Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2005-05-19
Justerat den 23 maj 2005
Margareta Olofsson Sekreterare
Peter Lundén-Welden Lisbeth Westerlund
Plats: A-salen, Socialtjänstförvaltningen Tid: 15.20 – 16.35
Swedenborgsgatan 20, 3 tr.
Närvarande
Ordförande Margareta Olofsson (v)
Vice ordförandePeter Lundén-Welden (m)
Ledamöterna Monika Lindh (s)
Lilian Falkbäck (s)
Ian Hamilton (s)
Hanna Broberg (m)
Anna Kinberg Batra (m)
Ann-Katrin Åslund (fp)
Abit Dundar (fp)
Tjänstg. ersättareInga Näslund (s)
Jackie Nylander (v)
Marie-Helena Ohlsson (mp)
Hardy Hedman (kd)
Ersättare Victor Montero (s)
Britta Andersson (s)
Björn Kron (s)
Anita Hillerström Vagli (m)
Patrik Silverudd (fp)
Förhinder hade anmälts av ledamöterna Karin Rågsjö (v), Jari Visshed (s), Jamie Bolling (mp) och Désirée Pethrus Engström (kd) samt ersättarna Saied Tagavi (s), Kerstin Gustavsson (m), Elias Wästberg (m) och Malin Strid (fp).
Föredragande vid sammanträdet var biträdande förvaltningschef Eddie
Friberg.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Ann Hilmersson, Pia Hofmeijer, Vera Josefsson, Rita Kahn, Rosa Lundmark, Eva Sandberg, Karin
Wallander och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 23 maj 2005.
Protokoll från sammanträdet den 19 april 2005 hade justerats den 25 april 2005.
Protokoll från sammanträdet den 12 maj 2005 hade justerats den 13 maj 2005.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 28 april 2005 hade justerats den 4 maj 2005.
Protokoll från individutskottets sammanträden den 21 april och den 4 maj 2005 hade justerats den 25 april och den 17 maj 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) hade den 19 april 2005 beslutat bevilja RSMH Stockholms läns distrikt (RSMH – Riksförbundet för social och mental hälsa) ansökan om 610 tkr, fördelade på två år, för projektet ”Riktat stöd till föreningar inom Stockholms stad”.
Dag Helin, förvaltningschef, hade den 13 april 2005 beslutat godkänna att Shahid Saleem deltar i arbetsgruppen ”Employment” möte i Vilnius den 18 – 19 april inom ramen för Eurocities Social Forum och den 19 april 2005 beslutat godkänna att Gunilla Kvist deltar i arbetsmöte i Bryssel den 28 –29 april 2005 inom projektet ”Build for all” som behandlar gemensamma upphandlingsdirektiv med betoning på tillgänglighet.
Eddie Friberg, bitträdande förvaltningschef, hade den 11 april 2005 beslutat att Lisbeth Westerlund i tjänsten medges delta i seminarium i samhälls-planering i Uleåborg, Kemi och Rovaniemi i Finland den 24 – 28 augusti 2005.
Pia Hofmeijer, ekonomichef hade den 8 april 2005 beslutat om behörighet för Margareta Englund, Kristina Greek, Elisabeth Hammar och Eva Rönngård att registrera nya leverantörer i datasystemet Agresso.
Rita Kahn, avdelningschef individorienterade verksamheter, hade den12 april beslutat om planeringsresa till Mariehamn, Åland, för personal vid Enheten för hemlösa och den 22 april 2005 beslutat att Agneta Borg i tjänsten medges att delta i konferens om trafficking i Kiev, Ukraina, den 26 – 27 april 2005.
Jan Lindström, institutionschef Stegsholm, hade den 14 mars anställt behandlingsassistent Cecilia Lindh.
Anmäldes.
Protokoll från sammanträdet den 13 maj 2005 hade justerats den 18 maj 2005.
Dnr 121-332/2005
Socialtjänstnämndens beslut
1. Socialtjänstnämnden godkänner förfrågningsunderlag för gemensam ramavtalsupphandling av handledningstjänster.
2. Kista stadsdelsförvaltnings förvaltningschef får i uppdrag att på socialtjänstnämndens vägnar anta och teckna ramavtal med de anbudsgivare som klarat kvalificering och anbudsutvärdering.
3. Paragrafen justeras omedelbart.
Ärendet
En förnyad upphandling av handledningstjänster för 16 stadsdelsnämnder och socialtjänstnämnden har förberetts. I ärendet föreslås att socialtjänstnämnden godkänner förfrågningsunderlaget och uppdrar åt förvaltningschefen för Kista stadsdelsförvaltning att på nämndens vägnar genomföra upphandlingen och teckna avtal.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 april 2005.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Dnr 105-51/2005
Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.
Förvaltningen har i uppdrag från kommunfullmäktige att utreda införandet av en central vräkningsakut. Socialtjänstnämnden har därutöver givit förvaltningen i uppdrag att undersöka hur många hemlösa barnfamiljer som socialtjänsten har kontakt med samt att ge förslag på åtgärder för att förhindra vräkningar. I ärendet redovisas båda dessa uppdrag.
Utredningen visar att de flesta stadsdelsförvaltningar arbetar aktivt med att förebygga vräkningar. I en stad av Stockholms storlek med en starkt decentraliserad organisation måste samverkan med hyresvärdar, kronofogdemyndigheten m.fl. utformas utifrån lokala förutsättningar och behov. Förvaltningen föreslår därför att en central vräkningsakut inte inrättas. Däremot föreslås att förvaltningen stödjer utvecklingen av det lokala arbetet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 februari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Svar på skrivelse från Ann-Katrin Åslund (fp) och Abit Dundar (fp)
Dnr 119-103/2005
I skrivelsen påpekas att en del av de ungdomar som begår mindre brott senare fastnar i en kriminell livsstil. Därför måste samhället reagera snabbt och tillräckligt kraftfullt även vid mindre förseelser.
För att få en bild av praxis i arbetet med unga lagöverträdare inom stadsdelsnämnderna har socialtjänstens ungdomsgrupper och samtliga närpolisområden kontaktats med frågor om rutinerna vid handläggningen och samverkan. Sammanfattningsvis kan konstateras att den reaktion som ungdomar får efter att de blivit anmälda för brott är beroende av inom vilken stadsdelsnämnds område de bor i.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Dnr 201-619/2004
1. Delårsrapport samt tertialrapport 1 per den 30 april 2005 med prognos för 2005 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Nämnden godkänner att i delårsrapporten periodiseras vårdkostnader, vårdintäkter, hyror, löner, AMS-intäkter, Tillståndsenhetens avgifter, externa projekt, projekt finansierade av kompetensfonden samt därutöver fakturor överstigande 1 mkr.
3. Nämnden hemställer om 2 mkr för prestationsökningar inom LSS-kollo.
4. Nämnden hemställer om 1,1 mkr från centrala medelsreserven för att finansiera en kampanj för rekrytering av familjehem i samverkan med stadsdelsnämnderna.
5. Nämnden hemställer om 5 mkr för omställningskostnader inom HVB barn och ungdom.
6. Nämnden hemställer om 1 mkr för Operation kvinnofrid.
7. Nämnden hemställer om 2 mkr för bidrag till organisationer.
8. Nämnden hemställer om 1 mkr för förstärkning av Familjerådgivningen.
9. Nämnden hemställer om att 0,3 mkr överförs till kommunstyrelsen till följd av att FoU-enheten överförts till stadsledningskontoret.
10. Nämnden redovisar i bilaga 3 omslutningsförändringar om 6,1 mkr till kommunstyrelsen.
11. Paragrafen justeras omedelbart.
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer förvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsrapporter, tertialrapporter, delårsrapporter och verksamhetsberättelse med bokslut.
I tjänsteutlåtandet redovisas delårsrapport (delårsbokslut) samt tertialrapport 1 per den 30 april med prognos för 2005. Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en budget i balans verksamhetsåret 2005.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 maj 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 202-327/2005
1. Nämnden godkänner tjänsteutlåtandet som yttrande över revisionskontorets Årsrapport 2004.
2. Yttrandet överlämnas till socialtjänstnämndens revisorer.
Socialtjänstnämndens revisorer har avslutat granskningen av nämndens verksamhet under år 2004. Revisorerna tillstyrker att socialtjänstnämnden och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet.
Revisionen konstaterar att det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är tillfredsställande, att nämndens styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten är i allt väsentligt tillfredsställande samt att nämndens interna kontrollsystem i huvudsak är tillfredställande men behöver vidareutvecklas. Sammanfattningsvis bedömer revisorerna att nämndens bokslut och räkenskaper för år 2004 är rättvisande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 2 maj 2005.
Dnr 105-341/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner förslagen till ändringar i riktlinjerna för ärendeansvar mellan stadsdelsnämnderna.
2. Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för beslut.
Förvaltningen har på uppdrag av socialtjänstnämnden utarbetat förslag till riktlinjer och ansvar för gravida hemlösa kvinnor samt mammor och barn som är aktuella vid socialtjänstnämndens Enhet för hemlösa. I ärendet redovisas synpunkter på hur barnperspektivet bäst upprätthålls och vilka insatser från socialtjänstens sida som kan vara aktuella för hemlösa kvinnor och deras barn.
Förslaget innebär ändringar i riktlinjerna för ärendeansvar som medför att ansvaret för gravida hemlösa kvinnor överförs till stadsdelsnämnderna. Vad gäller pågående ärenden vid Enheten för hemlösa föreslås att ansvaret för familjeplacerade barn överförs till Katarina Sofia stadsdelsnämnd som redan handlägger dessa ärenden och att mamma-barnplaceringar överförs till stadsdelsnämnderna när pågående beslutad insats upphör.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 maj 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 105-342/2005
Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet
Socialtjänstnämnden uppdrog den 15 mars 2005 åt förvaltningen att undersöka förutsättningarna för inrättande av en inspektörsfunktion för omsorgen om funktionshindrade. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige ger socialtjänstnämnden i uppdrag att inrätta två inspektörstjänster med ansvar att granska beställarorganisation och utförarorganisation inom omsorgen om funktionshindrade och omsorgen om psykiskt funktionshindrade fr.o.m. den 1 januari 2006. Inspektörernas rapporter ska årligen redovisas till kommunfullmäktige. Ytterligare en inspektörstjänst föreslås få ansvaret att granska arbetet med stadens tillgänglighet. Den organisatoriska tillhörigheten och utformandet av en sådan inspektörstjänst föreslås utredas vidare av stadsledningskontoret i samråd med berörda nämnder.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 april 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande av samtliga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Klientundersökningen visar att flertalet klienter är genomgående nöjda. Samtalen på Familjerådgivningen har i hög grad bidragit till problemlösning och flertalet är nöjda med insatsens omfattning och tidsintervallet mellan samtalen och väntetiden. Flertalet kan också tänka sig att besöka Familjerådgivningen igen och rekommendera andra att besöka rådgivningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 19 april 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) framlade ett annat förslag till beslut som innebar återremiss av ärendet, och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden tog först upp förslaget om återremiss.
Nämnden beslutade utan omröstning att inte återremittera ärendet.
Därefter ställde ordföranden förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden föreslås besluta följande.
1. Rapporten godkänns inte.
2. Familjerådgivningen får i uppdrag att återkomma till nämnden med en ny utvärdering i enlighet med vad som anförs nedan.
3. Därutöver anförs följande.
Den genomförda klientundersökningen pekar på att Familjerådgivningen är en verksamhet som uppskattas av många. Vi menar dock att undersökningen uppvisar en rad brister, som gör hela underlaget svårtolkat. Att endast hälften av de tillfrågade besvarat enkäten gör att vi ställer oss frågande inför en del av de slutsatser som dras i rapporten.
För att ge ett mer rättvisande underlag för en analys av klienternas syn på Familjerådgivningen bör en ny rapport presenteras för nämnden snarast, med noggrannare analys av flera faktorer.
För det första bör det stora bortfallet av svar beaktas. Vi skulle också vilja ha en utförligare analys av vad detta stora bortfall av svar beror på.
För det andra menar vi att flera av de svar som avgivits tyder på att klienterna upplever mer eller mindre allvarliga brister, exempelvis när det gäller väntetiden. En noggrannare analys av vari dessa brister består är önskvärd.
För det tredje bör rapporten kompletteras med någon form av redovisning av de fritextsvar som avgivits. Att många kommentarer har en privat karaktär är förståeligt, men en redovisning där svaren anonymiserats torde ändå vara möjlig. En sådan redogörelse skulle utgöra ett viktigt och intressant komplement till övriga svar.
Dnr 401-389/2005
I tjänsteutlåtandet redovisas statistik över stadsdelstillhörigheten för besökare/par som sökte familjerådgivning i Stockholm under 2004 jämfört med antalet boende i åldrarna 19 – 64 år inom respektive område.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 maj 2005.
Dnr 404-340/2005
1. Rapporten godkänns.
2. Rapporten översändes till Stockholms läns landsting för kännedom.
3. Rapporten översändes till Kommunförbundet i Stockholms län för kännedom.
4. Därutöver anförs följande.
Förvaltningen har tagit fram en utmärkt rapport om det uppsökande arbetet på Centralstationen. Denna rapport bör även läsas av ansvariga politiker i landstinget och övriga länet eftersom många som ofta finns på Centralstationen inte har sin hemvist i Stockholms stad.
För att nå personer som vistas på offentliga platser som Centralstationen krävs ett samarbete mellan staden, landstinget och övriga länskommuner. Detta samarbete kan finansieras genom de s.k. Miltonpengarna, dvs. de statliga medlen för insatser för personer med psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder.
Stockholms stad och Stockholms läns landsting har därför sökt medel för ett samverkansprojekt mellan socialtjänstförvaltningens uppsökarenhet för vuxna och S:t Görans psykiatriska team för hemlösa. Målgruppen är de omkring 100 personer som mer eller mindre bor på Centralstationen och som kan ha mer eller mindre allvarlig psykisk ohälsa men saknar kontakt med socialtjänsten eller psykiatrin. Fokus kommer att läggas på personer som tillhör länskommunerna men alla som tillhör målgruppen kommer att erbjudas kontakt med ordinarie hjälpsystem. Projektet är ett bra exempel på samarbete över sektorsgränserna och förväntas skapa kontakter med länskommunerna som kommer att vara till stor hjälp i det fortsatta ordinarie arbetet. Projektet beräknas starta den 1 oktober 2005 och pågå till den 1 oktober 2007.
Uppsökarenheten för vuxna bedriver inom ramen för sitt ordinarie arbete uppsökande arbete på Centralstationen. En särskild studie gjordes under tre månader 2004. Erfarenheterna redovisas nu i en rapport.
En stor grupp av de hemlösa runt Centralstationen har inte kontakt med vare sig socialtjänsten eller psykiatrin. Ca 26 % har tillhörighet till Stockholms kranskommuner och dessa personer får därmed inte ta del av Stockholms tak-över-huvudet-garanti. För ytterligare ca 26 % är tillhörigheten okänd, men även en del inom denna grupp kan antas komma att tillhöra kranskommunerna efter tillhörighetsutredning. Huvudproblematiken för målgruppen runt Centralstationen är psykiska problem.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag. Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) anslöt sig till tredje beslutssatsen i detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) föreslog därutöver att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Rapporten visar tydligt på de brister som finns inom sjukvården och omsorgen i Stockholm. Det är påfallande att en fjärdedel av dem som påträffats vid Centralen är hemmahörande i andra kommuner i Stockholms län. Ett mer intensivt samarbete mellan kommunerna är nödvändigt för att säkerställa att dessa hemlösa får det stöd de behöver.
Ett av de viktiga skälen till den misslyckande hemlöshetspolitiken är skråmentaliteten mellan psykiatri och missbrukarvård, mellan landsting och kommun.
Nedmonteringen av missbrukarvården måste upphöra och väl fungerande vårdkedjor garanteras. Stora delar av omsorgsverksamheten är i dag uppdelad på fler huvudmän. För att minska riskerna med att människor hamnar i kläm mellan huvudmännen bör därför gemensamma nämnder med Stockholms läns landsting inrättas.
Inspiration kan hämtas från exempelvis Oslo, där det bedrivs allmänpsykiatrisk vård fram till kl. 23 på kvällen, då vården ändrar inriktning till beroendeklinik. Allt sker under samma tak, och patienterna är ofta desamma. De faller inte mellan stolarna på det sätt som sker i Stockholms län. Förutom att äga rum på mer flexibla arbetstider måste socialarbetet i högre grad ske på fältet. Alla goda krafter i form av de offentligt finansierade aktörerna och frivilligorganisationer måste ges möjligheter till både aktion och samarbete.
Rapport av samarbetsprojekt för 2004
Dnr 402-343/2005
Hösten 2003 inleddes ett samarbete mellan staden, Rainbow Sweden och Stiftelsen Hotellhem som fick namnet Stockholmsmodellen. Projektet är ett samarbete för att genom insatser när det gäller boendemöjligheter, arbetsträning och fritidssysselsättning, stärka en av de svaga länkarna i vård- och rehabiliteringskedjan för missbrukare och hemlösa, nämligen tiden efter genomgången institutionsbehandling.
Projektet har nu varit igång nästan halva tiden. Förvaltningen anser att det är positivt att boendet fungerar bra och att det också har utvecklats under projekttiden. Däremot är det problematiskt att restaurangen, där det är tänkt att majoriteten av de boende ska arbeta, ännu inte kommit igång på nytt efter stängning på grund av ventilationsproblem.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 april 2005.
Dnr 448-192/2005
1. Förslaget till Brottsförebyggande program återremitteras.
2. Därutöver anförs följande.
Förvaltningen hade ursprungligen ett uppdrag att ta fram en brottsförebyggande strategi. Under arbetets gång har staden beslutat om vilken sorts styrdokument som ska finnas i staden. Strategin har efter detta omarbetats till ett program. Vi anser att förslaget till brottsförebyggande program tar upp många viktiga frågor och arbetssätt men att det i högre grad måste anpassas till övriga program i staden. I förhållande till den checklista som staden tagit fram är det tre delar som behöver arbetas om: programmet är för omfångsrikt och måste kortas, programmet måste bli mer övergripande och programmet måste kostnadsberäknas. Denna anpassning av programmet bör göras i samråd med stadsledningskontoret. Programmet återremitteras därför med uppdrag att omarbetas i enlighet med stadens antagna checklista för styrdokument för stadens nämnder och bolag.
Programmet är uppbyggt med beskrivande avsnitt samt förslag på arbetssätt och åtaganden. Programmet skulle vinna på att delas upp i två delar, dels en programdel med inriktningsmål och åtaganden/metoder att nå målen, dels en del som huvudsakligen beskriver forskning, exempel, förslag på andra arbetssätt m.m. Målen och arbetsformerna i själva programdelen bör vara mätbara, bl.a. genom ILS, och ska följas av nämnderna.
Socialtjänstförvaltningen har i budgeten för år 2005 i uppdrag att ta fram ett stadsövergripande brottsförebyggande program. I det program som tagits fram anges att stadens övergripande mål med det brottsförebyggande arbetet är: Att minska sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar (inklusive rädsla) av brott i Stockholms stad.
Det brottsförebyggande arbetet ska präglas av att en helhetssyn integreras i alla förvaltningar och bolag. I programmet delas det brottsförebyggande arbetet upp i fem prioriteringsmål. Förvaltningar och bolag bör själva avgöra vilket/vilka av prioriteringsmålen som är av mest relevans för deras verksamhet och ange det/de som mål för sitt brottsförebyggande arbete.
Prioriteringsmålen är att
· stärka den informella och formella sociala kontrollen,
· minska brottsbenägenheten,
· försvåra genomförandet av brott,
· lindra brottens skadeverkningar, samt att
· minska rädslan för brott.
I det brottsförebyggande arbetet ska läggas särskilt stor vikt vid att stödja och hjälpa barn, ungdomar och brottsoffer. Arbetet ska koordineras med det drogförebyggande arbetet och andra tvärsektoriella relaterade arbetsområden t.ex. jämställdhetsarbetet och integrationsarbetet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 april 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) framlade ett förslag till beslut, innebärande återremiss, och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) framlade ett annat förslag till beslut, också innebärande återremiss, och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ordföranden tog först upp förslaget att återremittera ärendet.
Nämnden beslutade samfällt att ärendet skulle återremitteras.
Ordföranden ställde därefter förslagen till beslut i övrigt mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) förslag till beslut.
1. Förslaget återremitteras.
Brottsligheten bland unga ligger kvar på alarmerande nivåer men programmet som arbetats fram innehåller inga konkreta åtgärder. Exempelvis visar undersökningen att allt färre unga vågar eller tycker det är lönt att gå till polisen efter att ha drabbats av brott. Tydliga åtgärder behövs både för att stödja unga brottsoffers vilja att anmäla brott och för att minska brottsligheten.
Fokus för det brottsförebyggande arbetet måste ligga på tydliga insatser ute i verkligheten, inte på stadens förvaltningar. Exempelvis bör åtgärder syftandes till att ge tydliga snabba reaktioner mot mobbing, klotter och skolk inarbetas. Ett långsiktigt arbete för tryggare skolmiljö och tydligare föräldraansvar är också åtgärder som behövs men som tyvärr saknas i programmet.
Staden bör därutöver inrätta ett centralt brottsförebyggande råd som bör ges verktyg att bli både kraftfullt och exekutivt och införa en 24-timmarsgaranti för borttagande av klotter.
Därutöver bör staden uppvakta statsmakten i syfte att ge polisen ökade befogenheter att drogtesta misstänkta ungdomar och att öka antalet närpoliser som på heltid kan jobba gentemot unga som visar tecken på att glida in i tung kriminalitet.
Dnr 442-331/2005
1. Socialtjänstnämnden beslutar att Ingrid Bohm och Birgitta Blomgren deltar i en konferens anordnad av Internationel Foster Care Organisation, 7-13 augusti 2005, i Madison, Wisconsin, U.S.A.
2. Kostnaderna ca 25 tkr finansieras dels med stipendiemedel, dels inom enhetens budgetram.
Förvaltningens familjehemskonsulter arbetar med rekrytering, fortbildning och grundläggande utbildning på uppdrag av stadsdelsförvaltningarna. Familjehemskonsulterna Ingrid Bohm och Birgitta Blomgren har anmält deltagande till konferens under temat ”To honor the child” att äga rum den 7-13 augusti i Madison, Wisconsin, USA. De har också ansökt och beviljats medel för konferensen från Stockholms stads stipendiefond för socialarbetare.
Internationel Foster Care Organisation (IFCO) anordnar årligen konferenser, vilka är de enda i sitt slag som har en internationell inriktning inom familjehemsvården. Konferensdeltagarna består både av familjehem, placerade barn och ungdomar, socialarbetare, politiker och forskare.
Ansökan till kompetensfonden om utvecklingsmedel
Dnr 448-47/2005
1. Socialtjänstnämnden beslutar att hos kompetensfonden ansöka om medel i huvudsak i enlighet med tjänsteutlåtandet.
2. Socialtjänstnämnden godkänner finansieringsplanen med de åtaganden för socialtjänstförvaltningen som angivits i ansökan med nedanstående förändringar.
Skolan utgör ett mycket viktigt sammanhang för det förebyggande arbetet mot riskbeteenden hos barn och ungdomar. Kunskapen om vilka metoder som fungerar blir allt bättre, men mycket utvecklingsarbete återstår för att stärka skolans preventiva arbete och infoga det i ett skolutvecklingsperspektiv. I Stockholm pågår ett antal riktade preventiva insatser, t.ex. KOMET och MST, som fokuserar på barn och ungdomar med explicita problembeteenden. Det mer generella preventiva arbete som riktas in på skolutveckling har i huvudsak skett inom ramen för Trestad skola. Finansieringen av Trestad skola har kommit från den statliga satsningen Mobilisering mot narkotika, medel som upphör 1 juni 2005. Det är av stor vikt att staden kan tillvarata de erfarenheter som gjorts i Trestad skola och fortsätta detta utvecklingsarbete. Av de 3,8 mnkr som socialtjänstnämnden ansöker om hos Kompetensfonden i detta ärende reserveras därför 2 mnkr för att säkerställa fortsättningen av Trestad skola.
Förutom det arbete som sker i Trestad skola finns behov av att söka fler strategier och utveckla specificerade preventionsprogram. Återstående 1,8 mnkr av de ansökta medlen satsas på utveckling av ett evidensbaserat preventionsprogram i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande. Finansieringsplanen för utvecklingen av ett evidensbaserat preventionsprogram revideras därmed i enlighet med detta beslut. Det måste understrykas att ett frivilligt deltagande från skolornas sida i framtagandet och i det vidare arbetet med olika preventionsstrategier är en viktig förutsättning.
Genom att säkerställa fortsättningen av Trestad skola men också satsa på utveckling av andra metoder skapas goda förutsättningar för jämförande studier av olika strategier för skolprevention, anpassade för de förhållanden som råder i Stockholms skolor. Den täta kopplingen till forskning ökar också möjligheterna till en bred kompetensutveckling inom detta område.
Socialtjänstnämnden söker medel hos kompetensfonden för att utveckla skolans förebyggande arbete och ta fram ett evidensbaserade preventionsprogram för grundskolans fjärde till nionde skolår i Stockholms stad. Målet är att ge elever i Stockholms stad bättre förutsättningar till en god och värdig uppväxt genom att främja elevers skolanknytning och skolframgång och förebygga framtida problem som missbruk, kriminalitet och arbetslöshet. Programmet ska tas fram i samverkan med skolor och skolpersonal och ska baseras på det utvecklingsarbete som bedrivits inom Trestad skola.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
1. Förvaltningens förslag avslås.
Arbetet mot alkohol och droger bland unga är en ytterst angelägen uppgift för skolan och andra delar av samhället. Det arbete som byggts upp med regelbundna informationskampanjer till föräldrar om ungdomar och droger har börjat ge resultat. Det är angeläget att finna nya bra metoder i arbetet med att minska droganvändningen bland barn och unga i Stockholm.
Vi vänder oss dock mot att denna verksamhet finansieras med projektmedel från kompetensfonden. Arbetet med att motverka droger bland unga får aldrig förpassas till tillfälliga projekt – det måste ständigt vara en del av den ordinarie verksamheter i skolor och andra verksamheter.
Staden ska givetvis ha höga ambitioner för fortbildning och vidareutveckling av sin personal, varför kompetensutveckling är mycket centralt för kvaliteten i verksamheten. Kompetensutveckling är något som ständigt måste pågå och som måste vara en självklar del av den ordinarie verksamheten och den ordinarie budgeten. Detta var också skälet till att de borgerliga partierna reserverade sig mot förslaget att avsätta medel för en speciell kompetensfond.
Den uppenbara risken med att välja en extraordinär finansieringslösning är att personalutveckling friställs från den ordinarie verksamheten och riskerar att försvinna eller försämras när pengarna som finns avsatta i kompetensfonden tagit slut.
Dnr 118-345/2005
Socialtjänstnämnden godkänner redovisningen.
Uppdragslistan består av två delar, uppdrag som handläggs inom nämndens direkta ansvarsområde och stadsövergripande uppdrag. Den innehåller förvaltningens aktuella uppdrag från kommunfullmäktige och socialtjänstnämnden. Uppdragslistan innehåller vid detta tillfälle 22 uppdrag.
Ansökan till kompetensfonden om utvecklingsmedel till behandlingsinsats
Dnr 448-360/2005
1. Socialtjänstnämnden beslutar att hos kompetensfonden ansöka om medel till utveckling av Komet som behandlingsinsats i enlighet med tjänsteutlåtandet.
2. Socialtjänstnämnden godkänner finansieringsplanen med de åtaganden för socialtjänstförvaltningen som angivits i ansökan.
PMT/Komet-projektet påbörjades juli 2003 med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen, det skulle i första hand pågå till och med 31 december, 2005. Syftet med projektet är att utbilda personal inom stadsdelsförvaltningarna i föräldraskapscirklar samt ledarskap i klassrummet för utveckla och införa förebyggande och tidiga insatser som är verksamma. Projektet har varit framgångsrikt. Cirka 628 föräldrar har hittills deltagit föräldracirklar och de värderar programmet positivt. Sjutton stadsdelsförvaltningar deltar, 100 gruppledare och nio handledare har utbildats. Precens vill nu vidareutveckla Komet i två riktningar, den ena är en mer allmänt förebyggande insats och den andra är en behandlande insats. I båda fallen är Komet för föräldrar grundstommen i insatserna.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
PMT/Komet-projektet har under de 1,5 år som det pågått visat på goda resultat bland de familjer och lärare som medverkat. De arbetsmetoder som projektet byggt på bör fortsätta utvecklas i staden. Det är dock angeläget att denna verksamhet inte byggs in i ett beroende av projektmedel, utan istället övergår till att bli en integrerad del av stadens ordinarie arbete med de barn, familjer och lärare som varit målgrupp för PMT/Komet.
Dnr 404-373/2005
Socialtjänstnämnden godkänner ansökan om projektmedel från Socialstyrelsen till samverkansprojektet ”Uppsökare i frivilligsektorn” under två år med 1.467500 kronor.
En ansökan om projektmedel har ingetts till Socialstyrelsen för projektet ”Uppsökare i frivilligsektorn”. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Uppsökarenheten för vuxna inom Socialtjänstförvaltningen och Ny gemenskap, Frälsningsarmén, Hjälp till Självhjälp och Stockholms Stadsmission. Projektet syftar till att utveckla förbättrade arbets- och samarbetsformer i arbetet med hemlösa.
Dnr 402-395/2005
Socialtjänstnämnden beslutar att tillstyrka Stiftelsen hotellhems hemställan hos kommunstyrelsen med 575 000 kr ur medelsreserven för hemlösa.
Stiftelsen Hotellhem hemställer hos kommunstyrelsen om extra medel för ombyggnad av kök m.m. i Västertorps hotellhem. Stiftelsen har tidigare i sin verksamhetsplan för 2005 visat att det finns planer på att flytta omvårdnads-/stödboendet på Maria bostadshotell till Västertorps hotellhem. Anledningen är att lokalerna i Västertorp är bättre lämpade för rörelsehindrade samt att det finns bättre förutsättningar för en utökning av stödboendet. För att göra denna flytt möjlig behöver kapaciteten i köket på hotellhemmet utökas.
Vid projekteringen av utbyggnaden av köket med flera utrymmen framkom att kostnaden är 575 000 kr. Denna kostnad kan inte Stiftelsen Hotellhem själv stå för, inte heller fastighetsägaren Stockholmshem anser sig ha medel för denna ombyggnad.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 18 maj 2005.
Yttrande över motion (2005:23) av Kristina Axén Olin (m)
Dnr 106-142/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner yttrandet.
2. Yttrandet lämnas till kommunstyrelsen.
I motionen föreslås att kommunfullmäktige ska hemställa hos regeringen om att göra Stockholm till en försökskommun avseende självbestämmande över normgivningen för socialbidragen och samtidigt genomföra försök med en jobbgaranti. Avsikten är att förhindra en utveckling med ökande kostnader för socialbidragen och utgångspunkten i förslaget är att det ska löna sig att arbeta.
Förvaltningen kan inte ställa sig bakom förslaget om självbestämmande över normgivningen i syfte att kunna tillämpa en stramare bidragsutgivning då det är tveksamt om en sänkning av normen skulle medföra några betydande fördelar för bidragsutvecklingen. Innan ett beslut om en eventuell jobbgaranti fattas bör redan pågående satsningar runt om i staden utvärderas och förutsättningar och kostnader för ett åtagande inom ramen för en garanti utredas närmare.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 19 maj 2005.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Motionen bifalls
Bidragsberoendet är en tragedi för varje människa som drabbas. Eftersom bristande ekonomiska resurser i en familj alltför ofta leder till olika former av problem, kommer den satsning vi gör och de krav vi ställer att leda till att fler stockholmare får en bättre livssituation.
Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå stadens sedan 1999 fastställda och alltjämt gällande mål om ett halverat socialbidragsberoende i Stockholm i och med utgången av 2004. Utvecklingen nu är mycket oroväckande, antalet bidragsberoende invånare ökar.
För att lyckas med målet om att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst har samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag bidragit till fler jobb. Flertalet stadsdelsnämnder har lyft upp frågan på dagordningen och startat särskilda projekt för att arbeta med de arbetslösa. Möjligheten att direktupphandla tjänster av bemanningsföretag och andra intressenter i arbetet för att minska bidragsberoendet måste också tillåtas och utnyttjas.
Staden bör uppvakta statsmakten för att få bli försökskommun gällande egen normgivning för socialbidrag. Nya metoder måste få utvecklas i kampen mot bidragsberoendet. De statliga regleringar som i dag gäller fungerar i vissa fall hämmande på det arbetet.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman ( (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Som svar på motionen anförs följande.
Motionen belyser det faktum att antalet hushåll som är beroende av socialbidrag i Stockholm ökat dramatiskt de senaste åren med socialdemokratiskt styre. Vi delar motionärens åsikter att en jobbgaranti ska införas i hela staden som ett led i arbetet med att få fler människor att gå från bidragsberoende till egen försörjning genom arbete.
Vi delar också motionärens syn att det alltid måste löna sig att arbeta.
Motionärens förslag om att ge kommuner självbestämmande över normgivningen i socialbidragen är emellertid tveksamt av flera skäl.
Eftersom riksnormen ska återspegla en skälig konsumtionsnivå och Stockholm fortfarande har jämförelsevis höga levnadsomkostnader, skulle det vara svårt att motivera en nivåsänkning av socialbidragsnormen i staden. Ett kommunalt självbestämmande över normen skulle därför troligtvis inte i någon större utsträckning påverka stadens kostnader för försörjningsstöd, eller öka de ekonomiska incitamenten att bli självförsörjande.
I dagsläget är det främst bidragstagare med stor försörjningsbörda för barn som riskerar att inte uppnå en bättre ekonomisk situation genom arbete. För barnen i dessa familjer kan en normsänkning innebära en ökad ekonomisk utsatthet och risk för sämre uppväxtvillkor.
Staden måste på ett mer aktivt sätt än i dag arbeta med att få människor att gå från bidragsberoende till arbete. Men socialbidraget utgör det yttersta skyddsnätet för människor som av olika skäl inte klarar sin och sin familjs försörjning genom arbete. Därför är det av stor vikt att normen sätts på en nivå som möjliggör en skälig levnadsstandard.
Svar på remiss av skrivelse av Ewa Samuelsson (kd)
Dnr 106-169/2005
1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Ewa Samuelsson (kd) föreslår att kommunstyrelsen beslutar tillskriva regeringen med krav på åtgärder mot sexklubbarna utifrån den förändring av prostitutionen som skett med anledning av den nya sexköpslagen.
Det är angeläget att motverka den sexualisering som finns i samhället och som sexklubbarna är ett uttryck för. Arbetet för jämställdhet mellan könen är grundläggande för de attitydförändringar som måste ske för att företeelser som sexklubbar ska upphöra. Enligt förvaltningens erfarenheter finns emellertid inget belägg för uppfattningen att prostitutionen har flyttat in på sexklubbarna efter sexköpslagens införande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 april 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s), tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp), vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s), tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp), vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) förslag till beslut.
Tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Skrivelsen bifalls.
Den verksamhet som äger rum i och omkring sexklubbarna leder till många problem. Ett flertal har uppmärksammats den senaste tiden; hur könsförnedrande verksamhet drabbar såväl de inblandade som allmänheten, hur flickor rekryteras till prostitution på klubbarna och att annan kriminell verksamhet sker med klubbarna som bas. Den undanträngning av prostitutionen som skett sedan sexköpslagen infördes innebär inte att prostitutionen upphört. Den har istället hittat andra vägar och pågår i lägenheter, på barer och, vilket nyligen avslöjats, med en pizzeria som bas för verksamheten. Vilken betydelse sexklubbarna har i detta sammanhang borde undersökas närmare.
En del av hanteringen omkring prostitution sker med hjälp av Internet och mobiltelefoner men dessa tekniska hjälpmedel fungerar mest för att etablera smidig kontakt mellan hallickar, prostituerade och deras kunder. Det finns skäl att fortsätta utöva ett tryck på regeringen i frågan om prostitutionen. En viktig uppgift för Polisen måste vara att motverka den eftersom det också i dess spår finns människohandel, narkotikasmuggling m.m.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s), tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Majoriteten har på flera olika sätt vidtagit åtgärder i den riktning som motionären föreslår, tyvärr har länsstyrelsen och rättsliga instanser funnit att staden bryter mot grundlagen. Bland de åtgärder som staden beslutat om, förutom det upphävda förbudet mot bilar med porreklam, kan nämnas policy för bokning av porrfria hotell, etiska regler för reklam, skrivelse till Stockholms fastighetsägare om åtgärder mot sexklubbar och skrivelse till regeringen om lagstiftning mot könsförnedrande reklam och lokalupplåtelser för könsförnedrande sexklubbsändamål.
Det saknas belägg för att sexköpslagen skulle ha medfört att prostitutionen flyttat in på sexklubbarna efter sexköpslagens införande varför en skrivelse till regeringen med sexköpslagen som motiv till åtgärder mot sexklubbarna inte är motiverad. Däremot bör sexklubbarna ingå i det reviderade sociala programmet mot prostitution eftersom sexklubbarna med all säkerhet fungerar som en rekryteringsbas för prostitution.
Svar på motion (2005:19) av Abit Dundar m.fl. (fp)
Dnr 106-143/2005
Förvaltningen anser att motionärerna tar upp en angelägen frågeställning om hur ungdomar och unga vuxna ska få tillgång till stöd från samhället när problem uppstår. Dagens samhälle är komplext och det kan vara svårt att hitta rätt hjälp. Idén att samla alla resurser som man gör på Ungdomshälsan i Umeå är tilltalande.
Förutsättningarna för att förverkliga denna vision ser emellertid olika ut och det är inte självklart att det som passar i Umeå fungerar lika bra i Stockholm. Inom staden finns ett stort utbud av resurser. Att samla företrädare för alla dessa verksamheter på samma ställe framstår som en omöjlig uppgift. En resurssamling för unga är på gång då staden har beslutat undersöka förutsättningarna att utveckla s.k. navigatorcentra för unga. Syftet är att förbättra stödet till de mest utsatta ungdomarna och att på sikt minska ungdomsarbetslösheten.
1. Motionen bifalls.
Motionen tar upp det faktum att många ungdomar i dag får hjälp alldeles för sent med problem som leder till psykosocial ohälsa. Genom att samla resurser från socialtjänst, utbildningsförvaltning, arbetsförmedling, psykiatri, primärvård m.m. vill motionärerna hitta en arbetsmodell för att på ett mer effektivt sätt kunna nå och hjälpa dessa ungdomar.
Förvaltningen tar i sitt svar upp stadens så kallade navigatorcentra för unga som ett alternativ till ungdomscentral enligt den modell som byggts upp i Umeå. Vi finner det mycket märkligt. Navigatorcentra har inrättats av den styrande vänstermajoriteten som ett sätt att nå ungdomar som står utanför skola och arbetsmarknad. Navigatorcentra är en socialdemokratisk arbetsmarknadsåtgärd för att skyla över de omfattande bristerna i den svenska skolan, och vänder sig till en begränsad målgrupp. Den ungdomscentral som skisseras i motionen är någonting helt annat.
Förvaltningen nämner i sitt svar också en rad andra insatser som finns inom stadens verksamheter för att nå utsatta ungdomar. Problemet är att det, som beskrivs i motionen, saknas tillräcklig samordning mellan de olika insatser som görs, liksom samordning mellan stadens arbete och landstinget.
Kommunstyrelsen bör uppdras att utreda möjligheterna att inrätta en ungdomscentral på försök, i enlighet med vad som föreslås i motionen. Utredningen bör ske i samverkan med Stockholms läns landsting och ungdomsmottagningarna.
Svar dels på skrivelse Rädda Brottsofferjourerna och stödet till brottsdrabbade stockholmare från Hanna Broberg (m) dels på motion (2005:16), Brottsofferjourernas finansiering från Kerstin Gustavsson (m)
Dnr 119-75/2005
Dnr 106-145/2005
1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på dels skrivelsen Rädda brottsofferjourerna och stödet till brottsdrabbade stockholmare dels på motion (2005:16) Brottsofferjourernas finansiering.
Brottsofferjourerna i Stockholm är fem till antalet och har sammantaget hela staden som upptagningsområde. Brottsofferjourerna drivs i föreningsform och samtliga erhåller vardera ett verksamhetsbidrag om 404 tkr från socialtjänstnämnden för sin verksamhet. Staden har upprättat stödcentrum för unga brottsoffer i city, söderort, västerort samt på Järvafältet. Förenklat kan man säga att brottsofferjourerna arbetar med de vuxna brottsoffren och Stödcentrum arbetar med unga brottsoffer.
Socialtjänstförvaltningen anser att brottsofferjourerna gör ett viktigt och bra arbete och att de bör få ekonomiskt stöd från staden. Enligt förvaltningens mening bör frågan om utökat ekonomiskt stöd till brottsofferjourerna prövas i anslutning till behandlingen av verksamhetsbidrag för 2006.
Kerstin Gustavsson föreslår i sin motion att Stockholms stad tillskriver riksdag och regering med begäran att brottsofferjourerna finansieras med statliga medel. Förvaltningen stödjer förslaget. Detta skulle med all sannolikhet innebära en mer rättvis fördelning över landet samt stärka brottsofferjourernas arbete på ett nationellt plan.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 april 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Vi förutsätter att brottsofferjourerna i samband med behandlingen av verksamhetsbidrag för 2006 i och med detta beviljas ett stöd som gör att deras mycket viktiga verksamhet kan fortsätta.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) lämnade Inbjudan till Öppet samtal måndagen den 23 maj kl. 17.00 – 17.45 i Drätselnämndens sessionssal, Stadshuset om hur vi ska få krogarna att sluta diskriminera.
Ersättaren Victor Montero (s) föreslog att nämnden skulle köpa in boken Det barn inte vet … har de ont av, av Karen Glistrup. Beslutades att köpa in ett exemplar till varje partigrupp.
Pressmeddelande och kommentarer till artikelserie i Dagens Nyheter, Dnr 446-394/2005, hade lämnats till nämnden. Tillståndschef Ann Hilmersson lämnade ytterligare information.
Avdelningschef Eva Sandberg informerade om hur nedläggningen av institutionerna Skå och Lida fortskrider.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) avslutade sammanträdet.