Din position: Hem > Stockholms stad > Norrmalms stadsdelsnämnd > Sammanträde 2008-02-14
Mattias Segerbrand, som inkommit med ett medborgarförslag om att bygga om huset vid lekparken i Vasaparken till café/restaurang, redogjorde närmare för sitt förslag. Han vill skapa en plats som lyfter fram den vackra parken och blir en levande mötesplats för människor i alla åldrar. Som det nu är ”avfolkas” parken tidigt på kvällen och Mattias Segerbrand menade att det behövs en mötesplats i form av ett café eller restaurang där människor kan träffas och njuta av den vackra parken även på kvällstid. Han tänker sig också att man skulle kunna utnyttja den scen som finns på platsen för musikevenemang och liknande.
_________________________
Vice ordföranden Lars Arell (s) valdes att jämte ordföranden Hanna Broberg (m) justera dagens protokoll. Justeringen äger rum den 20 februari.
Anmäldes att protokoll fört vid stadsdelsnämndens sammanträde den 24 januari 2008 justerats den 30 januari.
____________________________
Ersättaren Cecilia Önfelt (c) anmälde en skrivelse angående inköp av gatudammsugare.
Dagordningen fastställdes.
__________________________
Diarienummer 002-55/2008
Ett förslag om att bygga om huset vid lekparken i Vasaparken till café eller restaurang anmäldes.
Stadsdelsnämndens beslut
Medborgarförslaget överlämnas till stadsdelsförvaltningen för besvarande.
Förslag till beslut
Ordföranden Hanna Broberg (m) föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta att överlämna förslaget till stadsdelsförvaltningen för besvarande.
___________________________
Diarienummer 100-45/2008
Verksamhetsberättelsen godkänns.
Stadsdelsnämnden begär ombudgetering av 0,7 mnkr för förberedelse av ny vårdform inom socialpsykiatrin.
Stadsdelsnämnden begär ombudgetering av 0,4 mnkr avseende stimulansbidrag för utbyggnad inom förskola.
Ledamöterna Hans Enroth (v) och Yildiz Kafkas (mp) reserverade sig mot beslutet.
Vice ordföranden Lars Arell m.fl. (s) anmälde ett särskilt uttalande.
Ärendet
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 februari 2008.
Verksamhetsberättelsen är en redovisning av hur stadsdelsnämnden har bidragit till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål samt en analys av utfallet.
Stadsdelsnämnden uppvisar inte en budget i balans för verksamhetsåret 2007 och har därmed inte nått uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål som rör ekonomisk hushållning och sänkt skatt. Nämndens mål för verksamhetsområdena i övrigt är i huvudsak uppfyllda.
Ordföranden Hanna Broberg (m) föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med stadsdelsförvaltningens förslag.
Ledamoten Hans Enroth (v) lade fram ett förslag till beslut och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Ledamoten Yildiz Kafkas (mp) lade fram ett förslag till beslut och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Beslutsgång
Ordföranden Hanna Broberg (m) ställde förslagen mot varandra och fann att stadsdelsnämnden hade beslutat i enlighet med ordförandens förslag.
Ledamoten Hans Enroth (v) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:
I huvudsak godkänna förvaltningens förslag beslut.
Därutöver anföra följande:
Det är inte någon överraskning att bokslutet för år 2007 slutar med ett underskott på 7,7 miljoner kr. Omsorgen och vården av äldre minskar inte för att beräkningarna av kostnaderna minskar. Detta är naturligtvis ett resultat av skattesänkningen.
Ett annat resultat av en prutad budget är barngruppernas storlek. Den förra majoritetens strävan av 14 barn per grupp oavsett ålder har nu blivit endast 14 barn i småbarnsgrupperna och hela 18 barn i de större grupperna. Detta är oacceptabelt. Lärarna i grundskolan anser att en idealisk skolbarnsgrupp är 15 elever. Att då tillåta så stora grupper som 18 barn i förskolegrupperna kan inte anses som ansvarsfullt.
Vänsterpartiet har också konstaterat att endast 70 % av tillfrågade anhörigvårdare anser sig nöjda med information och stöd. Anledningen till detta är mycket otydlig. Varför redovisas inte vad de 30 % missnöjda anser om information och stöd?
Ledamoten Yildiz Kafkas (mp) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:
Delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
Äska medel från centrala reserven för att kunna finansiera ytterligare personal för att bemöta överbelastningen inom området som berör LASS-ärenden.
Äska medel från centrala reserven för att bemöta det akuta behovet inom äldrevården.
Avknoppningar av förvaltningens verksamheter som de sker nu strider mot kommunallagen och ska omedelbart stoppas.
Syftet med verksamhetsberättelse är att se om åtagandena och målbeskrivningen i föregående verksamhetsplan är uppfyllda. Det är viktigt att redovisningen är heltäckande och inte ger upphov till olika tolkningar.
Även om verksamhetsberättelsen inte är heltäckande vad gäller redovisningen av resultaten är det lätt att förstå den krisartade situationen, främst inom äldreomsorgen med (-12,5 miljoner kronor), handikappsområdet (- 4,2 miljoner kronor), social omsorg för barn och unga (-4,1 miljoner kronor) och hemtjänsten. Det är också beklämmande att de största problemen ligger just inom dessa områden som var majoritetens flaggskepp. Majoritetens s.k. prioriterade områden är redan från början underfinansierade, då är det inte svårt att räkna ut resultatet av de övriga verksamheterna, t.ex. miljö- och ungdomsverksamheter. Vi ser nu med all tydlighet det som vi tidigare varnat för, att den borgerliga majoritetens omorganisation, centralisering och utarmning av förvaltningens personella resurser och kompetens främst drabbar miljön och de mest utsatta i samhället. 250 miljoner kr. har avsatts för omstruktureringar som inte gynnar verksamheternas kvalitet. Dessa pengar skulle ha kunnat betyda mycket för förbättringar av vård och omsorg inom stadsdelen. Efter den dyra omorganisationen har Agenda 21-samordnare avskaffats och stadsdelens miljöarbete reducerats till att ta fram en parkplan och att anlita en entreprenör för skötseln av parkerna. Alla delar av de sociala omsorgsverksamheterna visar stora underskott.
Vi anser att flera av målen inte är helt uppfyllda trots att de i verksamhetsberättelsen genomgående kommenteras som ”uppfyllda”. Som exempel på detta kan nämnas följande:
Stadsdelens mål för år 2007
· Flyktingsmottagande: Andelen invandrare som har praktik/arbete kombinerat med svenskundervisning ska öka i jämförelse med 2006 års utgång
Kommentar: Detta mål slås ihop med målet för flyktingsmottagning och ett positivt resultat anges för arbetet med flyktingar, medan inga kommentarer finns angående arbetet med ”vanliga invandrare” och insatser för att stödja dem i deras utbildning i svenska och på arbetsmarknaden. Det saknas tillräckliga uppgifter om vilka insatser som görs för invandrare för att överhuvudtaget kunna dra någon slutsats. De olika grupperna kan behöva olika insatser. Det verkar som förvaltningen hamnat i en begreppsförvirring i frågan om skillnaden mellan flykting och invandrare och slagit ihop dem.
Stadsdelens mål
· Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder: Alla som är socialbidragsberoende p.g.a. arbetsbrist ska garanteras en snabb insats.
Kommentar: Efter sammanslagningen av verksamheten för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad i Norrmalm, Östermalm och Kungsholmen rapporteras nu att bidragshushåll i Norrmalm minskat med 26 % jämfört med december 2006, dock utan att ange om minskningen av bidragen är ett resultat av faktiska förbättringar i de enskilda hushållens situation eller den hårda attityden som majoriteten tillämpar. Man kan alltid minska kostnader genom att inte göra några insatser. Vad händer med dem som inte får ekonomiskt bistånd? Finns det någon uppföljning? Ökar antalet hemlösa eller sjuka? Stadsdelens mål
· Verksamhet för barn och ungdom/kultur och föreningsverksamhet:
Alla barn och ungdomar ska erbjudas en god och varierad fritidsverksamhet och ges möjlighet att uppleva och själva utöva former av kultur.
Kommentar: De redovisade aktiviteterna motsvarar inte det behov som finns inom verksamheten barn och ungdom. Det är inte så, som redovisas i tjänstutlåtandet, att alla barn som har behov fått möjligheten till fritidsverksamhet och till att utöva olika former av kultur. Vi har bara fått redovisning av några vällovliga verksamheter av tillfällig karaktär såsom enstaka evenemang, typ vid Astrid Lindgrens 100-årsfirande eller enstaka teaterföreställningar. Utöver det anges ekonomiskt bidrag till Birkagården och hänvisning till bibliotekets skrivar- och tecknarkurser, utan att ange hur många som utnyttjar dessa och hur ofta. Det som behövs i barn- och ungdomsverksamheterna är kontinuitet, för att utveckla ungdomarna som individer och som sociala varelser samt för att förebygga social utslagning. Stadsdelens barn- och ungdomsverksamhet bör sikta på att erbjuda barn och ungdomar stimulerande verksamheter som är kontinuerliga snarare än tillfälliga aktiviteter, och ha en dynamiskt uppsökande verksamhet som fångar upp även de ungdomar som inte är intresserade av att delta i skrivar- och tecknarkurser.
Vi saknar även en utvärdering av varför antalet sökande till sommarkollo minskat kraftigt under de två senaste åren? Finns det inte längre behov för en sådan verksamhet eller är det brister i verksamhetens innehåll?
· Stadsmiljöverksamhet
Metoder för medborgardialog ska utvecklas. Barnperspektiv och mobilitetsfrågor ska lyftas fram i planprocessen för Norra stationsområdet.
Kommentar: Vi undrar varför majoriteten vill uppfinna hjulet en gång till, när majoriteten avskaffade en välfungerande Agenda 21-verksamhet som jobbade både för dialog med medborgarna, tog barnperspektivet på allvar, arbetade med mobilitetsfrågor och mycket annat för att uppnå ett hållbart samhälle?
Det är också talande för majoritetens brist på engagemang och satsningar inom miljöområdet att på sid. 22(32), under rubriken ”En trygg och snygg stad”, får miljöavsnittet knappt två rader.
· Högre kvalitet i omsorgen
Kommentar: Siffrorna i verksamhetsberättelsen talar sitt tydliga språk om måluppfyllelsen inom omsorgen:
Underskott med -12,5 miljoner kronor inom äldreomsorgen, - 4,2 miljoner kronor inom handikappområdet, -4,1 miljoner kronor social omsorg för barn och unga. Ytterligare en förlustpost är hemtjänsten p.g.a. att anslagen är mindre än behovet. Med så stora underskott kan ingen verksamhet bedrivas tillfredsställande.
Redovisningen av stöd och service till personer med funktionsnedsättning är oroande. Nästan hälften av de intervjuade (6 av 14) har ingen arbetsplan, i 5 fall av 14 har inte hemtjänsten utsett någon kontaktperson åt brukaren och ca 4 av 14 vet inte när man ska kontakta sin biståndshandläggare.
· Valfriheten ska öka
Medborgaren ska ha tillgång till tydlig och lättillgänglig information om nämndens egna verksamheter och privata alternativ för att underlätta det egna valet
Kommentar: Så länge kommunen/stadsdelen själv inte får delta i anbudsgivning vid upphandling av tjänster finns det snart inga kommunala verksamheter kvar för valfrihet. Majoritetens egentliga syfte med ”valfrihet” är att utföra upphandlingar som vänder sig endast till privata företag, utan konkurrens från kommunen själv, och att sälja ut kommunala verksamheter i rask takt varmed omöjliggörs kommunens rådighet över allmänna intressen. Miljöpartiet har tidigare varnat för att avknoppningar kan strida mot kommunallagens likställighetsprincip (2 kap. 2 § KL) och mot förbudet för kommunen att stödja enskilda näringsidkare (2 kap. 8 § 2 st. KL). Vi uppmanar majoriteten att utreda saken ordentligt innan man genomför några avknoppningar.
Personalens arbetsmiljö
Vi är oroade över den ökade andelen av sjukfrånvaron, uppgående till 10 % (!) under andra halvåret 2007, och ser en koppling mellan otrygga och ohälsosamma arbetsförhållanden och frånvaro. De organisationsförändringar vars främsta sikte är försäljningar, avknoppningar och nedrustningar av kommunala verksamheter måste rimligen ha påverkat personalens hälsa. Det framgår inte av verksamhetsberättelsen vilken typ av sjukdomar som dominerar i den totala frånvarobilden. Här behövs en djupare undersökning för att komma åt problemet.
Ett annan orosmoment är anmälan om lönediskriminering samt övertalighet bland personalen. Vi önskar att förvaltningen rapporterar utgången av ”diskrimineringsärendet” till nämnden. Vad gäller övertalighet har vi svårt att acceptera att 21 personer identifierats som övertaliga i förvaltningen, just i de områden som betraktas dels som kärnområden, dels där det råder brist på personal för att bemöta arbetsbördan; 4 vårdbiträden, 2 undersköterskor, 1 sjukgymnast, 1 markupplåtare, 1 inspektör, 1 handläggare för bygglov- och markupplåtelseärenden, 1 avdelningschef (stadsmiljö), 1 enhetschef (äldreomsorg), 1 friskvårdskonsulent, 3 specialpedagoger, 1 projektsamordnare, 2 sjuksköterskor, 1 biträdande registrator och 1 kassör. Vissa av dem har fått andra uppgifter men nästan hälften har mer eller mindre tvingats att sluta. Allt detta hänvisas till omstruktureringar inom staden som vi så länge kritiserade.
Sammanfattningsvis vill vi anföra följande:
Verksamhetsberättelsen visar med all önskvärd tydlighet att majoritetens budget varit orealistisk. Att sänka skatten och samtidigt behålla kvaliteten på stadens verksamheter är ett mål som har visat sig omöjligt att uppnå. Miljöpartiet ställde sig redan från början skeptiskt till den sänkta skatten och den allt trängre kostymen som mer strävade efter effektiviseringar än kvalitetshöjningar inom viktiga kärnområden.
Det visar sig också att det är de svagare grupperna som blir lidande av en underdimensionerad budget. Den sociala omsorgen gällande barn och ungdomar ger ett underskott, trots att man i förvaltningens berättelse uttrycker att man försökt skära ned på denna genom att minska vårdtider. Trots att man tullat på kvaliteten och därmed omsorgen för denna grupp lyckas man alltså inte leva upp till den borgerliga budgeten. Äldreomsorgen visar sig också vara underbudgeterad och förmodligen ett svårlöst problem då det är svårt att planera kostnaderna för de äldre. Återigen hävdar vi inom miljöpartiet att denna grupp riskerar betydande kvalitetssänkningar genom den borgerliga budgeten. Även stöd och service till vuxna med funktionsnedsättning har visat sig vara en post som svårligen kan planeras och därför redovisas ett underskott.
Vi menar att lösningen på Norrmalms stadsdels budgetunderskott inte ligger i ytterligare effektiviseringar och besparingar utan i att staden lägger en realistisk budget i förhållande till den service, vård och omsorg som dess medborgare har rätt att kräva.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Lars Arell m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande:
Efter det första året med borgerlig majoritet på Norrmalm står det klart att budgeten spricker. Det underskott som nu redovisas stämmer nästan på kronan med den summa som vi socialdemokrater i vår budgetreservation ville tillföra budgeten för 2007. Högeralliansen valde istället att sänka skatten, och det gick som det brukar när moderaterna får styra: kraftiga underskott i de offentliga finanserna, oro och nedskärningar för personalen och sämre service för medborgarna.
Idag återstår att se vilken verksamhet som ska bantas för att täcka det nuvarande underskottet. Imorgon kommer ytterligare nya underskott till följd av ännu en skattesänkning i kombination med utsvävande löften om bättre service. Tillskottet till äldreomsorgen i budgeten för 2008 täcker knappt halva lönekostnadsökningen. Vad blir det då av löften om generösare riktlinjer för tillgång till hemtjänst och plats på servicehus? Och hur hanteras de växande barngrupperna i förskolan samt den uppenbara risken att barnomsorgsgarantin spricker?
När ska moderaterna lära sig att det inte går att äta upp en bit av kakan och ändå ha hela kvar? En majoritet som lovar både lägre skatt och mer service är helt enkelt inte trovärdig. Verksamhetsberättelsen 2007 för Norrmalms stadsdelsnämnd är beviset för detta. Kommer moderaterna nu att ta sitt
samhällsansvar genom att hålla hög kvalitet i den kommunala servicen och samtidigt få ekonomin att gå ihop? Om historien är en god vägledare befarar vi socialdemokrater att svaret är nej. Då kommer moderaterna i februari 2009 som finansiering av dagens skattesänkningar att besluta om ytterligare nedskärningar för de mest utsatta och de med störst behov. Det är de Nya Moderaternas nya Sverige som växer fram med skrämmande fart.
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
Diarienummer 012-699/2007
Enheternas kvalitetsgarantier för år 2008 godkänns.
Ledamoten Yildiz Kafkas (mp) reserverade sig mot beslutet.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 februari 2008.
Samtliga enheter ska i sina verksamhetsplaner ange så kallade åtaganden. De enheter vars verksamhet riktar sig direkt till brukarna, ska sammanställa dessa åtaganden i en kvalitetsgaranti. Genom kvalitetsgarantierna får brukarna bland annat veta vilken service och omsorg de kan förvänta sig av enheten och hur brister rättas till om enheten inte lever upp till sina åtaganden.
I ärendet föreslås kvalitetsgarantier för enheterna inom barn och ungdom, vård och omsorg samt för specialistgruppen (konsumentvägledning, boutredning, folköls- och tobakstillsyn samt budget- och skuldrådgivning).
Reservation
I alla enheters kvalitetsgarantier införa en passus om hur återkoppling skall ske för att brukaren skall veta att hennes/hans synpunkter har blivit synliggjorda.
Det är mycket positivt med åtaganden genom ”Kvalitetsgarantier”. För att det ska tjäna sitt syfte, nämligen att få ökat antal nöjda brukare, bör dessa garantier förmedlas till dem som berörs av verksamheterna. Kvalitetsgarantier som presenteras i ärendet redovisar hur förvaltningen anser sig ha uppfyllt målen som bestäms genom kommunfullmäktigebeslut, nämndens verksamhetsplaner och enheternas verksamhetsplaner. Som genomförandemetod används vanligen brukarundersökningar samt dokumentation av synpunkter och klagomål från brukarna. Man anger även att uppföljningen av åtaganden och kvalitetsgarantier redovisas på en övergripande nivå i samband med tertialrapporter och i verksamhetsberättelser. Det sägs däremot inte mycket om hur brukarna kan informeras om kvalitetsgarantier och vad som har hänt efter att de intervjuades. Vi föreslår därför att förvaltningen finner ett sätt att informera personer, som bidragit med sina synpunkter, om hur deras synpunkter har beaktats i ”Kvalitetsgarantier”.
Vissa enheter redovisar hur återkoppling skall ske men långt ifrån alla. Som brukare är man givetvis intresserad av att de synpunkter man kommer med tas på allvar, tas tillvara och att en eventuell förändring genomförs. Hur detta skall ske borde tydligare framgå i samtliga enheters kvalitetsgarantier.
Diarienummer 302-46/2008
Stadsdelsförvaltningen får i uppdrag att förprojektera ett gruppboende för äldre enligt tjänsteutlåtandet.
Stadsdelsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om 0,5mnkr för förprojektering.
Stadsdelsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om 0,6mnkr för tomgångshyror.
Inom Riddargårdens vård- och omsorgsboende finns tio kvarvarande servicehuslägenheter. Förvaltningen anser inte att det finns möjlighet att med endast ett fåtal servicehuslägenheter få till stånd ett fullvärdigt servicehusboende i likhet med vad som finns vid Väderkvarnens vård- och omsorgsboende. För att bättre kunna samordna de personella och ekonomiska resurserna i huset föreslås därför att stadsdelsförvaltningen får i uppdrag att genomföra en förprojektering avseende ombyggnation av resterande servicehuslägenheter till ett gruppboende för äldre med demens. Kostnaden för ombyggnationen beräknas uppgå till ca 6,0mnkr.
Diarienummer 006-22/2008
Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Vice ordföranden Lars Arell m.fl. (s) reserverade sig mot beslutet.
Ledamöterna Andreas Nilsson (s) och Tara Twana (s) samt ersättarna Carolina Gómez Lagerlöf (s) och Claudio Skubla (s) anmälde ett särskilt uttalande.
Ledamoten Yildiz Kafkas (mp) anmälde ett särskilt uttalande.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 februari 2008 .
Kommunstyrelsen har begärt yttrande från samtliga stadsdelsnämnder med anledning av ett förslag till revidering av stadens riktlinjer för handläggning av adoptionsärenden. De ändringar som nu föreslås handlar bl.a. om att i ett tidigt skede ha ett personligt informationssamtal med de sökande, om vilken betydelse de sökandes ålder ska tillmätas och om nätverkets betydelse i de fall den sökande är ensamstående.
Förvaltningen är i allt väsentligt positiv till de föreslagna riktlinjerna men efterlyser ett närmare resonemang om betydelsen av de sökandes ålder, särskilt när det är frågan om s.k. förnyade medgivanden. Förvaltningen tycker också att man i riktlinjerna ska ta upp frågan om hur man ska hantera ansökningar som avser medgivande för adoption av flera barn samtidigt. Även frågan om vilka krav som ska ställas på de sökande för att eventuellt ta emot ett barn med funktionsnedsättningar bör belysas.
Vice ordföranden Lars Arell (s) lade fram ett förslag till beslut från socialdemokraterna och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Vice ordföranden Lars Arell m.fl. (s) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:
Besvara remissen i huvudsak i enlighet med förvaltningens förslag.
Med ändring av förvaltningens förslag vad avser riktlinjerna för hur sökandens ålder ska bedömas anföra följande:
Frågan om vilken betydelse de sökandes ålder ska tillmätas vid bedömningen av deras lämplighet har diskuterats under många år och särskilt på senare år då allt fler av de sökande kommit upp i den ålder då de flesta inte kan räkna med att få biologiska barn. Det är därför glädjande att Regeringsrätten nu kommit med ett klargörande i frågan. Trots detta kan det finnas gränsfall där det är svårt att avgöra hur stor vikt som ska läggas vid den sökandes ålder vid bedömning av deras lämplighet och omsorgsförmåga.
I sin dom framhåller regeringsrätten att det är viktigt att åldersstrukturen i adoptivfamiljen inte alltför mycket skiljer sig från de flesta andra familjers. På Norrmalm, och i Stockholm som helhet, är det idag mycket vanligt att skaffa barn när åtminstone den ena föräldern är betydligt äldre än de åldersgränser som anges i riktlinjerna. Vi anser därför att riktlinjerna bör utformas så att adoptioner kan medges så länge de blivande adoptivföräldrarnas ålder inte avviker alltför mycket från vad som är vanligt bland övriga familjer.
Särskilda uttalanden
Ledamöterna Andreas Nilsson (s) och Tara Twana (s) samt ersättarna Carolina Gómez Lagerlöf (s) och Claudio Skubla (s) lämnade följande särskilda uttalande:
Enligt FN:s barnkonvention, som är vägledande för all internationell adoptionsverksamhet ska barnens bästa sättas i främsta rummet. Denna ansats stämmer väl överens med de reviderade riktlinjerna så länge vi ensidigt utgår ifrån svenska förhållanden.
Det är dock önskvärt att de internationella förhållandena och den verklighet som de föräldralösa barnen lever i ges större tyngd när barnkonventionen tolkas.
Det finns betydligt fler barn i världen som lever sina liv på barnhem än vad det finns vuxna människor som är beredda att adoptera dem. Enligt Adoptionscentrum finns det i dag 20-200 miljoner övergivna och föräldralösa barn i världen. Av dessa är det mindre än 40 000barn per år som ges möjlighet att få nya föräldrar någonstans i världen. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, kom endast 879 av dessa barn till Sverige år 2006.
Varje ansökan om adoption som vi avslår, är i princip ett nej till ett föräldralöst barn längre bak i kön.
Att åberopa FN:s barnkonvention och samtidigt avslå ett medgivande om adoption – enbart för att den sökande är 42, 45 eller 47 år – går inte ihop. Kraven på den sökande bör i högre grad än i dag ställas mot den förmodade vinst som det skulle innebära för ett föräldralöst barn att få en ny start i en ny familj i Sverige.
Vi vill se regler som gör det möjligt att hjälpa fler föräldralösa barn att finna ett hem istället för att ensidigt försöka finna formlerna för den perfekta svenska föräldern, och uppmanar kommunstyrelsen att verka för detta.
Ledamoten Yildiz Kafkas (mp) lämnade följande särskilda uttalande:
Vi ställer oss helhjärtat bakom stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande och välkomnar en revidering av riktlinjerna för adoptionsärenden. Vid hantering av dessa ärenden har det många gånger varit mycket svårt att ta ställning till hur stort värde man ska fästa vid adoptivförälderns/föräldrarnas ålder.
I en nyligen avkunnad dom i Regeringsrätten hänvisar man frågan om avgörandet till det som anges i regeringspropositionen från år 2003, där man anser 42 års ålder som lämplig gräns med viss flexibilitet när det gäller ett syskon eller ett känt barn (syskon, släkting- eller sommarbarn).
Ett förtydligande i detta avseende och övrigt har varit nödvändigt dels för att göra den känsliga hanteringen så rättvis som möjligt, dels för att undvika lång väntan för dem som vill adoptera ett barn utan att kunna någorlunda bedöma sin chans att få ett barn. Vi vill dock uppmärksamma på faran i att fixera alltför mycket på åldern i jämförelse med andra egenskaper som är av större betydelse för barnet. Människor har olika mentala och fysiska förutsättningar, även om de är i samma ålder.
Diarienummer 006-23/2008
Kommunstyrelsen har begärt yttrande från samtliga stadsdelsnämnder och några facknämnder med anledning av stadsledningskontorets uppföljning av ändringar i allmänna ordningsföreskrifter för Stockholms stad vad gäller frågan om alkoholförtäringsförbud på offentlig plats.
Av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande framgår inte att kommunfullmäktiges senaste beslut om ändring i de lokala ordningsföreskrifterna innebar att antalet områden och platser där alkoholförtäring inte längre är tillåten utökades väsentligt.
Vad gäller Norrmalm kan förvaltningen konstatera att alkoholförtäringsförbudet sannolikt haft effekt i Monica Zetterlunds park. I övrigt har förvaltningen inte sett några direkta effekter av att alkoholförtäring inte längre är tillåten på ett stort antal platser inom stadsdelen. Förvaltningen anser inte att det finns anledning att ytterligare utöka antalet ”förbudsområden”.
Diarienummer 500-739/2007
Vice ordföranden Lars Arell m.fl. (s) samt ledamöterna Hans Enroth (v) och Yildiz Kafkas (mp) reserverade sig mot beslutet.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 februari 2008.
Kommunstyrelsen har begärt yttrande från samtliga stadsdelsnämnder med anledning av ett förslag till riktlinjer för ett köhanteringssystem inom vård- och omsorgsboenden.
För att hantera köerna anser förvaltningen att det krävs ett anpassat IT-system samt en tydlig och strukturerad information om valfrihet och kösystemet. Förvaltningen anser vidare att den föreslagna funktionen som köhandläggare ska vara centralt placerad och att en kombination av kötid och närhetsprincipen ska vara avgörande för vilket boende den enskilde kommer att erbjudas. Det är också viktigt att det av riktlinjerna tydligt framgår vad som gäller när en kö är stängd och att begreppet ”likvärdigt boende” förtydligas. Enligt förslaget har den enskilde tre dagar på sig att tacka ja eller nej till erbjuden plats. Ur ett utförar-/beställarperspektiv är det en lång tid och förvaltningen anser därför att staden bör se över tidsgränserna så att dessa kommunicerar med de ekonomiska villkoren för utförare.
Vice ordföranden Lars Arell (s) lade, med stöd av ledamoten Yildiz Kafkas (mp), fram ett förslag till beslut från socialdemokraterna och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Reservationer
Vice ordföranden Lars Arell m.fl. (s) och ledamoten Yildiz Kafkas (mp) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:
I huvudsak besvara remissen i enlighet med förvaltningens förslag.
De föreslagna riktlinjerna utgör ännu ett exempel på hur ännu inte färdigtänkta förslag presenteras utan att kostnader eller konsekvenser för de äldre redovisas. De personer som ska utnyttja det föreslagna kösystemet är äldre som har ett så stort omvårdnadsbehov att det inte går att tillgodose genom hemtjänst eller boende på servicehus. För dessa personer skapas en möjlighet att sedan man redan fått plats på äldreboende ställa sig i kö för att än en gång flytta. Få äldre med så stora omvårdnadsbehov lär vilja flytta två eller tre gånger även om de erbjuds att ställa sig i tre köer. Att bara ge de äldre tre dagar på sig att ta ställning till ett erbjudande om plats på vård- och omsorgsboende visar också att det inte är den enskilde som stått i centrum när förslaget utformats. Valfriheten tenderar att bli en chimär som endast genererar ökade kostnader för administration. Stadsdelsnämnderna måste tillföras ytterligare resurser för de nya arbetsuppgifter som tillkommer.
Ledamoten Hans Enroth (v) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att avge remissvar i enlighet med (v), (s) och (mp):s reservation till beslut vid äldrenämndens sammanträde den 18 december 2007.
Diarienummer 100-685/2007
Ledamoten Hans Enroth (v) reserverade sig mot beslutet.
Kommunstyrelsen har begärt yttrande från samtliga stadsdelsnämnder med anledning av ett förslag om att, inom servicenämnden, inrätta en för staden gemensam service för ekonomiadministration. Förslaget innebär att det blir obligatoriskt för stadens nämnder att avropa ekonomiadministrativa tjänster från inköp till utbetalning, från beställning till inbetalning, kassa och dagrapporter samt delar av systemförvaltningen av ekonomisystemet Agresso. Vissa ekonomiadministrativa tjänster föreslås kunna avropas efter överenskommelse. Enligt förslaget ska utföraransvaret för arbetsuppgifterna successivt överföras till servicenämnden under år 2009.
Förvaltningen är positiv till förslaget i sin helhet. Det är bra att den s.k. transaktionshanteringen samlas i en organisation som kan arbeta över hela staden och därigenom upprätthålla och vidareutveckla specialistkompetens inom området. Många förvaltningar, däribland Norrmalm, känner av den sårbarhet som finns vid sjukdom och semester när verksamheten ska utföras med ett fåtal personer. Förvaltningen anser dock att vissa delar av systemförvaltningen Agresso bör ske lokalt och ingå i de tjänster som frivilligt kan avropas från servicenämnden.
Beslutsgång Ordföranden Hanna Broberg (m) ställde förslagen mot varandra och fann att stadsdelsnämnden hade beslutat i enlighet med ordförandens förslag.
Delvis godkänna förvaltningens yttrande.
Dessutom har vi varnat för att all service blir sämre då kännedomen om förvaltningarnas verksamhet tunnas ut vid en centralisering.
Koncentrationen av administrationsuppgifter bereder också väg för en kommande privatisering.
En alltför långt driven specialisering ökar även risken för standardiserade och enformiga arbetsuppgifter, vilket skapar en dålig arbetsmiljö och risk för personalomsättning. Detta medför att servicen blir sämre till beställande förvaltning.
Små förvaltningar kan vinna på att köpa tjänster av serviceförvaltningen, men tjänsterna skulle lika väl kunna köpas av en annan stadsdels- eller fackförvaltning.
Diarienummer 006-21/2008
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 januari 2008.
Kommunstyrelsen har begärt yttrande från Norrmalms stadsdelsnämnd vad gäller miljö- och hälsoskyddsnämndens utredning ”Minskade utsläpp av växthusgaser i Stockholms stad år 2015”. Förutsättningarna redovisas för att ytterligare reducera utsläppen av växt-husgaser i Stockholm och målnivån 3,0 ton CO2-e per person år 2015 föreslås.
Rådigheten över att energieffektivisera finns enligt miljö- och hälsoskyddsförvaltningen främst hos stadens fastighetsägande verksamheter i form av tekniska lösningar i byggnadsbeståndet men även energisparåtgärder och energieffektivisering av transporter är betydelsefulla.
Stadsdelsförvaltningen instämmer i att det är viktigt med ett systematiskt och kraftfullt arbete från stadens sida för att minska växthusgasutsläppen. Stadens förvaltningar och bolag kan i detta arbete fungera som inspiratörer för anställda, invånare och företagare i staden. Staden bör arbeta med energisparåtgärder i alla verksamheter, ställa miljökrav vid upphandling och styra över energi- och mobilitetsfrågor i stadens stadsutvecklingsområden. Huvudansvaret för stadens växthusgasarbete bör ligga på stadsledningskontoret. Förslag till beslut
Ledamoten Yildiz Kafkas (mp) lade fram ett förslag till beslut och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Huvudsakligen bifalla förvaltningens förslag till beslut.
Förorda att flera scenarier arbetas fram för att kunna välja den lämpliga målnivån för reducering av växthusgaser.
En av de alternativa scenarierna kan vara max 2 ton per person och en annan mindre än 1 ton per person.
I beräkningen av målnivån för reducering av växthusgaser ska även de utsläpp som inte ligger inom Stockholms gränser, men som Stockholm ger upphov till räknas in, t.ex. flygresor från Stockholm.
Stadsledningskontoret får huvudansvaret för stadens arbete med växthusgaser.
Miljöförvaltningen samordnar arbetet med växthusgaser inom stadens egna förvaltningar och bolag, följer upp, samt ansvarar för information till stadens invånare.
Stadens arbete med utsläpp av växthusgaser följs upp genom delmål.
Staden tar fram en övergripande klimatpolicy, där främst betydelsen av resor, varutransporter, upphandlingar, markanvändning/stadsplanering, energislag och energiförbrukning lyfts fram.
Staden verkar för att alla hushåll – även de som inte tillhör stadens egna fastigheter – ska ha individuella el-mätare.
Staden uppvaktar Boverket för att Boverket ålägger alla fastighetsägare med att installera individuella el-mätare i sina fastigheter.
Staden vid avtal med elleverantörer ställer krav på bränsleval.
Inga nya byggnader uppförs innan energieffektiviteten garanteras genom att heltäckande och väl genomarbetade energiplaner och miljöprogram tas fram.
Staden avsätter en ”klimatfond” för att finansiera utgifter som uppstår vid genomförande av klimatåtgärder.
Intensifiera arbetet med omställningen av fossilt bränsle till förnybara energislag, t.ex. bygga en biogasanläggning i Stockholm.
Staden ställer krav på ansvariga för utsläppskällor till växthusgaser att vidta åtgärder och bekosta det, på samma sätt som man vitesförelägger andra miljööverträdelser.
Miljöförvaltningen har den 22 mars 2007 fått ett uppdrag från miljö- och hälsoskyddsnämnden att utreda vad som krävs för att reducera utsläppen av växthusgaser i Stockholm till 3,5 respektive 3,0 ton koldioxidekvivalenter, CO2-e år 2015. Nu har miljöförvaltningen redovisat resultatet i en rapport. Som man frågar får man svar. Vi undrar varför uppdraget begränsades till endast ett scenario och inte rört fler alternativ. Målnivåerna 3,5 respektive 3,0 relateras inte till någon faktagrund för att motivera varför just denna målnivå väljs som beräkningsgrund och valet av målnivån känns därför som taget ur luften. Vi anser att valet av olika scenarier måste utgå från tillgängliga vetenskapliga rön. Enligt flera studier och FN:s klimatpanel, 2007 anses 2-graders temperaturhöjning - jämfört med slutet av 1900-talet - som brytpunkten då vi befinner oss till tröskeln av en klimatkatastrof. Därför bör utgångspunkten vid beräkning av målnivån för reducering av växthusgaser vara relaterad till en temperatur som inte får överskridas.
Det vore lämpligt om majoriteten i miljö- och hälsoskyddsnämnden i sitt uppdrag till miljöförvaltningen hade krävt även alternativa scenarier för beräkning, bland dessa kunde även Sveriges största miljöorganisation, Naturskyddsföreningens ståndpunkt, d.v.s. mindre än 1 ton per person, finnas med. Enligt Naturskyddsföreningens beräkningar bör Sverige nationellt och internationellt driva följande långsiktiga mål:
· max 2 graders höjning av jordens genomsnittstemperatur
· max 400 ppm växthusgaser
· max 1 ton växthusgaser i utsläpp per person och år
Mycket riktigt understryker miljöförvaltningen vikten av transporter, energi, upphandlingar och samordning. Samtidigt utesluter man i beräkningen stockholmarnas flygresor utomlands och varor som produceras utomlands men förbrukas i Sverige. Dessutom tas inte effekterna av stockholmsföretagens utsläpp av växthusgaser och deras negativa klimatpåverkan med i beräkningen om dess verksamheter ligger utanför kommungränser eller utomlands.
En större uppmärksamhet borde i sammanhanget fästas på stadens fysiska planering och dess inverkan på energianvändning och växthusgaser. Det är fel som miljöförvaltningen i rapporten antyder att staden inte har rådighet över fastigheter som staden inte själv äger. Även om staden hyr eller arrenderar från annan finns det möjligheter att påverka genom att göra miljövänliga val. Vi är övertygade om att staden har större möjlighet att påverka även aktörer utanför sina förvaltningar och bolag genom effektiva informationsfunktioner. Vi beklagar att den politiska majoriteten avskaffat Agenda 21-samordnarna som har betytt mycket för miljöarbetet och attitydförändringar i Stockholm. Energicentrum som finns idag arbetar endast gentemot stadens egna förvaltningar och bolag. Någon tydlig aktör för utåtriktad information och rådgivning finns inte längre. I detta sammanhang kan det vara önskvärt att staden uppvaktar Boverket för att Boverket ålägger alla fastighetsägare att installera individuella el-mätare i sina fastigheter. Även investeringsbidrag till fastighetsägarna kan diskuteras.
Tyvärr beaktas inte idag miljö- och klimataspekterna tillräckligt vid markupplåtelser. Vi är övertygade om att villkor som ställs vid markupplåtelser har stor betydelse i de miljö- och klimatkonsekvenser dessa verksamheter senare ger upphov till.
Idag kan vi konstatera att trots alla goda intentioner att spara energi, omställa bränsleförbrukningen från fossila till miljövänligare energikällor och därmed minska växthuseffekten, planeras i Stockholm utan att dessa aspekter beaktas i tidigt planskede. Här borde staden ta ett helhetsgrepp och skapa förutsättningar för att stadens alla förvaltningar och bolag drar åt samma håll. Ett sätt kan vara att ta fram en för staden övergripande klimatpolicy där olika faktorer som påverkar klimatet och ett förhållningssätt att undvika negativa aspekter fastställs som gemensamma principer vid upphandlingar, planering av nya byggnader och infrastruktur, modernisering av energikällor och teknik, bilpooler, planera för att underlätta för kollektivtrafik, infartsparkeringar och andra åtgärder för att minska användningen av fossilt bränsle och energiförbrukning.
Det är anmärkningsvärt att staden fortfarande upplåter mark till verksamheter utan att ställa några krav redan vid markupplåtelsen. De eventuella miljökonsekvensbeskrivningarna saknar i praktiken verkan och många projekt får markupplåtelse och löfte innan fördjupade översiktsplaner som ska ange de övergripande riktlinjerna hinner tas fram, t.ex. etapp 1, affärscentrum vid Norra Stationsområdet. Hela Norra Stationsområdet som borde vara en ny, modern mönsterstadsdel saknar viktiga dokument som energiplan, förslag till miljöanpassad teknik, infrastruktur för avfall och miljöprogram som Hammarby sjöstad hade redan i början av planeringen. Vi saknar i den aktuella rapporten studier på den fysiska planeringens effekter på utsläppen av växthusgaser och energiförbrukning. Den fysiska planeringens betydelse ökar ytterligare inför den befarade höjningen av havsytan som följd av den globala uppvärmningen.
Samma likgiltighet kan man konstatera vad gäller vägbyggen. Vi vet att trafiken utgör en stor del av utsläppen av växthusgaserna, men ändå fortsätter staden att släppa fram byggandet av nya motorvägar, i stället för att som en stor stad verka hos regeringen och berörda myndigheter för att finna vägar till en hållbar trafikinfrastruktur. En sådan åtgärd kan vara omställning av godstransporter från lastbilstransporter genom staden till järnvägstransport. Så vitt det är känt har Banverket inga planer inom detta område. Stockholms stad borde vara mer aktiv i att driva frågan. Samma sak gäller satsningar på kollektivtrafik som Stockholm kunde vara mer drivande på i sina kontakter med landsting, SL och SJ.
Vi är mycket förvånade över en del synpunkter i växthusrapporten som kommit in till miljöförvaltningen. Där anger några av stadens egna förvaltningar att som åtgärd för energisparande ska ”elräkningen inkluderas i hyran”. Det är precis vad man inte bör göra. I stället bör man i varje hushåll ha individuella el-mätare som visar vad man själv förbrukat och därmed ge incitament att spara energi. Om stadens egna förvaltningar inte är medvetna om denna fråga kan det vara på sin plats att se över vad stadens Energicentrum ska ha för uppgift.
Stockholm förfogar över stora mängder biologiskt avfall som man med fördel kunde använda i biogasproduktion. Nu går allt förlorat som vanligt avfall och belastar kommunen med behandlingskostnader (förbränningskostnader) istället för att utgöra källan till ett förnybart energialternativ. Den energi som utvinns genom att förbränna mat och övrigt organiskt avfall är försumbart i jämförelse med vilka vinster kommunen skulle få om man producerade biogas. Stockholm, med sin stora befolkning och tillgång till enorma mängder biologiskt avfall borde gå i bräschen för att bygga en egen biogasanläggning. Det finns redan goda exempel från andra kommuner i landet. Det största hindret för att bygga en biogasanläggning i Stockholm verkar främst ligga i brister på samordning mellan olika aktörer samt stadens delägarroll med Fortum i Högdalens värmeverk som får bra betalt från kommunen för att bränna ner matavfallet, eftersom det betraktas som ”behandling” av vanligt avfall.
Det av oss föreslagna ”klimatkontot”, punkt 13, kan delvis finansieras genom hushållning med kommunens resurser, t.ex. genom att vid utarrendering eller försäljning av kommunegendomar använda marknadspriser.
_____________________________
V Förslag till bes
Förslag på det uppdrag som
Diarienummer 006-70/2008
Kommunstyrelsen har begärt yttrande från bl.a Norrmalms stadsdelsnämnd med anledning av en motion från Eie Herlitz (mp) och Mats Lindqvist (mp) om en ny bytesstation för Citybanan – bygg en skyttelförbindelse mellan Slussen och Södra Station. Motionärerna önskar att en ny bytesstation skapas för Citybanan genom att en skyttelbana byggs mellan Slussen och Södra Station i en befintlig järnvägstunnel från 1800-talet. Förvaltningen ser positivt på alla förändringar som medför förbättringar för resenären vad gäller minskad trängsel, ökad bekvämlighet och tidsvinster. Därför föreslår förvaltningen att förslaget om en skyttelbana utreds vidare.
______________________________
Anmälan godkänns.
Protokoll fört vid sammanträde i Norrmalms handikappråd den 30 januari 2008 anmäldes.
Ordföranden Hanna Broberg (m) föreslog att stadsdelsnämnden skulle godkänna anmälan.
Av avdelningschefen Margareta Forsslund tillstyrkta ansökningar om alkoholserveringstillstånd anmäldes.
_________________________________
Följande inkomna / upprättade handlingar anmäldes:
Beslut från Länsstyrelsen i Stockholms Län angående tillstånd för stiftelsen S:t Peters hem för gamla att bedriva enskild verksamhet vid S:t Petershemmet på Rådmansgatan 69. Diarienummer 602-35/2008.
Markanvisning för kommersiellt ändamål inom fastigheten Vasastaden 1:16 (Norra Station) – tjänsteutlåtande från exploateringskontoret.
Skrivelse från enskild angående olaga affischering på Norrmalm. Reg.nr. 12/2008.
Svar på medborgarförslag angående en skateboardanläggning i Vasaparken. Diarienummer 013-602/2007.
Förteckning över diarieförda handlingar under perioden 2008-01-16 till 2008-02-04.
Olika enheters lokala verksamhetsplaner för år 2008 anmäldes.
Övriga frågor
· Ersättaren Cecilia Önfelt (c) anmälde en skrivelse där hon föreslår att stadsdelsnämnden ska verka för att staden ska köpa in ett antal gatudammsugare. Diarienummer 399-113/2008.
Skrivelsen överlämnas till stadsdelsförvaltningen för beredning.