Din position: Hem > Stockholms stad > Spånga-Tensta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-06-15
Sammanträdet inleds med att stadsdelsdirektören går igenom de ärenden som ska behandlas Läs mer...vid dagens sammanträde och allmänheten har möjlighet att ställa frågor. Tidigast kl 18.30 börjar det formella sammanträdet.
Närvarande ledamöterAbdo Goriya (s) ordfAnn-Katrin Åslund (fp) vice ordfEva Andersson-Ney (s)Christer Grunder (m)Madeleine Jacobsson (m)Jonas Ljungstedt (v)Folke Nässla (mp)Rune Olofsson (s)Bengt Porseby (fp)Patrick Simonson (kd)Markku Sirviö (m)Nils Thulén (s)Agneta Åberg (s)
Närvarande ersättareAlma Adan (m)Anastasia Georgiadou (s)Uno Gustin (kd)Awad A Hersi (mp)Jan Håkansson (fp)Svante Kindberg (fp)Erik Lindberg (s)Ghalia Malki (s)Ole-Jörgen Persson (m)Teghlatflasser Sauma (s)Ornina Younan (s)
Anmält förhinderBjörn Begner (m) och Rashad Rached Abdel Al (v)
I tjänsten närvarandeStadsdelsdirektör Jack Kindberg, avdelningscheferna Ante Hemphälä, Christina Jerlin, Mats Carinder, Cathrine Önnestam och Gabriel Marawgeh samt nämndsekreteraren Isa Bremark.
Under §§ 194 - 224 vid sammanträdet hade allmänheten rätt att närvara. Ett 25-tal personer var närvarande vid sammanträdet som inleddes med en demonstration av storbildsduken som installerats på Spånga Folkan till EM i fotboll.
Utsågs att justera: Abdo Goriya, Ann-Katrin Åslund,
Justeringens tid och plats: Tenstagången 55, 2004-06-22
Paragrafer: 194 - 228
Stadsdelsnämnden beslöt vidare att protokollet skulle justeras 2004-06-22.
Anmäldes, att stadsdelsnämndens protokoll 7/2004 från 2004-05-25 blivit justerat 2004-06-01.
_______________________
Anmäldes inkommet medborgarförslag från HSBs distriktsstyrelse om att få bli remissinstans.
BESLUT
1. Medborgarförslaget överlämnas till förvaltningen för beredning.
_____________________
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-05-25.
(D nr 004 – 254 / 04)
ÄRENDET
Ett förslag till samverkansavtal mellan Spånga-Tensta stadsdelsnämnd och sjukvårdsberedningen Västerort hade arbetats fram för godkännande. Ärendet bordlades av stadsdelsnämnden vid sammanträdet 25 maj och togs nu på nytt upp för beslut.
YRKANDEN
Ledamoten Madeleine Jacobsson (m) yrkade att i stort godkänna förvaltningens förslag till beslut med undantag av skrivningen under punkt 5 – Fasta samverkansformer, där vi föreslår att Spånga-Tensta ska representeras av samtliga gruppledare.
Övriga i nämnden anslöt sig till Madeleine Jacobssons förslag.
1. Stadsdelsnämnden beslutar att godkänna samverkansavtalet med undantag av skrivningen under punkt 5 – Fasta samverkansformer. Att Spånga-Tensta skall representeras enbart av presidiet tycker vi inte är godtagbart och beslutar för vår del att samtliga gruppledare skall deltaga.”
Paragrafen förklarades omedelbart justerad.
___________________________
Återremitterat ärende
Ersättaren Erik Lindberg (s) anmälde jäv och deltog ej i handläggningen av punkt 5.
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-06-01.
(D nr 004 – 83 / 04)
Vid samverkansgruppens möte 2004-01-08 godkändes projektförslag från sex arbetsgrupper att gå vidare till stadsdelsnämnden för beslut. Dessa förslag återremitterades till förvaltningen vid stadsdelsnämndens möte 2004-02-26.
I föreliggande tjänsteutlåtande behandlas nu dessutom fem andra projektförslag som godkänts av samverkansgruppens möten under februari – maj samt ett förslag från förvaltningen om utvärdering av Kvinnocentrum och Kvinnojouren.
- (1) ”Tittut”- Växtlabyrint på Järvafältet; Sökt: 1 250 000 kr (3år). Förslag: Avslag
- (2)Kvinnocentrum i Tensta-Hjulsta;
a) Svenska som integration; Sökt: 532 500 kr(3år).
Förslag: 250 000 kr
b) Må bra för kvinnor; Sökt: 213 600 kr (3år). Förslag: Avvakta utvärdering av Kvinnocentrum
c) ”Världens” textilverkstad; Sökt: 754 000 kr (3år). Förslag: Avvakta utvärdering av Kvinnocentrum
d) Kvinna stödjer kvinna; Sökt: 118 500 kr (3år). Förslag: Avvakta utvärdering av Kvinnocentrum
e) Tjejkafé; Sökt: 177 000 kr (3år). Förslag: Avvakta utvärdering av Kvinnocentrum
f) Kamp mot våld; Sökt: 141 000 (3år). Förslag: Avvakta utvärdering av Kvinnocentrum
g) Tenstas mångkulturella kokbok; Sökt: 78 000 kr (3år). Förslag: Avvakta utvärdering av Kvinnocentrum
- (3)Somaliska äldre kvinnor & SWIS; Sökt: 135 400 kr. Förslag: Avslag
- (4)Föräldraskola, ABF; Sökt: 450 000 kr (3år). Förslag: 150 000 kr
- (5)Spånga Blåband;
a) ”Teater mot våld,rasism och droger!”; Sökt 210 000kr (2år). Förslag: 105 000 kr
b) Projekt Självförtroende 04-05; Sökt: 290 000 kr (2år). Förslag: Avslag
c) Projekt Språkträning i gemenskap 2004; Sökt: 150 000 kr. Förslag: Avslag
- (6)Träffpunkt Hjulsta; Sökt: 978 200 kr (3år). Förslag: 300 000 kr
- (7)Spontanidrottande ungdomar i stadsdelen;
a) Ungdomssamordnare vid Spånga IP; Sökt: 170 000 kr (6mån). Förslag: Avslag.
b) Ordna gräsytor i Spångadalen, målburar; Sökt: 145 000 kr. Förslag: 145 000 kr
- (8)Tensta-Hjulsta rent och snyggt; Föreningsstädning; Sökt: 391 000 kr. Förslag: 391 000 kr
- (9)Kvinnojouren i Tensta, Al Mare-Dumarka-Jin;
a) Att studera kvinnohistoria; Sökt 570 000 kr. Förslag: 180 000 kr
b) Den moderna mannen i Tensta; Sökt: 984 000 kr. Förslag: Avvakta utvärdering av Kvinnojouren.
- (10)Utvärdering av Kvinnocentrum och Kvinnojouren; Sökt: 100 000 kr. Förslag: 100 000 kr
- (11)Internationell kvinnogemenskap; Kvinnors internationella catering; Sökt: 624 000 kr. Förslag: Avslag
- (12)Blå Huset; IT-café, personal och verksamhetskostnader; Sökt: 380 000 kr. Förslag: 380 000kr
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd att avslå punkterna 4 och 12, att bifalla förvaltningens förslag på övriga punkter samt anförandetext.
Ordföranden Abdo Goriya (s) yrkade gemensamt för s+v+mp att bordlägga punkt 1 samt i övrigt bifall till förvaltningens förslag.
BESLUTSGÅNG
Ordföranden tog först upp bordläggningsyrkandet för beslut vilket bifölls.
Därefter tog ordföranden upp punkterna 2-12 för beslut; förvaltningens förslag mot förslaget från fp+m+kd, och fann att det fanns majoritet för förvaltningens förslag.
Under punkt 7 beslöts att förslag om konstgräsplan på Spånga IP ska arbetas fram.
Stadsdelsnämnden beslutar att godkänna att återremitterade förslag från samverkansgruppens möte 2004-01-08 räknas till stadsdelsförnyelse i Spånga-Tensta enligt följande:
”Tittut” – Växtlabyrint på Järvafältet: bordläggs
Kvinnocentrum i Tensta-Hjulsta; för projektförslaget a) Svenska som integration godkänna att 250 000 kr räknas till stadsdelsförnyelse. Projektförslagen b) Må bra för kvinnor, c) ”Världens” textilverkstad, d) Kvinna stödjer kvinna, e) Tjejcafé, f) Kamp mot våld, och g) Tenstas mångkulturella kokbok avvakta med beslut tills verksamheten på Kvinnocentrum har utvärderats senare i år.
Somaliska äldre kvinnor & SWIS: avslå projektförslagen om praktisk svenska, information om svenska samhället och om hur äldreomsorgen fungerar p.g.a. att de föreslagna verksamheterna redan bedrivs på andra håll i stadsdelen, bl.a. på Kvinnocentrum och inom stadsdelsförvaltningens ordinarie verksamheter.
Föräldraskola, ABF; för projektförslaget om att öka kunskapen bland kvinnor/mammor om samhället, föräldrarollen och om den svenska kulturens koder godkänna att 150 000 kr räknas till stadsdelsförnyelse.
Spånga Blåband; för projektförslaget a) ”Teater mot våld, rasism och droger!” godkänna att 105 000 kr räknas till stadsdelsförnyelse samt för projektförslagen b) Projekt Självförtroende 04-05 och c) Projekt Språkträning i gemenskap avslå dessa p.g.a. att de föreslagna verksamheterna i stort bedrivs inom stadsdelsförvaltningens ordinarie verksamheter.
Träffpunkt Hjulsta; för projektförslaget att anordna en träffpunkt i Hjulstaskolan för alla åldrar med kursverksamhet och andra aktiviteter för boende i stadsdelen godkänna att 300 000 kr räknas till stadsdelsförnyelse.Samt att godkänna att följande förslag från samverkansgruppens senare möten räknas till stadsdelsförnyelse i Spånga-Tensta enligt följande:
Spontanidrottande ungdomar i stadsdelen: för projektförslaget a)”Ungdomssamordnare vid Spånga IP” avslå detta p.g.a. att denna verksamhet inte bedöms ligga inom ramen för riktlinjerna för stadsdelsförnyelse samt för projektförslaget b)”Ordna gräsytor, målburar m.m. i Spångadalen” godkänna att 145 000 kr räknas till stadsdelsförnyelse.Arbetsgruppen kommer vid senare tillfälle att föreslå anläggande av konstgräsplan på Spånga IP för ca 5-6 mkr. Svenska fotbollsförbundet kan eventuellt ur sin anläggningsfond bidraga med upp till 1 mkr av kostnaden. Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att arbeta fram förslaget.
Tensta-Hjulsta rent och snyggt; för projektförslaget om föreningsstädning godkänna att 391 000 kr för 2004 räknas till stadsdelsförnyelse.
Kvinnojouren i Tensta; för projektförslaget a) ”Att studera kvinnohistoria” godkänna 180 000 kr för 2004 att räknas till stadsdelsförnyelse samt för projektförslaget b) ”Den moderna mannen i Tensta” avvakta med beslut tills verksamheten på Kvinnojouren har utvärderats senare i år.
Utvärdering av Kvinnocentrum och Kvinnojouren i Tensta; Godkänna att 100 000 kr används till en utvärdering i höst av Kvinnocentrum och Kvinnojouren att räknas till stadsdelsförnyelse.
Internationella kvinnogemenskap; för projektförslaget ”Kvinnors internationells catering” avslå detta p.g.a. att kommunala medel inte kan användas för att stödja enskilt företagande.
Blå Huset; för projektförslaget ”IT-caféet, personal och verksamhetskostnader” godkänna att 380 000 kr räknas till stadsdelsförnyelse. Övriga föreslagna projekt av arbetsgruppen kommer att behandlas efter sommaren.
Reservation mot beslut 4 och 12 anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) samt Markku Sirviö (m) enligt följande;
”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkat
Att bifalla förvaltningens förslag på punkterna 1,2,3,5,6,7,8,9,10,11
Att avslå förvaltningens förslag på punkterna 4 och 12
Att i övrigt anföra
Både ABFs föräldraskola och Blå Husets IT-café är bra verksamheter. Den nuvarande majoriteten i staden har formulerat och beslutat om kriterier för hur pengarna från stadsdelsförnyelsen får användas. Stadsdelens beslut granskas i efterhand och pengarna utbetalas i efterhand. Uppfylles inte kriterierna erhåller stadsdelen ingen ersättning. ABFs föräldraskola är en verksamhet som tidigare under många år bedrivits i stadsdelen i samband med olika typer av satsningar och är således ingen ny aktivitet.
Blå Husets IT-café är en bra verksamhet som redan bedrivs men som med majoritetens kriterier inte ”passar in” eftersom det här handlar om att finansiera löpande verksamhet.
Detta visar på problemen med denna typ av satsningar.
Vad beträffar projektet Tensta-Hjulsta rent och snyggt anser vi det vara ett bra projekt. Vi efterlyser att projektet i fortsättningen utvidgas till att omfatta även gamla Spånga.
Vi vill också erinra om att de medel som tilldelats Spånga-Tensta för stadsdelsförnyelse omfattar hela stadsdelen. Det en viktigt uppgift för nämnden att bevaka att det sker en rimlig fördelning mellan de olika stadsdelsområdena i Spånga-Tensta.”
Särskilt uttalande avgavs av ledamoten Folke Nässla (mp) till vilket även ordföranden Abdo Goriya (s) och ledamöterna Jonas Ljungstedt (v), Eva Andersson-Ney (s), Rune Olofsson, Nils Thulén samt Agneta Åberg (s) anslöt sig enligt följande:
”Vi i miljöpartiet de gröna ser fram emot det kommande beslut som skall tas gällande ytterligare bidrag till Tensta Kvinnojour i området. Då vi anser att kvinnors rätt till skydd är en stor och viktig fråga vill vi se till att det stöd denna verksamhet behöver skall tillgodoses.
Den kommande utredningen gällande både Kvinnojouren och Kvinnocentrum hoppas vi också skall kunna peka på vikten av samarbete mellan de aktiva, engagerade och frivilliga insatser som görs för kvinnor.
Vi känner att det fortfarande är en aning otydligt gällande anställningsförhållande och bidragsgivandet och hoppas att den frågan klargörs för nämnden framöver.”
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-05-26.
(Dnr 008 – 220 / 04, 008 – 238 / 04)
Ansökningar om föreningsbidrag har inkommit från Föreningen Brobyggare mellan svensk och iransk kultur och Somaliska Kultur och Idrottskommitté.
Förvaltningen föreslog nämnden att avslå ansökningarna eftersom anslaget för föreningsbidrag är slut.
Stadsdelsnämnden beslutar avslå ansökningarna från Föreningen Brobyggare mellan svensk och iransk kultur
Stadsdelsförvaltningen beslutar avslå ansökan från Somaliska Kultur och Idrottskommitté.
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-06-03.
(D nr 008 – 257 / 04)
Somaliska Fredsföreningen ansöker om 35 000 kr för att genomföra en endagskonferens om manliga invandrares problematik i Sverige.
Föreningen har erhållit 65 000 kr från integrations-förvaltningen som menar att det räcker för att genomföra konferensen.
Med hänvisning till detta samt att anslaget för förenings-bidrag är förbrukat föreslog förvaltningen nämnden att avslå ansökan.
Ordföranden Abdo Goriya (s) yrkade gemensamt för s+v+mp att tillstyrka ansökan.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag vilket ledamöterna Madeleine Jacobsson (m) och Patrick Simonson (kd) anslöt sig till.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att det fanns majoritet för att tillstyrka ansökan.
1. Somaliska Fredsföreningen beviljas 35 000 kr för att genomföra endagskonferens om invandrarmannens problematik i Sverige.
Reservation mot beslutet till förmån för eget yrkande anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) och ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) samt Markku Sirviö (m).
(D nr 008 – 262 / 04)
Svensk-Grekiska Föreningen i N. Stockholm söker bidrag för informationsinsatser inför EU-valet
Förvaltningen föreslog nämnden att avslå ansökan eftersom den inkom för sent.
1. Stadsdelsnämnden avslår ansökan från Svensk-Grekiska Föreningen i N. Stockholm med hänvisning till att ansökan inkom för sent.
______________________
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-05-27.
(D nr 310 – 149 / 04)
En villaägare har föreslagit att en dag i veckan skulle vara ”vilodag” från buller från gräsklippare, kompostkvarnar mm.
Förvaltningen ansåg att en sådan överenskommelse måste göras inom villaägareföreningarna. för att få avsedd effekt.
1. Stadsdelsnämnden anser att överenskommelse om bullerfri dag måste göras inom villaägareföreningarna för att få avsedd effekt. Medborgarförslaget anses besvarat i och med detta beslut.
________________________
(D nr 305 – 205 / 04)
Medborgare i östra Bromsten klagar på att promenad- och cykelvägar i detta område också används av mopeder och bilar samt bitvis även till bilparkering och föreslår att hinder för olaga trafik och parkering sätts upp.
Förvaltningen svarade att det är gatu- och fastighetskontoret som har ansvaret för investeringar i stadsdelens fysiska miljö och frågan om investeringar av hinder för olaga trafik på parkvägarna förs vidare dit.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på medborgares önskemål i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
Stadsdelsnämnden hemställer hos gatu- och fastighets- kontoret om vidare utredning av medborgarförslaget i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
Särskilt uttalande avgavs av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) och ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) samt Markku Sirviö (m). Ordföranden Abdo Goriya (s) och ledamöterna Jonas Ljungstedt (v), Folke Nässla (mp), Eva Andersson-Ney (s), Rune Olofsson (s), Nils Thulén (s) och Agneta Åberg (s) anslöt sig till detta enligt följande:
”Den olaga trafiken och parkeringen på fältet mellan Bromsten och Rinkeby har länge varit ett stort problem. Det är en uppenbara fara för lekande barn och gående. Medborgare i Spånga-Tensta har uttryckt stor oro och nämnden har tidigare påtalat missförhållandena.
Vi anser att det är på tiden att vår oro tas på allvar och att Gatu- och fastighetsnämnden snarast vidtar nödvändiga åtgärder.”
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-06-02.
(D nr 504 – 290 / 04)
I december 2003 fattade stadsdelsnämnden beslut om planeringen för våra äldreboenden. Förslaget utgick från stadens strävan att öka valfriheten när det gäller boenden till att också innefatta seniorbostäder med hyresrätt.
För Tensta servicehus innebär den nu föreliggande planen för äldreboenden att vid fullt genomförande halveras antalet servicehuslägenheter. Nya seniorlägenheter inrättas i omfattningen 24-36. Dygnetruntboende för arabisktalande skapas med mellan 18-30 och ett dygnetruntboende om 7 platser inrättas. De gemensamma ytorna sägs upp snarast möjligt.
För Fristad servicehus innebär planen att antalet servicehuslägenheter minskas från 153 till 44. Antalet dygnetrunplatser kommer dock att vara intakt. De gemensamma ytorna frånträds senast 2007-10-01.
Förvaltningen framhöll att övergång från servicehus till seniorboende inte innebär att de nuvarande hyresgästerna får flytta. Däremot kommer de eventuella hyresgästerna att få sina bostäder via bostadsförmedlingens seniorboendekö och inte från biståndsbeslut.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd att ärendet återremitteras för att skriftligen inhämta lokala pensionärsrådets synpunkter, för att beskriva konsekvenserna för landstinget och konsekvenserna för boende vid nedläggning av gemensamhetslokalerna och att omvandlingen till seniorbostäder ska styras av efterfrågan samt anförandetext.
Ordföranden Abdo Goriya (s) yrkade för s+v+mp att de anslöt sig till Ann-Katrin Åslunds framlagda återremissyrkande inkl de fyra första textstyckena.
Stadsdelsnämnden återremitterar ärendet med hänvisning till nedanstående.
Att därutöver anföra följande
Innan beslut tas i ärendet anser vi det vara av största vikt att skriftligen inhämta lokala pensionärsrådets synpunkter, vidare bör det finnas en redovisning av antalet tomma servicehuslägenheter i stadsdelen, om det finns någon kö till servicehus samt hur många sökande i stadsdelen som fått avslag på sin ansökan om servicehusboende.
I enlighet med det samarbetsavtal med landstinget som idag behandlats (ärende A 4) bör en konsekvensbeskrivning göras före sådana beslut om förändringar som kan påverka den andra parten. Den ska innehålla en bedömning av effekterna för patient/klient och för respektive organisation. (se punkt 9)
I det återemitterade ärendet bör också redovisas utförligt vilka konsekvenserna blir om nämnden beslutar avveckla gemensamhetslokalerna i servicehusen. Vilka aktiviteter finns där idag och hur ofta? Vilka verksamheter kommer det inte längre att finnas plats för vid ev avveckling?
Omvandlingen av servicehus till seniorbostäder skall styras av äldre stockholmares efterfrågan på boendeformen – inte av stadsdelarnas besparingsbehov. Denna utgångspunkt har varit grundläggande i vårt stöd för förslaget om en omstrukturering av delar av stadens bestånd av äldreboenden.
Särskilt uttalande avgavs av vice ordförande Ann-Katrin Åslund (fp) och ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) samt Markku Sirviö (m) enligt följande:
”En översyn av riktlinjerna för servicehus kan förändra utbudet
Det senaste året har upprepade larmrapporter kommit som tyder på att biståndsbedömningen för en bostad i servicehus blir allt restriktivare. Ledande politiska företrädare från såväl majoriteten som oppositionen har upprepade gånger fört fram behovet av förnyade riktlinjer.
Vi anser därför att en översyn av riktlinjerna för servicehusboende bör genomföras snarast. Slutsatserna får i hög grad betydelse för omfattningen av den planerade servicehusomvandlingen. Skulle det vid en översyn av riktlinjerna och den biståndsbedömning som sker visa sig att betydligt fler än i dag har behov av servicehusboende, riskerar den planerade omvandlingen att bli alltför omfattande. Risken är stor att man utan en ordentlig översyn av servicehusbehovet bygger fast sig i ett allför litet utbud av denna omsorgsform.
Jämför omvandlingsplanerna med lokala prognoser
I Spånga-Tensta väntas andelen äldreomsorgstagare enligt USK öka med omkring tio procent till år 2010, och trots detta föreslås en omvandling av betydligt mer än hälften av stadsdelens servicehuslägenheter.
Innan omvandlingen beslutas krävs en djupare analys av de lokala befolkningsprognoserna i respektive stadsdel, och hur dessa prognoser svarar mot det framtida utbudet av servicehusplatser.
Begreppet ”seniorlägenhet” måste definieras
Vi anser inte att omvandlingen bör påbörjas innan staden fastställt en definition på vad som avses med begreppet seniorlägenhet. Kommer det i en fastighet med seniorbostäder finnas en gemensamhetslokal? Ska det finnas tillgänglighet till någon annan form av service, exempelvis matservering?
En definition är viktig, eftersom många äldre i begreppet seniorlägenhet tolkar in vad de känner till att andra seniorlägenheter (privata eller på annan ort) innebär. Om inga gemenskapslokaler eller annan service kommer ingå i vissa fastigheter, måste detta tydligt framgå. De äldre som söker trygghet i ett seniorboende skall vara väl medvetna om vad deras nya boende innebär.”
_______________________________
(D nr 504 – 291 / 04)
Gruppboendet Linnéan på Elinsborgsbacken 7 är stadsdelens äldsta gruppboende och med tiden mycket nedslitet. Enheten är ekonomiskt ineffektiv pga det låga platsantalet, 6 platser. Pga vattenskada och ombyggnadsbehov har Linnéan successivt fått färre boende. Från 1 juni bor ingen på Linnéan. Lokalen planeras återlämnas till hyresvärden.
Blåklockans dagverksamhet på Elinsborgsbacken 5 har plats för 8 deltagare. Det senaste året har det endast funnits fyra inskrivna. Fler har erbjudits plats men tackat nej för att helt avstå från plats eller vänta på plats i Fristad eller Hedvig. För de fyra inskrivna kommer aktivitet även fortsättningsvis att anordnas men på annat håll. Blåklockans lokal kommer att övergå till Öppen Hemtjänst i Tensta-Hjulsta.
Förvaltningen bedömde att varje enskild persons situation inte försämras på något sätt. De anhöriga har inte haft något att invända mot de förändringar som föreslagits. Personalen har kunnat beredas arbete inom den befintliga verksamheten i Tensta.
Förvaltningen föreslog nämnden att godkänna rapporten.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd att återremittera ärendet samt anförandetext.
Ordföranden Abdo Goriya (s) anmälde att s+v+mp anslöt sig till återremissyrkandet.
1. Stadsdelsnämnden återremitterar ärendet till förvaltningen.
Innan beslut fattas bör nämnden ges en redovisning av hur många i Spånga-Tensta som under de senaste två åren ansökt om plats på dagverksamhet samt hur många av dessa som beviljats plats. Vi önskar vidare en rapport om vilken form av uppsökande verksamhet som bedrivits i stadsdelen under samma tidsperiod och ifall information om dagverksamhet gått ut till äldre och deras anhöriga.
Särskilt uttalande avgavs av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) och ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Gunder (m), Bengt Porseby (fp) samt Markku Sirviö (m) enligt följande:
”Förvaltningen föreslår en nedläggning av Blåklockans dagverksamhet med motiveringen att det inte går att fylla platserna på dagverksamheten. Platserna på dagverksamheterna i vår stadsdel är biståndsbedömda. De som önskar gå på en dagverksamhet måste alltså beviljas en plats av bistånds-handläggare. Den nuvarande majoritetens inställning till äldreomsorgen i staden har lett till att anslagen till äldreomsorgen i praktiken minskats vilket på många håll i staden resulterat i en betydligt restriktivare bistånds-bedömning än tidigare.”
_________________________________
(D nr 305 – 192 / 04)
Inför arbetet med utbudsplan för 2005 har SL skickat ut en inbjudan till remissinstanserna att komma in med synpunkter och förslag som de anser viktiga. SL påpekar vidare, att deras resurser till utökning av trafikutbudet är begränsade, och att de inte kan bedöma vilket utrymme till förändringar som finns. Remissinstansernas synpunkter och förslag bör därför även innehålla förslag om omfördelning av befintliga resurser samt möjliga besparingsområden.
Förvaltningens uppfattningen var att både tillräcklig kunskap och tid saknas för att förvaltningen ska kunna yttra sig om omfördelning och besparingsområden. Det är SL som har kunskaperna om resandeströmmar och hur frekvent olika busslinjer används. Vad förvaltningen kunde hjälpa till med var t.ex. hur många bostäder som planeras och dylikt.
I ärendet tog förvaltningen också upp bl.a. följande:
Många arbetssökande klagar över att det saknas bussför-bindelse mellan Tensta och arbetsförmedlingen på Avestagatan i Lunda.
En omläggning av linje 540 via Spånga Kyrkväg via Tensta centrum till Hjulsta torg har studerats av SL. SL har dock funnit samhällsekonomiska nyttan tveksam men avser studera förslaget ytterligare. Förlängning av 514 till Vällingby från Spånga station har också studerats men medför alltför höga kostnader för att kunna motiveras. Förvaltningen beklagade detta som hade kunnat bli bra lösningar för boende både Sörgården och i Tensta-Hjulsta.
Elektroniska informationstavlor, som visar avgångs- och ankomsttider för bussar och tunnelbana/pendeltåg ska sättas upp vid Spånga station. Det är ett gammalt önskemål från bl.a. lokala pensionärsrådet. Förvaltningen tyckte att det var bra att de sätts upp för det underlättar för resenärerna att kunna se olika anslutningar och tider samlade på samma ställe.
Lokala pensionärsrådet och lokala handikapprådet har framfört önskemål om att SL ska utreda hur tillgängligheten för pendeltåg och tunnelbana kan ökas. Likaså har råden tagit upp avsaknaden av tydliga markeringar i trapphus som skulle underlätta för synskadade. Även bussterminalen kan vara svår-tillgänglig för äldre- och funktionshindrade, varför även denna bör ingå i en utredning om tillgängligheten. Förvalt-ningen ställde sig bakom dessa förslag.
Förvaltningen hade varit i kontakt med ansvarig person för färdtjänsten angående möjlighet till servicelinje/flexbuss och fått information om att medel för taxiresor under hösten kommer att börja omfördelas till service-/flexlinjer för att på så sätt spara pengar. Nya linjer kommer att startas där flest människor kommer i åtnjutande av linjen.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag samt anförandetext.
Ordföranden Abdo Goriya (s) yrkade gemensamt för s+v+mp att de anslöt sig till Ann-Katrin Åslunds framförda yrkande.
Stadsdelsnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens förslag till yttrande över trafikförändringar 2005 och överlämnar det till SL.
Stadsdelsnämnden uppmanar SL att inrätta en bussförbindelse mellan Hjulsta/Tensta och Lunda.
Stadsdelsnämnden anför därutöver
Försämringar genom lägre turtäthet och indragning av busslinjer har genom åren gjort att kollektivtrafiken i första hand genom Bromsten kraftigt försämrats. Förslaget att begränsa turtätheten vid rusningstid är ett svek mot alla dem som då trängs i bussarna.
Buss 118 är under morgonrusningen ofta mer än fullsatt genom Bromsten mot Hallonbergen. En stor del resande bl.a. skolungdom väljer bussen till skolan, antingen Bromstens- skolan eller Ellen Key skolan. Att ta buss 118/119 mot Spånga station för byte till pendeltåg till Stockholms central är en möjlighet, men tågen från Bålsta/Kungsängen är ofta överfulla och extra väntetid på nästa tåg mot Stockholms central blir nödvändig.
Buss 119 genom Bromsten har svårt att hålla tidtabellen och 118 blir därför ett bra komplement.
Buss 118 trafikerar till två tunnelbanelinjer, en stor fördel för de resande, med tanke på överfulla tunnelbane- vagnar i morgonrusningen.
Buss 119 trafikerar endast till Sundbybergs station, där är pendeltågen ofta överfulla och det är omöjligt att komma på.
Buss 118 är dessutom en väl utnyttjad linje för alla ungdomar som har kvällsaktiviteter i Rissne, Hallonbergen eller i Stockholms city.
En begränsning i turtätheten av 118 kan möjligen accepteras i sommarturlistan.
Det är önskvärt att busslinjerna 118 och 119 trafikplaneras så att de bättre kompletterar varandra och ger en bättre spridning i tidtabellen. Det ger en ökad service och bättre valfrihet för de som har möjlighet att nyttja bägge linjerna.
Det saknas idag en bra och direkt kommunikation till Frösundavik, som är en stor arbetsplats. Detta skulle kunna lösas med en förlängning av linje 119, som då skulle få ändhållplats Frösundavik och därmed skapa en bra och direkt förbindelse från Spånga station.
Det är anmärkningsvärt att den servicelinje/flexlinje som en enig stadsdelsnämnd vid ett flertal tillfällen påpekat vikten av ännu inte ens finns på planeringsstadiet. Nämnden måste med kraft fortsätta kräva att linjen införs.
Trots att rubricerade inte längre ingår i SL:s utbudsplan vill vi återigen framhålla hur synnerligen viktig och nödvändig en flexlinje är för Fristads boende och anhöriga. Då Färdtjänsten i höst kommer att omfördela resurser från taxiresor till service/flexlinjer, vill vi ge Förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Färdtjänsten arbeta fram ett förslag som gör att detta mångåriga problem äntligen kan lösas.
_____________________________
(D nr 505 – 175 / 04)
Socialtjänstförvaltningen har utarbetat förslag till nya riktlinjer för medföljare på semesterresor. Socialtjänstnämnden har för sin del avslagit förslaget. Ärendet har därefter skickats på remiss till bl.a. vår stadsdel.
Nuvarande riktlinjer anger att personer med funktionshinder har rätt till medföljare vid semesterresa en vecka varje år. Inga uttalade begränsningar finns för kostnader eller resmål.
De riktlinjer som nu föreslås anger att en funktionshindrad bör ha rätt till medföljare vid semesterresa om någon resa inte gjorts under de närmaste två åren. Riktmärke för kostnaden anges till 18% av basbeloppet (idag 7.100 kr). Inom den kostnaden ska medföljarens resa och logi rymmas.
Förvaltningen ansåg det nya förslaget, med rätt till medföljare vid semesterresa vartannat år, acceptabelt. De funktionshindrade ska kunna leva ett liv så normalt som möjligt och i detta ingår även semesterresor. Under de ekonomiska förhållanden som många andra lever, både ungdomar och familjer, finns inte utrymme för semesterresor varje år.
Förvaltningen ställde sig också bakom förslaget till en kostnadsram för den del som avser resa och uppehälle.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade avslag till förvaltningens förslag samt anförandetext.
Ordföranden Abdo Goriya (s) yrkade gemensamt för s+v+mp att avslå remissyttrande samt text.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att det fanns majoritet för eget yrkande.
1. Stadsdelsnämnden avslår föreliggande remissyttrande.
Vi anser att nuvarande regler ska fortsätta att gälla.
Enl. LSS ska funktionshindrade leva ett så normalt liv som möjligt.
I förvaltningens förslag hänvisar man till att många familjer inte har råd med en semesterresa varje år. Det är riktigt - men det finns också många familjer som har råd med både en och fler resor per år.
Så hur välja vad som är normalt?
Att vara funktionshindrad är inte att leva "normalt".
Det kommer att dröja mycket länge innan vi har organiserat våra samhällen så att det inte finns skillnader mellan s.k. normalfungerande och funktionshindrade medborgare. (Enl. WHO:s miljörelaterade handikappsbegrepp.)
Därför behövs LSS - en rättighetslag som gör det möjligt för många funktionshindrade att leva ett bra liv.
Att finansiera LSS är svårt för många stadsdelar/kommuner - men det är en övergripande fråga för hela samhället och ska inte drabba enskilda brukare och deras möjlighet till meningsfull semester. Ett krav på en meningsfull semester för funktionshindrade är att det finns tid.
Reservation anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) och ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) samt Markku Sirviö (m) enligt följande:
Att avslå förvaltningens förslag till remissyttrande
Att därutöver anföra
Det är synnerligen allvarligt att man föreslår besparingar som kommer att drabba de funktionshindrade i Stockholm hårt. Funktionshindrade måste ges möjlighet att åka på semester och för att det ska vara möjligt att genomföra en semester krävs i vissa fall medföljande. Att begränsa denna möjlighet till vartannat år är fel. Den besparing som förutspås för hela stan är mindre än 1,5 mkr. En skamlig besparing.”
____________________________
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-05-05.
(D nr 004 – 165 / 04)
Kommunstyrelsen har till stadsdelsnämnden i Spånga-Tensta överlämnat en remiss med anledning av en motion om att inrätta fler familjecentralen i staden.
Spånga-Tensta har sedan juni 2001 en familjecentral i samverkan med landstinget bestående av barnmorskemottagning, barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänstens föräldrarådgivare.
Förvaltningens uppfattning var att det bästa sättet att tidigt upptäcka och förebygga problem är att vända sig till hela populationen som mödra- och barnahälsovården gör. Med de tillskott som en öppen förskola och socialtjänstens föräldrarådgivare utgör vidgas möjligheten till helhetssyn och därmed servicen till familjerna. Förutsättningar för att nå mål och syften är att samtliga delar ingår samt att socialtjänstens roll enbart är rådgivande.
Förvaltningen ansåg att inrättandet av fler familjecentraler vore av stort värde för många av stadens barnfamiljer.
1. Stadsdelsnämnden anser att inrättandet av familjecentraler är en unik möjlighet att ge barnfamiljer ett brett samhälleligt stöd.
Remiss från Skol- och kulturroteln/Kommunstyrelsen, Dnr 322-1628/2004
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-06-09.
(D nr 400 – 185 / 04)
Förslag till ny skolplan för Stockholms stad har remitterats till bl.a. stadsdelsnämnderna för yttrande.
I remissvaret framförde förvaltningen bl.a. följande:
Förvaltningen var i allt väsentligt positiv till förslaget till ny skolplan för Stockholms stad. Särskilt ville förvaltningen lyfta fram den helhetssyn på eleven och elevens lärande som genomsyrar förslaget. Att exempelvis stärka varje elevs framtidstro och tro på den egna förmågan ansåg förvaltningen vara en förutsättning för en likvärdig skola.
Förvaltningen välkomnade att planen så starkt fokuserar på området språkutveckling vilket innebär ett stöd för det omfattande arbete som idag bedrivs på språkutvecklingsområdet i vår egen stadsdel.
Avsnitten om elevhälsa samt elev- och föräldrainflytande bidrar till ett helhetstänkande. Det är viktigt att det nya begreppet elevhälsa får en framskjuten plats och sättet på vilket elevinflytandet motiveras, som ”den enskilda elevens rätt att uppnå läroplanens mål” är värdefullt.
De tre strategierna – samverkan, ledarskap och uppföljning/
/utvärdering/utveckling – tyckte förvaltningen väl fyller sin plats i skolplanen. Det som t.ex. sägs om samverkan mellan skola och högskola/universitet resp. näringsliv ansåg förvaltningen vara avgörande såväl för den enskilde elevens framtid som för samhällets utveckling i stort. Inte minst utifrån vår stadsdels perspektiv, med en stor andel elever med utländsk bakgrund, ansåg förvaltningen dessa områden som mycket väsentliga.
Allmänt ansåg förvaltningen att skolplanen i huvudsak var lätt att läsa såväl utifrån dess språk som disposition. Dock kan säkert en del justeringar göras som ytterligare ökar förståelsen och tillgängligheten.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade att avslå förvaltningens förslag och framlade eget förslag till yttrande och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Madeleine Jacobsson (m) framlade eget förslag till yttrande och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Patrick Simonson (kd) framlade ett eget förslag till remissyttrande och yrkade bifall till detta.
Ordföranden Abdo Goriya (s) yrkade för s+v+mp bifall till förvaltningens förslag.
Ordföranden ställde samtliga yrkanden under proposition och fann att det fanns majoritet för förvaltningens förslag.
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på remissen ”Ny skolplan för Stockholms stad”.
Reservation mot beslutet anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund och ledamoten Bengt Porseby (båda fp) enligt följande:
att avslå förvaltningens förslag till beslut
att överlämna följande yttrande till kommunstyrelsen som svar på remissen:
Kunskap är målet
Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Målsättningen är att alla stockholms-elever ska lämna grundskolan med goda kunskaper i svenska, engelska och matematik. Det är inte acceptabelt att var femte elev lämnar grundskolan utan att kunna skriva en samman-hängande text eller läsa en bok.
Skolan måste våga prioritera baskunskaperna i svenska, engelska och matematik. Utan grundläggande kunskaper i dessa ämnen är det omöjligt för en elev att ta till sig övrig under-visning i skolan.
De elever som har svårt att nå skolans kunskapsmål måste få extra stöd, hjälp och tid, t ex ett extra år i grundskolan. Att alla gymnasieelever ska bli högskolebehöriga är ett olyckligt och orimligt mål. I stället bör särskilda yrkes-inriktade program skapas för elever som vill börja arbeta direkt efter gymnasiet. Därutöver bör en modern lärlings-utbildning införas där eleverna tillbringar en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet.
Individualisera undervisningen
Att ge alla elever goda baskunskaper kräver individualisering av undervisningen. Dagens skola bygger på att alla elever läser samma ämnen, i samma takt under lika lång tid. I praktiken har det blivit en övergripande målsättning att alla barn ska gå nio år i grundskolan, inte att alla elever ska lämna grundskolan med goda kunskaper.
Studietiden måste få variera med elevernas förkunskaper, uppnådda resultat och motivationsgrad. Individuellt anpassad studietakt innebär också att de elever som har svårt att nå skolans kunskapsmål får mer tid, till exempel ett extra år i grundskolan. Andra stödåtgärder som bör införas är läxhjälp samt helg- och sommarundervisning. Även stödundervisningen på skoltid bör utvecklas. Några elever behöver särskilda under-visningsgrupper.
Samhället får aldrig se det som ett problem att elever som har möjligheten går snabbare fram för att få ytterligare stimulans och fördjupande arbetsuppgifter. I Stockholm har särskilda profilklasser inrättats för studiemotiverade elever. Gymnasie-elever som under gymnasietiden vill läsa in universitetskurser har i Stockholm getts denna möjlighet.
Under den förra mandatperioden infördes betygsintagning till gymnasieskolan i Stockholms stad. Betygsintagningen har inneburit att innerstadsskolorna inte längre är reserverade för elever som råkar bo i närheten. Betygsintagningen har lett till att fler elever än tidigare kommer in på sina första-handsval, men också till att fler elever med invandrarbakgrund nu ges chansen att läsa vid de mest populära gymnasieskolorna i innerstaden. Betygsintagning är mer rättvist än t ex lotteri eller den så kallade närhetsprincipen och skall därför ligga fast.
Att ställa krav är att bry sig
Skolan måste ställa tydliga kunskapskrav på eleverna. Alla elever kan bli godkända i de viktigaste ämnena om kraven görs tydliga, kontrolleras med utvärderingar, kommuniceras med hemmen och stöttas upp med extra insatser där sådana behövs.
Allt för många elever når inte skolans kunskapsmål. Om en elev inte uppnått kunskapsmålen sänder betyg och skriftliga omdömen en tydlig signal att den berörda eleven behöver extra stöd och hjälp. Både eleven och elevens föräldrar, lärare och rektor behöver dessa signaler tidigare än i slutet av grundskolan. Skriftliga omdömen bör därför ges redan från förskoleklassen; betyg bör ges i fler steg redan från mellanstadiet.
Särskilda stockholmsprov i svenska, engelska och matematik infördes för stadens grundskoleelever under den förra mandatperioden. Proven fungerade som garanter för kunskaps-kravens likhet och utbildningens kvalitet. Socialdemokraternas beslut att avskaffa stockholmsproven måste rivas upp.
Ordning och reda i skolan
Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan. Alla instanser inom skolväsendet, från lärare och föräldrar till ansvariga politiker, måste tydligt visa att mobbning, hot och våld aldrig är acceptabelt. Som skolpolitiker måste vi ge lärare och rektorer de sanktionsmöjligheter som krävs för att möjliggöra en trygg och säker studiemiljö på våra skolor.
De elever som gjort sig skyldiga till grova kränkningar eller våldshandlingar måste som sista åtgärd kunna flyttas från skolan där mobbningsoffret går. Det får under inga omständigheter vara så att eleven som utsätts för mobbningen tvingas byta skola.
Skolk är ett växande problem i många skolor som gör det svårt att bedriva en meningsfull undervisning. Ett sätt att motverka skolk är att skriva in frånvaro i terminsbetygen. I tidigare årskurser ska föräldrarna regelbundet få skriftlig information om sina barns frånvaro, men närvarokravet måste också hävdas i gymnasieskolan. För att få betyg ska eleven ha varit när-varande på lektionerna. Såväl lärare, skolledare som politiker måste ge tydliga signaler om att skolan inte är ett ”öppet hus” där elever kan komma och gå som de vill.
Höj läraryrkets status
Läraren är elevernas viktigaste resurs. Ingen annan faktor är så viktig för skolans kvalitet som en kompetent och välmotiverad lärarkår. Läraryrkets status har dock successivt försämrats och alltför få ungdomar kan i dag tänka sig att bli lärare. För att höja läraryrkets attraktionskraft måste staden vidta åtgärder. Det behövs fler karriärvägar, högre löner, fler utvecklings- och fortbildningsmöjligheter, fler lektorat och en särskild lärarlegitimation.
Stockholms grundskolor måste ges en självständigare ställning. Rektor och lärare ska ha ansvaret för att läroplanens mål nås, kommunen ska ge vissa övergripande riktlinjer och ekonomiska resurser.”
Reservation mot beslutet anmäldes också av ledamöterna Madeleine Jacobsson, Christer Grunder och Markku Sirviö (alla m) enligt följande:
att som svar på remissen anföra följande:
Visst är det välkommet med ett ständigt pågående samtal om skolans mål, resultat och utveckling. Men den nu gällande skolplanen för Stockholms kommunala skolor antogs av kommunfullmäktige så sent som den 19 juni 2000. Arbetet med att förverkliga ambitionerna i denna pågår i staden och resultatet är att stadens skolor fortsatt förbättra måluppfyllelsen. Ändå väljer socialdemokraterna att riva upp och börja om på nytt. Nya planer och policydokument är knappast vad skolan framförallt behöver. Istället bör arbetet med att förverkliga intentionerna i den gällande skolplanen intensifieras.
Dagens skolpolitik är förödande för många elever – otillräck-ligt lärande, kravlöshet och bråk och stök – och är därför oförenlig med det moderna kunskapssamhällets krav. Det behövs en radikal omläggning av politiken.
Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi ser den enskilde eleven. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.
Våra politikers insats är också viktig, men måste förändras. Deras ansvar är det övergripande. Att se till att resurserna finns. Att dessa resurser når de elever som behöver dem bäst. Samt att ge frihet år föräldrar, elever och de professionella i skolan att utifrån vad som är bäst för varje elev nå de mål som politiken formulerat och framöver måste ta ett större ansvar för att följa upp.
Vi är övertygade om att detta är vägen mot en bättre skola. En skola där alla kan bättre: elever, lärare och skolledare. Och där politikerna också blir bättre på att leva upp till medborgarnas rättmätiga krav.
Skolans främsta uppgift ska vara att förmedla kunskaper. Gemensamt för alla skolor ska därför vara:
- att lärandet och kunskapen står i centrum
- att förväntningarna på elevernas prestationer är höga
- att samtliga elever uppnår uppställda kunskapskrav
- att föräldrarnas engagemang tillvaratas samt,
- att det finns goda ledare och inspirerande och kunniga lärare.
Varje skolmiljö måste präglas av lärande, skapande, trygghet, humanistiska värderingar, ordning och reda. Mobbning, droger och andra hot mot elevernas säkerhet och hälsa ska aldrig tolereras.
Men barn är inte lika. För att skapa motivation och för att tillvarata varje elevs fulla potential måste pedagogik och inriktning kunna skilja sig åt mellan olika skolor, oavsett om dessa är privata eller kommunala. Det är också en förut-sättning för lärare och skolans ledare skall kunna ta sitt professionella ansvar. Skolor måste tillåtas vara olika, självständiga och förändringsbenägna.
Resurser måste tilldelas skolor på ett likvärdigt sätt. Likaså måste skolor utvärderas på ett likvärdigt sätt. Pengarna bör följa eleven och skickas direkt till skolan, oavsett huvudman. Resurserna till den enskilda skolan görs därmed helt beroende av föräldrars och barns fria val av skola. Därigenom skapas tydliga incitament till kvalitetsutveckling och goda lärarprestationer.
Föräldrarna har huvudansvaret för att tillsammans med sina barn fritt välja den skola som passar det egna barnet bäst. De enskilda skolorna, dess ledning och lärare, ska själv-ständigt kunna välja pedagogik och hur man väljer att arbeta. I deras ansvar ligger att samtliga elever stimuleras till bästa möjliga studieresultat. I lärarnas ansvar ligger även att ta tillvara föräldrarnas ansvar, unika förutsättningar och engagemang för att de egna barnen ska lyckas. Eleverna har naturligtvis huvudansvaret för sitt eget lärande. Förutsättningen för kloka och genomtänkta val är i sin tur god information om elevers och skolors prestationer.
Politikens roll bör därför renodlas till att ställa tydliga kunskapskrav, att via skatter finansiera skolan, att utvärdera de uppnådda resultaten samt inte minst att säkerställa att elever, föräldrar, lärare och skolledare ges tillgång till information och underlag inför de viktiga beslut och val dessa får makt och ansvar att fatta. Väsentligt är även att politiken radikalt minskar den byråkrati som idag detaljstyr de kommunala skolorna och prioriterar om resurser till undervisning och utvärdering.
Däremot ska politiken inte detaljstyra skolan; inte lägga sig i pedagogik, skolans arbetsformer, lokalval eller IT-användning; inte göra någon skillnad mellan val av juridisk form eller huvudmannaskap, exempelvis huruvida skolan är offentlig eller privat, drivs som aktiebolag, ideell förening eller stiftelse; inte blanda ihop sin roll som uppdragsgivare och sin roll som utförare av utbildning.
Med denna skolpolitik kommer skolorna att konkurrera om föräldrars och elevers förtroende att få ta ansvar för elevernas lärande. Det kommer att stimulera till kvalitets-utveckling och goda lärarprestationer.”
Reservation mot beslutet anmäldes även av Patrick Simonson (kd) enligt följande:
att förvaltningen som svar på remissen lämnar följande yttrande
Vi tycker att det är tråkigt att se att den nya skolplanen ger utrymme för en allmän förslappning för att inte säga flummighet i skolan. Vi anser att skolan bl.a. genom ett tätare samarbete med föräldrarna skall verka för att ge eleverna en stabil grund för framtida studier och yrkesliv. Genom att verka som en inkörsport till vuxenlivet skall skolan förbereda eleverna för de krav och förväntningar som kommer att ställas på dem i såväl arbetsliv som enskild medborgare i samhället. Inställningen till punktlighet, moral och allmänt sunt förnuft är ingenting som kommer av sig självt utan det är en dynamisk process som mår bra av en katalysator i form av tydliga krav och mål. Sedan är det upp till varje skola att tillämpa den pedagogik som bedöms vara bästa verktyg för att nå och gärna överträffa målen. Genom att redan i skolan lära eleverna vad som är acceptabelt i samhälle och arbetsliv och vad som inte är det så kan man om man har tydliga kriterier och mål redan på ett tidigt stadium fånga upp de elever som riskerar att hamna utanför pga att ”ingen bryr sig” och ge dem stöd och resurser så att även de känner att de har en framtid värd att leva och kämpa för.
Förslaget till ny skolplan innehåller flera väsentliga försämringar.
Skolplanen anger inte vilken värdegrund som ska ligga till grund för skolans arbete. I likhet med vad som skrivs om värdegrunden i Läroplanen bör stadens skolplan innehålla en beskrivning om att skolans arbete ska förankras och förmedla en tydlig värdegrund.
Ingen tydlig fokus finns på skolans uppgift att lära ut kunskap. Att eleverna ska ”erbjudas en skola med möjligheter till lärande, kunskap och utveckling.” Kan knappast anses som en tydlig inriktning. Konstateras kan alltså att majoriteten förskingrar det mödosamma arbetet att förstärka skolans kunskaps- och lärandeinriktning. Detta bekräftas också av att skolplanen tar bort föräldrarnas rätt att få skriftliga omdömen och att Stockholmsprovet tas bort.
Skolans ledning måste vara tydlig när det gäller att det ska råda ordning och reda för att skolarbetet ska bli framgångsrikt. Denna insikt syns inte till i skolplanen. Attityden mot skolk är mindre tuff och skolk ska inte längre anges i betyget.
Föräldrarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i skolan är oklar. Även om det arbetet måste utformas lokalt på varje skola så bör åtminstone ett inriktningsmål anges. För att kunna mäta och utvärdera detta arbete behöver det ges stadga genom en tydlig inriktning i skolplanen.”
__________________________
(D nr 011 – 226 / 04)
Ett förslag till e-strategi för Stockholms skolor har remitterats till samtliga stadsdelsnämnder och utbildningsnämnden för yttrande.
E-strategins huvudpunkter är
- Bevaka att IT-relaterade kunskapsmål uppnås
- Basera all utveckling på tydligt beskrivna verksamhetsbehov och förutsättningar samt på användarmedverkan
- Prioritera IT-baserade verktyg, lösningar och kompetensutveckling som stödjer kommunikation
- Kompetensutveckling ska i första hand ske i det dagliga arbetet
- Övergå till rutiner som tar IT-baserade lösningar till hjälp
- Säkerställ tillgång till IT-baserade lösningar där verksamheten utförs
- Tydlig, central samordning för skolornas IT-utveckling
* IT ska inte ses som en isolerad fråga, utan som starkt sammanflätad med verksamheten, dess behov och förutsättningar.
* Stockholms skolportal kan få en strategisk betydelse om stabilitet och funktioner utvecklas. För att få en bred uppslutning krävs att övrig personal (förutom lärare) i skolan samt föräldrar får tillgång till Skolportalen. Det är av yttersta vikt att Skolportalen som plattform blir stabil.
* E-strategi ställer krav på att skolan naturligt infogar IT-kunskaper i sina kursplaner.
* I och med målen i e-strategin blir det viktigt att skolorna tar en aktivare del i utvecklingen för att formulera önskemål ur ett verksamhetsbehov och lokala förutsättningar.
* E-strategin bör integreras med skolans egen strategi för skolutveckling samt med skolans verksamhetsplanering och budget. På det sättet förstärks budskapet att IT inte får ses som en isolerad fråga, utan som starkt sammanflätad med verksamheten.
Förvaltningens uppfattning var att den föreslagna e-strategin i huvudsak uppfyller målsättningen med dokumentet, att ”ange riktning för den utveckling av IT-lösningar som ska ske inom staden och på skolorna. Strategin syftar till att ge stöd till IT-användningen i skolorna.”
Förvaltningens synpunkter avvek inte i något väsentligt från de förslag som framförs i e-strategin utan var kompletteringar, förtydliganden och förstärkningar av styrgruppens förslag.
Ordföranden Abdo Goriya (s) meddelade att s+v+mp anslöt sig till Ann-Katrin Åslunds framlagda yrkande.
Stadsdelsnämnden beslutar att som svar på remissen i huvudsak godkänna förvaltningens svar och överlämna detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen.
E-strategi i Stockholms skolor anger riktlinjer för utvecklingen av IT-lösningar inom staden och i skolorna. I rapporten saknas hur utredningsgruppen tänkt sig att lösa utvecklingen av IT-stödet för de handikappade. Dessutom saknas en kvantifiering (ofta en procentsats) av tillgängligheten på hårdvara och mjukvara.
Handikapphjälpmedel
De handikappades situation är viktig att uppmärksamma då dessa grupper i många fall behöver hjälpmedel för att kunna nyttja datorer. Det finns idag en stor mängd hjälpmedel på marknaden och det borde varit en självklarhet att detta skulle ha ingått som en del i strategiutredningen.
Tillgängligheten
För att strategiplanen skall kunna fullföljas och bli det hjälpmedel som skall utveckla interaktionen mellan skolan och dess parter behövs en strategi också hur man skall hålla igång drift och service på lokala datorer, men också på den gemensamma portal som blir navet i interaktionen. Genom att definiera lägsta möjliga servicegrad kan man lättare definiera behovet av parallella system och behov av personal för drift av systemen. Ofta glöms detta bort och en förhoppning om att datorerna skall lösa många problem i världen kommer snabbt på skam.
Remiss från kommunstyrelsen, rotel IV, Dnr 224-2013/2004
(D nr 405 – 224 / 04)
Kommunstyrelsen har remitterat utbildningsnämndens förslag till strategi för elevhälsa i staden till stadsdelsnämnderna och stadsledningskontoret. Förslaget bygger på uttalanden som gjorts i kommunstyrelsen och utbildningsnämnden, på regeringens proposition ”Hälsa, lärande och trygghet” samt på synpunkter från stadens revisorer i samband med granskningen av skolhälsovård och elevvård. Det är en övergripande strategi för stadens skolor och ger förslag på insatser på kommunal nivå, nämndnivå och lokal nivå.
Förvaltningen ställde sig i huvudsak positiv till det förslag som utbildningsnämnden presenterat och underströk särskilt det som sägs om tidiga insatser, rätten till likvärdig skolgång och elevhälsan som ett ansvar för all personal i skolan. Förvaltningen beklagade att strategin inte omfattar förskolan, vilket medför att behövliga insatser riskerar att inte bli gjorda så tidigt som önskvärt.
Vad gällde de kriterier som ställts upp inom respektive kvalitetsområde, ansåg förvaltningen att de i flera fall är alltför allmänt hållna och förtydligande behövs.
Förvaltningen framhöll vikten av att en gemensam strategi utformas så att de som befinner sig i verksamheten upplever den som stöd och hjälp i arbetet och inte som ett kontroll-instrument som detaljreglerar och begränsar handlingsutrymmet.
Förvaltningen underströk också att en kvalitetssäkring för många av de aktuella verksamheterna är svåra att göra på ett övergripande plan. I de flesta fall ger en mätning nära den direkta verksamheten de mest tillförlitliga och användbara resultaten.
1. Stadsdelsnämnden beslutar att i huvudsak godkänna utbildningsnämndens förslag till elevhälsa i Stockholms stad med de synpunkter som lämnas i detta tjänsteutlåtande.
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-06-08.
(D nr 006 – 237 / 04)
Stockholms Näringslivskontor AB har utarbetat ett förslag till nytt näringspolitiskt program som sänts till bl.a. stadsdelsnämnden för yttrande. Målet för stadens näringspolitik är att Stockholm ska utvecklas till Norra Europas ledande tillväxtregion. För att kunna uppnå målet måste Stockholm kunna erbjuda goda förutsättningar för att driva och utveckla företag, lokalisera företag och starta företag.
I Spånga-Tensta har ett aktivt lokalt näringslivs- och arbetsmarknadsarbete bedrivits sedan våren 1999. Verksamheten är koncentrerad till Lunda Nova näringslivscenter som i samarbete med stadsdelsförvaltning, arbetsförmedling och det lokala näringslivet har som främsta uppgift att verka för att stadsdelens näringsliv utvecklas, nya företag etableras och att sysselsättningen därigenom ökar. Centret har blivit en naturlig mötesplats där lokala företagare kan mötas och där arbetssökande naturligt kan få kontakt med arbetsgivare. En särskild satsning på eget företagande och entreprenörskap i skolan börjar nu ge positiva resultat. En viktig framgångs-faktor är den lokala förankringen och de nätverk av lokala politiker, tjänstemän och företrädare för näringslivet som därmed utvecklats och fördjupats.
Förvaltningens övertygelse var att kunskapen om de lokala förhållandena, närheten till näringslivets representanter och tillgång till lokala nätverk är av stor vikt för att tillhandahålla snabb och god service till nya och befintliga företag. Stadens näringspolitik bör därför utgå från de lokala förutsättningar som stadsdelarna med dess företagsområden uppvisar. Det lokala perspektivet bör även genomsyra stadens övergripande marknadsföring.
Ansvaret för att genomföra stadens näringspolitiska uppdrag bör tydliggöras så att nämnder och bolag får kunskap om hur de operativa strategierna ska förverkligas samt hur detta lokalt ska finansieras. Uppdraget bör även precisera en minsta servicenivå och kvalitetssäkring.
För att förstärka Stockholmsregionens attraktionskraft som mötesplats för kreativa entreprenörer och som stad som främjar ungdomars företagsamhet bör stadens näringslivsprogram även inkludera en strategi för detta. Innovation Stockholm, med sitt nätverk av experter, är en unik tillgång för Stockholms-regionen för den som behöver råd och visst finansiellt stöd inför en företagsstart.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) med instämmande av ledamöterna Madeleine Jacobsson (m) och Patrick Simonson (kd) bifall till den borgerliga reservationen i näringslivsbolaget.
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på remiss om nytt näringspolitiskt program för Stockholms stad 2004 – 2006.
Reservation mot beslutet med hänvisning till eget yrkande anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) och ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) samt Markku Sirviö (m).
(D nr 011 – 426 / 03)
Datainspektionen har i skrivelse till stadsdelsnämnden begärt svar på ett antal frågor med anledning av att skolor i stadsdelen använder fingeravtryck för identifikationsändamål. Stadsdelen har nu fattat beslut i frågan.
Datainspektionen beslöt 2004-05-05 att nya samtycken inhämtas från vårdnadshavarna samt att informationen kompletteras på det sätt som datainspektionen angivit.
Förvaltningen har nu utarbetat en ny blankett för samtycke och information som enligt förvaltningens uppfattning uppfyller de krav som ställs enligt PuL. I samband med den nya höstterminen kommer den nya blanketten att användas.
Ledamoten Bengt Porseby (fp) framlade ett förslag till förtydligande av vad som avsågs med ”konto” (filstrukturer, arbetsfiler, bildmaterial mm) på blanketten och yrkade bifall till detta.
Övriga i nämnden anslöt sig till detta.
1. Stadsdelsnämnden beslutar att som svar på skrivelsen överlämna detta utlåtande med begreppet ”konto” förtydligat på blanketten i enlighet med förslaget.
Varje månad redovisar förvaltningen budgetläget i form av en kortfattad rapport. Detta är månadsrapporten för maj. Den innehåller en redovisning av bokförda kostnader och intäkter samt prognoser för året, både avdelningsvis och per resultatenhet.
Budgetläget inom verksamhetsanslaget (anslag 1) bedömde förvaltningen vara i balans. Resultatenheterna beräknades till största delen disponera sina överskott från 2003. Buffertar är avsatta om sammanlagt 15,6 mkr, (av dessa har stadsdelsnämnden beslutat om 2,4 mkr till föreningsstöd och konsthall), för att parera verksamhetsområden där kostnaderna befaras bli höga. Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att ligga högt. Prognosen pekar mot ett underskott om 25 mkr.
Förvaltningen föreslog nämnden att godkänna månadsrapporten.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på ytterligare åtgärder för att minska arbetslösheten.
Ledamöterna Madeleine Jacobsson (m) och Patrick Simonson (kd) anslöt sig till Ann-Katrin Åslunds yrkande.
Ordföranden Abdo Goriya (s) m.fl. yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att det fanns majoritet för förvaltningens förslag.
1. Föreliggande månadsrapport godkänns.
Reservation mot beslutet till förmån för eget förslag anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) och Markku Sirviö (m).
Förelåg tjänsteutlåtande 2004–05-11.
(D nr 102 – 292 / 04)
Enheterna inom avdelningen har lämnat in sina verksamhets-berättelser där de beskriver verksamheten under föregående år. Verksamheterna har inom ramen för budget i stort kunnat uppfylla sina åtaganden. Förvaltningens uppfattning var att enheterna totalt svarar för en verksamhet med god kvalitet i förhållande till givna resurser.
1. Stadsdelsnämnden godkänner enheternas verksamhets- berättelser.
______________________________
Anmäldes Länsstyrelsens i Stockholms län beslut 2004-05-26 gällande Anmärkningar mot Bromstensgården.
(D nr 501 – 154 / 03)
Till Länsstyrelsen hade framförts klagomål på akut- och utredningshemmet Bromstensgården.
Länsstyrelsen ansåg att Bromstensgården behöver utvärdera och utveckla sina metoder för uppföljning och utvärdering av vården. Förutom nämnda påpekande har Länsstyrelsen inte funnit skäl att rikta kritik mot Bromstensgården.
1. Anmälan läggs till handlingarna.
_________________
Anmäldes protokoll från lokala handikapprådets sammanträde 2004-05-14.
Särskilt uttalande avgavs av ordföranden Abdo Goriya (s) och ledamöterna Jonas Ljungstedt (v), Folke Nässla (mp), Eva Andersson-Ney (s), Rune Olofsson (s), Nils Thulén (s) samt Agneta Åberg (s) enligt följande:
”Vi vill uppmana Lokala Handikapprådet att också inbjuda representanter från funktionshindrade/utvecklingsstörda att delta i utformningen av tillgänglighetsguiden eftersom den gruppens besvär med att orientera sig i samhället kan se mycket annorlunda ut än för fysiskt funktionshindrade.
En referensgrupp med deltagare från t.ex. Fridagruppen kan säkert lämna värdefulla synpunkter.”
Anmäldes protokoll från lokala pensionärsrådets sammanträde 2004-05-26.
Anmäldes rubricerade förteckning 2004-06-03.
____________________
(D nr 303 – 273 / 04)
För att möta den ökade efterfrågan på förskoleplatser i det nya bostadsområdet i Solhem omdisponeras ett närbeläget fritidshem på Slånbacken 8 till en förskola med 15 platser till hösten 2004. Fritidshemsbarnen har beretts plats på andra fritidshem som tillhör Solhemsskolan.
Vidare sker ombyggnad för verksamhetsanpassning av ett f.d. fritidshem på Sundbyvägen 86 till förskola under sommaren. Förskoleverksamhet har bedrivits i lokalerna en längre tid men utan att ha anpassats till ändamålsenlig förskoleverksamhet.
Stadsdelsnämnden godkänner föreliggande förslag i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
Stadsdelsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomi-utskott om stimulansbidrag för särkostnader och start-kostnader för anpassning till förskola vid Slånbacken 8 med 0,8 mnkr samt för särkostnader med 0,6 mnkr för anpassning till förskola vid Sundbyvägen 86.
Beslutet justeras omedelbart.
(D nr 303 – 272 / 04)
Den planerade permanenta förskolan i kv Minken är försenad. Den beräknas nu vara färdigställd i slutet av 2005. Till denna förskola planerades också att 10 förskolebarn från Egnahemsvägen 26 skulle flytta in. Villan uppfyller inte kraven på bl.a. ventilation.
Stadsdelsförvaltningen önskar nu behålla den nya paviljong-avdelningen som ställts upp på Johannelundsvägen 13 i samband med en vattenskada och flytta över verksamheten från villan på Egnahemsvägen dit. Ytterligare 5 barn från förskolekön kan då också få plats.
Stadsdelsnämnden ansöker om stimulansbidrag för sär- produktionskostnaderna för den nya förskolepaviljongen med 0,3 mnkr hos kommunstyrelsens ekonomiutskott.
Anmäldes
a) Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut 2004-05-26 gällande Nedskräpad tomt, xxxxxxxxxxxxxxxxx i Flysta;
Miljöförvaltningen avslutar ärendet.
(D nr 310 – 255 / 03)
b) Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut 2004-05-27 gällande Nedskräpad tomt, xxxxxxxxxxxxxxxxx i Solhem;
(D nr 310 – 194 / 03)
c) Svar från Gatu- och fastighetskontoret 2004-05-19 gällande Infartsparkeringar vid Spånga Centrum;
Gatu- och fastighetskontoret(gfk) svarar att de föreslagna ytorna är planerade för boende och besökare till tennishallen. Dock pågår planering av eventuell om- och utbyggnad i Spånga Centrum. Möjligheterna till infartsparkering skall undersökas i samband med det projektet.
(D nr 305 – 293 / 04)
Gällande punkten c) yrkade vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) gemensamt för fp+m+kd att uppdra åt förvaltningen att snarast ta förnyad kontakt med gfk för att få fram alternativa placeringar av infartsparkeringar i anslutning till Spånga Station samt text.
Ordföranden Abdo Goriya (s) anmälde att s+v+mp anslöt sig till Ann-Katrin Åslunds yrkande.
1. Stadsdelsnämnden lägger besluten a) och b) från Miljö- och hälsoskyddsnämnden till handlingarna.
2. Stadsdelsnämnden uppdrar till stadsdelsförvaltningen att snarast ta förnyad kontakt med GFK för att få fram alternativa placeringar av infartsparkeringar i anslutning till Spånga Station.
Spånga Centrum är en av de större trafikknutpunkterna i Stockholm. För att möjliggöra för de boende i Spånga att i så stor utsträckning som möjligt använda sig av allmänna kommunikationer, måste det finnas tillräckligt med infartsparkeringar. Om man dessutom fullföljer förslaget om trängselavgifter, är det absolut nödvändigt med en utökning av antalet platser för infartsparkering.
Med hänsyn taget till ovanstående anser vi Gatu- och fastighetskontorets skrivning om ”att man vid en eventuell om- och tillbyggnad i Spånga skall undersöka möjligheterna ...” som svar på rubricerade medborgarförslag är synnerligen vag och till intet förpliktigande. Vi vill därför ge förvaltningen i uppdrag att med beaktande av ovanstående ta en ny kontakt med GFK med uppmaningen att snarast undersöka var en ny infartsparkering i Spånga kan placeras.
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-06-07.
(D nr 002 – 293 / 04)
Enligt den nuvarande delegationsordningen är det sociala delegationen som ska besluta i alla ärenden gällande rekreationsresor.
Förvaltningen föreslog nu att rekreationsresor inom Norden delegeras till stadsdelsdirektören med rätt att vidaredelegera till annan tjänsteman.
1. Stadsdelsnämnden uppdrar till stadsdelsdirektören enligt 6 kap 33 § kommunallagen att på stadsdelsnämndens vägnar besluta i ärenden rörande ekonomiskt bistånd till rekreationsresor inom Norden.
2. Stadsdelsnämnden överlåter enligt 6 kap 37 § kommunallagen åt stadsdelsdirektören att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att besluta istället.
Anmäldes förteckning över nämndledamöters deltagande i konferenser mm under tiden 11 januari – 4 maj 2004.
(D nr 002 – 294 / 04)
Ordföranden Abdo Goriya (s) tog upp en fråga som aktualiserats av allmänheten under den öppna delen av sammanträdet. Frågan gällde en planerad utvidgning av verksamheten vid återvinningsstationen Kuusakoski Sverige AB utefter järnvägen i närheten av Spånga centrum.
1. Stadsdelsnämnden beslöt att uppdra till förvaltningen att upprätta en skrivelse till länsstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt stadsbyggnadsnämnden och framföra nämndens uppfattning. Skrivelsen ska undertecknas av stadsdelsnämndens ordförande och vice ordförande.
I pärm på bordet anmäldes inkomna protokoll, skrivelser mm
(Bilaga § 224)