Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2007-09-20
Justerat den 24 september 2007Ulf Kristersson Karin Rågsjö Lisbeth Westerlund, sekreterare
Närvarande
Ordföranden Ulf Kristersson (m)
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v)
Ledamöterna Peter Lundén-Welden (m)Kerstin Gustavsson (m)Jonas Nilsson (m) fr.o.m. § 22Lena Kling (fp) Dikran Dison (kd)Elisabeth Brandt Ygeman (s) Tomas Rudin (s)Arhe Hamednaca (s)Gertrud Brorsson (mp)
Tjänstg. ersättare Christina Elffors-Sjödin (m)Bengt Carlsson (m) t.o.m. § 21 Per-Olof Ångman (s)
Ersättare Tina Ghasemi (m) Cecilia Önfält (c)Mia Sundelin (s) Dimitrios Soulios (s)Jackie Nylander (v) Stefan Nilsson (mp)
Förhinder hade anmälts av ledamoten Karin Gustafsson (s) och samt ersättarna Ulf Segander (m), Patrik Silverudd (fp), Maryam Barkadehi (fp) och Malin Dahlberg Markstedt (s).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Fredrik Elgh, Eddie Friberg, Fredrik Jurdell, Rita Kahn, Eva Sandberg, Evin Sarac, Isabelle Vas och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) och vice ordföranden Karin Rågsjö (v) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 24 september 2007.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 30 augusti 2007 hade justerats den 3 september 2007.
Socialtjänstnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 17 september 2007 hade justerats den 18 september 2007.
Anmäldes att protokoll från individutskottets sammanträden den 29 augusti och den 13 september 2007 hade justerats den 10 och den 20 september 2007.
Anmäldes att protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 30 augusti 2007 hade justerats den 3 september 2007.
Socialtjänstnämnden lägger protokollen till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger delegationsbeslut med dnr 307-0480/2007 till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger inkomna protokollsutdrag och skrivelser m.m. perioden den 15 augusti 2007 till och med den 4 september 2007 till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 14 september 2007 hade justerats den 20 september 2007.
Dnr 432-0045/2005
Socialtjänstnämndens beslut
Socialtjänstnämnden beslutar att säga upp ramavtalet mellan socialtjänstnämnden och företaget Lustigsgården AB i förtid. Uppsägningen sker med stöd av § 43.2 i ramavtalet, avtalsbrott av väsentlig betydelse. Uppsägningen gäller omedelbart. Förvaltningsledningen får i uppdrag att verkställa beslutet.
Socialtjänstnämnden ger förvaltningen i uppdrag att, i den omfattning det är möjligt, utreda och återrapportera huruvida det under tidigare avtalsperioder har förekommit, eller finns anledning att misstänka att det förkommit, missförhållanden i verksamheten.
Paragrafen justeras omedelbart.
Därutöver anförs följande.
Oanmälda tillsynsbesök, både efter anmälan och på eget initiativ, ska tillämpas framför föranmälda besök. En översyn av de riktlinjer, planer och operativa metoder som gäller för stadens tillsynsarbete behöver omgående genomföras. Socialtjänstens verksamheter måste utveckla rutiner och metoder som i största möjliga omfattning begränsar möjligheterna att dölja missförhållanden och brister vid tillsynsbesök. Det är också viktigt att det bedrivs en regelbunden och bred verksamhetstillsyn varje år.
Ärendet
Lustigsgården AB upphandlades av socialtjänstnämnden år 2004 som utförare av LSS-kollo för personer med grav utvecklingsstörning och med stort omvårdnadsbehov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) § 9 p 6. Ramavtal har tecknats för lägervistelser för målgruppen i alla åldrar. Avtalet löper fram till 2008-08-31.
Då missförhållanden uppdagats under sommaren 2007 föreslås att socialtjänstnämnden beslutar att i förtid säga upp ramavtalet med stöd av § 43.2 i avtalet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 september 2007.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag. Samtliga partier anslöt sig till förslaget.
Dnr 431-0549/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att anta Vildmarksäventyr AB:s anbud i kategori A och F samt Stiftelsen Barnens Dags anbud i kategorierna B, C, E och G.
Socialtjänstnämnden beslutar att förvaltningen med egna resurser genomför kolloverksamhet för kategori D.
Ramavtalen omfattar perioden 2008-02-01 – 2010-01-31 och kan förlängas ett + ett år, med oförändrade villkor, under förutsättning att de inte sägs upp senast sex månader före avtalsperiodens utgång. Avtalen kan dock förlängas längst t.o.m. 2012-01-31.
Socialtjänstnämnden beslutar uppdra åt bitr. förvaltningschef/ upphandlingsansvarig att teckna ramavtal och i förekommande fall under avtalstiden besluta om eventuella justeringar i ramavtalen.
Socialtjänstnämnden har sedan januari 2000 ansvar för att bedriva sommar- och lovverksamheter (LSS-kollo) för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Verksamheten riktar sig både till staden och länskommunerna och bedrivs både i egen regi och av privata utförare. De ramavtal som finns för närvarande löper ut 2008-08-31 och en ny upphandling har genomförts.
Förvaltningen föreslår att Vildmarksäventyr AB:s anbud i kategori A och F samt Stiftelsen Barnens Dags anbud i kategorierna B, C, E och G antas samt att förvaltningen med egna resurser genomför kolloverksamhet för kategori D. De nya ramavtalen omfattar perioden 2008-02-01 – 2010 -01-31 med möjlighet till förlängning till och med 2012-01-31.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2007.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 105-0493/2007
Förslag till förfrågningsunderlag för upphandling av enskilda utförare av hemtjänst, ledsagning och avlösning godkänns.
Kommunstyrelsen föreslås godkänna förslag till förfrågningsunderlag för upphandling av enskilda utförare av hemtjänst, ledsagning och avlösning.
Kommunstyrelsen föreslås ge direktören för äldreförvaltningen i uppdrag att, i enlighet med vad som anges i ärendet, genomföra upphandling av enskilda utförare av hemtjänst, ledsagning och avlösning.
Kommunstyrelsen föreslås ge direktören för äldreförvaltningen i uppdrag att fatta tilldelningsbeslut, upprätta avtal i enlighet med förfrågningsunderlagen samt teckna avtal med de anbudsgivare som lever upp till förfrågningsunderlagens krav och som antas efter anbudsutvärdering och tilldelningsbeslut.
Stockholms stad har sedan den 1 januari 2002 ett kundvalssystem inom hemtjänst, ledsagning och avlösning. På uppdrag av kommunfullmäktige gjordes en totalupphandling av enskilda utförare av hemtjänst, ledsagning och avlösning 2006 inför 2007. I år görs en kompletterande upphandling och som underlag för upphandling finns i ärendet bilagda förslag till förfrågningsunderlag. I tjänsteutlåtandet finns även förslag till att upphandling, avtalstecknande, förvaltning och uppföljning av enskilda utförare av hemtjänst, ledsagning och avlösning anpassas till stadens ändrade organisation.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 augusti 2007.
Dnr 442-0448/2007
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten och överlämnar den för kännedom till stadsdelsnämnderna.
Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att analysera de tendenser som finns i rapporten samt återkomma med en tydlig bild av situationen för placerade barn i varje stadsdelsnämnd.
Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med stadsdelsförvaltningarna arrangera en hearing om familjehemsplacerade barn.
Familjehemsrapporten för Stockholm 2006 bekräftar den nationella bilden av väsentliga problem inom ramen för svensk familjehemsvård och institutionsvård. De senaste årens forskning visar tydligt att de bästa av intentioner inte räcker för att hjälpa utsatta barn och ungdomar som av olika skäl inte längre kan leva med sina egna föräldrar till en bättre framtid.
Som IMS vid Socialstyrelsen har visat vet vi inte ens idag i Sverige om våra insatser överhuvudtaget gör att barnen får det bättre. Trots de senaste årens nya betoning på evidensbaserade insatser, famlar vi fortfarande i mörkret när det kommer till samhällets allra viktigaste insatser och allra ömtåligaste målgrupper. Så kan det i längden inte få vara. Mera konkret pekar rapporten på ett antal centrala problembilder:
För det första bekräftas bilden av ett långsamt minskande antal barn och ungdomar i familjehemsplacering, men samtidigt en relativt stor ökning av antalet nyplacerade under 2006. Om detta är resultat av en medveten strategi eller bara har blivit så måste klarläggas.
Den samlade strategin måste vara att Stockholm är så framgångsrikt i tidiga insatser i hemmet och med föräldrarna att antalet placeringar i familjehem och på institution kan minimeras. En sådan strategi är dock bara möjlig om vi samtidigt utvecklar framgångsrika metoder för att hjälpa de barn och ungdomar som av olika skäl omöjligen kan leva kvar i sina ursprungsfamiljer.
För det andra pekar rapporten på en väldig variation i andelen barn som placeras i närstående familjehem. En variation på 0 till 65 procent antyder antingen att de familjemässiga förhållandena är extremt olika mellan olika stadsdelar eller att olika traditioner har utvecklats. Även i de fall där placering inom nätverket beslutas, måste naturligtvis det enskilda barnets bästa alltid helt överskugga andra intressen.
För det tredje kan man i rapporten utläsa att oroväckande många placerade barn och ungdomar inte får de uppföljningssamtal som är nödvändiga och dessutom lagreglerade. Att 39 barn i denna mening svävar i formell ovisshet är fullständigt oacceptabelt. Om det finns svårigheter att nå vissa barn är det tvärtom en extra signal om vikten av personliga besök och samtal.
För det fjärde konstaterar rapporten att bara 24 procent av alla avslutade placeringar avslutas enligt vårdplanen. Det betyder i praktiken att tre fjärdedelar av alla avslutade placeringar har annan grund än att de varit framgångsrika och därför kan avslutas. Sannolikt är myndighetsålder en viktig faktor här som vi i staden inte kan göra något åt, men den antyder samtidigt hur lite vi vet om framtiden för dessa ungdomar.
För det femte, slutligen är det fortfarande en mycket liten andel barn som får nya vårdnadshavare. Bara 59 familjehemsplacerade barn hade vid årets slut fått nya vårdnadshavare och endast ett barn har blivit aktuellt för nationell adoption.
Stockholm har sannolikt inte värre problem än andra delar av Sverige, Historiska fall av ren vanvård kompletterat med modern forskning om vilka effekter våra sociala insatser egentligen har, ger oss anledning till stor eftertänksamhet.
Men Stockholm är sannolikt inte heller på något avgörande sätt bättre än resten av Sverige. Med tanke på vår storlek och våra resurser till metodutveckling är det faktiskt ett underbetyg. I Stockholm behövs därför nya metoder, nya synsätt och nya regelverk.
Det är viktigt att analysera de tydliga tendenser som framkommer i familjevårdsrapporten. En sådan undersökning måste självklart genomföras tillsammans med stadsdelsförvaltningarna. Därefter bör en hearing ordnas där även externa experter och organisationer som arbetar med barns rättigheter bjudas in.
Undersökningen och hearingen får sedan ligga till grund för en åtgärdsplan för att förbättra tillsynen med årlig återkoppling i varje stadsdelsnämnd, vilket ger möjligheter att tydligare följa utvecklingen och kvalitetssäkra de placeringar som staden tvingas göra. För att lyfta upp frågan på högsta politiska nivå i staden anser vi att kommunfullmäktige bör få en årlig sammanfattande redovisning av utvecklingen i varje stadsdelsnämnd. Barnperspektivet måste alltid ges utrymme och ha en prioritet vid placeringar.
I rapporten redovisas den uppföljning av familjevård för barn och ungdom som sedan många år tillbaka görs årligen i Stockholm. År 2004 befann sig totalt 849 Stockholmsbarn och ungdomar i familjehem vid årets slut. Antalet sjönk 2005 till 792, och har fortsatt minska till 784 år 2006. Det sammanlagda antalet barn i familjehem har minskat på åtta stadsdelsförvaltningar, tydligast i Rinkeby, Kista, Östermalm och Enskede-Årsta. Det har ökat på sju stadsdelsförvaltningar, tydligast i Vantör och Älvsjö. Totalantalet barn i familjehem är oförändrat i Norrmalm, Maria-Gamla stan och Liljeholmen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 juli 2007.
Ett gemensamt förslag till beslut framlades av samtliga partier.
Ersättaryttrande
Ersättaren Cecilia Önfeldt (c) lämnade följande ersättaryttrande.
Om jag hade deltagit i beslutet skulle jag ha anslutit mig till det förslag till beslut som lämnades av samtliga partier.
Svar på remiss av motion 2007:23 från Karin Rågsjö (v) och Jackie
Nylander (v)
Dnr 106-0412/2007
Socialtjänstnämnden bifaller som svar på remissen förslaget att tillsätta en utredning för att förbereda en ansökan till Socialstyrelsen om att få sprututbytesverksamhet för injektionsmissbrukare.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad tillsammans med Stockholms läns landsting tillsätter en utredning för att förbereda en ansökan till Socialstyrelsen om att få starta sprututbytesverksamhet för injektionsmissbrukare. Förvaltningen bedömer att en gemensam utredning av staden och landstinget skulle kunna öka förutsättningarna att kunna ta ställning till ett eventuellt införande av sprututbytesverksamhet i Stockholm.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m) framlade ett förslag till beslut och föreslog att förvaltningen skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s), ledamoten Gertrud Brorsson (mp) och ledamoten Dikran Dison (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Lena Kling (fp) föreslog att ärendet skulle överlämnas till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s), ledamoten Gertrud Brorsson (mp) och ledamoten Dikran Dison (kd) förslag till beslut.
Reservation
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden föreslås besluta följande.
Socialtjänstnämnden avslår förvaltningens förslag till beslut.
Istället anförs följande.
Stockholm kan vara på väg mot en ny topp i hiv-spridningen. Att den troligen inte är lika omfattande som den som inträffade i slutet av 80-talet betyder inte att den är mindre allvarlig och det vi nu står inför är att utveckla metoder som helst stoppar spridningen helt och hållet.
Förloppet i hiv-epidemier bland narkomaner runtom i världen verkar följa samma mönster. Först anar ingen något. Sedan kommer en stor ökning som väcker stark oro och leder till att det startar omfattande aktiviteter för att stoppa smittspridningen. Ibland verkar insatserna bidra till minskad spridning, men långt ifrån alltid. Det går heller inte med tillräcklig stor säkerhet att peka ut vilka isolerade åtgärder som påverkar en minskning av smittspridningen.
I sydvästra Skåne ökar missbruket mer än i Stockholm vilket på sikt ökar risken för nya problem när nyrekryteringen inte bromsats. Britton-Hillgrenprojektet på Maria beroendecentrum går ut på att söka upp hemlösa missbrukare på Stockholms gator och bland annat informera om och testa dem för hiv och hepatit C. Det finns de som menar att detta indikerar att uppsökande verksamheter bidrar till att bromsa smittspridningen eftersom missbrukare som har kunskap om sin egen hiv-status i större omfattning slutar dela sprutor med andra. Dessutom bidrar verksamheten till att bromsa nyrekryteringen.
Sprutbyten minskar inte risken för sexuellt överförd smitta vilket belyses tydligt av att Skåne med sitt sprutbytesprogram trots detta har en hög frekvens av hepatit C som sprids vid sprutdelning och sexuellt umgänge.
I en studie som genomfördes av Socialstyrelsen 2001 undersöktes 100 injektionsmissbrukare som för första gången under året besökte sprututbytet i Malmö. Socialstyrelsen kunde inte med utgångspunkt i den undersökningen uttala sig om huruvida sprututbytesprogrammet faktiskt lyckas med sitt arbete att minska riskbeteendet bland missbrukarna. För att svara på detta efterlyste Socialstyrelsen en uppföljande undersökning. Man konstaterade vidare att det även i en mer djupgående uppföljning skulle bli svårt att med säkerhet kunna isolera vad som är eventuella effekter av sprututbytesverksamheten.
Statens Folkhälsoinstitut har i flera remissvar avrått från en ytterligare utbyggnad av sprututbytesverksamheten i Sverige. Man har ansett att sådana projekt inte är motiverade eftersom någon säker effekt på smittspridningen jämfört med andra verksamheter inte har kunnat påvisas.
De finska erfarenheterna ger oss inte en tydligt applicerbar lösning för Stockholm. I Finland som startade sprutbyten 1997 och haft en epidemi som startade 1998 hade man ingen smittad person 1997, en person 1995 och en 1996. Året efter sprutbyten 1999 var 85 smittade, år 2000 56 personer och år 2001 48. År 2003 var det 23 personer att jämföra med 19 året 1998, samma år som starten för sprutbyten.
Samtidigt pekar andra internationella studier på vissa effekter på smittspridningen. Enligt den amerikanska myndigheten Centers for Disease Control and Protection (CDC) är injiceringsfrekvensen för missbrukare ca 1 000 gånger per individ och år. Detta skapar, enligt CDC, ett enormt behov av pålitlig tillgång till sterila sprutor. Sprututbytesprogram är ett sätt att tillgodose detta behov. CDC har utfärdat riktlinjer i frågan, där man rekommenderar att varje spruta bör användas endast en gång. I en publikation från CDC från 2005 menas att sprututbytesprogram har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätta en kontakt mellan missbrukare som är ”svåra att nå” och viktiga hälsovårdsinstanser. Vidare pekar man på tidigare forskning som har visat att sprututbytesprogram varken uppmuntrar till fortsatt missbruk eller leder till rekrytering av förstagångsmissbrukare. CDC menar även att studier har visat att missbrukare tenderar att använda rena sprutor när det finns tillgång till dessa.
Ovanstående visar att det är mycket svårt, för inte säga näst intill omöjligt, att hitta entydiga bevis som pekar på att sprututbyte bidrar till att förhindra spridningen av bland annat hiv. Utifrån ren smittspridningssynpunkt kan det finnas vissa positiva effekter, medan rent narkotikapolitisk hänsyn tydligt talar emot. Det finns därför inga skäl för oss att i nuläget ändra uppfattning i frågan. Vi kommer istället att prioritera frågor kring preventivt arbete, uppsökande verksamhet, bättre samarbete mellan kommunen och landstinget.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Det behövs många olika vägar för att nå missbrukare och motivera dem att sluta missbruka, varav sprututbyte är en väg. Sprututbyte är utvärderat vetenskapligt och positivt redovisat i de stora internationella medicintidskrifterna. Därefter har WHO uppmanat länder i Europa och världen att införa sprututbyte, och det är nu hög tid för Stockholm att sätta ner foten.
Att sprututbytet inte är utvärderat vetenskapligt i Sverige har ingen betydelse. Det här är inte det enda området där vi saknar svensk forskning. Det vore illa ur hälsopolitisk synvinkel om vi bara godtar ”svensk” vetenskap inom medicin och hälsovård.
Det sprututbytesprogram som ska planeras ska självklart vara en del av en kontaktskapande motiverande verksamhet med en ständigt öppen dörr mot vård och behandling.
Om jag hade deltagit i beslutet skulle jag ha föreslagit att ärendet skulle överlämnas till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 106-0479/2007
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Stadsledningskontoret föreslår att fem Jobbtorg inrättas från den 1 januari 2008. Syftet med införande av Jobbtorg är att förstärka stadens insatser för att fler arbetslösa ska komma ut i arbete, och därmed minska stadens kostnader för försörjningsstöd.
I tjänsteutlåtandet lämnar förvaltningen dels allmänna synpunkter, dels en redovisning av förvaltningens arbetsmarknadsverksamhet – START. Förvaltningen är positiv till att staden inrättar en samlad organisation för arbetsmarknadsåtgärder. Att ge stöd till människor så att de kan få egen försörjning i stället för bidrag har under flera år varit en prioriterad fråga. Staden har bedrivit en rad arbetsmarknadsåtgärder i form av tillfälliga projekt. Det är därför bra att dessa verksamheter nu får en fast förankring i stadens organisation. Förvaltningen tillstyrker mot denna bakgrund förslaget att inrätta Jobbtorg i Stockholm.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti 2007.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att delvis bifalla förvaltningens förslag till yttrande över remissen.
Därutöver vill vi framföra följande.
De goda erfarenheterna från den fantastiska metodutveckling som genomförts under vår tidigare rödgröna mandatperiod ska självfallet styra stadens övergripande målsättningar och inriktningar för arbetsmarknadspolitiken. Utan kompetensfondens arbetsmarknadsprojekt och dess utvärderingar hade vi inte haft dagens kunskap om framgångsrika metoder. Institutet för kommunal ekonomi (IKE) har också utvärderat arbetet och har i sin analys kommit fram till att arbetsmarknadsprojekten direkt medfört en ökning av antalet sysselsatta med 14 procent och en minskning av försörjningsstödet med 28 procent.
Vi anser att det är mycket bra att samla en hel kedja av resurser inom arbetsmarknadsområdet för att kunna bidra till att fler människor ska få arbete och kunna försörja sig själva. Däremot ska staden inte detaljstyra hur lokala arbetsmarknadsverksamheter ska organiseras, utan det ska stadsdelsnämnderna besluta utifrån sina lokala förutsättningar. Dessutom är det viktigt att brukarinflytandet utvecklas inom arbetsmarknadsverksamheterna.
Vår uppfattning är att staden självfallet ska stimulera till samarbete mellan stadsdelsnämnderna. Under de senaste åren har många nämnder frivilligt drivit gemensamma arbetsmarknadsverksamheter, och så bör det fungera i fortsättningen också. Däremot kan vissa typer av verksamheter vara stadsövergripande, men knytas till en stadsdelsnämnd eller en central nämnd. Exempelvis det planerade arbetsmarknadsprojektet för personer med funktionsnedsättningar som stoppades av den borgerliga alliansen på grund av brist på pengar.
Att lägga arbetsmarknadsverksamheten under kommunstyrelsens ekonomiutskott tar vi avstånd från, liksom att upphandla verksamheten. En privatisering går stick i stäv med syftet att samordna och kommer att skapa nya gränser och samarbetssvårigheter. Det är orimligt att i en storstad som Stockholm centralisera verksamhet som vänder sig direkt till invånarna. Samverkan med försörjningsstödet försvåras med olika chefer och byråkratin ökar. De arbetslösa får mycket långt avstånd till de politiskt ansvariga för verksamheten.
Jobbtorgens mål om långsiktig anställning för varje individ är bra, men står i motsättning till förslaget i de nya riktlinjerna för ekonomiskt bistånd där den enskilde ska ta den snabbaste vägen till egen försörjning. Principen att resurser som friställs genom minskat försörjningsstöd tillförs arbetsmarknadsverksamhet är i grunden god, men kan inte tas ut i förskott. Majoritetens politik att redan nu dra ned budgeten för ekonomiskt bistånd med över 90 mnkr i kombination med alltför restriktiva riktlinjer och en hopslagning av anslag 1 och 2 gör att det stundar bistra tider för människor som söker ekonomiskt bistånd men inte får arbete. Vi tar avstånd från en sådan politik som slår mot de mest utsatta.
Ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
Precis som förvaltningen skriver så har det varit en prioriterad fråga i många år att ge stöd till personer så att de kan få en egen försörjning. Under den förra mandatperioden bedrev stadsdelnämnderna egna arbetsmarknadsverksamheter och utöver det finansierades drygt 40 arbetsmarknadsprojekt via kompetensfonden. Det rörde sig om allt från utbildningsinsatser till matchningsprogram och till individuella stöd- och coachningsåtgärder av olika slag, som syftade till att öka arbetslösas chanser att få jobb. Utvärderingar som har gjorts visar att man kan räkna med en avsevärd minskning av kostnaderna för ekonomiskt bistånd jämfört med om man inte gör några insatser. Det är därför positivt att de borgerliga partierna vill fortsätta detta arbete.
Vi anser att det är positivt om verksamheter kan gå från att vara projekt till att bli permanenta verksamheter. Vår förhoppning är att jobbtorgen inte innebär att alla de framgångsrika projekt som startade under förra mandatperioden nu läggs ner utan att de goda erfarenheterna faktiskt kan tas tillvara även av en borgerlig majoritet.
Vi tycker att det är synd att stadens arbetsmarknadsinsatser i samband med jobbtorgen blir så centralstyrda. Detta ersätter dagens decentraliserade arbetssätt där insatser, arbetsmetodik och arbetssätt anpassas och utvecklas efter lokala behov och förutsättningar. Vi socialdemokrater hade önskat att möjligheten till lokalt inflytande över arbetsmarknadspolitiken hade funnits kvar även i och med jobbtorgen.
Vi är positiva till samarbete och samverkan och vet från tidigare erfarenheter med exempelvis Lunda Nova i Spånga-Tensta att det kan vara bra att samlokalisera arbetsförmedling, näringsliv och kommunala resurser. Dock är det viktigt att påpeka att detta inte är något som staden ensam kan besluta om utan det förutsätter att även de andra aktörerna har ett intresse av detta.
Vår bestämda uppfattning är att alla människor har en inneboende vilja att leva sitt liv på egna premisser; att klara sig själv och inte vara beroende av andra. Från samhällets sida är det viktigt att stödja och förstärka den enskildes förmåga att finna vägar till självständighet och egen försörjning. Utgångspunkten måste vara att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Vi förutsätter därför att jobbtorget ska arbeta utifrån människors önskan och vilja att klara den egna försörjningen och därmed att jobbtorget bygger på respekt för varje individ.
Arbetslösa är individer med olika bakgrund och med olika förutsättningar. Det finns inte en åtgärd som passar för alla. Det är därför viktigt att de insatser som staden erbjuder är individuellt anpassade.
Vi instämmer med förvaltningen att stadens insatser bör koncentreras till de grupper som har störst svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden och som idag inte får hjälp genom arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Det är särskilt viktigt att ungdomar prioriteras, särskilt mot bakgrund av att den borgerliga majoriteten har valt att lägga ner Navigatorcentren.
Vi vill markera att vi är för arbetslinjen, som enligt nationalencyklopedin definieras som ”En huvudprincip i svensk arbetsmarknadspolitik (alltsedan 1930-talets krisuppgörelse) vilken innebär att arbetssökande i första hand ska erbjudas arbete eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Först när sådana åtgärder inte räcker till ska kontant arbetslöshetsunderstöd lämnas.”
Att endast ställa krav utan att ge möjligheter är ingen lösning på de arbetslösas problem. Kort sagt har arbetslinjen två sidor; å ena sidan handlar det om skyldigheten att stå till arbetsmarknadens förfogande och vara beredd att göra sin insats, och å andra sidan handlar det om den enskildes rätt till ett fullgott arbete eller en aktiv arbetsmarknadspolitik som syftar till ett arbete. En politik som innebär kraftiga nedskärningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, är att frångå arbetslinjen. För att upprätthålla arbetslinjen måste man ha något att erbjuda i form av arbetsmarknadsutbildningar, vuxenutbildning och praktikplatser för dem som inte får ett jobb.
Den politik som nu genomförs på riksplanet innebär stora neddragningar på bland annat arbetsmarknadsutbildningar. Vi hoppas att de borgerliga partierna i Stockholm stad inte kommer att dra ner på den kommunala arbetsmarknadspolitiken men eftersom budgeten för jobbtorgen beslutas i budget för 2008 så är det i dagsläget svårt att bedöma.
Vi anser att det är en självklarhet att arbetsföra personer ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigade till försörjningsstöd. Den enskilde ska delta i av staden anordnad verksamhet och det är relevanta insatser som ska erbjudas. Så arbetade vi under den förra mandatperioden och så anser vi att det ska fungera under denna mandatperiod. Vi anser dock att det är viktigt att de krav som ställs är rimliga och att de verkligen leder individen framåt, till ett arbete. Vi tror inte att piskan löser allt utan att moroten är att föredra.
Det är viktigt att understryka att de arbeten och praktikplatser som erbjuds måste vara relevanta ur ett arbetsmarknads- och sysselsättningsperspektiv. Vi förutsätter också att de arbeten och de praktikplatser som erbjuds följer gällande arbetsmarknadsregler.
Det är viktigt att komma ihåg att de borgerliga innan valet lovade en jobbgaranti för alla som ansöker om ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet. Löftet innebar att alla skulle garanteras arbete/utbildning inom fem dagar. Muntligen utlovades att dessa jobb inom fem dagar skulle vara till avtalsenlig lön. Detta verkar nu ha förvandlats till ett löfte om en handlingsplan inom fem dagar - något helt annat än ett arbete. Detta tycker vi är ett stort svek mot dem som röstade på alliansen och faktiskt trodde på löftet om jobbgaranti.
Vi instämmer med förvaltningen att det är viktigt att kommunfullmäktige klargör ansvarsfördelningen mellan olika nämnder vad gäller ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder. Det är viktigt att stadsdelsnämndernas roll tydliggörs och att ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och socialtjänstnämnden specificeras.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Jobbtorg är en positiv ansats till att försöka komma till rätta med de problem som de som står längst från arbetsmarknaden har. Detta har ju framkommit av de verksamheter som några stadsdelar redan drivit/driver. Att arbeta för att kommunikationen ökar mellan de som jobbar med dessa frågor i stället för att den arbetssökande ska behöva lägga all sin tid och energi till att springa mellan de olika instanser - med långa väntetider som följd – är ett steg i rätt riktning.
Det framgår inte om jobbtorgen kommer att vara ett faktiskt fysiskt torg eller en arbetsmetod. Det viktiga är arbetsmetoden där de olika myndigheterna kommunicerar. Med detta är inte sagt att detta sker enbart genom en fysisk planering även om mötet underlättar. En tydlig arbetsmetod måste vara det viktiga. Det får inte bli så att individerna fortsättningsvis måste springa mellan instanserna även om avstånden krymper.
I sammanhanget vill vi också påpeka vikten av att staten tar det ansvar som de faktiskt har och inte fortsätter att vältra över problemen på kommunen och socialtjänsten.
Vi vill betona vikten av att insatser och initiativ ska ske genom morötter i stället för piskor. Sverige har en kultur i att ”du är någon” genom ditt arbete. Att under en lång tid stå utanför denna gemenskap kan vara nedbrytande i sig. Att då bli skuldbelagd av de instanser som kan hjälpa till är föga konstruktivt.
Vi vill också påpeka att jobbtorg inte löser hela problemet. Staden borde lägga mer energi på att stödja sociala och lokala företag och andra liknande initiativ. Detta kan ske t.ex. genom att andelen sociala arbetskooperativ tillåts öka. Där får man inte bara utveckla sin arbetspotential utan även sin livssituation. Förutsättningar som är viktiga om man vill ta steget vidare till den mer traditionella arbetsmarknaden.
Dnr 201-0002/2007
Socialtjänstnämnden godkänner delårsbokslut samt tertialrapport 2 per den 31 augusti 2007 med prognos för 2007.
Förvaltningen föreslår att nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om budgetjusteringar enligt avsnitt 7.4 med 4,0 mnkr.
Förvaltningsledningen bedömer att målen för verksamheten kommer att uppfyllas. Bedömningen grundar sig på den redovisning som lämnats av verksamheterna över måluppfyllelse och prestationsuppföljning. Prognostiserat nettoutfall uppgår till ett överskott om 10,4 mnkr. Avvikelsen beror främst på att anslaget för utomlänsplacerade funktionshindrade inte beräknas utnyttjas fullt ut. För driftverksamheten prognostiseras att mindre underskott om 4,6 mnkr. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner budgetjusteringar på sammanlagt 4,0 mnkr
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 14 september 2007.
Dnr 103-0484/2007
Socialtjänstnämnden godkänner föreslagna ändringar i delegationsordningen.
Ändringarna och kompletteringarna i delegationsordningen berör området Individärenden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 augusti 2007.
Dnr 103-0485/2007
Socialtjänstnämnden delegerar till nedan nämnda socialinspektörer/ socialsekreterare vid Socialjouren att begära polishandräckning enligt LVM 45 § 1 och 2 st, inom nämndens eget ansvarsområde.
Socialtjänstnämnden förordnar nedan nämnda personer vid Socialjouren att begära polishandräckning enligt LVU § 43 1 st 2 p inom nämndens eget ansvarsområde.
Socialtjänstnämnden begär att respektive stadsdelsnämnd fattar motsvarande beslut.
Socialinspektörer/socialsekreterare vid socialjouren: Maja-Stina Ahlsén, Annette Borell, Roland Carlsén, Lars Cronstrand, Agneta Engström, Rolf Eriksson, Britt-Louise Gustavsson, Stefan Heinebäck, Anita Habel, Maria Larsson, Britt-Marie Lind, Inga-Lill Renhorn Källgren, Maria Mistander, Elikristin Norberg, Maj-Stina Samuelsson, Ulla Schöldström, Lars Stenman, Roland Stjärnfeldt, Monica Svederoth, Margareta Svensson, Charlotta
Thorelius, Therese Travis, Yvonne Wahlbeck, Anneli Wernstedt, Tuija Viljakka, Ulla-Maija Yrjänä och Inger Åsebo.
Socialtjänstnämnden svarar bland annat för stadens jourverksamhet inom individ- och familjeomsorg. Den nämnd som svarar för denna verksamhet fattar ett särskilt beslut om vilka tjänstemän som ska ha rätt att begära polishandräckning enligt LVM och LVU. Detta beslut överlämnas sedan till stadsdelsnämnderna som fattar motsvarande beslut. Det är nu aktuellt att uppdatera det beslut som fattades av socialtjänstnämnden i juni 2005.
Dnr 119-0478/2007
1. Socialtjänstnämnden beslutar att hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om utvecklingsmedel till kvinnojoursverksamheter ur år 2007:s anslag för följande projekt:
1.1. Relationsvåldscentrum (RVC) med 3 000 000 kr.
1.2. Att möta våldsutövande män - utbildning för socialtjänstens personal med 450 000 kr.
1.3. Att bygga upp och utveckla en kvinnojour för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik med 1 775 000 kr.
1.4. Ansökan om medel för att kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning med 1 537 000 kr.
1.5. Utvecklingsmedel till kvinno- och barnjoursverksamhet i Alla Kvinnors Hus (AKH) med 600 000 kr.
1.6. Steg-2 boende för våldsutsatta kvinnor/unga kvinnor, utvecklingsmedel till frivilligorganisation Terrafem med 1 900 000 kr.
1.7. Förstärkningsmedel till frivilligorganisation Terrafem Stockholms ordinarie verksamhet med 230 000 kr.
1.8. Jourlägenhet för stödsökande kvinnor, utvecklingsmedel till frivilligorganisationen Kvinnors Rätt med 200 000 kr.
1.9. Förstärkningsmedel till frivilligorganisationen Systerjouren Somaya med 550 000 kr.
1.10. Grupper för barn som bevittnat våld, utvecklingsmedel till frivilliorganisationen/stiftelsen Ersta Fristad med 750 000 kr.
1.11. Förstärkning av frivilligorganisationen/stiftelsen KFUM Fryshusets verksamhet Elektra med 400 000 kr.
1.12. Fortsatta utvecklingsmedel till FIA-projektet inom frivilligorganisationen HOPP Stockholm med 300 000 kr.
1.13. Fortsatta förstärkningsmedel för frivilligorganisationen Stockholms Tjejjour med 330 000 kr.
1.14. Kvinnors Nätverk - Linnamottagningen, kompetenshöjande utbildningar med 200 000 kr.
1.15. Stockholmsuppdragen i hedersrelaterat förtryck och våld, utvecklingsprojektet med 2,0 mnkr.
1.16. Behandling för de våldsamma männen, fortsatta utvecklingsmedel till Stiftelsen Manscentrum i Stockholm med 250 000 kr.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Regeringen har avsatt 109 miljoner kronor årligen för 2007 och 2008 för att förstärka och utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn. Länsstyrelsen i Stockholms län har fått ca 21,6 miljoner kronor att fördela. Utvecklingsmedel kan sökas enbart av kommuner. De sexton projektansökningarna handlar om både verksamheter i socialtjänstnämndens regi och frivilligorganisationers verksamheter.
Ledamoten Arhe Hamednaca (s) deltog inte i beslutet på grund av jäv.
Dnr 105-0482/2007
Socialtjänstnämnden godkänner för egen del stadsdelsnämndernas rapportering av inte verkställda beslut, kvartal 2 2007.
Socialtjänstnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas rapportering av inte verkställda beslut till kommunfullmäktige.
Enligt socialtjänstlagen (SoL) är kommunerna skyldiga att anmäla alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte verkställs inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut som inte verkställts på nytt efter det att verkställigheten avbrutits.
Kvartal 2 2007 rapporterade stadsdelsnämnderna 11 inte verkställda beslut och 2 avbrott i verkställigheten inom stadens omsorg om personer med funktionsnedsättning samt 10 inte verkställda beslut och 4 avbrott inom stadens individ- och familjeomsorg. De verkställda besluten rör fortfarande till övervägande del insatsen kontaktperson/ kontaktfamilj. Fem stadsdelsnämnder och socialtjänstnämndens enhet för hemlösa hade inga inte verkställda beslut att rapportera. Av stadsdelsnämndernas rapportering framgår att antalet inte verkställda beslut fortsatt att minska sedan rapporteringsskyldigheten till länsstyrelserna infördes den 1 juli 2007.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 augusti 2007.
Dnr 441-0173/2007
Socialtjänstnämnden godkänner anmälan.
Länsstyrelsen i Stockholms län har under hösten 2006 och början av år 2007 utövat tillsyn över HVB Barn och Ungdoms institutioner Linggårdens boende för ensamkommande flyktingbarn/ungdomar, Skyddade boendet Kruton och Giovannis behandlingshem. Tillsynen är en del av ett nationellt uppdrag, enligt vilka samtliga länsstyrelser under 2006 och 2007, ska utöva strukturerad och operativ tillsyn över enskilda och offentliga verksamheter där barn och unga ges insatser av socialtjänsten.
Av tillsynen framkommer att verksamheterna i huvudsak uppfyller vad som föreskrivs i lag och annan reglering, men att det finns vissa områden inom verksamheterna som behöver utvecklas. Detta gäller främst Giovannis behandlingshem som förelagts att komma in med en redogörelse över vilka åtgärder som vidtagits efter inspektionen avseende främst dokumentationen. En sådan redogörelse har lämnats till länsstyrelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 augusti 2007.
Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v)
Dnr 119-0160/2007
Socialtjänstnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
Förvaltningen instämmer i den uppfattning som framförs i skrivelsen om betydelsen av ett fortsatt utvecklingsarbete för unga vuxna med psykisk ohälsa. Förvaltningen anser dock att det är tveksamt att inrätta en särskild ”lightmottagning” för unga vuxna i projektform. De erfarenheter som finns ger ett gott underlag för fortsatt lokal samverkan mellan socialtjänst och psykiatri och andra samarbetspartners, som t.ex. ungdomsmottagningar. Att utveckla samverkansformer för målgruppen bör ses som ett lokalt utvecklingsarbete inom ramen för den reguljära verksamheten.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd), ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd), ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) förslag till beslut.
1. Socialtjänstnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna att tillsammans med landstinget i projektform öppna en ”lightmottagning" för unga vuxna i kris.
2. Därutöver framförs följande.
De senaste åren har många rapporter och forskningsstudier pekat på att unga vuxna (18-25år) i allt högre utsträckning har psykiska problem. Unga vuxna som har psykiska problem av varierande grad är definitivt inte en målgrupp där majoriteten har haft kontakt med BUP tidigare. Problemen blir ofta akuta efter gymnasiet.
Idag saknas en bra och relevant mottagning för unga vuxna som känner att deras psykiska problem hindrar dem i olika sammanhang. De erfarenheter och metoder som finns inom BUP och vuxenpsykiatrin är i många fall inte relevanta för 18-25 åringar som är oroliga för sina liv och sin framtid. Fokus ligger inte på akut psykisk sjukdom utan på oro och ångest som hindrar individen i studier, arbete etc. För att stärka unga människor på väg ut i livet behövs ett mellanting mellan BUP och vuxenpsykiatrin.
Idag är det mycket vanligt att unga vuxna i kris inte får någon bra hjälp i rimlig tid utan får söka sig till privata terapeuter. Alla studier pekar på att ”hjälp direkt” leder till kortare samtalsserier och mindre medicinförbrukning och därmed bättre prognos.
Med de arenor som redan finns inom socialtjänsten samt inom landstingets vårdformer finns det stora förutsättningar för att öppna en gemensam mottagning för unga vuxna.
Svar på motion (2007:20)
Dnr 106-0413/2007
Eivor Karlsson (mp) och Stefan Nilsson (mp) har i en skrivelse till kommunstyrelsen framfört krav på ökat stöd till familjehem. Socialtjänstförvaltningens stab har utrett stadens organisation för socialtjänstens arbete med familjehemsvård. Ett förslag till utveckling av familjehemsvården i Stockholm, inklusive kostnadsberäkningar för detta, kommer inom kort att presenteras för socialtjänstnämnden. Socialtjänstförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen inväntar det kommande tjänsteutlåtandet.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd) och ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd) och ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att bifalla motionen.
Att stödet till fosterhemsfamiljer behöver öka och utvecklas borde det inte råda några tvivel om. Vi har återkommande fått larmrapporter om barn som far illa, mår dåligt och som även får ett speciellt bemötande i skolan och dess miljö. Samtidigt kan det handla om att biologiska föräldrarna inte förstår eller accepterar att barnen är i ett annat hem.
Att vara fosterhemsfamilj innebär ett stort och komplext ansvar. Det är inte bara barnens behov och situation man ska stödja utan indirekt även förälderns. Att öka stödet och kunskapen kring föräldrarna torde även bidra till en ökad trygghet för barnen. Konflikter i samband med kontakter med föräldrarna skulle kunna minska.
Vi har sett att stadsdelarna varken kan eller klarar att till fullo leva upp till det stöd som krävs. Utvecklingen av stödet i dessa situationer får inte vara statiskt utan måste ta utrymme i en levande och kontinuerlig diskussion. Vi kan därför inte se något hinder för att motionen behandlas positivt även före processen av nya dokument.
Dnr 106-0474/2007
Socialtjänstnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Förvaltningen anser att det är värdefullt att lyfta fram barn och ungdomar i samhällsplaneringen. I vårt komplexa samhälle kan handlingsplaner behöva tas fram för att belysa olika områden och skapa förutsättningar för samverkan. Förslaget till nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa kan få stor betydelse för en bred samverkan mellan olika myndigheter.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 september 2007.
Dnr 106-0467/2007
Förvaltningen anser att utredningen om barns och ungdomars psykiska hälsa i sitt slutbetänkande presenterar värdefulla kunskaper om ungdomars förhållanden. Det är viktigt att ha goda kunskaper som utgångspunkt för det ständigt pågående arbetet för att förbättra samhället på såväl generell nivå som på individnivå. Utredningen pekar på flera förbättringsområden. Det gäller bland annat att ökade insatser bör satsas på förebyggande arbete inom olika områden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 september 2007.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
För att minska den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar är en förutsättning att välfärdspolitiken utvecklas. Att MVC, BVC, förskolan, skolan och BUP utvecklas och kvalitén inte får ge vika för spartänkande.
Ett exempel på felsatsningar inom kommun och landsting är den borgerliga majoritetens besparingar i Stockholms Stads och Stockholms läns landsting som slår hårt mot barn och unga. Detta kommer att leda till långa köer till BUP-mottagningar samt till att barnperspektivet nedprioriteras.
Det är en oroande utveckling vi har i samhället i dag där vi kan se ett markant ökat antal unga som mår dåligt. Stödet runt de unga har inte hunnit ikapp den omvärld banen idag lever i. Tvärtom ser vi tendenser till minskade satsningar runt barn och ungdomar. Ungdomsverksamheter i deras närmiljö minskar. Antalet hemlösa barn ökar. Antalet fattiga barn ökar.
Stödet till barn som lever i en orolig hemmiljö är inte tillräckligt. Det kan bl.a. handla om barn med föräldrar som har någon form av psykisk sjukdom eller ohälsa.
Skolan måste återfå all den personal som ska finnas där utöver undervisning. Skolsköterska och kurator som finns tillgängliga på skolan utifrån banens villkor. Fritidsledare som finns där för att lyssna utan att det känns som en press för banen.
Verksamheter för barn med orolig hemmiljö bör finnas utifrån barnens villkor. Barnen som känner att de utelämnar sina föräldrar när de själv söker kan öka stressen och därmed motverka sitt syfte. Kolloverksamhet, med eller utan föräldrarna, för barn med dessa behov är ett sett att möta barnen på deras villkor. Öppna träfflokaler ett annat.
Barn som placeras i familjehem borde ha rätt till en egen opartisk ombudsman, förslagsvis på länsstyrelsen, att kunna vända sig till när allt inte står rätt till eller bara för att säkerställa att det så är.
Barn och unga borde än mer prioriteras i stadens budget.
Svar på motion från Tomas Rudin (s)
Dnr 106-0415/2007
Förvaltningen anser att de frågor motionären tar upp är viktiga, till exempel att barnperspektivet ska vara rådande vid alla beslut om ekonomiskt bistånd i staden. Stadens riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd, som kommunstyrelsen beslutar om, ligger till grund för en likvärdig tillämpning i staden och ska följas av stadens nämnder. Staden följer riksnormen, dvs. den nivå på det ekonomiska biståndet som garanterar skälig levnadsnivå. Barnperspektivet finns med i nuvarande riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd och har nu ytterligare stärkts i förslaget till reviderade riktlinjer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 29 augusti 2007.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Elisabeth Brandt
Ygeman m.fl. (s) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) förslag till beslut.
Ygeman m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Trots att förvaltningen menar att barnperspektivet ska vara rådande vid alla beslut om ekonomiskt bistånd i Stockholms stad, menar vi att det helt enkelt inte är tillräckligt. Med tanke på de förändrade riktlinjerna för ekonomiskt bistånd som den borgerliga majoriteten drev igenom i våras.
För första gången sedan 1997, kan vi konstatera att barnfattigdomen återigen ökar. I ytterstaden Rinkeby exempelvis, är andelen fattiga barn över 40 procent enligt Rädda Barnens rapport om barnfattigdom.
FN:s barnkonvention säger att alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard och att staten ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Detta blir för staten svårt att nå, när nu den högerledda majoriteten i Stadshuset ständigt försämrar de ekonomiska förutsättningarna för dessa barns föräldrar.
I de drygt 24 200 hushåll som fick ekonomiskt bistånd i Stockholms stad 2005 ingick 44 200 personer, varav 16 200 var barn. Med andra ord; det är väldigt många barn som nu drabbas när socialbidragsnormen sänks.
A-kassan och sjukpenningen sänks nationellt, samtidigt som man på kommunal nivå sänker socialbidragsnivån med cirka tio procent, då SL-kortet inte längre ingår. Den avgiftsfria månaden i förskolan tas bort och entréavgift för barn och ungdomar på de kommunala baden återinförs. När man nu i budgeten för 2008 slår fast att avgiften till Kulturskolan ska höjas, försvagar man återigen för de barn som redan har sämre förutsättningar.
Den kommunala skattesänkningen som skulle innebära någon hundralapp över i månaden för dem som jobbar, äts snabbt upp av alla dessa avgiftshöjningar. Sl-taxan har redan höjts och nu aviseras ytterligare höjningar. Listan över försämringar kan göras mycket längre.
Sammantaget blir konsekvenserna av denna osolidariska politik att de som redan har knappa resurser får det nu ännu sämre med en borgerlig politik. Särskilt gäller det de som inte har ett arbete. Vilka hänsyn tas till barnen, när man driver en sådan politik? De borgerliga verkar blunda för att även arbetslösa och personer som av andra skäl uppbär ekonomiskt bistånd kan ha barn, och att barnen drabbas hårt när familjens inkomster sänks. Ingenstans i förslagen på hårdare tag eller stramare bidragsgivning kan vi höra att de ser förändringarna ur ett barnperspektiv.
Svar på motion från Ann-Margrethe Livh (v) och Karin Rågsjö (v)
Dnr 106-0414/2007
Förvaltningen anser att de frågor motionärerna tar upp i sin skrivelse är viktiga om att boende i staden ska ha rätt till en skälig levnadsnivå. Staden följer riksnormen, dvs. den nivå på det ekonomiska biståndet som garanterar skälig levnadsnivå. De frågor som tas upp i motionen täcks in i det förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd som socialtjänstnämnden beslutade att godkänna 2007-05-15. Det finns således, enligt förvaltningens uppfattning, inget behov i nuläget av en översyn av vad som ska anses vara skälig levnadsnivå i staden.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
En bred översyn görs av skälig levnadsnivå i staden med hänsyn till de skäl som anges i motionen.
Översynen ska ta hänsyn till barnperspektiv och genusperspektiv och särskilt beakta ensamstående föräldrar och deras barn samt långvarigt behov av ekonomiskt bistånd.
En referensgrupp med intresseorganisationer exempelvis; Makalösa föräldrar, Rädda Barnen och BRIS erbjuds att följa arbetet.
En parlamentariskt sammansatt referensgrupp tillsätts att följa arbetet.
SL- kortet återinförs i normen för dem som i övrigt har rätt till ekonomiskt bistånd
I övrigt anförs följande.
Att det finns fattiga invånare i Stockholm är belagt. Varje år ger Rädda Barnen ut sin rapport om barnfattigdomen i Sverige som visar att många barn lever under fattiga förhållanden i jämförelse med sina jämnåriga kamrater. De nya riktlinjerna kommer genom sin struktur än mer ”straffa” barn som växer upp i familjer som har försörjningsstöd. I och med att många föräldrar saknar åkkort ökar barnens utsatthet. Det finns ingen vuxen som har råd att följa med dem exempelvis till badhuset, Skansen eller till släktingar i andra delar av staden. Vår bild är att barnperspektivet inte är med som bedömningsgrund.
Den politik som förs under den borgerliga majoriteten kommer på olika sätt slå just mot låginkomsttagare och invånare som har försörjningsstöd. Även om arbetslinjen är självklar för samtliga partier tar vi klart avstånd från att de fattigaste Stockholmarna inte ska få röra sig fritt i Stockholm. Barnperspektivet är i detta fall obefintligt.
Stockholm är en dyr stad att leva i, vad som skulle behöva utredas är hur försörjningsstödet skulle kunna anpassas till Stockholms prisnivå. Nivån och innehållet på försörjningsstödet släpar efter, vi har i dag ett samhälle där exempelvis Internet är en förutsättning för att kunna söka jobb men även för barnens studier. Vad är skäligt? Det är detta vi vill utreda.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden anför som svar på motionen följande.
Rätten till en skälig levnadsnivå är en grundläggande fråga för kommunens ansvar och t.o.m. berättigande. Självklart ska man följa riksnormen i hanteringen av detta men främst måste man se till de förutsättningar som råder för individerna i den egna kommunen. De förslag till riktlinjer som förelades nämnden 2007-05-15 är ett steg bakåt. SL-kortet måste vara en del av normen. Stockholms stad är stor och vi stockholmare reser dagligen mycket långt jämfört med övriga Sverige. SL-kortet är en förutsättning för att individerna överhuvudtaget ska kunna ta ett jobb, delta i olika aktiviteter, besöka sjukvård m.m. När dessutom stadens verksamheter centraliseras än mer blir rätten till SL-kort än viktigare. Dessutom slösar vi mycket kraft, tid och kompetens ute på de olika socialtjänsterna genom att pröva rätten till SL-kort i varje enskilt ärende. Det är inte ekonomiskt försvarbart.
Det är också hög tid att en översyn görs av vad som bör ingå i en skälig levnadsnivå för innevånarna i Stockholms stad. Hur ser tillgängligheten till IT m.m. ut? Många barn och vuxna har inte råd att skaffa sig dessa verktyg med ett informationsunderskott till följd. För barn är IT en nödvändighet för deras skolgång.
Kravet på motprestation som huvudregel är ett sätt att döva individers inneboende krafter. Istället borde morötter införas som belönar de som låter dessa krafter blomstra. Motprestationskravet är även förkastligt ur ett barnperspektiv. Risken finns att barnen straffas för en dålig relation som föräldrarna har med stadens handläggare.
Överhuvudtaget är det viktigt att staden gör en översyn ur ett barnperspektiv. Barn måste ha rätt att känna sig hoppfulla oavsett hur deras levnadsvillkor ser ut. Frågan är om det som är inskrivet i det nya förslaget till riktlinjer räcker.
Dnr 307-0310/2007
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Vid Maria Ungdomsenhet pågår sedan år 2000 en strukturerad öppenvårdsbehandling för ungdomar med mångårigt cannabismissbruk. Detta behandlingsprogram ses som föregångare gällande behandling av grava cannabismissbrukare. Handläggarna i programmet har företagit studiebesöket i San Francisco för att ytterligare bredda sin kompetens och få nya perspektiv Studieresan genomfördes under perioden den 28 maj till den 1 juni 2007. Ett bestående intryck av denna resa är vikten av att fortsätta kämpa för den restriktiva narkotikapolitik som förs i Sverige.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle godkänna rapporten.
Dnr 307-0486/2007
Socialtjänstnämnden godkänner att medarbetarna i MST-projektet inom Precens, Charlotte Skawonius och Emma Ulfsdotter i tjänsten genomför en resa för att delta i Sixth International MST Network Partner Workshop i Charleston, USA.
Multi systemisk terapi är ett strukturerat hemmabaserat program riktat till familjer med barn 10-18 år, som riskerar att bli institutionsplacerade. Programmet är utvecklat i Charleston, South Carolina, USA. Programmet har tillämpats i Stockholm sedan 2003. MST-services genomför den 17-19 oktober 2007 en workshop i Charleston. För att underlätta arbetet med att gå över till svensk konsultorganisation och partnerskap är det av stor vikt att projektledaren och konsulten kan delta vid den årliga workshopen för MST-partners. Det svenska MST-nätverket betalar resan.
Socialtjänstnämnden beslutade att 2 ledamöter/ersättare från majoriteten och 2 ledamöter/ersättare från oppositionen kan delta i Nordiske konferense om vold og behandling i Oslo den 5 – 6 december 2007.
Socialtjänstnämnden beslutade att ledamoten Dikran Dison (kd) kunde delta i konferensen Dags för barnen den 10 september 2007 om barn i riskmiljöer.
Ledamoten Kerstin Gustavsson (m) informerade om att individutskottet diskuterat unga vuxnas situation. Protokoll från sammanträdet kommer att skickas till samtliga ledamöter/ersättare i nämnden.
Anmäldes skrivelse om stadens planer att konkurrensutsätta verksamheter inom socialpsykiatrin från intresseföreningen för Schizofreni i Centrala Stockholm, IFS/CS, dnr 119-0500/2007.
Förvaltningschefen påminde om att nämnden den 22 november 2007 kl 12.30 – 15.30 ska ha ett möte med handikapprådet.