Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2009-02-12
Ordföranden Ulf Kristersson (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulf Kristersson (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras den 16 februari 2009.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 1.6-0021/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens beslut
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
Grundtanken i ärendet är att en välfungerande och effektiv e-förvaltning förutsätter att informationen skapas och hanteras på ett sådant sätt att den kan kommuniceras, återanvändas i nya tillämpningar och långsiktigt lagras med bibehållen kvalitet och äkthet. Förvaltningen tillstyrker denna grundtanke och stadsledningskontorets förslag till beslut men vill framhålla att det är angeläget att hantera informationen utifrån de begränsningar lagstiftningen anger. Förvaltningen bedömer att den stora vinsten med förslaget är att man genom att skapa ett gemensamt e-arkiv för staden säkerställer stadens långsiktiga behov av information.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2009.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulf Kristersson (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är viktigt att stadens arbete med effektiviserad informationsöverföring redan på planeringsstadiet ser till att informationen blir tillgänglig för funktionsnedsatta, vilket gäller såväl medarbetare som allmänhet. Enligt protokoll från kommunstyrelsens handikappråd den 19 januari 2009 finns det brister med stadens satsning på e-tjänster. Till exempel är hemsidan svår att hitta och att få överblick över, och en så grundläggande tjänst som att söka dagisplats på nätet fungerar inte för den som är blind, eftersom hjälpmedlen inte kan läsa vad som står på hemsidan.
Dnr 1.2-0092/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner årsredovisningen.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden överlämnar årsredovisningen till kommunstyrelsen.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden återredovisar 4,9 mnkr i outnyttjade medel för utomlänsplacerade personer med funktionsnedsättning.
Paragrafen justeras omedelbart.
Ärendet
Stadens nämnder ska årligen lämna en årsredovisning som utgör underlag till stadens årsredovisning och uppföljning av kommunfullmäktiges budget 2008. Nämndernas årsredovisning ska fokusera på uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsmål samt hur nämnderna bidragit till att uppfylla dessa.
Nämnden och förvaltningen har såväl ett stadsövergripande ansvar för socialtjänstfrågor som en omfattande driftsverksamhet. Den sistnämnda utförs av verksamheter i egen regi och i nära samarbete med frivilligorganisationer och privata entreprenörer. Därutöver bygger verksamheten på samverkan med stadsdelsnämnderna och andra relevanta myndigheter och förvaltningar.
Utifrån kommunfullmäktiges mål för verksamheten har nämnden arbetat med inriktningen att verksamheten ska fokusera på barn och ungdomsfrågor, hemlöshetsfrågor, jobb i stället för bidrag och hedersrelaterade frågor. En annan viktig utgångspunkt har varit arbetet med valfrihet och konkurrens.
Resultatet för nämnden visar på ett underskott på 0,3 mnkr vilket ska relateras till en omslutning på nära 1,2 mdr. Socialtjänstnämnden har bidragit till att uppfylla stadens inriktningsmål om kostnadseffektivitet i verksamheterna genom en konstruktiv budgetdialog och genom att periodiskt och löpande genomföra en konsekvent uppföljning. Arbetet med internrevisionen har också bidragit till att inriktningsmålet har uppfyllts. Socialtjänstnämnden har haft en ekonomi i balans och prognossäkerheten har varit god under året.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 januari 2009.
Den bild av socialtjänsten som framkommer i årsredovisningen visar att det inom stora områden inom socialtjänsten pågår en ständig kamp för att få resurserna att räcka till. Det slår givetvis hårt mot brukarna av tjänsterna, speciellt utsatta är barn och ungdomar.
Vi är kritiska till att det gång på gång tillförs stora uppdrag och utredningar, gärna i samband med presskonferenser, men att det med dessa uppdrag inte följer erforderliga resurser. Vi skulle önska att den moderatstyrda majoriteten kunde sluta med lägga ofinansierade uppdrag på förvaltningen. Årsredovisningen visar tydligt att socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden behöver ytterligare resurser.
Från valet 2006 fram till våren 2008 har det varit en mycket stark högkonjunktur som borde ha gynnat även de sociala frågorna i staden, så är icke fallet. Tvärtom har socialtjänsten fått spara sedan den moderatstyrda majoriteten tog över makten i staden. Att bidragstiden för hushåll med försörjningsstöd har fortsatt att öka under 2008 är ett misslyckande. Det finns idag heller inga bra alternativ för dem som står längst bort från arbetsmarknaden. För brukarna på enheten för hemlösa borde bättre alternativ än det som finns att tillgå på jobbtorgen ha tagits fram.
Utsatta barn och ungdomar borde alltid prioriteras, i verksamhetsberättelsen finns tydliga indikatorer som pekar åt motsatt håll. De ungdomsmottagningar vi har i staden ska vi värna, att slå ihop mottagningarna i Rågsved, Enskede och Skarpnäck visar tyvärr att ytterstadens ungdomar i detta fall har fått en ungdomsmottagning som inte är lika tillgänglig som tidigare vilket är en klar försämring. Påföljden ungdomstjänst ökar kraftigt vilket har lett till en kösituation på 5-6 månader. Det är inte acceptabelt. Att socialjouren redovisar 100 nya barnavårdsärenden är mycket alarmerande och en genomgående trend är (se revisorsrapport nr 6 2009) att andelen anmälningar som leder till utredning är påfallande få i vissa stadsdelar. Rättsäkerheten för barn och ungdomar måste stärkas.
Maria Ungdomsenhet, en av stadens viktigaste verksamheter när det gäller att stoppa nyrekryteringen till missbruk, har under hela mandatperioden fått internspara för att klara sin verksamhet. Under denna mandatperiod är det helt tydligt att Maria Ungdoms potential inte har tagits till vara, detta är mycket beklagligt. 2 tjänster på behandlingssidan ska sparas in vilket innebär att ett projekt riktat till unga kriminella med missbruksproblem får läggas ner. Trots att Maria Ungdom ständigt utvecklar sin egen verksamhet inom t.ex. FoU finns idag inga intentioner från den politiska ledningen att utveckla verksamheten och bredda möjligheterna till ett förstärkt missbruksarbete riktat till ungdomar och unga vuxna.
Under året har antalet ungdomar i City ökar markant, att så många som 89 % är kända av socialtjänsten lokalt borde leda till en förstärkt uppsökande verksamhet runt Sergels Torg. Utan en kraftig förstärkning av arbetet lämnas ungdomar vind för våg i en miljö som är mycket destruktiv. Det finns inga spår i majoritetens budget av att vilja lösa detta problem, vilket visar att verkligheten är långt borta när resurserna ska fördelas till socialtjänsten.
.
De barncentrum som har inrättas för att stödja barn som är utsatta för våld och brott av olika slag haltar. Barncentrum City hade inga barn alls för samtal enligt Trappanmodellen under tertial 3. Barncentrum Söderort har lagts ”på is” och har inte alls kunnat ta emot barn för samtal enligt Trappanmodellen. Stadsdelsförvaltningarna remitterar inte barn, vilket tyder på att utredningarna kring barn med stora behov av hjälp och stöd inte fullföljs. Varför? Den här frågan borde lyftas till högsta nivå inom Stockholmspolisen för att lösas. Att efterfrågan på akut- och utredningsinsatser inte efterfrågas av stadsdelsförvaltningarna för barn 0-12 år samtidigt som socialjouren redovisar en ökning av antalet barnavårdsärenden är mycket oroväckande. Vilken annan hjälp får de utsatta barnen i stadsdelarna?
Antalet hemlösa som inte har kontakt med socialtjänsten har ökat med nära 100 personer, dessa personer riskerar att ytterligare fastna i hemlöshet. Allt fler stadsdelsförvaltningar väljer att direkt hänvisa hemlösa till socialjouren, vilket tyder på ett ökat ekonomiskt tryck på stadsdelsnämnderna. Unga vuxna ska inte placeras på härbärge. I de projekt som nu finns - Unga Vuxna på Härbärge - har framkommit att av de 66 som var aktuella var 32 födda i annat land än Sverige, 18 var födda i Sverige av föräldrar med annat etniskt ursprung och 50 personer i denna riskgrupp är ungdomar med annan etnisk bakgrund än den svenska. Om detta är en trend och signifikant bör vi omedelbart ta reda på varför gruppen ungdomar med annan etnisk bakgrund än den svenska är så hög.
Vi konstaterar också att moderaterna fortfarande inte har levt upp till sitt viktigaste vallöfte om jobbgaranti; jobb till avtalsenlig lön inom fem dagar.
Att oppositionen i nämnden ännu inte fått någon information om den s.k. Socialtjänstakademin är beklagligt och visar en brist på vilja till förankring av viktiga beslut samt även en brist på tillit till de demokratiska spelregler som finns i staden.
Dnr 2.9-0026/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner kvalitetsgarantierna.
Verksamheter inom förvaltningen som vänder sig direkt till brukarna/medborgarna har formulerat kvalitetsgarantier utifrån stadens kvalitetsstrategi. Nämnden ska årligen godkänna aktuella kvalitetsgarantier.
Uppföljning av kvalitetsgarantierna ska ha hög prioritet i verksamheterna. Verksamheterna har olika sätt och metoder för denna uppföljning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2009.
Dnr 3.1-0080/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner rapporten.
Ärendet överlämnas till stadsdelsnämnderna för kännedom.
På uppdrag av socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden genomför socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen vartannat år en kartläggning av alla personer 20 år och äldre som har kontakt med stadsdelsförvaltningarna och Enheten för hemlösa under oktober månad. I denna kartläggning redovisas resultatet från 2008 års kartläggning.
3372 personer som bedöms ha missbruksproblem var aktuella vid stadsdelsförvaltningarna och enheten för hemlösa under oktober 2008. Detta är 151 personer färre än samma period 2006. Männen utgör tre fjärdedelar och kvinnorna en fjärdedel av det totala antalet. Alkohol är det dominerande preparatet följt av amfetamin, opiater och cannabis. Blandmissbruk är mycket vanligt.
I 2008 års kartläggning av aktuella personer med missbruksproblem framkommer inga större förändringar jämfört med 2006 års kartläggning. Sammanfattningsvis kan sägas att målgruppen förutom missbruksproblem har stora sociala problem avseende boende och försörjning samt psykisk hälsa.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 14 januari 2009.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (M), ledamoten Lena Kling (FP) och ledamoten Dikran Dison (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och ledamoten Stefan Nilsson (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (FP) och ledamoten Dikran Dison (KD) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), och ledamoten Stefan Nilsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Tyvärr visar rapporten att missbrukssituationen är relativt konstant. Även om siffrorna inte är helt jämförbara verkar hemlösheten öka bland de personer med missbruksproblem som socialtjänsten har kontakt med. Det finns tecken på att de medicinska problemen kan ha ökat och behovet av öppenvård och vård på behandlingshem bedöms vara relativt stort.
Vår uppfattning är att det går alldeles för långsamt att utveckla missbruksvården i Stockholms stad. Precis som under vår tidigare mandatperiod efterlyser vi en bred och långsiktig politisk satsning på att upprusta missbruksvården och avskaffa hemlösheten på fem år. Unga Vuxna är en målgrupp där vi behöver förstärka insatserna. Här har Maria Ungdom mycket stor erfarenhet som kan tas tillvara för att bygga en bra verksamhet riktad till målgruppen. Tyvärr förlorar Maria Ungdom två tjänster, när enheten istället skulle behöva ett förstärkt stöd.
Att så många som en fjärdedel av de aktuella personerna är föräldrar sätter fokus på barnens situation. Det är angeläget att följa upp om barnen har tillgång till barngruppsverksamhet och om föräldrarna får stöd i sin föräldraroll. I nästa rapport vill vi gärna se att även statistiken om familjesituation, försörjning och bostad med flera variabler är könsuppdelad.
Andra orostecken är att andelen unga kvinnor med missbruk har ökat. Vi ser därför positivt på att förvaltningen ska göra en närmare undersökning av de unga vuxnas behov av stöd. Vi anser också att det är viktigt att undersöka vilka insatser som finns för kvinnor med missbruksproblem, utifrån deras specifika behov och vad som kan behöva tillföras i utbudet.
Ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Maria Ungdom har stor erfarenhet och bedriver ett mycket viktigt arbete för att förhindra missbruk bland unga vuxna. Tyvärr förlorar nu Maria Ungdom 2 tjänster. Av socialdemokraternas budgetreservation framgår att vi istället vill förstärka stödet till Maria Ungdom eftersom vi anser att deras verksamhet är oerhört värdefull.
Av ärendet framgår att en stor del av de aktuella personerna har barn. Skrämmande nog är det 73 personer om man inte ens vet om de har barn eller inte. Detta visar att det är oerhört viktigt att rutinmässigt ta reda på om personer med missbruksproblem har barn, samt följa upp både stödet till barnen men också på vilket sätt föräldern får stöd i sin föräldraroll.
Dnr 3.1-0091/2009
1. Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att återremittera ärendet till socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen med uppdraget att komplettera ärendet enligt följande.
a. Förtydligande av vilka ekonomiska konsekvenser förändringarna kommer att få för målgruppen och hur många som kommer att omfattas av dessa.
b. Förtydligande av vilka praktiska konsekvenser förändringarna kan komma att innebära för målgruppen och hur många som förvaltningen bedömer kommer att omfattas av dessa.
c. Vilka ekonomiska konsekvenser förändringarna innebär för nämndens budget.
2. Därutöver anförs följande.
Det är bra att staden genomför justeringar av avgiftssystemet som innebär att det tydligt framgår för den enskilde vad som gäller och som säkerställer likställigheten över staden. Då detta är ett ytterst komplicerat ärende som rör en begränsad men samtidigt utsatt målgrupp är det viktigt att beslutet föregås av analyser som visar vilka konsekvenser förändringarna medför. För att kunna fatta beslut i ärendet behöver nämnden få kompletterande information.
Stockholms stad utformade nuvarande avgiftssystem i samband med att nya regler om avgifter infördes i socialtjänstlagen (SoL) 1 juli 2002 och 1 januari 2003. De nya bestämmelserna innebar ett lagstadgat högkostnadsskydd vid uttag av avgifter för insatser till äldre och personer med funktionsnedsättning. Två nya avgiftssystem utformades, ett för äldreomsorg och ett för stöd och service till personer med funktionsnedsättning under 65 år.
Mot bakgrund av förtydliganden och domar efter att de nya bestämmelserna infördes föreslår socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen förändringar i avgiftssystemet för stöd och service till personer med funktionsnedsättning under 65 år. Syftet är att anpassa avgiftssystemet så att staden följer lagstiftarens intention om likställighet såväl över landet som inom kommunen. För att likställighet mellan stadens medborgare ska uppnås måste hänsyn tas till att personer med funktionsnedsättning under 65 år som regel har högre levnadskostnader än äldre.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 20 januari 2009.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (M), ledamoten Lena Kling (FP) och ledamoten Dikran Dison (KD) framlade ett förslag till beslut till vilket samtliga partier anslöt sig.
Dnr 3.6-0034/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner för egen del funktionshinderinspektörernas årsrapport 2008.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen antar föreliggande rapport.
Under våren 2008 har en pilotgranskning av daglig verksamhet LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), och sysselsättning SoL (socialtjänstlagen) genomförts i Rinkeby-Kista. Fyra olika verksamheter ingick och några utvecklingsområden samt goda exempel lyftes fram. Inspektörerna har planenligt fortsatt att granska ovan nämnda verksamhetsområden vid stadsdelsförvaltningarna Hässelby-Vällingby, Södermalm, Östermalm och Farsta under hösten 2008 och arbetet beräknas vara avslutat till hösten 2009. Granskningsarbetet har utökats med dagverksamhet för yngre personer med demens och verksamhet för personer med förvärvade hjärnskador.
Inspektörerna vill uppmärksamma vikten av den individuella prövningen vid alla ansökningar. Insatsen kontaktperson för personer boende i gruppbostad kan ha hanterats generellt, enligt vad inspektörerna fått kännedom om, vilket kan ses som olyckligt för den enskilde. Samtidigt redovisar Stockholms stad ett stort antal ej verkställda beslut och ett projekt pågår i syfte att rekrytera fler kontaktpersoner för att komma tillrätta med bristen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 januari 2009.
Årsrapporten från funktionshinderinspektörerna visar att det finns mycket kvar att arbeta med på detta område. Exempelvis verkar det finnas en tendens att de som bor i gruppbostad inte beviljas kontaktperson. Om detta har hanterats generellt står det i strid med lagstiftningens principer om individuell behovsprövning. Detta behöver utredas närmare, så att rättssäkerheten i detta avseende upprätthålls.
Rapporten visar att många personer med psykiska funktionsnedsättningar lever under mycket ansträngda ekonomiska förhållanden. Många lever under existensminimum och har skulder de behöver hjälp med. Detta är allvarligt eftersom det påverkar personernas psykiska hälsa och behöver därför analyseras och förebyggas.
Rapporten visar att det saknas kompetens kring teckenspråk. Inspektörerna menar att det borde behandlas som ett eget språk och De dövas förening föreslår att kompetensen samlas till en enhet. Vi ser fram emot inspektörernas särskilda granskning av insatser som bedrivs av och för teckenspråkskunniga, vilket bör kunna bli ett bra underlag för behövliga åtgärder.
Svårigheter att ibland samarbeta över enhetsgränserna i konkreta ärenden är en återkommande problematik som även Funktionshindersmannen har uppmärksammat i flera årsrapporter. Gemensamma utbildningar för personal från olika verksamhetsområden kan vara ett sätt att öka förståelsen för varandras uppdrag och söka lösningar som sätter brukaren i fokus.
Inför planeringen 2009-2011 saknas ett avsnitt om hur inspektörerna avser att arbeta med jämställdhet och etnicitet och vi efterlyser ett sådant avsnitt. Vi skulle också vilja se ett avsnitt om hur barnperspektivet kommer in i verksamheten.
Dnr 1.7-0103/2009
Socialtjänst och arbetsmarknadsnämndens beslut
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att återremittera ärendet till socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen med uppdraget att närmare utreda och till nämnden redovisa de bakomliggande orsakerna för den kritik som framförts gällande delar av Terrafems verksamhet.
Socialjänst- och arbetsmarknadsnämnden anför därutöver följande.
Vi är allvarligt bekymrade gällande den kritik som framförts gentemot Terrafem från olika stadsdelar i Stockholm, andra placerande kommuner samt från FemCenter (f.d. Terrafem i Malmö). Kritiken gäller bland annat samarbetssvårigheter, arbetsmetoder, etik och otillåten läkemedelshantering. Vi bedömer emellertid att det beslutsunderlag nämnden i nuläget har tillgång till inte är tillräckligt för att nämnden ska kunna ta ställning till Terrafems ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel till projektet för stödboenden för år 2009.
År 2007 beviljade länsstyrelsen Terrafem i samarbete med Stockholms stad/socialtjänstnämnden 900000 kr för att driva projektet ”Stödboenden” under ett år (2008). Socialtjänstnämnden ansökte i augusti 2008 om ytterligare 1376000 kr till projektår 2 för projekt Stödboenden. Länsstyrelsen har endast beviljat medel för det första kvartalet 2009. Inför beslut om ytterligare medel har länsstyrelsen begärt ett yttrande från nämnden huruvida man fortsatt ställer sig bakom ansökan gällande Terrafems stödboende. Till grund för länsstyrelsens begäran ligger en skrivelse som överlämnats från socialtjänstförvaltningen till länsstyrelsen samt en internrevision och utredning som gjorts hos länsstyrelsen till följd av skrivelsen. I skrivelsen riktas allvarig kritik gällande främst tre olika områden mot Terrafem: etiska överträdelser, misstanke om ekonomiska oegentligheter, misstanke om brott av annan karaktär (olaglig läkemedelsdistribuering).
Förvaltningen har noga övervägt de uppgifter som framkommit i detta ärende och kan konstatera: att det inte finns skäl att rikta kritik vad avser ekonomihanteringen, att frågan om otillåten läkemedelshantering är föremål för polisutredning och att det i avvaktan på polisutredningens slutförande inte är relevant att åberopa uppgifter om otillåten läkemedelshantering, att förvaltningen ser allvarligt på de uppgifter som framkommit om verksamhetsledarens förhållningssätt och attityder och förutsätter att Terrafem internt tar upp dessa frågor till en ingående diskussion.
Med det upprättade samarbetsavtalet som grund bedömer förvaltningen att ett fortsatt samarbete kring projekt Stödboende är möjligt då formerna för övergripande samarbete och samarbetet kring enskilda individer tydliggjorts.
Samtliga partier framlade ett gemensamt förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Dnr 1.1-0120/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden inrättar en arbetsmarknadsberedning.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden fastställer instruktionen för arbetsmarknadsberedningen enligt bilaga till tjänsteutlåtandet.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden har inrättats 1 januari 2009 enligt kommunfullmäktiges beslut om budget för år 2009. Nämnden ansvarar för den verksamhet som tidigare socialtjänstnämnden svarade för samt för arbetsmarknadsfrämjande åtgärder och svenska för invandrare (sfi). Enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut ska en arbetsmarknadsberedning inrättas med uppgift att verka för att utveckla staden samtliga insatser på arbetsmarknadsområdet.
Dnr 1.1-0157/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden väljer följande ledamöter och ersättare i arbetsmarknadsberedningen.
Ledamöter
Ulf Kristersson (M), ordförande
Cecilia Brinck (M)
Fatima Nur (FP)
Hardy Hedman (KD)
Karin Rågsjö (V)
Abdo Goriya (S)
Stefan Nilsson (MP)
Ersättare
Kerstin Gustavsson (M)
Vakant (M)
Vakant (FP)
Dikran Dison (KD)
Mia Sundelin (S)
Dimitrious Soulios (S)
Marion Sundqvist (MP)
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar lägga följande ärenden till handlingarna.
Protokoll från socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde 27 januari 2009 justerat 30 januari 2009.
Protokoll från handikapprådets sammanträde 9 februari 2009 justerat 10 februari 2009.
Protokoll från individutskottets sammanträde 4 februari 2009 justerat 7 februari 2009.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde 5 februari 2009 justerat 10 februari 2009.
Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation med dnr 2.4-0107/2009.
Inkomna handlingar till socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden perioden 15 januari 2009 till 29 januari 2009.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 6 februari 2009 justerat 11 februari 2009.
Följande skrivelser från Karin Rågsjö (V), Abdo Goriya (S) och Stefan Nilsson (MP) överlämnades till förvaltningen för beredning.
Om unga missbrukare med missbruksproblem
Om barnperspektivet i missbruksarbetet
Om hur försäkringskassans långa handläggningstider påverkar socialtjänsten
Om uppföljning av väntetider för att söka ekonomiskt bistånd
Om den nya organisationen för Kriscentrum för kvinnor
Om HVB för barn och unga
Karin Wallander informerade om bilden av socialtjänsten i media och om hur förvaltningen för närvarande arbetar med kommunikation gentemot omvärlden.
__________________________