Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2006-03-21
Justerat den 27 mars 2006
Margareta Olofsson SekreterarePeter Lundén-Welden Lisbeth Westerlund
NärvarandeOrdförande Margareta Olofsson (v)Vice ordförande Peter Lundén-Welden (m)
LedamöternaMonika Lindh (s) Jari Visshed (s)Ian Hamilton (s)Karin Rågsjö (v)Hanna Broberg (m)Oskar Öholm (m)Ann-Katrin Åslund (fp)Abit Dundar (fp)Ewa Samuelsson (kd)
Tjänstg. ersättareInga Näslund (s)Marie-Helena Ohlsson (mp)Ersättare Victor Montero (s)Britta Andersson (s)Björn Kron (s)Karin Gustafsson (s)Jackie Nylander (v)Kerstin Gustavsson (m) Patrik Silverudd (fp)
Förhinder hade anmälts av ledamöterna Lilian Falkbäck (s) och Henrik Mannerstråle (mp) samt ersättarna Anita Hillerström Vagli (m), Elias Wästberg (m), Malin Strid (fp) och Hardy Hedman (kd).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Ulrika Dahl, Eddie Friberg, Vera Josefsson, Fredrik Jurdell, Rita Kahn, Rosa Lundmark, Eva Sandberg, Majvor Schultz Fredholm, Karin Wallander, Isabelle Vas och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 27 mars 2006.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 14 februari 2006 hade justerats den 20 februari 2006.
Socialtjänstnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 16 mars 2006 hade justerats den 17 mars 2006.
Anmäldes att protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 23 februari 2006 hade justerats den 28 februari 2006.
Anmäldes att protokoll från individutskottets sammanträden den 16 och den 22 februari 2006 samt den 2 mars 2006 hade justerats den 26 februari samt den 1 och den 6 mars 2006.
Socialtjänstnämnden lägger protokollen till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger delegationsbeslut med dnr 301-0010/2006, 115-0056/2006, 409-0060/2006, 401-0061/2006, 203-0116/2006 och 440-0121/2006 till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger inkomna protokollsutdrag och skrivelser m.m. perioden den 30 januari 2006 till och med den 3 mars 2006 till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde den 10 mars 2006 hade justerats den 15 mars 2006.
Dnr 201-0081/2006
Socialtjänstnämndens beslut
Socialtjänstnämnden beslutar att till kommunstyrelsen överlämna och hänvisa till förvaltningens förslag till budgetunderlag för år 2007 och inriktning för 2008 och 2009.
Paragrafen justeras omedelbart.
Ärendet
I ärendet redovisar förvaltningen dels pågående verksamheter som är ofinansierade 2007 och dels förslag om nya verksamheter. Bland annat tas upp behovet av utveckling av insatserna för utsatta barn och ungdomar, inrättandet av ett bedömningskansli för insatser enligt LSS (LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och utbyggnaden av boenden för hemlösa.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 2 mars 2006.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Ewa Samuelsson (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Socialtjänstnämnden föreslås besluta följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att lämna förvaltningens förslag till flerårsprogram utan eget ställningstagande.
Därutöver anförs följande.
Vi lämnar förslaget till flerårsprogram utan eget ställningstagande och hänvisar till de förslag som lämnats i den moderata budgetreservationen för 2006 års budget.
Ledamoten Ewa Samuelsson (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Kristdemokraterna lämnar förslaget till flerårsprogram utan eget ställningstagande och hänvisar till de förslag som lämnats i partiets budgetreservation för 2006 års budget.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att socialtjänstnämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Särskilt uttalande
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Det pågående projektet om stöd till barn i våldsutsatta familjer, barn till missbrukare och barn till psykiskt funktionshindrade är ännu inte utvärderat, men det kommer förmodligen att finnas behov av fortsatt utvecklingsarbete och samordning av de olika stödinsatserna till målgrupperna.
Dnr 122-0093/2006
Plan för internkontroll och internrevision år 2006 för socialtjänstnämnden godkänns.
Förvaltningen har för år 2006 utarbetat en plan för internkontroll och internrevision utifrån en risk- och väsentlighetsanalys enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning. I ärendet redovisas de enheter som omfattas av internrevisionen verksamhetsåret 2006. Internrevisionen utförs av ekonomiavdelningen. Resultatet av årets granskning redovisas för nämnden vid decembersammanträdet. Inom förvaltningen pågår arbete för att vidareutveckla internrevisionen för att lyfta fram det innehållsmässiga i verksamheterna. Syftet är att granska om planerings- och uppföljningsinstrumenten är ändamålsenliga och ger en rättvisande bild av verksamheterna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 februari 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 119-0073/2006
Socialtjänstnämnden beslutar begära att samtliga stadsdelsnämnder beslutar ge delegation till de utredare som är anställda vid bedömningskansliet. Delegationen ska gälla under tiden 2006-05-01 – 2008-12-31.
En delrapport av kansliets arbete ska redovisas i verksamhetsberättelsen för 2006.
Socialtjänstnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till stadsdelsnämnderna.
Eftersom bedömningskansliets arbete sträcker sig över en lång period lämnas en delrapport av hur arbetet fortskrider i samband med socialtjänstnämndens verksamhetsberättelse för 2006.
En översyn av resursfördelningssystemet inom omsorgen om funktionshindrade har genomförts. Översynen har dels omfattat det fasta anslaget och dels det prestationsrelaterade anslaget. När det gäller det prestationsrelaterade anslaget har kommunfullmäktige den 17 oktober 2005 beslutat om ett centralt kansli, för bedömning av ersättningsnivå för LSS-insatserna gruppboende, korttidshem och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Vidare beslutade kommunfullmäktige att kansliet ska inrättas vid socialtjänstförvaltningen som en projektorganisation och som ett led i utvecklandet av det nya systemet och inte som en permanent organisatorisk lösning. För att tjänstemännen vid bedömningskansliet ska kunna fatta beslut på stadsdelsnämndernas vägnar måste stadsdelsnämnderna fatta beslut om delegation till dessa tjänstemän.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 mars 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden, ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) föreslog att nämndens skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 105-0593/2005
Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.
Socialtjänstnämnden uppdrog 2005-09-20 åt socialtjänstförvaltningen att göra en kartläggning av personer med psykiska funktionshinder och deras behov av insatser. I tjänsteutlåtandet framläggs förslag till uppdragsplan. Den framtagen i samarbete mellan utrednings- och statistikkontoret (USK) och socialtjänstförvaltningen och i nära samråd med brukarorganisationerna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 mars 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Dnr 447-0037/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att hemställa hos kommunfullmäktige att godkänna reviderade riktlinjer för folkölstillsyn.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Ansvaret för tillsynen över försäljningsställen som säljer folköl flyttades den 1 januari 2002 till stadsdelsförvaltningarna. I samband med detta antogs riktlinjer för folkölstillsynen med övergångsbestämmelser. Socialtjänstförvaltningen har gjort en översyn av riktlinjerna och anpassat dem efter bland annat intentionerna i STAN-programmet (Stockholms Tobaks-, Alkohol- och Narkotikapolitiska program), de reviderade riktlinjerna för tobakstillsynen samt även med hänsyn till riktlinjerna för ärendehanteringssystemet OL2.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 februari 2006.
Dnr 420-0740/2005
Socialtjänstnämnden beslutar överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Organisations- och föreningsutskottet (OFU) beslutade den 2 februari 2006 om fördelning av det så kallade extrabidraget till HIV/Aids-insatser och stöd till Aids-sjuka. Definitivt besked om det statliga bidraget 2006 har ännu inte lämnats. Enligt underhandskontakter från Sveriges Kommuner och Landsting kommer bidraget till Stockholm att ligga på samma nivå som föregående år. Effektuering av de förslag som läggs i detta ärende förutsätter statligt bidrag med 13 360 tkr.
Enligt OFU:s beslut har 3,1 mkr reserverats för ungdomsmottagningarna inom stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden. Beslut om fördelning av pengar till ungdomsmottagningarna fattas av kommunstyrelsen.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Spridningen av HIV har ökat kraftigt under 2000-talet. 1999 rapporterades 211 HIV-anmälda i Sverige. År 2004 hade denna siffra mer än fördubblats i och med att 429 fall anmäldes. Siffran för år 2005 visar 392 anmälda fall. Detta är förvisso en liten minskning av antalet rapporterade fall men siffran visar att åtgärder för att informera om HIV och Aids måste vidtas. Om utvecklingen ska kunna vändas ner mot 1999 års siffror, eller även än lägre antal anmälda fall, är riktade åtgärder och ökade informationsinsatser en absolut nödvändighet.
Under första halvåret 2005 anmäldes 15 716 fall av klamydia, vilket motsvarar en ökning på 4 %. Detta är den högsta klamydiasiffran för första halvåret, som rapporterats de senaste femton åren. Den största ökningen ses i åldersgruppen 20 till 24 år.
Spridningen av HIV är i allra högsta grad en stockholmsfråga. Statistiken visar att 58 % av antalet rapporterade fall avser Stockholms län. Stockholm erhåller emellertid inte bidrag i motsvarande utsträckning.
Vi vill att man i högre grad ska erbjuda HIV-tester och arbeta med uppsökande verksamhet, liknande den verksamhet som bedrivs av Noaks Ark och Convictus.
Ökade resurser för preventivt arbete, informationskampanjer riktade till ungdomar och kampanjverksamhet i skolor samt på högskolor och universitet bör genomföras. Vi vill understryka behovet av att samordna nationella kampanjer av den typ som Folkhälsoinstitutet planerar för med stadens egna insatser på området. Detta krävs för att kampanjen ska ge maximal effekt.
Kartläggning och analys av boenden/institutioner för vuxna med missbruksproblem eller missbruks- och psykiska problem 2006 i Stockholms stad
Dnr 402-0094/2006
Socialtjänstnämnden godkänner den med stadsdelsnämndernas boenden uppdaterade rapporten ”Boendetrappan 2006”.
Socialtjänstnämnden beslutar överlämna rapporten till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna.
Vid socialtjänstnämndens sammanträde den 25 oktober 2005 beslutade nämnden att godkänna Boendetrappan samt att ge förvaltningen i uppdrag att komplettera den med stadsdelsförvaltningarnas boenden. Förvaltningen har uppdaterat kartläggningen av stadens boenden, dels med stadsdelsförvaltningarnas boenden, dels med nya aktuella avgifter, ändrat platsantal m.m.
Kartläggningen ger en god bild av de boenden och institutioner som finns runt om i staden för missbrukare eller personer med dubbeldiagnos. Kartläggningen visar också på en mångfald av utövare – egen regi, intraprenader, entreprenader, stiftelser, organisationer, omsorgsföretag etc.
Socialtjänstnämndens uppgift är att garantera den som behöver vård ett bra utbud av verksamheter för att hitta lösningar som passar den enskilde individens behov. Vilken huvudman som står för dessa lösningar är av underordnad betydelse. Det är innehållet i vården som är det centrala, inte vem som utför den. Vi vänder oss därför mot planerna på att subventionera priserna i stadens egna verksamheter enbart i syfte att långsiktigt säkra stadens egna verksamheter.
Dnr 402-0095/2006
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten ”Uppsökande arbete med hemlösa husvagnsboende i Skrubba 2005”.
Socialtjänstnämnden beslutar överlämna tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna.
På initiativ av socialborgarrådet Margareta Olofsson påbörjades ett projekt där en grupp husvagnsboende tillfälligt fick en plats, vid den s k Skrubbatriangeln, där de temporärt tilläts ställa upp sina husvagnar. Projektidén byggde också på att en uppsökare på halvtid arbetade med stöd till de boende samt försöka motivera dem till annat boende. Detta har varit ett nytt sätt att arbeta med husvagnsboende hemlösa, och har visat sig ge goda resultat. Rapporten ger en inblick i det arbete som gjordes, och kan ge värdefull lärdom inför liknande framtida insatser.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 februari 2006.
Dnr 402-0096/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att hos kommunstyrelsen hemställa om 3,1 mkr ur medelsreserven för att täcka kostnader för Skeve hus vid Triaden.
Förvaltningen har sedan 2004, på uppdrag av socialtjänstnämnden, aktivt arbetat för att ta fram s.k. Skeve hus, dvs. småhus för hemlösa, efter en dansk modell. Sedan verksamhetsplanen 2005 har det även funnits ett uppdrag att ta fram boenden med enklare boendestöd för hemlösa, vilket passar väl in på Skeve hus. Den 25 oktober 2005 beslutade socialtjänstnämnden att förvaltningen ska ta fram ytterligare 2-3 platser med 6-10 småhus (enskilt byggda eller som radhus) per plats, där de olika markområdena får i ordningsställas i tur och ordning.
De första Skeve hus som har planerats är sju boendeenheter vid Triadens lågtröskelboende i Hagsätra. Micasa Fastigheter i Stockholm AB har stått för projekteringen och i dagsläget finns ritningar, bygglov och ekonomiska beräkningar m.m. klara. Nästa steg är att upphandla husen.
Dnr 445-0097/2006
Socialtjänstnämnden godkänner ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsbidrag med 390 tkr för år 2006.
Förvaltningen ansöker om 390 tkr hos länsstyrelsen för att finansiera 50 % av kostnaderna för en samordnare av STAD-samarbetet. Arbetet är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Hotell och Restaurang Facket, Polismyndigheten i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens folkhälsoinstitut samt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Det syftar dels till att minska våld och skador relaterade till alkoholkonsumtion och droger på Stockholms restauranger, dels till att utveckla en restaurangkultur som motverkar servering till underåriga och överservering samt dels till att utbilda restaurangföretagare, restaurangpersonal och ordningsvakter i ansvarsfull alkoholservering. År 2005 förlängdes tidigare treåriga avtal mellan parterna att gälla till och med den 31 december 2007.
Dnr 447-0085/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om 500 tkr för fortsatt utveckling av behandlande och tidiga insatser inom Kometprojektet.
Sedan våren 2003 bedriver Preventionscentrum Stockholm – Precens Kometprojektet, vilket först kallades PMT-projektet. Projektet har utbildat ett stort antal föräldrar, föräldragruppsledare och handledare. Precens har för en period av 18 månader beviljats bidrag från länsstyrelsen med 700 tkr för tidiga insatser för projektet: Komet –behandlande insatser inom socialtjänsten. Generellt finns ett behov av att utveckla öppenvårdsinsatser som har forskningsstöd inom socialtjänsten. Projektet har nu namnet iKomet vilket står för individuell Komet. Här ansöks om fortsatt stöd till projektet med 500 tkr första halvåret 2007.
Dnr 404-0101/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om utvecklingsmedel med 225 tkr för finansiering av projektet “Tidiga insatser”.
Socialjouren planerar att starta ett projekt i syfte att fördjupa och strukturera Socialjourens samarbete med polis och sjukvård. Syftet är att barn som befaras fara illa och misshandlade kvinnor omedelbart får de insatser som tillgodoser deras behov av skydd och omvårdnad samt att förbättra rutiner för överlämnande av ärenden till socialtjänsten till berörda stadsdelsförvaltningar för fortsatt handläggning.
Projektet planeras pågå under ett år, och utvärderas sex månader efter projektets avslutande. En preliminär ansökan om utvecklingsmedel med 225 tkr har ingivits till länsstyrelsen i Stockholms län i avvaktan nämndens beslut.
Dnr 447-0067/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att hos länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om 100 tkr för anordnande av konferens om ungdom med missbruksproblem.
Hos de handläggare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg som utreder ungdomsärenden finns ett stort behov av kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. I februari 2005 arrangerade därför Maria ungdomsenhet och Precens vid Stockholms socialtjänstförvaltning tillsammans med Värmdö kommun en konferens för handläggare i ungdomsärenden. I utvärderingen av konferensen uttryckte en övervägande majoritet ett stort intresse av regelbundet återkommande ungdomskonferenser. Maria ungdomsenhet och Precens inom socialtjänstförvaltningen ansöker nu tillsammans med Värmdö kommun om medel från länsstyrelsen till att genomgöra en andra ungdomskonferens för ungdomshandläggare inom individ- och familjeomsorgen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 13 februari 2006.
Dnr 106-0720/2005
Socialtjänstnämnden beslutar att som svar på remissen i huvudsak hänvisa till tjänsteutlåtandet.
Särskilda boendeformer är till för personer som behöver kvalificerat stöd, många gånger under återstående delen av sitt liv. Ett kundvalssystem som föreslås i motionen garanterar inte den enskildes frihet att forma sitt eget liv, en uppfattning som delas av socialtjänstnämndens handikappråd. Många personer som behöver särskilt boende kan inte göra ett fritt val av omsorgsgivare, på grund av ålder, ohälsa eller omsorgsbehov. För den enskilde är det däremot viktigt att stödet är tillräckligt både till innehåll och omfattning, att stödet har god kvalitet och att den enskilde får ett gott bemötande.
Staden arbetar sedan 2001 enligt kommunfullmäktiges plan för utbyggnad av bostäder med särskild service. Planen sträcker sig fram till och med 2006 varför en ny plan behöver göras från och med 2007, men det räcker inte med en tidtabell för utbyggnad av gruppbostäder som föreslås i motionen. Den nya planen för utbyggnad av gruppbostäder behöver också omfatta behov av utbyggnad av alternativa boenden som passar den enskilde. I enlighet med stadens handikappolitiska program är det självklart att handikapprörelsen ska följa planeringsarbetet i ett tidigt skede.
Att flytta omsorgen om funktionshindrade från stadsdelsnämnderna till en central nämnd som föreslås i motionen skulle medföra sämre service i form av långa restider för de sökande, utan att garantera en ökad likställighet. Socialtjänstnämndens handikappråd avstyrker också förslaget. Dessutom skulle en central nämnd försvåra möjligheten att samordna insatser exempelvis med landstinget, skolan och individ- och familjeomsorgen.
Erfarenheterna från Norrtälje där en gemensam nämnd mellan kommun och landsting prövas för psykiskt funktionshindrade är intressanta att följa. I en stad av Stockholms storlek är det mest realistiska att söka former för samverkan med landstinget utifrån den lokala nivån med stadsdelsnämnderna, och inte med socialtjänstnämnden som motionen föreslår.
I motionen föreslås bland annat att valfrihetssystemet för funktionshindrade bör omfatta även särskilda boenden, att informationen till målgruppen utvecklas och att omsorgen om funktionshindrade centraliseras. För psykiskt funktonshindrade behöver samverkan mellan kommun och landsting förbättras och som ett led i detta föreslås att ett gemensamt vårdutskott under socialtjänstnämnden utreds. Vidare föreslås att det ekonomiska ansvaret för LSS-verksamheterna överförs till staten.
Förvaltningen tillstyrker i allt väsentligt motionärernas synpunkter vad gäller frihet för den enskilda att välja bland de insatser som erbjuds. Valfriheten är redan idag långt utbyggd för flera slag av insatser men begränsas för andra, exempelvis boenden, av bristande tillgång på dessa. Förvaltningen bedömer att utbyggnaden av bostäder med särskild service måste fortsätta och att en samordnad planering av utbyggnad är angelägen. Förvaltningen är överens med motionärerna om att stadens IT-system behöver utvecklas så att medborgarna på ett enkelt sätt kan få information om utbudet. Likaså är det viktigt med den enskildes rätt till likställighet vid utredningar och beslut inom staden. Samarbetet mellan kommun och landsting utvecklas successivt när det gäller stödet till psykiskt funktionshindrade. För närvarande pågår ett stort antal projekt som förväntas visa på nya vägar och metoder att utveckla samarbetet. Förutsättningarna för ett gemensamt vårdutskott behöver utredas noggrant innan en eventuell översyn kan påbörjas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 mars 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Socialtjänstnämnden beslutar att bifalla motionen avseende omsorgen om funktionshindrade.
Människor vill ha inflytande över sin vardag. Individen och dennes val måste prioriteras framför stelbenta system och nyanslösa modeller.
Situationen för de funktionshindrade i Stockholm är långt ifrån tillfredsställande. Exempelvis är det fortsatt brist på gruppbostäder i staden, bristande tillgänglighet och långa väntetider för hjälpmedel. Vidare har majoriteten inte lyckats lägga fram några förslag för att förbättra för de funktionshindrade när det gäller arbete och fritid.
Den decentraliserade organisationen med stadsdelsnämnder gör att initiativ, lust och vilja att agera i frågor som rör funktionshindrades situation försvinner mellan stadsdelsgränserna. Det finns problem som uppstår just för att man i stadsdelarna skjuter frågorna från sig och ingen tar tag i dessa. Vi vill minska antalet stadsdelsnämnder och lägga fler frågor centralt, däribland omsorgen om funktionshindrade, skola och barnomsorg.
Det är hög tid att byta perspektiv och låta stadens verksamheter vara till för människorna, inte tvärt om.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Socialtjänstnämnden avslår motionens förslag om att ansvaret för omsorgen om de funktionshindrade flyttas från stadsdelsnämnderna till en central nämnd
Socialtjänstnämnden bifaller i övrigt motionen.
Mycket kan förbättras inom handikappomsorgen i Stockholm. Valfriheten är ett sådant område, där många funktionshindrade i dag upplever en ”stadsdelsarrest” som hindrar dem från att delta i exempelvis dagverksamheter i andra stadsdelar. Ett pengsystem för valfrihet i boendet och de dagliga verksamheterna bör införas snarast.
Motionen lyfter även fram en rad andra angelägna områden, såsom ökad samverkan med landstinget, rätten till likvärdig vård och statens ansvar för LSS.
Delbetänkande av Assistanskommittén
Dnr 106-0052/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att som svar på remissen hänvisa till tjänsteutlåtandet.
Assistanskommitténs betänkande behandlar främst vilka krav som ska ställas på dem som, på den assistansberättigades uppdrag, utför den personliga assistansen. Kraven rör bland annat hur lämpliga former av tillsyn ska utformas, t.ex. när det gäller kostnadskontroll och kvalitetsfrågor, analysera förutsättningarna för att införa krav på tillstånd för verksamheter med personlig assistans samt behandla frågor om regleringen av timbeloppet för den statliga assistansersättningen så att utrymmet för missbruk minskar.
Förvaltningen förordar Assistanskommitténs förslag. Om förslagen som läggs får gensvar hos lagstiftaren är det förvaltningens uppfattning att en stor del av de problemområden som finns med gällande regelverk kan avskrivas. Förslagen gynnar seriösa anordnare av personlig assistans vilket i sin tur leder till att enskilda assistansberättigade kan få en högre kvalitet på det stöd och den service som assistansen utgör.
All verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ska främja individens självbestämmande, delaktighet, valfrihet och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Det var utgångspunkten för riksdagens beslut i maj 1993.
Den som beviljas personlig assistans ska i största möjliga utsträckning kunna bestämma vem som ska ge assistans och därmed vilken utbildning, erfarenhet och övriga kvalifikationer den personen ska uppfylla. Den assistansberättigade ska också i största möjliga utsträckning kunna bestämma vilka uppgifter assistenten ska utföra och på vilket sätt samt ha rätt att säga upp sin assistent. Den enskilde är alltså assistentens uppdragsgivare.
Om den assistansberättigade dessutom väljer att själv administrera assistansersättningens ekonomiska delar blir han eller hon även arbetsgivare. De alternativ som annars finns är att låta kommunen, en privat firma eller ett kooperativ ta hand om administrationen och det formella arbetsgivaransvaret. Det är glädjande att kommittén är enig om att dessa intentioner ska vara vägledande vid ett införande av tillsyn, kostnadskontroll och tillståndsgivning.
Vi vill ändå betona nödvändigheten av att vid kommande uppföljningar av de nya bestämmelserna särskilt beakta att den enskildes möjligheter till självbestämmande, delaktighet och valfrihet bibehålls. Vi förutsätter också att kommitténs förslag inte leder till krångliga och byråkratiska regler, vilket starkt skulle motverka intentionerna i reformen.
Dnr 106-0023/2006
Utredningen SOU 2005:111 har undersökt huruvida1996 års Haagkonvention bör införlivas i svensk rätt. Europeiska unionen (EU) har för avsikt att fatta ett beslut som bemyndigar medlemsstaterna att ratificera konventionen, och förväntar sig också att medlemsstaterna ska göra det. Utredningens uppfattning är att Sverige ska tillträda 1996 års Haagkonvention och att införlivandet ska ske genom inkorporering. Socialtjänstförvaltningen tillstyrker förslaget att ratificera konventionen, men anser att flera av slutbetänkandets förslag kräver ytterligare utredning eftersom det är vanskligt att överblicka vilka konsekvenser förslagen och metoderna får i praktiken.
Svar på skrivelse från Margareta Olofsson (v), Monika Lindh (s) och Jamie Bolling (mp)
Dnr 446-0445/2005
Socialtjänstnämnden avslår förslaget om att endast ge tillstånd för gemensamma serveringsutrymmen i de redan etablerade verksamheterna som anges i ärendet.
Socialtjänstnämnden godkänner redovisningen i tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
Socialtjänstnämnden tillskriver regeringen och begär förtydliganden/ ändringar vad gäller alkohollagens tillämpning avseende gemensamma serveringsområden/lokaler och mässor.
Ett antal festivaler ordnas varje år i Stockholm, vilka är uppskattade och positiva inslag i staden. Stockholm är i hög grad en livlig evenemangsstad och vi vill underlätta för arrangörer så långt som möjligt att kunna genomföra arrangemang så enkelt som möjligt.
När det gäller arrangemang i samband med servering av alkohol är det viktigt att det finns klara och lätt hanterbara riktlinjer för hur dessa verksamheter ska bedrivas. Som förvaltningen har beskrivit i ärendet finns det behov av förtydliganden/ändringar från regeringens sida vad gäller alkohollagens tillämpning för gemensamma serveringsområden/lokaler och mässor. Regeringen bedömer i proposition 2000/01:97 att det ska vara möjligt för två eller flera tillståndshavare att dela på en gemensam serveringsyta. De oklarheter som finns behöver klarläggas och vi skriver därför till regeringen med begäran om förtydliganden.
I avvaktan på sådana förtydliganden ska tillfälliga gemensamma serveringsytor och/eller gemensamma serveringsområden vid stadigvarande serveringsverksamhet kunna tillåtas efter sedvanlig individuell prövning. Det ska gälla såväl etablerade arrangemang som nya sökande. Om det behövs ska villkor utfärdas för att förhindra alkoholpolitiska olägenheter när flera tillståndshavare använder samma serveringsytor.
Socialtjänstnämnden har uppdragit åt förvaltningen att utreda om det finns ett generellt behov av översyn av riktlinjerna för serveringstillstånd avseende tillfällig servering till allmänheten.
Frågan om gemensamma serveringsområden/lokaler styrs främst av alkohollagens 7 kap. 10 § och inte av de kommunala riklinjerna. Folkhälsoinstitutets (FHI) anvisningar till bestämmelsen bygger på proposition 1994/95:89 och har inte anpassats till senare proposition 2000/01:97. Innehållet i FHI:s anvisningar bör prövas mot innehållet i den senare. Alternativt bör det klart uttalas att frågan är en kommunal angelägenhet att reglera i alkoholpolitiska program/riktlinjer för serveringstillstånd, enligt 7 kap. 9 § AL. Förvaltningen föreslår att socialtjänstnämnden tillskriver regeringen och begär förtydliganden/ändringar i frågan.
När det gäller frågan om gemensamma serveringsområden vid mässor hänger den samman med tolkningen av 7 kap. 10 § AL. Det föreligger dock andra oklarheter kring detta bland annat i fråga om alkoholproducenters möjlighet till närvaro vid dessa. Även här bör ett förtydligande/ändring komma till stånd från regeringens sida.
Ifråga om servering vid nöjes- och idrottsplatser/evenemang anser förvaltningen inte att det föreligger några oklarheter, utifrån gällande lag och riktlinjer, men konstaterar att möjlighet finns för staden att ytterligare utveckla villkor och kriterier för sådan verksamhet. Frågan är till stor del en kommunal angelägenhet.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Socialtjänstnämnden godkänner i övrigt förvaltningens redovisning.
Tillståndsgivningen för så kallade gemensamma serveringsutrymmen måste ske utifrån tydliga regler. Det är därför mycket angeläget att snarast få klara och tydliga besked om vilka förutsättningar som gäller i samband med denna typ av evenemang.
Att i väntan på utredningen endast bevilja tillstånd till redan etablerade verksamheter är däremot oacceptabelt. Alla arrangörer av festivaler och liknande evenemang måste självklart ha samma grundförutsättningar att ansöka om tillstånd för gemensamma serveringsutrymmen, och bedömas utifrån samma regelverk.
Svar på skrivelse från Peter Lundén-Welden (m)
Dnr 445-0034/2006
I skrivelsen framförs att tillämpningen av reglerna för gemensamma serveringsområden såväl för stadigvarande som tillfällig servering måste ses över. Frågan om gemensamma serveringsområden/lokaler styrs främst av alkohollagens 7 kap. 10 § och inte av de kommunala riklinjerna. Folkhälsoinstitutets (FHI) anvisningar till bestämmelsen bygger på proposition 1994/95:89 och har inte anpassats till den senare propositionen 2000/01:97. Innehållet i FHI:s anvisningar bör prövas mot innehållet i den senare. Alternativt bör det klart uttalas att frågan är en kommunal angelägenhet att reglera i alkoholpolitiska program/riktlinjer för serveringstillstånd, enligt 7 kap. 9 § AL. Förvaltningen föreslår att socialtjänstnämnden tillskriver regeringen och begär förtydliganden/ändringar i frågan.
Dnr 106-0053/2006
Socialtjänstnämnden godkänner förvaltningens yttrande som svar på remissen.
Förutom de mål som förvaltningen kommenterar finns ytterligare mål inom områdena Miljöeffektiva transporter och Sund inomhusmiljö som förvaltningen har viss rådighet över.
Genom exempelvis friskvårdskampanjer kan förvaltningen bidra till att främja medarbetarnas motivation att cykla eller gå till jobbet enligt mål 1:3. Målet 6:2 om att verka för att andelen personer som besväras av hälsoproblem orsakade av inomhusmiljön ska minska kan också påverkas av förvaltningen. Det kan handla om att kartlägga hur många medarbetare som besväras av inomhusmiljön och att systematiskt inventera och åtgärda brister i inomhusmiljön som orsakar besvären. Båda målen kan göras mätbara genom en kvantitativ ambitionsnivå.
Därutöver är det nödvändigt att miljöprogrammet kompletteras med mätbara mål om ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen i trafiken samt ett avsnitt om Agenda 21 arbetet.
Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget till nytt miljöprogram för Stockholm 2007-2010 som är ett övergripande målprogram och som ska samordnas med det integrerade ledningssystemet, ILS, och andra styrdokument.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 februari 2006.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att lämna förvaltningens förslag till miljöprogram utan eget ställningstagande
Socialtjänstnämnden bifaller delvis förvaltningens förslag till beslut.
Socialtjänstnämnden ska i halvtidsutvärderingen samt den avslutande utvärderingen för detta miljöprogram göra en samhällsekonomisk beräkning.
Det är positivt att staden reviderar miljöprogrammet för att få ett fungerande och viktigt instrument för att göra Stockholm hållbart. Det är bra att stadsledningskontoret är huvudansvarigt för programmet då det ska vara ett program för hela staden. Den breda ansatsen att skapa delaktighet och tydliggöra sektorsansvaret är ett steg i rätt riktning.
Kristdemokraterna är positiva till att programmet koncentrerat sig på ett antal områden och på vad som är möjligt att påverka. Dock är antalet nyckeltal för många. Därför finns det, trots de goda ambitionerna, anledning att frukta att stockholmarna och förvaltningarna inte orkar beakta och observera samtliga. Därför bör ytterligare några nyckeltal tas bort. Det finns även problem med vissa nyckeltal när det gäller uppföljningen.
Programmet har en hög ambitionsnivå, men den måste vägas mot vad som faktiskt är möjligt att uppnå. Exempelvis finns det fortfarande en rad ”verka för”- mål där staden inte fullt ut kan påverka situationen. Det skapar otydlighet. Ett exempel på detta är t.ex. nyckeltalet om andel hushåll och företag som köper miljömärkta varor.
Det hade dessutom varit önskvärt med en analys om målens kostnadseffektivitet samt en samhällsekonomisk analys om hur målen påverkar staden. De flesta mål torde vara samhällsekonomiskt sunda. Det är billigare att minska utsläppen idag än om tio eller 100 år. För att miljöarbetet ska flytta fram positionerna gentemot andra viktiga samhällsområden är det positivt att visa att miljöarbetet inte alltid kostar pengar utan också är samhällsekonomiskt klokt.
Kristdemokraterna är även tveksamma till hur absoluta tal för olika mål används i miljöprogrammet. Det är svårt att se varifrån talen kommer. De olika målen är nödvändiga för att bli konkret men det är viktigt att veta hur och varför man kommit fram till de specifika målen.
Agenda 21-verksamheten är viktig för att förverkliga miljöarbetet inom staden och därför bör detta arbete fortsättningsvis betonas.
Svar på remiss
Dnr 106-0024/2006
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Förvaltningen anser att den översyn som gjorts av S:t Örjans skolor och ESS-gymnasiet behandlar viktiga frågor om dessa verksamheter. I huvudsak delar förvaltningen de bedömningar som framförs i rapporten om vad som är problem- och utvecklingsområden. Förvaltningen kommenterar i tjänsteutlåtandet de områden och förslag till åtgärder som berör socialtjänsten. Synpunkterna gäller framför allt ESS-gymnasiet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 februari 2006.
Socialtjänstnämnden beslutar att som svar på kommunstyrelsens remiss anföra följande
Både ESS-gymnasiet och S:t Örjans skolor är viktiga delar av stadens hjälp till elever i behov av särskilt stöd.
Vi anser att grundskolan ska lyftas ur stadsdelsnämndernas ansvarsområde. Utbildningsnämnden ska fungera som skolstyrelse för stadens skolväsende och fristående förskolor. S:t Örjans skolor bör därför även i fortsättningen tillhöra utbildningsnämndens ansvarsområde. Vi stöder däremot förslaget att S:t Örjans skolor ska få i uppdrag att följa upp sina elever en tid efter avslutad placering. Vi stöder även i huvudsak förslagen om att förbättra ESS-gymnasiets verksamhet.
Verksamhet är viktig för goda behandlingsresultat. Skolgång är och borde få vara en del av vården. För att sätta fokus på detta bör gemensamma upphandlingar göras.
Svar på remiss av motion av Ewa Samuelsson (kd)
Dnr 106-0776/2005
Socialtjänstnämnden hänvisar i huvudsak till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
I motionen föreslås bland annat en familjerådgivningspeng. Förutom att en peng inte skulle minska väntetiderna, är det inte heller förenligt med de sökandes rätt att vara anonyma när de söker familjerådgivning.
Ewa Samuelsson förelår i sin motion att kommunfullmäktige ska besluta att ge stadsdelsnämnderna i uppdrag att utreda behovet av och efterfrågan från barnfamiljer för en kommunal Super-Nanny.
Förvaltningen instämmer i motionärens uppfattning att det är viktigt att samhället ger föräldrar stöd att vara bra föräldrar. Det finns idag goda möjligheter att få stöd genom socialtjänsten. Det finns även möjlighet att få stöd utan att registreras av socialtjänsten. Detta stöd skulle kunna utökas. Det kan finnas anledning att staden överväger utveckling av ytterligare föräldrastöd för barn i olika åldrar för att förebygga psykisk ohälsa hos stadens barn och ungdomar.
Socialtjänstnämnden beslutar att motionen anses besvarad med följande:
Vi delar Ewa Samuelsson och kristdemokraternas uppfattning gällande vikten av snabba insatser för familjer i behov av insatser och stöd. Det är viktigt att det finns ett breddat utbud av stödinsatser för barnfamiljer i behov hjälp. Frivilligorganisationer och ideella organisationer har en viktig roll i det förebyggande arbetet. Insatser avseende Super Nanny-stöd är av sådan art att många familjer i Stockholm kan anse sig behöva motsvarande hjälp stundom.
Vi anser att det är bra att stadsdelsnämnderna utreder behovet av och efterfrågan från barnfamiljer i stadsdelen gällande Super Nanny-stöd.
Socialtjänstnämnden bifaller motionen.
Kristdemokraternas förslag om ”Super Nanny” handlar om att hjälpa föräldrarna att återerövra föräldraskapet, att våga säga nej och sätta gränser. I dag kan det vara svårt för vuxna att hinna med och orka vara de goda föredömen som barn och ungdomar behöver.
Det största och viktigaste steget för att ändra på detta är att myndigförklara familjerna. Sverige behöver en ny familjepolitik som låter de viktiga besluten fattas vid köksbordet, och inte i politiska sammanträdesrum. Det gäller att skapa rättvisa mellan olika barnomsorgsformer och ge möjlighet för föräldrarna att få mer tid för barnen. Ett sätt att göra detta är att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag och kombinera det med andra åtgärder för att ökad flexibilitet. Det gäller också att skapa ett skattetryck som minskar den ekonomiska pressen och tar större hänsyn till försörjningsbörda.
På ett annat plan gäller det ännu konkretare att stödja, i stället för att styra, familjerna. Därför har kristdemokraterna länge exempelvis arbetat för en familjerådgivningspeng och för snabba insatser för familjer i behov av insatser och stöd. Just detta handlar även Super Nanny om. Någon som finns till hands och som kan hjälpa när det behövs. Det finns säkert många som skulle kunna vara utmärkta utförare, inte minst företrädare för frivillig- och ideella organisationer. Det viktiga för kristdemokraterna är att kommunen tar ansvar och utreder behovet och intresset.
Socialtjänstförvaltningens svar är långt, innehållsrikt och visar på de många viktiga insatser som sker redan idag. Men som också påpekas i tjänsteutlåtandet bör stödet utanför socialtjänstens ram utökas. Därför är det märkligt att förvaltningen inte fullföljer sitt resonemang och bifaller kristdemokraternas förslag att uppdra åt stadsdelsnämnderna att utreda behovet av och efterfrågan från barnfamiljerna.
Dnr 101-0660/2004
Socialtjänstnämnden beslutar att utse Carl-Ejnar Blesser RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) och Gunnar Sandström SRF (Synskadades Riksförbund Stockholm) till ledamöter till socialtjänstnämndens handikappråd för år 2006.
Socialtjänstnämndens handikappråd ska bestå av sju ledamöter och väljs för fyra år efter val till kommunfullmäktige. Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Socialtjänstnämnden beslöt 2004-12-16 att utse sju ledamöter till handikapprådet för år 2005 - 2006. För år 2006 har två ledamöter avsagt sig sitt uppdrag.
Kommun-HSO samordnar nomineringarna till stadsdelsnämndernas och facknämndernas handikappråd i samverkan med handikappföreningar, både inom och utanför Kommun-HSO. I de fall det förekommer vakanser, tillsätts de genom utfyllnadsnomineringar. Handikappföreningarna har fyllnadsnominerat två ledamöter tillsocialtjänstnämndens handikappråd.
Dnr 201-0684/2005
Månadsrapporten per 2006-02-28 godkänns.
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en budget i balans verksamhetsåret 2006.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 13 mars 2006.
Dnr 118-139-2006
Socialtjänstnämnden ger i uppdrag till biträdande förvaltningschef, tillika upphandlingsansvarig, Eddie Friberg att för socialtjänstnämndens räkning utfärda rättegångsfullmakt för upphandlare Alexandra Anastasiou på Kommentus Gruppen AB att föra socialtjänstnämndens talan hos länsrätten i Stockholms län i ärende angående överprövning av upphandling av möbler m.m.
Socialtjänstnämnden deltar tillsammans med andra nämnder, bolag och stiftelser i Stockholms stad och andra kommuner i en samordnad upphandling av möbler, belysning, gardiner, konstväxter m.m. Upphandlingen administreras av Kommentus Gruppen AB. Avsikten var att avtalet skulle gälla från den 10 mars 2006. Tilldelningsbeslut skickades till anbudsgivare den 27 februari 2006. Två företag har ansökt om överprövning hos länsrätten i Stockholms län. I beslut den 9 mars 2006 meddelade länsrätten i Stockholms län att upphandlingen inte fick avslutas.
För att Kommentus Gruppen AB ska kunna föra talan och yttra sig till länsrätten i Stockholms län krävs en rättegångsfullmakt från alla de som deltar i upphandlingen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2006.
Två skrivelser lämnades till förvaltningen för beredning.
- Från Ann-Katrin Åslund (fp) om att genomföra en kartläggning och analys av de boenden/ institutioner som stadens verksamheter kan använda för kvinnor som hotas eller utsätts för våld.
- Från Peter Lundén-Welden med anledning av revisionskontorets rapport angående stadsdelsnämndernas insatser för arbetslösa.