Din position: Hem > Stockholms stad > Norrmalms stadsdelsnämnd > Sammanträde 2013-05-23
Tema:Hagastaden
- Projektledare Jörgen Palm från exploateringskontoret och planarkitekt Martin Edfeldt från stadsbyggnadskontoret berättar om arbetet med, kring och i Hagastaden.
- Stadsdelsdirektör Christina Rapp Lundahl informerar om stadens arbete kring oroligheterna i vissa ytterstadsområden.
______________________
Vice ordföranden Anita Lindskog (S) valdes att, tillsammans med ordföranden Alexandra Östback (M) justera dagens protokoll. Justeringen äger rum den 28 maj 2013.
Anmäldes att protokoll fört vid stadsdelsnämndens sammanträde den 18 april 2013 justerats den 23 april.
Ledamöterna Shadi Larsson och Barbro Borg (MP) anmälde en skrivelse;
- Alltför få chefer med utrikes bakgrund.
Ledamoten Shadi Larsson (MP) anmälde en övrig fråga om utomhusgym i Vanadislunden.
Dagordningen fastställdes.
Diarienummer: 1.2.4.-231/2013
Stadsdelsnämndens beslut
Medborgarförslaget överlämnas till förvaltningen för beredning.
Ett förslag om att värna om Vasaparkens naturvärde, dess roll för ro och avkoppling och att grönstråk tydliggörs, samt att möjligheten till boulspel ska återskapas, anmäldes.
Förslag till beslut
Ordföranden Alexandra Östback (M) föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med stadsdelsförvaltningens förslag.
_____________________
Diarienummer: 1.2.3.-193/2013
Skrivelsen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Ärendet
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 april 2013.
Stephan Andrén (C) har i en skrivelse till stadsdelsnämnden framhållit att samarbetet mellan hembygdsföreningarna och stadsdelsnämnderna tidigare varit mer utvecklat än vad idag är fallet. Han anser att det är angeläget att se hur samarbetet mellan stadsdelsförvaltningen och Hembygdsföreningen å Norrmalm kan utvecklas.
Förvaltningen förstår att hembygdsföreningen har många värdefulla synpunkter på olika typer av stadsmiljöfrågor och kunskaper om kulturhistoriska värden som är viktiga att beakta vid planerade förändringar i stadsmiljön. Föreningen har, liksom enskilda medborgare och andra intressenter, möjlighet att lämna synpunkter direkt till stadsbyggnadskontoret på de förslag till program och planer som upprättas. Det är i sig inget som hindrar att hembygdsföreningen tar direktkontakt med stadsdelsförvaltningen för att framföra synpunkter på de ärenden som remitterats till stadsdelsnämnden för yttrande.
Diarienummer 1.2.1.-262/2013
1. Tertialrapporten godkänns.
2. Stadsdelsnämnden begär budgetjustering om 3,4 mnkr för tillgänglighetshöjande investeringar.
3. Stadsdelsnämnden begär budgetjustering om 0,6 mnkr för projektet Vackra Stockholm.
4. Paragrafen justeras omedelbart.
Vice ordförande Anita Lindskog m.fl. (S) och ledamoten Åsa Tillberg (V) reserverade sig mot beslutet.
Ledamöterna Shadi Larsson och Barbro Borg (MP) lämnade ett särskilt uttalande.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 maj 2013.
Vice ordförande Anita Lindskog (S) lade fram ett förslag till beslut och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Ledamoten Åsa Tillberg (V) lade fram ett förslag till beslut och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Beslutsgång
Ordförande Alexandra Östback (M) ställde förslagen mot varandra och fann att stadsdelsnämnden hade beslutat i enlighet med stadsdelsförvaltningens förslag.
Reservationer
Vice ordförande Anita Lindskog m.fl. (S) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:
Vi har tagit del av den ekonomiska uppföljningsrapporten och kan notera att prognosen ser god ut i syfte att nå en budget i balans. De flesta mål är också ”grönmärkta” d.v.s. uppnådda i denna första tertialrapport.
En budget i balans uppnås p.g.a. budgetjusteringar och som vanligt sker detta från bl.a. kontot fritid och kultur vilket vi anser är helt felaktigt. De medel som budgeterats för dessa ändamål bör och skall användas för verksamhet inom detta budgetområde, d.v.s. för barn och ungdom i första hand.
Glädjande är dock att man kunnat utöka antal sommarjobb med 12 st. till 102 st. Det är dock långt ifrån tillräckligt . 2012 hade vi ca 150 st. sommarjobb för ungdomar. Inte ens då fick de ungdomar som sökte sommarjobb sina önskemål uppfyllda. Vi socialdemokrater vill erbjuda sommarjobb åt alla ungdomar som vill ha ett sådant.
Ledamoten Åsa Tillberg (V) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:
Att stadsdelsnämnden godkänner att-satserna 2-4 i förvaltningens förslag till beslut till tertialrapport 1 för 2013 samt att därutöver anföra
Förvaltningen prognostiserar en budget i balans vid årsskiftet. Det finns dock överskott i vissa verksamheter bl.a. fritidsverksamhet och, förskoleverksamhet, och underskott inom verksamhet för funktionshindrade och för personer med behov av ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd.
Tekniken är densamma som tidigare år, det vill säga att budgeten inte är i balans med mindre än att en del viktiga verksamheter som barnomsorg och fritidsverksamhet får arbeta ihop ett överskott som betalar underskottet där pengarna inte räcker. Det går ut över exempelvis barngruppernas storlek.
När det gäller äldreomsorgen så har ju ett drastiskt sparknep tagits till genom att förvaltningen har gjort sig av med servicebostäder vid Väderkvarnens äldreboende. Vi har inte sett något övertygande underlag som skulle tyda på att de lägenheterna inte behövs. Det ökar knappast heller valfriheten för äldre, särskilt som Väderkvarnen är det enda återstående kommunala servicehusboendet på Norrmalm.
Nämnden sägs bidra till målet att ”det byggs många bostäder i Stockholm”. Problemet är ju dock att det i n t e byggs många bostäder i Stockholm, tvärtom alldeles för få för att härbärgera den befolkning som finns här idag och ännu mindre för den busslast människor som slår sig ner i Stockholm varje dag. Särskilt lite byggs hyreshus som människor med normala inkomster kan bo i.
Det är bra att omkring 30 hjälpbehövande personer har blivit självförsörjande, men det är illa att det fortfarande finns drygt 200 hushåll i vår stadsdel som behöver försörjningsstöd, hälften av dem på grund av att de är arbetslösa. Någon idé om hur man ska komma tillrätta med detta finns dock uppenbarligen inte hos högeralliansen.
Särskilt uttalande
Ledamöterna Shadi Larsson och Barbro Borg (MP) lämnade följande särskilda uttalande:
Budget. Vi konstaterar att måluppfyllelsen är god. Det är positivt att årsprognosen för nämndens totala nettokostnader ryms inom budget. Dock är det inte bra att det sker så stora avvikelser inom flera av verksamhetsområdena. Stadsdelsnämndens budget, och dess fördelning mellan olika verksamheter, är en i demokratisk ordning beslutad fördelning av skattepengar, som anger hur våra gemensamma medel ska användas för att uppnå vissa resultat. Det är därför bekymmersamt när pengar tas från ett verksamhetsområde för att täcka upp underskott i andra.
Vi ser med oro på att de budgeterade medlen inom områdena stöd och service för funktionshindrade samt ekonomiskt bistånd inte räcker till och beräknas ge stora underskott på årsbasis. Oviljan från alliansens sida att se verkligheten som den är, år ut och år in, är bekymmersam. För att få en budget i balans krävs alltså även i år att vissa verksamheter urholkas för att fylla upp underskott i andra. Och särskilt bekymmersamt är att medel avsatta för kultur och fritid för barn och ungdom på detta sätt minskar med ca 4 miljoner kr.
Stadens policydokument ”Kultur i ögonhöjd” som remissbehandlades på förra nämndsammanträdet i sin nya version, handlar om kultur för, med och av barn. Alla dessa tre aspekterna skall jämställas och tillgodoses. På Norrmalm finns inte mycket kultur för och med barn. Förskolorna hänvisas huvudsakligen till aspekten ”av” barn – t ex rita, pyssla och klä ut sig. Och det innebär ett underskott på den stimulans det innebär att t ex få jobba tillsammans med utövande konstnärer och få uppleva professionella föreställningar. Barns och ungdomars fritid och kultur borde prioriteras upp och avsatta medel kunna användas för det de är avsedda för.
Vi anser att delmålet Företag ska välja etableringar i Stockholm framför andra städer i norra Europa är tänkt att avse åtgärder som på olika sätt gynnar ekonomisk verksamhet som inte annars skulle bedrivits lokalt, eller inte ägt rum överhuvudtaget. Att omvandla driftsformen för verksamheter som enbart kan bedrivas lokalt, och som ovillkorligen skall bedrivas, från offentlig till privat regi, har ingen effekt på det allmänna företagsklimatet och ingen relevans för delmålet. Dessa omfördelningar påverkar inte stadsdelens totala ekonomiska aktivitet, utan är enbart ett uttryck för alliansens ideologiska preferens för privata lösningar framför offentliga.
Miljö. För att staden ska kunna nå högt satta klimatmål samt bidra till Sveriges miljökvalitetsmål är det av stor betydelse att alla stadens nämnder och verksamheter bedriver aktivt och systematiskt miljöarbete. Som miljöpartiet påpekade när årets verksamhetsplan behandlades behöver därför miljö- och klimatkompetensen stärkas bl.a. vid stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelen bör ha resurser för att i samverkan med områdets invånare, företag och föreningar förbättra den lokala boende- och stadsmiljön samt öka medvetenheten och engagemanget för miljö- och klimatfrågor. Vår ståndpunkt är att en särskild befattning som miljösamordnare borde finnas vid stadsdelsförvaltningen.
Vi uppskattar att många verksamheter agerar miljövänligt genom att källsortera, sortera ut biologiskt nedbrytbart köksavfall och kompostera samt att varje enhet har ett miljöombud, som erbjuds vidareutbildning för att vara stöd för ytterligare miljöförbättringar. Men matavfall som sorteras ut för biologisk behandling är fortfarande alldeles för lågt.
Förskolor ska ge barn vad de behöver för att lära och utvecklas. För att uppfylla kraven ska andelen förskollärare höjas Den har sjunkit markant sett på en fyraårsperiod. År 2009 var andelen förskollärare 60 %. Vi ser också med oro på att antalet barn per anställd inom förskolan har ökat till 5,26 medan årsmålet ligger på 4,9.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att miljöpartiets förslag till budget 2013 bättre hade motsvarat de verkliga behoven.
Diarienummer 2.6.-252/2013
Stadsdelnämnden ger förvaltningen i uppdrag att fortsätta utreda flyttning av förvaltningskontoret till Odengatan 63.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 29 april 2013.
Enligt kommunstyrelsens beslut i februari om effektivisering av stadens administrativa lokaler ska nämnden utreda om förvaltningslokalerna kan flyttas till stadens lokaler i Kvarteret Spelbomskan på Odengatan 63. Förvaltningen föreslår att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att etablera nya förvaltningslokaler på Odengatan 63 och återkomma till nämnden med en avrapportering före årsskiftet.
Diarienummer 1.5.1.-187/2013
Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Vice ordförande Anita Lindskog m.fl. (S) och ledamöterna Shadi Larsson och Barbro Borg (MP) reserverade sig mot beslutet.
Ledamoten Åsa Tillberg (V) lämnade ett särskilt uttalande.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 april 2013.
Kommunstyrelsen har begärt yttrande från bl.a. Norrmalms stadsdelsnämnd med anledning av förslag till förskoleprogram för Stockholms stad.
Förvaltningen är positiv till det föreslagna förskoleprogrammet för Stockholms stad som på ett bra sätt återspeglar de mål som anges i den nya skollagen och läroplanen för förskolan. Programmet ger en bra vägledning för vidareutveckling av ett pedagogiskt och medvetet arbetssätt med fokus på barns lärande och utveckling. Förskolans uppdrag sätts i programmet in i ett framtidssammanhang vilket lyfter fram förskolan som en del i samhället. Förvaltningen anser att förskolans demokratiska uppdrag bör lyftas fram mer än det som framhålls i programmet. I vissa avseenden behövs det även en del förtydliganden i formuleringarna i programmet.
Ledamoten Shadi Larsson (MP) lade fram ett förslag till beslut och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Vi instämmer i förvaltningens yttrande, men vill tillägga vissa delar som utvecklas nedan avseende kartläggning för arbetet med flerspråkighet, kulturell förståelse och integration samt personaltäthet och utbildning.
Lärande och utveckling – Flerspråkighet i förskolan
Forskning har visat att flerspråkighet är en tillgång som bör stimuleras. Detta återspeglas i lagstiftning, skolverkets föreskrifter och metodmaterial som är framtaget av Myndigheten för Skolutveckling. I praktiken tycks dock Stadens förskoleprogram här ha samma ambitioner som tidigare – tvåspråkigheten tillgodoses genom att förskolelärarna ”uppmuntrar” familjerna att bejaka flerspråkighet, samt kartläggning (i praktiken ett formulär som fylls i årligen).
På många håll, om barnen inte har tur och har en pedagog som talar deras språk och har tur genom att den specifika förskolenheten tar reda på vilka behov som finns, kommer ”främjandet” av flerspråkighet att stanna vid att årligen fylla i denna blankett. Detta är inte tillfredställande och uppfyller inte lagstiftarens ambitioner. Det är i sig utmärkt att uppmuntra föräldrar till att använda flera språk hemma, men anledningen till att stärka flerspråkighet även i förskola och skola är att detta inte uteslutande är familjens ansvar.
I skriften Flerspråkighet i Förskolan utgivet av Myndigheten för Skolutveckling konstateras att ett förverkligande av förskolans målsättning avseende flerspråkighet förutsätter att organisation och ledning fungerar och att samhället på flera olika nivåer samverkar. Detta sker inte tillfredställande i Stockholm.
Ett praktiskt problem är att många förskolor har ett eller ett fåtal barn (kanske i olika åldrar) som delar samma främmande modersmål. Detta är ofta även det skäl som förskolorna har för att inte kunna erbjuda någon form av flerspråkig verksamhet alls.
Förskolorna har ingen kännedom om ifall det finns ytterligare barn med samma modersmål i andra, kanske närliggande förskolor, vilket ofta torde vara fallet. Eftersom Stockholm är både tättbefolkat och har en stor mängd förskolor har man jämfört med t ex landsbygd unika möjligheter att trots detta kunna erbjuda verksamhet ifall viljan och kunskapen fanns. Det borde här kunna ske såväl en kartläggning på stadsdelsnivå som förskolorna får tillgång till för att möjliggöra meningsfulla aktiviteter för fler flerspråkiga barn.
Värderingar och Trygghet
Förskoleplanen ger som sig bör uttryck för grundläggande (och lagstadgade) likabehandlings och icke-diskrimineringsprinciper. I allmänna ordalag talas också om att verka för kulturell kompetens. I Stockholm idag finns en rik flora av olika kulturer, och ekonomiskt finns alla sorters samhällsklasser representerade. Trots detta lever många Stockholmare allt mer segregerat, vilket också drabbar barn i förskoleåldern. Förutom självklarheten att inga barn får diskrimineras anser vi att förskolan mer aktivt bör arbeta för att öka möten mellan barn som växer upp i olika ekonomiska och kulturella miljöer. Ett sätt att påverka detta är aktiviteter som görs i samarbete mellan olika förskolor och olika förskolor i olika stadsdelar.
Ansvar för verksamheten och pedagogerna som förskolans viktigaste resurs
Socialdemokraterna vill se mindre antal barn per pedagog samt fler högskoleutbildade pedagoger.
Staden har det övergripande ansvaret för de kommunala förskolorna – och socialdemokraterna instämmer i att pedagogerna är förskolans viktigaste resurs. Socialdemokraterna anser att staden tydligare skall ha ett uttalat mål att öka antalet högskoleutbildade pedagoger per barn, med bibehållna eller minskade antalet personal per barn.
Staden har inte ansvar för de fristående förskolornas organisation. Det framgår dock tydligt av nyckeltal för pedagogisk verksamhet att andelen högskoleutbildade utbildade pedagoger kraftigt understiger de kommunala förskolorna.
Socialdemokraterna anser att staden, t.ex. genom informationssatsningar till föräldrar och andra berörda, skall verka för att andelen högskoleutbildade pedagoger ökar i de fristående skolorna.
Sammanfattningsvis: Socialdemokraterna vill se mindre antal barn per pedagog samt fler högskoleutbildade pedagoger.
Ledamöterna Shadi Larsson och Barbro Borg (MP) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:
Att nämnden beslutar att lämna nedanstående synpunkter som svar på remissen.
Inledning:
FN:s Barnkonvention borde vara en tydligare utgångspunkt för förskoleprogrammet. Det saknas resonemang kring exempelvis artikel 12 om barns rätt till inflytande och delaktighet. Alla barns rätt till utbildning genom förskola, inklusive papperslösa eller gömda barn, bör skrivas in i programmet.
Utveckling och lärande:
Alla barn ska uppmuntras att tro på sig själva och andra. Var och en ska få utveckla sina förmågor, utifrån sina förutsättningar, och lära sig att samarbeta där det behövs, till exempel för ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle. Alla behövs, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck, religion, etnicitet och funktionsnedsättning, och alla har något att bidra med i samarbetet.
Barn som behöver mer hjälp och stöd:
Det behövs tydligare tidsramar för hur snart insatser ska sättas in för barn som behöver mer hjälp och stöd i sin utveckling än andra. Om det sker inom en vecka, en månad eller inom ett år kan vara helt avgörande för barnets utveckling.
Pedagogisk miljö och material:
Skadliga kemikalier som finns i förskolan ska fasas ut. Barn är särskilt utsatta och känsliga för skadliga kemikalier. Stockholm ska ha som mål att samtliga kommunala förskolor ska vara miljödiplomerade och fria från gifter senast 2021. Målet ligger i linje med regeringens miljömål att skydda människor och miljö från skadliga kemikalier.
Förskolorna ska ha tillgång till pedagogiska rymliga gröna gårdar. För att säkra kvaliteten på utemiljön ska staden ta fram ett verktyg av typen ”lekvärdesfaktor”. Lekvärdesfaktor används för att värdera utemiljöerna, och kan bidra till att skapa en utemiljö som stimulerar till lek och rörelse.
Barns språkliga och kommunikativa utveckling:
Verksamheten i förskolan ska ha en global utgångspunkt och relatera till barnets bakgrund, tidigare erfarenheter och språk. Det är viktigt att även små barn får modersmålsstöd så att de ges samma möjlighet att utveckla kulturell identitet samt förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Kost, rörelse och hälsa:
Ett ekologiskt synsätt ska prägla verksamheten i förskolan. Alla förskolor ska kunna erbjuda omsorgsfullt lagad ekologisk och närproducerad mat. 50 procent av livsmedlen ska vara ekologiska och det ska finnas tillagningskök på förskolorna.
Gruppen som pedagogiskt redskap:
Barngruppernas storlek och sammansättning har stor betydelse för kvaliteten i förskolan. Det kan vara försåtligt att betrakta barngruppernas storlek och sammansättning som ett pedagogiskt redskap som därför varierar under dagen och mellan aktiviteter. Det kan försvåra full insyn och öka risken att barngrupperna allt för ofta är för stora.
Genusperspektiv:
Alla förskolor ska ha personal med genuspedagogisk utbildning. Förskolan har en unik möjlighet att motverka befästandet av könsnormer, hetronormativitet och rasism. Förskolan ska ha ett medvetet, aktivt normkritiskt arbete och ett aktivt arbete mot diskriminering. De likabehandlingsplaner som förskolorna upprättar ska innefatta samtliga diskrimineringsgrunder och användas som hjälp i det dagliga arbetet.
En förskola för storstaden:
Staden ska erbjuda helg- och nattöppen barnomsorg. Barn med nattarbetande föräldrar harbehov av en lugn, trygg och ombonad miljö i mycket liten skala med välutbildad personal.Rätten till barnomsorg är i dag starkt begränsad till dagtid vilket särskilt missgynnar ensamstående föräldrar och människor som jobbar kvällar, nätter och helger.
Systematiskt kvalitetsarbete:
Det är en brist att enbart de kommunala förskolorna och inte de fristående följs upp i stadens integrerade ledningssystem.
Ledamoten Åsa Tillberg (V) lämnade följande särskilda uttalande:
Förskoleprogrammet har en hel del pedagogiska förtjänster när det gäller förskolans eget arbete, men rådande strukturella förutsättningar begränsar kraftigt möjligheterna att genomföra programmet. Den tilltagande segregationen i boendet motverkar den mångfald som programmet talar om. En likvärdig förskola lägger grunden för en likvärdig skola. Idag står vi allt längre ifrån den visionen eftersom kunskapssegregationen tilltar i vår stad.
Det gör att man med fog kan ställa sig frågan hur programmet faktiskt kommer att kunna genomföras. Vi vill betona att det behövs ett stärkt kulturperspektiv i programmet. Kulturen kan bidra till att motverka segregation och ge fler barn möjligheter till kulturellt skapande och kulturella upplevelser.
Vi vill också föra fram att programmet inte räcker till för att stärka den röda tråden mellan förskolan och skolan, som ett led i det livslånga lärandet. Den klassmässiga och geografiska sortering av barn som börjar i förskolan och fortsätter i skolan gör att banden mellan förskolan och skolan försvagas.Hemspråkets betydelse behöver stärkas i förskolan, för att ge barn tillgång till flera språk och öka deras kulturella kompetens.
Det bör framhållas i förskoleprogrammet.Vi anser att kvalitetsfaktorer som största gruppstorlek för olikaåldrar samt personaltäthet bör skrivas in i förskoleprogrammet. Att dessutom all skrivning omkrav på tillräcklig yta ochgod pedagogisk planering av utemiljön saknas är illavarslande.
Konsekvensen av att den fysiska planeringen för barnen i vår stad inte ges uppmärksamhet eller omsorg kan vi se exempel på i flera stadsdelar. Förskolor helt utan uteplats eller nära nog utan sådan har kunnat etableras och ges tillstånd att bedriva verksamhet. Givetvis skall en förskoleplan garantera att riktlinjer inom ett så viktigt kvalitetsområde säkerställs.
Diarienummer 1.5.3.-156/2013
Vice ordförande Anita Lindskog (S) lämnade ett särskilt uttalande.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 april 2013.
Jan Valeskog (S) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att en konstgräsplan anläggs invid Norra Reals gymnasieskola och att frågan om gemensam drift och eller investering av konstgräs mellan staden, Norra Real och Norrtulls Sportklubb prövas.
Förvaltningen stödjer förslaget. Som Jan Valeskog framhåller är Norrmalm den stadsdel som har minst idrottsanläggningar i förhållande tillfolkmängden och antalet barn och ungdomar kommer successivt att öka. Det är därför angeläget att ta tillvara de möjligheter som finns för att tillgodose behovet av idrottsanläggningar. Stadsdelsnämnden kan dock inte bidra till finansiering av den föreslagna konstgräsplanen.
Vice ordförande Anita Lindskog (S) lämnade följande särskilda uttalande:
Vi är mycket positiva till förslaget i remissen och ser också med tillfredställelse på att förvaltningen tillstyrker ärendet. Det är dock mycket angeläget att finansieringen klaras ut och att projektet kan komma till stånd med det snaraste.
Diarienummer 1.5.3.-157/2013
Vice ordförande Anita Lindskog m.fl. (S) reserverade sig mot beslutet.
Ledamoten Agneta Isacsson (FP) lämnade ett särskilt uttalande.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 april 2013.
Jan Valeskog (S) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att man bygger ett tält över den bollplan som kommer att ersätta nuvarande fotbollsplan i Bellevueparken. Den nya planen kommer att ligga bakom nuvarande Socialhögskolan. En flytt av fotbollsplanen med möjlighet till åretruntanvändning skulle, enligt Jan Valeskog, vara ett sätt att något möta den stora efterfrågan som finns på platser för idrottsutövning.
Förvaltningen delar Jan Valeskogs uppfattning att det är angeläget att ta tillvara de möjligheter som finns för att bättre tillgodose behovet av idrottsytor. Förvaltningen är däremot mycket tveksam till att bygga ett tält över fotbollsplanen med tanke på att den byggnad som inrymmer Socialhögskolan är blåklassad. Som förvaltningen ser det är det också viktigt att avvakta den detaljplan som rör Hagastadens östra del.
Reservation
Vi tillstyrker remissen och menar att det är mycket angeläget att kunna utöka användningen av bollplan/fotbollsplan i skydd av ett tält. Vi vill också påpeka att ett s.k. tält är en tillfällig åtgärd som går att flytta när detaljplan över Hagastadens östra del är klar. Med tanke på den brist på hallar och fotbollsplaner som vi har i stadsdelen bör alla möjligheter tas tillvara.
Ledamoten Agneta Isacsson (FP) lämnade följande särskilda uttalande:
Vi ställer oss positiva till tältet, men håller i övrigt med förvaltningen om att avvakta detaljplanen för Hagastaden.
Diarienummer 1.5.3.-215/2013
1. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Paragrafen justeras omedelbart
Stadsbyggnadskontoret har inbjudit till samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Nebulosan 18, som ligger på Dalagatan 46. Inom fastigheten bedrivs sedan 110 år tillbaka restaurangverksamhet (le Bistro de Wasahof). Planförslaget innebär en tillbyggnad i ett plan av befintligt gårdshus för att möjliggöra en utbyggnad av restaurangverksamheten.
Förvaltningen är positiv till förslaget och vill framhålla vikten av att utformningen av tillbyggnaden anpassas till befintlig bebyggelse, som enligt stadsmuseets klassificering är gulklassad, dvs. har positiv betydelse för stadsbilden och/eller visst kulturhistoriskt värde.
Diarienummer 1.5.3.-211/2013
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 april 2013.
Stadsbyggnadskontoret har inbjudit till samråd om förslag till detaljplan för del av fastigheten Sirius 11, som ligger på Västmannagatan. Fastigheten inrymmer ett femvånings flerbostadshus mot gatan med en gårdshusutbyggnad och två mindre enbostadshus på gården. Syftet med planändringen är att bekräfta befintligt gårdshus samt tillåta en tillbyggnad om cirka 16 kvm markyta i ett våningsplan och källarplan.
Förvaltningen är positiv till den föreslagna planändringen. Det är viktigt att den planerade tillbyggnaden anpassas till övrig bebyggelse på fastigheten, som enligt stadsmuseets klassificering är gulklassad och således av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde.
Protokollet läggs till handlingarna.
Protokoll fört vid sammanträde i Norrmalms pensionärsråd den 20 maj 2013 anmäldes.
Ordförande Alexandra Östback (M) föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta att lägga protokollet till handlingarna.
Ärendet läggs till handlingarna.
Följande handlingar anmäldes:
1. Uppsägning av lokaler på väderkvarnens vård- och omsorgsboende. Protokollsutdrag från Kommunstyrelsen 17 april 2013. Diarienummer 2.6.-18/2013
2. Förteckning över diarieförda handlingar under perioden 2 april-6 maj 2013.
Skrivelsen överlämnas till förvaltningen för beredning.
Ledamoten Shadi Larsson (MP) fråga förvaltningen när det planerade utomhusgymmet i Vanadislunden kommer färdigställas.
Britt Mattsson, chef för parkmiljöavdelningen, svarade att något datum inte är fastställt men att det kommer ske före hösten 2013.