Din position: Hem > Stockholms stad > Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd > Sammanträde 2011-08-25
OBS! Den slutna delen av sammanträdet börjar kl. 17.00 - endast för nämndens ledamöter Läs mer...Allmänhetens frågestund, klockan 18.00 - 18.45Medborgarna är välkomna att ställa frågor och diskutera med politikerna i stadsdelsnämnden.
Ordföranden Bo Sundin (M) och vice ordföranden Mia Päärni (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Dag för justering 30 augusti 2011.
Anmäldes att protokollet från stadsdelsnämndens sammanträde den 16 juni 2011 justerades den 21 juni 2011.
Per Granhällen informerade tillsammans med närpolischef Erik Åkerlund – Södra Järva – och närpolischef Jörgen Karlsson – Kista – om händelser inom stadsdelsnämndsområdet under sommaren 2011.
Per Granhällen informerade bl.a. om sommaraktiviteter, sommarjobb, trygghetsarbete och anmälda brott inom området.
Ungdomsgårdar på varje sida om Järvafältet har haft öppet och Reactor har haft öppet tisdagar till och med lördagar.
Fotbollstunering anordnad av föreningen SEUKI – somaliska idrottsförbundet – var lyckad även detta år. Polisen har samarbetat med SEUKI.
Närpolischeferna informerade om hur sommaren varit ur brottssynpunkt inom Kista området respektive Rinkeby. Sammanfattningsvis har sommaren varit lugn, inga större incidenter har inträffat.
Informationen avslutades med att nämnden gavs möjlighet att ställa frågor till närpolischeferna.
Fråga 1
Anki Erdmann (V) ställde fråga om bänkar vid tre stycken träd, Rinkeby Torg. Bänkarna är nedsmutsade av fågelspillning. Vem ansvarar för att bänkarna rengörs.
Gunnar Hörnfeldt svarade att det är trafikkontoret som ansvarar för rengöringen. Trafikkontoret ansvarar för gator och torgmark.
Anki Erdmann ställde vidare fråga om träd som haft vidhängande lappar med text att träden skall tas bort vid Rinkeby Torg. Skall träden fällas?
Gunnar Hörnfeldt svarade att förvaltningen varit föremål för ett ”busstreck”. Lapparna har tagits från andra träd och fästs på träden, Rinkeby Torg. Träden skall stå kvar på torget.
Anki Erdmann fortsatte med ytterligare en fråga som gällde invigningen av Rinkeby Akademin. Varför var nämnden inte inbjuden?
Olle Johnselius svarade att Rinkebyskolan inom utbildningsförvaltningen ansvarat för utsändning av inbjudan och att det har varit problem i e-post korrespondensen.
Fråga 2
Mia Päärni (S) ställde fråga om förvaltningen hört något om bankomaten som skall komma upp i Rinkeby.
Bo Sundin svarade att SL sköter frågan dåligt och att han skall ta kontakt med SL:s politiker för ett svar.
Beslut
Nämnden godkänner denna uppföljningsrapport.
Ärendet
Efter resultatöverföring prognostiseras ett överskott om 5,7 mnkr. Överskottet beror på kommunstyrelsens beslut, i samband med tertialrapport 1, att öka stadens budget för ekonomiskt bistånd. För Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd innebär förstärkningen en ökat budget om 6,5 mnkr.
Ärendets beredning
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 augusti 2011. Dnr 1.2.1.-454-2011
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) anmälde ett särskilt uttalande.
Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) och ledamoten Anki Erdmann m.fl. (V) anslöt sig till uttalandet.
Vi Socialdemokrater noterar som tidigare under året att det främst är två verksamhetsområden som visar underskott – Omsorg om personer med psykisk funktionsnedsättning samt Äldreomsorgen.
Båda områdena avser personer som ibland behöver ett omfattande stöd av olika slag från samhället. Dessa områden borde prioriteras vad gäller resurstilldelning, medlen täcker uppenbarligen inte behoven.
Nu ansöker nämnden också i ett annat ärende om medel till äldre för öppna mötesplatser, ledsagning och promenader – aktiviteter som vi naturligtvis tycker är mycket viktiga men som borde kunna finansieras i den ordinarie budgeten.
1. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd beslutar utse enhetschef vid Rinkeby-Kista äldreboende och servicehus samt hemtjänst, utredare vid verksamhetsområdet social omsorg och utredare vid verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder samt utredare vid verksamhetsområdet omsorg om personer med funktionsnedsättning till lex Sarah-ansvariga för att ta emot rapporter enligt de nya lex Sarah-bestämmelser som införts i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) från 1 juli 2011.
2. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att ta fram preliminära rutiner för lex Sarah inom nämndens ansvarsområde.
Den 1 juli 2011 infördes nya bestämmelser om lex Sarah i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lex Sarah utvidgas till att gälla inom hela socialtjänsten inklusive verksamhet vid Statens Institutionsstyrelse (SIS). Nämnden ska utse lex Sarah-ansvariga personer som bland annat ansvarar för att ta emot rapporter om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden och fastställa rutiner för lex Sarah.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 augusti 2011. Dnr 1.2.2.-309-2011
1. Stadsdelsnämnden godkänner ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för i ärendet föreslagna insatser inom vård och omsorg om äldre personer år 2011.
2. Omedelbar justering
Regeringen har sedan år 2007 årligen avsatt medel för att stödja kommuner och landsting med att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Utifrån de förslag som inkommit från berörda enheter inom förvaltningen och de uppföljningar som gjorts av tidigare satsningar föreslår förvaltningen att nämnden för år 2011 ansöker om 462200 kronor i stimulansmedel inom området socialt innehåll.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 augusti 2011. Dnr 7.-588-2010
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på skrivelse den 18 april 2011 från Gunilla Bhur och Anki Erdmann (V).
En skrivelse från Gunilla Bhur och Anki Erdmann (V) daterad 18 april 2011 har lämnats till stadsdelsnämnden med önskan om en redogörelse för hur förvaltningen arbetar med frågor om tjejer/unga kvinnors mötesplatser i stadsdelsområdet.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 augusti 2011. Dnr 5.-217-2011
Förslag till beslut
Ordföranden Bo Sundin m.fl. (M) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Anki Erdmann m.fl. (V) föreslog att nämnden antar vänsterpartiets förslag. Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) anslöt sig till vänsterpartiets förslag.
Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden antagit förvaltningens förslag till beslut.
Reservation
Ledamoten Anki Erdmann m.fl. (V) och ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.
1. Nämnden beslutar att göra en ordentlig undersökning där man också redogör för de olika tjejverksamheterna i siffror och åldersgrupper, jämför dessa med motsvarande för de verksamheter som finns för killar i samma åldersgrupper samt undersöker hur många tjejer fältgruppen kommer i kontakt med, i vilka åldrar dessa är och jämför med hur många killar man träffar i motsvarande åldersgrupper.
2. Nämnden beslutar att göra en undersökning om tjejer/unga kvinnors behov och då vända sig till samtliga tjejer/unga kvinnor boende inom stadsdelsnämndens område i motsvarande åldersgrupper som vi bedriver verksamheter för killar i.
3. Nämnden ger i uppdrag till Brottsförebyggande rådet att göra något åt situationen på Rinkeby torg.
Det råder en stor okunskap om tjejers/unga kvinnors villkor i våra förorter. Det visar inte minst förvaltningens tunna svar på vår skrivelse. Inga siffror för antalet besökande kvinnor i verksamheterna redovisas, inte heller vilka åldersgrupper som deltar. De undersökningar och utvärderingar som gjorts har vänt sig till de tjejer/unga kvinnor som besöker verksamheterna men man har inte undersökt vilka behov andra tjejer/unga kvinnor har. De som vistas hemma efter skolan och som inte vågar gå över torget har inte blivit tillfrågade om sina behov. Under förförra mandatperioden gjordes en enkätundersökning där det framkom att många tjejer/unga kvinnor kände sig otrygga och inte vågade gå till torget i Rinkeby. När kvinnoverksamheten vid Rinkeby torg lades ner protesterade kvinnorna. Sedan dess har inga kvinnoverksamheter funnits i anslutning till torget och detta har blivit mer och mer mansdominerat. Det fanns även en kvinnoverksamhet i hyresgästföreningens lokal Huset som riktade sig till och som samlade kvinnor med olika bakgrund. Denna lades ner i brist på bidrag. När förenings- och kulturbidragen tagits bort så finns det inga möjligheter att söka för enstaka kvinnoaktiviteter som kvinnokaféer eller liknande. Även kvinnofridsteamet har fått mindre resurser. Det totala stödet för kvinnor har minskat avsevärt.
Ordförande Bo Sundin m.fl. (M) och ledamoten Burhan Yildiz m.fl. (FP) anmälde ett särskilt uttalande.
Alliansen vill och har under många år verkat för att alla människor, oberoende av kön, ålder, etnicitet ska kunna mötas och utvecklas i vårt samhälle. Det är för oss viktigt att alla våra mötesplatser är öppna och tillgängliga för alla.
Vi tycker att det är viktigt att främja flickors/kvinnors medverkan i samhället och att de blir mer synliga i det offentliga rummet och på våra offentliga platser. Flickor/kvinnor ska kunna vistas och verka i vårt demokratiska och öppna samhälle på våra offentliga öppna platser utan bli trakasserade eller ifrågasatta av olika extrema personer eller åsikter.
Vi har ambitionen att stärka jämställdheten i våra stadsdelar med att se över all verksamhet, som eventuellt försämrar såväl unga som äldre kvinnors villkor. I våra stadsdelar skall pojkar och flickor växa upp tillsammans och ta del i samma värld från förskola till arbetslivet.
Socialdemokraterna tar den problematik som tas upp i Vänsterpartiets skrivelse på stort allvar och är inte nöjda med svaret.
Okunskapen om tjejers/kvinnors villkor är stor, inte minst de kvinnor som inte besöker några av våra verksamheter. Det är svåra frågor men desto viktigare. Om det finns kvinnor som känner sig otrygga och t ex inte vågar röra sig i offentliga rum i vår stadsdel måste vi på allvar fundera på vad vi ska göra åt det.
I sitt svar på skrivelsens fråga tre (som handlar om huruvida förvaltningen kan göra något för att förändra den situation som råder på torgen i våra stadsdelar där inte tjejer/unga kvinnor får eller törs vistas) så svarar förvaltningen bland annat att de har anställt medborgarvärdar för att öka tryggheten, och att det som stöd för målgruppen ungdomar finns ungdomsvärdar ute på gator och torg. Det vi frågar oss är om det kan ses som en lösning?
Att kvinnor allt mer trycks undan från våra torg beror på strukturer. Vi menar inte att förvaltningens personal ser till att upprätthålla dessa strukturer medvetet och aktivt men frågan är vad de får för stöd och utbildning för att förändra detta.
Vi Socialdemokrater tycker att det är bra för stadsdelen att det finns medborgarvärdar men ställer oss tveksamma till om det är deras uppgift att se till att det offentliga rummet är säkert och tillgängligt för alla.
1. Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen
Revisorerna har avslutat granskningen av Rinkeby-Kista stadsdelsnämnds verksamhet för år 2010. Revisorerna tillstyrker att nämnden och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna anför att nämndens ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat för året är tillfredsställande. Styrning, uppföljning och kontroll är tillräcklig samt bokslut och räkenskaper rättvisande. I sin årsrapport pekar revisorerna på några punkter som kan förbättras. Förvaltningen väljer att i sitt svar enbart kommentera den kritik som gäller förbättringsområdena.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 17 augusti 2011. Dnr 1.2.1.-213-2011
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag. Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) ställde fråga om förvaltningens fordon som använder dubbdäck. Revisorerna påpekar i sin rapport att nämnden inte når målen avseende andel fordon som använder dubbade däck. Förvaltningen återkommer med ett utförligare svar i tertialrapport 2 som behandlas av nämnden den 29 september 2011.
Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen.
Motionären Rebecca Adami föreslår i sin motion kommunfullmäktige att besluta om att ideella organisationer och jourer som bedriver stödverksamhet för papperslösa ska få ekonomiskt bistånd. I motionen framförs att frivilligorganisationer och jourer som tar emot papperslösa gör detta utan ekonomiskt stöd från kommunen. Socialtjänstlagen 2 kap. 2 § om kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver kan vara tillämplig för målgruppen i vissa situationer. Lagen ger dock inte tillräcklig ledning för hur långt det yttersta ansvaret sträcker sig. Förvaltningen ser därför gärna att lagstiftaren tydliggör socialtjänstens ansvar i dessa fall.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 augusti 2011. Dnr 1.5.1.-200-2011
Ordförande Bo Sundin m.fl. (M) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) föreslog att nämnden antar miljöpartiets förslag. Ledamoten Anki Erdmann m.fl. (V) anslöt sig till miljöpartiets förslag.
Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) och ledamoten Anki Erdmann m.fl. (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.
Stadsdelsnämnden beslutar
Att tillstyrka motionen
Attbetona att ideella organisationer och jourer som bedriver stödverksamhetför papperslösa ska få ekonomiskt stöd av Stockholms stad
Att socialnämnden ska ge ekonomiskt stöd även till jourer och organisationer vars verksamhet helt eller delvis är riktad till papperslösa
Att därutöver anföra
Vi är bekymrade över papperslösas svåra situation i Stockholm. Papperslösa är bland de mest utsatta och sårbara människor vi har i vårt land. Papperslösa ska ha rätt till grundläggande rättigheter d v s medicinsk vård, mat, husrum etc.
Det är mycket viktigt att de papperslösa får hjälp med sjukvård, bostad, skolgång, m.m. och det offentliga ska ta sitt ansvar för att skydda dessa människor som vistas i Sverige. Men för att komplettera den offentliga hjälpen, och för att rycka in där det offentliga inte vill eller klarar av att stödja, kan frivilligorganisationer spela en viktig roll för att stödja papperslösa.
Därför förespråkar vi att ideella organisationer och jourer som bedriver stödverksamhet för papperslösa ska få ekonomiskt stöd. Därför anser vi också att socialnämnden ska ge ekonomiskt stöd även till jourer och organisationer vars verksamhet helt eller delvis är riktad till papperslösa
Förvaltningen skriver: ”Ekonomiskt organisationsstöd till ideella organisationer och jourer, som bedriver stödverksamhet för papperslösa helt eller delvis, bör kunna tillgodoses inom ramen för det föreningsstöd som stadens socialnämnd och utskottet för föreningsstöd beslutar om inför varje budgetår. Förvaltningen utgår ifrån att socialnämnden behandlar alla organisationers ansökningar på likställt sätt och att de organisationer som motionären avser, har samma möjligheter till ekonomiskt stöd som andra.”
De uppgifter vi får från personer med insyn tyder dock på att staden är restriktiv med att dela ut bidrag till verksamheter för papperslösa. Det framgår i Organisations- och föreningsutskottets riktlinjer att deras "prioriterade grupper" är bl.a. missbrukare, men det står inget om papperslösa eller flyktingar. Organisations- och föreningsutskottet ska omarbeta riktlinjerna, och då kommer förslaget från Miljöpartiet att inkludera andra grupper, med fokus även på romer (eftersom två romska organisationer fått avslag hittills i år).
Det är idag svårt för papperslösa kvinnor att få plats på jourer. T.ex. Kriscentrum för kvinnor, socialnämndens egen verksamhet, tar emot papperslösa kvinnor, men när det framkommer att de inte har papper åker de ut på gatan igen, oftast direkt tillbaka till de människor som utnyttjar och misshandlar dem. Barnen far mycket illa. Anledningen till att jourer och organisationer inte kan ge adekvat stöd till papperslösa är att staden inte gett pengar för detta stöd.
Förvaltningen ger en intressant exposé över rättsläget när det gäller papperslösa flyktingar i Sverige. Det är intressant att notera att socialtjänstlagen och lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande ger vissa rättigheter till stöd för papperslösa, men det finns stora luckor i skyddsnätet. Vi hoppas att t ex den kartläggning av de mänskliga rättigheternas tillämpning i Sverige som regeringen aviserat kommer att leda till att skyddet för papperslösa stärks.
Stadsbyggnadsnämnden har beslutat genomföra ett brett samråd om förslag och överväganden i dokumentet ”Arkitektur Stockholm – En strategi för stadens gestaltning”. I förslaget presenteras 35 riktlinjer för hur stadens bör förnyas och kompletteras. Förvaltningen kan konstatera att det såväl ur ett gängse stadsdelsnämndsperspektiv som ur ett Rinkeby-/Kistaperspektiv är svårt att anlägga synpunkter på flertalet av de presenterade riktlinjerna. Detta gäller framförallt de som är renodlat estetiska och de som uttalat berör innerstaden. Härtill kommer att riktlinjerna i allt väsentligt saknar detaljer och är allmänt hållna, vilket gör att de intressanta frågeställningarna framförallt torde uppkomma när det uppstår målkonflikter mellan dem. Det finns naturligtvis många fler aspekter på vad som formar en bra stad än de som anges i den föreslagna strategin. Förvaltningen med sin huvudsakliga inriktning mot barn- och ungdomsfrågor samt vård och omsorg saknar framförallt riktlinjer som lyfter fram ett socialt synsätt i samhällsplaneringen/stadsplaneringen. I en strategi för stadens gestaltning bör därför, enligt förvaltningens uppfattning, också kunna ingå krav på ett tillvägagångssätt i planprocessen där ett barnperspektiv, funktionshindrades behov samt jämställdhets- och integrationsfrågor integreras. Erfarenheter från den s.k. Järvadialogen samt arbete för att motverka segregation i en multikulturell miljö och för att värna om gemensamma mötesplatser stärker en sådan uppfattning. Den sociala hållbarheten är en förutsättning för all annan hållbarhet.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 augusti 2011. Dnr 1.5.3.-325-2011
Ordförande Bo Sundin m.fl. (M) föreslog att nämnden antar förvaltnintens förslag till beslut.
Att delvis godkänna förvaltningens förslag
Att lägga till vikten av att miljöaspekterna vikten av att behålla grönområden skrivs in i planerna för allt byggande
Att hållbarhet och satsning på nya energiformer skrivs in i riktlinjerna för nya områden
Vi delar förvaltningens synpunkter på att det saknas riktlinjer som lyfter fram ett socialt sätt att se på samhällsplanering och att ett barnperspektiv, en omsorg om funktionshindrades behov och ett jämställdhetsperspektiv.
Men vi tycker också att man trycker för lite på miljöaspekterna, det hållbara samhället, hälsoaspekten och vikten av att behålla stadens gröna lungor, träd och grönområden. Det är viktigt att dessa aspekter förs in i beskrivningen av arkitekturen och att de genomsyrar planeringen. Stockholm ska inte vara en stad som man måste bo i utan en stad som man vill bo i för att det finns livskvalitet.
Det finns miljöaspekter och tankar på en hållbar utveckling i ”Promenadplanen- översiktsplan för Stockholm” som togs 2010. Men för att arbetet med en hållbar utveckling och med att bevara grönområden för en bättre luft, miljö och hälsa ska tas på allvar måste de aspekterna finnas med i alla beskrivningar och planer. De ekonomiska aspekterna och de kortsiktiga vinsterna tar annars lätt överhanden.
Vi vill att man för in i planerna för nya områden att man ska satsa på byggnader som är så kallade egenvärmehus, dvs att byggnaderna har en mycket låg energianvändning förenat med god inomhusmiljö. Ett exempel från Göteborg är området Lindholmen, där bostäderna blir klara för inflyttning 2012 och är radiatorlösa, värms upp av uppvärmd ventilation via fjärrvärme, instrålad solvärme, hushållsapparater, belysning och de boende själva. Man får fram byggnader med mycket låga värmebehov.
Ett annat exempel från Göteborg är området Kvillebäcken som är planerat för att man ska kunna leva miljösmart och inte ha stora behov av bilen. Gatorna planeras efter de gåendes villkor. Trafik och bebyggelse anpassas till ett hållbart ekologiskt samhälle som ska utgöra en tät blandstad där bostäder, arbete och service samsas på samma yta med cykelvägar och gångstråk, cykelpooler och cykelparkeringar. Man för också fram att det blir allt viktigare att använda gröna ytor och vatten när staden byggs tätare. Kring bäcken anlägger man en stor park med plats för lek och rekreation plus ett antal små pocket parker. Överallt på gårdar, utmed gator planteras träd för att öka inslaget av grönska.
I Göteborg arbetar man med gröna stråk som binder ihop alla stadsdelar som är en kombination av sociala och ekologiska funktioner och samtidigt transportmöjligheter i form av cykelvägarna. Man siktar på att grönsaker som säljs i staden ska vara närodlade i stor utsträckning och på utbyggnad av eget odlande i kolonilotter.
När man tittar på Rinkeby/Kistaområdet och tankarna på att man vill närma stadsdelarna till varandra får man det att låta som något trevligt. Men det kan också innebära att man ger grönt ljus åt att äta upp gröna områden och bygga hus i stället.
Man bör ta hänsyn till hur befolkningen ser ut innan man bygger bort en enda liten grön plätt. I Ursvik gör man reklam för ett nybyggt område med 10 minuter till centrum (möjligen klockan 4 på natten och med egen bil) och 1 minut till blåbärsskogen. Men den skog som fanns är nu vägar och byggarbetsplatser och något blåbär är nog svårt att hitta.
Akalla och Hjulsta ligger nära Järvafältet men från Rinkeby är det lång väg dit om du går med barnvagn och småbarn.
Rinkebydalen är nog den mest använda lilla gröna remsan i hela Stockholm. Där finns en bollplan, ett koloniområde, 8 förskolor som använder grönområdet för sina utflykter. Det finns ingen chans för dem att göra vanliga lekutflykter till Järvafältet. En förskola har till och med en egen kolonilott i Rinkebydalen. På gångvägen promenerar kvinnor av alla nationaliteter med och utan stavar. Man möts och pratar och diskuterar. Barn lär sig cykla. På gräsytorna har man picknick och grillar. Där firar man Valborg med brasa och ambulerande nöjesfält. Där spelar man fotboll i familjen med småbarn och släktingar. Där doftar popplarna hela våren och sommaren.
Vi vill alla ha bollplaner och fotbollsplaner men man får inte glömma att hela livet inte kan vara planerat i träningstimmar och organiserad idrott. Och det är väl inte meningen att man ska vara tvungen att ta bilen för att kunna sitta i gräset en stund?
Det blir allt viktigare att se träd och gröna ytor när antalet människor ökar, trängseln i tunnelbanor och kollektivtransporter ökar, man utsätts för strålning från master, högt trafikbuller. Den mentala hälsan måste finnas med i planeringen.
Länge har Stockholms ytterstad präglats av en arkitektur som varit mer funktionellt och schablonmässigt utformad än vackert och individuellt designad utifrån de varierande förutsättningar och önskemål som finns i varje enskilt område. Vi tror dock att funktionalitet, estetiska värden och områdesmässig särart går att och med fördel också bör förenas.
Vi vill därför att de arkitekter och byggherrar som ska bygga det framtida växande Stockholm inte bara tänker ”modernt” med fasader i glas och betong utan också planerar in mer av annan arkitektur, exempelvis från sekelskiftet 1800-1900, som bryter mönstret med fyrkantiga ”betongförorter” för att få mer av stadskänsla i ytterstaden.
I Stockholm vill vi bygga ut promenadstaden och den ska växa ut över tullarna med sammanhängande stadsdelar även i ytterstaden. Detta ger livligare stadsmiljöer, som är både trygga och miljövänliga.
Det finns naturligtvis också andra sätt att individualisera och stärka områden i ytterstaden och för att uppnå detta är det viktigt att i så hög grad och så tidigt i beslutsprocessen som möjligt involvera och kommunicera med de medborgare som bor i våra områden och som berörs av såväl kort- som långsiktiga beslut.
Vi vill gärna att medborgare i våra områden engagerar sig, är delaktiga och säger sin mening i de utvecklingsprocesser som pågår. Detta inte minst eftersom vi anser att det förstärker den sociala hållbarheten; sammanhållningen, känslan av gemensamhet i och stoltheten över det egna området. Med ett sådant arbetssätt finns också möjlighet att de fattade besluten blir både bättre och mer lokalt förankrade samt att, som en följd av detta, exempelvis i byggärenden, färre överklaganden sker och processen från beslut till genomförande faktiskt kortas.
Av dessa skäl bör delaktigheten i beslut som berör alla som bor i våra områden uppmuntras och prioriteras framöver. Att medborgare formulerar och talar för egna synpunkter, idéer och förslag är en del av en både individ- och samhällsstärkande kommunikativ process, en medborgardialog, som vi gärna ser utvecklas mer under de kommande åren.
Rinkeby-Kista har mottagit en remiss "Arkitektur Stockholm – En strategi för stadens gestaltning". Vi är nöjda med förvaltningens förslag till beslut i det stora hela men vill lyfta frågan om integration som nämns i texten.
Intentionerna är goda, men vi tycker att det är viktigt att fundera på i vilka sammanhang man pratar om integration och hur man menar att man kan öka integrationen. Alla människor vill bo i ett område där de trivs och de allra flesta tycker dessutom att det är viktigt att det är fint, rent, funktionellt och inte alltför slitet. Den fysiska miljön är viktig för vårt välbefinnande, vår uppfattning av området och för att vi ska känna oss trygga. Men att förändringar i den fysiska miljön ökar integrationen i någon större utsträckning ställer vi oss tveksamma till. Att inte vara integrerad, att känna utanförskap, är i första hand en upplevelse att inte vara delaktig och att inte ha makt över sitt eget liv i tillräcklig utsträckning. Att länka samman stadsdelar rent fysiskt gör inte att människor blir mer integrerade, för det krävs helt andra saker, t ex möjlighet att försörja sig själv, att kunna välja vart man vill bo, att man känner att man själv har makt över sitt eget liv.
I Stockholm vet alla vilka områden som har hög status eller inte. Det är ett problem för integrationen men inte heller det går att lösa genom att rusta upp och bygga om. Människorna är trots allt desamma. För att locka nya människor och göra dem nyfikna på en stadsdel som har ett dåligt rykte kräver mycket större förändringar än en upputsning av den fysiska miljön.
I övrigt vill vi understryka vikten av att stadsdelsnämnderna alltid bör få remisser som rör den fysiska miljön i stadsdelen, det borde vara helt självklart.
Stadsdelsnämnden beslutar att bordlägga ärendet.
Det har pågått och pågår en upprustning av det stora fastighetsbeståndet av hyresbostäder i Husby. Dessa åtgärder är väl motiverade men i sig inte tillräckliga för att dels förverkliga planerna i Vision Järva 2030 för stadsdelen Husby, dels tillgodose många viktiga synpunkter som framkommit i den s.k. Husbydialogen under åren 2009 och 2010 med de boende. Stadsbyggnadsnämnden har låtit stadsbyggnadskontoret ta fram ett förslag till strukturplan för stadsdelen Husby, där förslagen i huvudsak omfattar åtgärder i centrum och hur Husby bättre kan länkas samman med närliggande stadsdelar - bl. a. genom tillkommande bebyggelse samt hur åtgärder i vägnätet kan göra området mer lättillgängligt. Förvaltningen har i allt väsentligt inte några invändningar mot strukturplanens huvudsakliga inriktning. Förvaltningens synpunkter och kommentarer rör Trondheimsgatans förlängning mot Husby gård, hur tillkommande bebyggelse i det centrala centrumstråket samt längs Hanstavägen/Finlandsgatan bör utformas, cykelvägnätet samt kulturhuset. Av de två förslagen till vägnät i centrala Husby förordar förvaltningen alternativet ”Integrerad gatustruktur”. Förvaltningen anser att trafikkontoret, i anslutning till de åtgärder som ändå kommer att vidtas i gatustrukturen i Husby, också bör åtgärda den låga fria körhöjden under kvarvarande gångbroar.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 augusti 2011. Dnr1.5.3.- 290-2011
Ordförande Bo Sundin m.fl. (M) föreslog att nämnden skulle bordlägga ärendet. Nämnden ställde sig bakom ordförandens förslag.
Äldrenämnden föreslår att alla stadens vård- och omsorgsboenden, servicehus och dagverksamheter för äldre, oavsett regi, ska delta i de nationella kvalitetsregistren Senior alert och Svenska Palliativregistret. Registeranvändningen syftar till att uppnå ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete.
Förvaltningen delar uppfattningen att det är fördelaktigt att delta i de nationella kvalitetsregistren Senior alert och Svenska Palliativregistret. Deltagandet underlättar genomförandet av ett systematiskt förbättringsarbete. Kvalitetsregistren skapar också förutsättningar för jämförelser mellan kommuner och mellan enheter, vilket gör det möjligt att lära av varandra. Kvalitetsregistren rör uteslutande den fysiska delen av vården. Förvaltningen anser att det bör prövas om det finns möjlighet att ytterligare utveckla Senior alert med bedömningsinstrument som tar ”mått” på de mjuka värdena inom äldreomsorgen (t.ex. bemötande och upplevelse av måltider) genom brukarundersökningar eller på annat sätt.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 augusti 2011. Dnr 1.5.1.-418-2011
Skrivelse (dnr 4.1.-480-2011) angående ” antal barn som vistats på dagis och fritids under sommaren eftersom deras arbetslösa föräldrar är tvungna att infinna sig på jobbtorg eller olika kurser”, Anki Erdmann m.fl. (V).
Skrivelsen överlämnas till förvaltningen för beredning.
Inga inbjudningar till relevanta utbildningar hade inkommit.
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Ledamoten Nima Djohari (S) ställde fråga kring registrerade arbetsskadeanmälningar på postlistan. Förvaltningen återkommer med svar till september månads nämndsammanträde.
Anmälan av postlista från den 19 juni till och med den 10 augusti 2011.
Lokala handikapprådets protokoll från den 9 juni 2011.
Lokala pensionärsrådets protokoll från den 15 juni 2011.
Lokala rådet för trygghet i fastigheter och utemiljös protokoll från den 20 juni 2011.
Datum
Ärende
Delegat
2011-08-20
Lista på nyanställda i april 2011
Dnr: 2.3.1.-041-2011
Respektive VO-område
2011-05-09
Angående Abdol Ali Rahimkhani
520408-2530
Avskedande
Olle Johnselius
stadsdelsdirektör
1. Årsrapport för Stockholms vattenprogram 2009-2010, dokid:7632
2. Miljö och miljövanor i Stockholm 2010, dokid: 7678
3. Beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad år 2010, dokid: 7677
4. Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 11:26 En ny delgivningslag
5. Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 11:29 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun
Inga handlingar att anmäla.
Anmälan av sociala delegationens protokoll
Anmälan av sociala delegationens protokoll från den 21 juni 2011, 30 juni 2011, 6 juli 2011, 2 augusti 2011, 16 augusti 2011 och 23 augusti 2011.