Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2011-11-08
BESLUT
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 8/2011 från nämndens sammanträde 2011-09-27, som justerats 2011-10-07.
Ordförande Madeleine Sjöstedt (FP) och vice ordförande Ann Mari Engel (V) utses att justera dagens protokoll.
Kulturnämnden beslutar följande:
Anmälningarna läggs till handlingarna
Anmälan gjordes av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Stadsarkivariens delegationsbeslut
c) Anmälan av protokoll från Arkivutskottet
d) Kulturförvaltningens månadsrapport för oktober
e) Verksamhetsberättelse för år 2010 stiftelsen Gunhild och Sigrid Rossanders donationsfond
Dnr: 1.1/3472/2011
Kulturnämnden beslutar:
Remissvaret godkänns.
Sammanfattning
Kulturnämnden har fått ”Motion av Ann Mari Engel (V) om kulturbussar” på remiss. Motionären lyfter fram att andra kommuner som Malmö och Uppsala har infört s.k. kulturbussar för att underlätta deltagande i kulturlivet. Det innebär att förskolor och skolor kostnadsfritt kan resa med busstrafik till olika kulturaktiviteter. I motionen förslås att kommunfullmäktige skyndsamt bör besluta om att utreda om bästa sättet att införa kulturbussar för förskolor och skolor i Stockholm.
Kulturförvaltningen ser inte behov av en utredning om att införa kulturbussar. Storstockholms lokaltrafik, SL, har rabatterade priser som regelmässigt utnyttjas av grundskolor och fritidshem för att resa till olika aktiviteter i staden. Förskolebarn åker gratis upp till 7 år i vuxens sällskap. Enligt förvaltningens erfarenheter är inte reskostnaden ett avgörande hinder för barnens kulturbesök.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska staben i samråd med evenemangsavdelningen, Stadsmuseet och Stockholms stadsbibliotek.
Framlagda förslag till beslut
1. Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
att tillstyrka motionen och utreda frågan vidare
Kulturförvaltningen framhåller i sitt svar att det inte finns behov av särskilda s.k. kulturbussar eftersom stadens förskolor och skolor har möjlighet att köpa gruppbiljetter och har rabatterade priset. Om detta anses fullt tillräckligt, behöver naturligtvis inte en modell som den i Malmö och Uppsala införas. Det bör emellertid utredas närmare, eftersom det förekommer att kulturverksamheter anger att de har svårt att få barn och unga att resa även till gratisevenemang eftersom de inte har löst transportfrågan.
Segregationen i Stockholm mellan olika stadsdelar är idag ett växande problem. Den innefattar även kulturlivet. Många barn i förorten har svårt att ta del av det rikliga kulturutbudet som är koncentrerat till innerstaden. Därför måste olika vägar prövas att underlätta för besök på dessa och ge alla Stockholms barn samma möjligheter. En modell för att erbjuda kostnadsfria resor kan vara ett av verktygen. Frågan om behov och möjligheter får att underlätta resor i kollektivtrafiken till kulturevenemang bör därför utredas närmare.
Beslutsgång
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Reservation
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Dnr: 1.1/4256/2011
Kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande godkänns.
Ärendet gäller ett förslag till evenemangsstrategi utarbetat av stadsledningskontoret. Strategin innehåller en struktur för stadens engagemang i större evenemang med en styrgrupp med ansvar för styrning och samordning inom staden. I förslaget föreslås kärnvärden och kriterier som ska vara vägledande för stadens engagemang liksom en långsiktig aktivitetsplan. Strategin föreslår också stärkt samarbete med näringslivet, sponsorer och centrala aktörer inom evenemangsindustrin. Stockholmarna ska involveras genom en särskild informations- och samarbetsplan. Ett högprestigeevenemang med internationell lyskraft förläggs till Stockholm.
Förvaltningarna ställer sig i huvudsak positiv till strategin men betonar i sitt svar att det måste vara en tydlig gränsdragning mellan det strategiska arbetet och de enskilda evenemangens programinnehåll och operativa genomförande. Förvaltningarna föreslår att kommunfullmäktige fastställer kärnvärden och kriterier men påpekar att arrangemang som Ung 08 också kan ha andra kärnvärden med tanke på sin speciella målgrupp. När det gäller samarbetet med näringslivet anser förvaltningen att sponsorsamarbete måste ske mycket nära det enskilda evenemanget.
Ärendet har handlagts av kulturförvaltningens evenemangsavdelning i samråd med Stockholms stadsarkiv.
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
1. Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) samt Cecilia Önfelt (C) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Stockholm är en evenemangsstad med stor potential att utvecklas, det är positivt att både förslaget och förvaltningens tjänsteutlåtande kännetecknas av denna grundtanke. Evenemang - må de vara idrottsliga, kulturella, politiska eller kommersiella - skapar liv och rörelse och inkomster för staden och stadens invånare.
Vi instämmer i förvaltningens positiva syn på förslaget som helhet, men också i farhågorna att vissa av målsättningarna riskerar att leda till en onödig likriktning om man inte tydliggör ansvarsfördelning och mandat mellan den nya styrgruppen och förvaltningarna och bolagen.
Det är bra att man tar fram kärnvärden, positiva egenskaper och tillgångar som kännetecknar Stockholm, som bör lyftas fram och som bidrar till att skapa en positiv bild av Stockholm i världen. Men detta får under inga omständigheter leda till att festivaler eller arrangemang som har en profil som faller utanför dessa anses som mindre värdefulla för Stockholm. I Vision 2030 lyfts fram att Stockholm är mångsidig och upplevelserik.
Det viktigaste kärnvärdet i Stockholm ska vara att här kan människor förverkliga sina idéer. Staden ska vara behjälplig i detta. En alltför hård styrning från stadens sida kring evenemang, festivaler och andra publika aktiviteter riskerar att ha motsatt signalverkan – även om de appellerar till andra kärnvärden.
När det gäller sponsring anser vi liksom förvaltningen att ett lyckat sponsringsarbete ofta handlar om täta kontakter på låg nivå och nära verksamheterna. Sponsorerna vill gärna kopplas samman med ett visst evenemang eller del av ett evenemang. Det är där spännande samarbeten som tillför verksamheterna mervärde kan uppstå.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Evenemangsstrategin bör vara tydligare formulerat i vilka värderingar staden vill signalera via de evenemang som staden stödjer eller själva arrangerar. Under rubriken ”Grundläggande förhållningssätt” anges endast negativa formuleringar kring miljö och diskriminering (att vi INTE ska stödja evenemang som medför försämrad miljö, mm, s. 13.) Strategin bör istället ha positivt formulerade krav. Vi vill att evenemang som staden stödjer eller själva arrangerar ska ha ett uttalat miljö- och klimatarbete, och syfta till att stärka integration, demokrati och jämställdhet. All avlönad personal ska också ha goda anställningsvillkor och arbeta enligt kollektivavtal. Sannolikt skulle de flesta evenemangen idag ha relativt lätt att formulera sådana ambitioner.
Dnr: 1.1/4257/2011
1. att i huvudsak godkänna kulturförvaltningens remissvar
2. att därutöver anföra:
Det är bra att stadens bolag ska ha fortsatt möjlighet till att profilera sig genom egna varumärken, men detta måste även gälla för andra verksamheter som ligger utanför koncernen och har ett behov av detta. Bland dessa kan bl a nämnas Kulturhuset, Liljevalchs konsthall, Stockholms Stadsmuseum och Stockholms Medeltidsmuseum, som sedan lång tid har inarbetade varumärken.
En liknande förändring för staten eller landstinget, som föreslås i kommunikationsprogrammet, skulle få till följd att t.ex. Dramaten, Operan, Naturhistoriska riksmuseet och Skokloster skulle inordnas under regeringens hemsida och layout och fråntas möjligheten att använda någon annan symbol än riksvapnet. Konserthuset och Huddinge Sjukhus skulle ha samma profil. Det torde vara uppenbart för alla att detta inte skulle gynna någon.
Stockholm är en världsstad, med en egen kulturbudget som motsvarar den i ett mindre europeiskt land och med kulturinstitutioner, som med sina egna varumärken ansluter till och förstärker de värden som framhålls i Vision 2030: Mångsidig & upplevelserik, Innovativ & växande, Medborgarnas Stockholm. Varumärken som Kulturhuset och Liljevalchs är en levande del av kulturarvet.
Att St: Erik ska användas i stadens kommunikation är självklart, men lika självklart torde det vara att fortsätta använda inarbetade varumärken vid sidan om, som fallet är idag. Det visar den konsekvensanalys som kulturförvaltningen själv har låtit göra. Slutsatsen är att Stockholms stad bör använda sig av den strategi som brukar kallas dotter-modermärke.
De inarbetade och unika varumärkena har ett värde i kommunikationen med besökare, samarbetspartners och sponsorer. Om staden ska nå evenemang i
världsklass krävs det att varje evenemang särskiljs och de attraherar turister och andra i konkurrens med andra stora städer. Eftersom institutionerna har helt olika inriktningar kan de inte likställas. Ett företag som vill associera sig med t.ex. Liljevalchs har en strategi som innebär något annat än att t.ex. associera sig med Kulturhuset. Att associera sig med en kulturinstitution är något annat än att tydligt associera sig med kommunen. Möjligheten för Stockholms stads organisation med sin mångmiljardbudget att finna sponsorer bör nog anses vara begränsat.
Att avskaffa möjligheterna till särprofilering skulle innebära ett hårt slag mot Stockholms kulturliv och mot varumärken som i sin nuvarande form utgör en del av kulturarv.
Förslaget till nytt kommunikationsprogram för Stockholms stad innehåller fyra mål med utgångspunkt i visionen om Stockholm som en kommunicerande, tillgänglig och växande stad i världsklass. Förslaget betonar och utgår från värdet av en kommunikationsmässigt sammanhållen kommunkoncern med ett gemensamt varumärke. Stockholms stads grafiska profil ska användas konsekvent för att stärka stadens varumärke.
Kulturförvaltningen vänder sig i sitt svar mot en alltför långt driven likriktning av stadens kommunikation och menar att denna måste se olika ut i en organisation med så diversifierad verksamhet. Förvaltningen drar paralleller med stadens bolag som i likhet med de kommunala kulturinstitutionerna har historiska varumärken att vårda och utveckla. I yttrandet framhålls också de negativa ekonomiska effekterna som uppstår om möjligheten till särprofilering tas bort genom att intresset för samarbete från bland annat näringslivets sida minskar.
Förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen ger stadsdirektören i uppdrag att utforma riktlinjer så att hänsyn tas till kommunala verksamheter med krav på egna varumärkesstrategier och att detta tydligt framgår i programmet.
Ärendet har sammanställts av kommunikationsstaben efter beredning inom Stadsarkivet och kulturförvaltningens samtliga avdelningar.
1. Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag (se under rubriken BESLUT)
2. Anna-Greta Leijon föreslår att kulturnämnden beslutar enligt kulturförvaltningens förslag till beslut att remissvaret godkänns (se under rubriken Sammanfattning).
3. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att avstyrka förslaget till kommunikationsprogram
- att huvudsakligen tillstyrka förvaltningens förslag till remissvar
- att därutöver anföra
Förvaltningen identifierar i sitt svar mycket viktiga aspekter när det gäller kulturinstitutionernas möjligheter till egen profilering och framhåller att riktlinjerna måste utformas så att hänsyn tas till kommunala verksamheter med krav på egna varumärkesstrategier.
Därutöver vill vi framhålla att kommunikationsprogrammet innehåller oacceptabla krav på likriktning av innehållet i kommunikationen. Förslaget anger som mål för kommunikationen att “attityden till visionen om ett Stockholm i världsklass och den växande staden är positiv”. Som ett nytt nyckeltal anges ”andel medarbetare som har en positiv attityd till visionen” – en vision som är den styrande alliansens politiska dokument.
Dessutom åläggs att budskapet ”Stockholm- the Capital of Scandinavia” ska finnas med i all stadens övergripande kommunikation. Det är närmast skrattretande att kulturskolan eller ett stadsdelsbibliotek bäst skulle informera medborgarna med detta budskap.
Det är en mycket oroväckande utveckling i staden att ledningen allt högre grad beskär självständighet och yttrandefrihet i de olika förvaltningarna och bolagen. En stark centralisering av administration och ekonomi samt utökad detaljstyrning av verksamheterna kompletteras nu med centrala direktiv för inte bara hur alla måste kommunicera utan vad som ska förmedlas.
Det är skrämmande att konstatera att riktlinjer för hur detta ska uppnås ska upprättas av stadsdirektören som också ska bestämma hur verksamheter ska tillämpa programmet och hur de ska agera för att nå de långsiktiga målen.
Vi avstyrker att staden antar detta kommunikationsprogram, som kan medföra allvarliga ingrepp i yttrandefriheten.
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och kulturnämnden beslutar enligt förslag från ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M)
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Anna-Greta Leijon (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för kulturförvaltningens förslag till beslut.
Dnr: 1.1/4073/2011
3. att därutöver anföra:
Att öka möjligheterna och tillgången till uppkoppling via så kallade hotspots är en viktig service för såväl Stockholms invånare som besökande. Goda och lättåtkomliga uppkopplingsmöjligheter är en attraktionsfaktor för såväl staden i stort som för våra kulturverksamheter och -institutioner. Det är angeläget att sträva efter att öka dessa möjligheter med ett minimum av krångel. Därför bör det vara möjligt att kvittera ut en kod mot uppvisande av legitimation på kulturnämndens institutioner som möjliggör fri tillgång till internet. Detta skulle således lösa problematiken kring stadens riktlinjer för informationssäkerhet, som i förlängningen bör revideras.
I en skrivelse till Kulturnämnden har Madeleine Sjöstedt m.fl. (fp), Ariane Bucquet-Pousette m.fl. (m) samt Cecilia Önfelt (c) beskrivit nyttan av att staden tillhandahåller kostnadsfri trådlös access till Internet utan krav på inloggning för turister och medborgare. I skrivelsen uppmanas Kulturförvaltningen, och senare Stadsarkivet, att etablera sådana ”hotspots” i sina verksamhetslokaler.
Förvaltningarna delar uppfattningen att tillgång till hotspots i förvaltningarnas verksamhetslokaler och på andra håll i staden skulle uppfattas mycket positivt för målgrupperna.
Förvaltningarna bedömer dock att önskemålet står i konflikt med stadens nuvarande riktlinjer för informationssäkerhet som kräver att datatrafik via stadens nät måste vara spårbar för att kunna hantera eventuella olagliga eller olämpliga aktiviteter.
Innan hotspots kan etableras inom kulturnämndens verksamheter så skulle befintligt regelverk inom informationssäkerhetsområdet behöva modifieras. Om så kan ske är förvaltningarna odelat positiva till att agera värd för de hotspots som föreslås i skrivelsen.
Ärendet har beretts av kulturförvaltningens IT-enhet. Samråd har skett med stadsbibliotekets virtuella enhet, Stadsarkivet, stadens informationssäkerhetschef, SLK-IT, S:t Erik Kommunikation, samt stadsledningskontorets juridiska avdelning.
1. Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut (se under rubriken BESLUT)
2. Kulturförvaltningens föreslår att skrivelsen besvaras genom kulturförvaltningens tjänsteutlåtande. Svaret sammanfattas under rubriken Sammanfattning.
3. Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S) samt Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
att nämnden i huvudsak beslutar enligt förvaltningens svar,
att nämnden uppmanar kommunledningen för att vidta de åtgärder som behövs i form av ändrade regler och riktlinjer för att tillgodose vad som anförs i skrivelsen,
att nämnden uppmanar kommunstyrelsen att uppvakta SL och Stockholms läns landsting för att införa trådlöst internet även i kollektivtrafiken, samt
att anföra följande:
Som anförs i motionen är Stockholm väl känt internationellt som ett föregångsland inom IT och telekom. Det försprång Stockholm en gång haft kan vi åter få om vi agerar strategiskt för att bli en öppen och tillmötesgående IT-stad. Att tillhandahålla fritt internet på en mängd platser för stockholmare och besökare skulle vara en oerhörd stor tillgång i en sådan process. Att införa hotspots på våra kulturinstitutioner är en bra början. I skrivelsen anförs vikten av att processen inte bör stanna där, utan att alla förvaltningar successivt bör följa efter. Men för att Stockholm ska upplevas som den öppna IT-staden, så bör vi följa Umeå som är först i landet med att erbjuda gratis trådlöst internet i kollektivtrafiken.
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och kulturnämnden beslutar enligt förslag från ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M). Samtliga partier ställer sig dock bakom beslutets första att-sats ”att utreda möjligheten för besökare att få tillgång till internet på kulturnämndens publika institutioner mot uppvisande av legitimation”.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet (att-sats b och c) till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr: 1.1/4075/2011
Skrivelsen besvaras genom kulturförvaltningens tjänsteutlåtande.
I en skrivelse från Kulturnämnden 2011-08-30 uppdrar Ann Mari Engel (V) och Mårten Andersson (V) kulturförvaltningen att undersöka hur Stockholms stad kan levandegöras som biografstad samt att se över hur en högklassig och varierad biorepertoar kan säkerställas i staden. Kulturförvaltningen svarar på skrivelsen genom att peka på de aktörer som idag arbetar för att erbjuda stockholmare ett rikt filmutbud. Avslutningsvis diskuteras de behov, åtgärder och möjligheter som filmen i Stockholm möter idag.
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska avdelningen.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Vi tackar kulturförvaltningen för ett i mycket positivt svar. Vi ställer oss helt bakom det framlagda sexpunktsprogrammet och kan till det lägga fyra punkter för fortsatt övervägande:- Ge stöd till de regelbundna filmvisningar som i förorterna anordnas av
filmstudiorörelsen eller fristående föreningar- Bygg ut verksamheten i Klarabiografen- Stöd de särskilda visningar av icke-engelskspråkig film som utöver CinemAfrica ordnas i staden, t ex finska, franska och spanska filmveckan- Undersök möjligheten att efter norsk förebild öppna en kommunal biograf.
Dnr: 1.1/4077/2011
I en skrivelse efterfrågar Ann Mari Engel och Mårten Andersson (V) och Mats Berglund (MP) en redovisning av hur direktiven till stadens tjänstemän ser ut vad gäller Kultur i ögonhöjd. I skrivelsen efterfrågas också om kulturförvaltningen och kulturnämnden blir konsulterade av trafikkontoret i frågan om vilka arrangörer som ska få annonsera på stadens kulturtavlor. Bakgrunden till dessa frågor är att trafikkontoret, med hänvisning till stadens klotterpolicy, stoppade Riksteatern från att annonsera på stadens kulturtavlor inför sitt arrangemang Art of the streets på Södra Teatern i augusti.
Kulturförvaltningen leder arbetet med implementeringen av Kultur i ögonhöjd i stadens förvaltningar och bolag. I detta arbete finns inga formella direktiv, arbetet sker i dialog och berörda förvaltningar och bolag har var för sig ansvar att verka för intentionerna i Kultur i ögonhöjd utifrån sina verksamheters specifika förutsättningar och gällande lagstiftning. Kulturförvaltningen blev inte konsulterad av trafikkontoret i frågan om Art of the streets annonsering på kulturtavlorna.
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska staben i samråd med trafikkontoret och Stadsmuseet.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att delvis godkänna förvaltningens svar på skrivelsen
- att nämnden beslutar att initiera en utvärdering av klotterpolicyn ur kulturperspektiv
Av förvaltningens svar på skrivelsen framgår att tolkningen och kommunikationen av stadens s.k. klotterpolicy har varit problematisk för bland andra stadens konstpedagoger och ungdomsarbetare.
Man förnekar dock att graffitiförbudet strider mot budskapet i programmet Kultur i ögonhöjd, en slutsats som vi inte kan dela då det står t i programmet, som antagit av kommunfullmäktige att:
Stadens barn och unga ska ha god tillgång till den professionella kulturen, möjlighet att skapa med stöd av kulturpedagoger och på sina egna villkor utifrån sin syn på kultur. Utgångspunkten ska vara en bred kultursyn som involverar och erkänner alla barns olika erfarenheter och bakgrund
Som exempel på ungdomskultur anges till exempel graffitimålning. Stadens tjänstemän på trafikkontoret har uttrycken förbjudit stadens unga att i någon form delta i eller ta del av denna kultur.
Vi föreslår att kulturnämnden initierar en utvärdering av klotterpolicyn ur kulturpolitiskt perspektiv, för att förhindra att staden ägnar sig åt konstcensur.
Anna Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Ann Mari Engel, Mårten Andersson båda (v) och Mats Berglund (mp) har i en skrivelse efterfrågat en redovisning av hur direktiven till stadens tjänstemän ser ut och hur de har informerats om innebörden av Kultur i ögonhöjd. Detta i samband med att trafikkontorets tjänstemän nekat Riksteatern från att annonsera på stadens kulturtavlor inför sitt arrangemang Art of the streets i augusti med hänvisning till stadens Klotterpolicy.
En viktig fråga i sammanhanget är hur tjänstemännen på de olika förvaltningarna ska tolka dokumenten som båda är antagna av kommunfullmäktige. Är Klotterpolicyn överordnad Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm?
För övrigt tycker vi att det är anmärkningsvärt att jämföra klotter och annan skadegörelse med Riksteaterns utställning Art of the streets. Det säger något om stadens gammalmodiga inställning till konstformen graffiti.
Dnr: 1.1/4078/2011
I en skrivelse lyfter Ann Mari Engel (V) och Mårten Andersson (V) frågan hur staden bäst bevarar kulturhistoriskt intressanta biografer. I filmens barndom blev biografen en ny företeelse där man lade stor vikt vid arkitektonisk utformning och konstnärlig inredning. Det blev en utmaning för arkitekter och konstnärer. De flesta biograferna i Stockholm uppfördes under 1920-40-talen. Under senare tid har många singelbiografer byggts om till flersalongsbiografer eller byggts om för annan användning. I Stockholm finns dock en rad kulturhistoriskt värdefulla biograflokaler bevarade men för att kunna skydda dessa miljöer behöver vi mer kunskap om var värdena finns.
Ärendet har beretts av kulturmiljöenheten vid Stockholms Stadsmuseum
Stockholms biografer utgör i många fall en kulturskatt." Javisst! Vi tackar kulturförvaltningen för ett fylligt och positivt svar på vår skrivelse om åtgärder för att bevara kulturhistoriskt intressanta biografer. Vi konstaterar att stadsmuseet bör tillföras resurser för att genomföra detta.Samtidigt beklagar vi att stadsmuseets genomtänkta synpunkter inte kunnat beaktas i kontakter med bland annat stadsbyggnadskontoret. Vi hoppas att kulturhistoriskt intresserade kommunpolitiker från flera olika partier nu uppmärksammar denna fråga. Det är viktigt att de i svaret önskade erforderliga medlen beviljas så att en ingående inventering och klassificering av de kvarvarande biograflokalerna kan genomföras.
I en skrivelse lyfter Anna-Greta Leijon m.fl. (S), Ann Mari Engel (V) samt Mats Berglund (MP) upp EU-projekten KulturKraft Syd och KulturKraft Väst som finansieras av Europeiska Socialfonden. Projekten erbjuder kompetensutvecklande aktiviteter för professionellt verksamma från alla yrkeskategorier inom kultursektorerna scenkonst, musik och film/tv. Huvudman för projekten är Trygghetsrådet TRS. En workshop har hållits för att undersöka och diskutera förutsättningarna för ett liknande projekt i Stockholmsregionen. Författarna till skrivelsen utgår från att kulturförvaltningen uppmuntrar och aktivt stöder en ansökan om KulturKraft Stockholm och ber om en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits.
Förvaltningen skriver i sitt svar att den har meddelat Trygghetsrådet att på grund av införandet av en egen stor kompetensutvecklingssatsning, kommer förvaltningens verksamheter inte att delta i projektet Kulturkraft men kan stötta det på andra sätt. Kulturhuset kommer till exempel att medverka i mindre omfattning. Trygghetsrådet är positivt till att Stockholms kulturförvaltning stöttar projektet och har påpekat detta i sin ansökan till ESF-rådet.
Ärendet har beretts inom kommunikationsstaben i samråd med kulturstrategiska avdelningen.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Det är vår förhoppning att ansökan om KulturKraft Stockholm beviljas av EFS-rådet och att därmed kompetensutvecklingen av de professionellt yrkesverksamma inom vår region kan bedrivas lika framgångsrikt som inom KulturKraft Syd och KulturKraft Väst. Vi utgår från ett aktivt deltagande från Kulturhusets sida och att kulturförvaltningen, som utlovats, på olika sätt stöttar projektet. Vi förutsätter att kulturnämnden informeras när verksamheten påbörjas.
Dnr: 1.1/3931/2011
1. Södermalms stadsdelsnämnd, Trafik- och renhållningsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden, Idrottsnämnden, Fastighetsnämnden och Exploateringsnämnden godkänner utredning i enlighet med detta utlåtande.
2. Trafik- och renhållningsnämnden godkänner för egen del utredning till en budget om 3 mnkr.
3. Fastighetsnämnden godkänner för egen del utredning till en budget om 3 mnkr samt anmäler beslutet till kommunstyrelsens ekonomiutskott.
Detta utlåtande från Södermalms stadsdelsförvaltning, socialförvaltningen, trafikkontoret, kulturförvaltningen, idrottsförvaltningen, fastighetskontoret och exploateringskontoret syftar till att samordna utredningsarbetet för framtagande av förslag till inriktningsbeslut för projekt ”Södermalms hjärta”.
Vision för projekt ”Södermalms hjärta” är att göra Medborgarplatsen med kringliggande områden till en attraktiv och trygg boplats och mötesplats i världsklass.
Inledande delmål för projekt Södermalms hjärta är:
1. Att utveckla en socialt hållbar stadsmiljö i området kring Medborgarplatsen.
2. Att verka för levande restaurangmiljöer för alla och minskad krogrelaterad brottslighet.
3. Att utveckla områdets fastigheter för mer boende, arbete, upplevelser och service.
4. Att skapa ett sammanhållet attraktivt och tryggt offentligt rum i världsklass med temat trädgård, torg och park.
5. Att skapa ett förnyat medborgarhus med temat kropp, själ och bildning.
Utredningsarbetet genomförs från januari 2012 till oktober 2012. Därefter planerar respektive förvaltning/kontor återkomma med förslag till inriktningsbeslut.
Samordnare för visionen och övergripande projektägare är trafikkontoret. Delprojektägare för delmål 1 är Södermalms stadsdelsförvaltning, för delmål 2 socialförvaltningen, för delmål 3 exploateringskontoret, för delmål 4 trafikkontoret och för delmål 5 fastighetskontoret.
Ärendet har beretts inom berörda förvaltningar.
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningarnas förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningarnas förslag.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet är positiva till den breda ansatsen som görs i projektet. Att flera förvaltningar samarbetar från början är mycket positivt, men vi skulle gärna även se Miljöförvaltningen som deltagare. Projektets delmål bör ha högre ambitioner när det gäller t.ex. miljö och klimattänkande.
Ansatsen mot nollbudget, där kostnaderna ska balanseras mot intäkter genom förädlad verksamhet, riskerar att medföra att viktiga prioriteringar som inte själva genererar intäkter inte kan genomföras, utan att det istället är intäktssidan som styr förändringsarbetet och visionerna. Inte minst innebär den givna ansatsen en målkonflikt mellan ambitionen att minska alkoholens negativa effekter med att man vill öka omsättningen och antalet arbetstillfällen inom krognäringen. Vidare saknas tydliga visioner och satsningar på kultur- och fritidsverksamhet: Biblioteket är en mycket omtyckt plats för både vuxna, barn och ungdomar, och isbanan är ett värdefullt inslag under vintrarna som lättillgänglig och uppmuntrar till rörelse. Dessa verksamheter bör man särskilt beakta i det fortsatta arbetet.
Vi ställer oss också kritiska till hur man i underlaget uttrycker att man vill kartlägga områdets sociala situation. Det finns oroväckande en tendens i underlaget som pekar mot att Södermalm vill bli av med människor som inte ”passar in”. Området ska vara så bra som möjligt för alla som bor och vistas här. Därför finns en särskild poäng att fånga in perspektiven från exempelvis missbrukare och hemlösa som vistas i och runt området för att skapa en trygg miljö även för dessa personer.
Att utveckla områdets fastigheter för mer boende är något vi menar måste ske med stor försiktighet. Det måste finnas en balans mellan antalet nya bostäder och tillgängliga grönområden och andra värden och kvaliteter i området.
Dnr: 1.1/3248/2011
1. att godkänna kriterier, bedömningsgrunder, prioriteringar och formella villkor för kulturstöd och utvecklingsstöd enligt förvaltningens förslag i bilaga 1, 2 och 3.
2. att godkänna övergångsbestämmelser till det nya stödsystemet med särskild ordning år 2012 då verksamhetsstödet hanteras enligt nuvarande riktlinjer (bilaga 6) medan nuvarande stödformer; ”En Snabb Slant”, ”Jalla!” och ”projektstöd” övergår till kulturstöd (bilaga 1) och utvecklingsstöd (bilaga 2).
I Stockholms stads budget 2011 fick kulturnämnden i uppdrag att göra en översyn av kulturstödet med målet att stimulera produktivitet, konstnärlig förnyelse, kvalitet samt att öka möjligheterna att med aktiva stödformer snabbare kunna hjälpa till att etablera nya initiativ, producenter, arrangörer eller projekt på Stockholms kulturarena. I processen att utforma ett förnyat kulturstödssystem har förvaltningen utgått från Stockholms vision 2030 samt bakgrunderna till uppdraget att utveckla kulturstödssystemet.
Målen med nytt kulturstöd är:
· Att stadens kulturliv omfattar och når ut till fler.
· Att kvaliteterna inom konst-, kultur- och föreningsliv löpande utvecklas.
· Att konst-, kultur- och föreningsliv speglar det flerkulturella och internationella Stockholm.
· Att kulturens egenintäkter förstärks.
· Att allt fler upplever att Stockholm har ett rikt kulturliv.
Förslaget till system för kulturstöd bygger på två stödområden. Dels ett kulturstöd och dels ett utvecklingsstöd. Systemet för kulturstöd ersätter de fyra befintliga stödformerna verksamhetsstöd, projektstöd, Jalla! och En Snabb Slant. Kulturstöd kan sökas för kulturell eller konstnärlig produktion som presenteras för en publik. Utvecklingsstödet är ett nytt stöd med fokus på särskilda utvecklingsinsatser med långsiktiga effekter inom områden som teknik, kompetensutveckling, etablering av verksamhet och förstudier. Syftet med utvecklingsstödet är att investera i strukturer och kompetens som leder till en förstärkt konstnärlig upplevelse, förbättrad ekonomisk bärkraft, ökad tillgänglighet och nya samarbeten.
Sammantaget har processen omfattat över 400 personer från Stockholms kultur- och föreningsliv. En barnkulturvetare har engagerats för en barnkonsekvensanalys där 150 barn och unga tillfrågades om hur de vill att staden ska fördela medel till kultur.
De viktigaste förändringarna med nytt kulturstödssystem är:
§ Förstärkt fokus på kvalitet
§ Förstärkt fokus på publik programverksamhet
§ Möjlighet att söka för 3-årig programverksamhet och fler ansökningstillfällen
§ Ett nytt utvecklingsstöd införs
§ Flerkulturell programverksamhet ges högre prioritet
§ Förstärkt referensgruppsarbete med ökad transparens och förändrat arbetssätt inom kulturförvaltningen
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska avdelningen i nära dialog med det fria kulturlivet och berörda offentliga aktörer. Sammantaget har processen omfattat över 400 personer från Stockholms kultur- och föreningsliv. En barnkonsekvensanalys har genomförts där 150 barn och unga tillfrågats om hur de vill att staden ska fördela medel till kultur.
- att delvis godkänna förslaget till nytt kulturstöd
- att omarbeta förlaget i enlighet med nedanstående riktlinjer
Vi välkomnar att det görs en översyn av kulturstödet och tycker att det är bra att förslaget innebär en tydligare struktur för kriteriet och bedömningar samt en mer transparent bidragsprocess. Stadens stöd bör kontinuerligt ses över och utvärderas, utifrån en förändrad verklighet. Vi ifrågasätter dock relevansen i att utgå ifrån revisorernas rapport från 2009 som föreslog möjligheten till tidsbegränsade stöd, under förutsättning att staden inte skulle tillföra mera medel. Vi anser tvärtom att en växande befolkning och ökande krav på bidrag från fler aktörer bör mötas med en väsentligt utökad budget för kulturstödet.
Införandet av ett nytt stödsystem är en fråga som berör väldigt många kulturskaparens verksamhet och påverkar deras möjligheter att leva och verka likaväl som stockholmarnas möjligheter att få uppleva det fria kulturlivet. Vi anser att genomförandet av ett nytt system bör ske mycket varsamt och i god dialog med berörda, något som i hör grad har saknats i de processer som föregått förslaget. När, efter omfattande kritik och efter att på nämndmötet ha avvisat oppositionens begäran om detta, majoriteten beslutade att förslaget skulle skickas ut på remiss, välkomnade vi förstås det. Efter remissbehandlingen har några mindre justeringar av skrivningarna i förlaget skett, vilket har förbättrat och förtydligat förslaget. Samtidigt anser vi att huvuddelen av remissinstansernas kritik inte har beaktats och den oro som uttryckts inte har kunnat mötas på ett tillfredställande sätt.
Vi anser att förslaget bör omarbetas på följande punkter:
Garantera den konstnärliga friheten
Förslaget indikerar att kulturförvaltningen kommer att förhandsgranska programvalet utifrån de bedömningsgrunder som har uppställts. Detta lämnas stort utrymme för godtycke och innebär krav på anpassning, som kan upplevas som ett ingrepp i den konstnärliga friheten. De verksamheter som beviljats stöd och har väldokumenterad verksamhet av hög konstnärlig kvalitet ska inte behöva detaljredovisa sina kommande program.
Organisationen Stockholms fria scener anser att ”man drar undan mattan för teatrarna och försätter dem i ständig osäkerhet” och ”Det skapar ett helt nytt kulturklimat och stämmer dåligt överens med värnandet om det fria ordet”
Enligt KLYS innebär förslaget ”en förhandsgranskning av innehållet i verksamheterna som leder till ökad styrning av konsten och kulturen”.
Behåll verksamhetsbidragen
Kulturstödet bör innefatta möjligheten att ge verksamhetsbidrag till aktörer med långsiktigt verksamhet av hög konstnärlig kvalitet. Vi välkomnar möjligheten att söka treåriga bidrag men anser att dessa bör avse verksamhet och inte enskilda program. Vi ifrågasätter om det är möjligt eller ens önskvärt att en konstnärlig verksamhet ska redovisas i detalj tre år framåt i tiden. Den skapande processen måste utvecklas utifrån konstnärliga visioner och inte efter anpassning till av förvaltningen uppställda kriterier. För övrigt anser vi att så många kulturverksamheter som möjligt bör betraktas som anslagsfinansierade och inte som mottagare av tillfälliga bidrag villkorade av hög egenfinansiering.
Vi vill uppmärksamma Konstnärsnämndens remissvar: ”Vi läser dock förslaget som en trolig förskjutning från ett långsiktigt ansvar för stadens konstnärer och deras arbetsvillkor till en fokusering på vad konstnärerna kan bidra med till stadens kulturutbud i ett kortsiktigt perspektiv. Projektifiering i sig innebär en styrning av konsten”.
Projektbidrag
Utöver verksamhetsbidragen bör det som idag finnas möjlighet för stöd till enskilda projekt eller program. Det är önskvärt att budgeten utökas så att det blir möjligt att öka stödet till dessa.
Stödformen En snabb slant har blivit en uppskattad och välkänd möjlighet för unga att få bidrag. Det bör ingå i detta stöd och vi ser ingen anledning att ändra namnet till det mer förvirrande ”stipendium”.
Vi anser det oklart hur det tidigare integrationsstödet ska kunna passa in i detta kulturstöd och anser att invandrarföreningarna och deras mötesverksamhet inte bör underställas samma krav på publik programverksamhet som den övriga delen av kulturstödet. Detta bör beaktas och tydligt formuleras i kriterierna.
Stödet ska spridas bättre geografiskt
Vi konstaterar att den enda stödform som idag särskilt vänder sig till verksamheter i ytterstaden är Jalla jalla som nu uppgår i det generella kulturstödet. Vi anser det värt att särskilt uppmärksamma att stadens kulturstöd nu är mycket ojämnt fördelat mellan stadsdelarna. Ca en tiondel av stödet till det fria kulturlivet hamnar utanför innerstaden, i förorten där huvuddelen av Stockholms befolkning är bosatt. Därför bör ett av kriterierna gälla den geografiska spridningen i staden.
Skilj på professionell konst och amatörer
Det är viktigt att inom stöder klargöra skillnaden mellan professionell kulturverksamhet och tillfälliga amatörmanifestationer som festivaler och projekt inom t ex En snabb slant.
Vi vill här uppmärksamma remissvaret från Teaterförbundets Regionråd som menar
Båda dessa sätt att utöva kultur har sitt berättigande i en stad som vill vara framstående i världen och de har rätt att utvecklas på sina egna villkor. Därför bör man inom det nya anslagssystemet tydliggöra skillnaden mellan den professionella kulturproduktionen och amatör-/fritidskulturen.
Referensgrupperna
Det är bra att förslaget innebär en större transparens i referensgruppernas arbete samt att man efter remissförförandet nu föreslår att dessa nomineras och inte måste ansöka själva. Vi är dock oroliga för att inrättandet av en så stor grupp som ska innefatta kompetens från alla konstområden och granska alla ansökningar kommer att medföra en omfattande administration och byråkrati. Referensgruppen kommer att få ett mycket stort ansvar för stadens kulturutbud och det måste avsätta betydande tid och resurser för detta arbete.
Samtidigt menar vi att den nuvarande gränsen för förvaltningens delegation 350 000 kr, förefaller hög om en större del av kulturstödet ska delas ut för enskilda program. Denna bör ses över.
Inrätta bidragsutskott i nämnden
Eftersom ett nytt förslag till fördelning av kulturstödet innebär stora förändringar anser vi att implementeringen bör följas noggrant av nämnden. Därför man återinföra ett bidragsutskott inom nämnden som har möjlighet att ta del av ansökningar och överväganden och föra en diskussion med förvaltningen innan förslagen kommer till nämnden för beslut.
Gör en konsekvensanalys
Innan så här stora förändringar implementeras, bör förvaltningen presentera en konsekvensanalys med tänkte scenarios för hur bidragsfördelningen skulle kunna se ut vid framtida fördelningar. Det är inte möjligt att förstå hur kulturstödet är tänkt att fungera utifrån de generella formuleringarna i förslaget, vilket också har framhållits hållits av flera remissinstanser och även från kulturverksamheter som avstått från att svara då de inte kunnat bedöma konsekvenserna av förslaget.
1. Anna Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Stockholms stads kulturstöd till professionella kulturutövare har bidragit till att det fria kulturlivet utvecklats och i sin tur gett staden och dess innevånare ett rikare liv. Kulturpolitikens uppgift är att främja mångfald och hög kvalitet i kulturen och ge stöd till både nya och befintliga verksamheter. Det är olyckligt att arbetet med utformandet av ett nytt kulturstöd inom viktiga delar av det fria kulturlivet lett till stor oro med farhågor för att högkvalitativ och uppskattad verksamhet slås sönder om bidragsgivningen styrs över till program- och projektstöd. Man har sett risker för att utövarnas möjlighet att planera långsiktigt och skapa kontinuitet i verksamheterna försvåras. Från socialdemokratins sida har vi delat denna oro.
När sen samrådet om det nya Kulturstödet genomfördes och förvaltningen varit lyhörd och reviderat förslaget efter kritik som framförts av det fria kulturlivet och vid de diskussioner vi fört med förvaltningen är vi beredda att ställa oss bakom förslaget.
När nämnden nu går till beslut i frågan är det några saker som vi socialdemokrater särskilt vill lyfta:
Principen om armlängds avstånd d.v.s. att staden ska stödja kulturen, inte styra den, måste upprätthållas.
Kontinuitet och långsiktighet är viktigt för utveckling av kvalitet. Därför är de förtydliganden av kriterier som nu gjorts avgörande för vårt bifall. Vi ser positivt på att stöd kan sökas för 3 år.
Öppenhet och transparens, bl. a. genom att protokoll finns tillgängliga, måste prägla arbetet i förvaltning, referensgrupp och nämnd.
Uppföljning och utvärdering måste göras årligen - och opartiskt - också av själva stödsystemet.
Ett parlamentariskt beredningsutskott inom kulturnämnden bör återinrättas där utskottet får möjlighet att stämma av de av förvaltningen och referensgruppen föreslagna besluten innan de slutligen tas i nämnden. Detta kommer vi Socialdemokrater föreslå i särskild skrivelse till kulturnämnden.
2. Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Det fria kulturlivet är nödvändigt för att Stockholm ska vara en vital kulturstad och det främjar den kulturella mångfalden. Att skapa förutsättningar för ett starkt kulturliv vid sidan av institutionerna är ytterst en fråga om yttrandefrihet och demokrati. Det är därför viktigt att stadens kulturstöd till fria kulturorganisationer används på ett effektivt sätt. Vi är positiva till förslaget, men har också en rad synpunkter samt vissa förslag på förändringar.
Sammanfattning:
- Viss oro för långsiktigheten och att kontinuiteten kan brytas.
- Starkare fokus på infrastrukturellt stöd.
- Systemet måste vara genomskinligt med tydliga ansvarsfördelning och erbjuda god insyn i referensgruppens och förvaltningens arbete.
- Förvaltningens roll bör utökas till ett coachande, stödjande och praktiskt serviceanpassat uppdrag.
- Finansieringen måste bli stabilare. Lokalhyresökningarna måste hejdas.
- Planera för en stor översyn och revidering, och därefter kontinuerliga revideringar med några års mellanrum.
Våra förslag inför framtida revideringar:
- De s.k. växtpengarna bör ingå i systemet.
- Utöka stödet så att även t.ex. konsthantverkare och formgivare får möjlighet att söka.
Kontinuitet: Flera av samrådets instanser ser positivt på möjligheten att söka flerårigt stöd. Men frågan är dels om maxtaket på tre år ger tillräcklig trygghet och dels hur många som kommer att ha möjligheten att få dessa stöd. Ett av syftena med det nya systemet är att bryta inlåsningseffektens negativa sidor. Men inlåsningen bidrog också till en trygghet för de kulturföreningar som var inne i systemet. Det är av stor vikt att denna trygghet, som också inbegriper långsiktighet och säkrad kompetensöverföring inte får gå förlorad med det nya systemet.
Infrastrukturellt stöd: Av regelverket framgår att projektstöd enbart kan sökas för publik verksamhet. För att kulturen ska växa är dock infrastrukturen avgörande och bör därför prioriteras i stödsystemet. Verksamheter som inte har egen publik, men som riktar sig till fria kulturarbetare och föreningar, måste också kunna ta del av stödet. Det kan röra sig om verksamheter som driver repetitionslokaler och verkstäder, tillhandahåller dyrbar utrustning, upplåter scener eller erbjuder biljettförsäljning och marknadsföring. Andelen av stödet till kulturens infrastrukturer bör öka.
Transparens: I samrådssvaren påtalas vikten av en tydlighet och transparens i ansvar och beslutsbehörighet i ansökningsförfarandet. Rollfördelningen mellan nämnden, förvaltningen och referensgruppen måste skärpas. Dessutom bör ett system för granskning utarbetas. Där bör ingå en fristående kontrollinstans, gärna med internationell kompetens, peer-review samt en utomstående revision.
Referensgruppen: Det formella tillsättandet av referensgruppen bör ske genom beslut i kulturnämnden efter förslag från kulturförvaltningen. Referensgruppen bör förutom experter och kulturproducenter också innehålla personer som representerar kulturkonsumenterna. Vi vill att den demokratiska/politiska nivån ska komma in i ett tidigare skede än i dag där nämnden har det politiska ansvaret men knappt någon insyn i beredningen. Ett sätt för nämnden att under beredningens gång få insyn, och också kunna vara ett bollplank till referensgruppen, är att tillsätta en beredningsgrupp med minst en politiker från varje parti. Den gruppen träffas innan ärendet hamnar hos förvaltningen/nämnden och synar referensgruppens förslag. Ett annat sätt är att kulturnämnden ges möjlighet att själva nominera två eller tre politiskt tillsatta ledamöter att ingåsom fullvärdiga medlemmar i referensgruppen och då som representanter för kulturkonsumenterna bland övriga experter och kulturproducenter.
Kulturförvaltningen bör förutom att ha det övergripande ansvaret för att upprätthålla ansökningssystemet även få en mer serviceanpassad roll mot det fria kulturlivet. Förvaltningen bör bistå med stöd att författa korrekta och starka ansökningar samt ge råd och support till verksamheter som fått avslag för att deras ansökningar ska kunna stärkas inför kommande ansökningstillfällen. Men förvaltningen bör också stödja i synnerhet de mindre verksamheterna med praktiska göromål såsom bokföring, teknisk support, vaktmästartjänster, osv. Detta bör kunna ske genom gemensam upphandling för att hålla kostnaderna nere för verksamheterna.
Finansiering: Den främsta orsaken till ”inlåsningseffekten” är att det är för lite pengar i systemet. De senaste åren har kostnaderna för det fria kulturlivet ökat samtidigt som kulturstödet har legat i det närmaste oförändrat. Dessutom har staden vuxit och prognoserna för framtiden är fortsatt stark tillväxt vilket ställer höga krav på en starkare budget. Av samrådsunderlaget framgick dessutom att kostnaderna för kulturlokaler har ökat sedan det politiska majoritetsskiftet 2006. Samrådsunderlagets svar på detta är att kulturlivet måste i högre utsträckning dela på lokalerna samt öka sin egenfinansiering. Detta är två viktiga bitar, men vi kommer inte undan att den absolut viktigaste pusselbiten i en hållbar finansiell utveckling är att lokalkostnadsökningarna måste hejdas. Kulturen måste ha möjlighet att hålla lokaler till rimliga kostnadsnivåer. För det behövs en bred samverkan mellan kulturnämnden och flera av stadens förvaltningar. Stadens egna bostadsbolag bör gå före och hålla nere hyresnivåerna. Därutöver måste tydliga konsekvensutredningar göras med kulturen i fokus vid försäljningar av stadens fastighetsinnehav. Såväl försäljningen av Centrumkompaniet som den massiva ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter har tydligt medfört ökade kostnader för det fria kulturlivet.
Uppföljning och revidering: Idag är mycket oklart vilka effekter som det nya systemet får framöver. Vi förväntar oss därför en kontinuerlig utvärdering av systemet med årlig avrapportering till nämnden. Dessa utvärderingar bör ligga till grund för förändringar och justeringar av stödsystemet. Men därutöver bör förvaltningen redan nu rikta in sig på en större översyn och revidering – med beslut i Kulturnämnden – vart tredje år.
Utöver det som nämns ovan har vi några synpunkter som inte är förankrade i förslaget, men som vi gärna ser implementerade framöver.
Växtpengarna: Incitamentsstrukturen, de s.k. ”växtpengarna” diskuteras inte i underlaget, utan är undantagna från det föreslagna stödsystemet för kulturstöd och utvecklingsstöd. Det är olyckligt och bör rättas till. Kulturbonusen är missriktad och djupt ifrågasatt av kulturlivet och bör avskaffas helt. Fonden för innovativ kultur är med sin externa konsult oerhört kostnadsineffektiv. Kompetensen för fördelningen bör ligga på kulturförvaltningen och stödet bör ingå i det ordinarie kulturstödet och utvecklingsstödet. Likaså saknas anledning till att den unga musiken hålls utanför. Vad gäller Kulturdirekt är det att betrakta som ett infrastrukturellt projekt och bör därför prioriteras i fördelningen inom ramen för kulturstödet. Målet om full självfinansiering bör lyftas bort från Kulturdirekt som därmed görs behörig att söka stöd i normal ordning.
Utökat stöd till konsthantverkare m.fl.: Miljöpartiet har under lång tid drivit frågan om ett utökat kulturstödssystem där fler kulturutövare, till exempel konsthantverkare och formgivare, har möjlighet att ta del av systemet. Dessa grupper av kulturutövare som ofta inte har möjlighet att erhålla ateljéstöd står idag i praktiken helt utanför det kommunala stödsystemet.
· Stadsarkivarien Lennart Ploom informerar om Arkivens dag den 12 november då Stadsarkivet bland annat visar världsminnet Stockholms byggnadsritningar.
· Kulturdirektör Berit Svedberg meddelar att den i maj inställda nordiska kulturkonferensen i Torshavn kommer att genomföras 22-25 maj 2012. Kulturnämnden representeras av 6 politiker, tre från vardera block. Partierna ombeds meddela namn på deltagare senast 30 november till nämndsekreteraren.
· Anna-Greta Leijon föreslår att nämnden vid något framtida tillfälle ska ta tillfället i akt att besöka Hanaholmens kulturcentrum i Esbo utanför Helsingfors. Ann Mari Engel understryker vikten av att samlat också göra studiebesök i nämndens egna verksamheter.
· Berit Svedberg visar den nya evenemangsfolder som kulturförvaltningen tagit fram.
· Inga Lundén berättar om den nya kundtjänst som Stadsbiblioteket invigt som ska ta hand om telefonförfrågningar från allmänheten.
· Ann Mari Engel ställer en fråga till stadsbibliotekarien om hur det går med en lösning av biblioteksfrågan i Hässelby. Inga Lundén svarar att lokaliseringen ännu inte har lösts, att fastighetsägaren inte har besvarat de frågor som Stadsbiblioteket ställt om kostnaderna och att ambitionen är att integrera biblioteket med stadsdelsförvaltningens lokaler.
· Ordföranden anmäler två skrivelser som biläggs protokollet:
- Skrivelse om fri entré till stadens museer (Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP)).
- Skrivelse med begäran om att ett parlamentariskt utskott för beredning av kulturstödet inom kulturnämnden återinrättas (Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP)).
Dnr: 2.6/4831/2011
Kulturnämnden beslutar
1. att uppdra åt kulturförvaltningen att genomföra en upphandling av en barnbokbuss i enlighet med detta tjänsteutlåtande och
2. att uppdra åt kulturdirektören att besluta om förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut och att teckna avtal med vald anbudsgivare
Stockholms stadsbiblioteks bokbuss riktad speciellt till barn startade redan 1974. Ett antal bussar har använts genom åren. Nuvarande buss från 1998 leasades till en början, men ägs sedan 2006. Bussen lever inte längre upp till de krav som ställs i form av miljö, trafiksäkerhet, driftsäkerhet och varumärkeskommunikation. De förändrade krav på verksamhetens innehåll som kommit över tid gör också befintlig buss olämplig för uppdraget.
De stadsgemensamma avtal som finns för köp av fordon omfattar inte det specifika behov som biblioteket har, varför en separat upphandling måste genomföras.
Mot denna bakgrund föreslår kulturförvaltningen att en upphandling genomförs. Då det beräknade värdet av upphandlingen beräknas överstiga det lagstadgade tröskelvärdet 1,9 mnkr föreslås upphandlingen genomföras som en öppen upphandling enligt 5 kap i Lagen om offentlig upphandling (LOU).
Förvaltningen föreslår att bussen finansieras med de särskilda medel som finns avsatta inom Bibliotek i rörelse.
Ärendet har beretts inom stadsbibliotekets ledningsgrupp samt i en speciell arbetsgrupp tillsatt för upphandlingsarbetet, där utvecklingsledare från Regionbibliotek Stockholm ingår. Stöd i arbetet har också tagits av en upphandlingskonsult. Utöver detta har också kulturförvaltningens administrativa stab konsulterats i arbetet.
Avstämning har också skett med stadsledningskontoret samt serviceförvaltningen för att kontrollera att inget annat upphandlat avtal som är lämpligt föreligger.
Skrivelser
2011-11-08
Skrivelse till kulturnämnden
Begäran om att ett parlamentariskt utskott för beredning av Kulturstödet inom kulturnämnden återinrättas
Ett parlamentariskt beredningsutskott inom kulturnämnden för beredning av Kulturstödet bör återinrättas där utskottet får möjlighet att stämma av de av förvaltningen och referensgruppen föreslagna besluten innan de slutligen tas i nämnden.
Kulturnämnden hade tidigare ett beredningsutskott som förberedde beslut inom kulturstödsområdet. Vi anser att ett sådant bör inrättas igen för att de beslut som kulturnämnden ska ta ska vara så väl förberedda som möjligt. I ett beredningsutskott är det möjligt att föra fördjupade diskussioner, ta fram eventuella kompletteringar inför beslut i nämnd. Besluten i nämnd blir helt enkelt mer hållbara, av bättre kvalitet och förhoppningsvis kan de också fattas i stor enighet. Det gynnar kulturlivet i allra högsta grad.Med anledning av ovanstående uppdrar vi åt kulturnämnden
- att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på inrättandet av utskottet och dess funktion och arbetsordning samt
- att ett sådant beredningsutskott inrättas under 2012
Anna-Greta Leijon (S) Ann Mari Engel (V) Mats Berglund (MP)
Skrivelse om fri entré till stadens museer
Den politiska majoriteten avser i sin budget för Stockholms stad för 2012 att återinföra entréavgifter till Stadsmuseet och Medeltidsmuseet. Det var den dåvarande röd-gröna majoriteten som under mandatperioden 2002–2006 genomförde reformen med fri entré till stadens museer. Även inom de statliga museerna genomfördes samma reform. När den borgerliga regeringen tillträdde 2006 återinfördes entréavgifterna till de statliga museerna, och nu föreslås alltså samma sak inom Stockholms stad.
Vi i Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommer att reservera oss mot beslutet, med den huvudsakliga motiveringen att det gemensamma kulturarvet, liksom biblioteken, bör vara fritt tillgängligt för alla.
Vi önskar nu en rapport över den alltför korta perioden av fri entré, samt förväntade effekter av entréavgifternas återinförande.
Mats Berglund (MP) Anna Greta Leijon (S) Ann Mari Engel (V)