Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2011-09-27
BESLUT
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 7/2011 från nämndens sammanträde 2011-08-30, som justerats 2011-09-12.
Ordförande Madeleine Sjöstedt (FP) och vice ordförande Ann Mari Engel (V) utses att justera dagens protokoll.
Kulturnämnden beslutar följande:
Anmälningarna läggs till handlingarna
Anmälan gjordes av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Stadsarkivariens delegationsbeslut
c) Anmälan av protokoll från Handikapprådet 25/8 2011
d) Anmälan av protokoll från Arkivutskottet
e) Anmälan av kulturbonus 2011
Dnr: 1.2-15383/11
1. att godkänna Stadsarkivets förslag till tertialrapport
2. att tillstyrka en omslutningsförändring om 0,6 mnkr
3. att överlämna rapporten till kommunstyrelsen
Sammanfattning
Stadsarkivet uppfyller målen för tertial 2 och prognosen visar på att verksamhetsmålen för 2011 uppnås.
Sammantaget syns under året en ökad efterfrågan på Stadsarkivets tjänster och arkivinformationen med en ökning av antalet webbesök liksom antalet förfrågningsärenden med drygt 8 procent.
Stockholms stads bygglovsritningar 1713-1878 uppsattes under tertialet på UNESCOS lista över världsminnen (Memory of the World) efter att ha nominerats 2010. En del av ökningen av antalet webbesök kan kopplas till utnämningen. Det kan också iakttas hur sociala medier - Facebook och Twitter bl a - bidragit till att sprida kännedomen om utmärkelsen med länkar till Stadsarkivets webb.
En del av ökningen sammanhänger också med den ökade tillgängligheten till den historiska arkivinformationen via digitalisering och publicering. Under perioden har ca 342 000 poster skannats eller registrerats och fem nya databaser publicerats på webben.
Arbetet med att upprätta anslutningsplan till e-arkivet för stadens förvaltningar och bolag har fortsatt under tertialet och avslutas planenligt under tertial 3.
Den under tertial 1 avslutade förstudien kring gemensamt ärende- och dokumenthanteringssystem för stadens förvaltningar och bolag (eDok) har genererat ett fortsatt arbete inom Stadsarkivet under tertial 2. Kopplat till det arbetet har projektet publicering av nämndhandlingar via e-arkiv med delprojekt inletts under tertialet.
Sammantaget skapas här förutsättningar för en fortsatt utveckling av en e-förvaltning inom staden med förenklad informationsförsörjning internt och externt. Något som i sig ger ytterligare förutsättningar för en mer allmän organisations- och verksamhetsutveckling i staden.
I arbetet med långsiktig kompetensförsörjnings- och bemanningsstrategi har Stadsarkivet sökt nya vägar för kompetensutveckling. För att uppdatera och utveckla den arkiv- och informationsvetenskapliga kunskapen i organisationen har Stadsarkivet därför inlett ett samarbete med Mittuniversitetets institution för arkiv- och informationsvetenskap. Institutionen är den högst rankade av de akademiska arkivvetenskapliga utbildningarna som bedrivs vid sju svenska högskolor och universitet. Samarbetet ska bland annat genomföras vid gemensamma seminarier under tertial 3.
Under tertial 2 har rekrytering av en ny chef till avdelningen för omvärld och service genomförts. Tjänsten har attraherat 28 sökanden, varav flertalet högt kvalificerade, och åter konstateras att Stadsarkivet har en hög attraktionskraft som arbetsgivare.
Stadsarkivet begär en omslutningsförändring på 0,6 mnkr till följd av ökade intäkter/kostnader för landsarkivuppdraget, tillfällig uthyrning av lokaler och minskade intäkter/kostnader för projektet kartsök e-arkiv. Efter begärd omslutningsförändring är prognosen för årets resultat ett överskott på 4 mnkr till följd av att projektet publicering av nämndhandlingar via e-arkiv senarelagts.
Ärendets beredning
Stadsarkivets tertialrapport 2 2011 har behandlats vid sammanträde med Arkivutskottet den 22 september 2011 och i Stadsarkivets förvaltningsgrupp den 20 september 2011.
Framlagda förslag till beslut
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Beslutsgång
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Dnr: 1.1/2732/2011
1. att godkänna tertialrapport 2 för 2011 och överlämna rapporten med bilagor till kommunstyrelsen för beslut
2. att besluta om en omslutningsförändring på 7,4 mnkr och anmäla detta till kommunstyrelsen.
Tertialrapporterna med helårsprognos är en del av den löpande uppföljningen. Uppföljningen baseras i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål. Nämnden redogör i tertialrapporten för uppnådda resultat och analys av verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplanen. Tertialrapporten har tagits fram i enlighet med anvisningar från SLK i ILS-webb. Rapportering till SLK sker i webben.
Kulturnämnden bidrar i hög grad till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdena. Samtliga nämndmål bedöms komma att uppfyllas. Aktiviteter beslutade i verksamhetsplanen fortgår enligt plan, inga avvikelser noteras.
Ärendet har handlagts av ekonomistaben i samarbete med verksamhetsavdelningarna. Ärendet behandlas i förvaltningsgruppen den 23 september 2011.
Särskilt uttalande
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Tertialrapporten visar på ökad publiktillströmning till Stockholms stads kulturverksamheter. Besökarna vid Stockholms kulturfestival var 30 000 fler än förra året, 340 000. Publiktillströmningen till Vårsalongen 2011 var så massiv att den förlängdes med en vecka. Besökssiffrorna nådde ett nytt rekord med 64 340 personer.
Att ha en Kulturnatt i Stockholm med fri entré var mycket lyckat. Kulturnatten hade 60 000 besökare i år, i jämförelse med förra årets 6?000. Detkan inte beskrivas som något annat än en succé. Besökssiffrorna på Stadsmuseet har ökat med mer än 10 procent hittills i år. Fler turister har besökt museet än tidigare där bland annat Millennie- och ABBA-vandringarna varit populära.
Kulturhusets nya Våning Plattan, med en tydligare huvudentré, och biblioteket TioTretton på våningsplan 2 har bidragit till fler spontanbesök än tidigare. Årets publikundersökning visar också att helhetsupplevelsen av Kulturhuset har blivit bättre med fler nöjda besökare.
Dessa siffror visar tydligt att förvaltningen arbetar framgångsrikt med kulturverksamheter som är välkomnande och inkluderande.
Dnr: 1.1/2997/2011
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande godkänns.
Flera egendomar i Stockholmsområdet är uppbyggda med medel som härstammar från Sveriges roll i slavhandeln. Motionären föreslår att detta uppmärksammas i ett minnesmärke i staden. Kulturförvaltningen instämmer i vikten av att belysa frågan men anser att detta i första hand är ett nationellt ansvar. Förvaltningen gör bedömningen att detta inte ligger inom ramen för förvaltningens uppdrag men framhåller att Stockholmskällan skulle kunna presentera slavhandeln som ett forskningstema för skolan.
Ärendet har beretts inom Stadsmuseet.
1. Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
2. Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar
- att bifalla motionen,
- att ett forskningstema kring den transatlantiska slavhandeln införs i Stockholmskällan,
- att i övrigt anföra:
Som motionären visar har frågeställningen kring den transatlantiska slavhandeln en tydlig Stockholmsförankring. Det är rimligt att Staden tillför medel för att under 2011 – FN:s år för människor av afrikansk ursprung – upprätta ett minnesmärke för att hedra offren för den transatlantiska slavhandeln, samt att genom informationsarbete såväl i skolorna som i övriga samhället arbeta för en större kunskap om Stockholms och Sveriges roll i slavhandelns historia.
Reservation
Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr: 1.1/3491/2011
Förslaget till nytt miljöprogram för Stockholms stad 2012 – 2015 innehåller sex inriktningsmål: ”Miljöeffektiva transporter”, ”Giftfria varor och byggnader”, ”Hållbar energianvändning”, ”Hållbar användning av mark och vatten”, ”Miljöeffektiv avfallshantering” och ”Sund inomhusmiljö” samt 29 delmål. Inriktningsmålen beskriver fundamentet i en hållbar stadsutveckling, utifrån miljöaspekterna i hållbarhetstemat.
Kulturförvaltningen stöder förslaget men föreslår ett tillägg av ett inriktningsmål: ”Grön IT och kommunikation” och av tre indikatorer under inriktningsmål 5: ”Miljöeffektiv avfallshantering”. Förvaltningen påpekar även att vissa undantag måste göras för att kunna ta hänsyn till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse vid ombyggnad. Kulturförvaltningen stödjer också att riktlinjen ”Hållbar stadsutveckling”, Dnr 303-2256/2009 utgår som styrdokument i och med antagandet av Stockholms miljöprogram 2012 – 2015.
Ärendet har beretts inom kulturdirektörens stab.
2. Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att i delvis bifalla förvaltningens tjänsteutlåtande,
- att målet för koldioxid för 2015 ska sänkas till 2,0 ton CO2 på person,
- att målet för ekologiska livsmedel ska höjas till 40%,
- att anföra följande:
Programmet har för låg ambitionsnivå, målen är för vaga och de föreslagna åtgärderna är för få. Vi vill att Stockholm ska bli en hållbar storstad. Då behövs ett betydligt skarpare miljöprogram. De mätbara nivåerna som anges, t.ex. kring koldioxid och ekologiska livsmedel, måste skärpas. Men värre är att flera delar av programmet helt saknar mätbara mål, vilket gör programmet urvattnat och omöjligt att följa upp. Det krävs också betydligt store ambitioner kring åtgärder för att förbättra stadens miljö och miljöarbete. Ett relevant miljöprogram hade haft tydliga uppdrag till förvaltningar, nämnder och styrelser om vad de förväntas göra för att målen ska kunna nås. I detta utkast är åtgärderna och uppdragen för få, för otydliga och har för låg ambition.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Vi instämmer i förvaltningens synpunkter utifrån nämndens ansvarsområde, men återkommer med övergripande synpunkter på programmet när ärendet kommer till kommunstyrelsen.
Dnr: 4.1/3191/2011
1. Att förvaltningens tjänsteutlåtande i huvudsak godkänns samt att Arkitektur Stockholm – En strategi för stadens gestaltning omarbetas i enlighet med förvaltningens synpunkter.
2. Att ärendet omedelbart justeras
3. och att därutöver anföra:
Arkitektur Stockholm är en strategi för stadens gestaltning som beskriver hur arkitekturen kan användas som verktyg i stadens fortsatta utveckling. Denna strategi kommer att bli ett centralt dokument när vi planerar framtidens Stockholm.
Det finns ett stort behov av de strategier som är tänkta att ingå i dokumentet. Ambitionen om ökat samarbete och kunskapsutbyte både mellan stadens förvaltningar och gentemot externa aktörer är mycket bra. Arkitektur Stockholm måste dock konkretiseras och fördjupas betydligt. Risken är överhängande att dokumentet inte kommer att få den betydelse, och ge den hjälp, som det är tänkt om detta inte sker. Det vore mycket olyckligt.
Vi instämma i allt väsentligt i förvaltningens remissyttrande men vill särskilt understryka:
När vår stad växer är det än viktigare att hålla ihop staden. Detta uppnås genom en stadsplanering och en arkitektur som präglas av öppenhet och tillgänglighet för medborgaren. Därför delar vi förslagets ambition att koppla samman stadsdelar och att motverka ett ensidigt bostadsutbud. Förslaget om att inleda planprocesser med att ta fram lokala stadsbyggnadsstrategier är mycket bra.
Torghandel och kulturevenemang bidrar till att göra en yta intim och händelserik, men det kräver att ytan fylls av aktivitet. Vi vill därför att torgen ännu mer än idag ska kunna öppnas upp för kommers och kultur. Stockholms tomma ytor ska kunna fyllas med människor och aktivitet.
Vi saknar en tydlig skrivning om 1%-regeln för offentlig konst och utsmyckning. Arkitektur Stockholm är ett lämpligt dokument för att förtydliga att denna regel skall gälla all om-, till- och nybyggnad i Stockholm. Man kan även ha i åtanke att, när möjlighet finns, tidigt få in 1-%-regeln i byggprocessen.
Det är av största vikt när det gäller Stockholms riksintressen, att hitta det skydd som är mest lämpligt för olika objekt. Man bör använda de redskap som finns i plan- och bygglagen genom att införa tydliga skyddsbestämmelser i detaljplaner. Man bör också överväga att göra tilläggsbestämmelser tillbefintliga detaljplaner som redovisar hur man avser att tillgodose kulturhistoriska värden. Långsiktighet är viktigt i stadsplaneringen. Man bör ta fram riktlinjer för den pågående och fortsatta skalförskjutningen som påbyggnader medför.
En målsättning som på flera ställen förs fram är att ny bebyggelse ska utformas så att den blir tydligt urskiljbar i stadsbilden. Vi instämmer i att detta är ett sätt att tydliggöra stadens årsringar men det kan, som stadsmuseet påpekar, inte i alla lägen vara ett riktmärke. I vissa fall kan en mer anpassad, arkitektur som underordnar sig det befintliga sammanhanget utan att för den skull utformas som en pastisch vara mer lämplig. Vi vill understryka att Stadsmuseets expertis gällande kulturmiljö måste tas tillvara och tidigt komma in i stadsplaneringsprocessen. Att på detta uppmärksammas på kulturmiljöhänsyn tidigt i planeringen innebär också att man undviker onödiga fördyringar.
Sammanfattning av kulturförvaltningens tjänsteutlåtande
Arkitektur Stockholm – En strategi för stadens gestaltning är det första resultatet av en strategi för arkitektur och en översyn av Stockholms Byggnadsordning. Kulturförvaltningen är positiv till en konkretisering av översiktsplanen som beskriver värden och understryker kravet på kvalitet i stadsbyggandet samt att man bör eftersträva ett helhetsperspektiv.
Förvaltningen är också positiv till ambitionen om ett ökat samarbete mellan stadens förvaltningar men önskar en mer konkret beskrivning av hur detta ska ske, samt vem som har mandat i olika frågor. Strategins översiktlighet ställer krav på ytterligare fördjupande dokument innan Byggnadsordningen kan ersättas.
Förvaltningen vänder sig mot synsättet att ny bebyggelse i alla lägen ska utformas så att den blir tydligt urskiljbar i stadsbilden. Här efterlyser förvaltningen ett mer nyanserat synsätt med utgångspunkt i befintliga kvaliteter och karaktärsdrag.
För att tillgodose riksintressena för kulturmiljövården är det viktigt att hitta det skydd som är mest lämpligt för olika objekt och att använda de redskap som finns i Plan- och bygglagen genom att införa tydliga skyddsbestämmelser i detaljplaner.
Ärendet har handlagts av Stadsmuseets kulturmiljöenhet och Stockholm konst.
1. Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
2. Kulturförvaltningens förslag:
- att förvaltningens utlåtande godkänns samt att nämnden föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att Arkitektur Stockholm – en strategi för stadens gestaltning omarbetas i enlighet med förvaltningens synpunkter.
- att ärendet omedelbart justeras.
3. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- Kulturnämnden beslutar enligt första och andra beslutssatsen i kulturförvaltningens förslag.
- Därutöver vill vi framföra följande.
Vi delar kulturförvaltningens synpunkter om behovet av en omarbetning av strategin med konkretiseringar, preciseringar, fördjupningar och nyanseringar. Det är också av stor vikt att klarlägga de mål- och intressekonflikter som finns så att de kan diskuteras öppet. Strategin kan inte med nuvarande formuleringar ersätta Stockholms Byggnadsordning.
Förslaget till strategi öppnar för en mycket hög exploatering, mer styrd av ekonomiska intressen än av allmänintresset. Tyvärr riskerar strategin att befästa den hänsynslöshet som präglar många planerade, pågående och nyligen slutförda projekt i Stockholm.
Stockholms utveckling måste planeras med regionen som utgångspunkt och innehålla stora utbyggnader av kollektivtrafik. Detta behöver lyfta fram. Strategin behöver också ta hänsyn till klimatförändringarna och hur de kommer att påverka Stockholm fram till 2030.
De gröna ytorna ska inte ses som barriärer utan istället som bidrag till en bra boendemiljö. Insatser mot den ökade bostadssegregationen ska inte bara fokusera på förorter med många hyreshus, utan lika mycket på stadsdelar i förorter och innerstad som har få hyreshus.
4. Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att i huvudsak bifalla förvaltningens tjänsteutlåtande,
- att bearbeta förslaget i mer demokratisk riktning,
- att införa tydligare riktlinjer kring stadens grönområden,
Stockholmarnas inflytande över planprocessen behöver stärkas och skrivas in tydligare i dokumentet. Vid uppra¨ttande av planer är det viktigt dels att de bero¨rda ska garanteras ett reellt inflytande pa° planutformning och genomfo¨rande, och dels att a¨renden ska behandlas effektivt och ra¨ttssa¨kert. I samrådsförslagets avsnitt 3.5 bör därför införas tydliga direktiv kring en omva¨nd och o¨ppen planprocess med hög grad av demokratisk insyn. Inte minst ga¨ller detta fo¨r att fa° in synpunkter fra°n barn och unga, som kanske a¨r den allra viktigast ma°lgruppen men som idag till stor del hålls utanför demokratiskt inflytande.
Riktlinjerna för stadens grönområden bör bli tydligare. Grönområdena är viktiga offentliga rum och det är av stor betydelse hur de gestaltas. Arkitekturstrategin bör därför synkroniseras med stadens parkprogram eftersom medborgaren upplever dem i ett sammanhang. Det är också mycket problematiskt att man väljer att kalla stora grönområden för ”barriärer” (avsnitt 4.1). Grönområden som är rätt skötta och utformade länkar tvärtom samman områden. I Stockholm är det snarast de stora trafiklederna som bildar barriärer på många håll.
Kulturnämnden beslutar enligt förslag från ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M)
1. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
2. Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Monika Lind m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Stockholm växer så det knakar och snart når vår stad miljonen. Samtidigt är bostadsbristen stor och behovet av att öka takten i byggandet är akut. Stadens stora utmaning ligger i att samtidigt möjliggöra både en ökad byggnadstakt och en höjning av den arkitektoniska kvaliteten i staden.
Förvaltningen har i sitt tjänsteutlåtande lyft fram ett antal relevanta punkter som kräver särskild belysning och också konkreta förslag som är högst rimliga. Vi vill därutöver anföra följande.
Segregationen splittrar vår stad. Det skiljer fyra år i medellivslängd mellan fattigare och rikare delar. Det är en obarmhärtig sanning som inte är helt beroende av men klart sammanlänkad med stadens fysiska planering. Att aktivt motverka och minska segregationen i Stockholm måste vara en av huvudpunkterna när Stockholm nu omarbetar byggnadsordningen och skapar Arkitektur Stockholm.
Stockholms stad består av många stadsdelar, de är olika gamla, har olika historia, representerar olika stadstypologier med varierande arkitektur men de är alla organiserade likt öar av bebyggelse i landskapet. Den gamla innerstaden ligger utspridd på öar och landtungor i Mälarens och Saltsjöns vatten, de yngre stadsdelarna är också utformade som öar, men på land. Stadsdelarna är separerade av grönområden och skogspartier, sammanbundna enbart av tunnelbanelinjer och enstaka vägar. Stadsdelarna hålls ihop, inom sig, av gator som antingen är utformade som ett nät eller som ett antal återvändsgränder. Detta ö-lika bebyggelsemönster är skapat utifrån ett segregerat Stockholm och reproducerar ständigt segregationen. Grönområden och stora bilvägar fungerar som murar som inte bara skiljer stadsdelarna åt utan också markerar fysiska hinder som skiljer människorna i stadsdelarna åt.
Tidigare har huvudfokus för att motverka segregationen legat på att höga standarden i boendet i alla delar av staden. Det har varit och är fortsatt en enormt viktig del. Alla stockholmare har rätt till ett gott boende. Men det är inte genom att enbart höja standarden som staden kan bryta segregationen. Staden måste också satsa på att med hjälp av gatunät, publika byggnader, bostäder och kommunikationer en gång för alla bryta ölandskapets segregerande funktion och bygga ihop hela staden. Genom att aktivt planera staden för att skapa möten mellan människor ger vi staden nya möjligheter.
Det är vår förhoppning att det samråd där dokumentet nu har presenterats och stadens ”remissrunda” i nämnderna och styrelserna kommer att skapa en fruktbar dialog mellan staden, stockholmarna och andra intressenter som kan tjäna som utgångspunkt när arbetet med Arkitektur Stockholm slutligen utformas.
Dnr: 1.1/3734/2011
Remissvaret godkänns
Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag till program för kvalitetsutveckling och som nämnderna bereds yttra sig över.
Stockholms stadsarkiv och Kulturförvaltningen ställer sig positiv till att staden genom att ta fram ett program för kvalitetsutveckling ytterligare betonar vikten av kvalitet i verksamheterna. Särskilt välkomnas att kvalitetsstrategin är integrerad i stadens lednings- och styrsystem, vilket bl.a. kommer att underlätta uppföljningen. Det uppskattas också att formerna för dialog med medborgare och övriga aktörer struktureras och att arbetet med kvalitetsutveckling tydliggörs och stimuleras genom att goda exempel uppmärksammas och tilldelas utmärkelser.
Ett flertal av de aktiviteter som ligger i linje med det föreslagna programmet arbetar både Stadsarkivet och kulturförvaltningen med, t ex rutiner för synpunktshantering, kvalitetsgarantier och garantitider för handläggning av svar på förfrågningar.
Ärendet har beretts inom Stadsarkivet och kulturförvaltningens ekonomistab.
Precis som kulturförvaltningen ställer vi oss positiva till att staden tar fram ett program för kvalitetsutveckling. Att betona god kvalitet i verksamheterna för att tillhandahålla tjänster med hög och jämn kvalitet borde staden syssla mer med.
Vi ser även positivt på att kvalitetsstrategin är integrerad i lednings- och styrsystemet. Dock önskar vi en mer sträng hantering av uppföljningen av stadens satta mål. Vi efterfrågar ett system där förvaltningar inte är de som bedömer sig själva. Vi tror att detta skulle möjligöra ett ansvarstagande ledarskap som prioriterar kvalitetsarbetet i större utsträckning.
Dnr: 6.4/4086/2011
Kulturnämnden godkänner subventionsmodellen.
Kulturförvaltningen erbjuder skolor och förskolor 50 % subvention på särskilda professionella scenkonstföreställningar eller konserters grundpris. Produktioner av producenter med verksamhetsstöd och projektstöd samt en del övriga produktioner med hög konstnärlig kvalitet som särskilt efterfrågas av beställare omfattas. Antalet barn 0-19 år ökar och USK:s prognos är att målgruppen ökar. Prognosen för 2012 visar på 188 800 barn och unga inom målgruppen för subvention, en ökning sedan subventionen infördes år 2000 med 25 %. Parallellt har det genomsnittliga priset på biljetter öka med 69 %. Nuvarande system svara inte upp till de ökade biljettpriserna och den ökade efterfrågan. Med detta som bakgrund har kulturförvaltningen gjort en översyn av dagens system och tagit fram ett förslag till ny subventionsmodell.
Förslaget innebär att subventionsmodellen bygger på ett urval av produktioner till skillnad från tidigare då urvalet gjordes utifrån producent. Detta för att bättre svara mot beställare och målgruppens önskemål. Ett basutbud samt ett kompletterande utbud planeras och kommuniceras i fyra kampanjer per läsår. För att subventionen ska omfatta fler barn och unga föreslås att 50 % regeln ersätts med en årlig fast summa per biljett baserad på antal barn i målgruppen och avsatt budget för subvention.
Ny modell för subvention föreslås gälla från och med årsskiftet 2012 för ett urval av efterfrågade produktioner av hög kvalitet. På detta sätt kan en större bredd av scenkonstproduktioner komma ifråga för subvention.
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska avdelningen.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Monika Lind m.fl. (S) samt Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att återremittera förslaget till ny subventionsmodell
- att genomföra att fördjupat samråd med förskolor och skolor samt företrädare för det fria kulturlivet om modellen och eventuella förändringar
- att göra en konsekvensanalys av förslaget till ny modell
- att anföra följande
Vi vill återremittera ärendet och få klarlagt hur förslaget påverkar förskolor/skolors möjligheter att låta alla barn och unga ta del av det subventionerade utbudet.
Det föreliggande förslaget till ny subventionsmodell ingick ursprungligen i förslaget till nytt kulturstöd. Det har emellertid lyfts bort från detta och därmed inte blivit föremål för samrådsbehandling. Det framgår inte av ärendet på vilket sätt det fria kulturlivet och företrädare för förskolor/skolor medverkat i framtagande av denna modell och vilka synpunkter på behov av förändringar i det nuvarande förslaget.
Vi anser att det nuvarande systemet för subventioner som fungerat bra i många år är av mycket stor betydelse för förskolor och skolor och för det fria kulturlivet i Stockholm. Under de senaste två åren har emellertid medlen varit otillräckliga och full behovstäckning har inte nåtts.
Det främsta skälet som anges för att ta fram en ny modell är att invånarantalet och därmed antalet barn och unga i staden växer och beräknas växa ännu mer. Med oförändrad bidragsnivå sjunker därmed subventionen per besök, och antalet besök per barn. Den självklara slutsatsen borde då vara att öka bidragssumman, vilket är rimligt med tanke på att fler invånare ger högre skatteintäkter till staden.
Det nya föreslagna systemet bygger inte på att som hittills skolor och förskolor fritt ska kunna välja ur det rika utbud som finns för barn och unga av produktioner som fått stöd från staden i någon form.
I stället föreslås att kulturförvaltningen ska göra ett urval i samråd med ett antal konsulter och referensgrupper. Vi tycker att detta blir en mycket olycklig styrning av den konstnärliga verksamheten. Det innebär en ökad byråkrati på förvaltningen samtidigt som producenterna får det mycket svårare att planera sin verksamhet. Det ju först efter att produktionen är klar som den ska bli bedömd.
Vi förstår inte hur förslaget att subventionen ska vara en fast summa skulle kunna innebära att alla barn och ungdomar får möjlighet att ta del av utbudet. Vem ska betala merkostnaden för förskolor och skolor mellan nuvarande subventionsnivå och den föreslagna? Tjänsteutlåtandet är otydligt i detta viktiga avseende där vi behöver klargöranden innan beslut kan fattas.
Istället för en 50 % -subvention på biljettpriset föreslås en fast-summesubvention per biljett. En 50 % subvention är enligt tjänsteutlåtandet värd mellan 25-70 kronor på ordinarie pris, som ligger mellan 50-140 kronor.
Den fasta summa som anges i tabellen, om alla barn ska kunna få del av subventionerad kulturupplevelse blir i förslaget 24 kronor.
Kostnaden för förskolor/skolor blir, vad vi kan förstå, högre än tidigare med detta förslag. Exempelvis kan en förskola/skola komma att få betala 116 kronor/biljett (140 ./. 24) istället för 70 kronor som procentsubventionen innebär. Alltså en “prisökning” för förskolor/skolor på 65 %. Förvaltningen konstaterar därefter att förslaget möjliggör för alla barn och unga att ta del av det subventionerade utbudet. Vi kan inte förstå den slutsatsen. Som vi förstår det, är det sant, bara om förskolor/skolor har råd med det högre priset som blir följden av förslaget.
Dessutom påstås att utbudet ska ”breddas” och även andra konstområden kunna prövas. Resultaten lär bli att färre fria grupper inom scenkonsten för möjlighet att spela för färre barn och unga i Stockholm.
Den bilagda barnkonsekvensanalysen innehåller intressanta synpunkter från barn om kultur men den har ingen större relevans för detta förslag, som ju inte presenterats inom undersökningen och som rimligen inte de tillfrågade barnen kunnat ta ställning till.
Vi anser att innan en förändring kan göras av subventionsmodellen krävs en grundlig diskussion med företrädare för såväl producerande grupper som mottagande skolor och förskolor.
Det bör också göras en konsekvensanalys som presenterar tänkbara följder av de föreslagna förändringarna.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Monika Lind m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr: 1.1/3702/2011
Kulturförvaltningens förslag till mötestider för kulturnämnden 2011 godkänns.
Kulturförvaltningen föreslår för 2012 ett schema som omfattar tio nämndmöten med start kl. 15 00. I valet av mötesdatum har beaktats de stoppdatum som stadsledningskontoret meddelat avseende budgetrelaterade ärenden, helgdagar, tid för beredning och utsändning av ärenden samt värdet av en återkommande veckodag, torsdagar, för nämndens möten. Det har inte varit möjligt att boka en återkommande möteslokal men samtliga sammanträden äger rum i Stadshuset.
Datum
Tidpunkt
Möteslokal
Budgetrelaterade ärenden
9/2
15 00
Drätselnämndens sessionssal
Verksamhetsberättelse 2011
22/3
Stora kollegiesalen
Hederspriser
19/4
Underlag för budget 2013
10/5
Tertialrapport 1
14/6
30/8
27/9
Tertialrapport 2
25/10
Bråvallasalen
22/11
13/12
Verksamhetsplan 2013
Ärendet har beretts inom personalstabens nämndsekretariat.
Dnr: 1.1/3680/2011
att ge förvaltningschefen i uppdrag att teckna avropsavtal av konsulttjänster till
en kostnad av högst 11 600 000 kronor via kulturförvaltningens och/eller
Stockholms stad befintliga ramavtal.
Stockholms kulturförvaltning har beviljats medel ur Europeiska Socialfonden för kompetensutveckling tillsammans med Botkyrka Kultur- och fritidsförvaltning. Satsningen berör samtliga ca 1200 anställda och pågår i 2, 5 år fram till mars 2014.
Stockholms kulturförvaltning är projektägare och har inrättat ett projektkansli med 2,5 tjänster. Projektet är en satsning på mångfald och antidiskriminering och kommer genomföras i tre större processer:
Till projektet knyts en Advisory Board med representanter från högskola och forskning, näringslivet samt offentliga organisationer. Dessutom kommer en följeforskare att utvärdera insatserna under hand, för att skapa flexibilitet och möjligheter att fokusera eller ändra på insatser för att uppnå målen.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att ge förvaltningschefen i uppdrag att göra avrop från kulturförvaltningens och/eller Stockholms stads befintliga ramavtal gällande konsulttjänster inom kommunikation, ledarskap, utvärdering.
Ärendet har beretts av Kommunikationsstaben och ekonomistaben.
1. Kulturdirektör Berit Svedberg informerade om att kulturförvaltningen den 1 oktober får en ny administrativ stab bestående av de tidigare ekonomi-, personal- och IT-staberna.
2. Patrik Liljegren, chef för kulturstrategiska avdelningen, informerade om den fortsatta processen med att ta fram ett nytt stödsystem för det fria kulturlivet. Förvaltningen har bjudit in över 400 organisationer att lämna synpunkter på det utarbetade förslaget. Hittills har två kulturverksamheter hört av sig. Stoppdatum för synpunkter är 3 oktober och det slutliga förslaget blir offentligt i samband med att det sänds ut till kulturnämnden den 28 oktober. I diskussionen efter Patrik Liljegrens föredragning ställdes frågor om bl.a. konsekvenserna av det nya systemet, rekryteringen till den referensgrupp som ska arbeta med ansökningar samt utvecklingsstödets karaktär och effekter. Nämnden efterfrågade också en sammanställning av de synpunkter som inkommer till förvaltningen.
3. Kulturskolans chef Marion Hauge-Lindberg rapporterade att verksamheten i Blå Huset i Tensta kommit igång snabbt efter det sabotage som huset utsattes för den 22 augusti då ett fordon körde in i entrén och åstadkom stor förödelse. Tillsammans med övriga aktörer i huset och stadsdelsförvaltningen har säkerheten setts över och en gemensam vision för har tagits fram.
4. Stadsbibliotekarien Inga Lundén informerade om den justering av Stadsbibliotekets organisation som träder i kraft 1 oktober och som syftar till tydligare chefsansvar och starkare geografisk hemhörighet för personalen.
5. Ann Mari Engel (V) ställde en fråga om stängningen av Hagsätra bibliotek nyligen och Inga Lundén förklarade att biblioteket åter har öppnat efter att personalen vid flera tillfällen utsatts för hot av unga besökare. Biblioteket diskuterar med stadsdelsförvaltningen om samordnade öppettider med fritidsgården.