Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2011-11-24
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) och vice ordföranden Roger Mogert (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 28 november 2011.
Dnr 2.7-0123/2011
Socialnämndens beslut
1. Socialnämnden beslutar att anta anbudet från Mipaza utvecklingsgrupp AB, vilket är det anbud som är mest fördelaktigt med hänsyn taget till fastslagen ersättningsnivå och erbjuden kvalitet.
2. Socialnämnden beslutar uppdra åt förvaltningsledningen att teckna avtal med Mipaza utvecklingsgrupp AB om drift av asylboendena Mandelgården och Söderbo från och med 2 maj 2012 till och med 1 maj 2014 med möjlighet till förlängning 1 + 1 år.
3. Socialnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Ärendet
Socialnämnden har i aktivitetsplan för 2011 beslutat att konkurrensutsätta ett antal verksamheter, däribland asylboendena Mandelgården och Söderbo. Upphandlingen avser drift av asylboendena Mandelgården och Söderbo som tillhör Enheten för familje- och ungdomsinsatser, socialtjänstavdelningen. Boendena har 14 + 13 platser.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 27 oktober 2011.
Förslag till beslut
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden avslår förslaget att upphandla driften av asylboendena Mandelgården och Söderbo.
2. De två boendena fortsätter att drivas i kommunal regi.
3. Därutöver framförs följande.
Vi undrar vad syftet är med upphandlingen. Vi anser att det helt saknas anledning att upphandla driften av stadens boenden för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. I månadsrapporten för oktober 2011 kan man läsa att socialnämndens samlade verksamhet beräknas att redovisa ett överskott på 6,6 mnkr. Verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar visar ett överskott 1 mnkr. Boendena är en viktig del av stadens omhändertagande, som kräver ett flexibelt samarbete mellan olika enheter inom socialtjänsten för att ge stöd och hjälp efter varje ungdoms specifika behov. Det samarbetet gynnas inte av att två av asylboendena läggs ut på privat drift.
Det är anmärkningsvärt att den borgerliga majoriteten i Stockholm stad fortsätter med privatiseringen av de kommunala verksamheterna trots de senaste skandalerna som har uppdagats och som har en tydlig koppling till den oaktsamma upphandlingen. Vi kan inte tolka det på något annat sätt än att det är den ideologiska privatiseringsivern som har tagit överhand, där verksamheterna till varje pris ska drivas i privat regi.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar att återremittera ärendet för utredning av om upphandlingen har genomförts på ett konkurrensneutralt och lagenligt sätt.
2. Socialnämnden anför följande:
Vi har motsatt oss upphandlingen av asylboendena.
Det står nu klart att upphandlingen, i enlighet med den moderatledda majoritetens direktiv, har utförts på ett sätt som gynnar ett ”avknoppningsbolag” framför stadens egenregianbud.
Vi instämmer helt i följande protokollsanteckning som lämnats av SACO, Kommunal och Vision:
”Vi anser det anmärkningsvärt att en av utmanarna under den tid upphandlingsprocessen pågått har tjänstgjort som biträdande verksamhetschef medan egen-regianbudet har utarbetats av personal utanför verksamheten. Detta har givit utmanaren en konkurrensfördel både gentemot egen regi och gentemot övriga anbudsgivare i den meningen att vi inte ser det som ett konkurrensneutralt förfarande.”
Nämnden bör inte fatta tilldelningsbeslut innan det har utretts, av oberoende juridisk expertis, om upphandlingen har utförts på ett konkurrensneutralt sätt och i enlighet med LOU.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 1.6-0463/2011
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Enligt budget 2011-2013 har stadsledningskontoret under 2011 i uppdrag att utvärdera och utveckla stadens kvalitetsstrategi och kvalitetsutmärkelse. Förslaget till program för kvalitetsutveckling baseras på och ersätter inriktningen av kvalitetsarbetet som lades fast 1999 och 2004.
Förvaltningen tillstyrker förslaget till program för kvalitetsutveckling för staden. Programmet åskådliggör hur stadens nämnder och bolag ska fortsätta arbetet med att utveckla sina verksamheter utifrån kommungemensamma krav och egna förutsättningar. Då programmet bygger på stadens nuvarande kvalitetsarbete bidrar det också till kontinuitet i kvalitetsarbetet som är en viktig förutsättning för att uppnå stadens mål med inriktning mot Vision 2030.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 18 oktober 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 1.6-0539/2011
Enligt Vision 2030 ska Stockholm år 2030 vara en evenemangs- och upplevelsestad i världsklass. Målen är att Stockholm år 2030 ska vara en av Europas tre främsta evenemangsstäder och en av världens främsta mötesplatser för kongresser, mässor och högnivåkonferenser. Förvaltningen tillstyrker stadsledningskontorets förslag till evenemangsstrategi för staden. Det är viktigt att ha en strategisk planering för att på ett mer systematiskt sätt arbeta med evenemangsfrågor i enlighet med stadens Vision 2030.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 1 november 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD) vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) förslag till beslut.
1. Socialnämnden beslutar att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag till remissvar.
2. I övrigt anför nämnden följande:
Stockholm ska i evenemangsstrategin utveckla sin specifika profil som en historisk huvudstad, samt miljö- och kulturhuvudstad, och inte släta ut profilen som andra städer ofta gör. Staden måste bli bättre på att profilera sig för att få de riktigt kvalitativa evenemangen till Stockholm. En viktig del i den strategin är att arbeta selektivt så att de evenemang man välkomnar är av hög kvalitet och passar in i Stockholms profil.
Evenemangsstrategin bör vara tydligare formulerad i vilka värderingar staden vill signalera via de evenemang som staden stödjer eller själva arrangerar. Vi vill att evenemang som staden stödjer eller själva arrangerar ska ha ett uttalat miljö- och klimatfokus och syfta till att stärka integration, demokrati och jämställdhet. Stockholm blev utsedd till Europas första miljöhuvudstad. Det anser vi att staden ska bygga vidare på genom att underlätta för event kopplade till miljöfrågor – både lokala, nationella och internationella.
Särskilt uttalande
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
En evenemangsstrategi skapar förutsättningar för en evenemangsstad i världsklass. Vi ser denna strategi som ett viktigt steg mot att Stockholm ska vara en av Europas tre främsta evenemangsstäder och en av världens främsta mötesplatser för kongresser, mässor och högnivåkonferenser. En stad där alla, oavsett förutsättning eller behov, har möjlighet att delta.
Programmet betonar att Stockholms stad inte ska stödja sådana evenemang som kan vara till skada för invånarna, eller verka diskriminerande. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt att poängtera tillänglighetsaspekten. Detta gäller både hur evenemang utformas så att inte människor med funktionsnedsättning exkluderas och som en del av säkerhetsarbetet.
Ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Evenemangsstrategin bör vara tydligare formulerad i vilka värderingar staden vill signalera via de evenemang som staden stödjer eller själva arrangerar. Under rubriken ”Grundläggande förhållningssätt” anges endast negativa formuleringar kring miljö och diskriminering (att vi INTE ska stödja evenemang som medför försämrad miljö, mm, s. 13.) Strategin bör istället ha positivt formulerade krav. Vi vill att evenemang som staden stödjer eller själva arrangerar ska ha ett uttalat miljö- och klimatarbete, och syfta till att stärka integration, demokrati och jämställdhet. All avlönad personal ska också ha goda anställningsvillkor och arbeta enligt kollektivavtal. Sannolikt skulle de flesta evenemangen idag ha relativt lätt att formulera sådana ambitioner.
Dnr 1.6-0470/2011
Den 10 juni 2009 beslutade kommunstyrelsen att ge Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning i uppdrag att genomföra ett stadsövergripande projekt för att effektivisera stadens budget- och skuldrådgivning. I projektet har bl.a. ingått att i samarbete med samtliga stadsdelsförvaltningars och socialförvaltningens budget- och skuldrådgivare arbeta fram ett förslag till stadsgemensamma riktlinjer. Riktlinjerna anger målen för stadens budget och skuldrådgivning och hur den ska effektiviseras och utvecklas för att svara mot lagstiftning och efterfrågan.
Förvaltningen anser att förslaget till riktlinjer är tydligt och ger en bra bild över vad budget- och skuldrådgivningen i Stockholms stad ska innehålla. Förvaltningen vill särskilt betona att det är viktigt att det tydliggörs var ansvaret för implementering, uppdatering och uppföljning av riktlinjerna ska ligga i stadens organisation.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 11 oktober 2011.
Det är utmärkt att ta fram riktlinjer för budget- och skuldrådgivningen, så att servicen kan bli likvärdig i staden. En person med skulder och trasslig ekonomi är ofta orolig och kan ha ångest över sin situation. Det är därför inte rimligt att behöva vänta på ett första samtal i tre månader, som föreslås som maxgräns i förslaget till riktlinjer. En månad är en rimligare gräns.
Om tidsgränserna skärps måste mera pengar anslås.
1. Socialnämnden beslutar att som svar på remissen i huvudsak hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Socialnämnden framför därutöver följande.
Det är bra att riktlinjer tas fram för att säkerställa likabehandling i staden. Det är också klokt att sätta som mål att budget- och skuldrådgivningen ska medverka till att förebygga överskuldsättning och bidra till att motverka hemlöshet. Men målen skulle behöva förtydligas och kopplas till indikatorer som kan följas upp i stadens integrerade ledningssystem (ILS), så att man faktiskt kan mäta resultatet av insatserna.
Det står i förslaget till riktlinjer att det är viktigt att råd och stöd kan erbjudas inom rimlig tid, följt av att ”väntetiden inte bör överstiga tre månader”. Men tre månader är en orimligt lång tid för den som redan är allvarligt skuldsatt – det är en tid som kan betyda väldigt mycket för att förhindra ännu allvarligare följder. Två veckor eller maximalt en månads väntetid vore mycket rimligare. Dessutom används ordet ”bör”, när man i stället borde säga att väntetiden inte ”ska” överstiga en viss tid.
Avsnitten om förebyggande arbete är mycket korta och skulle behöva utvecklas betydligt. Också här är det bättre att säga att stadsdelsnämnderna ”ska” (inte bör) inventera behovet av informationsinsatser, men det behöver också läggas till krav om att informationsinsatser faktiskt ska genomföras. Mycket går att utveckla inom det förebyggande arbetet, exempelvis att budget- och skuldrådgivare finns tillgängliga någon kväll i veckan där invånarna finns, t ex bibliotek, affärscentrum, fritidsgårdar och medborgarkontor. Det går även att utveckla samarbete med t.ex. advokatjourer och ideellt arbetande jurister som kan erbjuda rådgivning.
I förslaget saknas ett barnperspektiv. Till exempel när det handlar om att kartlägga den rådsökandes situation är det viktigt att ta reda på om barn finns i hushållet, hur dessa kan påverkas av situationen och hur de kan nås av eventuellt stöd.
Generellt är språket i förslaget till riktlinjer lättillgängligt, vilket är bra. Dock används inte numer uttryck som att en person ”lider av ett handikapp”, det bör bytas ut mot ”personer med funktionsnedsättning”. Det är även onödigt att utgå från att den rådsökande är en ”han” det går lika bra att säga ”den” eller ”personen”.
Väntetiden till ett första mötet för budget- och skuldrådgivning i Stockholms stad har minskat markant från 13 månaders väntan till idag ett snitt på fyra månader. Detta är mycket glädjande. Riktlinjerna sätter nu en tydlig gräns att det inte ska gå mer än tre månader innan ett första möte har skett. Detta är bra och skapar förutsättningar att hjälpa fler personer i tid.
Att få hjälp med budget- och skuldrådgivning kan vara avgörande för den privata ekonomin. En dålig ekonomi kan orsaka spända och osäkra familjeförhållanden. Därför är det viktigt att särskilt uppmärksamma om det finns barn i hushåll med svåra ekonomiska omständigheter. Stockholms stad ska fortsätta att arbeta systematiskt med barns behov i centrum.
En väl fungerande budget- och skuldrådgivning kan bidra till att färre familjer riskerar att vräkas. Därför är det viktigt att det finns en prioriteringsordning för akuta fall, exempelvis barnfamiljer som riskerar att vräkas. Genom en god samverkan inom stadens alla delar är det möjligt att vid budget- och skuldrådgivning upptäcka till exempel barn som far illa, vilket är en viktig del i utvecklingen av stadens förebyggande arbete.
Dnr 1.6-0540/2011
1. Socialnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
3. Socialnämnden anför därutöver följande.
Övergripande
Om stadens kommunikation med invånare och besökare ska vara välfungerande är det viktigt att den, förutom de mål som föreslagits i kommunikationsplanen, också är aktuell och relevant. Vi ser gärna att dessa två aspekter inkluderas i de övergripande målen.
Sociala medier
I kommunikationsplanen nämns värdet av ett aktivt arbete med sociala medier. I andra delar av planen nämns värdet av dialog. Vi ser behovet av att ha en dialog i just sociala medier, inte minst i användandet av ett Twitterkonto och föreslår därför att staden skapar riktlinjer för dialoger i sociala medier, för att fullt ut kunna nyttja den enorma potential som finns att där få fram ett positivt, aktivt, tillgängligt och personligt budskap om stadens verksamheter.
Logotyper
Att S:t Erik ska användas i stadens kommunikation är självklart, men lika självklart ska det vara att fortsätta använda inarbetade varumärken vid sidan om, som fallet är idag.
Det ärdärför bra att stadens bolag ges fortsatt möjlighet till att profilera sig genom egna varumärken. Detta måste även gälla för andra verksamheter som ligger utanför Stadshuskoncernen och har ett behov av detta. Bland dessa kan nämnas Kulturhuset, Liljevalchs konsthall, Stockholms Stadsmuseum och Stockholms Medeltidsmuseum, som sedan lång tid har inarbetade varumärken.
De inarbetade och unika varumärkena har ett värde i kommunikationen med besökare, samarbetspartners och sponsorer. Om staden ska nåevenemang i världsklass krävs det att varje evenemang särskiljs och att de attraherar turister och arrangörer i konkurrens med andra stora städer. Eftersom institutionerna har helt olika inriktningar kan de inte likställas. Att avskaffa möjligheterna till särprofilering skulle innebära ett hårt slag mot Stockholms kulturliv och mot varumärken som i sin nuvarande form utgör en del av kulturarvet.
Kommunikationsprogrammet är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige anger önskvärd utveckling för stadens kommunikation. Kommunikation är ett sätt att hjälpa oss att förverkliga stadens vision om ett Stockholm i världsklass. Stockholms stad ska därför hela tiden sträva efter att utvecklas till en än mer effektiv och kommunikativ organisation.
Förvaltningen tillstyrker förslaget till kommunikationsprogram för Stockholm stad. Programmet lägger en bra grund för hur staden ska kommunicera med medborgare, anställda, besökare och övriga intressenter och anger också vikten av alla nämnders ansvar att förverkliga visionen om ett Stockholm i världsklass.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 28 oktober 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M) ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Socialnämnden beslutar att anföra följande som svar på remissen:
Som Sveriges största stad och en av landets största arbetsgivare behöver Stockholms stad ett kommunikationsprogram. Vi är dock kritiska till hur det remitterade förslaget är utformat, bl.a. på följande punkter.
Staden är en demokratiskt styrd organisation som verkar på uppdrag av sina invånare. Målet om en mer demokratisk stad bör genomsyra kommunikationsprogrammet. Stadens kommunikation ska inte bara främja ”dialog” på stadens egna villkor utan underlätta för stockholmarna att engagera sig i stadens verksamhet och styrning.
Invånarnas åsikter ska forma staden, inte tvärtom. Målet ”Attityden till visionen om ett Stockholm i världsklass och den växande staden är positiv” innebär att staden tar på sig en opinionsbildande roll och bör därför utgå.
Stadens medarbetare är enligt grundlagarna tillförsäkrade yttrandefrihet, inklusive friheten att yttra sig till massmedier (meddelarfrihet). Kommunikationsprogrammet bör beröra stadens ansvar för att respektera och bejaka yttrandefriheten samt förklara hur yttrandefriheten förhåller sig till stadens samordnade kommunikation. ILS-systemet bör innehålla indikatorer på hur ”högt i tak” det är i stadens organisation.
Det är oklart vad programmets mål om en kommunicerande organisation innebär i praktiken. De föreslagna indikatorerna ”Andelen medarbetare och chefer som i sitt eget arbete bidrar till ett Stockholm i världsklass” samt ”Andelen chefer och ledare som kommunicerar så att medarbetarna förstår hur verksamheten bidrar till ett Stockholm i världsklass” är oklara till sin innebörd och låter sig knappast mätas.
Den ”visionsfilm” med tillhörande frågor som samtliga stadens medarbetare har ålagts att gå igenom har av många mottagits som ett exempel på en indoktrinerande snarare än kommunicerande organisation. Staden bör satsa på dialog med sina medarbetare snarare än monolog.
Remissvar på motion (2011:44) av Karin Wanngård m.fl. (S)
Dnr 1.6-0462/2011
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på motionen.
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
I motionen från Karin Wanngård m.fl. (S) beskrivs bland annat att det i riktlinjerna för ekonomiskt bistånd betonas att ”fokus ska ligga på att undanröja försörjningshindret och på den snabbaste vägen till egen försörjning. Detta innebär att individen kan få välja bort en önskad insats till förmån för ett enkelt arbete”. I motionen ifrågasätts om stadens prioritering bör vara försörjning i form av okvalificerade arbeten eller om fokus istället bör ligga på att undanröja försörjningshinder på ett långsiktigt sätt med hänsyn till förutsättningarna för varje individ. Motionärerna yrkar därför bland annat på att riktlinjerna för ekonomiskt bistånd ska omformuleras i enlighet med detta.
Förvaltningens uppger i sitt svar att förändringar i skrivningarna i stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd sannolikt inte kommer att leda fram till lösningen för de sökande som varit långvarigt arbetssökande. Däremot finns det i staden ett behov av att utveckla arbetssätten. Med anledning av detta har arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen gemensamt för avsikt att inleda ett projekt för att utveckla utredningsmetoder och individuellt anpassade insatser för målgruppen.
1. Socialnämnden bifaller motionen.
2. Socialnämnden anför därutöver följande.
Svaret på motionen är lite otydlig, vi saknar fortfarande en röd tråd som fokuserar på långsiktighet. Motionen lyfter fram ett behov av långsiktigt tänkande vad gäller individerna som är beroende av försörjningsstöd. Långsiktighet är viktigt ur många aspekter, dels handlar det om att åtgärda det kompetensbehovet som finns på arbetsmarknaden, den så kallade missmatch. Och dels handlar det om resursslöseri när man inte tillvaratar människors förmåga att utbilda sig och komma in på arbetsmarknaden. Tyngdpunkt borde med andra ord ligga på att utbilda människor, det blir både effektivare för individen och kommunen.
1. Socialnämnden beslutar att delvis tillstyrka motionen
2. Socialnämnden anför därutöver anför följande:
I Stockholm måste alla ha en väg in och en plats på arbetsmarknaden. Stockholm stad ska skapa förutsättningar för individen att hamna i rätt jobb – ett arbete där invididen och därmed samhället utnyttjar hela sin potential. Stockholm ska ha en inkluderande arbetsmarknad där det finns möjligheter till omställning under arbetslivet.
Stadens arbetsmarknadsåtgärder ska vara målmedvetna och effektiva. Oavsett om en person står nära eller långt ifrån egen försörjning ska insatserna vara utformade så att han eller hon hittar sin kortaste väg till rätt jobb. Individen ska inte behöva lägga tid på komplicerade kontakter med olika institutioner och myndigheter. En organisatorisk förändring ska genomföras så att det istället för nuvarande fem jobbtorg (sju med filialerna) inrättas ”En-dörr-in”-verksamheter i varje stadsdelsområde. Detta för att öka tillgängligheten och möta de skilda behov som finns i olika områden.
”En-dörr-in”-verksamheterna ska organisatoriskt och demokratiskt tillhöra respektive stadsdelsnämnd. Verksamheterna ska omfatta alla arbetslösa, även dem som står allra längst från arbetsmarknaden och dem som är i behov av rehabilitering.Verksamheterna ska ha ett utökat och gott samarbete med olika aktörer såsom Arbetsförmedlingen, landstinget (särskilt psykiatrin), näringslivet och antidiskrimineringsbyråer. För att skapa fler ingångar och arbetstillfällen hos en bredd av arbetsgivare krävs ett aktivt arbete gentemot lokala arbetsgivare för att synliggöra de arbetssökandes kompetens och möjligheter.
Invididen ska genom arbetsmarknadsåtgärder och utbildningar kunna ta de steg som krävs för att hamna i rätt jobb – jobb som motsvarar den egna kompetensen och som är hållbara. Arbetet med uppföljning av unga i åldern 16-19 år ska prioriteras, alla ska ges stöd i att få gymnasiekompetens och arbetslivserfarenhet i form av sommarjobb eller praktik.
Staden ska genomföra en kraftfull satsning som skapar fler jobb åt unga. Satsningen ska innehålla en bredd av arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis praktikplatser och sociala kooperativ för unga utan fullgjord skolgång samt en satsning på företagande i socialt utsatta områden. Samtidigt ska antalet sommarjobb för ungdomar öka, både inom stadens verksamheter och i privata företag.
Staden ska genomföra extra satsningar för att minska den långvariga arbetslösheten. Det behövs individuella insatser där sociala företag kan vara en del av lösningen.
Stockholms stad ska ha en inkluderande arbetsmarknad för integration och mot diskriminering. Personer med svensk bakgrund, särskilt män, har i förhållande till andra många fördelar i arbetslivet. Stockholm stad ska verka för att alla ska ha goda möjligheter att utifrån sina förutsättningar få ett gott arbetsliv, detta kan kräva positiv särbehandling med hänsyn till exempelvis etnicitet. Personer med funktionsnedsättning kan möta onödiga hinder, vilket vi ser i en lägre sysselsättningsfrekvens än för övriga befolkningen.
Staden ska anställa fler personer med funktionsnedsättning på alla nivåer och bli bättre på att samarbeta med Almi Företagspartner/IFS (Internationella Företagarföreningen i Sverige) för att underlätta för låntagare vars affärsidé har svårt att få gehör på den ordinarie bankmarknaden. Staden ska även ta fram och implementera strategier för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.
Möjlighet till arbete och egen försörjning är en nyckelfaktor för att leva ett fritt, delaktigt och rikt liv. Därför är det angeläget att arbetssökande kan bli självförsörjande. Valet av insats ska göras med hänsyn till individens aktuella situation och förutsättning, då vägen till självförsörjning inte ser lika ut för alla. En förbättrad samverkan mellan jobbtorgen och stadsdelsförvaltningarna är, precis som förvaltningen konstaterar, önskvärd.
Personer med funktionsnedsättning har särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Av ”Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2016” framgår att alla nämnder och styrelser ska främja möjligheten till anställning, praktikplatser och sommarjobb. I budgeten för Stockholms stad 2012 framhålls att staden ska anställa fler personer med funktionsnedsättning. Genom att uppnå dessa mål och ambitioner kommer vi att minska långtidsarbetslösheten för en av de grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Dnr 1.2-0613/2010
Socialnämnden godkänner månadsrapporten för oktober 2011.
Förvaltningsledningen bedömer att socialnämndens samlade verksamhet för 2011 kommer att redovisa ett överskott på 6,6 mnkr. Överskottet beror till stora delar på att medel som reserverats för omstrukturering inte behövts användas fullt ut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 9 november 2011.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
2. Socialnämnden beslutar att anslå 3 mnkr av det prognostiserade överskottet till enheten för hemlösa
3. Socialnämnden anför därutöver följande:
Förvaltningsledningen bedömer att socialnämndens samlade verksamhet för 2011 kommer att redovisa ett överskott på 6,6 mnkr. Eftersom vi har många verksamheter som har varit utsatta för besparingar och som behöver mer resurser bör överskottet komma ut till dessa verksamheter. I samma rapport kan vi läsa att enheten för hemlösa visar ett fortsatt underskott på ca 3 mnkr. Stadsmissionens senaste undersökning visar att hemlösheten bland unga ökar i Stockholm. Vi anser att en ansvarfull politik är att omfördela resurser och avsätta 3 mnkr av överskottet till enheten för hemlösa.
1. Socialnämnden beslutar att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
2. Socialnämnden beslutar att anslå 5 mnkr av det prognostiserade överskottet till hemlöshetsarbete och till omsorgen om personer med funktionsnedsättning.
3. Socialnämnden beslutar att också säga följande.
Prognosen för nämnden fortsätter att peka mot ett överskott på 6,6 mnkr för året. Samtidigt har flera av de sociala verksamheterna tvingats till återkommande nedskärningar de senaste åren. Det väntade överskottet bör användas till att stärka arbetet för att minska hemlösheten i Stockholm och till personer med funktionsnedsättning, främst LSS-kollo och korttidshemmen.
Dnr 1.2-0635/2011
Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till riktlinjer för resor inom socialförvaltningen.
Kommunfullmäktige har satt upp som mål att alla nämnder ska ha ett systematiskt arbete och dokumenterat arbetssätt för effektiva resor och transporter, vilket omfattar både egna och upphandlade transporter. Dessa riktlinjer syftar till att säkerställa att alla resor inom socialförvaltningen sker kostnadseffektivt, trafiksäkert och miljöanpassat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 3 november 2011.
Dnr 3.2-0633/2011
Socialnämnden godkänner förslag om FoU-plan för Stockholms stad 2012
Ärendet är plan för forskning och utveckling (FoU-plan) med syfte att stödja systematisk utveckling av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten i Stockholms 14 stadsdelsförvaltningar samt stadsövergripande verksamheter. Ärendet omfattar förslag avseende:
A. Strategi för att integrera resultatbaserad styrning och evidensbaserad praktik.
B. FoU-verksamhetens fokusområden 2012.
C. Vidareutveckling av organisation och arbetsformer för FoU-verksamheten.
Dnr 3.2-0538/2011
Socialförvaltningen godkänner tjänsteutlåtandet och överlämnar det till kommunstyrelsen
Socialnämnden har i budget 2011 fått i uppdrag att inrätta en garanti till vård och behandling för personer med missbruks- eller beroendeproblematik. Förvaltningen anser att det är viktigt att den som söker hjälp för missbruks- eller beroendeproblem får tillgång till utredning, bedömning och behandling inom rimlig tid samtidigt som kvaliteten i utredningsarbetet säkerställs. Förvaltningen föreslår att det införs en kvalitetsgaranti för hela staden och att kvalitetsgarantin skrivs in i stadens riktlinjer ”Vuxna med missbruks-/beroendeproblematik. Utredning, dokumentation och insatser enligt socialtjänstlagen” (KF 2011-10-17).
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar att i huvudsak godkänna tjänsteutlåtandet.
2. Socialnämnden beslutar att i kvalitetsgarantin lägga till att alla klienter ska erbjudas stödsamtal under utredningstiden.
3. Socialnämnden beslutar att för unga vuxna ska ett första samtal garanteras inom tre dagar.
4. Socialnämnden anför följande:
Det är mycket bra att en kvalitetsgaranti införs för dem som söker vård och behandling för missbruks- eller beroendeproblematik.
Om en kvalitetsgaranti ska fungera måste den förenas med tillräckliga resurser.
Att garantera att utredning och planering för insatser ska vara genomfört inom två månader efter att en person sökt hjälp verkar rimligt. Två månader kan ändå upplevas som en lång tid, även då motivation finns, och därför föreslår vi att staden skriver in i vårdgarantin att ”alla klienter ska erbjudas stödsamtal under utredningstiden”, som i Malmö stads vårdgaranti. Även om erbjudandet inte antas av alla som är under utredning så vore det bra om alla fick en möjlighet till stödsamtal medan utredningen pågår.
När det gäller unga vuxna (18-25 år) blir tidsperspektivet ännu viktigare. Denna grupp bör garanteras ett första samtal med utredande socialsekreterare inom kortare tid än en vecka, förslagsvis inom två till tre dagar.
Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla nya instrument som stärker en god kvalitet. Den vård och behandling som staden tillhandahåller ska bygga på evidensbaserade metoder, vilket är en förutsättning för att systematiskt hjälpa människor ut ur ett missbruk.
Som ett led i att intensifiera kampen mot missbruk av droger är det viktigt att stärka individens ställning. Därför införs nu en kvalitetsgaranti vilken riktar sig till vuxna som söker vård och behandling.
I och med kvalitetsgarantin blir stadens målsättning tydlig. Den som söker hjälp för sitt missbruk ska få kontakt med socialtjänsten redan samma dag. Inom en vecka ska ett första samtal ha ägt rum. Inom två månader ska en utredning vara klar och därmed också planeringen för kommande insatser.
Gerhard Larsson angav i missbruksutredningen (SOU2011:6) att den rekommenderade tiden innan en behandling ska påbörjas inte får överstiga 30 dagar. Vi anser att Stockholms stad ska fortsätta arbetet med tidiga insatser och verka för att utredningens förslag till garantitider uppnås.
Dnr 3.1-0636/2011
1. Socialnämnden godkänner stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § LSS samt 4 kap 1 § SoL, kvartal 3 år 2011.
2. Socialnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas och socialnämndens (enheten för hemlösa) rapportering av ej verkställda gynnande beslut till kommunfullmäktige.
I ärendet redovisas ej verkställda gynnande beslut enligt LSS och SoL för kvartal 3 år 2011. När det gäller insatser enligt LSS rapporterades 46 ej verkställda beslut. Nästan hälften av dessa (22) avser bostad för vuxna. Det kan noteras att en successiv ökning av antalet har skett sedan kvartal 3 år 2010, då antalet var nio. I övrigt avser sju ej verkställda beslut kontaktperson och sex avser ledsagarservice. Könsfördelningen visar en övervikt för pojkar/män, ca 65 procent.
Motsvarande siffror för insatser enligt SoL var 22 ej verkställda beslut. Fem av dessa handlar om insatser för personer med funktionsnedsättning och 17 för personer inom individ- och familjeomsorg. De vanligaste typerna av insatser är kontaktfamilj och kontaktperson. Vid SoL-insatser är kvinnor överrepresenterade, ca 62 procent.
Orsaker till att besluten ej verkställts är framför allt avsaknad av lämplig bostad alternativt lämplig uppdragstagare eller att personen ifråga tackat nej till erbjudande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2 november 2011.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Orsaken till de ej verkställda besluten uppges framför allt vara avsaknaden av lämplig bostad. Det här beror på den bristfälliga bostadspolitiken. Vi kan inte nog understryka vikten av att öka antalet hyresrätter i staden. Vi ser flera ärenden där det saknas bostäder, och detta utöver att unga människor i Stockholm inte kan flytta hemifrån när de vill. Och att våra studenter har svårt att få tag på bostäder. Vi vill se en progressiv bostadspolitik, bygg fler billiga hyresrätter och stoppa utförsäljningen av allmännyttan.
Dnr 3.2-0665/2011
Socialnämnden lägger ärendet till handlingarna.
Inom ramen för projektet Socialtjänsten Online har förvaltningen sökt pengar från stadens e-tjänstprogram för att utveckla en socialrådgivning på nätet. Projektidén består i att skapa en socialrådgivning som ska finnas tillgänglig via tre kanaler: anonym mejl, chatt samt via en smartphone-app alternativt mobilanpassad webb där det både ska finnas möjlighet att chatta samt att skicka in frågor.
Socialnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
Protokoll från socialnämndens sammanträde 27 oktober 2011 justerat 31 oktober 2011.
Protokoll från handikapprådets sammanträde 21 november 2011 justerat 21 november 2011.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde 10 november 2011 justerat 16 november 2011.
Protokoll från individutskottets sammanträde 11 november 2011 justerat 14 november 2011.
Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation inom området Personalärenden med dnr 2.5-0637/2011, dnr 2.5-0655/2011, dnr 2.5-0656/2011, dnr 2.5-0673/2011 och dnr 2.5-0674/2011.
Inkomna handlingar till socialnämnden från 14 oktober 2011 till och med 10 november 2011.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 18 november 2011 justerat 21 november 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) tog upp att många ledamöter/ersättare i nämnden inte kan delta i julbord för nämnden. Nämnden beslutade att ställa in årets julbord och istället äta middag tillsammans i anslutning till sammanträdet 31 januari.
____________________________