Sammanträde 1999-09-23

Leif Blomqvist från stadsbyggnadskontoret informerade om de olika förslagen till utformning av Sergels Torg.

Britt-Marie Müller från gatu- och fastighetskontorets park- och gatubyrå infomerade om upprustning av Vanadisvägen.

Därefter följde en diskussion som både politiker och allmänhet deltog i.

En medborgare frågade om planerna för Verkstan. Ordföranden informerade om att det för närvarande är fråga om en pågående upphandling, som behandlas senare under kvällens sammanträde i den sekretessbelagda delen.

Dessutom togs upp en fråga om cykeltrafiken och hur den skall underlättas och bli säkrare samt begränsning av trafiken till 30 km/tim. För närvarande pågår ett försök med 30 km/tim inom delar av Norrmalm.

Stadsdelsnämnden beslöt utse vice ordföranden Jan Valeskog (s) till att jämte ordföranden Håkan Tenelius (fp) justera dagens protokoll. Justeringen äger rum 1999-09-29.

Anmäldes att stadsdelsnämndens protokoll för 1999-08-19 blivit justerat 1999-08-25.

Anmäldes 1999-09-10 inkommet medborgarförslag från Camilla Lindholm om möjligheterna att förbättra trafiksituationen för förskolebarnen kring Regeringsgatan/Brunnsgatan så att inget barn behöver komma till skada (bil § 253).

Diarienummer: 418-887/99.

Förslagsställaren Camilla Lindholm talade för sitt förslag inför nämnden.

Stadsdelsnämnden beslöt

att överlämna förslaget till förvaltningen för beredning

Vidare informerade Olof Öhman om sjukhemmet Solbacken Vård i Nacka, där Länsstyrelsen utreder allvarliga klagomål på förhållandena inom sjukhemmet (diarienummer: 538-946/99). Tills vidare görs inga nya placeringar på det aktuella sjukhemmet.

Till sist inbjöd Olof Öhman alla nämmndledamöter att delta i Norrmalms Kvalitets- och kompetensmässa den 1-2 november.

Återupptogs till behandling ett på sammanträdet 1999-08-19 bordlagt ärende med förslag till remissvar angående stadsdelsnämndernas ökade ansvar för det offentliga rummet med anledning av remiss från gatu- och fastighetsnämnden och stadsbyggnadsnämnden (bil § 255). Diarienummer: 030-553/99.

Ledamoten Åke Askensten (mp) lade ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) och ledamöterna Gustav Blix m fl (m), Thomas Fürth (sp) och Anders Broberg (kd) lade ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) yrkade, med instämmande av ledamoten Hans Enroth (v), bifall till förvaltningens förslag.

Ordföranden ställde de tre förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förslaget från (fp), (m), (sp) och (kd).

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

Ledamoten Åke Askensten (mp) reserverade sig mot beslutet:

"Jag reserverar mig mot beslutet eftersom jag yrkat att nämnden skulle besluta att anföra följande:

Utredningen visar inte på något intresse från centralt håll för att öka demokratin genom ökat lokalt inflytande. Norrmalms stadsdelsnämnd anser att stadsdelsnämnderna ska ges beslutande-rätt när det gäller bland annat bygglovsärenden, detaljplaner, trafikföreskrifter och upplåtelser."

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) och ledamoten Hans Enroth (v) reserverade sig till förmån för förvaltningens förslag.

Återupptogs till behandling ett på sammanträdet 1999-08-19 bordlagt ärende med förslag till aktivitetsplan för upphandling av verksamheter i konkurrens (bil § 256).

Diarienummer: 100-579/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Ledamoten Hans Enroth (v) lade ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) lade också ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ledamoten Åke Askensten (mp) lade ytterligare ett förslag till beslut, samt stödde andra och tredje att-satsen i social-demokraternas förslag, och yrkade bifall till det.

Ordföranden ställde de fyra förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

Ledamoten Hans Enroth (v) reserverade sig mot beslutet:

"Jag reserverar mig mot beslutet eftersom jag yrkat att nämnden skulle avslå förvaltningens förslag, samt därutöver anföra:

En förskjutning av makten över utfört arbete sker från det offentliga, med sin insyn och möjlighet till parlamentarisk kontroll, till den privata sfären - utan denna insyn och kontroll.

"Vi reserverar oss mot beslutet eftersom vi yrkat att nämnden skulle besluta
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag,
att övergå till en renodlad kvalitetsupphandling där anbud tas in och kvalitetsbedöms utifrån ett fastlagt pris,
att förbättra förutsättningarna för att ordna egenregi-anbud genom
att utförarsidan får tillgänglighet till en professionell beställarfunktion på stadsdels-förvaltningen alternativt en fristående konsult,
att fastslå att minst 25% av verksamheterna skall vara i egen regi,
att i samband med upphandlingar med ett fåtal anbud värdera riskerna för bristfällig konkurrens på marknaden och därmed bristande kvalitet i anbuden, att uttala att principen om "utmaningsrätt" negativt påverkar stadsdelsnämndens ekonomi, personalpolitik och roll som självständig nämnd, samt att därutöver anföra följande:

Konkurrensutsättning är ett av flera sätt att utveckla och förnya en verksamhet. Det finns dock fler arbetssätt för utveckling som är lämpliga att använda. Stadsdelsnämnderna måste själva få avgöra vilken metod för förnyelse som man finner lämplig. Det är inte bra om nämnden arbetar med förnyelsefrågor och utveckling på ett ensidigt sätt och om huvudsyftet blir att försvåra och omöjliggöra för kommunen att själv driva en verksamhet. Sådana tendenser till politisk styrning finns idag och är mycket farlig. Verksamhetens kvalité måste komma i första hand. Av detta skäl bör nämnden övergå till en "kvalitetsupphandling" där priset finns angivet i anbudsunderlaget och anbudsgivarna konkurrerar enbart med kvalitetsinslag som t ex antal tjänster, arbetsmetoder och möjlighet till inflytande för brukare och anhöriga. Möjligheterna att vid anbudsförfarande fastställa ett rimligt pris för en verksamhet är mot bakgrund av den stora erfarenhet och kunskap som finns i upphandlingsärenden inte svårt.

Vid konkurrensutsättning är det viktigt för stadsdelsnämnden att man driver verksamheten så att inte kompetensen på området i fråga försvinner. Det är oacceptabelt att stadsdelsnämnden inte har en egen verksamhet så att man därigenom har de bästa förutsättningarna att genomföra ekonomiskt och kvalitetsmässigt bra upphandlingar. De utvärderingar som har skett visar att de bästa upphandlingar vid konkurrensutsättning som genomförts, har gjorts av de kommuner som också driver en egen verksamhet på området, t ex inom äldreomsorgen. De kommuner som upphandlat privat/kooperativ verksamhet men som saknar egen driven verksamhet på området, har enligt dessa undersökningar fått betydligt sämre villkor. Här har både ekonomin och kvalitén drabbats negativt.

Mot denna bakgrund anser vi att minst 25% av verksamheten skall vara i egen regi. Därigenom garanteras att kompetensen finns kvar inom stadsdelen, att den nödvändiga kunskapen finns för att kunna göra bra upphandlingar. Den del som skall finnas i egen regi kan eventuellt rotera på olika enheter. Det viktiga är att man på detta sätt försäkrar sig om att man får fördelarna av det som privata entreprenörer kan erbjuda samt det som kommunens egna enheter kan ge. På detta sätt kan man åstadkomma en valfrihet för Norrmalms invånare som inte blir möjlig om allt läggs ut på ett fåtal privata entreprenörer.

Därutöver bör det på stadsdelsnämnden finnas en professionell beställarfunktion som kan bistå vid egenregi på utförarsidan i samband med anbudsförfarandet. Stödet kan också vara i form av en fristående konsult men blir troligtvis dyrare.

Vi konstaterar också att intresset bland privata entreprenörer att lämna anbud minskar. Idag finns endast ett fåtal entreprenörer vilket kan leda till en allvarlig oligopol-situation. Det medför att entreprenörer tar på sig mer än vad man klarar av och även att priserna i deras anbud stiger. Risken är uppenbar att när politiker av ideologiska skäl och till varje pris, vill lämna ut verksamhet till privata entreprenörer, så ökar risken för att dessa delar upp marknaden sinsemellan. Dessa tendenser finns just nu. Därför måste stadsdelsnämnden i samband med upphandlingar, där ett fåtal anbud lämnats in, värdera riskerna för bristfällig konkurrens på marknaden och bristande kvalitet i anbuden.

Slutligen vill vi åter varna för den "utmaningsrätt" som de borgerliga infört för verksamhet som inte omfattas av aktivitetsplanerna för upphandling i konkurrens. Detta medför att verksamhet som inte ingår i dessa, på godtyckliga grunder kan tvingas till en konkurrensutsättning, med anbudsförfarande till stora kostnader. Detta trots att stadsdelsnämnden kanske anser att verksamheten bör vara kvar i egen regi. En halvtids-tjänst på ett dagis som städare kan t ex i praktiken tas över av en privatperson som önskar utföra jobbet, om denne lägger ett sådant anbud. Detta trots att det innebär att stadsdelsnämnden får övertalighetskostnader och kanske svårigheter att ordna en effektiv organisation just på detta dagis. Utmanings-rätten får orimliga konsekvenser."

Ledamoten Åke Askensten (mp) reserverade sig mot beslutet:

"Jag reserverar mig mot beslutet eftersom jag yrkat att nämnden skulle besluta:
att övergå till en renodlad kvalitetsupphandling där anbud tas in och kvalitetsbedöms utifrån ett fastlagt pris,
att förbättra förutsättningarna för att ordna egenregianbud genom att utförarsidan får tillgänglighet till en professionell beställarfunktion på stadsdelsförvaltningen alternativt en fristående konsult, samt
att i varje fall inte för närvarande konkurrensutsätta handikappomsorgen. Handikappomsorgen, med psykiskt funktionshindrade, är ett speciellt känsligt område. Om en konkurrens-utsättning av handikappomsorgen alls genomförs bör det inte ske förrän man fått större erfarenhet från konkurrensutsättningen inom andra områden."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-13 med förslag till yttrande över dikussionsunderlag för strategisk trafikplan för Stockholm med anledning av remiss från stadsbyggnadskontoret (bil § 257).

Diarienummer: 032-552/99.

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) lade ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) och ledamöterna Gustav Blix m fl (m), Anders Broberg (kd) och Thomas Fürth (sp) lade också ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ledamoten Åke Askensten (mp) lade ytterligare ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ledamoten Hans Enroth (v) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Ordföranden ställde de fyra förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förslaget från (fp), (m), (kd) och (sp).

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta
att överlämna förvaltningens förslag utan eget ställningstagande

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) reserverade sig mot beslutet:

"Vi reserverar oss mot beslutet eftersom vi yrkat att nämnden skulle besluta
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till utlåtande, samt att därutöver anföra följande:

Norrmalm tillhör en av de stadsdelar som mest påverkas av problem i trafiken som t ex bilköer, trafikolyckor och luftföroreningar samt därmed också av hur trafiklösningar utformas. Särskilt utsatta gator är området kring Norrtull och huvudgator som t ex S:t Eriksgatan, Birger Jarlsgatan, Dalagatan och Sveavägen. Allteftersom trafiken nu ökar orsakar den också belastning på de sk bostadsgatorna. Även antalet hushåll med bil ökar i takt med befolkningsökningen i stadsdelarna. Så även i Norrmalm.

Utvecklingen i Europa
Ser man på det i ett europeiskt perspektiv så kan man konstatera att godstransporterna har i Europa under de senaste 25 åren ökat i takt med utvecklingen av BNP. Person-transporterna har ökat ännu något snabbare. Det finns idag vissa faktorer som verkar begränsande på transportarbetet, bl a trenden mot en serviceekonomi, allt högvärdigare gods och trängsel på vägnätet på kontinenten. Men de krafter som bidrar till ökade godstransporter är dock avsevärt starkare. Frihandelsavtal som t ex GATT, liberalisering av EUs interna marknad, Berlin-murens fall och därmed ökad östhandel samt ny transportteknik bidrar till att öka mängden godstransporter. Enligt aktuell forskning sker nu internationellt sett en viss bromsning av det "tvungna" resandet, dvs främst arbets- service- och inköpsresor. För fritidsresandet går dock trenden åt motsatt håll.

De miljömål som finns uppsatta i EU om att till år 2020, jämför med år 1995, minska utsläppen av koldioxid med 25% och kväveoxid med 80%, kommer till stor del klaras med ny teknik och nya bränslen. Många frågar sig dock om också transport-volymerna måste påverkas för att dessa mål fullt ut skall kunna uppnås.

Inom EU pågår projekt inom EUs transportforskningsprogram som studerar möjligheterna att bromsa utvecklingen av ökade godstransporter. Dessa studier arbetar enligt två strategier. För det första tror man sig kunna minska godsmängderna genom en "dematerialisering" av samhällets materialflöden. Det innebär bl a fokus på tjänster istället för produkter, optimerad design och lättare material samt ökad livslängd hos produkter. För det andra anser man sig kunna sträva efter att begränsa transportavstånden. Det gäller t ex multinationella företag arbetar så att produktutveckling och styrning sker centralt men att den fysiska produktionen sker relativt decentraliserat, (exempelvis Coca Cola och Fiat). Man menar att för "lågvärdiga" produkter som mat, byggmaterial och bränslen är det viktigt att stärka de lokala marknaderna så att produkterna produceras lokalt i så stor omfattning som möjligt. Dessa produkter är av mindre betydelse för ekonomins utveckling men står för en stor del av det totala transportarbetet.

För att åstadkomma en "bromsning" av mängden persontransporter diskuteras strategier för att underlätta telearbete och telekonferenser, internethandling och hemkörning, transportsnål stadsplanering i form av fler "små centra", road pricing, etc.

Men även om åtgärder vidtas för att motverka ökade gods- och persontransporter i Europa kommer sambandet mellan tillväxt i ekonomin och ökat transportarbete vara en realitet och något som måste påverka trafikplanering och infrastruktur-investeringar i vår stad. För Stockholm är det viktigt att en infrastruktur finns som kan klara av att hantera de volymer av gods som kommer att transporteras till och från denna region även om 5-10 år.

Betydelse av god logistik blir allt viktigare för företag inom alla branscher. Produktdifferentieringen medför allt fler flöden av varor och tjänster. Utvecklingen av kunskapsintensiva verksamheter ger behov av rörlighet i arbetet över hela arbetsdagen. Att få ett snabbt och effektivt materialflöde från råvaruleverantör till slutlig förbrukare innebär stora konkurrensfördelar för alla företag. I detta ligger naturligtvis snabba transporter av varor som levereras i "rätt tid", dvs i det ögonblick som materialet eller varan behövs. Utvecklingen mot en allt mindre lagerhållning i svenska företag för att sänka lagerkostnaderna innebär följdaktligen ett ökat antal transporter. Denna sk nyttotrafik måste dock kunna fungera effektivt för att företagen skall välja att fortsätta sin verksamhet i Stockholm de närmaste åren. Kan inte Stockholm erbjuda en infrastruktur, som ger möjlighet till god fram-komlighet i trafiksystemen, riskerar många företag att lämna Stockholm.

Vägar och gator måste byggas om samt byggas ut för att för-bättra framkomligheten, miljön och trafiksäkerheten. Kringfartsleder kring Innerstaden och en förstärkning av vägförbindelserna över Saltsjö-Mälarsnittet är avgörande för att Stockholm skall kunna fungera som det stora regionala centra det är. Frågan om införande av ekonomiska styrmedel i bil-trafiken är en fråga som kommer bli alltmer aktuell i Europeiska storstäder när man upplever att andra åtgärder inte är effektiva för att lösa rådande trafikproblem. Även efter att Stockholm har fått en grundläggande och tillräcklig infra-struktur av leder och spår - som motsvarar kraven på en fungerande storstadsregion - måste med största sannolikhet ekonomiska styrmedel användas för att motverka fortsatta trafikökningar och för att upprätthålla en hög kollektivtrafikandel i Stockholm.

Norra Länken
För Stockholm och Norrmalmsborna är Norra Länken av första prioritetsklass. Norra Länkens huvuduppgift är att vara en del av kringfartsleden runt Innerstaden och att avlasta Valhalla-vägen-Lidingövägen samt Björnäsvägen från trafiken främst från Lidingö men även för trafik från Frihamnen/Värtahamnen. Norra Länken är också av stor betydelse för trafikmiljön i Norrmalms stadsdel.

I vägverkets PM (1999-05-21) angående Norra Länken och om de två olika alternativen, alternativ Bellevue och alternativ Cederdalsgatan, så hävdar Vägverket att alternativ Cederdals-gatan innebär en försening med ca 4 år. Alternativet med Cederdalsgatan behöver längre projekteringstid och byggtid vilket innebär att den enligt Vägverket kan stå klar tidigast år 2011. Det vore mycket allvarligt om den borgerliga majoriteten fullföljer det orealistiska alternativet med Cederdalsgatan och därigenom kraftigt ökar trafikproblemen i Norrmalm och Norra Stockholm.

Västerleden
En stor trafikfråga är hur regionens södra och norra delar kan sammanbindas bättre. En nedgrävd Söderled och breddad Klarastrandsled som inte tar någon del av vattenspegeln i anspråk, en Brommagren förbunden med Essingeleden eller en västlig kringfartsled är alternativ som måste prövas. En bra sydlig-nordlig förbifart kombinerat med en utbyggd kollektivtrafik skulle minska efterfrågan på arbetsplatser och bostäder i bl a Stockholms innerstad. Den skulle stimulera tillväxten i hela Mälardalsregionen.

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-13 med förslag till yttrande över gatu- och fastighetskontorets förslag till budget för gatu-och fastighetsnämnden för år 2000 med beräkningar för åren 2001 och 2002 (bil § 258). Diarienummer: 039-806/99.

Ledamoten Åke Askensten (mp) lade, med instämmande av ledamoten Hans Enroth (v), ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-08-23 med förslag till yttrande över Café 52 & Co HB:s ansökan om alkoholserveringstillstånd i restaurang Café 52 & Co HB på Kungstensgatan 25 (bil § 259). Diarienummer: 621-822/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att tillstyrka servering inomhus till klockan 24.00 och utomhus till klockan 23.00

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-03 med förslag om delegation till förvaltningschefen att besluta om uppdrag till annan enhet i staden att genomföra upp-handlingar av ramavtal för inköp av varor och tjänster

(bil § 260). Diarienummer: 100-570/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att delegera till förvaltningschefen att besluta om uppdrag till annan enhet i staden att genomföra upphandlingar av ramavtal för inköp av varor och tjänster

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-08 med beredning av Bengt von Materns medborgarförslag om gångbro vid Norrtull (bil § 262). Diarienummer: 341-669/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att uttala sitt stöd för förslaget, samt

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) anmälde ett särskilt uttalande från socialdemokraterna:

"Socialdemokraterna stöder förslaget om att anordna en provisorisk gångförbindelse vid Norrtull. Det gör vi mot bakgrund av majoritetens oförmåga att ta ett beslut om att bygga Norra Länken. Precis som förvaltningen konstaterar så innebär de borgerligas långbänk i frågan om norra länken att den inte kan stå klar förrän år 2011/2012. Det är en skandal och innebär att de borgerligas brist på trafikpolitik kommer orsaka ett omfattande trafikaos, företagsflykt och särskilt stora miljöproblem för Norrmalms 60 000 invånare."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-08 med förslag till svar på skrivelse från Jan Valeskog (s) om Trafik- och gatumiljöplanen för Norrmalm (bil § 263). Diarienummer: 310-744/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

att besvara skrivelsen med förvaltningens tjänsteutlåtande

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) anmälde ett särskilt uttalande från socialdemokraterna:

"Det är bra att få denna sammanställning om vad som har genomförts i den gamla trafik- och gatumiljöplanen och vad som nu är på väg att genomföras. Åtskilligt i planen kan inte genomföras förrän kringfartsleder har byggts, framförallt Norra länken. Som vi tidigare uttalat är det tragiskt att majoriteten är beslutsinkompetent i dessa trafikfrågor.

Noterbart är att majoriteten har ändrat inriktning på ett par punkter utifrån tidigare gällande trafik- och gatumiljöplaner. Ambitionen att skilja på huvudgator och bostadsgator och att på de sistnämnda eftersträva en hastighetsbegränsning på 30 km/h har numera i praktiken frångåtts. Trafiken skall uppenbarligen stimuleras att gå på samtliga gator. Huvudgatorna är numera inte av särskild betydelse då majoriteten numera inte drar sig för att lägga hinder för trafiken på dessa gator, som t ex cykelbanor på Sveavägen, Birger Jarlsgatan och S:t Eriksgatan.

Utifrån den trafikplan som senare kommer att behandlas och beslutas i kommunstyrelsen blir det intressant att följa den vidare processen med de lokala trafik- och gatumiljöplanerna. Som framgår av vårt yttrande över trafikplanen finns det skäl för Norrmalmsborna att vara mycket oroliga över hur majoriteten kommer att hantera innerstadsmiljöerna i Stockholm ur trafiksynpunkt."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-02-09 med förslag till yttrande över stadsbyggnadskontorets förslag till tillägg till detaljplan för fastigheten Oxen Större 21 (bil § 265). Diarienummer: 311-852/99.

Ledamoten Åke Askensten (mp) lade, med instämmande av ledamoten Hans Enroth (v), ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Ordföranden ställde de två förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande

Ledamoten Åke Askensten (mp) och ledamoten Hans Enroth (v) reserverade sig mot beslutet:

"Vi reserverar oss mot beslutet eftersom vi yrkat att nämnden skulle besluta

att meddela stadsbyggnadskontoret att nämnden anser att detaljplaneförslaget bör avslås. Den pågående processen, där gatumark överförs till fastigheter, bör stoppas eftersom den leder till att delar av staden byggs igen. Antalet butiker och restauranger är fullt tillräckligt i city."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-07 med rapport med anledning av Nuza Grönqvists medborgarförslag, som förvaltningen fått för beredning, gällande önskemål om en eller flera toaletter i Vanadislunden, (bil § 266). Diarienummer: 334-664/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna

Återupptogs till behandling ett på sammanträdet 1999-08-19 återremitterat ärende med förslag till yttrande över stads-byggnadskontorets förslag till ny detaljplan för del av kvarteret Blästern (bil § 267). Diarienummer: 311-380/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Ledamoten Åke Askensten (mp) lade ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ordföranden ställde de två förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande

Ledamoten Åke Askensten (mp) reserverade sig mot beslutet:

"Jag reserverar mig mot beslutet eftersom jag yrkat att nämnden skulle besluta
att anföra följande:

Om en tillbyggnad sker ska det handla om bostäder. Efterfrågan på bostäder är stor i innerstaden. Att då bygga 10.000 kvm kontor är utmanande mot de bostadssökande. Ett av argumenten för att byggandet av Norra Länkens första etapp var att det därmed skulle bli en bättre miljö på Norra Stationsgatan vilket skulle kunna resultera i bostäder utmed gatan. Argumentet att verkstäder i kvarteret skulle vara störande för boende är egendomligt eftersom den verksamheten är störande också för de kontorister m fl som enligt förslaget ska arbeta i den aktuella fastigheten."

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) anmälde ett särskilt uttalande från socialdemokraterna:

"Det är viktigt att arbetsplatsområden finns insprängda i stadens samtliga stadsdelar. I områden där kontor o andra

arbetsplatser dominerar, som t ex i city, är det väsentligt att öka andelen bostäder. I våra ytterområden där bostäder helt dominerar bör arbetet istället inriktas på att åstadkomma fler arbetsplatsområden. I denna del av Norrmalm är detta, i ärendet angivna område, en av de få arbetsplatsområden som finns. En stor försiktighet bör finnas med att i områden där störande verksamhet finns, eller kan komma att etableras, att också bygga bostäder. Det leder oftast till att småverkstäder eller annan mindre industriell verksamhet tvingas ut från området och det är något som motverkar den generella ambitionen att hela staden skall kunna erbjuda olika slag av arbetsplatser och boendemöjligheter."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-08-19 med rapport om beredning av skrivelse från Jan Valeskog (s) gällande plantering av vårlökar i stadsdelens parker

(bil § 268). Diarienummer: 342-743/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

att godkänna rapporten

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-10 med förslag till nytt personuppgiftsombud enligt person-uppgiftslagen (bil § 272). Diarienummer: 020-883/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att avsluta förre IT-samordnaren Kjell Ritters uppdrag som personuppgiftsombud

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-08-24 med förslag till beviljat bidrag till fritidsgårdsverksamhet vid Café Mikael under höstterminen 1999 med anledning av 1999-07-14 inkommen ansökan från S:t Matteus församling (bil § 274).

Diarienummer: 452-776/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

att Café Mikael erhåller 100 Tkr till fritidsgårdsverksamhet under höstterminen 1999

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-01 med redovisning av läkemedelshanteringen i den kommunala och entreprenadstyrda vården med anledning av skrivelse från Annalisa Melin (s) (bil § 275). Diarienummer: 530-841/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) lade ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ordföranden ställde de två förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att godkänna redovisningen

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) reserverade sig mot beslutet:

"Vi reserverar oss mot beslutet eftersom vi yrkat att nämnden skulle besluta

att godkänna förvaltningens redovisning, samt

att därutöver anföra följande:

Vi kan konstatera, att man åtgärdat de väsentliga brister, som rapporterats, vad gäller läkemedelshanteringen inom Norrmalms äldreboende och därmed också höjt den medicinska säkerheten för de äldre. Vi kan också konstatera, att tidigare utarbetade rutiner nu formaliserats så, att all läkemedelshantering sker från originalhandling och alla uttag av narkotiska preparat

registreras i särskild narkotikajournal, som legitimerad sjuksköterska ansvarar för. Den praktiska lösning som man kommit fram till för läkemedelsordination via telefon med signerat faxmeddelande från ordinerande läkare visar dessutom, att moderna hjälpmedel kan bli viktiga även inom äldreomsorgen.

Vid nästa rapportering om den medicinska vården inom Norrmalms äldreboende önskar vi vid sidan av den vanliga informationen få ta del av:

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-07-06 med redovisning av nedskärningarnas effekter inom äldreomsorgen på Norrmalm 1999 med anledning av skrivelse från den social-demokratiska gruppen i stadsdelsnämnden (bil § 276). Diarienummer: 530-747/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) lade, med instämmande av ledamoten Hans Enroth (v), ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ordföranden ställde de två förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att godkänna redovisningen

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) och ledamoten Hans Enroth (v) reserverade sig mot beslutet:

"Vi reserverar oss mot beslutet eftersom vi yrkat att nämnden skulle besluta

att godkänna förvaltningens redovisning, samt

att därutöver anföra följande:

Redovisningen bekräftar den allvarliga situation som vi socialdemokrater har varnat för i samband med budget-behandlingen och vid den behandling av ärende om besparingar inom nämndens område som beslutades i april i år.

Redan innan dessa 10 miljoner kr drogs in från äldreomsorgen, enbart för halvåret 1999, visste vi att denna verksamhet är underbemannad. Vi vet att man t ex på sjukhemmen endast har fyra personal på 40 patienter efter kl. 16.00 på efter-middagarna. Det är i det närmaste omöjligt att klara matning och omvårdnad av så många, ofta sjuka patienter, med så lite resurser. Att då stoppa alla semestervikarier och vikarier vid korttidsfrånvaro, att använda samma personal på flera avdelningar samtidigt, att vakanshålla tjänster, att enbart ge vårdhavare hjälp under en kortare tid och att upphöra med extrahjälp till dessa samt även att ställa in viktig kompetens-utbildning, visar att Norrmalms äldreomsorg nu raskt försämras i kvalitet. Vi socialdemokrater hade en alternativ lösning till besparingar som skulle klarat äldreomsorgen från dessa ned-skärningar.

Som vi tidigare också konstaterat har bl a Norrmalms äldreomsorg haft användning för de 25 Mkr som den borgerliga majoriteten drog in från vår stadsdel i samband med att skatten sänktes."

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) anmälde ett särskilt uttalande från majoriteten:

"Nämnden påminner om att de akuta sparåtgärderna inte var något som majoriteten såg fram emot att genomföra. De blev nödvändiga sedan det visat sig att den budget den nya majoriteten tog över efter valet 1998 var grovt obalanserad. Det är viktigt att vi snabbt får ekonomin i balans för att vi på längre sikt skall klara behoven i exempelvis äldreomsorgen. Om vi, som social-demokraterna föreslog, hade skjutit en del av besparingarna på framtiden hade vi haft ett sämre utgångsläge inför år 2000 än vad som nu är fallet."

Ledamoten Åke Askensten (mp) anmälde ett särskilt uttalande från miljöpartiet:

"Tjänsteutlåtandet bekräftar farhågorna att den genomförda skattesänkningen skulle sänka kvaliteten på äldreomsorgen. Valrörelsens fagra ord om vård och omsorg är ett minne blott."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-07-05 med redovisning om systematisk dokumentation inom äldreomsorgen med anledning av uppdrag från majoriteten 1999-04-29

(bil § 277). Diarienummer: 539-625/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att godkänna redovisningen

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) anmälde ett särskilt uttalande från socialdemokraterna:

Vi bedömer det viktigt, att hemtjänstorganisationen inom Norrmalms stadsdelsförvaltning tar detta initiativ för att ta fram ett system, som möjliggör en kvalitetsbedömning av den vård och omsorg, som erbjuds, genom att dokumentera olika mätbara variabler. Vi inser också de nackdelar, som uppkommer. Pappersarbete tar tid, vilket påpekas av programstaben äldreomsorg. Det tar tid för personalen att få in nya rutiner. Man bör kanske därför överväga extra personal i ett övergångsskede för att undvika, att personalen flyr in i den "viktiga" dokumentationen för att undvika svårhanterligt arbete med de äldre.

Mer tid till vård, mindre pappersarbete och ökad trygghet, både för de äldre och för personal, har man konstaterat i ett projektarbete inom hemtjänsten i Karlskrona kommun. Man har där testat den senaste mobila informationstekniken till personer med trygghetslarm och kommit fram till resultat, som bör prövas i olika former för att vinna säkerhet, kvalitet och trygghet inom äldrevården samtidigt som trivseln ökat för personalen.

Vi vill föreslå ett studiebesök till Karlskrona kommun för att se, vad Norrmalms stadsdelsnämnd kan vinna kvalitetsmässigt och ekonomiskt genom användning av en programvara, som har special-anpassats efter de behov, som uppkommit vid exempelvis larm och vid hembesök. En fördel tycks vara, att personalen inte bara har tillgång till telefon och minidator, utan också till e-mail, fax och Internet, vilket visar sig vara mycket värdefullt för den som behöver olika typer av vårdinsatser."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-10 med uppföljning av Rådmanshemmet, S:t Petershemmet och Sabbats-bergshemmet enligt krav som staden ställer på vårdgivarna man har avtal med (bil § 278). Diarienummer: 539-882/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

att godkänna uppföljningarna

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-08-26 med förslag till överenskommelse mellan Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse och Norrmalms och Kungsholmens stadsdels-nämnder (bil § 279). Diarienummer: 510-168/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) anmälde ett särskilt uttalande från socialdemokraterna:

"Samverkan mellan olika huvudmän är av stor betydelse om vården och omsorgen ska bli bra inte minst för de tre grupper som tas upp i denna samverkansöverenskommelse med Norra Stockholms sjuvårdsstyrelse. Liknande samverkansöverenskommelser bör också träffas för andra grupper där ansvaret för att omsorgen och vården blir bra delas mellan stadsdelsnämnd och sjukvårds-styrelse. Sådana överenskommelser finns också på vissa områden och det är viktigt att erfarenheterna av tillämpningen av dessa tas tillvara. Vi utgår ifrån att så sker och att nämndleda-möterna kontinuerligt ges möjlighet att följa verksamhetens utveckling.

Det bör också betonas att för att samverkan ska bli bra, räcker det inte med en utbyggd samverkan på förvaltningsnivå, chefs-nivå och politikernivå. Minst lika viktigt är att en samverkan sker mellan de som direkt är verksamma i vårdarbetet. Det är också av vikt för att de olika yrkeskategorierna ska kunna få förståelse för sina respektive roller. Det oavsett om man arbetar i kommun eller landsting."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-07 med redovisning av betyg för år 8 och 9 vårterminen 1999

(bil § 280). Diarienummer: 426-889/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

att godkänna redovisningen och lägga den till handlingarna

Med anledning av att ledamoten Maud Sandstedt (m) lämnat sitt uppdrag som ledamot i Norrmalms stadsdelsnämnds sociala delegation förrättades val av ny ledamot och ersättare till delegationen.

Stadsdelsnämnden beslöt

Anmäldes Länsrättens dom 1999-08-23 gällande Per Ola Larssons överklagande, laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) - KL, av stadsdelsnämndens beslut 1999-03-11 att godkänna stadsdelsförvaltningens lägesrapport om Verkstan

(bil § 282). Diarienummer: 041-133/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) påtalade behovet av referensgrupper som skall följa upphandlingen av verksamheter inom äldreomsorg respektive handikappomsorg.

Stadsdelsnämnden beslöt

• Ordföranden Håkan Tenelius (fp) anmälde och överlämnade majoritetens inriktningsmål:

Inriktningsmålen 2000
Här är de inriktningsmål som Norrmalms stadsdelsnämnds majoritet har för verksamheten nästa år. Utifrån målen skall förvaltningen skriva ett förslag till verksamhetsprogram där effektmål anges och där de insatser som krävs för att nå målen beskrivs.

Övergripande mål
Stadsdelsnämnden skall inrikta sig på det som är den kommunala demokratins kärnområden:

• alla hemlösa i stadsdelen skall erbjudas tak över huvudet
• personer med missbruks-, sociala eller psykosociala problem skall erbjudas den hjälp och stöd som behövs för ett normalt liv
• ingen skall vara beroende av socialbidrag för sin försörjning
• inget missbruk skall tolereras i stadsdelen

• upphandling skall användas för att höja kvaliteten och effektiviteten
• vid upphandling skall också små företag ha chansen
• stadsdelsnämnden skall inte bedriva eller subventionera någon verksamhet som kan skötas eller redan sköts av privata företag
• den som måste ha bil för sin verksamhet eller vars kunder är bilburna skall inom rimliga gränser kunna erbjudas parkering
• principen om näringsfrihet skall prägla tillståndsgivningen

• stadsdelen skall hållas ren och städad sommar som vinter
• källsortering skall ske inom fastigheterna
• cykelbanor skall finnas längs huvudgatorna
• fler bostäder skall byggas i stadsdelen i allmänhet och i city i synnerhet
• farliga transporter skall inte äga rum i stadsdelen
• alla skall dygnet runt kunna gå säkra och trygga på stadsdelens gator och torg
• säker bil- och cykelparkering skall underlättas
• fler träd skall planteras

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) anmälde och överlämnade inriktningsmålen för socialdemokraterna:

Socialdemokraterna på Norrmalm anser att fyra övergripande mål skall gälla för Norrmalms stadsdelsnämnd:

• Sätt Stockholm i arbete
• Bryt segregationen
• Skapa en ekologiskt hållbar utveckling
• Utveckla välfärden

Därutöver vill stadsdelsnämnden slå fast fyra principer för hur nämnden/förvaltningen skulle bedriva sin verksamhet. Dessa principer skall beaktas i alla delar av förvaltningens arbete under 2000.

• demokrati och delaktighet
• samverkan
• nytänkande och kreativitet
• rättvisa, jämlikhet och jämställdhet

Demokrati och delaktighet.
Stadsdelsnämndsreformen handlar om att vitalisera den lokala demokratin. Reformen i sig innebär inte med nödvändighet positiva demokratiska effekter, men den innebär ökade förutsättningar för en breddad demokratisk delaktighet. Framgången är beroende på hur nämnden och förvaltningen kan utnyttja dessa ökade förutsättningar.

Nämndens och förvaltningens arbetssätt måste präglas av ambitionen att få fler medborgare i stadsdelen informerade om, och engagerade i, de gemensamma kommunala angelägenheterna. En levande demokrati ställer krav på medborgarna som går utöver själva valdeltagandet. Demokratin är ett ständigt existerande gemensamt ansvar för alla medborgare. Genom stadsdelsnämnds-reformen blir det gemensamma ansvaret mer konkret och det blir lättare för medborgarna att delta i den politiska processen. Nämnden och förvaltningen måste skapa sådana arbetsformer så att det blir lättare för medborgarna att ta detta ansvar.

Arbetet för en ökad lokal demokrati måste drivas på flera fronter. Det handlar dels om den politiska ledningen (nämnden) och dess dialog med medborgarna (öppna sammanträden, politikerjourer, kontakt med föreningslivet m.m.). Det handlar om att information om den kommunala verksamheten skall vara lättillgänglig för medborgarna inom ramen för det nya medboragrkontoret. Det handlar också om brukarnas direkta inflytande över verksamheten i t ex dagis, skola och äldreomsorg. Det handlar också om att göra personalen mer delaktig i utformningen av verksamheten.

Samverkan
För att klara de kvalitativa och ekonomiska krav som ställs på stadsdelsnämnden krävs samverkan inom stadsdelen på flera plan. För det första mellan alla kommunala anställda i stadsdelen. För det andra mellan kommunen, andra offentliga myndigheter (främst, landstinget/CSSO, arbetsförmedlingen, försäkrings-kassan och polisen), föreningslivet, näringsidkarna och de enskilda medborgarna. Stadsdelens 59 000 invånare och de ca 2500 anställda utgör en enorm resurs, under förutsättning att vi får möjlighet att samverka på ett bra sätt.

Nytänkande och kreativitet
Den svenska välfärdsmodellen har under åren visat sig skapa ett, i internationellt perspektiv, ovanligt jämlikt och humant samhälle. De senaste årens svåra ekonomiska situation inom den offentliga verksamheten har medfört nedskärningar i välfärdssystemet som kan hota jämlikheten och tryggheten i samhället. Trots att den ekonomiska återhämtningen gått fortare än någon kunnat hoppas på, innebär inte de förstärkta statsbidragen samt högkonjunkturen, att alla ekonomiska problem är lösta för kommunerna. Vi som vill bevara och utveckla den gemensamma välfärden måste därför ständigt finna nya lösningar och tänka kreativt för att klara de gamla välfärdsmålen i en ny tid med nya förutsättningar.

Stadsdelsnämnden ansvarar för en mycket stor del av den gemensamma välfärden, främst i form av omsorg och utbildning. För att vi skall kunna bevara denna välfärd i en ny tid, med en snäv ekonomisk situation och ständigt ökande krav på service av olika slag, krävs en ständig verksamhetsutveckling. Det krävs kreativitet och nytänkande, såväl hos de förtroendevalda som hos de anställda. Formerna för hur vi organiserar den gemensamma verksamheten är långt ifrån heliga, de övergripande målen för välfärdssamhället ligger dock fast.

Nämnden skall tydliggöra målen för verksamheten men de anställda måste vara delaktiga i hur målen skall uppnås.

Rättvisa, jämlikhet och jämställdhet
Den ekonomiska, sociala och kulturella miljö som ett barn växer upp i är på många sätt avgörande för möjligheterna att få ett gott liv, ekonomiskt, socialt och kulturellt. En grundläggande uppgift för den kommunala verksamheten är att försöka utjämna dessa skillnader i förutsättningar mellan människor, att ge alla lika goda möjligheter för ett gott liv. Det handlar också om att ge män och kvinnor lika goda förutsättningar i samhället, vi har ännu inte uppnått ett samhälle med jämställd-het mellan könen. Det innebär att jämställdhetsaspekterna skall beaktas i samtliga lokala enheters verksamhetsprogram. Som en uppföljning på stadens centrala projekt om förkortad arbetstid bör frågan om arbetstidsförkortning tas upp i förhandlingar mellan förvaltningen och de fackliga organisationerna. Detta kan också bidra till att fler kan beredas arbete inom förvaltningen.

Lika möjligheter för alla, förutsätter att vi inte fördelar de offentliga resurserna lika till alla. Det är självklart att det barn som växer upp i en familj utan studietradition och utan en stimulerande språklig och social omgivning måste få mer stöd än ett barn som växer upp i en familj med ett överflöd av kulturellt kapital. Det är lika självklart som att ett barn med dyslexi måste få mer stöd än ett barn som kunde läsa när det började skolan.

Lika möjligheter för alla innebär att en medveten resurs-fördelning måste göras på alla nivåer i det kommunala systemet: i fullmäktiges beslut om fördelning mellan stadsdelsnämnderna, i stadsdelsnämndens beslut om fördelning mellan skolor (daghem, fritidsanläggningar osv), i rektorns beslut om fördelning av lärarresurser mellan klasser och i lärarnas beslut om hur han/hon skall satsa sin tid på olika elever. I alla dessa fördelningssituationer finns starka krafter för att de resurs-starka eleverna (dagisbarnen, osv) skall tilldelas mer resurser.

Nämnden vill därför sända ut ett tydligt budskap genom hela organisationen: resurserna skall i varje läge fördelas så att alla medborgare skall ges lika reella förutsättningar. Det förutsätter medvetenhet och tuffhet, eftersom det i många fall kommer att medföra impopulära beslut.

Ovanstående resonemang har tagit sin utgångspunkt i barnens situation, men motsvarande kan naturligtvis också sägas för andra delar av nämndens verksamhetsområde.

• alla som arbetar med barn och ungdom i stadsdelen skall ha gemensamma mål och utgångspunkter för sin verksamhet

• stadsdelens barn och ungdomar skall kunna känna sig trygga och med denna trygghet som bas ges möjligheter att skaffa sig kunskaper, erfarenheter och upplevelser i livet. Särskild uppmärksamhet skall riktas till barn och ungdomar som riskerar att fara illa psykiskt och socialt

• alla barn och ungdomar skall ges lika reella möjligheter inför vuxenlivet. Detta förutsätter att de kommunala resurserna fördelas olika, utifrån barnens skiftande behov och förutsättningar

• barn och ungdomar skall själva vara med och fatta beslut som rör deras vardag i enlighet med principerna i FN:s barnkonvention

• barnomsorgen skall ge barnen omvårdnad och trygghet men också en genomtänkt pedagogisk verksamhet som stimulerar barnens intellektuella, emotionella och fysiska utveckling

• föräldrarnas ansvar och inflytande i barnomsorgen skall stärkas

• barnen behöver kontakt med både manliga och kvinnliga vuxna. Därför är det ur kvalitetssynpunkt viktigt att försöka rekrytera fler män till barnomsorgen på Norrmalm

• de privata anordnarna är ett värdefullt komplement till de kommunalt drivna verksamheterna. De skall också omfattas av det kvalitetsarbete och den fortbildning som anordnas centralt i stadsdelen. Likaså skall de självklart omfattas av samma grundläggande inriktningsmål och regler för t ex anmälningar till socialtjänsten.

• överlämningen mellan barnomsorgen och sexårsverksamheten måste förbättras så att kontinuiteten kan upprätthållas och kunskaperna om det individuella barnets behov föras vidare in i skolan

• ingen elev skall lämna grundskolan utan godkända kunskaper i någon av basämnena

• elever och föräldrar måste på allvar få inflytande och ansvar över skolans verksamhet och budget

• undervisningen i skolorna skall fortsätta utvecklas mot mer elevaktiva och demokratiska arbetssätt. Resurserna måste utnyttjas flexibelt så att en ökad individualisering blir möjlig.

• ingen elev skall behöva känna oro eller olust för att gå till skolan. Alla skolor skall på ett systematiskt sätt bekämpa all typ av mobbning eller trakasserier. Alla skolor måste också ha tillgång till nödvändiga elevvårdsresurser (skolsköterska, skolläkare, psykolog, talpedagog och kurator)

• skolan och skolbarnomsorgen skall integreras närmare - i första hand pedagogiskt och personalmässigt men i mån av möjlighet också lokalmässigt. Det är också viktigt att skolan integreras väl med andra verksamheter för barn och ungdomar i stadsdelen, men också med de lokala företagen och andra delar av närsamhället.

• överlämningen mellan barnomsorgen och sexårsverksamheten måste förbättras så att kontinuiteten kan upprätthållas och kunskaperna om det individuella barnets behov föras vidare in i skolan

• skolorna bör välkomna frivilliga resurspersoner, gärna äldre, som vill göra en insats, t ex på skolgården under rasterna

• de fristående skolorna bör på samma sätt som de privata förskolorna bjudas in att delta i det kvalitetsarbete och den fortbildning som anordnas centralt för skolorna i stadsdelen

• utbudet av fritidsverksamheter för barn och ungdom i stadsdelen måste öka

• skolorna bör utvecklas i riktning mot lokala kulturhus med ett spektra av fritidsverksamheter efter skoldagens slut i samverkan med föreningslivet

• parklekarna och skolgårdarna skall kunna utnyttjas både som öppna lekmiljöer för barnen men också som pedagogiska redskap i barnomsorgens och skolans verksamhet

• hemgårdarna och andra frivilliga ungdomsverksamheter (t ex. Café Mikael) bör få stöd för att aktivera ännu fler barn och ungdomar

• det behövs en eller flera ungdomsdrivna träffpunkter för de lite äldre ungdomarna

• stadsdelens ungdomar skall ha ett eget ungdomsråd - dels för att utöva demokratiskt inflytande över stadsdelsnämndens beslut men också för att själva kunna organisera fritidsverksamheter

• alla elever skall årligen bjudas på en kulturaktivitet

• stadsdelsnämnden skall verka för att koppla ihop de professionella kulturarbetare som finns i stadsdelen med de kommunala verksamheterna inom barnsomorg, skola, handikappomsorg, psykiatri och äldreomsorg

• alla barn och ungdomar på Norrmalm som är i behov av stöd för att kunna möta vuxenlivet med goda förutsättningar, skall få detta

• barn med funktionshinder skall få samma möjligheter som icke funktionshindrade barn till en fullgod uppväxt

• barn med funktionshinder skall ges möjlighet att delta i de aktiviteter som finns till buds för barn utan funktonshinder

• alla individer med sociala och psykosociala problem i Norrmalm skall stödjas i att få ett fungerande liv

• alla individer med missbruksproblem skall få hjälp att ta sig ur sitt missbruk

• utbyggnaden av gruppbostäder och boendestöd för psykiskt funktionshindrade skall fortsätta

• den dagliga sysselsättningen måste rymma ett bredare spektra av aktiviteter - alltifrån social samvaro till ett riktigt arbete

• samverkan med landstinget och med resursförvaltningen måste förbättras - i synnerhet med avseende på hemlösa och på personer med sk dubbeldiagnos (dvs missbruk och psykisk sjukdom). I avvaktan på mer permanenta bostadslösningar måste de hemlösa få tillgång till någon form av natthärbärge, men också till mat och hygienanläggning på dagen. Detta gäller oavsett vilken huvudman som skall ansvara för verksamheten.

• omsorgen om äldre personer med psykiska funktionshinder kräver en god samverkan och överlämning mellan socialpsykiatrin och äldreomsorgen

• stadsdelsnämnden skall verka för att minska den öpnna arbetslöshet samt att öka sysselsättningen

• socialbidragsberoendet skall minskas genom att fler ges förutsättningar att försörja sig själva och genom att aktiva åtgärder skall erbjudas till långtidsarbetslösa socialbidragstagare

• de hinder för samverkan mellan kommunen och den statliga arbetsförmedlingen och föräkringskassan som finns, skall kartläggas och elimineras

• stadsdelsnämnden skall verka för att alla som saknar gymnasiekompetens skall beredas möjlighet till kompletterande utbildning

• stadsdelsnämnden skall bidra till att underlätta för små företagare i stadsdelen att bedriva sin verksamhet och rekrytera fler anställda

• målet är att den funktionshindrade skall ges möjlighet att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet

• den fysiska miljön i stadsdelen skall utformas så att den är tillgänglig för personer med olika former av funktionshinder

• respekt för den enskildes integritet skall prägla handikapp-omsorgen och insatserna skall präglas av kontinuitet och en helhetssyn på den enskilde insatserna skall utformas efter den enskildes individuella behov

• en större del av de tillkommande dagliga verksamheterna bör förläggas inom stadsdelen

• äldreomsorgen skall ske med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet samt val av vårdform

• samverkan med landstinget skall ske på sådant sätt att det för den enskilde pensionären saknar betydelse att det är två olika huvudmän

• gränserna mellan olika former av särskilt boende skall lösas upp - vården skall anpassas till den enskildes behov, oavsett vårdform

• det skall finnas tillgång till sjuksköterska på boendeenheterna dygnet runt och det skall vid behov finnas tillgång till läkare med geriatrisk kompetens

• den mat som serveras i äldreomsorgen skall vara god, näringsriktig och spännande. Maten skall tillagas så nära brukaren som möjligt.

• de boende i äldreboendet skall i högre utsträckning få del av det stora kulturutbud som finns i stadsdelen

• vid samtliga boendeenheter skall det finnas fungerande brukarinflytande i form av förtroenderåd och anhörigråd

• frivilliga krafter skall utnyttjas som en resurs i äldre-omsorgen - det gäller inte minst friska äldre

• personalens kompetens och attityder är avgörande för äldre-omsorgens kvalitet - därför måste utbildning och kompetens-utveckling av fältpersonalen vara en prioriterad uppgift

• chefer på olika nivåer inom äldreomsorgen skall också ges stöd och utbildning

• stadsplaneringen skall syfta till att stadsdelen skall vara tillgänglig, även för äldre.

Inriktningsmålen avser både stadsdelsnämndens roll som remiss-instans i centralt beslutade frågor och de verksamheter som nämnden direkt ansvarar för.

Övergripande

• Norrmalm skall bli en ekologiskt hållbar stadsdel

• mathållningen i stadsdelens verksamheter skall i möjligaste mån vara ekologisk

• Norrmalm skall vara en vacker stadsdel - med bevarande av såväl natur- som kulturvärden

• de boende skall engageras i skötseln av stadsdelen

• barn och ungdomar bör ges större möjligheter att påverka sin närmiljö

Trafiken

• yrkes- och nyttotrafik samt kollektivtrafik skall prioriteras i förhållande till privatbilismen

• trafikmiljön för oskyddade trafikanter måste bli säkrare, bl a genom olika hastighetsdämpande åtgärder på bostadsgator, varvid huvuddelen av trafiken bör koncentreras till huvudgator

• genomfartstrafiken och dess skadeverkningar på miljön måste minskas

• trottoarer, gångvägar och cykelbanor skall hållas i fram-komligt skick - året runt

• det skall finnas genomgående cykelbanor genom stadsdelen i syfte att underlätta framkomligheten för cykeltrafikanterna

Parkering

• det måste finnas goda möjligheter till boendeparkering till låg kostnad

Cityfrågor

• Cityområdet skall bli levande under alla delar av dygnet, och arbetet med att omvandla kontor och garage till bostäder måste fortsätta

Grönytor

• stadsdelens grönytor skall bibehållas och om möjligt göras mer tillgängliga för invånarna

• parkerna skall vara trygga att vistas i, belysningen måste förbättras och olika former av kultur- och fritidsaktiviteter i parkerna skall stimuleras

• stor hänsyn skall tas till den biologiska mångfalden, fler träd bör planteras och de befintliga träden måste vårdas hänsynsfullt

Renhållning och återvinning

• städningen av gator, torg och parker skall hålla en sådan kvalitet och frekvens att målet om att Norrmalm skall bli den renaste stadsdelen i Stockholm kan förverkligas

• det skall finnas ett fungerande återvinningsystem på Norrmalm vilket kräver att den enskilde får bättre information men också närmare till en återvinningsanläggning. Efterhand skall en fastighetsnära hämtning av källsorterat avfall införas.

Övrigt

• all verksamhet, planering och byggande skall kretslopps-anpassas

• planeringen skall syfta till att tillgodose nämndens mål om tillgänglighet för funktionshindrade och äldre

Förutom de övergripande inriktningsmål för den demokratiska utvecklingen i stadsdelen som redovisas i inledningen så skall följande inriktningsmål gälla för 1999:

• all berörd personal och brukare skall vara väl informerade vid verksamhetsförändringar

• alla högstadieelever skall vid något tillfälle träffa en nämndpolitiker som en naturlig del av samhällskunskaps-undervisningen

• alla boende på Norrmalm skall ha rätt att lämna in medborgarförslag till stadsdelsnämnden

• budgetarbetet skall varje år inledas av ett brett rådslag, öppet för alla invånare i stadsdelen

• på varje enhet skall det finnas en lista med nämndens ledamöter i allmänhet och de särskilt utsedda kontakt-politikerna i synnerhet

• för att öka ungdomars demokratiska engagemang och inflytande skall Norrmalms ungdomsråd ges stöd och möjlighet till utbildning

• medborgarservicen skall fortsätta att utvecklas till en samlad kontaktpunkt för medborgarna, dels där man kan få tillgång till information och service från statliga, landstingskommunala och kommunala myndigheter, dels för att kunna delta i den lokala demokratin

Ledamoten Åke Askensten (mp) anmälde och överlämnade inriktningsmålen från miljöpartiet:

Inriktningsmål för en demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar stadsdel:

Miljöpartiet föreslår att nämnden antar detta dokument.

INRIKTNINGSMÅL

Verksamheten ska huvudsakligen baseras på 4 områden för långsiktigt hållbar utveckling:

1. En demokratisk stadsdel, där alla får plasts och har en uppgift.

2. En socialt hållbar stadsdel med tryggare grund och bättre start för barn och ungdomar och en stadsdel med vård och omsorg till alla efter behov oavsett ålder, kön, handikapp eller etnisk bakgrund.

3. En ekologiskt hållbar stadsdel med anpassning till naturens

kretslopp, hänsyn till miljön och med bättre hushållning med resurser.

4. En ekonomiskt hållbar stadsdel som - i likhet med hela Stockholms stad - bygger sin verksamhet på att miljöstörande verksamheter ska kosta genom skatter och avgifter medan skatter och avgifter på arbete minskas.

Majoriteten i kommunfullmäktige (m, fp, kd, sp) har beslutat om en skattesänkning (40 öre) som inte motsvaras av någon motsvarande sänkning av skatter eller avgifter på vare sig miljöstörande verksamheter eller arbete. I stället vill majoriteten genomföra en politik som försämrar situationen för de sämst ställda och som genom bl a ökad bilism leder till sämre miljö för stockholmarna. Därför bör ett viktigt mål för

stadsdelsnämnden att förmå kommunfullmäktige att ta upp frågan om att återställa skatten till 1998 års nivå.

Det är också viktigt att den demokratiseringsprocess, som inleddes med stadsdelsreformen, får utvecklas. Nämnden bör arbeta för att kommunstyrelsen och därefter kommunfullmäktige beslutar att ge stadsdelsnämnderna beslutsrätt när det gäller detaljplaner, bygglov och upplåtelsefrågor.

Ökat inflytande generellt och inom skola, barnomsorg, arbetsliv m m.

¤ FN:s barnkonvention ska tillämpas i alla Norrmalms stads-delsförvaltnings verksamheter.

¤ Jämställdhetsarbete ska prioriteras.

¤ Stadsdelsnämnden ska behålla förslagsrätten för medborgare i stadsdelen.

¤ Stadsdelsnämnden ska verka för att stadsdelsnämnderna ska få ökat inflytande och bl a beslutanderätt när det gäller detalj-planer och andra viktiga frågor som berör den egna stadsdelen.

¤ Direktval bör ske till stadsdelsnämnderna. För att intresset ska koncentreras till de lokala frågorna bör detta val liksom val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige inte genomföras samma år som riksdagsval.

¤ Folkomröstningar bör genomföras i stadsdelen om viktiga lokala frågor.

¤ Förbättrad jämställdhet är ett viktigt inslag i demokratiseringsprocessen.

¤ Föräldrarna ska ges ökat inflytandet inom barnomsorgen (t ex genom inrättandet av daghemsstyrelser, där även företrädare för personalen kan ingå) och inflytandet ska öka både för elever och föräldrar i skolan.

¤ Nämnden ska slå vakt om friskolorna.

¤ Invandrarbarnens språkinlärning ska förbättras.

¤ Fler kooperativ ska bildas inom stadsdelsförvaltningens verksamhet.

En ekologiskt hållbar stadsdel
Norrmalms stadsdelsnämnd ska arbeta för att följande åtgärder genomförs:

¤ Snabb utbyggnad av cykelbanenätet.

¤ Gör Kungsgatan, Norrtullsgatan och hela Drottninggatan till gågator.

¤ Rusta upp Skeppsbrokajen till promenadstråk.

¤ Bättre städning av gator och torg.

¤ Fler avfallsbehållare, som töms oftare.

¤ Konstutställningar och fortsatt loppmarknad på Hötorget

¤ Upprustning av Sergels Torg utan överdäckning av plattan.

¤ Förläng spårvagnslinjen från Norrmalmstorg till Centralen.

¤ Minska störningarna genom att lägga bil- och busstrafiken i Valhallavägens mitt.

¤ Fler billiga p-platser för boende, färre för besöksparkering.

¤ Fler infartsparkeringar minskar biltrafiken i innerstan.

¤ Stopp för nya garage under Vasaparken och Tegnérlunden.

¤ Centralbron rivs och biltrafiken läggs i tunnel under Riddarfjärden.

¤ Stopp för farliga transporter genom innerstan. Transporterna av farliga ämnen till och från hamn- och oljeområdet vid Lilla Värtan förläggs till befintlig järnväg.

¤ 30 km i timmen i hela innerstan.

¤ Inga ledbussar på Rörstrandsgatan.

¤ Behåll busskörfälten på Sveavägen.

¤ Öppna inte Karlbergsvägen mot Norra Stationsgatan.

¤ Rädda Nationalstadsparken - stopp för motorleder och andra miljöskadliga byggen.

¤ Låt stadsdelsnämnden ta över parkskötseln och värna om vanligt folks rätt till stans parker.

¤ Fortsatt förbättrad städning inte bara i city.

¤ Storsatsa på trädplantering i hela stadsdelen.

¤ Mer grönska i Kungsträdgården.

¤ Utvidga Hagaparken in mot Stockholm och ordna planskild korsning vid Norrtull för gående och cyklister.

¤ Ingen parkering eller bebyggelse på våra skolors ytor.

¤ Intensifierad handikappanpassning av både den yttre och den inre miljön.

¤ Allergisanering av skolor, daghem och andra lokaler.

¤ Agenda 21-arbetet ska intensifieras

¤ Nämnden ska arbeta för att ge stadsdelsnämnderna beslutsrätt också när det gäller detaljplaner, bygglov och upplåtelse-ärenden.

En socialt hållbar stadsdel
För att Norrmalm ska bli en socialt hållbar stadsdel ska följande frågor drivas speciellt:

¤ Ökad satsning på äldreomsorgen och fler alternativ i boendet.

¤ Möjlighet till varierad servicenivå och kollektivt boende för äldre som inte vill bo ensamma.

¤ Kvalitet, värdighet och god vård också för de allra äldsta.

¤ Verksamheten med äldreombud ska utökas och bl a ska klagomål från äldre och deras anhöriga/närstående hanteras av äldre-ombuden.

¤ Ökat inflytande för elever och föräldrar i skolan.

¤ Ökat stöd till barn med särskilda behov.

¤ Allergisanering av alla miljöer där barn vistas.

¤ Fler vuxna runt barn i skolan och på daghemmen.

¤ Dagligt arbete eller annan sysselsättning för alla funktions-hindrade efter behov.

¤ Nylagad och god ekologisk mat på daghem, i skolor och servicehus.

¤ Hemlösa ska ha rätt till bostad.

¤ Funktionshindrade och psykiskt sjuka ska ha rätt till vård, boende och acceptans i samhället.

¤ Ökat inflytande för föräldrarna inom barnomsorgen

¤ De anställda i stadsdelsförvaltningen erbjuds att minska arbetstiden till 30 timmar i veckan.

¤ Ökad jämställdhet

¤ Tryggare stadsdel - fler närpoliser.

¤ Fortsatt kamp mot narkotikan.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) presenterade ett förslag till skrivelse från Norrmalms stadsdelsnämnd till kommunstyrelsen med förslag till Citysatsning, diarienummer: 030-944/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

att översända skrivelsen till kommunstyrelsen

• Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) anmälde två skrivelser: Skrivelse angående samverkan kring missbruksfrågor i Norrmalm, diarienummer: 513-938/99, samt Skrivelse angående språksatsning inom de kommunala verksamheterna, diarienummer: 239-939/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

att överlämna skrivelserna till förvaltningen för beredning

Sekretess enl SekrL 7 kap, 4§

Sekretess enl SekrL 6 kap, 2 §

Sekretess enl SekrL 6 kap, 2 §