saltsjön är utmärkt för en skärgårdsmarknad. De många små gallerierna, konsthantverks- och designbutikerna i de näraliggande kvarteren måste värnas.”
Kulturnämnden ställer förslagen mot varandra och beslutar enligt förslag från Rasmus Jonlund m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M)
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina respektive förslag till beslut.
Dnr: 4.1/2937/2011
1. i huvudsak tillstyrka föreslagen detaljplan,
2. uppmana stadsbyggnadsnämnden att beakta de gestaltningsfrågor som har bäring på kulturhistoriska värden i enlighet med förvaltningens yttrande,
3. understryka att varsamma metoder används och att förebyggande åtgärder under byggskedet tas för att skydda kulturmiljön,
4. att ärendet omedelbart justeras
Katarinaberget är en av Stockholms mest intressanta och ovanliga platser, där man kan se hur stadens historiska epoker har satt avtryck i den besvärliga terrängen. Platsen har en mycket specifik topografi med den branta resningen från Stadsgården via den utsprängda Katarinavägen och vidare upp mot Söders höjder. Höjdskillnaderna har hanterats på ett sätt som är typiskt för Stockholm där den mäktiga förkastningsbranten har kompletterats med stenmurar, stentrappor och terrasseringar. Dessa motiv bidrar i stor utsträckning till platsen karaktär och ingår som en del i motiveringen till riksintresseområdet Stockholms innerstad med Djurgården. Det är därför av största vikt att stor hänsyn tas de byggnadsminnen av riksintresse som befinner sig inom och i närheten av planområdet, men också att man hela tiden ser till att bevara helheten; berget som reser sig över staden, med sina i skönlitteraturen omskrivna bostadskvarter och kulturinstitutioner.
Kollektivtrafiken ökar i betydelse i Stockholm, och i utformningen av slussen måste vi tillse att det finns möjligheter att hantera ökade mängder av passagerare. Med rätt utformning skulle en ny öppning mot Katarinavägen passa väl in i den karaktär av ”ingång till berget”, som södra sidan av Katarinavägen har.
I tidigare program- och plansamråd för Slussen redovisades en ny bussterminal för Nacka- Värmdöbussarna på kajen framför KF-huset och det s.k. Glashuset. Nu föreslås istället en placering av terminalen i ett nytt bergrum under Katarinavägen och Mosebacke. Detaljplaneområdet påverkar en viktig kulturmiljö med en stor mängd kulturhistoriskt värdefull bebyggelse på och invid Katarinaberget. Under byggskedet ska varsamma metoder och förebyggande återgärder eftersträvas för att minimera påverkan på kulturmiljön.
Förvaltningen avstyrker den nya föreslagna entrén till bussterminalen i förkastningsbranten med hänvisning till negativ påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. För att undvika förvanskning av Kägelbanan och för att minska påverkan på stadsbilden ska inte Kägelbanans arkitektur vara förebild för gestaltningen av nytt luftintag, utan ges en utformning som anknyter till de motiv som finns i parken idag. Skyddsbestämmelser ska införas i plan för att bevara den ursprungliga utformningen av entréerna till Katarinagaraget. Förvaltningen anser att planen även ska omfatta Lokattans trappor med tillhörande anläggningar.
2. Kulturförvaltningens förslag:
· Att kulturnämnden i huvudsak tillstyrker planförslaget.
· Kulturnämnden föreslår att stadsbyggnadsnämnden avstyrker den del som innebär att en ny öppning tas upp i förkastningsbranten, att skyddsbestämmelser införs för entréer till Katarinagaraget samt att planen även omfattar Lokattans trappor med tillhörande anläggningar.
· Kulturnämnden föreslår att stadsbyggnadsnämnden beaktar de gestaltningsfrågor som har bäring på kulturhistoriska värden i enlighet med förvaltningens yttrande.
· Att kulturnämnden understryker att varsamma metoder används och att förebyggande åtgärder under byggskedet vidtas för att skydda kulturmiljön.
· Att ärendet omedelbart justeras.
3. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
Förslaget att förlägga en bussterminal i ett nytt bergrum under Katarinavägen är intressant och vi ser många positiva inslag i detta. Emellertid återstår många olösta frågor kring denna terminal.
Vi vill därför tillstyrka kulturförvaltningens beslutsförslag 2 -5 men lämnar övriga delar av detaljplanen utan eget ställningstagande
Vi återkommer med synpunkter i samlad form när förslaget i sin helhet ska behandlas av Stadsbyggnadsnämnden och i kommunfullmäktige.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Anna Greta Leijon (S) och Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
” Bussterminalen bör planeras utifrån ett system med förvisering, liknande det vid Liljeholmen. Påstigning kan då ske genom bussarnas alla dörrar. Med ett sådant system minskar tiden då varje buss behöver stå stilla och terminalens ytor kan användas effektivare. Därmed kan vi skapa en kompakt resena¨rsva¨nlig terminal.
Det är också av stor vikt att planera för en snabb och enkel anknytning a¨ven till kollektivtrafik pa° vattnet.”
Dnr: 1.1/2191/2011
Kulturnämnden godkänner rapporten.
Ärendet är en återremiss från kulturnämnden 22 mars 2011 där nämnden uppdrog
åt kulturförvaltningen att utöver kulturförvaltningens verksamheter även
redovisa Strindbergsmuseets/Strindbergsteaterns samt Stadsteaterns planer för
Strindbergsåret.
Rapporten visar att Strindbergsåret kommer att bli fullmatat med spännande
aktiviteter i Stockholm med nya infallsvinklar på författarens verk. Bland dessa
kan nämnas Liljevalchs samarbete med Stadsteatern som levandegör Strindbergs
konstnärskap. Strindbergsmuseet visar en ny basutställning, ”Strindberg i
centrum”, en tillfällig utställning ”Strindberg och Ingemar Bergman” samt en
vandringsutställning ”Strindberg och fotokonsten”.
Rapporten har sammanställts av Stockholms stadsbibliotek och kulturstrategiska avdelningen i samråd med övriga avdelningar inom kulturförvaltningen.
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S) och Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
”Vi tackar för det nya svaret på skrivelsen om högtidlighållandet av minnet av August Strindberg 2012. Självfallet gläds vi åt de spännande projekt som planeras på Stadsteatern, Strindbergsmuseet, Strindbergs Intima teatern, Stadsbiblioteket, Kulturfestivalen, Liljevalchs, Kulturskolan och Stadsmuseet. Det ser verkligen ut att kunna bli manifestationer som håller fram den store stockholmsförfattaren, sprider glans över hans gärning och hans stad och ger oss alla en litteraturhistorisk repetition.
I skrivelsen begärde vi att få en redovisning dels av hur aktiviteterna skulle finansieras och dels hur de skulle se ut. Vi noterar att av de 137 raderna i svaret ägnas mindre än en halv rad åt vårt första önskemål. Svaret att aktiviteterna ”kräver finansiering” är inte särskilt vägledande för nämnden. Vi oroas över att inga extra bidrag är avsatta i den borgerliga majoritetens budget och vi befarar att alla utgifter för de kommunala satsningarna – om de blir av - måste täckas med medel från den tyvärr så magra kulturbudgeten.
Vi förundras över att Sverige inte förstår att på olika sätt lyfta fram sin nationalförfattare på så sätt som man gör i Danmark, Norge, Storbritannien och Frankrike.”
Dnr: 6.1/634/2011
Kulturnämnden beslutar att fördela verksamhetsstödet till studieförbunden för år 2011 enligt detta tjänsteutlåtande.
Kulturnämnden beslöt 2011-02-10 att göra en delutbetalning av verksamhetsstödet för 2011 till studieförbunden, motsvarande 25 procent av det budgeterade stödet 22 482 tkr. Förvaltningen föreslår att det resterande verksamhetsstödet till studieförbunden för 2011 fördelas som grundbidrag, volymbidrag och prioriterat bidrag enligt detta tjänsteutlåtande.
Rapporten har sammanställts inom kulturstrategiska avdelningen.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
” Vi noterar med stor oro att stödet till studieförbunden minskat med sammanlagt drygt 3,6 miljoner kronor sedan 2010, från 26 100 000 kronor till 22 482 000 kronor. Detta är en följd av majoritetens generella nedskärning av kulturbudgeten för 2011. I verksamhetsplanen utpekades särskilt studieförbunden som ett område som man skulle skära ner på. Vi noterar dock att det i underlaget inte finns jämförelser av tilldelningen för varje förbund med summan för föregående år, vilket vore önskvärt. Det saknas också en analys av vilka konsekvenser nedskärningarna kommer att få för verksamheterna. Vi anser att studieförbunden spelar en mycket viktig roll i samhällslivet och är demokratiska mötesplatser som vi måste slå vakt om i stället för att urholka.”
Dnr: 1.1/2998/2011
Kulturnämnden godkänner remissvaret och de föreslagna stadgeändringarna.
Styrelsen för Stiftelsen Stockholms läns museum har beslutat att föreslå stadgeändring avseende firmatecknare och revisorer. Enligt stadgarna krävs beslut av stiftelsens huvudmän för att styrelsen ska kunna ändra stadgarna varför var och en av dessa tillskrivs i detta ärende och ombeds godkänna föreslagna stadgeändringar. Motiven till förslaget är att den nuvarande ordningen med firmatecknare skapar olägenheter i det dagliga arbetet genom att ordföranden måste vara personligen tillgänglig i samband med såväl den månatliga redovisningen till Skatteverket. Styrelsen föreslår också att den nuvarande ordningen med två revisorssuppleanter upphör.
Kulturförvaltningen föreslår i sitt yttrande att de föreslagna stadgeändringarna godkänns.
Ärendet har beretts inom nämndsekretariatet.
Mötesordföranden anmälde en skrivelse från Ann Mar Engel (V), Anna-Greta Leijon (S) och Mats Berglund (MP) med anledning av skrivelse från KLYS om ett nytt stödsystem för kulturbidrag i Stockholms stad.
Verksamhetsstödet till det fria kulturlivet
Patrik Liljegren informerade om det fortsatta arbetet med nämnda riktlinjer och den öppna process som pågår med det fria kulturlivet. Efter de två workshops som genomfördes 19 maj har dialogen fortsatt med enskilda kulturverksamheter. Hittills har ca 30 möten genomförts på denna tid och bland deltagarna märks landstingets kulturförvaltning, Folkoperan, RFoD, Blixten & Co och Folkkulturcentrum.
Återkommande synpunkter i samtalen är behovet av större resurser i systemet och en längre beslutsprocess. Enligt Patrik Liljegren har många aktörer missuppfattat syftet med det nya stödet och det gäller därför att vara tydligare i den fortsatta kommunikationen.
I den följande diskussionen krävde oppositionen att den samrådsprocess som inletts förlängs så att ett förslag hinner presenteras som kan diskuteras inom det fria kulturlivet innan beslut fattas i kulturnämnden. Man efterlyste också en samordning med övriga offentliga bidragsgivare och uttryckte oro för en koncentration av beslutsmakten till kulturförvaltningen och kulturnämnden. På detta svarade Patrik Liljegren att syftet är att stärka referensgruppernas roll och införa utvärderingsinstrument som kan avslöja brister i systemet.
Från majoritetens sida framhölls den öppna processen som föredömlig och att den ger kulturlivet möjlighet att komma till tals hela vägen fram till att förslaget ställs samman.
Anna-Greta Leijon underströk värdet av att få ett enigt beslut som håller över flera mandatperioder.
Sommaraktiviteter
Cheferna för kulturförvaltningens publika avdelningar redovisade planerna för sommarens verksamhet. Roger Ticoalu, chef för evenemangsavdelningen berättade att de båda festivalerna Ung 08 och Kulturfestivalen i år genomförs mellan 16 och 20 augusti. Kulturnämnden kommer att få en inbjudan till ett invigningsarrangemang den 16 augusti. Liljevalchs har nyligen invigt sommarutställningen ”Drömrum” vars katalog delades ut till nämnden.
Stadsmuseet fortsätter sina framgångsrika stadsvandringar med en nyproducerad ”Abbavandring” som kopplar ihop minnen av musikgruppen med Stockholm på 70-talet. Kulturhuset har en mängd aktiviteter under sommaren, bland annat en pågående utställning med utgångspunkt i Stig Claessons konstnärskap, samarbete med Stockholm Pride, fringefesten ”Stoff” och flera spännande arrangemang på kulturhustaket.
Stockholms stadsbibliotek ordnar en rad aktiviteter på sina bibliotek med bland annat skrivarkurser, sommarcaféer och sagostunder. Kulturskolan har aktiviteter i flera stadsdelar med tyngdpunkten i Järvaområdet där man ger kurser i dans och låtskrivande som subventioneras av stadsdelsförvaltningen. Mer information om alla dessa verksamheter lämnas på respektive institutions webbplats.
Stockholms stadsplanearkiv på listan över Världsminne
Stadsarkivarien Lennart Ploom informerade om att Unesco beslutat föra upp Stockholms Stadsarkivs planarkiv på sitt program för Världsminnen (Memory of the World) som listar dokumentsamlingar och arkiv med stort värde. Totalt omfattar listan 238 objekt. Världsminnesprogrammet startade 1992 för att skydda mot kollektiv minnesförlust genom att bevara värdefulla arkiv och bibliotekssamlingar över hela världen och se till att de görs brett tillgängliga. Mötesordföranden gratulerade på kulturnämndens vägnar Stadsarkivet till utmärkelsen.
EU-medel till kulturförvaltningen
Anna Klynning informerade om att kulturförvaltningen tillsammans med kultur- och idrottsförvaltningen i Botkyrka kommun tilldelats 18,5 miljoner kronor av Europeiska socialfonden. Projektet ”Kultur för alla – inte för vissa” syftar till att utveckla förvaltningens arbete i mångfaldsfrågor och fokuserar på fyra huvudområden:
Sommarhälsning
Anna-Greta Leijon och mötesordföranden önskade alla närvarande samt den frånvarande ordföranden en trevlig sommar.
Skrivelse
Kulturnämnden
2011-06-14
Ann Mari Engel (V)
Anna-Greta Leijon m.fl. (S)
Mats Berglund (MP)
Förslag med anledning av skrivelse från KLYS angående av nytt stödsystem för kulturbidrag i Stockholms stad
KLYS, som representerar 17 medlemsorganisationer och 30 000 yrkesverksamma kulturskapare i Sverige, har inkommit med en begäran om att förslaget om nytt stödsystem ska skickas ut på en regelrätt remissrunda till berörda organisationer och att beslutet om införande ska skjutas på till 2013.
Vi stödjer deras krav och begär att nämnden hanterar frågan enligt önskemålet.
Införandet av ett nytt stödsystem är en fråga som berör väldigt många kulturskapares verksamhet och påverkar deras möjligheter att leva och verka. Vi anser att genomförandet av ett nytt system måste ske mycket varsamt och i god dialog med berörda. Uppenbarligen har kulturlivet inte upplevt att möjligheten att lämna synpunkter under en öppen workshop har varit tillräcklig. Det är mycket viktigt för kulturnämndens trovärdighet och förslaget förankring hos de kulturverksamma att tillmötesgå denna begäran.