Din position: Hem > Stockholms stad > Miljö- och hälsoskyddsnämnden > Sammanträde 2008-05-22
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt medge två av miljöförvaltningens medarbetare närvarorätt vid dagens sammanträde, Camilla Zetterberg, chef på enheten inomhusmiljö samt Susanna Karlsson, områdesansvarig för kosmetiska och hygieniska produkter. För att svara på frågor angående ärenden och/eller för att föredra ärenden närvarade även John Areschoug, Malin Ekman, Helene Lindman, Charlotta Hedvik och Örjan Lönngren.
Under § 18 närvarade fem representanter från ungdomsparlamentet, Anastasia Akonlov, Christina Becerra, Hanna Mia Jonstam, Carolina Lindmark och Julia Rosenqvist.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs vice ordföranden Åsa Romson. Ordföranden meddelade att protokollet justeras den 29 maj 2008.
Anmäldes och antecknades att det vid nämndens sammanträde den 15 april 2008 förda protokollet justerats i vederbörlig ordning.
Föreläggande och beslut vid vite, dock högst 100000 kr, bilaga 59
Föreläggande och förbud utan vite, bilaga 60
Anmälningar om misstanke om brott, bilaga 61
Lämna klagomåls- eller anmälningsärenden utan åtgärd, bilaga 62
Utlämnande av allmän handling, bilaga 63
Upphandling av rutinmässig beskaffenhet för verksamhetens löpande behov, dock högst 15 basbelopp, bilaga 64
Tillstånd till avloppsanläggning, bilaga 65
Tillstånd till värmepump med mark eller vatten som värmekälla, bilaga 66
Tillstånd enligt de lokala hälsoskyddsföreskrifterna till viss djurhållning inom område med detaljplan, bilaga 67
Fastställande och ändring av avgifter för prövning och tillsyn, bilaga 68
Påförande av miljösanktionsavgift, bilaga 69
Godkännande och registrering av livsmedelsverksamheter, bilaga 70
Återkallelse eller upphävande av godkännande respektive registrering, bilaga 71
Fastställande och ändring av avgift för tillsyn mm, bilaga 72
Beslut om omhändertagande av djur, bilaga 73
Tillstånd till hållande mm av sällskapsdjur och häst samt uppfödning av pälsdjur,
bilaga 74
Yttranden över remisser från stadsbyggnadsnämnden i ärenden om bygglov ifråga om ny- och ombyggnad av byggnader och lokaler mm, bilaga 75
Yttranden över remisser från stadsbyggnadsnämnden i ärenden om detaljplaner av mindre omfattning, bilaga 76
Yttranden i ärenden enligt alkohollagen, bilaga 77
Miljö- och hälsoskyddsnämndens handikappråds protokoll anmäldes.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt lägga protokollet till handlingarna.
Dnr 2008-002617-101
Direktören anmälde förvaltningens förslag i tjänsteutlåtanden den 17 mars samt
den 28 april 2008.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt enligt förvaltningens förslag att
1. delegera beslutsbefogenheter till förvaltningschefen i enlighet med förvaltningens förslag
2. överlåta till förvaltningschefen att vidaredelegera beslutsbefogenheten
3. anta förvaltningens förslag till tillägg i delegationsordningen
Återupptogs till behandling det tidigare bordlagda ärendet.
Dnr 2007-003114-101
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt bordlägga ärendet.
Dnr 2008-004269-102
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt enligt förvaltningens förslag
1. att godkänna förvaltningens förslag till tertialrapport 1 samt överlämna den till kommunstyrelsen.
2. att begära omslutningsförändringar med 2,7 mnkr för ökade kostnader och intäkter för miljöbilsprojekten.
3. att begära omslutningsförändringar med 5,4 mnkr för ökade kostnader och intäkter för projekt inom Miljömiljarden.
4. att godkänna förslaget till indikatorer till miljöprogrammet enliga bilaga 2
5. att justera beslutet omedelbart
Förvaltningens förslag till beslut framgick av tjänsteutlåtande den 24 april 2008.
Ordföranden Ulla Hamilton (m) med instämmande av ledamoten Karin Karlsbro (fp) yrkade enligt förvaltningens förslag
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) yrkade
1. att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
2. att anföra följande samt göra följande justeringar angående indikatorerna för delmålen i miljöprogrammet
”Verksamhetsrapporten visar att nämnden har fortsatt svårt att uppfylla sina uppgifter på det icke lagreglerade området. Fortsatt stor personalomsättning tyder på att förvaltningen tappar viktig kompetens vilket är oroväckande.
Miljöpartiet hade önskat ett miljöprogram med i flera avseenden kraftigare mål. Nu saknas helt användbara miljömål som rör generell klimatpåverkan, miljövänligt byggande samt den offentliga upphandlingen. Det finns också stora brister i hur den övergripande styrningen och kommunikationen av miljöprogrammet ska ske.
Indikatorerna för de delmål i miljöprogrammet som miljö- och hälsoskyddsnämnden helt eller delvis ansvarar för behöver kompletteras för att få jämförbar statistik och en god uppföljning. Vi föreslår att följande indikatorer läggs till för delmål 1.4 och respektive 2.1: Antal fordonspassager per dygn över regionsnittet, innerstadssnittet samt citysnittet (detta har mätts under lång tid tidigare och behövs för att se relationerna). Andel Stockholmare som oftast eller alltid väljer att köpa ekologiskt framställda livsmedel (detta har mätts under lång tid tidigare och behövs för att ge indikation om utsläppen).
För att få bättre följsamhet gentemot delmålen och dessutom jämförbarhet mot de andra nordiska huvudstäderna föreslår vi att det till delmål 4.3 och 4.4 läggs till tre indikatorer: Andel invånare som bor inom 300 m från större park eller grönområde, areal grönområden per invånare, samt areal mark som skyddas enligt miljöbalken. Vidare föreslås att föreslagen indikator 4.4.1 ändras till areal grönmark som exploateras (m2). Måttet andel av nybyggnationen som sker på redan exploaterad mark jämförs med jungfrulig mark säger inget om hur hållbart stadsbyggandet är vilket istället en indikator som hela tiden håller reda på hur stor areal som exploateras gör. När det gäller indikator 4.4.2 måste denna konkretiseras med vad som anses vara ett gott kollektivtrafikläge. Vårt förslag är att maximalt 300 m till kommunikationsmedel med minst 30 min-trafik i rusningstid anses som god kollektivtrafikförsörjning.”
För att överhuvudtaget kunna bedöma delmålen behöver en indikator läggas till delmål 5.3, insamlad mängd farligt avfall från verksamheter (detta har mätts under lång tid tidigare och behövs för att ge fakta om farligt avfall bland verksamheter).
Tjänstgörande ersättaren Tina kratz (v) yrkade
Återremiss till förvaltningen för utformning av kvantitativa delmål för luft i enlighet med gällande MKN och beträffande delmålet för sjöar utifrån målet att total-P halten sommartid skall understiga 30 ug fosfor/liter enligt förslag till MKN för fosfor och delmål i gällande miljömålet Levande sjöar och Vattendrag.
Beslut
Ordföranden tog för upp yrkandet om återremiss respektive avslag på återremissyrkandet. Enligt framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden utan omröstning avslå återremissyrkandet.
Därefter tog ordföranden upp övriga yrkanden. Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt miljö- och hälsoskyddsnämnden utan omröstning bifalla ordföranden Ulla Hamiltons yrkande. Reservationer
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) och tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v med hänvisning till sina respektive yrkanden.
Särskilt uttalande
Ordföranden Ulla Hamilton (m) samt ledamöterna Lennart Jansson (m), Lena Bring (m), Torbjörn Erbe (m), Daniel Valiollahi (m), Per-Ola Bosson (m) och Karin Karlsbro (fp)
”Miljöförvaltningen har visar upp ett mycket gott exempel där nettoomkostnaderna minskat drastiskt till följd av minskade kostnader och ökade intäkter.
De förväntade intäkterna har delvis uteblivit avseende marksaneringsuppdrag och handläggning av ansökningar avseende installation av bergvärmepumpar. Vi utgår ifrån att miljöförvaltningen vidtar föreslagna åtgärder och därmed undviker det prognostiserade underskottet om 2,5 miljoner kronor.”
Ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s), Malte Sigemalm (s), tjänstgörande ersättarna Gerd Sjöberg-Granlund (s) och Hassan Said Mahamed (s)
”Detta ärende hade givetvis sett annorlunda ut om en socialdemokratisk budget hade fått gälla. Nämndens förebyggande arbete, liksom kommunens proaktiva och pådrivande miljöarbete – som ju till stor del också ligger på miljö- och hälsoskyddsnämnden - hade fått ett betydligt större utrymme. En socialdemokratisk majoritet hade inte heller halverat anslagen till nämnden i ett svep.
Vi anser också att det är olyckligt att nämndens kraft helt ska ägnas åt att ”jaga intäkter”. Det finns en latent motsättning mellan, å ena sidan uppdraget som myndighetsutövare, och å andra sidan den mer ”entreprenöriella” sidan av verksamhetens utveckling under det borgerliga styret. Kombinationen av myndighetsmakt och hög grad av självfinansiering kan utvecklas olyckligt, vilket det finns åtskilliga exempel på i världen.
Vi kan också konstatera att indikatorerna är framtagna utifrån det av kommunfullmäktige beslutade miljöprogrammet. Det innebär att vissa indikatorer, som skulle ha funnits med om den socialdemokratiska reservationen hade vunnit bifall, inte finns där nu. Exempelvis när det gäller insamling av matavfall, förekomst av koppar och elektromagnetisk strålning.”
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
Remiss från kommunstyrelsen
Dnr 2008-003291-217
1. att miljö- och hälsoskyddsnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen
Förvaltningens förslag till beslut framgick av tjänsteutlåtande den 21 april 2008.
Vice ordföranden Åsa Romson (mp), med instämmande av ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) och tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) yrkade
1. att godkänna förvaltningens utlåtande som remissvar
2. att därutöver besluta bilägga följande som remissvar
”Dialogen mellan politiker och medborgare ska inte bara vara envägskommunikation, it-mediet är väl lämpat att utveckla t ex rådslagssystem för delar hela staden. När moderniseringar av it-miljön görs är det viktigt att detta byggs in.
Digital information som produceras inom stadens förvaltningar och riktar
sig till Stockholmarna eller andra externa avnämare bör så långt det är
möjligt vara plattformsoberoende, d.v.s. fungera likvärdigt inom såväl
Windows-, som Mac OS- och Linuxmiljö.”
Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt miljö- och hälsoskyddsnämnden utan omröstning bifalla ordföranden Ulla Hamiltons yrkande. Reservationer
Vice ordföranden Åsa Romson (mp), ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) och tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) med hänvisning till sitt yrkande.
”Medborgaren måste stå i fokus och oavsett vilken teknik som väljs är det viktigt att förvaltningen själv på ett pedagogiskt sätt kan guida undrande människor rätt och detta i både av vad som gäller och vem som är huvudansvarig för olika områden.”
Dnr 2008-004268-102
Direktören anmälde förvaltningens förslag i tjänsteutlåtanden den 24 april 2008
1. att godkänna tjänsteutlåtandet som yttrande över revisionsberättelsen för miljö- och hälsoskyddsnämnden år 2007
Dnr: 2008-004339-206
Direktören anmälde förvaltningens förslag i tjänsteutlåtande den 29 april 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt
1. att godkänna årsrapporten
2. att skicka den till kommunstyrelsen för kännedom
Ordföranden Ulla Hamilton (m) med instämmande av ledamoten Karin Karlsbro (fp) samt vice ordföranden Åsa Romson (mp) yrkade
Ledamoten Eva Louise Erlsndsson Slorach (s) yrkade
2. att hemställa att kommunstyrelsen uppvaktar regeringen i syfte att få till stånd framtagande av en modell för ekonomiska styrmedel och överväga lagstiftning för att komma tillrätta med de höga partikelhalterna
3. att därutöver anföra följande
”Den nödvändiga fokuseringen på klimatgaser och motverkande av växthuseffekten får inte leda till att andra miljöhot negligeras eller förminskas .Det gäller inte minst kvävedioxider och partiklar.”
Tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) yrkade enligt förvaltningens förslag
1. att godkänna rapporten för 2007
Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt miljö- och hälsoskyddsnämnden utan omröstning bifalla ordföranden Ulla Hamiltons yrkande.
Reservationer
Ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) och tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) med hänvisning till sina yrkanden.
”Av rapporten framgår att det förekommer överskridanden av miljökvalitetsnormerna avseende tre ämnen: kvävedioxid, marknära ozon och PM10. Trenden för samtliga ämnen utom marknära ozon och PM10 är halter i minskande. Halten marknära ozon har ökat då utsläppen av kvävemonoxid minskat kraftigt då allt fler bilar fått katalytisk avgasregning och detta innebär att mindre mängd ozon förbrukas. Miljökvalitetsnormen för marknära ozon bör vara uppnådd till 31 december 2009. Överskridandena av PM10 begränsas i huvudsak till ett antal veckor på våren och överskridanden har varit ett återkommande fenomen där antalet dagar med överskridna värden bestäms av väderleksförhållandena i förhållande till dubbdäcksanvändningen. Detta är inte ett konstant problem men ändå något att ta på största allvar. Flera konkreta åtgärder har under våren vidtagits för att minska de stundtals för höga halterna av partiklar på stadens gator. Bland dem kan nämnas olika försök med dammbindande åtgärder såväl kemiska som mekaniska. Trafik- och renhållningsnämnden har också gett trafikkontoret i uppdrag att upphandla sådan vägbeläggning där dubbdäcken genererar minsta möjliga slitage och inför vintersäsongen genomfördes en informationskampanj som informerade stockholmarna om vilka alternativ som finns till dubbdäck. I maj förra året tillskrev staden tillsammans med landshövdingen regering med begäran om en förkortning av tiden för dubbdäcks-användning i Stockholm från dagens sista april till sista mars. Brevet har ännu inte besvarats.
Hornsgatan är den av Stockholms gator där flest överskridanden av tillåtna partikel- och kväveoxidhalter sker. För att minska halterna av skadliga partiklar och göra gatan trivsammare utan att skada det levande stadslivet har ett åtgärdsprogram med följande åtgärder nyligen presenterats:
Trädplantering.
Hornsgatan planteras med lindar längs med hela sträckningen från Mariatorget till Hornstull. Från Blecktornsgränd till Ansgariegatan planteras lindar på norrsidan av gatan. Från Ansgariegatan till Långholmsgatan blir det dubbelsidig plantering, växtbäddarna kommer att renoveras där träd finns. På berget mellan Hornsgatan 91 och 103 planteras klätterväxter. Träden skapar både en trivsammare gata och producerar mer syre och tar upp koldioxid.
Skyltning
Tydligare skyltning kommer leda genomgångstrafiken till Söder Mälarstrand istället för att gå via Hornsgatan. Ett prov kommer att genomföras med en mobilvariabelskylt, d.v.s. en ljusskylt kommer att sänka farten till 30 km/h för mindre partikelutsläpp under dagar med svåra luftförhållanden. Trafik Stockholm kommer också att via radio styra undan trafiken från Hornsgatan då det behövs.
Partikelbinding
Hornsgatan får den mest avancerade partikelbindningen i Stockholm. Kemisk bindning med CMA genomförs, den vanliga spolningen av gatorna utökas med högtrycksspolning. Sand från vintern tas upp tidigast på Hornsgatan. Dessa åtgärder genomförs redan nu.
Dessutom kommer asfalten att ersättas med sk. ”tyst asfalt” om de prover som trafikkontoret genomför visar att hårdare asfalt släpper ifrån sig färre pariklar.”
Dnr: 2008-004376-214
Direktören anmälde förvaltningens förslag i tjänsteutlåtande den 16 april 2008
1. att godkänna förvaltningens anmälan av Tyresåsamarbetets verksamhetsberättelse 1994 -2005 ”Samarbete för renare vatten”
2. att godkänna förvaltningens anmälan av Tyresåsamarbetets ”Årsrapport 2007”
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) med instämmande av ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s), Malte Sigemalm (s) och tjänstgörande ersättarna Gerd Sjöberg-Granlund (s), Hassan Said Mahamed (s) och Tina Kratz (v)
”Tyresåsamarbetet har varit viktigt för att utveckla samarbetet kring detta vattensystem i och kring Stockholm och flera goda erfarenheter har utvecklats. De neddragningar som den borgerliga majoriteten gjort lokalt kring vattenmiljöfrågor riskerar minska effektiviteten och stoppa viktiga åtgärder.
Kommunen bör i samarbete med övriga berörda kommuner snarast anslå tillräckliga medel för att förverkliga arbetet med restaurering av sjöarna i systemet så att totalfosforhalten sommartid senast 2015 uppfyller föreslagna MKN för fosfor och delmål under Levande sjöar och Vattendrag.”
Dnr: 2008-001871-217
1. att nämnden som svar på remissen överlämnar och åberopar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen, med förslag om att kommunfullmäktige anser motionen besvarad med vad som anförs i utlåtandet
Förvaltningens förslag till yttrande framgick av tjänsteutlåtande den 23 april 2008.
Representanter från ungdomsparlamentet närvarade och redovisade kortfattat arbetet med motionen.
Ordföranden Ulla Hamilton (m) med instämmande av ledamoten Karin Karlsbro (fp) samt tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) yrkade enligt förvaltningens förslag
1. att nämnden som svar på remissen överlämnar och åberopar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen, med förslag om att Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med vad som anförs i utlåtandet
1. att huvudsakligen bifalla motionen med förljande motivering:
”Miljöpartiet delar problembilden och orsaksanalysen i ungdomsparlamentets motion om bättre miljö i Stockholm. De åtgärder som motionen föreslår är bra och genomtänkta och bör till största delen genomföras. De flesta av dem kan staden göra mycket mer för att uppfylla. När det gäller ekonomiska styrmedel, producentansvar och andra regleringar som riksdag och regering ansvarar för har staden (och stadens politiker!) en viktig uppgift att påverka staten att använda dessa så att det gynnar miljön.
1a) Öka kunskapen kring miljöfrågor – här kan Stockholm göra mycket mer och arbeta bredare än enbart med klimatfrågor, t ex ta upp mer kring biologisk mångfald, kemikalie-spridning och minskade naturresurser vilket är områden som hänger ihop och som är viktiga att känna till mer om för att veta konsekvenserna av den konsumtion och andra vardagliga val man gör.
1b) Grön flagg – Stockholm har väldigt få grundskolor som arbetar med Grön Flagg och flera stadsdelar som inte aktiverar förskolorna i miljökunnande, här kan/bör staden bli aktivare och se till att fler skolor och förskolor går med.
1c) kommunal energirådgivning – detta finns och fungerar bra, men behöver utvecklas med tiden.
2a) Subventionera miljövänliga varor – miljövänligare varor blir billigare i jämförelse om icke-miljövänliga varor måste betala för sin nersmutsning, rena subventioner fungerar bäst för att introducera bättre produkter och metoder men bör inte användas i längden. Också genom en mer aktiv upphandling kan staden medverka till att miljövänliga varor når större marknader vilket ger lägre priser.
2b) Förbättra kollektivtrafiken – Detta är en mycket viktig sak för Stockholm. Det är landstinget som sköter trafiken men hela stadsplaneringen och befintliga trafikapparaten ansvarar staden för. Tyvärr vill många kommunpolitiker inte ta ansvar för att förbättra kollektivtrafiken. Att lägga 25-40 miljarder på att bygga motorvägen förbifart Stockholm är ett sätt att motverka bättre kollektivtrafik i Stockholm eftersom utglesningar i västra delen inte kan kollektivtrafikförsörjas.
2c) Använd marknadsekonomiska styrmedel på klimatutsläppen – En helt riktig princip som miljöpartiet arbetat för i 20 år, vi kallar det grön skatteväxling och innebär ökade kostnader för miljöfarliga utsläpp och minskade kostnader för arbete. Sverige behöver öka den gröna skatteväxlingen.
2d) Nätverk av cykelvägar – En viktigt sak för att fler ska vilja cykla och inte ta bilen. Tyvärr har man just halverat budgeten för cykelbanor i Stockholm, miljöpartiet tycker man borde fördubblat satsningarna istället.
3) Miljö, social- och klimatmärkning av varor – Staden kan bidra till utvecklingen av miljömärkningen genom aktiv upphandling, här kan man göra betydligt mer än idag. Att man stoppat arbetet att göra Stockholm till en Fair Trade City känns jättetråkigt eftersom detta hade fått fler att lära sig om arbetsmiljön för varor från tredje världen.
4) Utöka utbudet av miljövänliga varor - Att samordna varuleveranser till verksamheter i Stockholm är ett konkret sätt som staden kan arbeta med att minska transporterna och underlätta för små lokala leverantörer. Tyvärr sker detta i mycket liten utsträckning idag. När det gäller flaskvatten anser miljöpartiet att det verkligen går att ändra beteende, nu har t ex fullmäktige till sina möten bytt vattenflaskor mot kranar som det går att hämta vatten ut. Mer information till inflyttade om kranvattnets kvalitet kan också bidra att personer som har vanan att köpa vatten i andra städer går över till kranvatten i Stockholm. Stockholm kan även bättre anpassa matsedlarna i skolor och förskolor till säsongen, och på så sätt minska långa transporter av mat.
5a) Effektivisera källsorteringen genom fack på soptunnorna – Miljöpartiet tycker att man borde utreda förslaget om att ha flera fack på soptunnor utomhus, under sommarhalvåret är det många som tar med sig färdigmat ut i parker och då blir det mycket plast och kartong som slängs. Att återvinna materialet är mer effektivt än att endast återvinna energi genom förbränning.
5b) Pant på el-skrot – Pantsystem lyckas få väldigt stor återlämningsandel och el-skrot skulle kunna beläggas med pant. Om dagens reglering med ansvar för producenten att samla in el-skrot inte fungerar bra kan pant vara ett sätt att förbättra systemet. Miljöpartiet har bl a föreslagit att sätta pant på engångsgrillar för att dessa ska samlas in och återvinnas som metall istället för att skräpa ner i parkerna och på badplatserna.
5c) Utvidga källsorteringen i hushållen – Fastighetsnära källsortering är en bra och viktig målsättning, tyvärr har man inte kunnat lösa vem som ska stå för kostnaderna för att bygga om de soprum i äldre hus som inte klarar detta. Miljöpartiet är angelägna om att det blir löst så att det naturliga, precis som ungdomsparlamentets miljöutskott påpekar, blir att slänga sina sopor helt och hållet sorterat.”
1. att i huvudsak tillstyrka motionen.
2. att därutöver anföra följande
”Motionen visar både på en insikt om allvaret i dessa frågor och på ett helhetsperspektiv på samhället där det förebyggande och proaktiva arbetet är i fokus. Motionen visar också på en insikt om att det inte går att skilja en seriös omsorg om miljön från en omsorg om människans villkor och ett socialt och ekonomiskt uthålligt samhälle.
Vi delar förvaltningens bedömning att vissa av förslagen ligger utanför den kommunala kompetensen. Staden har dock tidigare agerat i frågor som inte ligger inom den kommunala kompetensen i syfte att uppnå vissa mål som kommunen ansett är viktiga. Det behöver därför inte innebära något hinder att kommunen inte äger frågan som sådan.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ungdomsparlamentet i sin motion ger uttryck för ett synsätt vi delar och vi vill därför i huvudsak tillstyrka motionen.”
Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt nämnden utan omröstning bifalla ordföranden Ulla Hamiltons yrkande.
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) samt ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) med hänvisning till sina respektive yrkanden.
”Miljöförvaltningen lämnar en gedigen redovisning över det arbete som bedrivs i staden utifrån de förslag som motionen innehåller. Denna visar också med tydlighet att staden redan arbetar med många av förslagen som faller inom den kommunala rådigheten.”
Dnr: 2008-004377-205
Utgick
Dnr: 2003-000002-350
Remiss från livsmedelsverket, dnr 1310/2008
Dnr 2008-003019-209
Direktören anmälde förvaltningens förslag i tjänsteutlåtande den 5 maj 2008
1. att tillstyrka förslaget och i övrigt överlämna tjänsteutlåtandet som svar på remissen
Dnr 2005-004285-249
1. att godkänna förslaget till åtgärdsprogram.
2. att överlämna förslaget till Kommunfullmäktige för antagande och expediering till Naturvårdsverket och övriga berörda myndigheter i enlighet med förordningen
Förvaltningens förslag till beslut framgick av tjänsteutlåtande den 2 april 2008.
Ordföranden Ulla Hamilton med instämmande av ledamöterna Karin Karlsbro (fp) och Eva Louise Erlandsson Slorach (s) yrkade enligt förvaltningens förslag
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) med instämmande av tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) yrkade
1. att bifalla förvaltningens förslag till strategi för att börja arbeta med åtgärder mot utomhusbullar, s k åtgärdsprogram
2. att uttala att verkliga åtgärder som minskar bullar vid källan måste komma till snarast och att trafikminskningar är nödvändiga för att nå målen
3. att skärpa programmet vad gäller tidsplaner för faktiska åtgärder
4. att samverkansgruppen fortsätter att följa upp arbetet med de specifika bullerskyddsprogrammen
5. att det vidare arbetet återredovisas till fullmäktige årligen tills riktvärdena hålls för 100% av bostäderna i Stockholm
6. att därutöver anföra följande:
”Utomhusbuller är ett stort problem i Stockholm, främst genom trafikbuller från flyg, vägtransporter och tåg. Det är därför beklagligt, inte minst för de mest berörda – de bullerutsatta, att åtgärdsprogrammet inte direkt avser leda till minskat buller utan endast en tydligare strategi för att olika instanser ska utarbeta specifika åtgärdsprogram. Att se detta program som en ambitionshöjning av arbetet mot buller är därför fel. Arbetssättet visar på att det inte är effektivt att arbeta enbart med vägledande riktvärden, utan att bindande gränsvärden – så som luftkvalitetsnormen – behövs för att ge medborgarna en garanterat hälsosam miljö. För att stärka åtgärdsprogrammet inom den arbetsram som satts föreslår vi att fullmäktige beslutar om en ordentlig uppföljning av de specifika åtgärdsprogrammen och att en tajtare tidsplan sätts. Att i första hand åtgärda bullret vid källan är en god strategi, men programmet innehåller få förslag kring minskad vägtrafik.”
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) samt tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) med hänvisning till sitt yrkande.
Dnr 2008-003506-217
1. att godkänna förvaltningens förslag till yttrande på motionen
Förvaltningens förslag till beslut framgick av tjänsteutlåtande den 5 maj 2008.
Ordföranden Ulla Hamilton med instämmande av ledamoten Karin Karlsbro (fp) yrkade enligt förvaltningens förslag
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) med instämmande av tjänstgörande ersättaren Åsa Kratz (v) yrkade
1. att bifalla motionen på så sätt att staden antar en vinterdäckspolicy om dubbdäcksförbud för egna bilar, upphandlade transporter och subventionerad parkering
”Per Ankersjös förslag om att stadens egna bilar inte ska använda dubbdäck är bra men ger mycket liten effekt för partiklarna eftersom de trots allt är en ytterst liten del av alla de bilar som kör i Stockholm. Som förvaltningens utlåtande säger så är det en betydligt bredare politik som krävs för att Stockholm ska komma ner i lagliga nivåer. Störst effekt skulle en begränsning av dubbdäcken ha. Att den borgerliga majoriteten i Stockholm fortsätter att avvisa förslag om avgift för dubbdäck är utifrån detta anmärkningsvärt.
För att ge en något större effekt bör motionens förslag breddas till att gälla en vinterdäckspolicy om dubbdäcksförbud för egna bilar, upphandlade transporter och subventionerad parkering.”
Ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) yrkade
1. att tillstyrka motionen.
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) och tjänstgörande ersättaren Åsa Kratz (v) samt ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) med hänvisning till sina respektive yrkanden.
Dnr 2008-003519-217
1. att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut, samt
”Vi instämmer inte i miljöförvaltningens bedömning att bestämmelsen om dispensgivning och lättnader inte skulle vara tillämplig i Stockholm. Det är en fråga av övergripande art och därmed ligger den inom ramen för kommun-fullmäktiges beslutandekompetens och är inte en fråga för en enskild nämnd.”
Förvaltningens förslag till yttrande framgick av tjänsteutlåtande den 5 maj 2008.
Ordföranden Ulla Hamilton (m) med instämmande av ledamoten Karin Karlsbro (fp) yrkade
1. att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut
”Vi instämmer inte i miljöförvaltningens bedömning att bestämmelsen om dispensgivning och lättnader inte skulle vara tillämplig i Stockholm. Det är en fråga av övergripande art och därmed ligger den inom ramen för kommunfullmäktiges beslutandekompetens och är inte en fråga för en enskild nämnd.”
1. att i stora delar avstyrka förvaltningens förslag till remissvar
2. att därutöver anföra följande:
”Utredningens förslag bygger på en felaktig analys av de stora problem som finns med nuvarande utformningen. Problemen i t.ex. stockholmsregionen är knappast, som regeringens förslag anger, att nuvarande regler har bristande legitimitet för att det är samma regler i hela landet. Problemet är snarare att kommuner väljer att strunta i strandskyddet och i stället prioritera kortsiktiga ekonomiska intressen, eller starka intressenter. Vidare saknar länsstyrelsen resurser att motarbeta alla undantag. Dagens Nyheter skrev således tidigare i år:
Trots världens hårdaste strandskyddslagstiftning byggs det som aldrig förr, i Stockholms skärgård liksom längs andra svenska kuster. De flesta får dispens att bygga eftersom det handlar om kompletteringsbyggnader. Men det handlar också om ärenden som i flera år fått nej för att nu plötsligt få ja – utan att en stavelse i lagen har förändrats.På länsstyrelsens planenhet, där man har tillsynsansvaret över yttre skärgården, tycker man inte att man har tillräckliga resurser att följa utvecklingen
Många kommuner vill tulla på strandskyddet av rädsla för att förlora i attraktion mot andra kommuner som har en mer exploateringsvänlig syn på strandskyddet. Ett förstärkt strandskydd behövs för att undvika en ”konkurrens mot botten”.
Ett problem med nuvarande ordning är att reglerna för dispenser är för frikostiga. Antalet beslut om dispenser från strandskyddet mellan åren 2003 och 2006 har ökat med 40 % till drygt 4 500 om året. Undersökningar visar att endast ett av tre kommunala dispensbeslut är välgrundade. I ungefär 200 fall om året upphävs dessutom strandskyddet i samband med detaljplaneläggning. En skärpning skulle behövas så att det krävs synnerliga och inte enbart särskilda skäl för att medge dispens. Den föreslagna skärpningen i lagstiftningen är ett steg i rätt riktning, men ett allt för litet steg.
Regeringens förslag har vidare inte tillräckligt beaktat konsekvenserna av den pågående klimatförändringen. Risken för översvämningar ökar påtagligt, vilket inte minst Sårbarhetsutredningen pekat på. Detta talar snarast för en utvidgat och förstärkt strandskydd. Regeringens förslag innebär i stället att ett utvidgat strandskydd påtagligt försvåras.”
Ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) yrkade enligt förvaltningens förslag att
1. i huvudsak tillstyrka förslaget samt överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen
2. justera ärendet omedelbart
Tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) yrkade
1. att inte tillstyrka förslaget till ny strandlag
2. att därefter anföra följande
”Allmänheten skall garanteras tillträde till alla idag öppna stränder. Dispenser beviljade i strid med gällande regler eller byggnationer utan tillstånd skall successivt åtgärdas så att en fri zon längs stranden kan skapas. I den mån stränder skall tas i anspråk för bebyggelse skall det vara för verksamheter av vikt för det lokala samhället och ske på sådant sätt att allmänhetens tillträde garanteras.”
Vice ordföranden Åsa Romson (mp), ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) och tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) med hänvisning till sina respektive yrkanden.
Dnr 2008-002803-217
”Vi anser att förvaltningens förslag till beslut ska kompletteras och modifieras med följande synpunkter.
Stockholms miljöambitioner
Stockholm stad har i november 2007 antagit ett nytt miljöprogram för 2008-2011. Miljöprogrammet kopplar till den långsiktiga visionen för Stockholms utveckling och hållbara tillväxt: Vision Stockholm 2030. Enligt beräkningar kommer Stockholm att vid denna tid ha närmre en miljon invånare.
Idag ligger Stockholmarens växthusgasutsläpp på cirka 4 ton koldioxidekvivalenter (CO2ekv) per capita. Ett av delmålen i miljöprogrammet är att staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar med 10 procent per stockholmare under perioden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har även fattat beslut (2007-11-20) att föreslå kommunfullmäktige ett mål om en reduktion till 3,0 ton CO2ekv per capita till 2015. En analys av detta mål ger vid handen att detta kräver att stora planerade åtgärder inom staden genomförs, exempelvis att ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk byggs i Värtan och ökad utbyggnad av fjärrvärmenätet. Det förutsätter även att antagna mål i miljöprogrammet uppnås, exempelvis genom fler miljöbilar totalt sett. För att säkra måluppfyllelsen behöver staden dessutom minska utsläppen från de egna verksamheterna, exempelvis omfattande energieffektiviseringsinvesteringar i stadens egna verksamheter och byggnader. I 2008 års budget avsattes en klimatmiljard för energieffektiviserings-åtgärder i stadens egna fastigheter de kommande tre åren Detta beräknas minska energianvändningen i dessa byggnader med upp till 20 procent, men det kommer att krävas ytterligare energieffektiviseringsinvesteringar. Ett mål om 3,0 ton CO2ekv/capita till 2015 innebär, så som förvaltningen påpekar, en minskning med 43 procent av utsläppen mellan 1990 och 2015. Detta är ett betydligt ambitiösare mål än det föreslagna nationella målet på 35 procent till 2020
Att på ett hållbart sätt möta stadens utveckling och befolkningsökning på lång sikt ställer stora krav vid exploatering och planering av bostäder och arbetsplatser. Årets budget ger uppdrag till berörda nämnder att miljö- och energitekniklösningar ska utvecklas vid byggande liksom ny transportteknik. Individuell mätning för värme och varmvatten ska införas i nybyggda bostäder för att skapa incitament att minska energiförbrukningen. Två bostadsområden ska byggas med miljöprofil och för närvarande arbetar en projektgrupp inom staden med att utforma konceptet för dessa. Energisparande lösningar kommer att utgöra viktiga delar i dessa koncept. Miljöprofilsområdena kommer att utgöra fullskaliga exempel på integrerad miljö- och energiteknik och tjäna som uppföljare till Hammarby Sjöstad. Idag kommer besökare från hela världen på studiebesök till Stockholm för att inspireras och lära sig om hållbar stadsutveckling. Genom att ännu tydligare fokusera på miljöteknikföretagens lösningar i kommande projekt kan dessas exportmöjligheter öka samtidigt som Stockholms lokala initiativ kan få global påverkan genom att andra städer följer våra goda exempel.
Ett globalt perspektiv på ett globalt problem
Klimatförändringarna är en av mänsklighetens stora miljömässiga, politiska och ekonomiska utmaningar. Klimatberedningens höga ambitioner är mycket angelägna. Att de klimatpolitiska målen måste anpassas efter ny kunskap och nya forskningsrön, vilket påpekas av Klimatberedningen, är viktigt att lyfta fram. Klimatpolitiken måste vara ha en bred vetenskaplig förankring.
Förslaget på 35 procents minskning till 2020 tillstyrks. Klimatberedningen har emellertid inte redovisat vilken formell status de föreslagna klimatmålen kommer att ha. Inte heller anges hur de nationella målen ska omformas till regionala eller lokala mål.
EU har en viktig uppgift att gå före i det internationella klimatarbetet och att Sverige ska verka pådrivande gentemot EU. Samtidigt ska Sveriges ambitionsnivåer avseende inhemska åtgärder analyseras så att inte den svenska konkurrenskraften hotas vilket skulle vara kontraproduktivt i vår strävan att visa att tillväxt och minskad klimatpåverkan går att förena.
Konkreta insatser inom en nation eller region eller en kommun måste också alltid vägas mot risken att företag och deras produktion flyttar utomlands och på så sätt förskönar de inhemska siffrorna medan den totala utsläppsmängden är lika stor eller större. Därför måste klimatpolitiken präglas av ett globalt synsätt. Att delvis utnyttja flexibla mekanismer och att vissa åtgärder även utanför nationsgränsen ska kunna tillgodoräknas är positivt. Detta betyder inte att vi inte ska arbeta på hemmaplan utan det handlar om att se till helheten.
Det är viktigt att komma ihåg att Sveriges andel; 0,2 procent av de globala växthusgasutsläppen innebär att vår roll handlar om att statuera goda exempel, finna föredömliga lösningar inom miljö- och energiteknik området som kan exporteras till andra länder. Vid satsning på inhemsk teknikutveckling kan det också vara värdefullt att titta på sådan teknik som kanske inte får störst avsättning inhemskt, men som har goda förutsättningar i andra delar av världen. I enlighet med detta ställer vi oss positiva till flexibla mekanismer och att åtgärder även utanför nationsgränsen ska kunna tillgodoräknas. Detta betyder inte att vi inte ska arbeta på hemmaplan utan det handlar om att se till helheten så att de mest kostnadseffektiva åtgärderna som också ger störst klimatnytta genomförs.
En brist i betänkandet är avsaknaden av analys och slutsatser när det gäller energipolitiken. Även om vi genomför omfattande energieffektiviseringar i industriländerna så kommer sannolikt det globala behovet av elektricitet i framtiden att vara större än idag. Det finns en stor potential i att på sikt låta koldioxidneutral el ersätta andra former av drivmedel. Detta gäller t.ex. i eldrivna fordon. Frågan om hur el produceras blir därför allt viktigare. Beredningen konstaterar i och för sig att den effektivaste åtgärden som Sverige kan bidra med för att minska de globala utsläppen av växthusgaser vore att exportera elkraft på sådant sätt att utländska koleldade värmekraftverk samtidigt kunde fasas ut. Vi delar uppfattningen att en ökad export och utbyggnad av icke fossilbaserad elproduktion skulle kunna vara ett effektivt sätt att minska utsläppen men vi saknar en konsekvensanalys av beredningens förslag. Det finns en risk att en massiv utbyggnad av biokraftverk baserade på skogsråvara kan komma i konflikt med de nationella miljömålen. Kärnkraftsel producerad på ett säkert sätt i Sverige eller i vårt närområde är att föredra framför alternativ där vi riskerar att hamna i en situation där vi blir beroende av el producerad av fossila bränslen eller av osäkra kärnkraftverk i länder där kärnkraftssäkerheten inte är tillfredställande.
Sammantaget efterlyses en bred konsekvensanalys över de olika alternativa energislagen.
Förvaltningen påpekar att utsläppen, som ha sin grund i bl. a produktion utanför landets gränser, inte behandlats hittills i de nationella förhandlingarna. Förvaltningens resonemang är kraftigt förenklat eftersom en analogi av detta innebär att varor producerade i Sverige som exporteras, exempelvis stål eller andra industrivaror som exporteras i så fall borde räknas bort från de svenska utsläppen. Även om det endast är transporten hit som avses kan utfallet bli missvisande eftersom transportutsläppen plus produktionen per enhet kan vara lägre än totalutsläppen av att producera varan lokalt. Vi ser därför inte i det här läget att utsläppen utanför ett lands gränser kan innefattas. Den tunga industrin ingår redan i den sektor som handlar med utsläppsrätter och en förbättring av systemet med handel av utsläppsrätter såsom EU -kommissionen nyligen föreslagit är positivt. Att låta transporter ingå i den handlande sektorn skulle sätta ett pris på de utsläpp långväga transporter av varor förorsakar. Vi stöder även förslaget att flyget innefattas i den handlande sektorn.
Kyotomodellen är etablerad internationellt och för att åstadkomma en enhetlighet är det viktigt att Sverige eller Stockholm inte på egen hand avviker från denna.
Utsläpp utanför EU:s system med utsläppshandel
Utredningen lämnar många förslag på hur utsläppen från transporter ska minskas. Utsläppen av transporter utgör förvisso en stor andel av de svenska utsläppen, men lite ytterligare förslag avseende exempelvis energieffektiviseringar hade varit välkommet. I Stockholm som är en stad där den stora delen fastigheter redan byggts vill vi peka på vikten av att energieffektiviseringar i befintliga fastigheter genomförs.
När det gäller införandet av kilometerskatt för tunga fordon bör det inte bara införas så att det är förenligt med EU:s konkurrensregler, vilket står i betänkandet, utan det bör också påpekas att det endast bör införas om det kan ske utan att svensk konkurrenskraft skadas väsentligt jämfört med andra länder.
Vi är tveksamma till förslaget att en sammanslagning av trafikverken skulle vara en lösning på transportslagsövergripande infrastrukturplanering.
Utredningen föreslår en ökning med 50 procent till år 2020 av järnvägskapaciteten förutsatt att investeringarna är samhällsekonomiskt lönsamma. Vi vill betona vikten av ett helhetsperspektiv i infrastrukturfrågorna och ambitiösa mål för satsningar i spårbunden trafik får inte hindra andra angelägna investeringar. Angående förslaget att kollektivtrafikens konkurrensförmåga ska stödjas mer än idag vill vi göra påpekandet att kollektivtrafiken framförallt blir konkurrenskraftig i tättbefolkade regioner medan det i glesbyggd inte nödvändigtvis är en klimatvinst att subventionera kollektivtrafik om detta innebär att bussarna eller spårtrafiken körs tomma.
Förslaget om en enhetlig miljöbildsdefinition är positivt. Att stimulera en modernisering och därmed en klimat- och miljöanpassning av fordonsparken är viktigt. Idag stimuleras utvecklingen och konsumtionen av miljöbilar på olika sätt. I Stockholm är andelen miljöbilar i nybilsförsäljningen närmre 20 procent. Detta beror delvis på incitament som fri boendeparkering och regeringens undantag för trängselskatter.
Satsningen på biobränslen har varit rätt och riktigt. Dock ska vi vara uppmärksamma på att detta inte ger andra negativa effekter på miljön, bland annat när det gäller den biologiska mångfalden och övergödning. Det brådskar att ta fram en miljömärkning på biobränslena. Det är även viktigt att inte stanna vid endast bränslebyte, utan att kombinera det med bränslesnålare fordon. Stockholm stads miljöbilsdefinition är teknikneutral och inriktar sig på de utsläpp bilen generar. Det innebär att en etanolbil som drar mycket bränsle kan fall utanför medan en liten bensinsnål bil (max 120 g CO2/km) med ny motor räknas som miljöbil.
Enligt principen att förorenaren betalar för utsläpp som skadar miljön är det också rimligt att trafiken belastas med en CO2 skatt. Detta är angeläget för att påskynda utvecklingen av fordon som släpper ut mindre eller inga mängder koldioxid och för att trafiken ska bära större del av kostnaderna för utsläppen. En CO2 skatt skall omfatta alla transportslag. På vilken nivå bensin- och dieselskatterna ska ligga måste andra faktorer vägas in så som framtidens utformning av fordonsskatt m.m.
Angående förslaget om lokala trängselskatter så vill vi påpeka att trängselskattens syfte i Stockholm är att främja framkomligheten och den lokala luftmiljön snarare än ett verktyg för att minska emissionerna av koldioxid, även om det kan bli en positiv bieffekt.
Vi delar i stort förvaltningens synpunkter i avsnittet Samhällsplanering. Att redovisa klimathänsyn vid detaljplaneringen är dock något som vi ställer oss tveksamma till. Detta kan synas vällovligt men det riskerar att öka byråkratin och ytterligare förlänga planprocessen som redan idag tar mycket lång tid.”
Förvaltningens förslag till yttrande framgick av tjänsteutlåtande den 14 april 2008.
Idag ligger Stockholmarens växthusgasutsläpp på cirka 4 ton koldioxidekvivalenter (CO2ekv) per capita. Ett av delmålen i miljöprogrammet är att staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar med 10 procent per stockholmare under perioden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har även fattat beslut (2007-11-20) att föreslå kommunfullmäktige ett mål om en reduktion till 3,0 ton CO2ekv per capita till 2015. En analys av detta mål ger vid handen att detta kräver att stora planerade åtgärder inom staden genomförs, exempelvis att ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk byggs i Värtan och ökad utbyggnad av fjärrvärmenätet. Det förutsätter även att antagna mål i miljöprogrammet uppnås, exempelvis genom fler miljöbilar totalt sett. För att säkra måluppfyllelsen behöver staden dessutom minska utsläppen från de egna verksamheterna, exempelvis omfattande energieffektiviseringsinvesteringar i stadens egna verksamheter och byggnader. I 2008 års budget avsattes en klimatmiljard för energieffektiviseringsåtgärder i stadens egna fastigheter de kommande tre åren Detta beräknas minska energianvändningen i dessa byggnader med upp till 20 procent, men det kommer att krävas ytterligare energieffektiviserings-investeringar. Ett mål om 3,0 ton CO2ekv/capita till 2015 innebär, så som förvaltningen påpekar, en minskning med 43 procent av utsläppen mellan 1990 och 2015. Detta är ett betydligt ambitiösare mål än det föreslagna nationella målet på 35 procent till 2020
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) yrkade att
1. till viss del tillstyrka förvaltningens förslag till remissvar
2. tillstyrka utredningens handlingsplan men avvisa förslaget till målformulering
3. därutöver anföra
”Det är viktigt att påbörja klimatarbetet så fort som möjligt och att redan från början ha högt satta mål. Gör vi det idag behöver inte det vara särskilt svårt eller dyrt, men väntar vi kommer åtgärderna att vara betydligt mer krävande och akuta. Därtill kommer den förändrade klimatsituationen att skapa förändrade förutsättningar i form till exempel väderkatastrofer och klimatflyktingar.
Därför bör utsläppsmålet för år 2020 vara minst 40 procent för att kunna nå inriktningen år 2050 på 75-90 procent. Dessutom bör det istället för ”inriktning” sättas ett mål om att minska utsläppen med minst 85 procent till år 2050. I synnerhet om utsläppen ska minskas till nära noll vid sekelskiftet.
Sverige bör dessutom ha två mål, ett nationellt mål och ett mål för de utsläppsminskningar som vi åstadkommer i andra länder. På det sättet slipper vi den tveksamma diskussionen om flexibla mekanismer där åtgärder utomlands kan kvittas mot de inhemska utsläppen.
Utredningens förslag till målformulering för 2020 är vagt och svagt. Det utgör en klar försvagning av Sveriges klimatpolitiska ambitioner. Hittills har vi legat i framkant internationellt. Vi har del dels tagit på oss ett större beting än vad som följer av internationella överenskommelser, dels formulerat vårt mål utifrån minskningar i Sverige, utan hänsyn till utsläppsrätter som införskaffats från länder i Syd och f.d. Öststater som haft en kraftig ekonomisk tillbakagång sedan basåret 1990. Beredningens förslag bryter mot hittillsvarande politik på båda dessa punkter.
Klimatfrågan är en global krisfråga. Regeringen bör i stället ha en inställning som mer liknar den som Stockholms stad har. I stället för att fråga ”hur lite kan vi komma undan med” bör regeringens inställning vara ”hur mycket kan vi bidra med”. Det senare ligger närmare Stockholms stads inställning, där vi har ett tuffare mål än den som skulle följa av det nationella målet.
Det behövs beslut på olika nivåer, från internationella överenskommelser till beslut i enskilda hushåll, för att klara klimatutmaningen. Regeringens förslag skickar helt fel signaler till aktörerna i Sverige och i vår omvärld. Det försvagar Sveriges klimatpolitiska anseende och förhandlingsstyrka internationellt. Den sänkta ambitionsnivån riskerar att smita av sig till andra aktörer som kommuner och hushåll. Det kan t.ex. motverka syftet med det planerade projektet ”Klimatneutrala stockholmare”.
Det stora spannet för inriktningsmålet för 2050 är för stort. Den nedre gränsen bör höjas.
En stor utmaning är att minska utsläppen från trafiken. Förnyelsebara drivmedel och snålare fordon har en viktig roll i det arbetet, men det kommer inte att räcka. Det är också viktigt att minska transportarbetet totalt och föra över en ökande andel av transportarbetet till effektivare transportsätt. Stockholm har en given roll i detta arbete givet våra goda förutsättningar för kollektivtrafik. Detta bör få konsekvenser att vägtrafikalstrande vägsatsningar som Förbifart Stockholm avvisas. Minskat utrymme för utsläpp från flygtrafik och ökat behov av bostäder i goda kollektivtrafiklägen bör också på sikt leda till en omprövning av Bromma flygplatsen.
Det kan finnas fördelar med att flera områden ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Men om trafiken tas med är det viktigt att den ingår i en separat bubbla. Betalningsviljan för transporter överstiger delar av den internationellt konkurrensutsatta industrins betalningsförmåga för utsläppsrätter. Transporter riskerar att tränga ut tung industri. Risken är att handelssystemet kollapsar, eller att tilldelningen också i fortsättningen blir för stor för att ha någon minskande effekt på utsläppen.
Den största enskilda utsläppskällan i Stockholm är Fortums koleldade kraftverk i Värtan. Ägaren har inte visat sig vara intresserad av att påtagligt minska utsläppen. I den senaste tillståndsansökan har Fortum ansökt om tillstånd att elda upp till 50 procent biobränsle. Något golv finns inte. EU:s regelverk medger inte att klimatpolitiskt motiverade krav får ställas på utsläppsminskningar för verksamheter som ingår i handelssystemet. Detta är feltänkt och regeringen bör verka för en ändring.”
Ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) med instämmande av tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) yrkade att
1. delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
2. därutöver anföra följande
”Vi stödjer oppositionens eniga reservation i klimatberedningen. Den står i kontrast till den splittrade borgerliga majoritetens politik, som dessutom inte ens hade stöd av sina egna partier. Vi tror att ambitiösare mål skulle vara av godo både för klimatet och för Sverige. I grunden handlar det om huruvida Sverige ska gömma sig bakom andra och följa efter internationella intressen, eller om man ska leda sin egen utveckling. Vi väljer det senare. Vi anser att Sverige bör klara 40% fram till 2020 i förhållande till utsläppen år 1990. Som kontoret framhåller bör det brytas ned på lokal nivå och Stockholms egna ambitioner bör då också skärpas. Städerna har större potential att vara klimatvänliga och bör därför ta ett större ansvar än glest befolkade områden.
Vi anser att Sverige bör ha högre ambitioner när det gäller reduktionsmål och satsningar på forskning och åtgärder för att minska klimatbelastningen i vårt land. I dessa frågor måste sedan också ett globalt perspektiv finnas där system med utsläppsrätter, kreditsystem och klimatkompensation används för att förmedla pengar och kunskap via de rika industriländerna till fattiga men växande utvecklingsländer. Inte minst i Kina och Indien måste insatser göras. Bara dessa två kraftig växande ekonomier står för ca 40 % av världens befolkning.
Sverige står för 0,2 % av de globala utsläppen av klimatgaser och det är därför självklart att Sverige inte kan lösa klimatfrågan. Mot bakgrund av de kraftigt ökande utsläppen av klimatgaser i utvecklingsländer finns i praktiken alltid alternativanvändning av nationella medel för miljöinvesteringar också i andra länder. Man får inte heller glömma att en lång rad av dessa miljöproblem, genom internationell handel, är resultatet av konsumtion i Stockholm, Sverige och Europa.
Sveriges ambitioner att minska sina utsläppa är dock fortfarande nödvändiga för vår trovärdighet, vår teknikutveckling och möjligheten för vårt lilla land i norra Europa att visa vägen och hålla oss i framkant i världen. Inte minst inom de här frågorna.
I ett globalt perspektiv är transportsektorn ett miljöproblem men är inte den största boven när det gäller utsläpp av växthusgaser. Energisektorn, industrin, avskogning utgör globalt sett större problem ur klimatsynpunkt. Idag utgör persontransporter på väg cirka 18 % av utsläppen av koldioxid i vårt land. Denna andel minskar men skall reduktionen bli väsentlig måste nya bränslen och även nya motorer införas i större utsträckning. Då måste utbudet av biobränslen, och inte minst då biogas, öka väsentligt. Det stora problemet inom transportsektorn är den tunga trafiken med godstransporter vars andel av klimatgaser ökar kraftigt. Här måste järnväg och sjöfart användas i större utsträckning.”
Vice ordföranden Åsa Romson (mp), ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) samt tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) med hänvisning till sina respektive yrkanden.
Dnr 2008-003524-217
1. att överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Vice ordförande Åsa Romson (mp) samt Charles Berkow (mp) med instämmande av Tina Kratz (v)
”Att Stockholm säljer sina skogsmarker i närområdet utan säkerheter för fortsatt varsamt skogsbruk är skamligt med tanke på skogens rekreationsverkan.
I takt med insikten om effekterna av vår handlande på miljön och framtidens välfärd ökar, ökar också allas ansvar att ta miljöhänsyn. Vår kunskap har ökat om betydelsen av biologisk mångfald för fortsatt tillhandahållande av ekosystemtjänster som hela vårt samhälle är beroende av.
Av stadens information till företagare framgår att
Alla som bedriver en verksamhet ska göra det på ett sätt så att olägenheter för människors hälsa och miljö förebyggs. Kravet på egenkontroll, eller egentillsyn som det också kallas, gäller även förebyggande dvs. redan när det finns risk för olägenhet. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig kunskap anpassad till verksamheten som krävs för att skydda omgivningen. Kraven kommer från den svenska miljölagstiftningen och livsmedelslagen.
http://www.stockholm.se/-/Naringsliv/Lagar-och-regler-/
Motsvarande ansvar bör övervägas också för skogsägare. Det är inte givet att nuvarande särställning för skogsägare i relation till andra verksamhetsutövare ska behållas i alla delar. Ett utvidgat ägaransvar bör således utredas.
Det är de skogar som har högst skyddsvärde som bör skyddas, oavsett om de finns på mark ägd av staten eller andra. Skydd av skog på statligt ägd mark bör finansieras av staten genom direkta avsättningar och vid behov ändrade ägardirektiv och liknande. Det är en onödig rundgång att pengar avsätts till skogsskydd och betalas till statliga organ. En smidig hantering av statens pengar är till gagn för skattebetalare i Stockholm.”
Remiss från miljödomstolen
Dnr 2001-001573-300
1. att yrka att miljödomstolen meddelar följande villkor som avser val av recipient:
· Avloppsvatten från rökgaskondensering och andra förorenade överskottsvatten som inte kan återföras till processen får släppas ut till dagvattennätet och ledas ut i Mälaren fram till den 10 juni 2013. Därefter ska villkoret omprövas. Före den 10 juni 2012 ska bolaget redovisa förutsättningarna för att leda vattnet till en från miljösynpunkt bättre recipient.
2. att yrka att miljödomstolen beslutar att bolaget senast ett år efter domstolens domslut ska färdigställa de anläggningar som krävs för att återföra en betydande andel av rökgaskondensvattnet till processen.
3. att yrka att miljödomstolen förlänger prövotidsförfarandet i övriga delar och förordnar att bolaget under prövotiden ska utföra följande undersökningar:
· Bolaget ska utreda föroreningsinnehåll och mängder i de delflöden som inte kan återvinnas till processen.
· Bolaget ska undersöka möjligheterna att ytterligare begränsa utsläppen av kadmium och bly.
· Bolaget ska utreda om utsläppet av vatten från Högdalenverket kommer att bidra till att kommande miljökvalitetsnormer kommer att överskridas i recipienten.
4. att tillstyrka bolagets förslag till nytt provisoriskt villkor för utsläpp till vatten (P1), med undantag av villkoret för koppar som bör sättas till 30 mikrogram/liter.
5. att yrka att miljödomstolen bestämmer att resultaten av utredningarna med förslag till slutliga villkor ska redovisas till miljödomstolen senast den 30 juni 2010.
Förvaltningens förslag till beslut framgick av tjänsteutlåtande den 28 april 2008.
Vice ordföranden Åsa Romson (mp), tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) samt ledamoten Eva Louise Erslandsson Slorach yrkade
1. att i huvudsak godkänna förvaltningens svar på remiss
”Ej omhändertaget överskottsvatten skall avledas till Saltsjön för att minska belastningen på stadens vattentäkt. Gränsen för utsläpp av Kadmium skall vara 0,1 ug/l.”
Vice ordföranden Åsa Romson (mp), tjänstgörande ersättaren Åsa Kratz (v) samt ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) med hänvisning till sitt gemensamma yrkande.
Remiss från stadsbyggnadsnämnden
Dnr 2006-002279-251
1. att tillstyrka programförslaget
2. att föreslå att ett högre exploateringstal prövas i området med hänsyn till det kollektivtrafiknära läget
Ordföranden Ulla Hamilton med och ledamoten Karin Karlsbro (fp) yrkade enligt förvaltningens förslag
Vice ordförande Åsa Romson (mp) yrkade med instämmande av tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v) yrkade
2. att avstyrka byggnation närmare Spångaån än idag
3. att förorda en parkeringsnorm på 0,5 –0,7
4. att därutöver anföra följande
”Det är oklart i underlaget om det planeras för bostäder närmare Spångaån än idag. Man bör absolut inte ha bebyggelse närmare och helst borde man ha ett större avstånd mellan ån och bebyggelse. Kalkyler om ”100-års flöden” är helt överspelade nu med klimatförändringen.
Området ligger i ett bra kollektivtrafikläge och bör planeras mer bilsnålt. En p-norm på 1/lgh fördyrar bostäderna och bidrar till ökad bilism i staden. Fastighetsägare som organiserar bilpooler bör få ett lägre p-normstal.
En anpassning av bebyggelse måste ske till en höjning av havsytan med 1,0 meter inkluderande de effekter på vattenståndet som bli följden av att avrinningen av sötvatten från Mälaren därigenom också försvåras.”
1. att delvis tillstyrka förvaltningens förslag
”Det är viktigt att tillkommande bebyggelse harmonierar med den befintliga bebyggelsen. En rad exempel visar också att sambandet mellan mängd tillkommande bostäder och höjden på bebyggelsen är svagt. Det går att skapa goda miljöer med höga exploateringstal också med en låg bebyggelse. Stadsbyggnadsnämnden måste också arbeta vidare med trafikfrågorna och säkerställa att den tillkommande bebyggelsen får acceptabla trafikförhållanden och inte bidrar till en försämrad trafikmiljö i området.”
Vice ordföranden Åsa Romson (mp), tjänstgörande ersättaren Åsa Kratz (v) samt ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) med hänvisning till sina respektive yrkanden.
Särskilda uttalanden
Ordföranden Ulla Hamilton (m), ledamöterna Lennart Jansson (m), Lena Bring (m), Torbjörn Erbe (m), Daniel Valiollahi (m), Per-Ola Bosson (m) och Karin Karlsbro (fp)
”Stockholm behöver både företag och bostäder, därför är det viktigt att betrakta båda dessa behov så att inte stadsutvecklingsplaner förhindrar eller försvårar för närings-verksamheten i området.”
Remiss från länsstyrelsen
Dnr 2008-002390-383
Direktören anmälde förvaltningens förslag i tjänsteutlåtande den 22 april 2008.
1. att avstyrka att länsstyrelsen ändrar miljö- och hälsoskyddsnämndens avgiftsbeslut för verksamheten.
Dnr 2008-004086-379
1. att godkänna rapporten ”Hantering av farligt avfall och kemikalier inom del av Vinsta företagsområde”
2. att överlämna rapporten till exploateringskontoret, Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning, företagarföreningen inom Vinsta företagsområde och till de verksamhetsutövare som ingått i kampanjen
Ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s), Malte Sigemalm (s) och Ulla Jöhnk (s) med instämmande av vice ordföranden Åsa Romson (mp), ledamoten Charles Berkow (mp) samt tjänstgörande ersättaren Tina Kratz (v)
”Ärendet visar på vikten av en systematisk och samlad tillsynsverksamhet. Ärendet visar på att allvarliga missförhållanden lätt kan uppkomma och att kommunen inte får ta lätt på detta. Vi menar därför också att tidsutdräkten inte blir för lång mellan att missförhållanden upptäcks och påtalas, och att det följs upp att de åtgärdas.”
Dnr 2007-002875-206
Dnr 2008-000738-206
Dnr 2000-000352-379
1. att upphäva gällande förbud mot motorsportverksamhet på Barkarby motorstadion.
2. att uppdra till miljöförvaltningen att handlägga anmälningsärendet.
Förvaltningens förslag till beslut framgick av tjänsteutlåtande den 15 maj 2008.
Ordföranden Ulla Hamilton med instämmande av ledamöterna Karin Karlsbro (fp) och Eva Loise Erlandsson Slorach (s) yrkade enligt förvaltningens förslag
2. att uppdra till Miljöförvaltningen att handlägga anmälningsärendet.
Vice ordförande Åsa Romson (mp) yrkade
1. att bordlägga det sent utskickade ärendet så att nämnden får tid att se vilka rekommendationer kring skyddsföreskrifter man vill skicka med till förvaltningens hantering
alternativt, om detta inte vinner bifall:
1. att godkänna förvaltningens förslag förutom att nämnden fattar beslutet om skyddsföreskrifter efter beredningen hos handläggare
”Motorkrossen i Hansta naturreservat är en omdiskuterad miljöfråga som engagerar många medborgare, både lokalt i Akalla och i andra delar av storstockholm. Länsstyrelsens beslut vann laga kraft härodagen och ärendet kom nämnden ledamöter tillhanda mycket sent. Det är därför rimligt att bordlägga ärendet så att nämnden får tid att se vilka rekommendationer kring skyddsföreskrifter man vill skicka med till förvaltningens hantering, alternativt att nämnden tar beslutet om skyddföreskrfiterna på samma sätt som gjordes nyligen i ärendet om betongverksamheten i Johannesfred.”
1. att ej ge tillstånd till motorcross-verksamhet i Hansta naturreservat
Ordföranden tog först upp frågan om bordläggning. Efter framställda propositioner enligt detta yrkande beslöt miljö- och hälsoskyddsnämnden utan omröstning att avslå bordläggningsyrkandet.
Efter framställda propositioner enligt kvarstående yrkanden beslöt nämnden utan omröstning bifalla ordföranden Ulla Hamiltons yrkande.
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) samt tjänstgörande ersättaren Åsa Kratz (v) med hänvisning till sina respektive yrkanden.
”Den föregående stadshusmajoriteten har orsakat motorklubben tillräckligt mycket skada. Den vårdslösa gränsdragningen som de gjorde vid bildandet av naturreservatet har inneburit att verksamheten inte kunnat bedrivas överhuvudtaget under föregående år. Klubben har lidit stora ekonomiska avbräck och det är nu av största vikt att träningsåkningen kan återupptas. Bordläggning av ärendet kan inte komma i fråga och det är med glädje vi idag fattar detta beslut så att klubben äntligen kan få komma igång med sin verksamhet.”
Vice ordföranden Åsa Romson (mp) anmälde skriftlig fråga om miljözon för personbilar
Ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) framförde önskemål om studiedag då nämndens ledamöter får möjlighet att besöka verksamheter inom förvaltningens olika ansvarsområden. Förvaltningen återkommer med förslag på datum för detta.
Förvaltningschefen anmälde rättsfallspromemorian och meddelade att nämndens ledamöter kommer att bjudas in till en uppstartsmiddag i samband med nämndsammanträdet den 26 augusti 2008.