Din position: Hem > Stockholms stad > Miljö- och hälsoskyddsnämnden > Sammanträde 2006-04-11
Ordförande: Viviann Gunnarsson
Justerat:
Viviann Gunnarsson Jakob Forssmed
Närvarande:
Ordförande Viviann Gunnarsson (mp)
Vice ordförande Jakob Forssmed (kd)
Ledamöter: Jan Valeskog (s)Reine Meyer-Strömberg (s)Per Aldeborg (s)Gunnar Björkman (s)Rolf Brattström (v)Johan Steenhoff Eriksen (m)Lennart Jansson (m)Erik Wassén (fp)
Ersättare: Mervi Mäkinen Andersson (s) tjgKristoffer Hernbäck (s)Eva Ölundh (s)Abdul Katumba (s)Stellan F Hamrin (v)Joakim Pihlstrand Trulp (mp)Lena Bring (m) tjgTorbjörn Erbe (m)Gustav Åkerblom (fp) tjgSusanne Hagbard (fp)
Förhinder hade anmälts av ledamöterna Ulla Jöhnk (s), Joakim Larsson (m) och Anna Starbrink (fp) samt ersättarna Carina Paulsson (s), Ulf Linder (m) och Rasmus Rasmusson (kd).
Föredragande vid sammanträdet var direktör Carl-Lennart Åstedt.
Dessutom var borgarrådssekreterare Lisa Rehnström och miljöförvaltningens avdelningschefer närvarande.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt medge inspektör Helene Lindman närvara vid dagens sammanträde.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs vice ordföranden Jakob Forssmed. Ordföranden meddelade att protokollet skulle justeras den 19 april 2006.
Anmäldes och antecknades att det vid nämndens sammanträde den 14 mars 2006 förda protokollet justerats i vederbörlig ordning.
Anmäldes Miljö- och hälsoskyddsnämndens handikappråds protokoll.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt lägga protokollet till handlingarna.
Beslut om föreläggande och förbud vid vite vid infordrande av uppgift eller utredning som behövs i tillsynen, bilaga 70
Beslut om föreläggande och förbud utan vite, bilaga 71
Beslut om att lämna klagomål utan åtgärd, bilaga 72
Beslut om avvisning av överklaganden som kommit in för sent, bilaga 73
Beslut om upphandling och inköp av rutinmässig beskaffenhet för verksamhetens löpande behov, bilaga 74
Beslut i personalärenden, bilaga 75
Beslut om yttrande över remisser från länsstyrelsen i ärenden om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, bilaga 76
Beslut om tillstånd till värmepump med mark eller vatten som värmekälla, bilaga 77
Beslut om tillstånd enligt de lokala hälsoskyddsföreskrifterna till viss djurhållning inom område med detaljplan, bilaga 78
Beslut om fastställande och ändring av avgifter för prövning och tillsyn, miljöbalken, bilaga 79
Beslut om påförande av miljösanktionsavgift, bilaga 80
Beslut om godkännande och återkallelse för livsmedelslokaler, bilaga 81
Beslut om omhändertagande av djur, bilaga 82
Beslut om anmälan till länsstyrelsen av förbuds- eller omhändertagandebehov, bilaga 83
Beslut om yttranden över remisser från stadsbyggnadsnämnden i ärenden om bygglov ifråga om ny- och ombyggnad av byggnader och lokaler m.m., bilaga 84
Beslut om yttranden över remisser från stadsbyggnadsnämnden i ärenden om detaljplaner av mindre omfattning – s.k. enkelt planförfarande enl 5 kap 28 § plan- och bygglagen, bilaga 85
Beslut om yttranden över remisser från stadsbyggnadsnämnden i ärenden om detaljplaner där miljö- och hälsoskyddsnämndens remissvar över detaljplaneprogram tillgodosetts, bilaga 86
Beslut om yttranden över remisser från stadsbyggnadsnämnden i ärenden om detaljplaner av enkel karaktär, bilaga 87
Beslut om yttranden i ärenden enligt ordningslagen, bilaga 88
Beslut om yttranden i ärenden enligt alkohollagen, bilaga 89
Beslut om yttranden över remisser från länsstyrelsen i ärenden om undantag från terrängkörningslagen, bilaga 90.
Remiss från kommunstyrelsen
Dnr 2006-000866-217
Förvaltningens förslag till yttrande framgick av tjänsteutlåtande den 28 mars 2006.
Beslut
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt enligt förvaltningens förslag att
i huvudsak tillstyrka utredningens förslag under förutsättning att finansieringen och de rättsliga medlen klargörs ytterligare
avstyrka delförslaget med länsstyrelsens initiativansvar när förslag till åtgärdsprogram ska tas fram
åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande i övrigt.
Dnr 2006-001437-249
Direktören anmälde förvaltningens förslag i tjänsteutlåtande den 28 mars 2006.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt bordlägga ärendet.
Dnr 2005-003326-206
Direktören anmälde förvaltningens förslag i tjänsteutlåtande den 27 mars 2006.
ge förvaltningschefen uppdrag att genomföra upphandling på maximalt 20 basbelopp avseende konsulthjälp för utveckling av databas över förorenad mark.
Dnr 2006-000515-217
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt
i huvudsak godkänna miljöförvaltningens synpunkter på remissen enligt bilaga
föreslå kommunstyrelsen att kommunfullmäktige ger Miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att ansvara för den operativa delen av uppföljningen av miljömålen
därutöver anföra följande.
”Förslaget till miljöprogram för Stockholm 2007-2010 är till stora delar bra men behöver förstärkas och förtydligas i vissa delar för att kunna vara det framåtsyftande miljöprogram som efterträder stadens nuvarande miljöprogram. Förslaget har tagits fram av stadsledningskontoret tillsammans med en styrgrupp med representanter från flera förvaltningar och är således en kompromiss mellan olika fackkunskaper och intressen. Stockholms miljöprogram måste även i fortsättningen vara ett styrdokument med ambitiösa uppföljningsbara mål om Stockholm ska kunna hävda sig som miljöhuvudstad och föregångare. Därför bör programmet ändras utifrån miljöförvaltningens förslag med de ändringar/tillägg som nedan framförs.
Målen bör struktureras så att de utåtriktade ”verka för-målen” står för sig och stadens interna mål för sig. En inledande text saknas som beskriver syftet med programmet och nämndernas och bolagens ansvar för att målen uppnås inom programperioden förklaras. I inledningen bör även stå att nämnderna och bolagen ska ta fram åtgärdsprogram över hur respektive nämnd/bolag ska arbeta med och uppnå målen. Det är beklagligt att det saknas utgångsdata vid flera av målen. För att förstå vad målen innebär krävs att det finns jämförande data. I inledningen till varje kapitel bör läggas till vilken lagstiftning och vilka andra styrdokument som har stor inverkan på målen. På avfallsområdet bör EU:s avfallshierarki samt avfallsplanen nämnas, på trafikområdet miljöbalkens miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid och på inomhusmiljöområdet t ex Program för miljöanpassat byggande.
Synpunkter på målen
1. Miljöeffektiva transporter (Ej Hållbara transporter)
Inledningen: Ta bort meningen ”Biltrafiksystemet i staden behöver göras mer stadsmässig och mindre dominerande i stadsbilden”. Under Miljöpåverkan stryks ”Vägtransportsystemets ytanspråk och tillhörande miljöpåverkan reducerar möjligheterna till alternativ markanvändning som t ex för bostäder. Transporter med personbil utgör ett mindre energieffektivt transportsätt än t ex kollektivtrafik. Vägtransportsystemet skapar barriärer för såväl människor som biologisk mångfald.”
1.1 Till delmålet om koldioxidutsläppen läggs till att detta innebär 1,5 procentenheters minskning till 2010.
Målet är uppfyllt om miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM 10 är uppfyllda. Det bör stå vilka normerna är.
Målet är uppfyllt om SO2-utsläppen från färjetrafiken har minskat. Det bör framgå vilka halterna är idag samt vilka nivåer som ska uppnås.
1.2 Lägga till nytt nyckeltal om arbetsmaskiner.
1.3.3. Lägga till nytt nyckeltal: ”Andelen anställda inom staden som reser kollektivt, cyklar eller går till arbetet.”
1.6 Ett av delmålen är att målet är uppnått om trafikbullret mätt som årsmedelvärde vid mätpunkterna har minskat. Det bör framgå med hur mycket.
2. Giftfria varor och byggnader
2.2. Prioriterad produkt bör även vara kontorspapper och mobiltelefoner
2.3 De två första delmålen ändras till ”Staden ska verka för att andelen hushåll i Stockholm som köper miljömärkta varor ökar till 15 procent” samt ”staden ska verka för att andelen företag i Stockholm som köper miljömärkta varor ökar till 15 procent. Ordet ”alltid” tas även bort i nyckeltalen 2.3.3 och 2.3.4.
2.3.1. Lägga till att nyckeltalet även följs upp genom försäljningsstatistik av miljömärkta varor.
2.4 Målet ändras till ”Andelen ekologiska livsmedel som stadens förvaltningar och bolag köper in ska vara minst 25 procent.”
2.5.2.-2.5.3. Ta bort ordet ”alltid” i nyckeltalen.
2.6. Förklara innebörden av substansflödesanalyser!
3 Hållbar energianvändning
3.1 Lägga till hur stor minskningen är i procent.
3.2.2. Ändra nyckeltalet till ”Bostadsbolagens och Centrumkompaniets elanvändning…” Ansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Centrumkompaniet.
3.4 Detta är samma mål som i det tidigare miljöprogrammet fast omvänt. Målet bör ändras tillbaka till ”Stadens förvaltningar och bolag ska verka för att el för produktion av fjärrvärme ska minska med 10 procent och att minst 80 procent av använda bränslen för produktion av fjärrvärme ska vara förnybara.”
3.5 Lägga till nytt nyckeltal: ”Antal hushåll med solvärme, bergvärme respektive biobränslen” Ansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden
4. Hållbar användning av mark och vatten
I inledningstexten bör hänvisas till EU:s vattendirektiv och Strategi för Stockholms vattenarbete 2005-2015. Lägga till följande under Nationella miljökvalitetsmål: ”Kvaliteten på stadens yt- och grundvatten regleras av vattendirektivet och genom särskild lagstiftning i miljöbalken.”
4.1 Målet ändras till
”Stockholm planeras så att ekologiskt värdefulla markområden skyddas.
4.2 Målet ändras till: ”Byggande ska i första hand ske på redan exploaterad mark. Exploatering av obebyggda mark- och vattenområden ska kompenseras”.
4.4. Målet ändras till ”Stockholms sjöar och vattendrag skyddas så att god ekologisk status uppnås”
Under Precisering av delmålet ändras tredje punkten till ”bräddningen från avloppsledningsnätet ska successivt minska och på sikt upphöra. Bräddning får inte ske till känsliga recipienter.”
4.4.2. Under kommentar ändras sista meningen till: ”Medelvärdet ska minska från 500 000 m3 per år till 325 000 m3 år 2010 för att på sikt upphöra”.
4.5.1 Nyckeltalet anger endast tillgång till park och naturområde. Förslag på kompletterande nyckeltal behövs.
4.5.3 Lägga till nytt nyckeltal: ”Andel stockholmare som har mindre än 500 meter från sin bostad till en park- eller naturmark och/eller ett vattenområde.”
5 Miljöeffektiv avfallshantering
Allmänt: Hänvisa till avfallsplanen samt EU:s avfallshierarki. I inledningen läggs till: ”Genom materialsnål produktion kan onödigt avfall minimeras. Mängden avfall som nyttiggörs ska öka. Organiskt avfall ska behandlas biologiskt. Det nationella målet är att 35% av det organiska avfallet ska omhändertas.”
5.3 Målet ändras till ”Andelen farligt avfall som samlas in ska öka. Stadens förvaltningar och bolag ska verka för att insamling av farligt avfall underlättas”..
5.4 Första meningen ”Mängden avfall som nyttiggörs ska öka” tas bort. Det bör in i kapitlets inledningstext.
5.6 Lägga till nytt mål: ”Staden ska verka för att andelen bygg- och rivningsavfall som återanvänds och återvinns ska öka.”
5.7 Lägga till nytt mål: ”Staden ska verka för att insamlingen av organiskt avfall ökar.”
6 Sund inomhusmiljö
I inledningstexten bör hänvisas till Program för miljöanpassat byggande.
6.2.1 Lägga till att nyckeltal även kan följas upp med klagomålsstatistik
6.3.1 Lägga till att nyckeltal även kan följas upp med klagomålsstatistik
6.7 Målet ändras till: ”Stadens förvaltningar och bolag ska verka för att antalet stockholmare som utsätts för magnetfält och strålning minskar”
6.7.3 Lägga till nytt nyckeltal: antalet strålningsfria bostäder .”
Ärendet
Förvaltningens förslag till yttrande framgick av tjänsteutlåtande den 27 mars 2006.
Yrkanden
Ordföranden Viviann Gunnarsson (mp) med instämmande av ledamoten Jan Valeskog (s) och ledamoten Rolf Brattström (v) yrkade att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta
5.6Lägga till nytt mål: ”Staden ska verka för att andelen bygg- och rivningsavfall som
återanvänds och återvinns ska öka.”
6. Sund inomhusmiljö
6.7.3 Lägga till nytt nyckeltal: antalet strålningsfria bostäder.”
Vice ordföranden Jakob Forsmed (kd) yrkade att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta
delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
att i halvtidsutvärderingen samt den avslutande utvärderingen för detta miljöprogram göra en samhällsekonomisk beräkning
”Det är positivt att Stockholm stad reviderar sitt miljöprogram för att få ett fungerande och viktigt instrument att göra Stockholm hållbart. Det är bra att Stadsledningskontoret är huvudansvariga för programmet då detta ska vara hela stadens program. Den breda ansatsen att skapa delaktighet och tydliggöra sektorsansvaret är ett steg i rätt riktning.
Stadsledningskontoret huvudansvar för framtagande, implementering, uppföljning och utvärdering borgar för bättre miljöstyrning och att miljöfrågorna får ett större genomslag. Samtidigt förtjänar miljöförvaltningens synpunkter och farhågor att lyftas fram. Strukturen för miljöstyrningen måste förbättras så att inte jästen kastas efter degen, utan att policy styr program som styr verksamhet osv.
I tjänsteutlåtandet föreslås att miljöförvaltningen, på grund av sin expertis, skulle ansvara för bedömningar av vilken inriktning som krävs i det operativa miljöarbetet, framtagande av förslag till mål och för uppföljningen av dessa mål. Det framstår som angeläget att ta tillvara den spetskompetens som finns på miljöförvaltningen och nyttja de verktyg för uppföljning och utvärdering som utvecklats, samtidigt som ansvaret för implementering och uppföljning tydligt ska ligga på stadsledningskontoret.
De förslag till textändringar som anges i tjänsteutlåtandets bilaga är i huvudsak bra och bidrar till att förtydliga programmet på en rad punkter. Dock bör de i första kapitlet ändras i så att de inte utmålar bilen i sig som det största miljöproblemet, utan istället de fossila bränslen, avgaser och dubbdäck etc som leder till att luftkvaliteten försämras och att luftkvalitetsnormer överskrids. Visst finns det trafiksäkerhetsproblem med bilen, och visst kan en för stor biltrafik bidra till fysiska begränsningar för andra trafikanter, men på det stora hela är de största miljöproblemen med bilen faktiskt bränslen och slitage på vägbeläggningen, och annat slitage som ger upphov till miljöskadliga partiklar.
För övrigt är vi positiva till den utveckling i programmet där man försökt att koncentrera de olika områdena och vad som är möjligt att påverka. Dock är antalet nyckeltal under de olika målen över lag många. Det finns, trots de goda ambitionerna, anledning frukta att stockholmarna och förvaltningarna inte orkar beakta och observera samtliga. Därför bör ytterligare ett försök göras att låta några nyckeltal utgå utifrån antagandet att de "skuggas" eller åtminstone delvis täcks in, samvarierar, med annat/andra nyckeltal under målet. Det finns även problem med vissa nyckeltal när det gäller uppföljningen vilket måste ses över.
Det finns en hög ambition i programmet vilket är bra men det bör ställas mot vad som är möjligt att uppnå. Exempelvis finns det fortfarande en rad ”verka för” mål där staden inte har rådighet att fullt ut påverka situationen vilket skapar otydlighet som t.ex. nyckeltalet om andelen hushåll och företag som köper miljömärkta varor.
Det hade varit önskvärt med en analys om målen är kostnadseffektiva samt en samhällsekonomisk analys om hur målen påverkar staden. Till stor del borde de flesta målen vara samhällsekonomiskt sunda då det är billigare att minska utsläpp idag än om 10 eller 100 år. För att miljöarbetet ska flytta fram positionerna gentemot andra viktiga samhällsområden är det positivt att visa att miljöarbetet inte alltid kostar pengar utan också är samhällsekonomiskt klokt.
Vi är även fundersamma till hur man har använt sig av vissa absoluta tal när det gäller olika mål eftersom det är svårt att se varifrån dessa kommer och behöver bygga på verksamheterna. De olika målen är nödvändiga för att bli konkret men det är viktigt att veta hur och varför man kommit fram till de specifika målen.
Agenda 21-verksamheten är viktig i arbetet med att förverkliga miljöarbetet inom staden och därför bör detta arbete fortsättningsvis betonas.”
Ledamoten Johan Steenhoff Eriksen (m) yrkade att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta
1. att som svar på remissen anföra
”Ett miljöprograms främsta syfte är att styra och samordna stadens verksamheter i en miljövänligare riktning. Med ett fåtal tydliga och konkreta mål kan stadens samlade miljöpåverkan kontrolleras och mätas. Tyvärr är det förslag som majoriteten föreslår både för omfattande och vagt utformat för dessa ändamål. Oförmågan till prioriteringar är tydlig hos den nuvarande majoriteten. För att stadens miljöprogram ska bli ett användbart dokument i stadens utveckling måste staden visa förmåga att prioritera.
De mål som föreslås är i alltför hög grad inriktade på att reglera privatpersoners och företags beteenden. Det är en olycklig fortsättning på den redan i gällande program inslagna, tillväxtfientliga vägen och ett avsteg från de bättre avvägda bedömningar som låg till grund för den förra majoritetens arbete. Därutöver är förslagen i majoritetens miljöprogram inte mätbara i den utsträckning som är önskvärt vilket gör förslaget till miljöprogram än svårare att använda sig av.
Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att öka välståndet och för att målet om ett långsiktigt hållbart samhälle ska uppnås. Det finns inget motsatsförhållande mellan tillväxt och ett modernt miljötänkande. Tvärtom visar all erfarenhet att just tillväxt leder till en renare miljö. Utgångspunkten bör därför vara att miljöarbetet ska bedrivas i samklang med näringslivsperspektivet och i samarbete med det lokala näringslivet.
Stadens verksamheter bör därför gemensamt vara inriktade på att främja ekonomisk tillväxt. En av stadens viktiga uppgifter är att tillgodose de olika behov som föreligger i en dynamisk och växande storstad. Ska Stockholm fortsätta att växa, ställer det krav på nya bostäder, arbetsplatser, vägar, spår och flygplatser. Stockholmsregionen behöver satsningar inom alla dessa områden för att även i framtiden fungera som tillväxtmotor för Sverige.
Stadens olika program, däribland miljöprogrammet, syftar till att uppnå en hållbar tillväxtutveckling. Genom en hållbar utveckling blir Stockholm än mer attraktivt för både den enskilde, företag och organisationer. Vägen dit är en politik där sambanden mellan hälsa och miljö, ekonomisk utveckling och ekologiskt ansvar lyfts fram. På lång sikt kan effekterna av en offensiv och ambitiös miljöpolitik ge ett tydligt kvitto i form av minskade samhällskostnader. Det är därför viktigt att miljöprogrammet integreras i stadens arbete och blir en del i alla stadens bolagsstyrelser och nämnder. Ambitionen måste vara att vi ska ha uppnått en bättre miljö efter programperiodens slut.
Det bör åter påpekas att ett av stockholmarnas största miljöproblem är den lokala tryggheten. Varannan invånare känner obehag när de går ensamma genom sin stadsdel under dygnets mörka timmar. Var tredje upplever att det finns problem med skadegörelse, stölder och inbrott i området där de bor, och var femte upplever problem med misshandel och övrigt våld. Uppenbarligen är stockholmarna mer bekymrade över sin trygghet än något annat miljöproblem, och här bör staden vidta åtgärder för att möta medborgarnas oro. Staden måste prioritera att förbättra den miljö som invånarna lever i. Stadsmiljön måste bli bättre upplyst, bättre städad och tryggare.
Ett återkommande mål inom de olika målområdena är påverkan på medborgarnas beteende. Vi vill därför påpeka att opinionsbildning i livsstilar inte är en kommunal uppgift. Ofta är de val som förespråkas av miljöskäl dyrare än alternativen; många anger sig vilja handla ekologiskt eller kravmärkt, men många väljer ändå bort dessa varor och tjänster av ekonomiska skäl. En av de bästa åtgärderna för att påverka just hushållens val av miljövänliga produkter är därför att stärka medborgarnas köpkraft genom att sänka skatterna. Staden ska inte ägna sig åt opinionsbildning, däremot bör staden som aktör föregå med goda exempel. Stadens fordonspark bör vara miljövänlig och i stadsplaneringen bör åtgärder för såväl en tryggare stadsmiljö som ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter arbetas in.
Vi anser därför att följande ändringar av texter och mål behöver göras av miljöförvaltningens förslag:
1. Miljöeffektiva transporter
Stadens fordonspark måste vara avpassad för att klara av att sköta de uppgifter och mål som hör till den kommunala kärnverksamheten. I den mån detta är förenligt med ambitionen att vara ”miljöfordon” ska hänsyn tas till mål 1.4. Vidare bör andra åtgärder för miljöförbättringar än minskning av dubbdäcksanvändningen prioriteras.
Utmaningen är att minska trafikens negativa miljöpåverkan utan att minska människors framkomlighet, bland annat genom ny teknik, bättre logistik, tätare bebyggelsestruktur samt ytterligare förbättringar av infrastrukturen inklusive kollektivtrafik, cykelvägnät och gångvägar. Det kanske största problemet avseende transporternas miljöpåverkan är att vi i Sverige har en relativt gammal fordonspark. Förändringar i skattereglerna kring bland annat tjänstebilar och bränsle skulle underlätta förnyelsen av fordonsparken och därmed förbättra transporternas miljöpåverkan.
Mål 1:1 ersätts med målet
”Andelen utsläpp från trafiken ska inte öka per invånare.”
Mål 1.3 och 1.5 utgår.
Delmål 1.6.2 utgår.
Staden ska arbeta för att amalgam tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Alternativ till koppar i tappvattensystem bör alltid prövas under förutsättning att alternativen inte är kostnadsdrivande och innebär risk för nya miljöproblem.
Mål 2.2 omformuleras till ”De varor och tjänster som stadens förvaltningar och bolag köper in ska, där detta inte står i konflikt med uppgiften att leverera god kvalitet till lågt pris, vara miljöanpassade samt uppfylla kraven för oberoende miljömärkning där sådan finns.”
Mål 2.4 omformuleras till ”Andelen ekologiska livsmedel som stadens förvaltningar och bolag köper in ska vara minst 20 procent, så länge detta inte kommer att stå i konflikt med uppgiften att leverera god kvalitet till lågt pris.”
Mål 2.3 och 2.5 utgår
3. Hållbar energianvändning
Målens konsekvenser för medborgare, företag och för stadens verksamheter är inte tillräckligt belysta. Procentsatserna behöver därför utredas vidare. Den miljömärkning av el som idag finns diskvalificerar ett av de absolut bästa tillgängliga energislagen, nämligen kärnkraften. Därför bör inte bruket av förment miljövänlig elproduktion premieras.
Mål 3:1 omformuleras till:
”Förbrukningen av fossila bränslen för enskild uppvärmning och närvärme ska minska genom anslutning till fjärrvärme och effektiviseringar.”
Mål 3:2 omformuleras till:
Energianvändning för värme i stadens egna byggnader och anläggningar ska minska. Elanvändningen ska minska för stadens egna bolag och förvaltningar.
Mål 3:3 omformuleras till:
”Energianvändning för el och uppvärmning inom stadens egen verksamhet ska effektiviseras.”
Mål 3:4 omformuleras till:
”Stadens förvaltningar och bolag ska verka för att el för produktion av fjärrvärme ska minska och att andelen ej förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen minskar.”
Mål 3.6 och 3.7 utgår.
Stockholm kan och bör växa ytterligare. Utrymme för nya bostäder kan skapas både genom att bygga på höjden och genom förtätning. Det måste dock finnas möjligheter att bygga nya bostäder och ny infrastruktur även på områden som idag inte är bebyggda.
Målen 4:1 och 4:2 utgår och ersätts av ett mål:
”Byggande bör i första hand ske på redan exploaterad mark.”
5. Miljöeffektiv avfallshantering
Den miljöeffektiva avfallshanteringen får inte tillåtas leda till att oönskade sidoeffekter uppstår. Hushållens biologiska avfall kan med fördel energiåtervinnas genom förbränning. Den miljöeffektiva avfallshanteringen måste ha ett klart fokus: det farliga avfallet
Mål 5.2 omformuleras till:
”Stadens förvaltningar och bolag ska underlätta för såväl hushåll som företag att minska sina avfallsmängder.”
Målen för en sund inomhusmiljö får inte innebära att en ny hämsko läggs på möjligheterna att bygga bostäder i innerstaden.”
Ledamoten Erik Wassén (fp) yrkade att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta
1. att som svar på remissen anföra:
De mål som föreslås är i allför hög grad inriktade på att reglera privatpersoners och företags beteenden. Det är en olycklig fortsättning på den redan i gällande program inslagna, tillväxtfientliga vägen och ett avsteg från de bättre avvägda bedömningar som låg till grund för den förra majoritetens arbete. Därutöver är förslagen i majoritetens miljöprogram inte mätbara i den utsträckning som är önskvärt vilket gör förslaget till miljöprogram än svårare att använda sig av.
Det är möjligt för staden att ställa krav på miljöhänsyn vid upphandlingar inom olika områden. I detta sammanhang är det nödvändigt att fastslå att miljöaspekterna inte får innebära att bara ett fåtal stora entreprenörer eller leverantörer kan delta i staden upphandlingar, eller att kvalitetskrav eller ekonomiska hänsyn sätts åt sidan.
Människors trygghet beror i hög grad på hur den fysiska miljön gestaltar sig. Därför bör trygghetsfrågorna lyftas fram tydligare i miljöpolitiken. Var tredje upplever att det finns problem med skadegörelse, stölder och inbrott i området där de bor, och var femte upplever problem med misshandel och övrigt våld. Uppenbarligen är stockholmarna mer bekymrade över sin trygghet än något annat miljöproblem, och här bör staden vidta åtgärder för att möta medborgarnas oro. Klotter bidrar starkt till känslan av förfall och otrygghet. Därför måste klottersaneringen fungera betydligt bättre än idag. Belysningen måste förbättras i många parker och längs gångstråk. Idag finns planer på belysning i flera olika upprustningsprogram och platser, men det går för långsamt och ansvaret är oklart. Det behövs en kraftfull satsning på bättre belysning av stadens parker, gator, joggingspår och grönområden.
Vi anser därför att följande ändringar av texter och mål behöver göras av miljöförvaltningens förslag. I övrigt tillstyrker vi miljöförvaltningens förslag till text:
Stadens fordonspark måste vara avpassad för att klara av att sköta de uppgifter och mål som hör till den kommunala kärnverksamheten. I den mån detta är förenligt med ambitionen att vara ”miljöfordon” ska hänsyn tas till mål 1.4. Dubbdäck räddar liv. Andra åtgärder för miljöförbättringar än minskning av dubbdäcksanvändningen måste därför vidtas.
Utmaningen är att minska trafikens negativa miljöpåverkan utan att minska människors framkomlighet, bland annat genom ny teknik, bättre logistik, tätare bebyggelsestruktur samt ytterligare förbättringar av infrastrukturen inklusive kollektivtrafik, cykelvägnät och gångvägar. Det kanske största problemet avseende transporternas miljöpåverkan är att vi i Sverige har en relativt gammal fordonspark. Förändringar i skattereglerna kring bland annat tjänstebilar skulle underlätta förnyelsen av fordonsparken och därmed förbättra transporternas miljöpåverkan.
PM 10 har inte visat några skadliga effekter för cancer, försämrad lungtillväxt eller hjärt-kärlsjukdomar vid de halter som vi har i Stockholm. För PM 2,5 finns goda bevis för skadliga effekter, men PM 2,5-halterna i Stockholm håller sig under gränsvärdena.
"Andelen utsläpp från trafiken ska inte öka per invånare."
Delmål 1.1.4 ändras till ”Partiklar (PM 2,5-halt)” samt att ”PM 10” ändras till ”PM 2,5” i texten.
Staden ska arbeta för att amalgam tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Alternativ till koppar i tappvattensystem bör alltid prövas under förutsättning att alternativen inte är kostnadsdrivande och innebär risk för nya miljöproblem. Zink är inte ett giftigt ämne i de koncentrationer som det normalt finns i. Tvärtom är det nödvändigt för hälsan.
Elektricitet är inte miljöfarligt utan ett bra sätt att transportera energi. Enda gången som det är motiverat att begränsa användningen av el är när el produceras på miljöskadligt sätt, det vill säga genom förbränning av olja, kol eller gas. Det finns i sig inget skäl för att minska användningen av el, tvärtom kan utbyggd kärnkraft ge ytterligare el utan att koldioxidutsläppen ökar.
"Förbrukningen av fossila bränslen för enskild uppvärmning och närvärme ska minska genom anslutning till fjärrvärme och effektiviseringar."
”El ska produceras utan att koldioxidutsläppen ökar.”
”Stadens förvaltningar och bolag ska verka för att andelen ej förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen minskar.”
Mål 3.3, 3.5, 3.6 och 3.7 utgår.
"Byggande bör i första hand ske på redan exploaterad mark."
Den miljöeffektiva avfallshanteringen får inte tillåtas leda till att oönskade sidoeffekter uppstår. Hushållens biologiska avfall kan med fördel energiåtervinnas genom förbränning. Den miljöeffektiva avfallshanteringen måste ha ett klart fokus: det farliga avfallet.
Mål 5.2 utgår.
Mål 5.4 utgår.
Målen för en sund inomhusmiljö får inte innebära att en ny hämsko läggs på möjligheterna att bygga bostäder i innerstaden.
Målet mäter kraftfrekventa fält som bildas vid produktion, transmission eller användning av elektrisk kraft. Fälten bildas t.ex. runt kraftledningar, transformatorer, ställverk och andra större el-installationer. Epidemiologiska studier som omfattar allmänheten antyder ett samband mellan ökad förekomst av barnleukemi och långvarig exponering för magnetfält, överstigande 0,4 µT från kraftledningar. Senare studier har däremot inte kunnat påvisa att fälten är cancerframkallande. Det är ovanligt att allmänheten utsätts för starka magnetfält i bostaden, och exponering över 0,4 µT från kraftverk förekommer hos mindre än 1% av bostäderna i Sverige. En kartläggning har visat att medelvärdet för exponering av magnetfält i bostäder i Stockholms stad är 0,1 µT mer än 300 m från kraftledningar. Det finns också andra källor till elektromagnetiska fält i en bostad, t.ex. obalanserade returströmmar. Delmålet innebär att:
· försiktighetsprincipen ska tillämpas vid bygglovsgranskning och den fysiska planeringen vid nybyggnation intill kraftledningar.
· stadens förvaltningar och bolag deltar i och skyndar på processen att ersätta luftledningar med underjordiska kablar.
· staden förmår ägarna till ledningarna att använda tekniska lösningar vid ledningsdragning som ger låga exponeringar för magnetiska fält
· staden bevakar situationen i Stockholm avseende exponering över 0,4 µT.
Nyckeltalet 6.71 utgår och 6.7.2 ändras till följande:
Nyckeltal/Ansvarig nämnd eller styrelse
Kommentar
Antal personer stockholmare som exponeras för magnetfält över 0,4 µT (årsmedelvärde) från kraftledningar, transformatorer, ställverk och andra större el-installationer i byggnader
Ansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Kraftbolagen och fastighetsbolagen har ansvar för att ta fram data för uppföljningen.
Eftersom hälsoeffekter möjligen kan uppträda vid exponering vid 0,4 µT är det viktigt med att exponeringen beaktas vid nybyggnad. Exponering över 0,4 µT är ovanligt och förekommer hos mindre än 1 procent av bostäderna i Sverige. Delmålen följs upp med data från verksamhetsutövarna:
- Data från kraftledningsägarna i Stockholm: Fortum, Svenska Kraftnät och Vattenfall.
- Data från fastighetsbolagen vid mätning av elektromagnetiska fält från större elinstallationer.
I dag rapporterar Fortum in uppgifter till Miljöförvaltningen. Nytt för kommande miljöprogram är att data också kommer in från Svenska Kraftnät, Vattenfall och fastighetsbolagen.
Ett nytt mål läggs till efter mål 6.8 med lydelsen: ”Den hälsofarliga exponeringen för radon från mark och byggnadsmaterial ska komma ned till en nivå under riktvärdet 200 Bq/m3”
Följande nyckeltal läggs till vid det nya mål 6.8:
Nyckeltal/ansvarig nämnd eller styrelse
6.81 Tillsynsarbetet ska fortsätta för att säkerställa att halterna av radon i alla bostäder, skolor och förskolor i Stockholm och i de arbetslokaler som Stockholm äger eller hyr ska ha nivåer under gällande rikt- och gränsvärden.
Radonhalterna i många av Stockholms bostäder, skolor och förskolor överskrider riktvärdet 200 Bq/m3 och i många arbetslokaler gränsvärdet 400 Bq/m3. Ett omfattande arbete pågår för att mäta radonet i bostäderna och på de arbetsplatser som ägs eller hyrs av Stockholms stad. Detta arbete ska fortsätta och uppföljning göras av att åtgärder mot radonet vidtas.
Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt miljö- och hälsoskyddsnämnden utan omröstning bifalla ordföranden Viviann Gunnarssons yrkande
Reservationer
Vice ordföranden Jakob Forssmed (kd) med hänvisning till sitt yrkande.
Ledamöterna Johan Steenhoff Eriksen (m) och Lennart Jansson (m) samt tjänstgörande ersättaren Lena Bring (m) med hänvisning till sitt yrkande.
Ledamoten Erik Wassén (fp) och tjänstgörande ersättaren Gustav Åkerblom (fp) med hänvisning till sitt yrkande.
Särskilt uttalande
Ordföranden Viviann Gunnarsson (mp) och ledamoten Rolf Brattström (v).
”För att Stockholm ska vara en långsiktigt hållbar storstad måste ett medvetet miljötänkande genomsyra alla verksamheter. Miljöarbetet ska stärkas på lokal och central nivå genom att miljöprogrammets mål är styrande vid alla beslut i nämnder och bolagsstyrelser. Att så sker ska följas noga genom stadens integrerade ledningssystem och genom miljörevision. Stockholm ska fortsatt vara en fungerande EKO-kommun, ett kretsloppssamhälle och en miljöhuvudstad.
För att minska den negativa miljöpåverkan som stadens mark- och vattenområden idag är utsatta för krävs att utsläppskällorna begränsas och att rening sker av redan oacceptabelt förorenade områden. Stockholms grönområden är viktiga för människors välbefinnande och hälsa samt för att ta hand om koldioxidutsläpp. Staden ska arbeta aktivt för att bevara kommunens biologiska värden. I planeringen ska det tydligt framgå att byggande i första hand ska ske på redan exploaterad mark. I projekt där grön mark tas i anspråk ska förslag på kompensationsåtgärder tas fram. Sådan kompensation ska i första hand avse förstärkning i den funktion eller det värde som förloras.
Utbyggnaden av det markbundna mobiltelefoninätet innebär att strålningen från flera källor ökar i vissa områden. Staden bör kartera och följa upp strålningen från mobiltelefonimaster och bibehålla områden som är strålningsfria. Försiktighetsprincipen ska tillämpas vid bygglovsgranskning och den fysiska planeringen vid utbyggnad av mobiltelefonnätet.”
Ledamöterna Jan Valeskog (s), Reine Meyer-Strömberg (s), Per Aldeborg (s) och Gunnar Björkman (s) och tjänstgörande ersättaren Mervi Mäkinen Andersson (s).
”Inledningen på sidan 5 bör omformuleras då det delvis är svårt att förstå innebörden av texten (”stadsmässig”) samt att den kan missförstås. Vägtrafiksystem behöver inte per definition innebära ett skapande av barriärer. Det kan också bryta barriärer och möjliggöra bostadsbyggande och nya arbetsplatser i regionen där dåliga vägkommunikationer annars skulle ha förhindrat detta. Sådana väginvesteringar kan också innebära att andra områden kan avlastas med totalt bättre miljö och ökad biologisk mångfald som följd.
Nyckeltal som innebär att antal dagis eller bostäder ska mätas avståndsmässigt från parker eller motsvarande kan dels uppfattas som att vi ska bygga invid parker och dels i praktiken uppfattas så att Stockholms innerstad ej omfattas av programmet. De nyckeltal som används ska inte gå att missförstå samt omfatta hela staden. Nyckeltalen ( 4.1.2, 6.5.2 och 6.5.3) bör även dessa omformuleras så att förbättringar i miljön, inte bara försämringar, inom dessa områden kan mätas och redovisas.
Vi ifrågasätter formuleringarna enligt 3.6 och även 3.7 som bland annat innebär att stadens samtliga förvaltningar och bolag ska betala mer per kilowatt för s.k. miljövänlig el i samband med upphandling av elavtal. Miljövänlig el är enligt definitionen främst el producerad av vattenkraft och vindkraft men inte av kärnkraft. (Elen i Sverige produceras till cirka 50% vardera av vatten- respektive kärnkraft).
Tanken bakom att få enskilda hushåll, kommuner och företag att kräva och betala mer för sk miljövänlig el har varit dels öka medvetandet om formerna för elproduktionen i Sverige samt att i praktiken subventionera produktionen av miljövänlig el i Sverige genom en ökad betalningsvilja för detta.
Denna form av påverkan på elmarknaden i Sverige har dock upphört att ha någon praktisk betydelse. Genom införande av sk Elcertifikat för ett antal år sedan sker numera en subventionering av miljövänlig produktion av el t.ex. från vindkraftverk (dock en försumbar del av elproduktionen i Sverige). En subvention som tas genom högre skatt på el producerad av bl.a kärnkraft. Detta system gör att förslaget att vid upphandlingar betala mer för s.k. miljövänlig el i praktiken saknar betydelse för påverkan av denna marknad och endast innebär en överföring av stadens knappa resurser till mycket rika elbolag.
Idag betalar stadens förvaltningar och bolag uppskattningsvis 10-15 miljoner kronor mer per år för köp av s.k. miljövänlig el. Dessa pengar går främst till det av den finska staten ägda Fortum som idag satsar stora delar av dessa vinster på att bygga ett nytt kärnkraftsverk i Finland. Pengarna går inte till att bygga ut eller subventionera s.k. miljövänlig elproduktion.
Oavsett vad man tycker om kärnkraften som energikälla så betalar idag stadens bolag och förvaltningar stora belopp helt i onödan och praktiken en fördubblad subventionering för denna sk miljövänliga produktion. Dubbelt då prisnivån idag redan är justerad uppåt och utgår från att en subventionering sker av samtliga elkonsumenter, genom de s.k. Elcertifikaten.
Därutöver innebär ett frångående av systemet med att betala två gånger för s.k. miljövänlig el att staden kan använda dessa 10-15 miljoner kronor till köp av energibesparande belysning samt andra energibesparande åtgärder. Precis så gjorde också den tidigare gatu- och fastighetsnämnden vilket innebar att man avstod från att betala cirka 800 000 kr extra för s k miljövänlig el och med denna besparing kunde man satsa extra på elbesparande åtgärder i sitt fastighetsbestånd, vilket i sin tur minskade den årliga elräkningen med omkring 70- 80 000 kr. Detta avtal är nu något som bland annat fastighets- och saluhallsförvaltningen kan dra nytta av.
Detta visar tydligt att det inte finns anledning att ha målsättningen att upphandla s.k. miljövänlig el när nu systemet med Elcertifikaten har etablerats. Målsättningen enligt förslaget innebär istället minskade ekonomiska möjligheter att sänka stadens elkonsumtion och att en överföring av skattebetalarnas resurser helt utan effekt överförs till det finska elbolag Fortum, eller andra elbolag som stadens förvaltningar och bolag väljer att sluta sådana avtal med.”
Ledamoten Rolf Brattström (v).
”Nyttjande av vatten regleras numera av vattendirektivet, vilket förhindrar försämringar av vattenekosystemets status och kräver att ”god ekologisk status” uppnås senast år 2015. Detta begränsar starkt möjligheterna till exploatering och innebär att nyttjande av vatten måste ske med betydligt större varsamhet än nyttjande av mark.”
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
Dnr 2006-000221-217
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt att
1. i enlighet med förvaltningens förslag avstyrka förslaget i motionen.
Förvaltningens förslag till yttrande framgick av tjänsteutlåtande den 9 mars 2006.
Ordföranden Viviann Gunnarsson (mp) yrkade enligt förvaltningens förslag att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta att
1. bifalla motionen
2. därutöver anföra följande.
”Trots att källsorteringen har blivit så komplicerat att bara de största entusiasterna följer det fullt ut, vill den styrande majoriteten ytterligare försvåra för stockholmarna genom att införa kompostering av matavfall. Att ifrågasätta de miljömässiga och samhällsekonomiska vinsterna med källsorteringen i stort har av majoriteten uppfattats som en dödssynd. Sorteringen har för dem blivit ett mål i sig. Samtidigt som man på andra platser i världen däribland Danmark och New York, har intagit en mer nyanserad och återhållsam inställning till hushållens källsortering.
Folkpartiet kräver ett stopp för sopsorteringshysterin. Återvinning ska aldrig vara ett självändamål. För vissa avfallsfraktioner lönar det sig både miljömässigt och ekonomiskt att bränna och därmed utvinna energi. Vid förbränning av sopor i kraftvärmeverk skapas el och fjärrvärme och på så sätt behöver man inte elda lika mycket olja eller importera ”smutsig” el från kolkraftverken i Baltikum och Polen. Sopor är en energiresurs som ska tillvaratas på bästa sätt.
Majoritetens beslut om kompostering av matrester från hushållen är i grunden feltänkt. I Göteborg har försök med kompostering av matavfall genomförts med bristfälliga resultat. Sanitära olägenheter med insekter och råttor likaväl som svårigheten att få avsättning för restprodukterna gör att förbränning är ett mycket bättre alternativ. Vid effektiv förbränning i avfallsvärmeverk destrueras alla mikroorganismer och nästan alla kemiska föroreningar samtidigt som avfallet utnyttjas som biobränsle för att ge bl.a. fjärrvärme.
Om miljöpolitiken ska få någon folklig uppslutning och trovärdighet, är majoritetens uppmaningar om att allt avfall ska sorteras kontraproduktivt. Genom att fokusera på sortering av det miljöfarliga avfallet förhindrar vi den likgiltighet som annars riskerar att breda ut sig. Medborgarna ska inte tvingas att diska mjölkpaket och tvätta smörpapper för att på så sätt lära sig att sortera ut det verkligt farliga avfallet.”
Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt miljö- och hälsoskyddsnämnden utan omröstning bifalla ordföranden Viviann Gunnarssons yrkande.
Dnr 2006-001050-217
Remiss från Miljödomstolen
Dnr 2003-005814-300
Skr
Förvaltningens förslag till yttrande framgick av tjänsteutlåtande den 23 mars 2006.
avstyrka AB Fortum Värme samägt med Stockholms stads förslag till slutligt villkor för utsläpp till luft av kolväten med hänvisning till att utredningsvillkoret ”U2” inte har uppfyllts
yrka att bolaget i enlighet med utredningsvillkoret U2 redovisar utredning om begränsning av kolväteutsläppen via avblåsningstornet
yrka att bolaget i enlighet med utredningsvillkoret U2 redovisar förslag till slutligt villkor för utsläpp av kolväten till luft från diffusa källor
yrka att bolaget i enlighet med utredningsvillkoret U2 redovisar effekten och kostnaderna för ytterligare begränsningsåtgärder beträffande utsläppen av kolväten
översända yttrandet i 15 exemplar till Miljödomstolen.
Revisionsrapport nr 2 januari 2006
Remiss från Revisionskontoret
Dnr 2006-000731-249
överlämna och åberopa miljöförvaltningens tjänsteutlåtande
uppmana revisionskontoret att komplettera revisionen med uppgifter om hur väl miljöprogrammet efterlevs och hur ofta/väl miljökonsekvensbeskrivningar och de synpunkter som framkommit i remissvar från miljö- och hälsoskyddsnämnden påverkat de slutliga besluten, samt hur samverkan mellan berörda förvaltningar kring hållbarhetsfrågor i plan- och byggprocessen fungerat.
Ledamoten Erik Wassén (fp) yrkade enligt förvaltningens förslag att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta
1. överlämna och åberopa miljöförvaltningens tjänsteutlåtande.
Vice ordföranden Jakob Forssmed (kd) med instämmande av ordföranden Viviann Gunnarsson (mp), ledamoten Jan Valeskog (s) och ledamoten Rolf Brattström (v) yrkade att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta
1. överlämna och åberopa miljöförvaltningens tjänsteutlåtande
2. uppmana revisionskontoret att komplettera revisionen med uppgifter om hur väl miljöprogrammet efterlevs och hur ofta/väl miljökonsekvensbeskrivningar och de synpunkter som framkommit i remissvar från miljö- och hälsoskyddsnämnden påverkat de slutliga besluten, samt hur samverkan mellan berörda förvaltningar kring hållbarhetsfrågor i plan- och byggprocessen fungerat.
Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt miljö- och hälsoskyddsnämnden utan omröstning bifalla vice ordföranden Jakob Forssmeds yrkande.
Ledamöterna Erik Wassén (fp), Johan Steenhoff Eriksen (m) och Lennart Jansson (m) samt tjänstgörande ersättarna Gustav Åkerblom (fp) och Lena Bring (m) med hänvisning till sitt yrkande.
Vice ordföranden Jakob Forssmed (kd).
”Revisionen av målet om 20.000 bostäder bör kompletteras för att kompensera för de nu uteblivna miljöaspekterna. Detta är särskilt viktigt inte minst eftersom att ur miljösynpunkt sämre platser tvingas tas i anspråk för att nå målet.”
Ledamöterna Johan Steenhoff Eriksen (m) och Lennart Jansson (m) samt tjänstgörande ersättaren Lena Bring (m).
”Den socialistiska majoriteten lovade i valet 2002 att bygga 20 000 nya bostäder under mandatperioden. Hittills har de dock endast nått upp till 20 000 markanvisningar vilka man definitivt inte kan bo i. I dag återstår det fler än 10 000 nya lägenheter att färdigställa innan vallöftet om 20 000 nya bostäder är genomfört, det är med andra ord en mycket lång väg kvar till att målet ska vara uppnått. I december 2005 hade 9 175 bostäder hunnit färdigställas, varav över 3 000 var ombyggnationer och egentligen inte kan räknas som nya bostäder.
Den socialistiska majoriteten har inte ens lyckats bygga färdigt hälften av de utlovade 20 000 lägenheterna. Det är sex månader fram till valet och på den tiden ska Annika Billström lyckas färdigställa över 10 000 nya lägenheter för att inte än en gång bli beskylld för att bryta ett vallöfte.
Det är lätt att lova runt, men den socialistiska majoriteten i Stadshuset håller dessvärre mycket tunt.”
Ledamoten Erik Wassén (fp) och tjänstgörande ersättaren Gustav Åkerblom (fp).
”Den socialistiska majoriteten lovade i valet 2002 att bygga 20 000 nya bostäder under mandatperioden. Hittills har de dock endast nått upp till 20 000 markanvisningar – något som man definitivt inte kan bo i. I dag återstår det fler än 11 000 nya lägenheter innan vallöftet om 20 000 nya bostäder är genomfört, det är med andra ord en mycket lång väg kvar till målet är uppnått.
Stockholms stad behöver fortsätta att växa. Om tillväxten ska ta fart i Sverige måste motorn definitivt vara i storstadsregionerna. De senaste prognoserna talar om att Stockholm år 2014 kommer att ha 834 000 invånare. Den ökningen om 69 000 invånare innebär att förutom det s k 20k-programmet kommer att krävas ytterligare 40 000-60 000 bostäder för att klara befolkningsökningen tio år framåt i tiden. År 2030 kommer vi med en försiktig framskrivning att vara drygt en miljon invånare i Stockholms stad, vilket innebär krav på ännu fler bostäder.
En mängd hinder uppstår vid bostadsbyggande. En del hinder är rent politiska där ett motstånd mot tillväxt och utveckling står i fokus. Andra hinder är skapade av i många fall goda avsikter och välmenande regler och normer. Men dessa regler och normer leder ofta helt fel i den storstad som Stockholm är och än mer i den stad Stockholm kommer att bli. Bullernormerna är ett exempel på det senare. Hur ska Stockholms stad hantera de bullerkrav som ställs för att bostäder skall tillåtas att byggas? Om staden skulle byggas idag så skulle ca 30 000 lägenheter i mycket attraktiva områden som t ex i Innerstaden inte tillåtas att byggas. Det är orimligt.
Buller bör åtgärdas vid källan och när det gäller dagens bostadsbyggande är det mycket ofta vägtrafiken som sägs utgöra den huvudsakliga källan. Stockholm måste därför snarast börja använda s k tyst asfalt vid relevanta vägavsnitt i samband med ny- och omläggning av vägbeläggning.
Det är rimligt att i vår tid ställa höga och långtgående krav på miljöanpassning, till exempel bullerskydd i våra storstäder. Sådana krav får dock inte utformas så att storstadsbebyggelse förbjuds. Samhällsplanering innebär en avvägning i målkonflikter mellan olika intressen. Regeringens och Boverkets nuvarande synsätt på buller innehåller ingen sådan avvägning, utan är snarast ett uttryck av extremism.”
Avdelningschefen Gustaf Landahl redovisade konsekvenserna av ändringen i lagstiftningen och den nya innebörden av begreppet ”betydande miljöpåverkan” för miljöförvaltningens och stadsbyggnadskontorets arbete med detaljplaner i planeringsprocessen.
Ordföranden Viviann Gunnarsson (mp) önskade ytterligare belysning av frågan med koppling till strategiska MKB till ett kommande sammanträde.
Remiss från länsstyrelsen
Dnr 2003-004643-251
vidhålla beslutet under åberopande av förvaltningens tjänsteutlåtande. Nämnden kan dock godta att byggbullernivån ändras och sätts till mer rimliga 40 dBA kvällstid kl 19 - 22
”Genom en justering enligt ovan blir byggbullernivån satt enligt motsvarande principer som vid byggande av Södra länken. Det är viktigt att ljuddämpande åtgärder särskilt vidtas kvällstid när många boende behöver få möjlighet att sova, det gäller inte minst barnen. Det är också viktigt att möjlighet till tillfällig evakuering finns för hushåll som blir kraftigt störda under byggtiden.”
Förvaltningens förslag till yttrande framgick av tjänsteutlåtande den 22 mars 2006.
Ordföranden Viviann Gunnarsson (mp) yrkade enligt förvaltningens förslag att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta
1. vidhålla beslutet under åberopande av förvaltningens tjänsteutlåtande.
Ledamoten Jan Valeskog (s) med instämmande av ledamoten Rolf Brattström (v) yrkade att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta
Vice ordföranden Jakob Forssmed (kd) med instämmande av ledamoten Johan Steenhoff Eriksen (m) och ledamoten Erik Wassén (fp) yrkade att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta
tillstyrka Banverkets överklagan vad gäller punkt ett i beslutet
vidhålla beslutet i punkt två under åberopande av förvaltningens tjänsteutlåtande.
Propositionsordning
Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden förklarade sig ordföranden finna propositionen på bifall till ledamoten Jan Valeskogs yrkande vara med övervägande Ja besvarad.
Då votering begärdes utsåg ordföranden ledamoten Jan Valeskogs yrkande till huvudproposition och ställde därefter proposition på övriga yrkanden till utseende av kontraproposition.
Efter framställda propositioner på övriga yrkanden beslöt nämnden utan omröstning utse vice ordföranden Jakob Forssmeds yrkande till kontraproposition.
Härefter verkställdes huvudomröstning efter följande dessförinnan föreslagna och godkända voteringsproposition.
Den som vill bifalla ledamoten Jan Valeskogs yrkande röstar Ja;
Den det ej vill röstar Nej.
Vinner Nej har nämnden beslutat bifalla vice ordföranden Jakob Forssmeds yrkande.
Omröstningen utföll med sju ja och sex nej. Nämnden beslöt således bifalla ledamoten Jan Valeskogs yrkande.
Ja, röstades av ordföranden Viviann Gunnarsson (mp), ledamöterna Jan Valeskog (s), Reine Meyer-Strömberg (s), Per Aldeborg (s), Gunnar Björkman (s) och Rolf Brattström (v) samt tjänstgörande ersättaren Mervi Mäkinen Andersson (s).
Nej, röstades av vice ordföranden Jakob Forssmed (kd), ledamöterna Johan Steenhoff Eriksen (m), Lennart Jansson (m), Erik Wassén (fp) samt tjänstgörande ersättarna Lena Bring (m) och Gustav Åkerblom (fp).
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt alltså att
Vice ordföranden Jakob Forssmed (kd), ledamöterna Johan Steenhoff Eriksen (m), Lennart Jansson (m) och Erik Wassén (fp) samt tjänstgörande ersättarna Lena Bring (m) och Gustav Åkerblom (fp) med hänvisning till sitt yrkande.
Röstförklaring
Ordföranden Viviann Gunnarsson (mp).
”Jag biföll förvaltningens förslag i första omgången men röstade ja till (s) och (v)- förslaget i voteringen. Det förslaget var bättre än det borgerliga förslaget därför röstade jag på det när förvaltningens förslag föll.”
Remiss från stadsbyggnadsnämnden
Dnr 2004-002785-251
avstyrka planförslaget
uppmärksamma Stadsbyggnadsnämnden på behovet av att komplettera miljöbedömningen när det gäller hur denna plan har betydelse för andra planers miljöpåverkan, i den händelse att planförslaget ändå kommer att genomföras.
Dnr 2006-000611-251
1. avstyrka planförslaget.
tillstyrka planförslaget
”På nordvästra Kungsholmen planeras det för 3 500 nya bostäder. Befolkningen kommer att fördubblas inom en tioårsperiod. Området behöver fler kommersiella lokaler i form av handels- och centrumanläggningar. Lindhagensgatan förväntas att bli en ny huvudgata i området och därför passar det alldeles utmärkt att utöka utbudet av affärer.”
”Vi skulle gärna se att det i större utsträckning gick att förena bostadsbebyggelse med stadens miljöer. Däremot befarar vi mot bakgrund av den nu gällande lagstiftningen att den föreslagna bebyggelsen skulle kunna utgöra problem för Stockholms infrastruktur, närmare bestämt Essingeleden. Vi kan också konstatera att en sådan risk vore betydligt mindre om trafikflödena på Essingeleden avlastades genom ett byggande av Förbifart Stockholm och genom ett avskaffande av den skadliga och ohederligt beslutade trängselskatten.”
Dnr 2006-001101-251
”Stockholms stad behöver fortsätta att växa. Om tillväxten ska ta fart i Sverige måste motorn definitivt vara i storstadsregionerna. De senaste prognoserna talar om att Stockholm år 2014 kommer att ha 834 000 invånare. Den ökningen om 69 000 invånare innebär att förutom det s k 20K-programmet kommer att krävas ytterligare 40 000 - 60 000 bostäder för att klara befolkningsökningen tio år framåt i tiden. År 2030 kommer vi med en försiktig framskrivning att vara drygt en miljon invånare i Stockholms stad, vilket innebär krav på ännu fler bostäder.”
Ledamoten Erik Wassén (fp) och tjänstgörande ersättaren Gustav Åkerblom (fp). med hänvisning till sitt yrkande.
Ledamöterna Johan Steenhoff Eriksen (m) och Lennart Jansson (m) och tjänstgörande ersättaren Lena Bring (m).
”Vi skulle gärna se att det i större utsträckning gick att förena bostadsbebyggelse med stadens miljöer. Däremot befarar vi mot bakgrund av den nu gällande lagstiftningen att den föreslagna bebyggelsen skulle kunna utgöra problem för Stockholms infrastruktur, närmare bestämt det industriområde som idag är inrättat i området. Tillgången till bostäder är viktig för staden, men detta mål kan inte tillåtas äventyra exempelvis möjligheten att bedriva företag.”
Dnr 2006-001451-299
1. tillstyrka förslaget till inrättande av Sätraskogens naturreservat, med kompletteringar i enlighet med förvaltningens yttrande.
avslå förvaltningens förslag till beslut
därutöver anföra följande
”Det är förhastat att låsa in ännu mer mark runt Stockholm i naturreservat. Att inrätta naturreservat kan vara en väg för att säkerställa god tillgång till grön- och naturområden, men är inte på något sätt det enda. Begreppet ”naturreservat” innebär inte automatiskt något naturskydd, utan ger i princip endast ett skydd mot att marken tas i anspråk för bebyggelse. Det blir mot den bakgrunden viktigt att väga nya naturreservat mot behovet av ny bebyggelse. I planeringen för framtida grön- och naturområden måste hänsyn tas till framtida tillväxt i staden och behovet av ny bebyggelse och infrastruktur. Det nu aktuella området bör kunna fungera som ett rekreationsområde utan att göras om till naturreservat.”
Ledamoten Erik Wassén (fp) yrkade att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle besluta att
1. under förutsättning att också följande områdena ska ingå i naturreservatet
a. skogsklätt brant hällparti längs nordvästra sidan av Örnsätrabacken
b. den branta sluttningen längs norra sida av Vårholmsbackarnaanta förvaltningens förslag till beslut
”Det är tillfredställande att Sätraskogens naturreservat inrättas. Föreliggande förslag skyddar värdefull naturmiljö från exploatering. Det uppfyller också Skärholmsbornas vilja att behålla sitt naturområde för fritid och miljöupplevelser. De tillägg som Folkpartiet gjort till miljöförvaltningens förslag har bred förankring i Skärholmen. Beträffande eventuella hus i norrsluttningen av Vårholmsbackarna skulle de om de byggs ligga i skuggigt nordläge och ge ett markant inslag i reservatsmiljön. Hela sluttningen bör därför ingå i naturreservatet.”
Ledamöterna Johan Steenhoff Eriksen (m) och Lennart Jansson (m) och tjänstgörande ersättaren Lena Bring (m) med hänvisning till sitt yrkande.
Dnr 2006-001201-206
Direktören anmälde förvaltningens förslag i tjänsteutlåtande den 15 mars 2006.
godkänna förvaltningens anmälan av rapporterna
översända rapporterna till Kemikalieinspektionen, Länsstyrelsen i Stockholms län och till Konsumentverket
översända rapporten till berörda verksamhetsutövare.
Dnr 2006-001317-379
1. godkänna förvaltningens redovisning.
Dnr 2003-003716-206
godkänna förvaltningens redovisning
överlämna ärendet för kännedom till Miljödepartementet och Sjöfartsverket.
Ersättaren Stellan Hamrin (v) frågade hur ärendet om kylvatten från Lambaröfjärden utvecklade sig. Direktören meddelade att förvaltningen skulle redovisa den till nästa sammanträde.
Ledamoten Gunnar Björkman (s) ville ha en redovisning av stadens arbete med EU-direktivet om Badvatten mot bakgrund av en tidningsartikel i ämnet.
Direktören anmälde två remissvar till Miljödomstolen i mål M 31250-05 respektive M 30784-05 rörande AB Fortum Värme samägt med Stockholms stads ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till nedläggning av fjärrvärmeledning i Riddarfjärden samt Stockholm Vatten AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken att anlägga samt bibehålla vattenledningar i Riddarfjärden och Norrström.
Enhetschefen Jonas Tolf redovisade översiktligt SBK:s förslag till energiplan för Stockholm och meddelade att förvaltningens förslag till yttrande kommer att presenteras vid ett kommande sammanträde.
Enhetschefen Jonas Arnqvist redogjorde för förvaltningens upplägg för Skolornas miljöpris.
Utfall av prövningar i domstolar m.m.
Direktören anmälde den utdelade promemorian
Månadsrapport om ekonomi
Direktören anmälde den utdelade rapporten
Vid protokollet: