Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2005-08-23
Justerat den 31 augusti 2005
Margareta Olofsson
SekreterarePeter Lundén-Welden Lisbeth Westerlund
Närvarande
Ordförande Margareta Olofsson (v)
Vice ordförande Peter Lundén-Welden (m)
Ledamöterna Monika Lindh (s)
Lilian Falkbäck (s)
Ian Hamilton (s)
Karin Rågsjö (v)
Ann-Katrin Åslund (fp)
Abit Dundar (fp)
Désirée Pethrus Engström (kd)
Tjänstg. ersättare Inga Näslund (s)
Kerstin Gustavsson (m)
Jackie Nylander (v)
Anita Hillerström Vagli (m)
Ersättare Victor Montero (s)
Britta Andersson (s)
Björn Kron (s)
Malin Strid (fp)
Hardy Hedman (kd)
Förhinder hade anmälts av ledamöterna Jari Visshed (s), Jamie Bolling (mp), Hanna Broberg (m) och Anna Kinberg Batra (m) samt ersättarna Saied Tagavi (s), Marie-Helena Ohlsson (mp), Elias Wästberg (m) och Patrik Silverudd (fp).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Eddie Friberg, Tina Heinsoo, Pia Hofmeijer, Rita Kahn, Rosa Lundmark, Eva Sandberg, Karin Wallander och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 31 augusti 2005.
Protokoll från sammanträdet den 21juni 2005 hade justerats den 22 juni 2005.
Protokoll från sammanträdet den 18 augusti 2005 hade justerats den 19 augusti 2005.
Protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde den 20 juni 2005 hade justerats den 21 juni 2005.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträden den 23 juni och 7 juli 2005 hade justerats den 28 juni och 8 juli 2005.
Protokoll från individutskottets sammanträden den 9, 16 och 30 juni 2005, den 7 juli 2005 och den 11 augusti 2005 hade justerats den 20 och 23 juni 2005, den 4 och 11 juli 2005 och den 16 augusti 2005.
Rita Kahn, avdelningschef individorienterade verksamheter, hade den 7 juni 2005 beslutat att personal från Kriscentrum för kvinnor i tjänsten medges att delta i konferensen Norden – amnesti för våldsmän i Reykjavik, Island, den 1 – 4 september 2005.
Bo Hellberg, enhetschef Lokal- och byggnadskonsulterna (Loben), hade den 4 juli 2005 anställt projektledare Maria Lagerås.
Ann Hilmersson, chef för Tillståndsenheten, hade den 5 april 2005 anställt utredningssekreterare Tomas Brink och den 13 juni 2005 beslutat om projektmedel 250 000 kr för ”Krogar mot knark” – SLL beroendecentrum.
Karin Melin, chef för IT-enheten, hade den 16 juni 2005 beslutat om inköp av datorutrustning till en kostnad av 125 544 kr.
Lisa Cadenius, projektledare Triaden, hade den 8 juli 2005 anställt behand-lingsassistent Masoud Esmailzadeh.
Leif Åhlander, institutionschef Basboendet, hade den 1 april 2005 anställt behandlingsassistenterna Ewa Rojek, Michael Jansson, Ann-Mari Westergren, Anna Samelius, Bertil Lindbergh, Lowisa Anderzon, Ingrid Obéus, Nina Montelius och Stefan Serrander.
Annika Engström, sektionschef Enheten för hemlösa, hade den 20 juni 2005 anställt biståndsbedömare Kajsa Lindahl.
Anmäldes.
Dnr 105-342/2005
Socialtjänstnämndens beslut
1. Socialtjänstnämnden godkänner förvaltningens redovisning och förslag.
2. Socialtjänstnämnden föreslår att kommunfullmäktige ger socialtjänstnämnden i uppdrag att inrätta två inspektörstjänster med ansvarsområdena omsorg om funktionshindrade och omsorg om psykiskt funktionshindrade.
3. Socialtjänstnämnden föreslår att kommunfullmäktige uppdrar till socialtjänstnämnden att utarbeta ett förslag på instruktion för inspektörerna.
4. Socialtjänstnämnden föreslår att kommunfullmäktige uppdrar till stadsledningskontoret att, i samråd med berörda nämnder, utreda frågan om inspektör på tillgänglighetsområdet.
5. Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för beslut.
6. Därutöver anförs följande.
I likhet med socialtjänstförvaltningens handikappråd vill vi under förvaltningens förslag på sidan nio i stycket Metod och arbetsformer för inspektörerna, förlänga andra meningen med ”samt att insatsen ger den enskilde goda levnadsvillkor”.
Ärendet
Socialtjänstnämnden uppdrog den 15 mars 2005 åt förvaltningen att undersöka förutsättningarna för inrättande av en inspektörsfunktion för omsorgen om funktionshindrade. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige ger socialtjänstnämnden i uppdrag att inrätta två inspektörstjänster med ansvar att granska beställarorganisation och utförarorganisation inom omsorgen om funktionshindrade och omsorgen om psykiskt funktionshindrade fr.o.m. den 1 januari 2006. Inspektörernas rapporter ska årligen redovisas till kommunfullmäktige. Ytterligare en inspektörstjänst föreslås få ansvaret att granska arbetet med stadens tillgänglighet. Den organisatoriska tillhörigheten och utformandet av en sådan inspektörstjänst föreslås utredas vidare av stadsledningskontoret i samråd med berörda nämnder.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 april 2005.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
2. Inspektörernas uppdrag ska även innefatta granskningen av de privata utförare som staden tecknat avtal med.
3. Därutöver anförs följande.
Omsorgen om funktionshindrade i Stockholm ska präglas av kvalitet, trygghet och mångfald. Införandet av särskilda inspektörer för funktionshinder är ett bra steg på vägen för att uppnå detta. Erfarenheterna från skolan och äldreomsorgen visar att ett bra granskningsverktyg är en förutsättning för att medborgarna ska garanteras verksamheter med hög kvalitet. Möjligheten att jämföra granskningar av skilda verksamheter ökar också människors möjligheter att göra egna medvetna val inom ramen för olika valfrihetssystem.
Det är mycket angeläget att samtliga omsorgsverksamheter granskas av inspektörerna, även de som utförs i privat regi. En jämförbar kvalitetsgranskning av alla verksamheter, oavsett huvudman, är en viktig förutsättning för att människor ska kunna jämföra och välja utförare. Då granskningen också fyller funktionen att peka på goda exempel är det givetvis angeläget att alla verksamheter inkluderas.
Det är angeläget att de inspektörer som nu föreslås inom omsorgen om funktionshindrade får en oberoende ställning liknande den som stadens äldreomsorgsinspektörer har i dag. Ett ökande antal inspektörer för stadens verksamheter aktualiserar också frågan om rollfördelning och samordning mellan de olika inspektörsfunktionerna.
Dnr 448-383/2005
Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.
På grund av det ökande intresset och de goda erfarenheterna av olika utvecklingsprojekt inom skolan behöver de personella resurserna vid Preventionscentrum Stockholm (Precens) ses över. Det vidare arbetet med att ge Stockholms skolor stöd i utvecklingen föreslås bedrivas i enlighet med inriktningen i detta tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 juni 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Dnr 201-619/2004
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per 2005-07-31.
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en budget i balans verksamhetsåret 2005.
HVB barn och ungdom har i budget erhållit särskilda medel för att subventionera priset vid akutplaceringar. Detta innebär sänkta priser för stadsdelsnämnderna. Bland annat med hjälp av dessa medel begränsas enhetens underskott men beläggningen är lägre än beräknat för flertalet institutioner.
Prognosen visar ett underskott om ca 5 mkr till följd av ökade vård- och boendekostnader vid Enheten för hemlösa. Överskridandet kan hänföras till ökade kostnader för svårt sjuka och äldre hemlösa.
Underskotten i verksamheten finansieras delvis med överskott från andra verksamheter och delvis med budgeterade medel för omstrukturering och projekt. Därutöver har förvaltningen en restriktiv hållning vad gäller användningen av övrigt anslag (senareläggning av planerade IT-investeringar och projekt) och vid prövning av återbesättning av vakanta tjänster.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 12 augusti 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 105-527/2005
Socialtjänstnämnden godkänner anmälan av det förslag till genomförande av gemensam översyn av gällande missbrukspolicy, som tagits fram i samverkan mellan Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms läns landsting
Den nuvarande missbrukspolicyn ” Kommunerna, landstinget och missbrukarvården i Stockholms län – en gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård” antogs 1998. (KF 1998-09-07). Policyn har varit ett framgångsrikt styrdokument för att utveckla samverkan mellan länets kommuner och stadsdelsnämndernas socialtjänst och landstingets beroendevård kring gemensamma insatser i den öppna beroendevården. Lokala integrerade beroendemottagningar finns praktiskt taget i alla länets kommuner och inom stadsdelsnämnderna, förutom något undantag. Behovet av att utvärdera och utveckla samverkan är dock stort. Den nuvarande policyn behöver ses över, revideras och kompletteras med ytterligare samverkanspunkter.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 juli 2005.
Särskilt uttalande
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
Ytterligare frågor som behöver belysas i översynen är behovet av fungerande vårdkedjor mellan staden och landstinget, samverkan kring unga vuxna med missbruksproblem samt en ökad brukarmedverkan.
Remissvar på programförslag från Stockholms läns landsting
Dnr 106-489/2005
1. Socialtjänstnämnden åberopar tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Hälso- och sjukvården kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor varje dag och behov av ett handlingsprogram för att förbättra omhändertagandet av dessa kvinnor har funnits sedan länge. I april 2004 beslutade landstingsstyrelsen att tillsätta en politisk styrgrupp för att utarbeta ett förslag till handlingsprogram. Detta har nu resulterat i ett ganska omfattande dokument på över 50 sidor, vilket finns som bilaga till förvaltningens tjänsteutlåtande. Ett genomgående tema i programmet är ökad samverkan mellan olika myndigheter.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 augusti 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 106-376/2005
1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
Förvaltningen anser att riktlinjerna är ett bra medel i arbetet med att åstadkomma en säker och trygg vård på lika villkor och där olika huvudmäns ansvarsområden definieras och tydliggörs. Riktlinjerna är dock till övervägande del inriktade på landstingets verksamheter. Det hade varit bra om även kommunernas insatser registrerats i ”Riks-Stroke”. Det kan också konstateras att den kommunala representationen varit mycket låg i framtagandet av riktlinjerna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 juli 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande av samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Svar på remiss från stadsledningskontoret
Dnr 106-425/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
3. Paragrafen justeras omedelbart.
4. Därutöver anförs följande.
Vi instämmer i principen att samma variabler bör gälla i resursfördelningssystemet för utbetalt ekonomiskt bistånd och för handläggning samt att nuvarande variabler för handläggning och arbetsmarknadsåtgärder därför behöver förändras.
Vi är däremot tveksamma till om variablerna för utbetalt ekonomiskt bistånd är tillräckliga för att uppfylla kraven att mäta relevanta behov för gruppen personer som inte är sysselsatta och inte heller är arbetssökande. Denna brist uppmärksammades i tidigare översyn av resursfördelningsmodellen för utbetalt ekonomiskt bistånd men blir än tydligare när kriterierna appliceras på handläggningskostnader. Ur den aspekten blir systemet svårbegripligt vilket påverkar acceptansen för systemet. Variablerna verkar dock ge ett rimligt utfall för arbetsmarknadsåtgärder.
Utredningen bör skyndsamt undersöka ytterligare variabler för att spegla gruppen som inte är sysselsatta eller arbetssökande, exempelvis andelen hemlösa, omflyttning i området och ohälsofaktorer. Om utredningen inte resulterar i ett nytt förslag som kan beaktas i 2006 års budget bör övergångsbestämmelser beslutas såväl för handläggningskostnader som för arbetsmarknadsåtgärder.
I remissen föreslås att medel för handläggning av ekonomiskt bistånd ska fördelas enligt samma modell som används för utbetalt ekonomiskt bistånd och att dessa två läggs samman i en budget. Budgeten för arbetsmarknadsåtgärder ska fördelas enligt samma modell och även fortsättningsvis utgöra en egen budget. För 2006 föreslås en övergångslösning för fördelning av budget för arbetsmarknadsåtgärder i syfte att mildra konsekvenserna av övergången till den nya fördelningsmodellen. Förvaltningen förordar förslaget och betonar betydelsen av att följa upp och utvärdera effekterna av den nya resursfördelningsmodellen.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp) och ledamöterna Désirée Pethrus Engström m.fl. (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att nämndens skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Bidragsberoendet är en tragedi för varje människa som drabbas. Eftersom bristande ekonomiska resurser i en familj alltför ofta leder till olika former av problem, kommer den satsning vi gör och de krav vi ställer att leda till att fler stockholmare får en bättre livssituation.
Socialbidragsberoendet i Stockholm har ökat dramatiskt de senaste åren. Mer än 13 000 hushåll är i dag helt eller delvis beroende av socialbidrag för sin försörjning. Majoritetens mål att halvera socialbidragsberoendet till år 2004 misslyckades fullständigt.
Skärholmens stadsdelsnämnd har uppnått mycket goda resultat genom en ökad överföring av resurserna för socialtjänstens handläggning av ekonomiskt bistånd till aktiv jobbcoachning på Jobbcentrum. En liknande resursöverföring i hela staden i kombination med införandet av en jobbgaranti är en viktig del i arbetet med att minska socialbidragsberoendet.
För att lyckas med målet om att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst har samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag bidragit till fler jobb. Flertalet stadsdelsnämnder har lyft upp frågan på dagordningen och startat särskilda projekt för att arbeta med de arbetslösa. Möjligheten att direktupphandla tjänster av bemanningsföretag och andra intressenter i arbetet för att minska bidragsberoendet måste också tillåtas och utnyttjas.
Dnr 106-474/2005
Det är viktigt att staden organiserar uppföljningsansvaret för ungdomar 16-20 år som inte har sysselsättning. Ansvaret har tidigare varit oklart och det är därför ytterst angeläget att ansvarsfördelningen mellan utbildningsnämnd och stadsdelsnämnder blir tydlig och hållbar.
Med hänsyn till stadens styrning som innebär att kommunfullmäktige beslutar om mål och budget medan stadsdelsnämnderna beslutar om arbetsmetoder är det rimligt att stadsdelsnämnderna själva bestämmer om de vill ingå i försöksverksamheten med Navigatorcenter eller inte.
Utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna är sidoordnade nämnder som båda är underställda kommunfullmäktige. Det är stadsdelsnämnderna som har uppföljningsansvaret för ungdomar upp till 20 år som inte går i gymnasieskolan eller har annan sysselsättning. Resurserna bör därför fördelas till respektive stadsdelsnämnd och inte till utbildningsnämnden. Det är även viktigt att det planerade registret över ungdomar 16-19 år som inte studerar utvecklas i nära samverkan med stadsdelsförvaltningarna
I rapporten konstateras att det inte behövs ett Navigatorcenter i varje stadsdelsområde men motivering saknas till varför just tre center förordas. Behoven varierar i stadens olika delar och inte minst den uppsökande verksamheten av unga som står utan sysselsättning förutsätter god lokalkännedom. Det finns därför skäl att se över antalet center, i synnerhet i södra förorterna där så många som åtta stadsdelsnämnder förutsätts samverka.
Det samarbete och de utvecklingsinsatser som redan finns för arbetslösa ungdomar i vissa stadsdelsnämnder måste tas tillvara och ingå i utvecklingen av respektive Navigatorcenter.
Rapporten gäller stadens uppföljningsansvar för ungdomar i åldern 16-19 år samt inrättande av s.k. navigatorcentra (NC) för ungdomar 16-24 år som befinner sig utanför skola och arbetsmarknad. Rapporten innehåller förslag på ansvarsfördelning och organisation av såväl uppföljningsansvaret som verksamheten vid navigatorcentra.
Förvaltningen ställer sig positiv till förslagen i rapporten eftersom det finns ett stort behov av att utveckla insatser för att stötta ungdomar som har särskilda svårigheter att tillgodogöra sig traditionell utbildning och att etablera sig på arbetsmarkanden. Ungdomar 16-19 år bör prioriteras för insatser. I rapporten berörs dock inte den viktiga frågan om hur försörjningen för de vuxna deltagarna i aktiviteter via navigatorcentra, exempelvis yrkesutbildningar, ska lösas.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Socialtjänstnämnden anför som svar på remissen följande.
I betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92) konstateras att mellan 25 000 och 30 000 unga människor varken studerar, arbetar, aktivt söker arbete eller har någon känd sysselsättning. Utredningen konstaterar vidare att en stor del av dessa ungdomar inte har klarat grundskolan. Att dessa ungdomar inte kunnat fångas upp tidigare under sin skoltid, är ett misslyckande för samhället och inte minst skolan. Stockholms stad har ett ansvar för att erbjuda de ungdomar som hamnat utanför en väg tillbaka till skola och arbete.
Den modell som föreslås i ärendet med så kallade Navigatorcentra visar inte på något särskilt tydligt sätt hur detta skulle kunna vara en lösning på ungdomarnas problem. Tvärtom präglas förslaget av stora ord men lite handling. För att lösa de grundläggande problemen med ungas utanförskap hjälper inte särskilda ”Navigatorcentra” eller andra kommunala projekt. Det krävs en omläggning av hela den nuvarande skol- och arbetsmarknadspolitiken.
De ungdomar som befinner sig utan all kontakt med skola, annan utbildning och inte är i arbete eller sysselsatta på annat sätt kan antas leva ett liv som på sikt kommer att medföra att de får problem. Förslaget genomsyras av ett socialdemokratiskt omhändertagandeperspektiv.
För att bryta utanförskapet krävs en individualiserad skola med höga och tydliga kunskapskrav. Det är inte acceptabelt att var femte elev lämnar grundskolan utan att kunna skriva en sammanhängande text eller läsa en bok. De elever som har svårt att nå skolans kunskapsmål måste få extra stöd, hjälp och tid, t.ex. ett extra år i grundskolan. Att alla gymnasieelever ska bli högskolebehöriga är ett olyckligt och orimligt mål. I stället borde särskilda yrkesinriktade program skapas för elever som vill börja arbeta direkt efter gymnasiet. Därutöver bör en modern lärlingsutbildning inrättas där eleverna tillbringar en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet.
Dnr 106-424/2005
1. Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
2. Paragrafen justeras omedelbart
I remissen föreslås att principerna för inriktningen av ersättningssystemet fastställs. I ett nytt ärende under 2006 kommer förslaget till nya schabloner och ersättningsnivåer att presenteras. I föreliggande ärende behandlas dels resursfördelning för avlösarservice, dels principer för hur det s.k. prestationsrelaterade anslaget ska fördelas.
Förvaltningen instämmer i huvudsak i förslag till översyn av resursfördelningsmodellen. De olika studier som gjorts av arbetsgruppen visar att nuvarande system är påverkbart och bidragit till att bli ett kostnadsdrivande system. Studierna visar också på svårigheter att få fram ett användbart och rättvist system för resursfördelning. Det finns flera alternativa modeller och det krävs ytterligare analyser inför framtagandet av bedömningsgrunder och förslag till nivåer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 juli 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Staden ska skapa förutsättningar för att ge de funktionshindrade så stor valfrihet som möjligt. Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv samt ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskriminering.
Tyvärr finns det stora problem och brister när det gäller funktionshindrades situation. Det gäller tillgänglighet, brist på gruppbostäder, väntetider för hjälpmedel och så vidare. Därför behövs en politisk vilja och strategi för att nå förändring.
Valfriheten ska öka inom omsorgen om funktionshindrade. Kundval har införts inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och avlösarservice. Valfrihet ska införas även inom de särskilda boendeformerna.
På vissa områden, inte minst inom de dagliga verksamheterna, innebär förslaget direkta försämringar av den lilla valfrihet som råder i dag. Detta är oacceptabelt.
De funktionshindrade har rätt till likvärdig vård, omsorg och service oavsett var i staden de bor. Enligt socialtjänstlagen ska kommunen medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning samt får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Ett problem i stadens egen verksamhet gäller bristerna i samordningen med andra huvudmän.
Ett påtagligt problem för vissa brukare inom socialpsykiatrin gäller den stadsdelsarrest de upplever finns när det gäller deras möjlighet att nyttja daglig verksamhet i andra stadsdelsnämndsområden än där de själva bor. Denna stadsdelsarrest måste upphävas.
Dnr 106-347/2005
2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Katarina-Sofia stadsdelsnämnd har hemställt hos kommunstyrelsen om en översyn av formerna för stadens bidragsgivning. Nämnden anser att det vore mer rationellt att en nämnd, socialtjänstnämnden, prövar en förenings samlade bidragsbehov.
Den nuvarande ansvarsfördelningen, dvs. stadsdelsnämnderna har ansvar för den lokala verksamheten medan socialtjänstnämnden ger stöd till organisationer som verkar stadsövergripande, är i linje med hur staden hanterar ansvarsfördelningen i andra frågor. Förvaltningen är väl medveten om den problematik som Katarina Sofia stadsdelsnämnd tar upp i sin hemställan men anser inte att den är av sådan omfattning att den bör ligga till grund för översyn av ansvarsförhållandena.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 augusti 2005.
Det finns naturligtvis en risk för dubbelarbete när ansökningarna från en organisation behandlas i flera nämnder. Detta bör dock inte vara något större problem eftersom det alltid går att kontakta socialtjänstförvaltningen för att få uppgifter om centrala bidrag.
Svar på remiss av tjänsteutlåtande från stadsledningskontoret
Dnr 106-428/2005
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande med förslag till ”Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor” har för yttrande remitterats till socialtjänstnämnden.
Sammantaget tillstyrker förvaltningen inriktningen i stadens handlingsprogram för skydd mot olyckor. Den nya lagen anger att samhället ska arbeta aktivt med att förebygga olyckor. Denna ambition är grundläggande för att nå stadens mål enligt handlingsprogrammet. Med ett effektivt lokalt arbete anser förvaltningen att det bör finnas goda förutsättningar att uppnå målen att minska dödsfall, skador och kostnader.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 augusti 2005.
Remissvar på Alkoholinförselutredningens slutbetänkande
Dnr 106-427/2005
1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen.
Förvaltningen anser att utredningens förslag om att sänka skatten på spritdrycker med 40 procent och på öl och vin med 30 procent riskerar att medföra en alltför stor ökning av de alkoholrelaterade skadorna i samhället. Utredningen förslår en höjning av åldersgränsen för all försäljning och servering av alkoholdrycker till 20 år, vilket förvaltningen ställer sig tvekande till med hänsyn bland annat till att 18 år gäller som myndighets- och rösträttsålder. Förvaltningen anser att tillståndsplikten för folkölsförsäljning bör återinföras och att kraven på näringsidkarna bör bli hårdare.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 augusti 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Sänkningen av skatten på öl och vin som aviseras välkomnas. Den nuvarande beskattningen av dessa drycker leder till direktimport, smuggling och hembränning. Aktiviteter som inte verkar positivt för en bra alkoholkultur i Sverige. Därutöver riskerar de höga skatternas ovan nämnda konsekvenser på området leda till att alkohol olagligt vidaresäljs i illegala miljöer där unga människor kan råka illa ut. En sänkning av vin och spritskatten är nödvändig. Därutöver bör skatten på öl sänkas.
Utredningen föreslår att åldersgränsen för all försäljning av alkohol och servering höjs till 20 år. Det förslaget avvisas. 18 år gäller som såväl myndighets som rösträttsålder och är den ålder som bör gälla även alkoholen.
Utredningen föreslår att det i alkohollagen ska anges en senaste serveringstid, kl. 03.00, som kommunen inte har möjlighet att överskrida vid tillståndsgivningen. Som framgår av utredningen har frågan om restaurangernas senaste serveringstid varit föremål för tidigare utredningar och rapporter. Det har från flera håll, framför allt storstäderna, framhållits vikten av att kommunerna får behålla sin självbestämmanderätt i denna fråga och att man därför tidigare avstyrkt förslag om att lagstifta om en senaste sluttid. Det finns inte nu heller någon anledning att lagstifta om denna fråga. Serveringstider måste avgöras lokalt av de som har bäst kännedom om de lokala förutsättningarna.
Utredningen föreslår dessutom att kommunerna ska ha fortsatt ansvar för tillståndsgivningen för serveringstillstånd. Då är det också naturligt att det är på den lokala nivån som serveringstiderna bäst kan bedömas.
De regionala kompetenscentra som föreslås inrättas i utredningen tillstyrks inte. Stockholms stad och län har en väl uppbyggd kompetens på området och det finns ingen anledning att bryta sönder de i dag fungerande verksamheterna för att ersätta dem med regionala centra. Regionala centra som då ändå hamnar för långt bort från verkligheten där arbetet ska bedrivas.
Anmälningsplikten vid folkölsförsäljning föreslås av utredningen ersättas med en tillståndsprocess. Ett förfarande som dels blir onödigt byråkratiskt och dels kommer att leda till ökade kostnader för tillsynsmyndighet och för affärsidkarna. Förslaget avvisas.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Den svenska alkoholkonsumtionen har genomgått en omfattande förändring under det senaste decenniet. I Stockholms län beräknas den totala alkoholkonsumtionen ha ökat med 32% mellan 1995 och 2003. Samtidigt minskade systembolagets andel av den totala alkoholförsäljningen från 80% till 70%. Under de senaste sju åren har antalet personer som behandlas för alkohol- och/eller narkotikamissbruk inom Stockholms läns landsting ökat med 6 400 personer (41%).
Vi känner till riskerna med en ökad konsumtion av alkohol. Det vore dock naivt att tro att den mer liberala syn på användandet av alkohol som nu utvecklats i Sverige under en längre period går att vända med enkla metoder. Vi befarar också att det kommer ta lång tid, och många svenskar riskerar att dö i alkoholrelaterade skador, innan vi får en annorlunda syn på alkohol än i dag bland den breda allmänheten.
Sänk skatten på alkohol
Det är också mycket troligt att totalkonsumtionen ökar även med bibehållen prispolitik. Privatimporten gör i dag att människor handlar upp ansenliga lager öl, vin och sprit, som leder till en ökad konsumtion bland såväl vuxna som ungdomar.
För att bevara alkoholpolitikens legitimitet måste vi vara beredda att sänka alkoholskatten. Det kan förhoppningsvis leda till att en större del av alkoholen köps i Sverige. I första hand anser vi att skattesänkningen ska gälla spritdrycker.
Samtidigt är det viktigt att denna nya inriktning av den svenska alkoholpolitiken möts med öppna ögon. En sänkning av alkoholskatten måste gå hand i hand med en rad motåtgärder mot missbruk. De erfarenheter som hittills gjorts i Finland visar att det krävs beredskap för ökade alkoholproblem i samband med en prissänkning, och att detta inte kan göras ensidigt utan kraftfulla motåtgärder mot missbruk.
Åldersgränser och tillståndsgivning
Utredningen föreslår att åldersgränsen för all försäljning av alkohol och servering höjs till 20 år. Det förslaget avvisas. 18 år gäller som såväl myndighets som rösträttsålder och är den ålder som bör gälla även vid alkoholinköp på krogar och restauranger.
Utredningen föreslår att det i alkohollagen ska anges en senaste serveringstid, kl. 03.00, som kommunen inte har möjlighet att överskrida vid tillståndsgivningen. Som framgår av utredningen har frågan om restaurangernas senaste serveringstid varit föremål för tidigare utredningar och rapporter. Det har från flera håll, framför allt storstäderna, framhållits vikten av att kommunerna får behålla sin självbestämmanderätt i denna fråga och att man därför tidigare avstyrkt förslag om att lagstifta om en senaste sluttid. Det finns inte heller nu någon anledning att lagstifta om denna fråga. Serveringstider måste avgöras lokalt av dem som har bäst kännedom om de lokala förutsättningarna.
En ny europeisk alkoholpolitik
Det krävs en nystart i svensk alkoholpolitik som vågar arbeta långsiktigt inom EU för höjd alkoholskatt, minskade införselkvoter och borttagna subventioner till vinbönderna.
För det första ska Sverige ställa krav på EU om en minskning av införselkvoterna av alkohol. Rimligt vore att införselkvoten av alkohol låg i nivå med införselkvoten av tobak. I dag kan en normalkonsument av tobak ta med sig motsvarande ca två månaders förbrukning från utlandet, men alkoholkvoten räcker för normalkonsumtion i två år.
För det andra ska Sverige verka för en märkbar höjning av minimiskatten på alkohol i hela EU. För det tredje ska Sverige arbeta för att avskaffa EUs jordbrukssubventioner, som i dag innebär ett direkt ekonomiskt bidrag till såväl vin- som sprit och ölindustrin.
Förebyggande arbete
Med sänkta priser på alkohol blir det förebyggande arbetet en än mer viktig komponent i den svenska alkoholpolitiken. För att detta arbete ska bedrivas effektivt krävs att man tillvaratar modern forskning om vad som är bra metoder och inte fastnar i det förgångna.
Frågor om alkoholproblem och missbruk måste också komma mycket mer i fokus i samhällsdebatten. I relation till narkotikafrågan och de massiva satsningar som görs mot ett ökat ungdomsmissbruk av droger, får alkoholproblemen i Sverige mycket lite uppmärksamhet. Att öka uppmärksamheten kring debatten, med insatser liknande ”Mobilisering mot narkotika” skulle sannolikt öka medvetenheten kring riskerna med en ökad alkoholkonsumtion.
Vi menar att skolan måste ta ett bredare grepp för att främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa, gärna i samverkan med andra delar av lokalsamhället som föreningslivet. En betydligt större del av det förebyggande arbetet bör också satsas på kampanjer riktade till föräldrar, något som fått en positiv effekt i Stockholm.
Skärpta straff för alkoholrelaterade brott
Det behövs också en skärpning av straffen för alkoholrelaterade brott, som rattfylla och langning. I dag råder en oförsvarbart stor skillnad mellan straffsatserna för dessa brott och narkotikabrott – en tydlig signal om att samhället inte ser lika allvarligt på alkoholrelaterade brott.
Systembolaget och restauranger med serveringstillstånd ska ha monopol på försäljning av alla drycker starkare än folköl. Att förvara sådana drycker i alla andra typer av affärslokaler ska vara straffbart.
En viktig åtgärd för att minska missbruket bland ungdomar under 18 år handlar om att stoppa den illegala försäljningen av folköl i butiker. Bevisprovokation bör tillåtas för att avslöja dem som bryter mot detta.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden tillstyrker i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
2. Därutöver anförs följande.
Idag har vi en alkoholsituation som ser ut som vid slutet av 1800- talet då alkoholen flödade och då de flesta av våra nykterhetsrörelser startade för att bjuda motstånd mot den negativa utvecklingen för individer, familjer och samhälle.
Våldet ökar med alkoholen och ger ökade skadeeffekter i samhället och allt bör göras för att stävja den negativa utvecklingen istället för att öka skadeverkningarna med en sänkt alkoholskatt.
Det är uppseendeväckande att utredningen lägger fram förslaget om skattesänkning trots den väldokumenterade bedömningen att en sådan åtgärd får negativa effekter för totalkonsumtionen och därmed för folkhälsan på längre sikt. Erfarenheterna från Finland är också entydiga på denna punkt. Riskerna för en försämrad folkhälsa är större vid en skattesänkning än vid en bibehållen skattenivå. I Europa är nu tendensen att man höjer alkoholskatten varför en sänkning nu skulle innebära att Sverige är på väg att lämna sin restriktiva alkoholpolitik. Detta innebär ökat lidande för befolkningen och därmed ökade kostnader för kommuner och landsting. Det är dock glädjande att utredningen inte vidhållit sitt förslag om skattesänkning också på spritdrycker.
Enligt Stockholms universitet finns vissa tecken på att resandeinförseln nu minskar varför en skattesänkning framstår som än mer felaktig.
Det är trots allt inte rimligt med de mängder alkohol som idag tillåts tas över gränsen. Tullen har fått en svår uppgift att ta reda på om en persons hundratals vinflaskor ska vara för en privat fest, ska försäljas eller konsumeras av den som för in varorna. Därför bör Sverige återgå till de begränsade införselkvoter som tidigare fanns.
Genom att genomföra de övriga förslag utredningen kommit fram till vidtar samhället de åtgärder som är nödvändiga för att möta den illegala hanteringen av alkoholen. Ökningen av åldersgränsen till 20 år kan säkert komma att uppfattas som missriktad men det är väl känt att alkoholkonsumtionen omkring 18-årsåldern utvecklats på ett alarmerande sätt. Staden borde på detta område kräva att försäljningstillstånd för folköl i butiker återinförs. Som UNF m.fl. visat är kontrollen oerhört dålig i många butiker.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) lämnade följande särskilda uttalande.
Enligt forskningen är åldersgränser för inköp av alkoholdrycker en av de mest effektiva åtgärderna för att minimera alkoholkonsumtionen. Det har också visat sig att ungdomar som ofta går på restaurang är en särskild riskgrupp för storkonsumtion av alkohol. Många ungdomar under 18 år dricker folköl, som ofta köps av något äldre kamrater. Utifrån en alkoholpolitisk bakgrund är därför en höjd åldersgräns för inköp på restaurang och för inköp av folköl motiverad men svår att försvara då myndighetsåldern är 18 år. Ett sätt att minska ungdomars alkoholdrickande på restauranger är att öka antalet alkoholfria mötes- och nöjesplatser för ungdomar 15-20 år.
Ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi instämmer i huvudsak i förvaltningens förslag till remissvar. Dock finns en frågeställning som vi vid dagens sammanträde lämnar obesvarad från socialdemokraternas sida:
I fråga om sänkning av alkoholskatt tar vi inte ställning. Anledningen är att ett socialpolitiskt program, där alkoholskattefrågan ingår, kommer att beslutas om i vår arbetarekommuns representantskap inom en vecka, från dagens sammanträde i socialtjänstnämnden. Vi avvaktar den diskussionen och de beslut som fattas i frågan. I ärendets fortsatta hantering i kommunstyrelsen återkommer vi med vår inställning i denna del.
Rapport från tvärpolitiska arbetsgruppen för missbrukarvårdens utveckling bordlades.
Skrivelse från ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp), Utred bristerna i tak-över-huvudet-garantin, överlämnades till förvaltningen för beredning.
Tjänstgörande ersättaren Kerstin Gustavsson (m) ställde fråga om aktivitet på festivalen Ung 08. Ordföranden Margareta Olofsson (v) hänvisade till att kulturnämnden ansvarar för Ung 08.
Ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp) ställde fråga om FoU-enhetens utvärdering av Skärholmsmodellen. Ordföranden Margareta Olofsson (v) hänvisade till att FoU-enheten sedan årsskiftet hör till stadsledningskontoret och att deras rapporter behandlas i kommunstyrelsen.