Sammanträde 2003-06-12

Stadsdelsnämnden beslöt vidare att protokollet skulle justeras 2003-06-19.

Anmäldes, att stadsdelsnämndens protokoll 8/2003 från 2003-05-22 blivit justerat 2003-05-28 och protokoll 9/2003 från 2003-05-26 hade blivit justerat 2003-05-27.

Ledamoten Patrick Simonson (kd) anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av ärendet.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-06-06.

(D nr 403 – 232 / 03)

ÄRENDET

Delar av Bromstensskolan har under flera år haft problem med inomhusmiljön. Arbetsmiljöverket har nu gett staden ett föreläggande att vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemen. En plan har tagits fram tillsammans med fastighetsägaren Svenska Bostäder för att dels kartlägga problemen dels vidta de åtgärder som kartläggningen kommer att föranleda.

För att genomföra de undersökningar som krävs för såväl kartläggningen som åtgärderna måste B-huset evakueras under andra halvåret 2003. Olika alternativa evakueringsmöjligheter har undersökts, dels Kämpingeskolan där lediga skollokaler redan finns, dels uppställning av mobila enheter på olika platser i Bromsten.

Förvaltningen förordade en evakuering till Kämpingeskolan och då förutom av ekonomiska skäl främst av verksamhetsskäl. Där har både lärare och elever tillgång till alla de faciliteter som behövs för att bedriva en bra undervisning liksom tillgång till matsal.

YRKANDEN

Ledamoten Tomi Liljeqvist (m), vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) och tjänstgörande ersättaren Uno Gustin (kd) yrkade gemensamt

att undervisningen under saneringsarbetet ska ges i nära anslutning till Bromstensskolan,

att ge förvaltningen i uppdrag att skyndsamt ta fram lämpliga alternativ, samt anförandetext.

Ordföranden Abdo Goriya (s) och ledamöterna Jonas Ljungstedt (v) och Folke Nässla (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

PROPOSITIONSORDNING

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att
det fanns majoritet för förvaltningens förslag.

Omröstning begärdes.

Följande voteringsordning fastställdes: Den som biträder förvaltningens förslag röstar ja. Den som inte vill det
röstar nej.

Ja-röster avgavs av: ordföranden Abdo Goriya (s), ledamöterna Jonas Ljungstedt (v), Folke Nässla (mp), Rune Olofsson (s), Nils Thulén (s), Agneta Åberg (s) och tjänstgörande ersättaren Erik Lindberg.

Nej-röster avgavs av: vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Tomi Liljeqvist (m), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) och tjänstgörande ersättarna Uno Gustin (kd) Carola Petrini (m).

Stadsdelsnämnden hade därmed med 7 röster mot 6 bifallit förvaltningens förslag.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden beslutar att fem klasser från Bromstensskolan ges undervisning i Kämpingeskolan under höstterminen.

Reservation mot beslutet anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Tomi Liljeqvist (m), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) och tjänstgörande ersättarna Uno Gustin (kd) Carola Petrini (m) enligt följande:

”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkat att

1. Stadsdelsnämnden beslutar att fem klasser från Bromstensskolan under den tid som saneringsarbete pågår ges undervisning i lokaler i nära anslutning till Bromstensskolan.

2. Förvaltningen ges i uppdrag att skyndsamt ta fram lämpliga alternativ.

3. Att i övrigt anföra

Bromstensskolan har under flera år haft stora problem med inomhusmiljön i en skolbyggnad. Det har inte kommit som någon överraskning att lokalerna måste evakueras för att lämpliga åtgärder ska kunna vidtagas.

Nu föreslår förvaltningen att elever i årskurs 2 och 3 från Bromstensskolan ska evakueras till högstadieskolan Kämpingeskolan under i bästa fall en termin men mer troligt ett läsår. Transport ska ske med hyrda bussar då det är omöjligt för eleverna att på annat sätt ta sig till Kämpingeskolan.

Förslaget har tagits fram trots kraftiga protester från föräldrar och lärare som hyser oro dels för transporterna men också för att lågstadiebarnen ska gå i en högstadieskola.

Förvaltningen bör ha haft god tid för att tillsammans med föräldrar och lärare komma fram till lämpliga alternativ i Bromstensområdet. Så har inte skett men det är ännu inte för sent. Om viljan finns går det självklart att lösa lokalfrågan på ett för alla berörda tillfredställande sätt.

Förvaltningen hänvisar i tjänsteutlåtandet till en grupp-ledarträff den 16 april där förvaltningen skulle ha givits uppdraget att planera för en evakuering till Kämpingeskolan.

Stadsdelens gruppledarträffar är ett informationstillfälle, inte något beslutsforum och har tidigare aldrig heller använts som detta. Samtliga gruppledare var inte närvarande och dagordning utsändes inte i förväg.”

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-16.

(D nr 305 – 187 / 03)

ÄRENDET

Stadsdelsnämnden har fått rubricerade förslag för yttrande.

I tjänsteutlåtandet kommenterade förvaltningen bl.a. följande:

Ombyggnaden av Spånga station blir klar under året vilket resenärerna säkert kommer att uppskatta.

När det gäller framkomligheten för bussarna mellan Tensta och Kista konstaterades, att denna korta sträcka ibland tar orimligt lång tid pga köbildning. I sådana fall saknar det betydelse att SL satt in stombussar. Dessa kommer inte fortare fram än andra bussar även om hållplatserna är färre. Det är viktigt att skapa bättre förbindelser med Kista. På sikt kan detta ske om Tvärspårvägen blir verklighet. Eftersom banan nu planeras gå via Rissne och Ursvik till Kista, är det dock frågan om en omstigning från t.ex. Tensta.

Busstillverkaren Scanias beslut att avveckla tillverkningen av etanolbussar till följd av avsaknaden av en långsiktig och stödjande nationell politik för förnybara drivmedel är
ett steg bakåt, som förvaltningen verkligen beklagade.

Förslaget att linje 540 ska trafikera Spånga Kyrkväg, fortsätta via Tensta centrum och förlängas till Hjulsta torg tyckte förvaltningen var bra. Detta ligger i linje med ett medborgarförslag och ger bostadsområdet Sörgården närmare till kollektivtrafik och förbindelsen mellan olika verksamheter i Tensta och Hjulsta förbättras. Samtidigt
har SL tagit till sig förslaget från Familjecentralen om buss mellan Hjulsta torg och Enbacksskolan.

En förlängning av linje 514 till Vällingby vore bra om den kom till stånd men är enligt SL en resursfråga som ska studeras vidare.

En tidigare aviserad delning av linje 119 utreds vidare.

Arbetet med att utreda en framtida förlängning av Tvärbanan norrut från Alvik pågår.

Ett förslag till ny bussterminal i markplanet vid Spånga station håller på att arbetas fram av staden och SL gemensamt. Ombyggnaden beräknas ske 2005/2006.

Elektroniska informationstavlor, som visar avgångs- och ankomsttider för bussar och tunnelbana/pendeltåg ska sättas upp bl.a. vid busstationen vid Spånga station. Önskemålet
har tidigare framförts från Lokala Pensionärsrådet.

Förvaltningen tillstyrkte de förändringar som SL presenterat eller vill utreda men framhöll med kraft behovet av en servicebusslinje i Bromsten och hemställde att SL prioriterar denna servicelinje.

YRKANDEN

Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd att i huvudsak överlämna förvaltningens yttrande som svar på remissen samt anförandetext.

0rdföranden Abdo Goriya (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

PROPOSITIONSORDNING

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att det fanns majoritet för eget yrkande.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande som svar på remissen.

Reservation anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Tomi Liljeqvist (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) och tjänstgörande ersättaren Carola Petrini (m) enligt följande:

”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkat

Att i huvudsak överlämna förvaltningens yttrande som svar på remissen samt att i övrigt anföra

Vi finner det anmärkningsvärt att detta förslag på utbudsplan som även ska behandla inriktningen för 2005-2006 inte med ett ord berör det faktum att majoriteten i Stockholms stadshus för mindre än 2 veckor sedan beslutat att ett försök med trängselavgifter ska starta i Stockholms stad i slutet av 2004. Syftet med trängselavgifterna är bl a att minska biltrafiken och öka kollektivresandet. Från majoritetens sida har man också hela tiden påpekat att förtjänsten av trängsel-avgifterna ska gå till att förbättra kollektivtrafiken. Detta finns inte med ett ord nämnt i utbudsplanen. Man påtalar istället bl a det som vi alla vet att det i dagsläget och inom de närmaste åren är omöjligt att utöka pendeltågs-trafiken. Det finns heller inte något i utbudsplanen som pekar på kraftigt utbyggd buss och tunnelbanetrafik. Vi ställer oss frågande till hur alla nya kollektivresenärer ska rymmas inom det nuvarande kollektivtrafikutbudet.

Inför utredningen om trängselavgifter påtalas också det utökade behovet av infartsparkeringar. Detta faktum har inte lett till att några förslag till utbyggnad av parkeringarna i vår stadsdel lagts i planen.

En utbyggnad av tvärbanan norrut pågår och är angelägen. Majoriteten i stadshuset har än en gång svikit befolkningen på Södra Järva och i Gamla Spånga genom att förorda dragningen av tvärbanan till Kista via Rissne och Ursvik. Vi förordar i första hand en dragning längs Spångadalen som fortsätter vidare mellan Rinkeby och Tensta och sedan över Järvafältet. Detta skulle innebära en klar förbättring av kollektivtrafiken för boende i Spånga-Tensta och Rinkeby och också medverka till att kraftigt förbättra kommunika-tionerna mellan Norra och Södra Järva. I andra hand förordar vi alternativet med dragningen genom Rinkeby.

Det olyckliga beslut angående tvärbanan som tagits av majoriteten bör snarast omprövas.

Vi vill med kraft understryka förvaltningens yttrande angående behovet av att snabbt inrätta en servicebusslinje i Bromsten. Frågan har behandlats i nämnden många gånger och en enig nämnd har alltid tydligt uttryckt detta behov.

Tillgängligheten för funktionshindrade måste förbättras på många platser. Spånga station är en mycket angelägen plats. Då den nya stationen tas i bruk bör vissa delar ha åtgärdats. Kvar finns emellertid problemet med ett alltför stort avstånd, både på bredden och höjden mellan vagn och plattform. Idag gör detta att många äldre och handikappade varken kan eller vågar åka pendeltåg.”

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-06-02.

(D nr 400 – 135 / 03)

ÄRENDET

Stadsdelsnämnden har fått betänkandet ”Skollag för kvalitet och likvärdighet” på remiss. Mot bakgrund av betänkandets omfattning hade stadsdelsförvaltningen valt att inrikta sig på vissa delar som bedömts vara av särskilt intresse utifrån stadsdelsnämndens verksamhetsområden. De delar som stadsdels-förvaltningen valt att behandla var följande: lagförslagets struktur och innehåll, gemensam terminologi, uppföljning och kvalitetsredovisning, styrning och ansvarsfördelning, rektor och andra personalkategorier, elevernas inflytande och delaktighet, elevernas utveckling mot målen och stöd till elever, betygssättning och överklagandemöjligheter mm, arbetsmiljö, tillsyn och sanktioner.

I tjänsteutlåtandet anförde förvaltningen bl.a. följande:

Förvaltningen ansåg att förslaget till ny skollag hade en systematisk och tydlig utformning vilket underlättar till-lämpningen av lagen. Den utmönstring av detaljbestämmelser från skollagsstiftningen som föreslås bidrar också till detta. Förslaget innebär att ett större utrymme lämnas till skol-huvudmännen och främst professionen att besluta om bl.a. organisation och arbetsformer. Detta ansåg stadsdelsför-valtningen vara särskilt positivt med Skollagkommitténs förslag. Syftet att åstadkomma ett enhetligt skolväsende
där förskolan föreslås bli en egen skolform inom skolväsendet har flera fördelar bl.a. medför det kontinuitet för eleverna och förhoppningsvis en förhöjd status i vissa yrkeskategorier.
Det är logiskt att ett enhetligt skolväsende har en gemensam terminologi. Stadsdelsförvaltningen ansåg dock att mer neutrala termer borde användas som inte är så starkt för-knippade med endast några skolformer inom skolväsendet.

Det är bra att rektors åligganden och beslutanderätt skrivs in i lagen samt att möjlighet för rektor att delegera beslut införs.

Genom den föreslagna lydelsen säkras modersmålsundervisningen i samtliga skolformer vilket förvaltningen förordade.

Bestämmelser om grunden för betygssättning och vem som sätter betyg tas in i skollagen. Även i framtiden bör dock den närmare regleringen om betyg, bl.a. antalet betygsteg eller när betyg ska ges, föreskrivas av regeringen i förordning. Förvaltningen ansåg det bra att rättssäkerheten för eleverna stärks kring betygssättningen och att den kan omprövas samt att endast lärare med behörighet eller tillsvidareanställning tillåts sätta betyg.

Det är också viktigt att det finns utrymme för rektor och lärare att vidta vissa åtgärder för att åstadkomma arbetsro, trygghet och säkerhet på de olika skolenheterna, såväl för elever som personal.

Att det skulle finnas behov av sanktionsmöjligheter mot skolhuvudmännen i form av förelägganden och vite hade stadsdelsförvaltningen svårt att se. Ett kritiskt uttalande eller anmärkning från Skolverket ansåg förvaltningen vara tillräckligt allvarlig och ingripande åtgärd.

YRKANDEN

Ledamoten Tomi Liljeqvist (m) yrkade avslag till förvaltningens förslag och framlade eget förslag från (m) som svar på remissen.

Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade avslag till förvaltningens förslag och framlade eget förslag från (fp) som svar på remissen.

Ledamoten Patrick Simonson (kd) anslöt sig till Ann-Katrin Åslunds yrkande.

Ordföranden Abdo Goriya (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

PROPOSITIONSORDNING

Ordföranden ställde proposition på yrkandena och fann att det fanns majoritet för förvaltningens förslag.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Reservation mot beslutet anmäldes av vice ordföranden

Ann-Katrin Åslund och ledamoten Bengt Porseby (båda fp) till vilken även ledamoten Patrick Simonson (kd) anslöt sig enligt följande:

”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkat

1. att avslå förvaltningens förslag till beslut

2. att Spånga-Tensta stadsdelsnämnd överlämnar följande yttrande till kommunstyrelsen som svar på remissen:

Regeringen tillsatte 1999 en parlamentariska skollags-kommittén med syftet att föreslå hur skollagen skulle kunna ”moderniseras genom att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun”. Folkpartiet stod bakom denna målsättning eftersom vi anser att en förnyelse av skollagen är nödvändig. Tyvärr når inte skollagskommitténs slutbetänkande de högt uppsatta målen, utan innehåller omfattande brister.

Det statligt-kommunala dubbelkommandot över skolväsendet

Kommunaliseringen av skolväsendet har misslyckats. Avsikten var att makten över skolan som decentraliserades skulle hamna på de lokala skolenheterna, istället har makten stannat i kommunalhusen. Genom kommunaliseringen infördes ett statligt-kommunalt dubbelkommando över skolan, något som lett till otydlighet och frustration för de som är verksamma i skolan.

Enligt folkpartiets uppfattning bör en nationell skolpeng införas. Staten skall ha ansvaret för likvärdigheten i det nationella skolväsendet. Den makt som decentraliserats skall föras ut till skolenheterna. Kommunernas makt över skolan kommer därmed att minska.

Lärarnas professionella roll och läraryrkets status

Läraryrket är ett av landets viktigaste yrken. Lagstiftningen skall tydligt markera lärarens professionella ansvar. Dagens behörighetsregler bör på sikt ersättas av en lärarlegitima-tion. En legitimation skall, liksom för läkarna, vara en statlig angelägenhet. Den skall utfärdas och kunna dras in av en statlig skolinspektion. En legitimation som däremot utformas som ett fackligt institut riskerar att bli ett skråväsende.

Bibehåll olika yrkesgruppers identitet

Skollagskommittén föreslår att även fritidspedagoger och förskollärare i fortsättningen skall kallas ”lärare”. Bakom förändringen finns fackliga intressen av att jämna ut upp-levda status- och löneskillnader mellan olika yrkesgrupper.

Enligt vår mening behövs det olika kompetenser i skolväsendet.

Olika yrkesgrupper har olika professionell kompetens. Dessa professionella olikheter bör därför upprätthållas. Att olika yrkesgrupper benämns med samma yrkestitel skapar oklarheter och otydligheter.

Skolplikt och individualisering

Enligt folkpartiets mening har skolagskommittén en gammaldags syn på skolplikten. Skolplikten måste i ökad utsträckning utformas så att den gäller till dess att elever uppnått läroplanens kunskapsmål, vilket betyder att den kan variera i tidsutsträckning för olika elever. Liksom i hittillsvarande skollag förelås att en elev som uppnått grundskolans slutmål i årskurs åtta kan få sitt slutbetyg då och hoppa över nian. Enligt vår mening borde även skolplikten kunna förlängas med upp till ett år för elever som t ex gått ett extra år på lågstadiet för att eleven skall vara skolpliktig intill dess att eleven fullföljt årskurs nio. En sådan bestämmelse skulle kunna utformas så att elevens skolplikt varar tills dess att eleven uppfyllt läroplanens kunskapsmål, dock längst i tio år.

Många bestämmelser i skollagen tar fasta på elevers rätt att få stöd och extra hjälp i olika situationer. Dessa regler avser undantagslöst elever med stora svårigheter i skol-arbetet. Enligt vår mening bör även skollagen innehålla en bestämmelse om rätt för studiebegåvade och högpresterande elever att få stöd att utvecklas i den takt de klarar av. Vid särskilda profilskolor och profilklasser som vänder sig mot elever med speciella talanger, t ex Adolf Fredriks musikklasser eller matematikklasser för särskilt begåvade elever bör intagningsprov kunna ersätta närhetsprincipen som urvalsinstrument, när antalet sökande elever är fler än antalet platser.

Betyg och skriftlig information

Betygen är en viktig del i elevens arbete för att nå skolans mål. De ger tydlig information till elev och föräldrar om hur långt eleven har nått på väg mot målen. Tillsammans med utvecklingssamtalen är de ett stöd för elevens fortsatta utveckling. Dessutom tvingar de skolorna till utvärdering av hur väl de lyckats stödja eleverna i deras kunskapsutveckling.

I grundskoleförordningen bör det framkomma att betyg ska sättas från årskurs sex och ges i sex steg. Skolorna skall med vårdnadshavarens samtycke dessutom kunna ge skriftlig information redan från årskurs ett om elevens kunskaper och utveckling och om vilka åtgärder som kan vidtas för att stödja eleven. Föräldrar som har gemensam vårdnad, har båda rätt till samma information om elevens skolgång.

Kommittén öppnar upp för att offentliga skolor i vissa fall ska kunna utfärda intyg istället för betyg. Detta är ett felaktigt synsätt. I det offentliga skolväsendet skall råda en skyldighet att sätta betyg.

Att skollagskommittén föreslår ett avskaffande av rätten för föräldrar att begära skriftliga omdömen är ett allvarligt steg bakåt. Skriftliga omdömen bör finnas kvar. Föräldrar har rätt till information om hur det går för eleverna i skolan.

Kommittén föreslår att elever skall kunna överklaga betyg. Det finns en risk att detta leder till att endast sparade skriftliga prov och uppgifter ligger till grund för betygs-sättningen. Kommittén borde istället ha föreslagit ett i tiden avgränsat försök med möjligheten att överklaga, för att statsmakterna sedan skulle kunna utvärdera effekterna av en sådan förändring.

Föräldrar och vårdnadshavare har en grundläggande skyldighet att engagera sig i och stödja sitt barn. De har också rätt att få information från skolan om elevens situation och resultat. Detta gäller även när en elev missköter sin skolgång. I det föreliggande lagförslaget sägs att en gymnasieelevs vårdnadshavare ska informeras om att eleven har ogiltig frånvaro från undervisningen innan studiestödet är i fara. Detta är alldeles för vagt. Det måste vara en självklarhet att en elevs vårdnadshavare informeras om att en elev är ogiltigt frånvarande från sina lektioner även i gymnasieskolan långt innan stödet är i fara.

Arbetsro och studiedisciplin

Svensk skola har stora problem med att upprätthålla arbetsro och studiedisciplin. I internationella undersökningar återfinns Sverige ofta bland de sämsta i dessa avseenden. Detta är särskilt allvarligt för de elever som har svårt att hänga med i skolarbetet. Det är framför allt de svagaste eleverna som tjänar mest på att det råder lugn och ro i skolan.

Kommitténs förslag vad avser arbetsro och studiedisciplin är tyvärr ytterligare ett steg på en lång väg att helt undergräva lärarnas auktoritet i skolan. Kommittén föreslår att begreppet ”Disciplinära befogenheter” i dagens förordningstext ersätts med begreppet ”Arbetsmiljö”. Dessutom skall den mest kraftfulla åtgärd en enskild lärare i dag kan vidta, nämligen kvarsittning, utgå.

De disciplinära befogenheterna i skolan måste istället ökas. Kvarsittning bör finnas kvar. Vid 1985 års skollagsreform avskaffades skriftlig varning respektive tillfällig avstängning (upp till max två veckor) som tillåtna åtgärder, dessa bör återinföras.

Det har förelegat oklarheter om en skolhuvudman får flytta en elev från en skolenhet till en annan, mot dennes vilja, av disciplinära skäl. Kommitténs förslag är i princip lika luddigt som dagens lagstiftning på denna punkt. Denna befogenhet är viktig, bl a för kunna splittra en gängbildning eller att kunna skilja mobbare och mobbingoffer.

Förskolans utveckling och terminologi

Förskolan blir nu en del av skolväsendet. Förskolan integreras fullt ut i skollagstiftningen. Detta är bra. Från folkpartiets sida bejakar vi förskolans utveckling i denna riktning.

Kommittén har dock valt att överföra grundskolans terminologi till förskolan. Att kalla ettåringar för ”elever”, att kalla verksamheten i förskolan för ”undervisning” och att förskole-chefer skall kallas ”rektorer” är enligt vår mening att ändra på invanda begrepp utan att det finns bärande motiv. Dessa förändringar kommer att sakna folklig förankring. Att kalla den verksamhet som bedrivs med ettåringar för ”undervisning” är dessutom att vattna ur begreppet. Beskrivningar om ”elevinflytande” osv blir ju dessutom fullständigt devalverade till sitt innehåll när samma lagparagraf skall gälla ettåringar och nittonåringar.

Utbildning på entreprenad

Det mesta av offentlig verksamhet får läggas ut på entreprenad utom just skolverksamhet. Enligt vår mening finns inget skäl att förbjuda utbildning på entreprenad.

Fristående skolor

De fristående skolorna bidrar med pedagogisk förnyelse och mångfald inom det svenska skolväsendet. För varje år ökar antalet barn och ungdomar som väljer att gå i en fristående skola. Kommittén föreslår nu att byta begreppet fristående till enskilda skolor, vilket vi motsätter oss. Eftersom begreppet ”fristående skolor” nu är inarbetat kommer förändringen enbart att leda till missförstånd. Dessutom anser vi att begreppet fristående bättre överensstämmer med internationella motsvarigheter som till exempel engelskans ”independent schools”. En översättning av enskild riskerar istället att bli ”private” vilket kan misstolkas.

Skollagskommittés arbete syftade till att få till stånd en förenkling och ett förtydligande av skollagen för att anpassa den till målstyrningen av skolan. Detaljreglering inom skol-området skulle ifrågasättas. De fristående skolornas större friheter skulle i möjligaste mån överföras till det offentliga skolväsendet och regleringar som bara finns inom det offentliga skolväsendet skulle endast överföras till friskolorna om det fanns fog därtill.

Nu när utredningen ligger färdig kan vi konstatera att den inte nått ända fram. Resultatet har blivit fler regleringar snarare än avregleringar. De offentligt drivna skolorna har enbart i begränsad omfattning fått ta del av de fristående skolornas frihet och de fristående skolorna har delvis fått sin hittillsvarande frihet beskuren. Många förändringarna motiveras med vikten av likvärdighet inom utbildningen och i vissa fall är förändringarna befogade som till exempel
när det gäller frågan om sekretess. I andra fall kan dock inskränkningen ifrågasättas. Det är därför av stor vikt att de fristående skolornas remissvar tillmäts stor betydelse inför eventuella förändringar i enlighet med kommitténs förslag.

Uppföljning och kvalitetsgranskning

I dag varierar kvaliteten på utbildningen kraftigt mellan olika kommuner och huvudmän. För att säkerställa kvaliteten på utbildningen anser vi att en nationell skolinspektion som uteslutande ansvarar för utvärdering och tillsyn av skolorna bör införas. För att möjliggöra detta bör det i lagtexten 18 kapitlet 1§ inte stå att det är Skolverket som har ansvaret för uppföljning och utvärdering utan ”den myndighet som regeringen utser”.

Reservation mot beslutet anmäldes också av ledamöterna Tomi Liljeqvist, Christer Grunder och tjänstgörande ersättaren Carola Petrini (alla m) enligt följande:

”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkat

Att som svar på remissen anföra följande:

Skollagskommittén tillsattes i syfte att göra en översyn av den lagstiftning som reglerar skolans värld. Ambitionen var att skollagen skulle moderniseras, förenklas, förtydligas
och anpassas till ett målstyrt skolväsende med ett växande antal fristående aktörer. Vi moderater menar att det finns all anledning att se över lagstiftningen på området, då nuvarande lagstiftning ofta är såväl otidsenlig och föråldrad som komplicerad. Särskilt viktigt vore det att åstadkomma en modern lagstiftning som bättre klargör ansvarsfördelningen i skolan, samtidigt som lika regler gäller för såväl fristående som offentligt drivna skolor. Tyvärr är dock utfallet i denna del fortsatt otydlighet vad gäller ansvarsfördelningen. Dessutom innebär kommitténs försök till lika regler alltför ofta att detaljstyrningen av skolan ökar, och då särskilt för de fristående skolorna. Vi anser att man istället borde ha gått motsatt väg och befriat skolväsendet – inte minst de kommunala skolorna – från onödiga regler.

Ansvarsfördelningen i skolan

Enligt vår mening har kommittén misslyckats med att anpassa skolan till den verklighet som målstyrningen medför. Vi moderater menar att om staten bestämmer vilka mål som ska
nås i skolan så bör inte betalningsansvaret för detta ligga på kommunerna. Ansvarsfördelningen bör förtydligas så att staten fastställer målen och ramarna genom läroplan och skollag, står för finansieringen genom en nationell skolpeng samt ansvarar för att följa upp och utvärdera skolornas resultat. För att åstadkomma det sistnämnda vill vi dock inrätta ett oberoende institut för kvalitetsgranskning i skolan. I linje med detta välkomnar vi ett förtydligande av rektorns ansvar och att skolorna – såväl fristående som kommunala – ges en större frihet att själva välja hur man vill arbeta för att uppnå målen i skolan.

Elevinflytande och elevens rättssäkerhet

Vi moderater vill stärka elevens inflytande över skolan. Framförallt gäller detta elevernas möjligheter att påverka den egna situationen. Vi anser däremot inte att det är nödvändigt att lagreglera formerna för elevinflytandet.

Däremot välkomnar vi förslaget att elever ska kunna begära omprövning av betyg, men vill understryka att formerna för detta inte får blir för krångliga och byråkratiska. Vad gäller frågan om vem som kan få sätta betyg anser vi att rektor på skolan bör ges rätt att avgöra detta.

Kompetenta lärare i skolan

Det är förvisso viktigt att värna om kvalitén på dem som skall få undervisa. Men att som kommittén i första hand värna de som uppfyller nuvarande behörighetskrav så att alla andra ute-stängs från att fungera som fullvärdiga lärare är fel väg att gå. Inom en nära tid så ser vi en stor lärarbrist. Därför behöver skolans värld snarare öppnas för även andra kategorier än de som gått eller går i den nuvarande lärarhögskolan. Det finns många olika yrken som skolan skulle må bra av att få in i sin verksamhet. En person som varit ute i samhället och yrkesarbetat med annat än skolfrågor kan säkert vara väl så skickad att kunna prestera en bra undervisning inom sitt område. Vi välkomnar dock att en certifiering eller en slags kvalitétsstämpel av lärare införs. En person som har pedagogisk och ämneskompetens skulle då direkt kunna få lärarcertifikat. På samma sätt skulle andra genom viss pedagogisk påbyggnad också skulle kunna få ett certifikat.

Betyg och närvaro

Betygsfrågan har inte behandlats i betänkandet, trots att det är en fråga som starkt påverkar skolans arbete och är ständigt aktuell för såväl elever som föräldrar och lärare. Det vore önskvärt att betygsfrågan togs upp i samband med att skollagstiftningen utreds och med stor sannolikhet förändras.

Betyg är ett sätt att mäta kunskap och färdigheter. De kan också fungera som ett mätinstrument hur väl skolan lyckas med sin kunskapsförmedlande uppgift. Vi anser att det ska finnas en möjlighet för de skolor som så önskar att ge betyg i lägre ålder än vad som nu är fallet. Dagens förbud mot att ge betyg tidigare saknar saklig grund och är enbart ett politiskt motiverat hinder.

Nationella betyg ska sättas tidigare än idag, så att man får en bättre uppföljning och större jämförbarhet av hur skolorna klarar sig i förhållande till andra. De nationella betygen
bör ha fler steg än idag eftersom spännvidden är alltför stor inom de olika betygsstegen. Skolorna skall kunna ge skriftlig information redan från första klass.

Då det gäller elevs frånvaro vill utredningsmajoriteten inte att föräldrarna skall informeras förrän studiestödet är i fara. Detta är alldeles för vagt och det är självklart att föräldrar eller vårdnadshavare måste informeras långt innan stödet är i fara.

En skolmiljö präglad av respekt, lugn och arbetsro

Kommitténs förslag innebär att skolornas möjlighet till disciplinära åtgärder mot stökiga elever minskar. Vi avstyrker detta förslag. Det faktum att man enligt en aktuell dom i Kammarrätten inte kan flytta mobbande elever till en annan skola är illavarslande. En särskilt viktig uppgift för skolan framöver är att utveckla verktyg som förbättrar möjligheterna att skapa en skolmiljö präglad av ömsesidig respekt, lugn och arbetsro och där hot, våld och mobbning motverkas.

Alla goda krafter bör välkomnas

Kommittén har skjutit frågan om entreprenader i grundskolan ifrån sig. Vi menar att dagens förbud mot entreprenader bör tas bort snarast möjligt. Det är inkonsekvent att entreprenad-lösningar tillåts inom förskoleverksamheten, gymnasieskolan och vuxenutbildningen men inte för grundskolan.

Varför ändra benämning på fristående skolor?

Förslaget att fristående skolor i fortsättningen skall benämnas enskilda skolor är något vi motsätter oss. Dagens begrepp är såväl inarbetat som välkänt, medan enskild skola leder tankarna till något som inte är tillgängligt för alla. Man kan möjligen tolka förslaget som att de fristående skolorna nu inte längre skall vara just fristående från detaljreglering.

Skollagskommitténs förslag är otillräckliga

Det är nedslående hur liten tilltro utredningens majoritet har till enskilda människor. Istället för att ge mer handlingsutrymme och öppna upp för nya idéer har snaran dragits åt hårdare i syfte att behålla enhetsskolan.

De offentligt drivna skolornas stela system öppnas inte upp. Skolledare och rektorer på kommunala skolor får inte samma möjligheter som hittills funnits på fristående skolor. Samtidigt beskärs de fristående skolornas frihet, utan att det finns goda skäl till det.

Hela utredningen genomsyras av en misstro mot alla de som är verksamma och har ansvaret för skolan när det borde vara tvärt om. Skolan behöver arbetsro och möjlighet att ta itu
med sitt uppdrag utan att politiska beslut jämt förändrar eller begränsar spelreglerna.

De stora utmaningarna för skolan har inte berörts till-räckligt, och det är inte denna utrednings betänkande som kommer att leda bort från utvecklingen att var tionde elev inte blir behörig till gymnasiet, och var fjärde inte har fullständiga betyg.”

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-08.

(D nr 400 – 190 / 03)

ÄRENDET

Revisionskontoret har granskat hur staden arbetar med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan och överlämnat rapporten till stadsdelsnämnderna för yttrande.

I tjänsteutlåtandet framförde förvaltningen bl.a. följande:

Enligt rapporten är det tveksamt om staden har tillräcklig kontroll på att elever i behov av särskilt stöd ges tillräckliga förutsättningar för en likvärdig utbildning
vad gäller resurser och insatser. Förvaltningen delade uppfattningen att det bl.a. beror på att skolorna har brister i sina uppföljnings- och utvärderingssystem men ansåg också att stadsledningskontoret måste förbättra sina nyckeltal. Mycket positivt var därför att stadslednings-kontoret förbättrar nyckeltalsredovisningen i nära samarbete med representanter från stadsdelarna.

Inom Spånga-Tensta fördelas resurserna för barn med behov av särskilt stöd efter prövning av stödenheten. En mindre del fördelas schablonmässigt utifrån socioekonomiska aspekter. Förvaltningen ansåg att detta är ett effektivt system som ger tydliga uppföljningsmöjligheter och säker-ställer att det är behoven som styr användningen av resurserna.

Förvaltningen ansåg att det är av stor vikt att inte enbart kunskapsnivåer mäts utan också kopplas till individuella förutsättningar.

Revisionskontoret anser att dialogen med elever och föräldrar behöver utökas. Inom förvaltningen sker utvecklingssamtal och upprättande av åtgärdsprogram i nära dialog med elever och föräldrar. I det fortsatta arbetet med uppföljning av åtgärdsprogram kommer
även utökade brukarundersökningar att innefattas.

Revisorerna anser att samarbetet med andra skolenheter, institutioner och organisationer måste utökas. Den åsikten delades av förvaltningen och inom stadsdelen pågår ett intensifierat samarbete främst med socialtjänsten. Ett aktivt sökande efter goda exempel i andra stadsdelar pågår också. Under året har man också startat ett lokalt forum enligt samverkansavtalet mellan kommun och landsting (BUS).

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden beslutar att som yttrande över revisionsrapporten lämna detta tjänsteutlåtande.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-28.

(D nr 004 - 227 / 03)

ÄRENDET

Stadsdelsnämnden har fått en skrivelse om ökad e-demoktrati för yttrande. Skrivelsen föreslog att förslag ska arbetas fram på hur e-demokrati ska kunna utvecklas inom hela staden och dess förvaltningar.

Enligt förvaltningens uppfattning finns flera fördelar med att utnyttja internet för att öka medborgarnas möjlighet att påverka olika beslut. Det går snabbt att få ut information, snabbt att få in synpunkter och är enkelt för medborgarna.

Svårigheter kan t.ex. vara att grupper som inte har tillgång till internet missgynnas, att någon typ av personligt certifikat behövs för att undvika att samma person ”röstar” fler gånger etc.

Förvaltningen var, med hänsyn taget till de i tjänste-utlåtandet framförda synpunkterna, positiv till förslaget.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-26

(D nr 030 – 485 / 02)

ÄRENDET

Stadsdelen har för arbetet med storstadssatsningen tilldelats sammanlagt drygt 136 mkr. Fram till april 2003 har 123,5 mkr förbrukats. Det innebär att from maj 2003 återstår 12,8 mkr för perioden maj-december 2003. Vissa ändringar föreslogs nu i fördelningen av dessa återstående medel.

I vårpropositionen i april 2003 föreslog regeringen att 40 mkr tillförs storstadspolitiken, i första hand för att fasa över storstadsarbetet i annan finansiering. Någon fortsatt till-delning 2004 uteblev trots att avtalet sträcker sig till 2005.

I ärendet redovisade förvaltningen stadsdelens behov av resurser inom ramen för regeringens nya 40 mkr.

YRKANDEN

Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd att återremittera ärendet med uppgift till förvaltningen att skriva fram ett nytt ärende där det tydligt framgår vari varje revidering består av.

Ordföranden Abdo Goriya (s) m.fl. anslöt sig till återremissyrkandet.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden återremitterar förslag till revidering av regeringens storstadssatsning i Tensta/Hjulsta för maj- december 2003, med uppgift till förvaltningen att skriva fram ett nytt ärende – förslag till beslut där det tydligt framgår vari varje revidering består av. Ärendet bör innehålla en att-sats för varje förändring så att det blir klart och tydligt vad nämnden beslutar om i detta ärende.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-21.

(D nr 008 – 25 / 03)

ÄRENDET

Föreningen RSMH Järva Regnbågen har inkommit med ny ansökan
om bidrag med anledning av beslut i Kista stadsdelsnämnd om förändring av Regnbågen till kommunal träfflokal.

Ansökt belopp är 30 000 kr.

Inom Spånga-Tensta finns sedan en tid ett projekt, Klubbhus Lyktan, där målgruppen huvudsakligen är personer med psykiskt/psykiatriskt funktionshinder samt psykiskt störda missbrukare. Dessutom finns Träffpunkt 11 som är en öppen träfflokal. Sedan februari finns även Personligt Ombud för psykiskt funktionshindrade i stadsdelen.

Förvaltningen ansåg att verksamheten för stadsdelens boende med funktionshinder har förutsättningar att utvecklas och föreslog avslag till ansökan.

BESLUT

1. Ansökan från RSMH Järva Regnbågen avslås.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-06-10.

ÄRENDET

Varje månad redovisar förvaltningen budgetläget i form av en kortfattad rapport. Den innehåller redovisning av bokförda kostnader och intäkter samt prognoser för året, både avdelningsvis och per resultatenhet.

Den föreliggande rapporten är månadsrapporten för maj månad.

BESLUT

1. Föreliggande månadsrapport godkänns.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-09.

(D nr 505 – 189 / 03)

ÄRENDET

Stadsdelsförvaltningen ansvarar för den löpande tillsynen av enskild verksamhet i den stadsdel där verksamheten är belägen. Tillsynen har utförts av utvecklingsledaren inom avdelningen för äldre och funktionshindrade i samarbete med en socialkonsulent från Länsstyrelsen i Stockholms Län.

Misas dagliga verksamhet i Västerort uppvisar en god kvalitet.

Arbetet bedrivs utifrån en strukturerad arbetsmetod med fokusering på individens möjlighet att, med stöd från Misa, få en daglig verksamhet som så mycket som möjligt liknar ett ”vanligt” arbete. Lokalerna är ändamålsenliga med möjlighet till flexibla lösningar utifrån brukarnas behov. Tillgängligheten är god.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner rapporten och överlämnar den till Länsstyrelsen i Stockholms län.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-23

(D nr 204 – 249 / 03)

ÄRENDET

En språklärare vid Spånga gymnasium och grundskola ansöker om att få delta i fortbildning/kompetensutbildning i Australien.

Förvaltningen ansåg att fortbildningsresans syfte och innehåll stämmer väl överens med skolans mål och arbetssätt. Resan finansieras helt inom skolans ordinarie budget.

Nämnden föreslogs bevilja ansökan.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden beslutar att bevilja xxxxxxxxxxxxx, lärare vid Spånga gymnasium och grundskola, att delta i en fortbildningsresa till Australien under perioden 20 juli – 2 augusti 2003.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-20.

(D nr 126 – 355 / 03)

ÄRENDET

Medicinskt ansvarig sjuksköterska skall tillse att skriftliga rutiner och riktlinjer finns och ansvara för kvalitet och säkerhet inom den verksamhet som Spånga-Tensta bedriver enligt 18 och 18a§§ i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL.

Av rapporten framgick att de brister som idag finns inom hälso- och sjukvården är dokumentation, läkemedels-hantering och till en del avvikelsehanteringen.

Verksamhetschefen för Care Partner har påbörjat ett arbete för att förbättra rutiner i vardagsarbetet. I det arbetet måste också sjuksköterskorna vara aktiva, att följa upp, revidera vid behov, ”utbilda” och instruera personalen. Regelbunden handledning saknas för personalen
och här behövs också rutiner göras.

Läkemedelsförvaring och hantering ska ses över.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska kommer att följa upp dokumentation, läkemedelshantering och delegeringar under hösten 2003.

Ny kvalitetsuppföljning skall göras om ett år.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner föreliggande rapport.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-26.

(D nr 504 – 176 / 03)

ÄRENDET

Förvaltningen fick vid nämndsammanträdet i mars i uppdrag att redovisa hur valfriheten för äldre fungerat i stadsdelen när det gäller boende i annan stadsdel eller kommun sedan 1 januari 2002.

Förvaltningen redovisade nu att sju personer sökt boende i annan kommun/stadsdel och samtliga har beviljats detta.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden lägger rapporten till handlingarna.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-22.

(D nr 504 – 272 / 03)

ÄRENDET

Förvaltningen har vid flera tillfällen fått nämndens uppdrag att se över behovet av äldreomsorg riktad till speciella språkgrupper.

I staden har under åren pågått diskussioner om att inrätta äldreboenden inriktad på olika språkgrupper. Det har emellertid visat sig svårt eftersom det krävs att det säkert finns ett underlag för att någon ska våga gå in i ett sådant projekt. Flera planerade boenden i staden, inriktade på ett språk, har därför inte kommit till stånd.

Idag finns möjlighet för den enskilde att välja öppen hemtjänst på det egna språket. De mellan sex och tio brukare hos förvaltningen som valt annan utförare har valt företag
som kan garantera att vårdbiträdet talar brukarens eget språk. Inom förvaltningen försöker man matcha vårdbiträden och brukare med samma språk men kan inte garantera detta alla veckans dagar.

Inom ramen för arbetet med projektet ”Anhörig 300” har förvaltningen haft ett nära och gott samarbete med Syriska föreningen som lett fram till en liten dagverksamhet för arabisktalande, en dag i veckan i Tensta servicehus. Diskussion pågår om arabisktalande äldreboende i Tensta.

När det gäller att använda sig av hemvårdsbidrag som insats är invandrarna överrepresenterade. Det ger ju den enskilde möjlighet att själv anlita någon med språk- och kulturkompetens.

Andelen brukare som väljer anhöriganställd är också mycket större bland invandrarna vilket förvaltningen ansåg delvis beror på att man då får hjälp av någon med samma bakgrund som man själv.

BESLUT

1. Stadsdelsförvaltningen lägger rapporten till handlingarna

Särskilt uttalande avgavs av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Tomi Liljeqvist (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) och tjänstgörande ersättaren Carola Petrini (m) enligt följande:

”Förvaltningens rapport pekar på att valfrihetsreformen med kundval inom hemtjänsten gjort det möjligt för den enskilde att välja öppen hemtjänst på det egna språket. Det är viktigt att reformen bibehålls och att den inte fortsätter att ur-holkas som nu sker genom att majoriteten för innevarande år fryst pengen och för 2004 endast höjer med 2%. I realiteten
en kraftig sänkning då inte pris och lönekompensation finns inräknad.

Samarbetet med Syriska föreningen visar också på vikten av att arbeta tillsammans med frivilligverksamhet för att ta fram "skräddarsydda" verksamheter inom många olika områden.

Vi hade önskat en fylligare rapport från förvaltningen som
mer utförligt beskrivit de nämnda verksamheterna och likaså behandlat uppsökande verksamhet både för anhöriga och de äldre. Demensvård och demensboende inriktat på olika språkgrupper, samt också andra samarbetsprojekt eller föreningsdrivna projekt som äger rum med andra invandrar-föreningar i stadsdelen.”

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-05-22.

(D nr 505 – 273 / 03)

ÄRENDET

Förvaltningen har fått nämndens uppdrag att redovisa bostadssituation för de funktionshindrade i stadsdelen.

Tre gruppboenden för funktionshindrade finns och fyra olika projekt är på gång. Ett gruppboende med två avdelningar, med sammanlagt åtta lägenheter, kommer att öppnas i Finnbo runt årsskiftet. Ett gruppboende med fem lägenheter startar under våren 2003 i Tensta.
Fem satellitlägenheter kommer att kunna förmedlas till årsskiftet 2004/05 i Finnbo. Förvaltningen har dessutom anmält intresse av lika många lägenheter i det planerade nybygget i Tensta Centrum.

I den genomgång förvaltningen gjort har framkommit att under tiden 2005/2010 behövs ytterligare ca tjugo boende-platser till de ungdomar som nu antingen bor i elevhem eller hemma men som inom några år slutar skolan och då har rätt till såväl sysselsättning som boende.

Ledamoten Christer Grunder anmälde att han ej deltar i beslutet.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden lägger rapporten till handlingarna.

Ledamoten Christer Grunder deltog ej i beslutet.

Anmäldes beslut från gatu- och fastighetskontoret angående höga hastigheter på Sörgårdsvägen.

(D nr 305 – 152 / 03)

ÄRENDET

En medborgare hade klagat över de höga hastigheter på Sörgårdsvägen och undrade vilka åtgärder som planeras för att få ned dessa. Trafikströmningen genom villasamhället upplevdes också var oacceptabelt hög i synnerhet morgon och kväll.

Stadsdelnämnden beslöt vid aprilsammanträdet att hemställa hos gatu- och fastighetskontoret om vidare utredning.

Gatu- och fastighetskontoret meddelade 2003-05-19 följande:

I kontorets trafikplanering är Sörgårdsvägen en huvudgata. Möjligheten att leda om trafiken ökas genom nybyggnad av Bromstensvägen mellan Avestagatan och Spånga Stationsväg samt genom den framtida ombyggnaden av Spånga Stations bussterminal.

För att i dagsläget minska belastningen på Sörgårdsvägen har kontoret beslutat förändra vägvisningen till Spånga centrum. Den kommer att skyltsättas vid Avestagatan och Fagerstagatan.

Hastighetsdämpande åtgärder som t.ex. speed bumpers torde medföra vibrationer i fastigheterna. Hastighetsövervakning är en polisiär fråga och vidarebefordrats till trafikpolisen för åtgärd.

BESLUT

1. Anmälan godkänns.

Anmäldes att stadsdelsdirektören 2003-05-16 fattat beslut ”Lokalt gallringbeslut för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse”.

(D nr 012 – 274 / 03)

BESLUT

1. Anmälan läggs till handlingarna.

Anmäldes protokoll från lokala handikapprådets sammanträde 2003-05-13.

BESLUT

1. Anmälan läggs till handlingarna.

Anmäldes protokoll från lokala pensionärsrådets sammanträde 2003-05-15.

BESLUT

1. Anmälan läggs till handlingarna.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-06-02.

(D nr 305 – 222 / 03)

ÄRENDET

En medborgare föreslog att räcken sätts upp mot Torpstugegränd och Norra vägen för att förhindra okynneskörning med bil.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar i enlighet med detta tjänsteutlåtande.

2. Stadsdelsnämnden hemställer hos gatu- och fastighets- kontoret om vidare utredning i enlighet med detta ärende.

Följande inbjudningar togs upp för beslut om deltagande

- Utbildningsförvaltningens Seminarium om elever med funktionshinder i Stockholms skolor, 16/9
- YSS´s konferens You make the difference, 12-14 november i Skövde.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden beslutar att för båda konferenserna gäller: 2 deltagare från majoriteten och 2 deltagare från oppositionen kan deltaga.

Förelåg tjänsteutlåtande 2003-06-04.

(D nr 204 – 275 / 03)

ÄRENDET

Sundbyskolan ansöker om att få genomföra en studieresa till Gdansk i Polen för 8 personer under tiden 25-29 juni.

Förvaltningen föreslog nämnden att bevilja studieresan.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden beviljar Sundbyskolan att genomföra en studieresa till Polen enligt framställan.

Anmäldes rubricerade förteckning 2003-06-03.

Grönområdet vid Älvkvarnsvägen som används som fotbollsplan diskuterades med anledning av inkomna skrivelser.

BESLUT

1. Anmälan godkänns.

2. Stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med rapport utifrån diskussionerna om grönområdet vid Älvkvarnsvägen och fotboll.

ÄRENDET

Ärendet om tillsättning av rektor vid Bromstensskolan hann inte färdigbehandlas med de fackliga organisationerna till dagens sammanträde. Det är dock av stor vikt att tillsättningen blir klar före sommaren.

Mot bakgrund av detta föreslog förvaltningen att ordföranden skulle delegeras rätten att fatta detta beslut.

YRKANDEN

Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) med instämmande av ledamöterna Tomi Liljeqvist (m) och Patrick Simonson (kd) yrkade att delegation i ärendet skulle ges till stadsdelsdirektören.

Ordföranden Abdo Goriya yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Ledamoten Folke Nässla (mp) anslöt sig till Ann-Katrin Åslunds yrkande.

Ledamoten Christer Grunder (m) föreslog att ge förvaltningen i uppdrag att i en rapport belysa de juridiska aspekterna på frågan och vad som är rimligt.

PROPOSITIONSORDNING

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att det fanns majoritet för förslaget från fp+m+kd som även mp anslöt sig till.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden delegerar rätten att i detta ärende fatta beslut om tillsättning av rektor vid Bromstensskolan till stadsdelsdirektören.

2. Stadsdelsnämnden uppdrar till förvaltningen att i en rapport belysa ärendet utifrån de juridiska aspekterna och vad som är rimligt.

Ledamoten Tomi Liljeqvist (m) anmälde skrivelse från (m) med förslag att ge förvaltningen i uppdrag att redovisa vilka ekonomiska konsekvenser strejken har fått för stadsdelsförvaltningens ekonomi.

BESLUT

1. Skrivelsen överlämnas till förvaltningen för beredning.

_________________________

I pärm på bordet anmäldes inkomna protokoll, skrivelser mm

(Bilaga § 192)