Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2008-04-17
Ordföranden Ulf Kristersson (m) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) och vice ordföranden Karin Rågsjö (v) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras den 23 april 2008.
Dnr 121-0064/2008
Socialtjänstnämndens beslut
Socialtjänstnämnden beslutar godkänna förslaget till förfrågningsunderlag för upphandling av driften av Råcksta stöd- och referensboende.
Paragrafen justeras omedelbart.
Socialtjänstnämnden beslutade 2007-05-15 i plan för upphandling och konkurrens att Råcksta stöd- och referensboende ska upphandlas i konkurrens. En förstudie gjordes under 2007. Därefter har ett förfrågningsunderlag utarbetats och förvaltningen föreslår att nämnden godkänner detta.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 mars 2008.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) lämnade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att inte godkänna förfrågningsunderlaget för upphandling.
Socialtjänstnämnden beslutar att avbryta upphandlingen av Råcksta stöd- och referensboende.
Socialtjänstnämnden anför i övrigt följande.
Vi motsätter oss starkt att Råcksta ska upphandlas. Upphandlingar av verksamheter som dessa är direkt olämpligt. En dogmatisk styrning pågår just nu av stadens verksamheter med upphandlingar som följd vilket direkt utmanar vår välfärdsmodell och är det yttersta beviset på att privatiseringarna enbart styrs av ideologiska motiv och inte av medborgarnas bästa.
När nu Råcksta ska upphandlas som ett led i den ideologiskt styrda privatiseringshysterin finns en rad obesvarade frågor från majoriteten; till exempel om kvaliteten på verksamheten höjs genom en upphandling. Finns det evidens för det?
Brukarnas trygghet äventyras genom upphandlingar eftersom det blir svårare för staden att kvalitetssäkra verksamheterna. När verksamheter privatiseras försvåras den insyn och kontinuitet, som vi menar är så viktig och helt avgörande för att sådana här verksamheter ska hålla hög kvalitet och ge bra resultat.
Vi har i Stockholm en hemlöshetssituation som samtliga partier bär ansvar för. Samtidigt kan vi se signaler om att situationen delvis har förvärrats under det senaste året. De förändringar som görs inom de verksamheter som arbetar med frågor som berör hemlöshet ska vara grundade på fakta och det ska tydligt påvisa att verksamheten leder framåt och får en höjd kvalité genom upphandlingen. I detta fall är upphandlingen bara ett led i borgarnas privatiseringsiver.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut.
Socialtjänstnämnden beslutar att krav på stärkt brukarinflytande och/eller brukarstyrning skrivs in.
Ett viktigt steg på vägen ut ur hemlöshet är att stärka egenmakten. Ingen vet bättre hur det är att leva som hemlös som den som själv är i detta, eller varit. Genom att stärka brukarstyret kan både egenmakten och kvalitén i verksamheten höjas.
Dnr 121-0063/2008
Socialtjänstnämnden beslutar godkänna förslaget till förfrågningsunderlag för upphandling av driften av Norrtulls planeringshem.
Ärendet
Socialtjänstnämnden beslutade 2007-05-15 i plan för upphandling och konkurrens att Norrtulls planeringshem ska upphandlas i konkurrens. En förstudie gjordes under 2007. Därefter har ett förfrågningsunderlag utarbetats och förvaltningen föreslår att nämnden godkänner detta.
Socialtjänstnämnden beslutar att avbryta upphandlingen av Norrtulls planeringshem.
Vi motsätter oss starkt att Norrtulls planeringshem ska upphandlas. Upphandlingar av verksamheter som dessa är direkt olämpligt.
När nu Norrtull ska upphandlas som ett led i den ideologiskt styrda privatiseringshysterin finns en rad obesvarade frågor från majoriteten; till exempel om kvaliteten på verksamheten höjs genom en upphandling. Finns det evidens för det?
Vi har i Stockholm en hemlöshetssituation som samtliga partier bär ansvar för. Samtidigt kan vi se signaler om att situationen delvis har förvärrats under det senaste året. De förändringar som görs inom de verksamheter som arbetar med frågor som berör hemlöshet ska vara grundade på fakta och ska tydligt påvisas att verksamheten leder framåt och får en höjd kvalité genom upphandlingen. I detta fall är upphandlingen bara ett led i högerns privatiserings iver.
4. Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut.
5. Socialtjänstnämnden beslutar att krav på stärkt brukarinflytande och/eller brukarstyrning skrivs in.
6. Socialtjänstnämnden anför i övrigt följande.
Dnr 106-0068/2008
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Förvaltningen tillstyrker i huvudsak stadsledningskontorets förslag om införande av valfrihetssystem inom omsorgen enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (socialtjänstlagen). Valfrihetssystemet kommer att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att skapa en tillvaro utifrån egna önskemål. Förvaltningen delar stadsledningskontorets bedömning att det kommer att vara fortsatt brist på bostäder med särskild service vid valfrihetssystemets införande. Det är angeläget att stadens berörda nämnder och styrelser gemensamt arbetar för att behovet med bostäder med särskild service tillgodoses. Förvaltningen ställer sig tveksam till stadsledningskontorets förslag om utformning av ersättningssystem för insatser enligt SoL.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 mars 2008.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Socialtjänstnämnden avslår förslag till införande av valfrihetssystem för personer med funktionsnedsättning enligt de borgerliga direktiven.
Socialtjänstnämnden uppmanar kommunstyrelsen ta fram nya direktiv för ökat inflytande över omsorgen för personer med funktionsnedsättning i nära dialog med handikapporganisationer och handikappråd.
Socialtjänstnämnden framför därutöver följande.
Rätten till inflytande över sitt eget liv och stöd från samhället för att kunna leva ett liv som andra är oerhört viktigt. Alla stockholmare, oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning ska kunna välja hur den omsorg man behöver ska se ut. Det är viktigt att den rätten inte blandas ihop med konkurrensutsättning.
Stadsledningskontoret konstaterar att det inom det här området ofta behövs individuella lösningar. Vi håller med om detta, men med ett pengsystem och lågt tempo i planeringen för att minska köerna till boenden kommer stadsdelsnämndernas möjligheter att skräddarsy lösningar utifrån behoven hos personer med funktionsnedsättning snarare att minska.
Tidsplan
Än en gång skyndar borgarna fram ytterligare ett ärende med förespeglingen om att valfriheten ska öka, den här gången i omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Tyvärr ger stadsledningskontorets ärende inga svar på de avgörande frågorna som gör det möjligt att ta ställning. Tvärtom väcker ärendet snarare fler frågor.
Stadsledningskontoret konstaterar också att det kvarstår många frågor att lösa. Det är uppenbart. Tyvärr verkar också tidsplanen vara sådan att frågan delas upp i en rad olika ärenden som ska fattas beslut om vid olika tillfällen. Det kommer att göra det ännu svårare att överblicka de eventuella konsekvenserna av reformen, för brukarna och medborgarna.
Inget verkligt inflytande för personer med funktionsnedsättningar
Det föreslagna valfrihetssystemet införs samtidigt som nästan alla utförarverksamheter konkurrensutsätts utan hänsyn till att de allra flesta som bor i gruppbostäder är nöjda med nuvarande kommunala drift. De har inte blivit tillfrågade om de önskar att deras hem ska läggas på entreprenad.
Handikappråden och handikapporganisationerna har heller inget verkligt inflytande på stadsdelsnämndernas aktivitetsplaner. Man lyssnar inte på deras åsikter om det viktigaste beslutet i processen - om en verksamhet överhuvudtaget ska upphandlas. Den borgerliga majoriteten tycks helt sakna kunskap om vardagen för personer med funktionsnedsättningar. Deras behov handlar mycket om att få ett större inflytande över hur, när och av vem och till vilken kvalitet som beviljade insatser ska utföras förutom att kunna välja var de vill bo, och välja att bo kvar i kommunalt boende samt att kunna välja vilka andra insatser de önskar.
Vi delar handikapporganisationernas oro för konkurrensupphandling som kombineras med ”valfrihetssystemet” eftersom entreprenaddrift inte ger tillräcklig trygghet och kontinuitet.
Bristen på nödvändiga utredningar och konsekvensbeskrivningar
Det finns också stora risker med att forcera fram ärendet utan att göra nödvändiga utredningar och konsekvensbeskrivningar. Socialtjänstförvaltningen påpekar i sitt tjänsteutlåtande att ett ersättningssystem för socialpsykiatrin kräver ett omfattande arbete och inte kan konstrueras på samma sätt som för LSS-insatser. Även fungerande IT-system tar tid att bygga upp.
Ersättningssystemet måste presenteras innan det går att veta om det nya systemet ger rimliga ekonomiska förutsättningar för verksamheterna. Kommer det till exempel att utgå en ersättning för tomma platser för att öka konkurrensen och öka möjligheten för de köande att få en plats? Hur kommer ansvaret för kvalitetsuppföljningen att se ut? Hur ska kostnadsansvaret för transporterna till och från daglig verksamhet att lösas?
Reglerna för kösystemet behöver klargöras innan det är möjligt att avgöra om valfriheten kommer att bli reell eller endast kosmetika. Förslaget är mycket oprecist i denna avgörande fråga. Vilket kommer att gå först – behoven eller kötid? Kan behovet av att få bo nära föräldrarna få gå före en person som stått länge i kön och som kommer från en annan stadsdel? Vem ska slutligen avgöra vem som får platsen, biståndshandläggaren eller utföraren?
En person som behöver omsorg på grund av funktionsnedsättning kan långt ifrån alltid överblicka kvaliteten på ett stort antal företag. Alla har inte kraften eller förmågan att söka information eller använda e-tjänster eller snabbt fatta livsavgörande beslut. Omsorgen om personer med funktionsnedsättningar är så mångfacetterad att en renodlad marknadsmodell inte kan lösa unika behov av omsorg.
Möjligheten att välja kommunala alternativ är heller inte garanterad i det nya systemet. Vilka risker det kan medföra för beställarkompetens och insyn analyseras inte alls.
Bristen på gruppbostäder och alternativt boendeDet största problemet med förslaget är att valfrihetssystemet enligt de borgerliga direktiven inte kommer att bli en framgångssaga eftersom det råder stor brist på särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning. Boendena idag är redan fulla och det byggs allt för få nya. Förvaltningen konstaterar å ena sidan att det just är inom boendet som minst möjligheter till valfrihet finns, och å andra sidan slår de fast att ”antalet bostäder motsvarar långt ifrån efterfrågan”. Ett ”valfrihetssystem” riskerar därför att bli ett slag i luften.
Enligt förslaget ska man kunna ställa sig i kö till boenden över hela staden, men eftersom kvaliteten i boendena beror på sammansättningen av de boende ska några i kön ändå få gå före. Det kan i praktiken ta tiotals år innan en person får komma till det boende som hon eller han vill. Vad blir då egentligen skillnaden mot idag?
Den verkliga knäckfrågan blir om det nya systemet kan skapa fler boenden för att utbudet ska nå efterfrågan, och gärna mer därtill för att skapa reell möjlighet att välja. Redan idag upphandlas stora delar av omsorgen för personer med funktionsnedsättning, vilket inte har gjort att antalet boenden har ökat explosionsartat. Istället råder fortfarande akut brist på bostäder med särskild service.
För att stockholmare med funktionsnedsättning ska få rätten att välja boende är det viktigaste att öka utbyggnaden av gruppbostäder och alternativa boenden som passar exempelvis yngre personer i alla delar av staden. Utbyggnaden måste bedrivas i nära samverkan med brukarna, anhöriga och handikapporganisationerna så att boendet anpassas till de individuella behoven.
Staden måste också införa ett förstärkt samordnat ansvar för att få tillstånd ett övergripande perspektiv i planeringen och en bättre samordning av behovet av boenden för personer med mindre vanliga funktionsnedsättningar. Tyvärr verkar bostadsbristen kvarstå en längre tid, eftersom den borgerliga majoriteten inte ens har tagit fram en ny utbyggnadsplan, trots inventeringar om det stora behovet. Så länge det inte byggs tillräckligt med anpassade bostäder är det falsk marknadsföring att tala om valfrihet.
Brister i boende och andra insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning
Ett annat problem är att det idag är många personer med psykisk funktionsnedsättning som tvingas flytta mot sin vilja på grund av att den boendeform de behöver inte finns att tillgå i närheten av där de bor idag. Det är viktigt att inte bara beakta den klagandes synpunkter som syftar till att fler psykiskt funktionshindrade ska kunna flytta tillbaka till sin hemort, utan att också redovisa hur man ska lösa detta problem. Det är bekymmersamt att funktionsnedsatta personer inte får sitt boende löst av sin stadsdelsnämnd. En framtidsplanering för att flytta från HVB-hem till ett permanent boende finns idag bara för hälften av de boende. Ett socialt nätverk för varje enskild individ är en självklarhet och detta måste både stadsdelsnämnderna och socialtjänstnämnden ta hänsyn till. Denna problematik måste givetvis beaktas även i det föreslagna ”valfrihetssystemet”.
RSMH har framhållit att de känner sig trygga i vetskapen om att det är kommunen med sitt offentliga ansvar som tillgodoser de specifika behoven hos mentalt och socialt funktionsnedsatta personer. Deras erfarenhet är också att där biståndsbedömningen är integrerad i den samlade verksamheten fungerar det bäst. Detta riskerar tyvärr att rivas upp när socialpsykiatrins utförarverksamhet konkurrensutsätts.
Ett verkligt inflytande för personer med funktionsnedsättning
Vi är för rätten att få välja boende och stödverksamhet samtidigt som allt stöd måste ha en god kvalitet och präglas av trygghet och kontinuitet. Den genomgripande förändringen som planeras i Stockholm där alla verksamheter ska bjudas ut till upphandling skapar ingen frihet att välja för den enskilde. Ett verkligt inflytande för personer med funktionsnedsättning kräver att det alltid finns möjlighet att välja att ha kvar samma stöd som man en gång valt, men den rätten kommer att försvinna då allt ska upphandlas.
Ett verkligt inflytande kräver att det finns överskott av gruppboenden och dagliga verksamheter, men den rätten finns inte då ”valfrihetssystemet” inte ska få kosta och det därmed inte kommer att finnas lediga platser att välja på. Ett verkligt inflytande för psykiskt funktionshindrade kräver mycket flexibel resursanvändning, vilket endast kan uppnås om biståndsbedömning, boende, träfflokaler och arbetsverksamheter är samlade. Ett verkligt inflytande innebär att det finns kommunala alternativ i vars och ens närhet, men den möjligheten försvinner eftersom alla verksamheter ska upphandlas.
Vi vill i nära samverkan med handikapporganisationerna ta fram nya direktiv för att skapa förutsättningar för alla stockholmare med funktionsnedsättningar ska få rätt att välja boende, daglig verksamhet, sysselsättning och övrigt stöd som de behöver i så stor utsträckning som möjligt. För att nå dit behövs det först och främst byggas fler boenden med särskild service. I det arbetet är det viktigt att staden slutför det planerings- och rapportsystem som vår tidigare majoritet tog initiativ till och som gör att lediga platser kan överblickas såväl av brukaren som av handläggaren. Andra verktyg kan vara ett förmedlingssystem för sysselsättningstjänster inom socialpsykiatrin, vilket också var ett arbete som startades under vår förra mandatperiod.
Särskilt uttalande
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Införande av ett valfrihetssystem för personer med funktionsnedsättning är en viktig milstolpe i arbetet med att ge alla stockholmare lika stora möjligheter att leva sina liv utifrån varje individs egna förutsättningar och önskemål.
Människor som på grund av funktionsnedsättningar har behov av någon form av stöd och personlig assistans är på ett påtagligt sätt beroende av andra människor. Det handlar exempelvis om att ha anställda i sitt hem. Det är då särskilt viktigt att man själv har möjlighet att bestämma vem det är som kommer till ens hem och på vilket sätt stödet är utformat. Respekten för den personliga integriteten måste vara hög och de etiska aspekterna är avgörande. Trygghet och kontinuitet är viktiga faktorer som spelar in.
Valet ska utgå från brukarens önskemål och behov och därmed vara individuellt anpassat. Någon begränsning till en viss stadsdel ska inte få finnas och när man inte är nöjd ska man kunna byta utförare.
Genom införande av ett valfrihetssystem sätter vi också fokus på området och ökar intresset för nya att aktörer delta och att utveckla utbudet. Målet är att det ska finnas ett rikt utbud av inriktningar och att de enskilda individernas valfrihet leder till att både offentlig och privata utförare blir mer lyhörda för stockholmarnas önskemål och krav.
Berörda handikapporganisationer ska ges fortsatt möjlighet att vara delaktiga i den kommande processen. Goda synpunkter och erfarenheter ska tas tillvara och den enskildes inflytande ska ledstjärnan i ett valfrihetssystem.
Uppföljningsarbetet är viktigt. Tydliga riktlinjer måste utarbetas för hur förmedlingen av lediga platser ska ske och att de olika aktörernas roller måste vara klart definierade. Riktlinjer om avtalstider och kvalitetskrav ska tas fram i samråd med berörda handikapporganisationer.
Framtagande av ett system för insatser enligt SoL är komplicerat och kräver därför mer tid än för LSS och det finns inga tydliga och bra exempel att hämta utvärderade erfarenheter från föregångare som kan dela med sig av sina erfarenheter. Införandet av valfriheten för funktionshindrade bör därför införas i två steg. De båda systemen bör dock utformas så att de överensstämmer med varandra så långt som möjligt.
Dnr 122-0648/2007
Socialtjänstnämnden godkänner förvaltningens utlåtande som svar på remissen.
Socialtjänstförvaltningen delar i allt väsentligt de synpunkter som revisionskontoret framfört i sin granskning av verksamhetsområdet. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer behöver utvecklas, en kommunövergripande modell för uppföljning av egen och enskilt driven verksamhet bör fastställas samt behöver kommunövergripande kvalitetsindikatorer som preciserar vad som är god kvalitet inom verksamhetsområdet tas fram. Revisionskontoret riktar kritik mot förvaltningens sätt att samordna kvalitetsuppföljningarna av utförare som staden har ramavtal med. Förvaltningen tar till sig kritiken och kommer att utveckla uppföljningsarbetet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 januari 2008.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens förslag till yttrande.
I det stora hela är ärendet väl berett och det är mycket bra att förvaltningen nu ska utveckla uppföljningsarbetet för privat och kommunalt driven verksamhet samt regelbundet lämna rapporter med sammanställningar och analyser till socialtjänstnämnden. Men vi saknar ett fjärde perspektiv i ärendet: ett brukarperspektiv. Det är anmärkningsvärt att förvaltningen inte har tagit upp ärendet i handikapprådet innan ärendet slutförts. För att kvalitetssäkra en verksamhet måste man ju också rimligtvis ta reda på vad personerna som berörs av verksamheten anser, genom att exempelvis införa brukarundersökningar.
Handikapporganisationerna är med rätta besvikna över att ”Den nästan totala avsaknaden av indikatorer inom området har gett nämnder och bolag uppfattningen att handikappaspekterna inte är prioriterade, det handikappolitiska programmet till trots.” som KHR uttryckte det i ett yttrande över utvärderingen av det handikappolitiska programmet.
Stockholms stad ska till år 2010 vara världens mest tillgängliga huvudstad. Om inte tempot i tillgänglighetsarbetet ökar och fokus ändras från privatisering till kvalitet i alliansens handikappolitik befarar vi att något nytt uppföljningssystem knappast hinner tas i anspråk före år 2010 – då vi ska ha uppnått vårt mål om att vara världens mest tillgängliga huvudstad!
Ett kvalitetssystem med mål som har direkt koppling till verksamhetens kvalitet måste därför snarast tas fram. Nuvarande mål är varken tillräckligt tydliga, mätbara eller uppföljningsbara enligt revisionen. Stadsledningskontoret bör snarast få i uppdrag att ta fram en övergripande modell för kvalitetsuppföljning samt kommunövergripande kvalitetsindikatorer som kan tas i bruk snarast möjligt. Arbetet måste bedrivas skyndsamt och i nära samverkan med socialtjänstförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och handikappråden.
Förutsättningarna för kommunstyrelsens uppsikt över området har emellertid ökat betydligt genom tillsättningen av funktionshindersinspektörer – ett initiativ som togs under den tidigare rödgröna mandatperioden.
För att så tidigt som möjligt kunna identifiera brister och kritiska framgångsfaktorer så att rätt åtgärder snabbt kan sättas in är det viktigt att nämnden kontinuerligt följer upp arbetet i verksamheterna. Det är därför bra att stadsrevisionen har granskat kvalitetsarbetet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Granskningsrapporten belyser bland annat vikten av att staden aktivt prioriterar och arbetar med att förbättra samordningen av kvalitetsuppföljningsarbetet i verksamheterna. Det är därför vi i Alliansen nu fortsätter att tydliggöra socialtjänstnämndens ansvar och ytterligare ökar fokus på frågor inom funktionshindersområdet.
Dnr 110-0066/2008
1. Socialtjänstnämnden beslutar att en ny organisation för Stockholms stads preventions-, forsknings- och utvecklingsarbete inom socialtjänstområdet inrättas i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till stadsdelsnämnderna för kännedom.
3. Paragrafen justeras omedelbart.
Socialtjänstförvaltningen har uppdraget att inrätta en ny FoU-funktion för socialtjänsten samt att inordna denna i en samlad enhet för stadens preventions-, forsknings- och utvecklingsarbete inom socialtjänstområdet. Förvaltningen föreslår att en ny enhet inrättas, Preventionscentrum Stockholm. Preventionscentrum ska ha en pådrivande roll för förändringsprocesser i stadens socialtjänst och utöva omvärldsbevakning nationellt och internationellt. Enheten ska ansvara för uppbyggnaden av Stockholms socialtjänstakademi, ett forum för kunskapsutbyte och gemensamma åtaganden mellan staden och centrala aktörer inom forskning och universitet/högskolor.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 31 januari 2008.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden återremitterar förslag till ny organisation för komplettering av beslutsunderlaget enligt vad som anförs i reservationen.
Vi tycker att det är anmärkningsvärt att vi inte har fått ta del av fackets synpunkter på denna stora och viktiga organisationsförändring, eftersom MBL-protokoll inte har kommit oss till del. MBL-protokollet är en viktig del av beslutsfattandet i detta ärende och det är bekymmersamt att detta inte finns med som bilaga till ärendet.
Stockholm behöver snarast återupprättas som kunskapsstad efter den borgerliga majoritetens skandalösa nedläggning av den stadsövergripande FoU-enheten vid stadsledningskontoret. Nu krävs en framtidsinriktad strategi för utveckling av kunskap inom socialtjänsten och hur kunskapen används i det dagliga arbetet på fältet.
Förvaltningens förslag till organisation av den nya preventions-, forsknings- och utvecklingsenheten bygger på goda tankar om samordning av närliggande verksamheter. Det är exempelvis positivt att ett forskningsråd och ett FoU-råd inrättas för att säkra kopplingen till forskningen och till stadsdelsförvaltningarnas verksamhet. Organisationen har dock en avgörande brist: en total avsaknad av brukarperspektiv och samordning inom staden.
Sektionen för programutveckling och verksamhetsnära prevention har till uppgift att utveckla stadens förebyggande arbete tvärsektoriellt samt ansvara för utformningen av program som rör det förebyggande arbetet. Flera av de program som tagits fram (brottsförebyggande program, folkhälsoprogram, kvinnofridsprogram och STAN-programmet) är stadsövergripande och gäller flertalet av stadens nämnder och styrelser. Ett sätt att förbättra implementeringen skulle vara att programmen följs upp stadsövergripande.
Sektionen för metodutveckling och implementering kommer att arbeta med metoder inom både det förebyggande arbetet och insatserna, vilket berör flera olika nämnder i staden. Ett exempel på en pågående metodutveckling är föräldrautbildningen Komet som finns i olika versioner både för socialtjänsten och för skolan. Om programarbetet, metodutvecklingen och det förebyggande fältarbetet ska bli mer framgångsrikt bör man med andra ord även tänka i tvärsektoriella termer när verksamheten organiseras.
Enligt budget 2008 ska införandet av evidensbaserade metoder stimuleras i staden, vilket innebär att man metodmässigt tar vara på de samlade erfarenheterna från forskning, praktik och klienter/brukare. Detta synsätt verkar dock inte ha satt någon som helst prägel på den föreslagna organisationen, eftersom den saknar ett brukarperspektiv.
Dessutom finns ytterligare frågor som förvaltningen inte har redovisat i tillräcklig grad eller inte alls har berört i ärendet och som således återstår att besvaras. I ärendet föreslår förvaltningen exempelvis att Preventionscentrum Stockholm får en övergripande enhet och tre separata sektioner med varsin sektionschef. Denna omorganisation bekymrar oss då vi är oroade över alla nya chefspositioner som föreslås.
Idag har Preventionscentrum en chef och den tidigare FoU-enheten hade en chef – i den nya organisationen ska det finnas fyra chefer. En verksamhet blir inte nödvändigtvis bättre genom att skapa fler chefsled. Till exempel kunde man ha valt att organisera verksamheten under en chef och som en gemensam enhet, möjligen med en biträdande chef. Följande frågor vill vi därför att förvaltningen skriftligen redogör för:
Slutligen bör förslaget remitteras till stadsdelsnämnderna för synpunkter, eftersom enheten ska ansvara för den samlade strategiska utvecklingen av socialtjänsten. Det är inte rimligt att ett sådant beslut fattas utan att de politiskt förtroendevalda har fått säga sitt.
Dnr 106-0114/2008
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på motionen.
Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Förvaltningen anser att motionärerna lyfter fram viktiga frågor om hur arbetet ska bedrivas inom funktionshinderområdet. Det är angeläget att staden konkretiserar hur arbetet ska bedrivas utifrån det handikappolitiska programmet och beaktar de förbättringsförslag Funktionshinderombudsmannen lägger fram i sina årsrapporter. Frågor som rör personer med funktionsnedsättningar måste integreras i den löpande verksamhets/ budgetplaneringen såväl som i långsiktiga planer och program för att målen om tillgänglighet och ett samhälle för alla ska kunna uppnås.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 mars 2008.
Socialtjänstnämnden tillstyrker motionen.
Vi noterar att förvaltningen håller med om att staden måste öka tempot i tillgänglighetsarbetet om vi ska nå målet att Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad år 2010.
Sedan motionen skrevs med utgångspunkt från Funktionshindersombudsmannens årsrapport för år 2006 har även årsrapporten för år 2007 färdigställts. Rapporten har inte behandlats av kommunstyrelsen men ger enligt förvaltningen en likartad bild av utvecklingen som tecknas i årsrapporten för år 2006. Det brådskar således med beslut om åtgärder för hur arbetet ska bedrivas för att uppnå målen i det handikappolitiska programmet, exempelvis beslut om mätbara kriterier för måluppfyllelse och tydliga handikappolitiska uppdrag i stadens budget.
Förvaltningen ställer sig tveksam till övergripande planer för hur tillgänglighetsarbetet ska bedrivas och menar att det räcker med det handikappolitiska programmet. Vi delar uppfattningen att det är konkretisering i verksamhets- och budgetplaneringen som behövs för att nå reella resultat. Däremot bedömer vi att det kan behövas övergripande och konkreta planer, exempelvis för en tillgänglig personalpolitik som måste vara likvärdig i hela staden.
Vi utgår från att alla partier kan ställa sig bakom kraftfulla och skarpa beslut om ett ökat tempo i tillgänglighetsarbetet utifrån förslagen i Funktionshindersmannens årsrapporter och den lägeskartläggning som Sveriges kommuner och landsting genomför under våren.
Svar på motion från Ann-Margarethe Livh m.fl. (v)
Dnr 106-0125/2008
Förvaltningen anser att motionärerna tar upp angelägna frågor om hur arbetet med upphandlingar och uppföljning av tecknade avtal ska utföras. Det är viktigt att det finns tillräcklig kompetens att både göra upphandlingar och att följa upp avtalen. Förvaltningen bedömer att stadens styrdokument för arbetet med upphandling och konkurrens innehåller tillräckliga anvisningar för att göra bra upphandlingar och kontinuerliga uppföljningar av god kvalitet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 mars 2008.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) lämnade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Tyvärr är det inte självklart att alla entreprenörer som driver verksamhet efter genomförda upphandlingar och peng-finansierade verksamheter solidariskt följer de lagar och avtal som reglerar deras verksamhet. Oseriösa företagare hotar likställigheten i förhållande till de kommunala verksamheterna som enbart drivs av medborgarnyttan.
Vi har det senaste året tyvärr sett flera exempel på hur vinstintresset går före en höjning av kvaliteten i privata förskolor och skolor och befarar att lycksökarna kan öka när allt fler verksamheter privatiseras. Insynen och möjligheten att granska verksamheterna har uppenbarligen inte varit tillräcklig från stadens sida. Om inte uppföljningen skärps och privatiseringens effekter utvärderas riskerar staden på sikt att helt förlora kontrollen över stora delar av den verksamhet som finansieras av stockholmarna.
Det är också viktigt för demokratin att de privata utförarna åläggs att informera om alla granskningsresultat som rör verksamheten. Brukarna har då möjlighet att själva kräva förbättringar, vilket ökar trycket på företagen att följa bestämmelserna.
Upphandlare anställs för att genomföra alliansens konkurrenspolicy men hur många handläggare anställs för att följa upp ekonomi och kvalitet i de allt fler verksamheter som läggs på entreprenad, drivs med pengsystem eller privatiseras genom avknoppning?
Förvaltningen betonar vikten av kompetens för att göra upphandlingar och följa upp avtalen, vilket vi instämmer i. Men vi vill dessutom tillägga att det krävs betydligt större resurser för att följa upp en allt mer omfattande privat verksamhet på ett seriöst sett. Om inte resurser tillsätts och redovisas för uppföljningen minskar det demokratiska inflytandet.
Ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
I förvaltningen synpunkter skriver man:
”Tillståndsenhetens arbete med tillsyn av stadens restauranger utgår från alkohollagens bestämmelser som har sin grund i de skyddsaspekter som alkoholpolitiken anger. Det går inte att jämföra detta tillsynsarbete med de uppföljningar som ska göras av upphandlingar utifrån nämndernas aktivitetsplaner för upphandling och konkurrens.”
Vi förvånas över förvaltningens slutsatser. Att ha olika ambitioner inom stadens verksamheter är inte rimligt, och framför allt inte acceptabelt. För att garantera medborgarna en hög kvalitetsnivå är det viktigt att staden har en tillsynsskyldighet av även privata verksamheter. Hur ska vi annars veta att det är bra kvalité inom verksamheterna efter att de har upphandlats? Att skjuta detta ifrån sig är inte godtagbart. Om förändringar av SoL måste göras, så borde förvaltningen snarare ta tillfället i akt att föreslå detta.
Vi föreslår en rad olika förslag på hur ett tillsynsarbete driven av staden bör se ut:
Svar på motion från Stefan Nilsson (mp) och Mats Lundqvist (mp)
Dnr 106-0115/2008
Socialtjänstnämnden överlämnar yttrandet till kommunstyrelsen.
Förslagsställarna vill att en särskild brottsofferjour för hemlösa ska inrättas. Förvaltningen anser att förslagsställarna lyfter fram en viktig fråga, om hemlösas utsatta situation och den ökade risken för dem att bli utsatta för brott. Förvaltningen anser att ett förstärkt stöd till hemlösa som varit utsatta för brott bör utvecklas inom befintliga verksamheter. Idag finns många aktörer som möter hemlösa och därmed finns redan en hög kompetens inom området. Det behövs inte fler aktörer, däremot behövs en förbättrad samverkan mellan aktörerna samt en kompetensutveckling bland de som möter hemlösa brottsoffer.
1. Socialtjänstnämnden beslutar att implementeringen av de förslag som föreslås under ”förvaltningens synpunkter” inleds under verksamhetsåret 2008.
2. Socialtjänstnämnden framför därutöver följande.
Vi välkomnar förvaltningens förslag om att öka samverkan mellan de aktörer som idag finns inom hemlöshetsarbetet. Vi anser liksom förvaltningen att det redan idag finns en stor kompetens inom det här området, men att problemet snarare har varit att ett samarbete inte har funnits mellan alla parter.
Det är viktigt att förvaltningen fattar faktiska beslut om de förslag som de lägger fram under ”förvaltningens synpunkter” och inte nöjer sig med att dessa kvarstår som just förslag. Förslagen är bra och vi ser gärna att de verkställs under den här mandatperioden.
Bland annat föreslår förvaltningen ett kompetensutbyte mellan aktörerna, där de lokala brottsofferjourerna utbildar socialtjänsten, landstinget och andra frivilligorganisationer inom sitt kunskapsområde. Detta förslag är ett steg i rätt riktning i att förbättra arbetet gentemot de hemlösa. Vi ser fram emot en uppföljning av samtliga förslag.
Stadens datakommunikation
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 106-0044/2008
Förvaltningen instämmer i att det finns behov av en gemensam grundläggande kommunikationstjänst med ett övergripande stadsnät som förvaltningar och bolag kan använda för att kommunicera med varandra och för att nå Internet. Förvaltningen anser att den nuvarande datakommunikationslösningen inom socialtjänstförvaltningen fungerar bra. Den ger förvaltningen god kvalitet, driftssäkerhet och kostnadseffektivitet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 mars 2008.
Socialtjänstnämnden åberopar delvis förvaltningens tjänsteutlåtande som yttrande till kommunstyrelsen.
Vi delar förvaltningens uppfattning om att det behövs en gemensam grundläggande kommunikationstjänst med ett övergripande stadsnät som förvaltningar och bolag kan använda för att kommunicera med varandra och för att nå Internet. Ansvaret för den strategiska datakommunikationen bör ligga så samlat som möjligt i staden. Allt kan dock inte centraliseras eftersom specifika behov behöver lösas inom den egna verksamheten.
Vi kan inte se att stadsledningskontorets utredning visar att konkurrensutsättning skulle ge ökad kvalitet eller minskade kostnader. Förvaltningen delar uppenbarligen vår uppfattning eftersom man föreslår en förstudie innan beslut om upphandling, vilket vi stöder. Det finns ingen anledning att lägga socialtjänstförvaltningens goda IT-verksamhet på entreprenad, om man inte vill göra det av rent ideologiska skäl för att minska vår gemensamma verksamhet.
Vi är inte heller övertygade om att den operativa nivån måste centraliseras för att öka kvaliteten och säkerheten. Förvaltningen har idag kontroll på nästan hela processen. Vi bedömer att servicen till den egna verksamheten och äldreförvaltningen som köper tjänster försämras vid en centralisering av det operativa ansvaret. Driftsstopp måste åtgärdas på kortast möjliga tid, eftersom många enheter behöver datorstöd dygnet runt. Frågan om att ha kvar IT-tekniker på förvaltningarna bör därför utredas vidare, där för- och nackdelar redovisas på ett tydligt sätt.
Vi anser också att medarbetarnas inflytande vid utvecklingen av verktyg och system behöver beaktas så att dessa verkligen svarar mot användarnas behov. Det är en viktig arbetsmiljöfråga för alla medarbetare som använder stadens IT-system. Hur kopplingen till verksamhetens behov och medarbetarnas inflytande ska säkras behöver därför förtydligas.
Nämnden delar stadsledningskontoret uppfattning att det finns behov av en gemensam grundläggande kommunikationstjänst med ett övergripande stadsnät som förvaltningar och bolag kan använda för att kommunicera med varandra och för att nå Internet. Samtidigt är det viktigt att så långt som möjligt inom ramen för detta säkerställa att ett sådant system inte omöjliggör verksamhetsspecifika lösningar i de fall där konsekvenserna annars blir orimliga. Det krävs därför en genomtänkt balans mellan vad som kan vara gemensamt och vad som är specifikt för en verksamhet.
Socialtjänstnämnden är väl medveten om att socialtjänstförvaltningens datakommunikation i många hänseenden ligger mycket långt fram och fungerar bra sett till de verksamheter och uppgifter som nämnden ansvarar för. Det är emellertid viktigt att systemfrågan belyses ur ett stadsövergripande perspektiv och att en enskild förvaltnings specifika behov och önskemål gällande kommunikationssystem sätts i relation till övriga verksamheter.
Dnr 201-0603/2007
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per den 31 mars 2008.
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en ekonomi i balans verksamhetsåret 2008. Bedömningen grundas på beslut om nämndens budget utifrån kommunfullmäktiges budget för 2008. Den egna driftverksamheten bedöms redovisa ett mindre underskott motsvarande 0,7mnkr före resultatdispositioner. Tillståndsenheten som är nämndens enda resultatenhet bedöms gå jämnt upp och lämnar därmed varken överskott eller underskott att föras till kommande år.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2008.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Det finns ett antal mycket oroande tendenser i månadsrapporten; att hemlösa med mer komplexa problem ökar samt att organisations- och Föreningsutskottet har ett mycket kraftigt underskott. Detta trots att den borgerliga majoriteten under hela valrörelsen lovade mer pengar till frivilligsektorn.
Det mest oroande är att beläggningen ökar med Tak över huvudet-garanti. Detta tyder på att hemlösa i högre utsträckning blir hänvisade till härbärgen istället för andra typer av boenden vilket är ett misslyckande.
Mot bakgrund av det prognostiserade resultatet för kvinnofrid kan vi bara beklaga att de två tjänster som fanns avsatta speciellt för detta ändamål på Hvilan nu är indragna.
Dnr 201-0110/2008
Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak hänvisa till förvaltningens förslag till underlag till budget för 2009 och inriktning för 2010 och 2011.
Socialtjänstnämnden föreslår budgetjustering för ökade kostnader med 8,0 mnkr till tidigare beslutad reguljär verksamhet.
Socialtjänstnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med förslag på hur kvalitetsuppföljningen inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning kan prioriteras och tydliggöras.
Socialtjänstnämnden ska verka för ett ökat samarbete med företag och organisationer inom den sociala ekonomin gällande insatser för sysselsättning.
Socialtjänstnämnden anför därutöver följande.
Socialtjänstnämnden anser att det är viktigt att prioritera åtgärder som förbättrar kvalitetsuppföljningen inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. När det gäller insatser för personer med funktionsnedsättning som erhåller bidrag och står långt från arbetsmarknaden bör nämnden ytterligare utveckla samarbetet med företag och organisationer inom den sociala ekonomin för att på så sätt kunna erbjuda andra mer anpassade insatser för dessa personer.
I tjänsteutlåtandet redogörs för trender, utvecklingstendenser, olika strukturella frågor, kommande ändringar i lagstiftningen och viktiga utvecklingsområden under planeringsperioden. Bedömningarna avser både nämndens eget verksamhetsområde och det stadsövergripande ansvaret.
Det är i dagsläget inte möjligt att bedöma kostnads- och intäktskonsekvenser av samtliga framtida förändringar. I socialtjänstnämndens förslag till verksamhetsplan för 2008 föreslogs dock tillskott av medel för ett antal olika insatser som bedrivs inom ramen för nämndens verksamhet. Tre av dessa utgörs av reguljär verksamhet som det inte finns medel avsatta för i nämndens ram: kostnader för kvalificerad kontaktperson 3,0, kostnader för ungdomstjänst 3,0 och kostnader för medling till unga brottsoffer 2,0. Förvaltningen föreslår att socialtjänstnämnden begär budgetjustering för ökade kostnader med 8,0mnkr fr.o.m. 2009 till den reguljära verksamhet som inte är finansierad inom ram.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 31mars 2008.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), lämnade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) förslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens förslag till budgetunderlag.
Förvaltningens förslag till budgetunderlag visar på stora och ökade sociala behov som behöver tillgodoses samtidigt som det redan i år saknas 8 mnkr i budgeten för lagreglerade insatser riktade till främst ungdomar. Dessutom räcker inte pengarna ens till att fortsätta med den årliga förebyggande kampanjen som riktas till föräldrar till barn i åldrarna 13 – 17 år.
För att bedriva en anständig socialtjänst skulle socialtjänstnämnden behöva en förstärkning av budgeten med minst 30 mnkr riktat till kvinnofridsarbetet, arbetet med barn som far illa, familjerådgivningen, förebyggande arbete, stöd till unga vuxna, och insatser för personer som missbrukar eller har psykiska funktionsnedsättningar samt stöd till frivilligorganisationer.
Stödet till frivilligorganisationer har trots löften om satsningar varit oförändrat under många år. De är viktiga komplement men kan inte och vill inte heller själva ersätta stadens arbete.
Staden bör snarast uppta förhandlingar med landstinget om att säkra ungdomsmottagningarnas verksamhet som finns i olika delar av staden. Landstingets nya ersättningssystem som de beslutat om utan att diskutera med staden motverkar det gemensamma uppsökande och gruppinriktade arbetet. I våra södra förorter står stadsdelspolitikerna enade över partigränserna om att ungdomsmottagningarna inte ska slås samman som har föreslagits.
Vi delar socialtjänstförvaltningens uppfattning om att betydande resurser behöver avsättas för en bred kompetenssatsning inom individ- och familjeomsorgen.
En oroande utveckling är att Jobbtorgen förväntas ordna egen försörjning till analfabeter och äldre personer som inte talar svenska och saknar arbetslivserfarenhet. Samtidigt har resurserna dragits ner på vuxenutbildningen. Jobbtorgens insatser är inte anpassade till arbetslösa personer som står långt från arbetsmarknaden och stadsdelsnämnderna har dränerats på resurser för egna rehabiliteringsåtgärder. Ekvationen går inte ihop och vi befarar att kraven på att minska försörjningsstödet ställer orimliga krav på de arbetslösa som riskerar att bli av med sitt försörjningsstöd om de inte uppfyller kraven.
Den kärva ekonomin i stadsdelsnämnderna har under året visat att det har varit svårt att få tillstånd beslut om placeringar vid KrAmi/Moa trots att behov har funnits. Vid utslussning från kriminalvården får inte människor falla mellan stolarna, eftersom det ökar risken för återfall i kriminalitet. Vi stödjer därför helhjärtat socialtjänstförvaltningens förslag att verksamheten bör finansieras genom anslag.
Vi anser att det är mer befogat att inrätta en stadsövergripande funktion för att utreda fusk med kommunalskatten än med bidragsfusket. Siffrorna över bidragsfusket har visat sig vara uppblåsta och uppgiften bör ligga kvar på stadsdelsnämnderna som en del i deras arbete.
En ny plan för utbyggnaden av bostäder med särskild service enligt SoL och LSS samt alternativa bostäder måste tas fram med målet att undanröja bostadsbristen. Socialtjänstnämnden måste få ett tydligare mandat att granska utbyggnadsplanerna utifrån redovisade behov och föra upp ärenden till kommunfullmäktige om planerna inte hålls.
Även boende och sysselsättning för personer med missbruksproblem är en fråga som kräver allt mer uppmärksamhet. Stadsdelsnämndernas kostnader för vuxenvård går till stor del till att betala boende istället för vård och behandling. Det är viktigt att utbudet av billiga hyresrätter ökar så att fler hemlösa kan få ett eget boende, vid behov kombinerat med ett boendestöd.
Vi är oroliga för situationen för hemlösa där vi tydligt kan se att fler och fler söker plats på stadens härbärgen i stället för att komma vidare i boende kedjan. Med den bostadspolitik som nu bedrivs är det helt uppenbart att hemlösa kommer att få allt svårare att få en egen bostad.
Vi delar förvaltningens uppfattning att unga i riskzon för missbruk behöver uppmärksammas tidigt och att unga med ett etablerat missbruk behöver få behandling efter sina behov. Att andelen invandrare som nås genom rådgivande verksamheter är låg kan vara ett tecken på att verksamheten inte är tillräckligt känd i alla delar av staden. För att klara av en ansvarsfull missbruksvård krävs en utökning av resurserna och inte en nedskärning som i årets budget.
Under det borgerliga styrets tid i majoritet har stora nedskärningar skett inom socialtjänsten på grund av att skattesänkningar prioriterats. För att bedriva en anständig socialtjänst behöver socialtjänstnämnden en förstärkning av resurser. Med den budget som vi socialdemokrater satte för 2008 hade situationen sett annorlunda ut för socialtjänsten.
Vi delar socialtjänstförvaltningens uppfattning om att betydande resurser behöver avsättas för en bred kompetenssatsning inom individ- och familjeomsorgen. Det är beklagligt att detta inte värnas av den borgerliga majoriteten.
Dessutom delar vi helt förvaltningens uppfattning om att unga i riskzon för missbruk behöver uppmärksammas tidigt och att unga med ett etablerat missbruk behöver få behandling efter sina behov. Andelen invandrare som nås genom rådgivande verksamheter är låg och är ett tecken på att verksamheten inte är tillräckligt känd i alla delar av staden, vilket måste åtgärdas snarast. För att klara av en ansvarsfull missbruksvård krävs en utökning av resurserna och inte en nedskärning som i årets budget. Socialdemokraterna återkommer i samband med höstens budgetarbete med övriga inriktningar för kommande års verksamhetsplaner
Dnr 402-0134/2008
Socialtjänstnämnden beslutar att godkänna lägesredovisningen.
I ärendet presenteras olika förslag utifrån de uppdrag som nämnden gav förvaltningen vid sammanträdet den 11 november 2007. En del förslag går att genomföra inom befintlig ram, andra kommer att behöva nya resurser. I det senare fallet återkommer förvaltningen till nämnden i samband med budgetarbetet 2009.
Uppdragen är följande:
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 april 2008.
1. Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak godkänna lägesrapporten.
2. Socialtjänstnämnden beslutar att omgående söka pengar i medelsreserven för att inrätta en central skuldsaneringsenhet.
3. Socialtjänstnämnden beslutar att i lägesrapporten göra följande tillägg för ytterligare uppdrag:
4. Socialtjänstnämnden anför i övrigt följande.
Det är helt uppenbart att hemlösheten kommer att finnas kvar mandatperiod efter mandatperiod om vi inte tillsammans bestämmer oss för en flerårig plan där vi systematiskt arbetar på alla nivåer för att motverka hemlöshet. Den situation vi har i Stockholm är en skam för samtliga partier och är skapad genom år av resursbrist och felsatsningar. Högeralliansen bidrar nu genom sin bostadspolitik att kraftigt försämra möjligheterna för dem som är hemlösa att få en egen lägenhet. Dessutom bidrar den rådande bostadspolitiken till en tillströmning av hemlösa; vilken ung vuxen med problem har idag möjlighet att få en lägenhet i Stockholms stad?
För att genomföra de mycket bra förslag som nu presenteras av socialtjänstförvaltningen behövs resurser. Socialtjänstnämnden skulle i dagsläget behöva en förstärkning av budgeten med minst 30 mnkr för att kunna bedriva en mer offensiv socialpolitik. För att kunna genomföra de förslag som nu presenteras behövs det ett kraftigt medelstillskott. En hemlöshetsjour är en mycket bra idé för att kunna arbeta mer systematiskt med dem som fastnar på härbärgen; det kan underlätta en snabbare väg ut ur hemlösheten. I rapporten framgår att mycket sjuka hemlösa ökar, den klinik som planeras ligger helt i linje med de diskussioner som den förra majoriteten förde med landstinget.
Den skuldsaneringssituation som vi har i Stockholm är skandalös. Att skuldtyngda Stockholmare får vänta i 2 månader – 1, 5 år för att få hjälp är inte rimligt. Högeralliansen har genom sina sparbeting försämrat möjligheterna för Stockholmare att få snabb hjälp vilket i sin tur kan leda till vräkningar och att skuldtyngda Stockholmare söker lån på den grå marknaden. I rapporten framgår att det blir svårare och svårare för dem med skuldanmärkningar att få lägenheter på den privata marknaden. I en tid då allmännyttan åderlåts är det uppenbart att hemlösa kommer få allt svårare att få en lägenhet.
Att inrätta en kompetens om hemlöshet på Maria Ungdom är angeläget. Samtidigt vittnar detta om ett misslyckande. Hur kommer det sig att unga vuxna hemlösa ökar? Vilket stöd och hjälpbehov finns idag och vilken hjälp får dessa unga av stadsdelarna. Att det idag finns en successiv ökning av unga som är i behov av tillfälligt boende är en fråga som socialtjänstnämnden bör utreda närmare. Det måste vi ha ett snabbt svar på. Vi ska till varje pris förhindra nyrekrytering till de redan många hemlösa.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är glädjande att de unga som far illa i Stockholm på grund av hemlöshet, eller risk för hemlöshet, nu tas på allvar. Vi anser det dock viktigt att även de som är i åldrarna 13 – 20 ska ha möjlighet att komma till en öppen verksamhet och inte enbart behöva gå via socialjouren. Många i den åldern har en stor misstro till socialtjänsten. Detta förstärks av att man samtidigt som man finner hemförhållandena omöjliga att vara i också har kvar sin starka lojalitet gentemot föräldern. Att gå till socialjouren skulle för många innebära ett svek gentemot föräldrarna. Risken finns att staden inte fångar upp de allra mest sårbara ungdomarna om man inte ger dem liknande möjligheter som vuxna hemlösa har. Naturligtvis ska detta då kopplas till en mycket snabb åtgärdsplan. Inga ska få fastna på härbärgen. Det gäller framför allt de unga.
Det är viktigt att man i åtgärdsplaneringen gentemot långliggarna har en stor grad av flexibilitet och individuella lösningar. Socialtjänstnämnden genom Enheten för hemlösa måste utbilda och stödja stadsdelarna i detta.
Skuldrådgivningen för hemlösa kan på många sätt ha en annorlunda karaktär än det som skuldrådgivarna vanligen möter. Risken för att man har agerat t.ex. målvakt är troligen större än hos målgruppen i stort. Staden bör inrätta speciella skuldrådgivare för hemlösa i enlighet med vad Stiftelsen hotellhem har initierat.
Dnr 409-0141/2008
1. Socialtjänstnämnden ansöker om fortsatt utvecklingsbidrag från Länsstyrelsen i Stockholms län för ett tredje år till projektet Central samordningsfunktion för gruppstöd enligt bilagda förslag till ansökan.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Vid socialtjänstnämndens sammanträde 2006-06-13 beslutades att inge ansökan till länsstyrelsen för utvecklingsbidrag till ett projekt med syfte att utreda lämplig form för ett centrum för gruppstöd för barn och ungdomar som riskerar att fara illa. De grupper av barn som beskrivs i ansökan är barn till föräldrar med psykisk ohälsa, barn till föräldrar med missbruksproblem samt barn som har upplevt våld i nära relationer.
Projektet påbörjades 2006-09-18. Socialtjänstförvaltningen tog initialt kontakt med samtliga stadsdelsförvaltningar samt ett stort antal andra myndigheter samt organisationer verksamma inom området. Förvaltningen kunde konstatera att det fanns behov av att utveckla en samordnande funktion för staden gällande gruppstöd för barn och ungdomar, med uppdraget att stärka frivilligorganisationernas befintliga strukturer i syfte att få till stånd fler gruppverksamheter för utsatta barn och ungdomar. I samordnarens uppgift ingår även att stödja och utveckla samarbetet mellan stadsdelsnämnderna i deras arbete med gruppverksamheter för utsatta barn och unga.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 20 mars 2008
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Den förra majoriteten startade under förra mandatperioden ett större arbete för att bygga upp en verksamhet riktad till utsatta barn. Tanken var att Stockholm tillsammans med frivilligorganisationerna skulle bygga upp en stadsövergripande verksamhet med; utbildning, kompetensförstärkning och gruppverksamhet i stadsdelarna, detta i samverkan med frivilligorganisationerna. Detta är en mycket angelägen verksamhet som nu går vidare på sitt 3:e år. I Uppsala och i många andra kommuner finns speciella enheter för att arbeta med barngruppsverksamhet och utbildning. De har inte projektbidrag utan är ordinarie verksamhet.
Stockholm, landets största stad som enligt högeralliansen går som tåget borde självklart bygga upp en egen verksamhet inom ram. Frivilligrörelsen gör ett fantastiskt jobb för utsatta barn. Men de har inte fått enda krona mer under den nuvarande majoriteten; tvärtom, det har sparats på frivilligsektorn.
Svar på skrivelse från Per-Olof Ångman (s) och Mia Sundelin (s)
Dnr 420-0085/2008
Socialtjänstnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
I skrivelsen ställs frågan hur Stockholms stad arbetar med hivprevention. Socialtjänstnämnden har i uppdrag att samordna stadens hivpreventiva arbete. En stor del av arbetet sker inom ramen för det statsbidrag som årligen utgår till Sveriges landsting och storstadskommuner. Stockholms stad erhåller under 2008 12230 tkr. Stadens arbete med hivprevention kan delas in i fyra delar. Det explicita arbetet med hivfrågan bedrivs till största delen av frivilligorganisationer och finansieras till stora delar av ovan nämnda statsbidrag. Det finns vidare ett långtgående samarbete med landstinget och Socialstyrelsen framför allt i fråga om statsbidragets utformning och om utbildningar. Den tredje delen av stadens arbete avser det ordinarie arbete som bedrivs inom socialtjänst, äldreomsorg och skolan. Inom dessa sektorer är inte hivfrågan främsta fokus men ändå en viktig beståndsdel i det ordinarie arbetet. Den fjärde delen är stadens ungdomsmottagningar.
Svar på skrivelse från Jackie Nylander (v)
Dnr 402-0057/2008
Jackie Nylander (v) pekar i skrivelsen på behovet av att uppmärksamma situationen för stadens hivpositiva hemlösa. De hemlösa som är hivpositiva är särskilt utsatta och upplever stora svårigheter med att kunna sköta sin medicinering på ett korrekt sätt. Med anledning av detta har Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) anhållit hos socialtjänstnämnden om ett investeringsbidrag för att kunna öppna och driva ett boende för hivpositiva missbrukare. Förvaltningen kommer att återkomma i frågan när RFHL har hittat en lämplig lokal och därefter presenterat en budget för verksamheten.
Dnr 105-0676/2007
Socialtjänstnämnden godkänner utredningsplanen.
I förvaltningsuppdraget anges att översynen av stadens insatser för barn som far illa ska omfatta hela kedjan av insatser och att den ska genomföras i två delar. Först ska en fyllig kartläggning av omfattningen, karaktären och kvaliteten i de samlade insatserna genomföras. Den bör dels fokusera på tydliga styrkeområden, dels på Stockholms allvarligaste svagheter. Därefter ska utredningen fokusera på förbättringsområden och utvecklingsmöjligheter. Denna del bör beskriva potentialen i implementering av nya modeller, i systematiskt utvecklings– och utbildningsarbete, i manualbasering och lika behandling över hela staden, i kvalitetsuppföljning och i bygget av tydliga kompetenscentra.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 20 mars 2008.
Det är ett mycket viktigt uppdrag som nu startar upp för att förbättra möjligheterna att på ett bättre sätt kunna hjälpa och stödja utsatta barn och ungdomar. Vi kan göra så mycket mer med riktade insatser mycket tidigt; på MVC, BVC samt inom förskolan. Ju tidigare barnet får relevanta hjälpinsatser desto större är möjligheten för barnet att få en tryggad, kärleksfull och rättssäker barndom. För att stärka kunskaperna runt barn som far illa är det bra om även de frivilligorganisationer som jobbar med målgruppen blir delaktiga i utredningen.
Dnr 402-0323/2007
Socialtjänstnämnden godkänner redovisningen till Socialstyrelsen av stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg för äldre.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fördela medel för att stödja bland andra kommuner i deras arbete med att utveckla vård och omsorg om äldre. I juni 2007 beviljades Gamlebo äldreboende det sökta stimulansbidraget på 295 tkr. Ansökan omfattade både 2007 och 2008. Gamlebo har använt
44 630 kr av stimulansbidraget. Medlen har disponerats till följande: utflykter under året för en boende åt gången tillsammans med personal. Gamlebo har föreslagit gemensamma utflykter, något som de boende inte önskar delta i, iordningsställande av ett aktivitetsrum i ett gammalt skräprum i källarvåningen. Där finns biljardbord och möjligheter till olika aktiviteter, inköp av målarmateriel, ordnat underhållning, köpt plats på Frälsningsarméns hem Kurön för nyktra korttidsvistelser för några av de boende.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
I ärendet framgår det att Gamlebo äldreboende i juni 2007 beviljades ett stimulansbidrag på 295000 kronor. Syftet med bidraget var att ”bidra till ökad livskvalitet för de boende på Gamlebo”. Men i ärendet framgår det också att man ”köpt plats på Frälsningsarméns hem Kurön för nyktra korttidsvistelser för några av de boende”, men att Kurön bara tar emot män. De signaler detta ger till de kvinnor som bor på Gamlebo blir onekligen att deras livskvalité inte är lika prioriterad utan snarare sekundär. Det är upprörande att bidraget använts till aktiviteter som inte alla boende kan ta del av. Men om man väljer att dela upp grupperna på det här sättet är det nödvändigt att motsvarande verksamheter etableras för kvinnor. Att det saknas idag är ett tecken på bristande jämställdhet.
Dnr 119-0145/2008
Socialtjänstnämnden godkänner planen för uppföljning av stadsövergripande sociala frågor.
Socialtjänstnämnden har i budget 2008 fått ansvar för uppföljning av stadens samlade socialtjänstverksamhet. Detta inkluderar att från stadsdelsnämnderna samla in och sammanställa statistikuppgifter och för verksamheten annan relevant information. Uppdraget medför större ansvar för uppföljning av den samlade socialtjänsten och förvaltningen har ambitionen att kunna redovisa fördjupade analyser över olika områden av socialtjänsten i staden. De uppgifter som inhämtas är av övergripande karaktär och tas ur befintliga system eller inhämtas från stadsdelsförvaltningarna på annat sätt. Utöver det som anges i uppföljningsplanen pågår inom förvaltningen arbete med andra uppdrag som förvaltningen fått i verksamhetsprogram eller nämnduppdrag.
Socialtjänstnämnden beslutar lägga följande ärenden till handlingarna.
Protokoll från socialtjänstnämndens sammanträde den 18 mars 2008 justerat den 1 april 2008.
Protokoll från handikapprådets sammanträde den 14 april 2008 justerat den 15 april 2008.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 3 april 2008 justerat den 8 april 2008.
Protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde den 26 februari 2008 justerat den 12 mars 2008
Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation med dnr 307-0129/2008, dnr 307-0130/2008, dnr 307-0131/2008, dnr 307-0132/2008, 307-0158/2008, dnr 307-0019/2008, dnr 307-0202/2008 och 307-0208/2008.
Inkomna handlingar till socialtjänstnämnden perioden den 5 mars 2008 till den 31 mars 2008.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträden den 29 februari och den11 april 2008 justerade den 4 mars och den 14 april 2008.
Socialtjänstnämnden beslutade att alla ledamöter och ersättare kan delta i landstingets konferens om sprututbytesprogram för narkomaner den 16 maj 2008.
Förvaltningschefen informerade om att Björn Fries blir ny chef för Precens.