Sammanträde 2011-11-03

Ordföranden Bo Sundin (M) och vice ordförande Mia Päärni (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Dag för justering den 9 november 2011.

Anmäldes att protokollet från stadsdelsnämndens sammanträde den 29 september 2011 justerades den 4 oktober 2011.

Ulrika Axelsson lämnade svar på fråga från Nima Djohari (S) som ställdes vid nämndens sammanträde i september månad gällande fakta kring ekonomiskt bistånd till SL-resa.

Stadens riktlinjer anger att ekonomiskt bistånd till SL-resor ska vara arbetsrelaterade. Ej arbetsrelaterade resor kan dock beviljas om personen deltar i en regelbunden behandling eller går på regelbundna läkarbesök. Behovet ska då vara styrkt genom intyg. Bland de 117 hushåll som i oktober månad ansökte om SL-resa – ej arbetsrelaterad resa – beviljades 60 % och 40 % fick avslag.

Fråga 1

Mia Päärni (S) ställde fråga om ”dumpning” av skräp bakom ICA i Husby centrum? Vem ansvarar och vart vänder man sig?

Gunnar Hörnfeldt svarade att fastighetsägarkontroll kan göras. Om marken inte tillhör fastighetsägarens område ska trafikkontoret kontaktas.

Mia Päärni (S) ställde vidare fråga kring hur rutinerna ser ut kring tillsyn och kontakter med entreprenörer inom äldreomsorgen med anledning av ”Koppargården” som omnämnts i media.

Gunilla Davidsson svarade att förvaltningen träffar Attendo, som är entreprenör inom stadsdelsnämndens äldreomsorg . Uppföljning sker av personal inom förvaltningen via fastslagna mallar. Attendo har också egen MAS (=medicinskt ansvarig sjuksköterska).

Beslut

Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen

Ärendet

Vid stadsdelsnämndens sammanträde den 25 augusti och den 29 september 2011 bordlade nämnden ärendet ”Förslag till strukturplan för Husby”. Remisstiden är förlängd till och med den 18 november 2011.

Stadsbyggnadsnämnden har låtit stadsbyggnadskontoret ta fram ett förslag till strukturplan för stadsdelen Husby, där förslagen i huvudsak omfattar åtgärder i centrum och hur Husby bättre kan länkas samman med närliggande stadsdelar – bl.a. genom tillkommande bebyggelse samt hur åtgärder i vägnätet kan göra området mer lättillgängligt. Förvaltningen har i allt väsentligt inte några invändningar mot strukturplanens huvudsakliga inriktning.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 1 juli 2011. Dnr 1.5.3.-290-2011

Förslag till beslut

Ordföranden Bo Sundin m.fl. (M) yrkade att nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut.

Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S), ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) och ledamoten Anki Erdmann (V) yrkade bifall till socialdemokraternas, miljöpartiets och vänsterpartiets förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden antagit förvaltningens förslag till beslut.

Reservation

Vice ordföranden Mia Päärni m.fl. (S), ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) och ledamoten Anki Erdmann m.fl. (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.

Förslag till beslut

Stadsdelsnämnden föreslås att

· delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut,

· att avslå förslaget om att höja Norgegatan och istället rusta upp gångbroar och anlägga trottoarer på bägge sidan om gatan för att öka tillgängligheten

· att avslå förslaget om Kista Allégata

· därutöver anföra följande

Järvaområdets utveckling har diskuterats i flera olika planeringssammanhang sedan dess tillkomst. Visioner och planer har haft olika inriktning och planeringshorisonter. Oftast har det stannat vid planer och det har gått lång tid innan preciseringsplaner kommit. De mest berörda – Husbyborna – har i olika utsträckning involverats i arbetet.

Efter mycket visions- och idéarbete närmar man sig nu mer konkreta planer. Då ska helt plötsligt allt ske jättesnabbt. Nu har stadsbyggnadskontoret tagit fram ett förslag till strukturplan för Husby, som bl.a. de boende i Husby fick för samråd under ca tre månader under sommaren 2011. Det är helt oacceptabelt att ha en så kort remisstid och under sommarmånaderna då mycket verksamhet ligger nere och många är bortresta. Efter protester från de boende förlängde man remisstiden till den 18 nov men en verklig dialog har skett först sista veckan i oktober. Dessutom vägrar de politiker som är ansvariga för dessa frågor komma ut och möta människor och har avböjt till att medverka på alla stormöten. Under de torgmöten vi har haft så svarar den absolut största majoriteten att de aldrig har hört talas om Husby strukturplan, det är i högsta grad beklagligt.

Vi socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister anser att detta visar att man inte vill ha de boendes synpunkter. Att dessutom endast presentera materialet på svenska i en stadsdel där många inte förstår svenska visar en ytterligare nonchalans gentemot Husbyborna.

Flytten av förvaltningen har diskuterats sedan den genomfördes. Handlare både i Rinkeby och Husby har berättat hur deras kundunderlag har försämrats kraftigt vilket vi varnade för redan före flytten. Idag säger moderaterna både lokalt och i stadshuset att man ska försöka få kommunala förvaltningar att flytta till ytterstadsområdena. Varför gör man det? Varför tar man beslut men signalerar retoriskt något helt annat? Det är i högsta grad provocerande.

Strukturplanen behandlar främst den fysiska miljön i Husby med koncentration till Husby centrum och gatustrukturen. Många Husbybor ser trafiksepareringen som en av stadsdelens stora fördelar som är värd att bevara. För många har trafiksepareringen varit avgörande för valet av bostadsplats. I samband med kompletteringar av bebyggelsen eller eventuell ändring av användning av delar av fastigheter är vi öppna för att göra mindre förändringar i trafiksepareringen, om det skulle bli nödvändigt. Dock förordar vi att trafiksepareringen är kvar.

En tanke bakom genomförandet av strukturplanen för Husby är att stadsdelen därigenom blir mer attraktiv och kan locka fler besökare/kunder till Centrum och det planerade Kulturhuset. Den största delen av kund- och besöksunderlaget ska dock även fortsättningsvis utgöras av Husbyborna själva. Det betyder att butiksägare och aktörer i Kulturhuset måste erbjuda varor och tjänster till rimliga priser. Därför måste ny- och ombyggnation ske till kostnader som inte leder till skyhöga hyreskostnader framöver. Vi vill i det sammanhanget understryka förvaltningens påpekande att staden inte bara kan avsätta investeringsmedel utan också långsiktigt och uthålligt måste avsätta tillräckliga resurser för drift av verksamheten i Kulturhuset.

Detta gäller i allra högsta grad även ny kontorsbebyggelse. Om företagarna i Husby ska kunna verka i ett levande centrum måste vi få tillbaka arbetsplatser så att kundunderlaget blir större. Även det kräver olika lösningar för att hyrorna på kontoren inte ska bli för höga. Viktigt att påpeka är också att ett nytt kulturhus mycket väl kan ligga i Husby träff även om det kan kräva omfattande upprustning.

Vi tycker att det är positivt att bygga kontor utmed Hanstavägen. Det sluttar kraftigt vilket också innebär att man kan bygga utan att störa de nuvarande bostadshusens sikt alltför mycket. Det skulle dessutom ge värdefullt bullerskydd. Den bollplan som ligger längst bort mot Mc Donalds tycker vi att man kan exploatera för kontorshus och istället lägga fler idrottsplatser i centrala Husby. Miljön på den idrottsplatsen med all den trafik som går precis utanför är inte den bästa för varken barn eller vuxna, det är heller inte speciellt trevligt att idrotta/leka i ett kraftigt trafikbuller. Det kraftiga trafikbullret är också anledningen till varför vi inte tror att bostadshus passar utmed Hanstavägen. Däremot är vi öppna för nya bostäder innanför kontorsbyggnader om det finns utrymme för det.

Vi tror att det kan finnas anledning att se över parkeringshusen och ifall det finns någon anledning att exploatera något av dem förutsatt att de nu inte används i någon stor utsträckning. Dock är det mycket viktigt att man är försiktig med exploateringen och med att bygga bostadshus då Husby redan är tätbebyggt, det gäller överhuvudtaget. Det är viktigt att fundera på om det finns annat som marken behöver användas till.

Ett exempel på en verksamhet som vi gärna vill se är en saluhall. Vi tror att en småskalig saluhall där man säljer mat och varor från en del av de länder som många av våra invånare har rötter i skulle kunna bli välbesökt. Förhoppningsvis kan det även dra besökare som inte bor i Husby.

Dalhagsskolan behöver antingen rustas upp och öppnas igen, om man kan utifrån tillkommande bebyggelse anta att det kommer behövas fler grundskoleplatser i Husby. Alternativet, om det inte finns tillräckligt många grundskoleelever är att man startar en gymnasieskola. Den kan med fördel ha naturvetenskap, ekonomi och samhällsinriktning med internationellt fokus, språk, export osv som nisch.

Går man från Husbygårdsskolan ned mot Husbygård kommer man snart till en tomt som redan är detaljplanerad, Lillehammer 1. Den bör börja byggas på omgående så att vi får fler billiga hyresrätter, eventuellt med en del studentbostäder.

Överlag när det gäller bebyggelse av nya bostäder måste man planera så att fler gruppbostäder byggs.

Husby är en ung stadsdel med stor andel barn och ungdomar. Det saknas nu ytor för spontanidrott. Inte heller finns någon parklek. Möjligheten att skapa ytor för sådant bör bevakas i planarbetet när stadsdelen nu förnyas. Vi föreslår att man utvecklar bollplanen vid Husbygårdsskolan, anlägger konstgräs och att marken i anslutning till bollplanen bland annat används till en mindre basketplan och utrymmen för friidrott. Vi tycker också att den tennisplan som ligger nära Husby Gård ska rustas upp. En parklek kan med fördel anläggas mellan Oslogatan och Bergengatan där det redan finns en liten lekplats. Där finns även en byggnad som möjligtvis kan användas som personalutrymme alternativt så får man bygga en ny. I anslutning till parken är det antagligen möjligt att anlägga en liten spontanidrottsplats.

Vi vill slutligen poängtera två olika saker. Utvecklingsarbetet i Husby inte får inkräkta på kulturreservatet på Järvafältet och det är av största vikt att man involverar till exempel handikapprådet på ett tidigt stadium i planering av olika ombyggnationer. Vi vill också påpeka att det är mycket viktigt att tänka på tillgänglighet vid ombyggnationerna, inte bara när det gäller slutresultatet.

Särskilt uttalande 1

Ordföranden Bo Sundin m.fl. (M) och ledamoten Burhan Yildiz (FP) anmälde ett särskilt uttalande.

Vi vill särskilt framhålla vikten av att snabbt få igång de viktigaste delarna i strukturplanen så att Husbys utveckling in i framtiden påbörjas.

- Vi välkomnar en satsning i Husby med större trygghet och med ett kulturhus i Husby centrum med tillgång av lokaler för det aktiva föreningslivet. Lokaler för lokala kultur- och ungdomsverksamheter bör finnas med i planeringen av kulturhuset. Mera aktiviteter och mer
folkliv i Centrum även på kvällstid efter 19.00 är ett viktigt steg i Husbys utveckling och med ett större utbud av affärer, caféer, arbetsplatser och service.

- För att Husby centrum ska kunna bli ett så attraktivt och levande centrum som möjligt bör det utformas för att underlätta för flera företagsetableringar och arbetstillfällen. Det ska vara ett bilfritt centrum, där nödvändiga parkeringsytor lämpligen förläggs under centrum.

- Vi den framtida utvecklingen av Husby är det viktigt att vi samtidigt ökar trafiksäkerheten för gående och cyklister med de olika möjligheter som idag finns tillgängliga. Att bygga ut och rusta upp cykelstråken för att öka tillgängligheten i centrum är betydelsefullt.

- Att få igång bostadsbyggandet för att minska bostadsbristen bör prioriteras. Till exempel längs Hanstavägen och in på Finlandsgatan planeras ett antal bostäder, vilka borde påbörjas snarast.
Det behövs 5-6 rumslägenheter för större barnfamiljer och små lägenheter 1-2 rum för ensamstående och unga, som behöver egen bostad. Radhus och kedjehus saknas i Husby vilket borde byggas till exempel nere mot Järvafältet på motsvarande sätt som i Akalla och Kista, där detta redan har byggts.

- Alla de gråa gångbroarna från 70-talet, som blir kvar, måste även rustas upp till dagen standard med asfalterade gångstråk och ny färgsättning.

- Grönkilen utefter Trondheimsgatan föreslå utvecklas till en aktivitetspark och där bör en mindre bollplan anläggas eftersom behovet är stort. I förslaget föreslår man bollplaner både på Järvafältet och intill bostadsområdena i de grönområden som går upp från Järvafältet. Viktigt att dessa planer också genomförs eftersom bristen på investeringar under många år av idrottsanläggningar i Järvaområdet är stort. Dessutom måste ytor för spontanidrott, som saknas idag, prioriteras och då förslagsvis i anslutning till Granby.

Särskilt uttalande 2

Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) anmälde ett särskilt uttalande.

Förutom det vi har skrivit i vårt gemensamma förslag till beslut från socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet vill vi även lyfta två frågor till.

Förutom att vi tycker man bör bygga kontor utmed Hanstavägen tycker vi att man även kan exploatera landtungan vid mittemot Statoil samt vid korsningen Norgegatan/Finlandsgatan. Det får dock inte bli för högt i förhållande till Stavangergatan. Även i korsningen Trondheimsgatan/Norgegatan säger vi ja till bebyggelse.

Vi vill också att man utreder möjligheten att öka tillgängligheten till Husby genom att göra Norgegatan till huvudgata ner till Husbykorset och därmed införa väjningsplikt från Finlandsgatan till Norgegatan.

Sist men inte minst vill vi att det ska byggas radhus! Bebyggelsen i Husby är mycket ensidig med stora höghus. En familj som söker en större bostad i markläge är tvungen att söka sig bort från Husby. Därför förordar vi att man undersöker möjligheten att komplettera med radhus i stadsdelen. Dessa skulle kunna erbjuda stora lägenheter, vilket det råder stor brist på. Ett förslag är att använda marken längst ned mot kulturresarvatet (på Husby sidan) mellan Husby och Kista som idag består av höga träd och sly som även skymmer sikten för bostadshuset längst ned. Där finns en del stora fina lövträd som kan vara värda att bevaras och i sånt fall ska planeras in i detaljplanen. Efter att ha pratat både med våra egna medlemmar som bor i stadsdelen men också med boende i Husby vid torgmöten och andra aktiviteter och är övertygade om att många önskar en mer allsidig bebyggelse i Husby.

Särskilt uttalande 3

Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande.

Dessa punkter anser vi vara de viktigaste när det gäller det framtida arbetet med att förbättra Husby:

att trafiksepareringen bevaras i Husby

att gångbroar inte rivs

att Norgegatan, Trondheimsgatan och Oslogatan inte höjs

att staden går vidare med planer på att göra Husby centrum mer attraktivt

att staden går vidare med planer på att inrätta ett kulturhus i Husby med tillgängliga föreningslokaler med billiga hyror

att man ser över hur man kan driva Husby Träff vidare parallellt med kulturhuset

att staden snart redovisar för stadsdelsnämnden i större detalj vilka planer man har för Husby centrum

att man ser till att tillgodose behovet av butikslokaler och föreningslokaler till billiga priser

Vi lämnar in följande text som Miljöpartiets Rinkeby-Kista remissvar på Husby strukturplan, som en komplettering till det gemensamma förslag till beslut som vi lägger med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna

Miljöpartiet i Järva är positiva till att man planerar för att lyfta Husby, men vi är missnöjda med flera av förslagen i ”strukturplan för Husby”.
Här nedan utvecklar vi några av våra synpunkter:

Generellt:
Vad har en strukturplan för lagligt stöd? En sökning i lagar på notisum hittar inget på strukturplan (däremot en massa träffar för detaljplan och översiktsplan som regleras i PBL). Strukturplanen saknar helt miljökonsekvensbeskrivning (MKB) såvitt vi kan se. Det är också oklart hur framtagandet har skett.
Det är oklart vad strukturplanen kommer att innebära. Det står i förordet sidan 2 att strukturplanen skall användas som underlag för detaljplaner. Men det kan vara dumt att låsa fast förslag i en mager strukturplan med osäker betydelse utan MKB-process, för att sedan genomföra detaljplaner enligt alla konstens regler.
Strukturplanen är bitvis otydligt skriven, se t ex sista stycket sidan 18 eller de halva meningarna i fjärde stycket sidan 30. Kartmaterialet är inte korrekt, exempelvis saknas ICA Husby på sidan 20 vilket ändrar hela analysen av vyerna. T-baneuppgångarna är generellt felaktigt inritade. Den sydligaste av de föreslagna nya bollplanerna ligger på Igelbäckens koloniområde, direkt angränsande till den redan existerande välanvända bollplanen sydost om koloniområdet. Det generella intrycket är att dokumentet är lite slarvigt författat och inte helt genomarbetat.
Sammantaget bör miljökonsekvensbeskrivning genomföras där minst följande aspekter bör ingå:

· Det rörliga friluftslivet

· Kulturreservatet

· Barnperspektiv

· Trafiksäkerhet

· Buller

· Klimateffekter

· Jämställdhetsperspektiv

Trafik:

Vi anser att nuvarande trafikseparering med gångbroar över bilvägarna är en bra och trafiksäker lösning. Vi vill inte förändra detta. Vi vill inte höja Norgegatan, Trondheimsgatan eller Oslogatan.

Det är osannolikt att de förändringar som föreslås i strukturplanen har något stöd i alla de synpunkter som kom in under stadens ”Husbydialog”, i alla fall på trafikområdet, speciellt vad gäller trafiksepareringen. Endast tre stycken husbybor har önskat sig att bryta trafiksepareringen enligt sammanställningen av Husbydialogen.

Eventuella förändringarna av gatorna bör analyseras ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. På gårdarna nära Trondheimsgatan och generellt i Husby är det ofta ganska små barn som är ute och leker själv. För dem vore det en försämring av säkerheten om biltrafiken kom närmare gårdarna.
Man får intrycket av att allmänna ideologiska strömningar samt handlarnas perspektiv fått för stor tyngd jämfört med medborgarperspektivet vad gäller biltrafiken. Handlarna kanske vill ha biltrafik nära medan det är osäkert om det gynnar övriga medborgare. Taxi och färdtjänst kan ju ta sig fram som det är idag.
Man bör göra centrum synligt och attraktivt på andra sätt än genom att höja gatorna och bryta trafiksepareringen. Dessutom borde det gå utmärkt att anlägga trottoarer på befintliga gator utan att ta bort gångbroarna över vägarna.

Vi vill också lyfta frågan om okynnestrafiken på moped och bil på Järvafältet och i Husby.
Ungdomar som kör moped fort på gångvägar utgör en stor fara för gångtrafikanterna. I genomförandet av strukturplanen vill vi att man tar ett helhetsgrepp för att minska okynnestrafiken på moped och bil.
Kollektivtrafiken ska ses över och ha en god turtäthet, och att lokala busslingor med hög turtäthet kompletterar stomnätet. Gång- och cykelvägar ska redovisas, förbättras och bli trygga miljöer.

Kista allégata

Vad gäller Kista allégata är vi mycket skeptiska. Vi ifrågasätter starkt om denna gata behövs för att lyfta Husby. Det kommer att bli mycket kostsamt att anlägga den, och såvitt vi kan se kommer man att förstöra ett litet skogsområde som har rekreationsvärde. Dessutom säger stadens representanter att Dalhagsskolan behöver rivas om man drar Kista allégata som planerat. Behövs inte Dalhagsskolan i framtiden när alla nya barnfamiljer har flyttat in i t ex Kista gård och i de bostadskvarter som planeras i strukturplanen? Och en eventuell Kista allégata kommer att orsaka miljöproblem och buller för de boende i bostadsrättsföreningen närmast gatan.

Vi förstår inte riktigt diskussionen om att göra gårdarna ”halvprivata”. Vi ser inget problem med att fotgängarna går bredvid gårdarna t ex på Trondheimsgatan.

Om man ska höja gatorna blir också stadsdelen en ännu värre byggarbetsplats under flera år.

Barn:
Att leva med småbarn i Husby är enkelt genom att trafiksepareringen gör att man inte ständigt behöver oroa sig för trafiken och hålla dem hårt i handen, utan barnen kan gå en bit framför på gångbanan utan risk.
Även skolvägarna är säkra i Husby, vilket ger möjlighet för barnen att cykla själv till skolan relativt tidigt.
Sammantaget gynnar trafiksepareringen barnens självständighet och ger en god vardagsmiljö.
En detalj –vid upprustningen av Edvard Griegsgången från Bergengatan till Jyllandsgatan valdes kantsten med skarpa kanter. Det är olämpligt längs en väg där många barn cyklar. Trillar de blir det fula sår. Kantsten med fasade kanter är att föredra för barnens skull.

Buller:
De nedsänkta gatorna skärmar av buller. En höjning av gatorna borde ge ökat buller. Det är inte acceptabelt med en försämring av ljudmiljön. Bullerkonsekvenserna bör analyseras och beaktas som beslutsunderlag.

Vägdragning:
På karta på sidan 21 tolkar vi det som att det skissas på en möjlighet att öppna upp för biltrafik längs en del av Edvard Griegsgången. Det diskuteras däremot inte särskilt ingående i texten. En bilväg längs Edvard Griegsgången skulle kraftigt försämra torgkänslan och trivseln och ett sådant alternativ bör utredas noggrant innan man föreslår något sådant. Vi vill inte ha fler bilar på torgen och på gångvägarna i Husby.

Klimateffekter:
Hur påverkar de föreslagna förändringarna av gatorna biltrafiken och därmed utsläppen av växthusgaser? Hur påverkas kollektivtrafiken och det totala resmönstret? Dessa frågor behandlas inte alls i Strukturplanen.

Jämställdhetsperspektiv:
Att få större tillgänglighet med bil gynnar generellt den manliga befolkningen, medan kvinnorna som oftare åker kollektivt gynnas mer av att man lägger skattepengarna på förbättrad kollektivtrafik. Effekterna ur jämställdhetsperspektiv bör analyseras.

Levande Husby:
På sidan 11 talas om Husby med kulturen i centrum och en förhoppning att det skall ge förbättrad handel. Det är ett gott initiativ. Det kan behövas eftersom Husby utarmats på offentliga verksamheter och därmed har handeln fått sämre förutsättningar. Stadsdelsförvaltningen och Folktandvården är två tunga offentliga verksamheter som flyttat från Husby, och Vårdcentralen har stängts ned för att öppna med ny ägare. Det vore önskvärt med en samsyn där man satsade på verksamheter i Husby.

Ett nytt kulturhus ska byggas, tycker vi, och bli öppet för alla. Det kan kopplas till mångkultur samt kulturens många olika verksamhetsfält. I kulturhuset ska det finnas föreningslokaler. Kulturhuset ska dock inte äventyra de idag befintliga Husby Träffs verksamheter. Vi vill gärna behålla Husby Träff som kan komplettera det nya kulturhusets verksamhet. Lokaler för kulturell verksamhet i mindre skala kan även upplåtas utspridda inom kvartersbebyggelsen.
Vår teater nämns inte i texten specifikt. Vi vill lyfta att de bedriver verksamhet av hög kvalitet i slitna undanskymda lokaler. Vi tror att kulturlivet i Husby skulle gynnas om Vår teater fick bättre lokaler och syntes tydligare. Vi anser att lokalhyrorna för möteslokaler och föreningslokaler i det nya kulturhuset måste bli rimliga så att Husbys föreningar har råd att ha arrangemang i kulturhuset.
Vid Husby simhall, sporthall och ishall samlas stora resurser för sport. Kanske kan det förtydligas som lokalt sportcenter?

Järvafältet:
Förbindelsen mot Järvafältet diskuteras. Vi är tveksamma till en förlängning av Trondheimsgatan och en ny parkering nära Husby Gård. Det finns i dag störande biltrafik på gång- och cykelvägen(GC-vägen) längs Järvafältet. Trafiken går till kolonilotterna samt till ängen nedanför Husby gård. Å ena sidan kanske en bilangöring närmare Husby gård kan minska problemet om det blir lättare för folk att gå sista biten, men det är viktigt att det finns rejäla avspärrningar så att biltrafiken inte fortsätter ned på fältet. Å andra sidan kommer en förlängning av Trondheimsgatan leda till att man skär av vägen till förskolan för en stor mängd barn på Oslogatan och vägen till skolan för barn på Trondheimsgatan. Leder dessutom en eventuell förlängning av Trondheimsgatan till fler bilar vid Husby Gård och på Järvafältet? Det är inte önskvärt med mer trafik i och kring kulturreservatet.
GC-vägen har annars en lantlig karaktär med joggare, cyklister, promenerare och en och annan hästsulky från Akalla 4H-gård som året-runt-trafik. Idéskissen på sidan 24 (i det mer omfattande dokumentet) med plattlagd stadsmässig gångväg är fånigoch passar inte alls i landskapet. Kulturreservatets syfte och regleringar bör beaktas och den lantliga karaktären bevaras eller förstärkas. Strukturplanen ska leda till att naturvärden bevaras och stärks i möjligaste mån.

Det är positivt att man vill förbättra förbindelsen mellan Husby centrum och Järvafältet,

Bostäder

Det behövs många nya bostäder i Stockholmsområdet, därför bejakar vi att det byggs nya bostäder i Husbyområdet. Däremot noterar vi att små skogsområden som kan ha en ekologisk funktion, estetiskt och för att rena luften, t ex, riskerar att försvinna. Tänker man sig att kompensera för det på något sätt? Hur många bostäder som är lämpligt att bygga är svårt att säga i detta skede.
Planerar man mest hyresrätter eller bostadsrätter bland de nya bostäderna som indikeras? Eftersom de flesta av bostäderna som byggs i Kista Gård och Kistahöjden-området blir bostadsrätter anser vi att de flesta av de nya bostäderna som det flaggas för i strukturplanen måste vara hyresrätter.

Vi vill att man stödjer utvecklandet av gemensamhetsboenden eller kollektivboenden i Husby.
Byggbar mark kan med fördel fördelas och utvecklas så att mindre aktörer kan beredas möjlighet att lämna anbud eller bli tilldelad tomträttsmark.

På de bostäder och kontorshus som byggs föreslår vi att man satsar på att bygga gröna tak, solfångare och solpaneler, för miljöns skull. Man bör också undersöka möjligheterna till lokal odling av livsmedel på gårdarna, en sorts kolonilotter i miniatyr, för att underlätta för de boende att uppleva glädjen i att odla sin egen mat nära bostaden.

Näringslivet i Husby

Hur man tänker sig Husby centrum i framtiden är ganska sparsamt beskrivet i strukturplanen.

Det är viktigt att man vid upprustningen av Husby centrum ser till att det finns lokaler för näringsverksamhet till rimliga priser. Man kan också tänka sig fler affärslokaler i kvartersbebyggelsen, blandade med bostäderna. Vi vill ha en tydligare beskrivning av hur man tänker sig Husby centrum i framtiden.

Grönområden/parker

Närheten till Järvafältet är en viktig utvecklingsbar tillgång och resurs som friyta och som rekreationsplats. Strukturplanen får inte leda till att man naggar Järvafältet i kanten.

Ambitionen att göra Järvafältet mer tillgängligt är vällovlig.

Möjligheten att utveckla kolonilottsverksamheten och grön närodling inom Husby ska ses över, utvecklas, tillgängliggöras och vid behov expandera.

Man tänker sig att ”bearbeta” kullen vid Tempotorget. Vad menar man med det? Det lilla ”berget” tycker vi som det är idag är estetiskt tilltalande.

Demokratisk förankring av planerna för Husbys utveckling
Att man från början lade slutdatum för synpunkter på strukturplanen under semestern är under all kritik. Det är lite bättre att man sedan förlängde remisstiden till 18 november, även om vi från början krävde en förlängning av remisstiden till 31 december 2011, för att befolkningen i Husby ska få gott om tid att diskutera planerna, väga olika alternativ mot varandra, och komma med egna förslag för att utveckla Husby.

Sociala satsningar

Denna strukturplan behandlar fysiska förändringar i Husby. Detta har betydelse. Vi får dock inte glömma att det viktigaste för Husbys utveckling är att staden lägger mer resurser på skola, jobb, näringsliv, arbetsmarknadsutbildning. lärlingsplatser, förskola, äldreomsorg och annan kommunal service i Husby.

Andra remissvar

Vi vill också hänvisa till andra remissinstanser som lämnat synpunkter som i stort sett överensstämmer med Miljöpartiets. Framför allt tänker vi på remissvaret från Nätverket Järvas Framtid och ett antal föreningar i Husby, och det lokala Handikapprådets remissvar. Båda dessa trycker på att gångbroar och trafikseparering ska vara kvar.

Sammanfattningsvis bejakar vi bostadsbyggande, etablering av arbetsplatser, att man lyfter centrum och att man bygger ett nytt kulturhus men vi är emot att man bryter trafiksepareringen i Husby.

Särskilt uttalande 4

Ledamoten Anki Erdmann m.fl. (V) anmälde ett särskilt uttalande.

Vänsterpartiets uppfattning är att järvaborna bestämt och under stor enighet avvisar alla försök att riva upp trafiksepareringen i området. I snart fyra år har stadens tjänstemän och några politiker upprepat mantrat ”bryt trafiksepareringen där det gör nytta”, men ingen har kunnat förklara nyttan. Man har ifrån planerarna uttalat att man vill skapa ”spännande möten mellan människor och bilar” (ur Vision Järvalyftet). Nyligen har mer än hälften av landets grundskolerektorer uttryckt stark oro för barns liv och hälsa, eftersom oroliga föräldrar skjutsar sina egna barn i bil till skolorna och på det sättet sätter andra barns liv på spel. Vi tror inte på ”spännande möten mellan människor och bilar”!

Förslaget att fylla upp bilgatorna i nivå med bostäder och gång- och cykelvägar är ogenomtänkt. Husby är så kuperat att bussarna vintertid skulle få svårt att ta sig fram på Norgegatans nyskapade branta backar.

Husby är ett av Stockholms mest tätbefolkade områden. 2007 ville Svenska bostäder riva hus för att glesa ut bebyggelsen, 2008 fanns planer på att riva hundratals hyreslägenheter för att ersätta dem med radhus och bostadsrätter. Nu förelås nya hus bland befintliga bostäder. En viss förtätning genom att bygga på parkeringshus/platser eller tömda barnstugors mark kan vara lämpligt men en förtätning innebär fler människor i området och då måste infrastrukturen ses över och anpassas efter detta.

Vi ställer oss delvis frågande till förslaget att bygga ett nytt kulturhus i Husby. Det finns redan ett kulturhus, Husby Träff. Sedan kommunen under Alliansens styre slutat svara för drift och verksamhet i Husby Träff, har idag Röda korset en social verksamhet i huset. Den går med stort underskott. I dagarna överväger Röda korset att dra sig ur, bland annat för att man emotser konkurrens från det föreslagna nya kulturhuset. Om kommunen i stället för att rusta upp och använda Husby Träff skulle bygga ett nytt kulturhus, begär vi att kommunen omedelbart garanterar den nedläggning hotade verksamheten i Husby Träff fram till att ett nytt kulturhus står färdigt. Vi begär också garantier för att kommunen finansierar ett nytt kulturhus så att Husbyborna och det lokala föreningslivet kan hyra samlingslokaler där till rimliga priser.

Hyreshöjning av lägenheter på grund av t.ex. stambyte av badrum/kök och annan upprustning ska normalt ske med max ca 600-800 kr och inte mer.

Det är bostadsbolagen som ska stå för energibesparing och inte hyresgästerna. Vänsterpartiet vill också att man respekterar färgsättningen så att inte hela Husby blir ljusgrått.

Beslut

Stadsdelsnämnden godkänner denna uppföljningsrapport.

Ärendet

Efter resultatöverföring prognostiseras ett överskott om 7,1 mnkr. Prognosen är totalt sett oförändrad jämfört med tertialrapport 2.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 oktober 2011. Dnr 1.2.1.-632-2011

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Beslut

1. Stadsdelsnämnden beslutar komplettera delegationsförteckningen enligt tjänsteutlåtandets förslag

2. Beslutet gäller från beslutsdatum 3 november 2011

3. Omedelbar justering

Ärendet

Socialnämnden beslutade den 29 september 2011 att komplettera socialnämndens delegationsförteckning för socialjouren. Enhetschef vid socialjouren har delegation att polisanmäla brott mot underårig och vissa andra grövre brott. Socialnämnden har beslutat att även socialinspektör vid socialjouren ska vara delegat i denna ärendegrupp. Socialnämnden har överlämnat ärendet till stadens stadsdelsnämnder med förslag att de kompletterar sina delegationsförteckningar enligt socialnämndens förslag.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 oktober 2011. Dnr 1.1.-622-2011

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Beslut

Tjänsteutlåtandet utgör svar på skrivelsen.

Ärendet

Stadsdelsnämnden beslöt den 29 september 2011 att en skrivelse från Anki Erdmann (V) och Leo Ahmed (V) skulle beredas av förvaltningen. Skrivelsen är av följande lydelse:

”Under sommaren har många barn inte fått något sommarlov från dagis och fritids eftersom deras arbetslösa föräldrar varit tvungna att infinna sig på jobbtorg eller olika kurser. Vi vill veta hur många barn i vårt område som drabbats av detta.”

Villkoren för arbetssökande inom Jobbtorg är desamma som gäller för arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Föräldrar som är anmälda till Jobbtorg ska stå till arbetsmarknadens förfogande och är där inte tillåtna att ha något slags åtagande som hindrar dem från att delta i Jobbtorgs aktiviteter eller att ta ett anvisat arbete. De omfattas inte heller av semesterlagstiftningen och har inte rätt till ledighet med ersättning. I Rinkeby-Kista rör det sig om cirka 70 barn som varit på sina förskolor hela sommaren utan uppehåll. Förvaltningen har inga uppgifter om hur många fritidshemsbarn som inte fått sommarlov på grund av att deras föräldrar varit anmälda på Jobbtorg då ansvaret för skolbarnsomsorgen åvilar utbildningsförvaltningen.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 oktober 2011. Dnr 4.1.-480-2011

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Särskilt uttalande 1

Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) anmälde ett särskilt uttalande.

Som landets enda arbetareparti är det för oss Socialdemokrater viktigt med rättigheter och trygghet för den som arbetar. Dessa rättigheter, som arbetare via arbetarerörelsen har kämpat för under hela 1900-talet, kan inte begränsas till de som har ett fast heltidsarbete. Det är därför som vi reagerar på den hårda linje Moderaterna har drivit mot personer inskrivna på jobbtorget. Vi vet gott och väl att det inte är i stadsdelsnämnden som beslut om rådande semesterlagstiftning fattas, men semesterlagstiftningen är endast en lägstanivå att utgå från. Dock hade kommunfullmäktige redan för flera år sedan kunnat ändra på dessa regler, men det sa den moderatledda alliansen nej till trots att de visst redan då att det skulle drabba många barn. Det är uppenbart att den moderatledda alliansen ändrar reglerna enbart på grund av den uppmärksamhet detta har fått. Det är sorgligt att barns rätt till lov med sina föräldrar inte betyder någonting i sig.

Vi ställer oss frågande till rimligheten att stå "till arbetsmarknadens förfogande" alla 365 dagar om året, framförallt då det är barn med i bilden. Men vi ställer oss även frågan: hur många arbeten finns det egentligen att söka mitt under semestermånaden på sommaren? Vad är poängen med att förvägra barn rätten till sommarlov bara för att deras föräldrar enligt stadens bestämmelser måste stå "till arbetsmarknadens förfogande" under tider då arbetsmarknaden stänger för semester? Vi ser dessa aspekter av Jobbtorgen, vilka vi har tagit upp i tidigare förslag till beslut och uttalanden, som en del av den hetsjakt man bedriver mot arbetslösa och sjuka. Ingen förälder kommer närmare ett arbete bara för att de inte skulle ha rätten till, låt oss säga, fyra (4) veckors "semester" i mitten av Juli - en tid då det ändå knappt finns några arbeten att söka. Det är en sak att bryta sin semester om man får ett erbjudande om arbete, men att få ingen eller två veckors semester under en period då det ändå inte finns jobb att söka är orimligt. Frågan blir då: varför tvingar den moderatledda alliansen föräldrarna att göra så?

Särskilt uttalande 2

Ledamoten Anki Erdmann m.fl. (V) och ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande.

I Sverige har vi lagstadgad rätt till fem veckors semester men denna lag gäller inte för arbetssökande och för deras barn. När man är arbetssökande har man inte rätt till någon semester. Om man har barn måste dessa alltså tillbringa hela sommarlovet på dagis. Barn som går i skolan är hela sommaren hänvisade till den fritidsverksamhet stadsdelen erbjuder. Dessa barn som är många fler än de 70 som redovisas i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnds område är osynliga, trots att alla partier tävlar om att prata om barn och om att komma tillrätta med barnfattigdomen.

Detta är oerhört pinsamt för Alliansen som vill framstå som barn- och familjevänlig, så pinsamt att de nu inför 2012 års budget har skrivit in att alla vuxna som tvingas vara på jobbtorgen från och med nästa år har rätt till två veckors semester.

Vi menar att två veckor är helt otillräckligt, ska inte alla barn ha samma rättigheter? Sommarlovet är cirka två månader och många barn får vara lediga hela lovet. Andra får åtminstone vara lediga under föräldrarnas semester. Det är väldigt jobbigt och påfrestande att vara arbetslös och många vittnar om hur de utsätts för meningslösa insatser på jobbtorgen. Så om man deltar i jobbtorgens verksamhet kan man verkligen behöva tid för ledighet och att vara tillsammans med sina barn. Ska inte den lagstadgade rätten till fem veckors semester gälla alla, inte minst med tanke på barnen. Är inte detta ett brott mot barnkonventionen?

Beslut

1. Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen.

2. Omedelbar justering.

Ärendet

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om en mer långsiktig arbetsmarknadspolitik. Förvaltningen har uppfattningen att arbetet med att aktivera den enskilde individen är en förutsättning för att tala om arbetslinjen och för att individen ska kunna gå från bidrag till egen försörjning. Insatserna bör koncentreras till de grupper som har svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

Jobbtorgens mål är att öka antalet självförsörjande genom arbete eller studier. Det är förvaltningens uppfattning att Jobbtorgens arbete präglas av ständig metodutveckling för att förbättra resultaten.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 oktober 2011. Dnr 1.5.1.-461-2011

Förslag till beslut

Ordföranden Bo Sundin m.fl. (M) yrkade att nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut.

Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) yrkade bifall till socialdemokraternas förslag till beslut.

Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) yrkade bifall till miljöpartiets förslag till beslut.

Ledamoten Anki Erdmann m.fl. (V) yrkade bifall till vänsterpartiets förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden antagit förvaltningens förslag till beslut.

Reservation 1

Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.

Förslag till beslut

Att tillstyrka motionen

Därutöver anföra följande:

I vår stadsdel har vi en mycket hög arbetslöshet, många känner sig låsta och hamnar i en ond cirkel av praktikplatser, FAS3 jobb och annat. Tyvärr leder det alltför sällan till ett reguljärt arbete.

Vi har både ungdomar och vuxna långtidsarbetslösa som behöver stöd för att få ett arbete. Särkilt viktigt är den gruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver direkt riktade åtgärder för att få ett arbete eller praktikplats.

Ungdomar är en grupp som är i stort behov av ett arbete. Där måste vi satsa på att ge dem möjligheter att komplettera sina betyg från både grundskola och gymnasienivå och erbjuda dem olika utbildningar. Att inte satsa på att göra ungdomar gångbara på arbetsmarknaden kan inte vara något annat än både ostrategiskt och oekonomiskt. Stockholms kommun är en rik stad och skulle kunna se till att de långtidsarbetslösa ungdomarna får anställningar, bland annat i stadens regi. Detta måste dock göras parallellt med andra insatser. Alla som får ett tillfälligt arbete genom staden måste också få en kontaktperson och/eller coach som samtidigt hjälper ungdomen ifråga att lägga upp en mer långsiktig plan för sitt arbetsliv.

När det gäller jobbtorgens uppdrag kan vi inte annat än hålla med motionären. Det är orimligt att jobbtorgen ska arbeta med en så bred målgrupp som de gör idag. Använd jobbtorgen till dem som har en rimlig chans att få arbete.

Om staden ska lyckas med att minska arbetslösheten i dessa grupper måste ett intensivt och långsiktigt arbete för att stärka relationerna till de privata arbetsgivarna göras, för detta måste avsättas resurser.

Ett annat hinder denna grupp möter i arbetsmarknaden är den diskriminering av människor med annan bakgrund än svensk. Detta behöver vi motverka genom att se alla människor som bor i Sverige som en tillgång. Det kräver både att staden tar sitt ansvar genom att själva arbeta aktivt mot strukturell diskriminering men också att man på olika sätt arbetar mot privata arbetsgivare för att höja kunskapsnivån.

Reservation 2

Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.

Förslag till beslut

Stadsdelsnämnden beslutar

att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut

att delvis godkänna motionen

att därutöver anföra

Vi stöder delvis motionen, men är kritiska både till jobbtorgens verksamhet och mot den s.k. arbetslinjen som sådan.

Jobbtorgen skapar inte i sig nya jobb, det är visst bra om de kan hjälpa arbetslösa, t.ex. genom att hänvisa till lämplig utbildning, finansierad inom ramen för jobb och utvecklingsgarantin – en beteckning som är en form av nyspråk eftersom man varken kan garantera jobb eller annan meningsfull sysselsättning.

Arbetslösheten är ett strukturellt problem och beror inte i första hand på att folk generellt har för dålig utbildning eller skriver för dåliga CV:s.

Ett sätt att skapa nya jobb är att satsa på gröna jobb, t.ex. genom miljöanpassad upprustning av miljonprogramsområden, där lokala företag och boende engageras. Ett annat är klimatsatsningar som utbyggnad av järnvägsnätet, etc.

Det är också möjligt att dela på de jobb och den arbetstid som finns, så att ingen behöver tvingas jobba mer än vad som är nyttigt för dem, medan andra bestraffas genom arbetslöshet, utslagning och utanförskap.

Reservation 3

Ledamoten Anki Erdmann m.fl. (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.

Förslag till beslut

Stadsdelsnämnden tillstyrker motion av Karin Wanngård m.fl.

Därutöver vill vi framföra följande:

Föregångaren till dagens jobbtorg var arbetsmarknadsverksamheten i Skärholmen. Denna sågades totalt vid en utvärdering som gjordes. Själva idén om att människor ska tvingas sitta på ett ställe, oavsett vad det kallas, för att söka jobb som inte finns, leder varken till att de får jobb eller utvecklas, snarare blir människor kränkta och illa. behandlade. Man måste ordentligt utvärdera och analysera jobbtorgen Det finns andra bättre och värdigare sätt att stödja människor att komma ut på arbetsmarknaden.

Många av de som idag är inskrivna vid jobbtorgen upplever att de skickas på meningslösa kurser som de inte förstår målet med. Ett sådant exempel är kurser där man fått sitta och måla med fingerfärg! De kurser som jobbtorgen skickar sina aspiranter till måste ha tydliga mål och vara ett steg på vägen till arbete. Jobbtorgen måste också vara noga med vilka kurser de köper in och kontrollera att de verkligen håller vad de lovar. Att ge aspiranterna möjligheter att läsa in grundskola och gymnasium eller komplettera sin utbildning på annat relevant sätt är seriösa och tydliga steg på vägen mot en hållbar anställning.

Om man ser att det finns människor som står så långt från arbetsmarknaden att det verkar orimligt att de någon gång ska få ett jobb är definitivt inte jobbtorg den rätta platsen för dem. Istället borde man titta på sociala kooperativ som ett alternativ för de som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Beslut

1. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd tillstyrker ansökan från Scandic Hotel Aktiebolag om serveringstillstånd avseende spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker för allmänheten samt vid rumsservering, måndag – söndag, klockan 11:00 – 03:00, gällande Scandic Hotel Victoria Tower, Arne Beurlings torg 3, 164 40 Kista.

2. Omedelbar justering.

Ärendet

Ägaren till restaurang Scandic Hotel Victoria Tower ansöker om tillstånd för alkoholservering. Restaurangen ligger vid Kistamässan vilket innebär att i området kring restaurangen kan ganska mycket människor vistas både dag- och kvällstid i samband med evenemang. Enligt Fältgruppens kännedom är det omedelbara området kring restaurangen inte en vistelsearena för ungdomar. Vid en samlad bedömning och mot bakgrund av ovanstående föreslår förvaltningen att Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd tillstyrker ansökan om serveringstillstånd.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 oktober 2011. Dnr1.5.2.- 485-2011

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

En balanslista med aktuella uppdrag från kommunfullmäktige och stadsdelsnämnden redovisas till och med den 30 september 2011 med en aktuell lägesredovisning för varje uppdrag.

Dnr 1.1.-321-2011

Skrivelse, angående ”Jämställdhet i Rinkeby-Kista”, Mia Päärni m.fl. (S).

Skrivelse, angående ”Hur ser bemanning ut på våra förskolor?”, Mia Päärni m.fl. (S).

Skrivelse, angående ”Prognostiserade underskott i beställarenheternas budgetar”, Mia Päärni m.fl. (S).

Skrivelse, angående ”En vegetarisk dag i veckan”, Jakob Dencker m.fl. (MP).

Skrivelse, angående ”Ungdomars medinflytande”, Jakob Dencker m.fl. (MP).

Beslut

Samtliga skrivelser överlämnas till förvaltningen för beredning.

Bo Sundin informerade om en inbjudan till konferens om ”Våld i nära relation med barnen i fokus”. Konferensen äger rum den 29 november 2011, halvdag, vid Star Hotell i Sollentuna.

Beslut

Stadsdelsnämnden godkänner att 2+2 deltagare anmäls till konferensen samt att ersättning för förlorad arbetsinkomst samt dagarvode utgår. Anmälan till nämndens sekreterare Kerstin Ulander.

Bo Sundin informerade även om inbjudan till konferens om ” Den nationella överenskommelsen inom integrationsområdet – Hur kan den användas i integrationsarbetet i Stockholms och Mälardalens regioner”. Konferensen äger rum den 25 november 2011, heldag, Citykonferensen/Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm.

Beslut

Stadsdelsnämnden godkänner att 2+2 deltagare anmäls till konferensen samt att ersättning för förlorad arbetsinkomst samt dagarvode utgår. Anmälan till nämndens sekreterare Kerstin Ulander senast 17 november 2011.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Anmälan av postlista från den 16 september till och med den 19 oktober 2011.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Lokala handikapprådets protokoll från den 8 september 2011.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Lokala pensionärsrådets protokoll från den 14 september 2011.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Protokoll från trygghet i fastigheter och utemiljö fd Brottsförebyggande rådet i Rinkeby-Kista från den 8 september 2011.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

A

Skrivelser och rapporter med mera som är inkomna eller upprättade inom stadsdelsförvaltningen.

1. Skrivelse om ”förslag att bygga och riva vårt Husby”, dnr: 1.6.-614-2011

2. Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 11:42 Budgetförutsättningar för åren 2011 - 2015

3. Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 11:45 Ett nytt förslag till arbetsordning för fullmäktige

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

1. Kommunfullmäktige sammanträde, protokollsutdrag § 17, 2011-10-17. Riktlinjer för handläggning av insatser enligt socialtjänstlagen till vuxna med missbruks-/beroendeproblem, dnr: 1.5.5-.1-749-2010

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Anmälan av sociala delegationens protokoll från den 28 september 2011, 10 oktober 2011, 12 oktober 2011, 26 oktober 2011 och 3 november 2011.