Din position: Hem > Stockholms stad > Spånga-Tensta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-12-16
Sammanträdet inleds med sång av elever från Hjulstaskolan. Därefter går stadsdelsdirektöre Läs mer...n igenom de ärenden som ska behandlas vid dagens sammanträde och allmänheten har möjlighet att ställa frågor. Tidigast kl 18.30 börjar det formella sammanträdet.
Närvarande ledamöterAbdo Goriya (s) ordfAnn-Katrin Åslund (fp) vice ordfEva Andersson-Ney (s)Christer Grunder (m)Madeleine Jacobsson (m)Jonas Ljungstedt (v)Folke Nässla (mp)Rune Olofsson (s)Bengt Porseby (fp)Patrick Simonson (kd)Markku Sirviö (m)Nils Thulén (s)Agneta Åberg (s)
Närvarande ersättareAlma Adan (m)Björn Begner (m)Jan Håkansson (fp)Svante Kindberg (fp)Erik Lindberg (s)Ghalia Malki (s)Ole-Jörgen Persson (m) tom § 357Teghlatflasser Sauma (s)Ornina Younan (s)
Anmält förhinderUno Gustin (kd), Anastasia Georgiadou (s)
I tjänsten närvarandeStadsdelsdirektör Jack Kindberg, avdelningscheferna Gunnel Dahlin, Ante Hemphälä, Christina Jerlin, Mats Carinder, Christer Ståhl, Cathrine Önnestam och Gabriel Marawgeh samt nämndsekreteraren Isa Bremark.
Under §§ 353 - 379 vid sammanträdet hade allmänheten rätt att närvara. Ett 15-tal personer var närvarande vid sammanträdet som inleddes med sång av elever från Hjulstaskolan. Därefter gick stadsdelsdirektören igenom de ärenden som skulle behandlas vid dagens sammanträde följt av allmänhetens frågestund. Det formella sammanträdet inleddes kl 19.15
Utsågs att justera: Nils Thulén, Ann-Katrin Åslund,
Justeringens tid och plats: Tenstagången 55, 2004-12-23
Paragrafer: 353 - 385
Stadsdelsnämnden beslöt vidare att protokollet skulle justeras 2004-12-23.
Anmäldes, att stadsdelsnämndens protokoll 12/2004 från 2004-11-25 blivit justerat 2004-12-02.
_______________________
Anmäldes inkommet medborgarförslag om att bygga handikapptoalett i Tensta centrum.
(D nr 304 – 508 / 04)
BESLUT
1. Medborgarförslaget överlämnas till förvaltningen för beredning.
_____________________
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-11-25 Förslag till verksamhetsplan och budget 2005 del 1, dnr 102-466/04, samt tjänsteutlåtande 2004-11-25 Förslag till verksamhetsplan och budget 2005 del 2, dnr 102-467/04.
ÄRENDET
I Spånga-Tensta stadsdelsområde bor ca 34 500 invånare. Hälften av dessa bor i hyreshus i Tensta och den andra hälften bor huvudsakligen i radhus och villor i gamla Spånga. Det är en ung stadsdel, en tredjedel av befolkningen är under 20 år. Många av invånarna har ett annat etniskt ursprung än det svenska. De många barnen och de unga sätter sin prägel på en stor del av stadsdelnämndens verksamhet.
I budgeten för 2005 läggs resurser på bl.a. följande:
Förskola
Förskolans prioriterade områden är språk, kommunikation och kultur. Arbetet med att öka vuxentätheten i stadsdelens förskolor fortsätter.
Grundskola
Ett stort antal elever i Tensta har gått ut grundskolan utan att ha uppnått ”godkänt” i ett eller flera av ämnena engelska, svenska och matematik. Nästan samtliga har annat modersmål än svenska och har endast fullgjort en del av sin skoltid i den svenska grundskolan. Med stadens förändrade sätt att fördela resurser mellan stadsdelarna ökar möjligheterna för stadsdelen att nå förbättrade resultat.
Arbetet med elevers läsutveckling, i alla ämnen, måste även i fortsättningen prioriteras och förbättras.
Omsorg om äldre och funktionshindrade
Alla äldre och funktionshindrade ska kunna känna sig trygga och få den omsorg de behöver utifrån sina individuella behov oavsett hur man bor. Stödet till anhöriga ska utvecklas. Arbetet med att effektivisera kommer att pågå även under kommande år.
Omsorg om de mest utsatta
Tidiga insatser ska eftersträvas för att förebygga omfattande vårdbehov. Misshandlade kvinnors och deras barns behov ska uppmärksammas. Insatser för unga i riskzonen ska utvecklas. För personer med försörjningsstöd utvecklas arbetslinjen vidare.
Kompetensförsörjning
Stadsdelsnämnden arbetar med kompetensförsörjning i två riktningar, nämligen för att utveckla kompetensen och för att trygga bemanningen.
Förvaltningen föreslog nämnden att godkänna verksamhetsplanen del 1 och 2 och överlämna del 1 till kommunstyrelsen för kännedom, att fastställa resultatenheter och fördelning av budget, att godkänna att omslutningsförändringar inom anslag 1 får göras med +81,8 Mkr och inom anslag 2 med –1,0 Mkr, att begära 0,8 Mkr för rörliga team, att fastställa externpriser samt att dra in tre befattningar som arbetsledare inom äldreomsorgen.
YRKANDEN
Ordföranden Abdo Goriya (s) yrkade gemensamt för s+v+mp bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade avslag till förvaltningens förslag och framlade förslag till beslut från fp.
Ledamoten Madeleine Jacobsson (m) yrkade avslag till förvaltningens förslag och framlade förslag till beslut från m.
Ledamoten Patrick Simonson (kd) yrkade att inte godkänna förvaltningens förslag och framlade förslag till beslut från kd.
BESLUTSGÅNG
Ordföranden ställde samtliga yrkanden under proposition och fann att det fanns majoritet för eget yrkande.
Föreliggande förslag till verksamhetsplan och budget för 2005, del 1 och 2 godkänns och del 1 överlämnas till kommunstyrelsen för kännedom.
Förslag till resultatenheter och fördelning av budget fastställs.
Omslutningsförändringar inom anslag 1 får göras med +81,8 Mkr och inom anslag 2 med –1,0 Mkr.
För rörliga team begärs 0,8 Mkr.
Externpriser fastställs enligt bilaga 6.
Tre befattningar som arbetsledare dras in inom äldreomsorgen.
Reservation mot beslutet anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund och ledamoten Bengt Porseby (båda fp) enligt följande:
”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkat
1 Att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2005
1 Att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till Verksamhetsplan för 2005 som bygger på de ramar som folkpartiet föreslagit i stadens budget.
2 Att verka för att stadsövergripande pengsystem snarast införs inom förskola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade
3 Att arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ.
4 Att i budget för år 2005 ska hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola gå direkt ut till de enskilda förskolorna och skolorna, och inte användas till andra verksamheter i stadsdelen.
5 Att det nya tilläggsbeloppet för elever i behov av särskilt stöd redovisas i särskild ordning
6 Att informera alla föräldrar med barn i grundskolan om rätten till skriftliga omdömen.
7 Att återremittera förslag om att tre arbetsledare dras in inom äldreomsorgen
8 Att uppdra åt förvaltningen att redovisa på vilket sätt man avser att använda begreppet restriktivare bistånds-bedömning samt vilka konsekvenser detta får för vårdtagarna
9 Att stadsdelen ska börja arbeta enligt Skärholmsmodellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta, annars beviljas inte socialbidrag
10 Att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar och att en jourtelefon inrättas dit allmänheten kan inrapportera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning
11 Att verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågpris-butiker.
12 Att införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom ett dygn, eller på sin höjd två. Efter en månad ska en uppföljning ske.
14 Att uppdra åt stadsdelsförvaltningen att tillsammans med renhållningsförvaltningen ta fram en plan för hur hanteringen av gamla tidningar ska ske från 2005 för att undvika nedskräpning och se till att återvinningen av tidningspapper fungerar lika bra som tidigare
1 Att utöka projektet föreningsstädning att gälla även i ”Gamla Spånga”
2 Att genomföra en inventering av skolvägarna i stadsdelen och återkomma med en rapport om huruvida det finns trafikfarliga vägar som behöver åtgärdas
17 Att därutöver anföra följande
Efter flera år av lågkonjunktur ökar äntligen tillväxttakten
i svensk ekonomi. Men Stockholm har förlorat sin roll som tillväxtmotor, och trots att tillväxten ökar i landet så ökar arbetslösheten i Stockholm. I den socialdemokratiskt ledda majoritetens budget sker den i särklass största satsningen 2005 på ökade socialbidrag. Bristen på skattebetalare gör att viktiga verksamheter som skola och äldreomsorg utsätts för allt hårdare besparingar.
Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd förståelse för näringslivets villkor. Till detta hör naturligtvis att inte höja skatter och avgifter, men också att verka för en god offentlig service med bra förskolor och skolor, äldreomsorg som fungerar och ett rikt kulturliv.
Folkpartiet vill prioritera kärnverksamheten i stadsdelarna. Pengarna skall gå till en bra skola och omsorg, inte till ökad administration och dyra projekt som inte efterfrågats av medborgarna. En viktig del av denna prioritering handlar om att öronmärka de resurser som skall gå till kärnverksam-heter. Satsningar på förskolan skall inte kunna användas till att administrera helt andra verksamheter.
Stadsdelarna skall ge medborgarna en grundläggande service – inte göra dem till fångar i den egna verksamheten. I dag finns allt för många exempel inom äldreomsorg och social omsorg på hur människor nekas service utanför den egna stadsdelen. Med fler pengsystem ökar valfriheten för den enskilde och förutsättningarna för en förbättrad kvalitet i verksamheterna.
Ge makten åt medborgarna
Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Fler människor fick möjlighet att träffa de avgörande valen i livet, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. Genom möjligheten att ombilda hyresfastigheter till bostadsrätter fick många människor möjligheten att ta makten över sina liv. Ett kraftigt minskat socialbidrags-beroende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid.
Under vänstermajoritetens två år vid makten har detta arbete avstannat helt. Genom en systematisk återkommunalisering och utsvältning av privata alternativ har mångfald vänts till enfald. Valfrihetsreformerna är stoppade och de enskilda alternativ som finns i staden inom exempelvis skola och omsorg får sämre villkor. Människor som känner makt i sin vardag är betydligt mer benägna att också ta ett politiskt ansvar. Därför vill folkpartiet att nämnden arbetar för att öka människors reella makt över vardagen genom att öka valfriheten.
Folkpartiets budgetförslag innebär en kraftig förändring av stadens politiska organisation. Vi vill att stockholmarna ska få så stort inflytande som möjligt över de viktiga besluten i livet. Över barnens utbildning, över det egna behovet av vård och omsorg, och över sin egen eller sina föräldrars äldreomsorg. Därför vill vi flytta makt från stadsdels-nämnderna till individen genom olika former av pengsystem.
Med pengsystem i stället för politisk styrning lyfts en stor del av stadsdelsnämndernas nuvarande uppgifter över till de enskilda medborgarna. Men det betyder inte att behovet av lokala nämnder i Stockholm upphör. I ett antal viktiga frågor är behovet av en lokal beslutsnivå stort. Därför vill vi införa områdesnämnder med ansvar för socialtjänst och biståndsbeslut, viss fysisk verksamhet som trafiksäkerhet och belysning, lokal kultur- och föreningsverksamhet och verksamhet för barn och ungdomar.
En politik för tillväxt
Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Alltför många är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.
Under 2003 och 2004 har minskningen av antalet socialbidrags-beroende avstannat helt. Nu ökar bidragsberoendet, och majoriteten har gett upp målet om en halvering av social-bidragsberoende mellan 1999 och 2004. Denna uppgivenhet slår hårt mot alla de människor som i dag tvingas leva på bidrag i stället för att gå till jobbet, och belastar också stads-delens ekonomi. Arbetet med att hjälpa fler människor att gå från bidrag till jobb måste bli en central uppgift för stadsdelen.
Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst som inte framförallt är jobbinriktad, bidrar till att förvärra utanförskapet. Stockholmare som kan arbeta, ska arbeta. En person som söker socialbidrag på grund av arbetslöshet ska börja arbeta igen inom fem dagar. Om personen inte hittar ett eget arbete eller inte kan matchas ihop med ett ledigt jobb, ska hon eller han tilldelas arbetsuppgifter i staden, exempelvis inom parkskötsel. Den som tackar nej till ett sådant jobb ska inte beviljas socialbidrag.
Idiotstopp för avknoppning, återkommunalisering av entrepre-nader och systematisk utsvältning av privata alternativ håller sakta men säkert på att utradera den marknad för småföretag inom välfärdssektorn som byggdes upp under den förra mandatperioden. Detta är mycket allvarligt. Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som i dag håller på att kvävas i sin linda.
Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och privata alternativ.
Folkpartiet menar också att stadsdelen måste ha en tillväxt-inriktad attityd i sin egenskap av remissinstans och påtryckare i stadsövergripande frågor kring byggande och företagande. Stadsdelen ska verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker.
En del av pengarna som anslås till förskolan används ofta till annan verksamhet. I år måste hela den schablonökning som stadsdelen erhållit för förskola gå direkt ut till de enskilda förskolorna, och inte användas till andra verksamheter. Stadsdelen bör verka för att en förskolepeng snarast införs för hela staden. Med en förskolepeng skulle förskolans resurser öronmärkas till förskoleverksamhet, och gå direkt till förskolorna.
Föräldrars val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. Etableringsfrihet för enskilda alternativ i kombination med likvärdiga villkor är en förutsättning för valfrihet. Det idiotstopp mot avknoppning som införts i staden innebär att kvaliteten inom förskolan blir lidande och lik-riktningen ökar. I Spånga-Tensta pågår planering och projektering av nya förskolor. Dessa förskolor bör i så stor utsträckning som möjligt drivas av fristående anordnare för att öka valfriheten i stadsdelen.
Andelen förskollärare är fortfarande alltför låg i många av stadsdelens förskolor. Stadsdelsförvaltningen arbetar aktivt på olika sätt för att motverka detta. Det är viktigt att ytterligare åtgärder vidtas för att förbättra läget.
Svensk skolpolitik är i en djup kris. I den största granskningen av utbildningsresultaten i svensk skola någonsin konstaterar Skolverket att elevernas kunskaperna i nästan alla viktiga ämnen har försämrats. Under de tio åren med socialdemokratiska skolministrar har resultaten blivit sämre i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap. Också kunskaperna i samhällskunskap uppvisar stora brister.
Skolverket bekräftar vår bild att det har funnits ett fundamentalt feltänkande i svensk skolpolitik. Kunskapsmålen har nedprioriterats till förmån för synen att det viktigaste är att eleverna lär sig söka kunskap. Samtidigt har läraryrket nedvärderats kraftigt. Bara sex av tio lärare har i dag både lärarutbildning och utbildning i det ämne de undervisar i. Andelen obehöriga lärare har mer än fördubblats sedan 1996. Fler vuxna i skolan har i praktiken inneburit mer personal utan pedagogisk utbildning. I dag är en av fyra elever som lämnar grundskolan underkända i ett eller fler ämnen. Man kan ha hur många datorer och nya pedagogiska metoder som helst, men utan utbildade lärare fungerar inte skolan.
För att tidigt kunna stödja elever med svårigheter måste lärarna tillåtas utvärdera elevernas kunskaper tidigare än i dag. Betygen ger en tydlig signal om hur det går i skolan för en elev. Det krävs därför betyg redan från mellanstadiet. Tidigare nationella prov, i fler ämnen, visar också tydligt vilka elever som inte når målen. Eleverna som inte lärt sig läsa i årskurs tre måste dessutom få extra tid. Ett extra år på lågstadiet är bättre för dessa barn, än en misslyckad skolgång som slutar på IV-programmet.
Genom att redan i de första skolåren mäta elevernas kunskaper kan extra stöd och hjälp sättas in tidigt. Tyvärr har socialdemokraterna valt att avskaffa de verktyg som har visat sig fungera, t ex stockholmsproven i svenska. Grund- och förskolan måste lyftas ut ur stadsdelsnämndernas ansvars-område. När stadens skolverksamhet överförts från stads-delsnämnderna till utbildningsnämnden ska en större del av skolornas resurser fördelas genom pengsystem.
Den särskilda flyktingskolschablonen ska omvandlas till en flyktingskolpeng, språkschablonerna ska öronmärkas till skolorna och fördelas efter generella kriterier. I förskolan ska ett pengsystem, motsvarande det systemet som i dag gäller för fristående förskolor, införas. Utbildningsnämnden ska därutöver fördela medel för lokaler motsvarande dagens lokalschablon och stödresurser mellan skolor efter samma kriterier som gäller för det nuvarande stödet till barn i behov av särskilt stöd.
Särskolan
Vid nyår införs nivågrupperade schabloner för särskoleelever i grundskolan. Vi varnade redan tidigt för att ersättnings-nivåerna inte skulle bli rättvisa på grund av svårigheter att klassificera särskolebarn i grupper på detta sätt. Dessa barns individuella behov är mycket varierande. Det visar sig nu att våra farhågor har besannats.
Övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten för att genomföra nya kraftiga nedskärningar på särskolan. När särskolan överförs till stadsdelsnämnderna i samband med att det nya systemet införs kommer de elever som har störst behov i svensk skola slåss om pengar med fullt friska barn. Helt i onödan ställs grupper mot grupper. Välfungerande särskolor kommer att slås sönder och med största sannolikhet kommer många särskolebarn tvingas byta skola.
Äldreomsorg
För andra året i rad lägger majoriteten en budget som innebär kraftiga besparingar på äldreomsorgen. Personer med behov av äldreomsorg är de stora förlorarna i socialdemokraterna, vänsterns och miljöpartiets budget.
För äldreomsorgen i Spånga-Tensta innebär detta att hårdare biståndsbedömning kommer att ske samt att livskvaliteten i det dagliga livet minskar då det saknas utrymme för satsningar på utevistelse och aktiviteter. Detta i ett läge när stadens äldreomsorgsinspektörer och länsstyrelsens inspektörer samfällt vittnar om att det största missförhållandet inom äldreomsorgen är tristessen, händelselösheten och ensamheten.
Biståndsbedömningen i Spånga-Tensta får inte frångå stadens riktlinjer trots dålig ekonomi. Vi anser det därför nödvändigt med en tydlig redovisning av hur begreppet restriktivare biståndsbedömning används samt vilka konsekvenser detta får för den äldre vårdtagaren.
Förvaltningen föreslår att tre befattningar som arbetsledare dras in inom äldreomsorgen.
Vi anser att förslaget till beslut bör återemitteras för att tydliggöra på ett bättre sätt vilka konsekvenser det blir. Hur många personer kommer varje chef inom stadsdelens äldreomsorg vara arbetsledare för?
Folkpartiets budget innebär en kraftig förstärkning av äldreomsorgens budget och en höjning av hemtjänstpengen med två procent. Vi föreslår ökat stöd till anhöriga och bättre omsorg om dementa. Vi vill fortsätta förändringsarbetet i äldreomsorgen och införa full valfrihet med pengsystem även när det gäller äldreboenden.
Stadsdelsarresten i äldreomsorgen måste upphöra omedelbart. I väntan på att ett pengsystem införs för äldreboenden, ska människor ges full frihet att välja mellan kommunala och enskilda alternativ i hela Stockholm. Stadens äldreboenden ska betraktas som en gemensam resurs, och ingen ska nekas ett boende i en annan stadsdel. Äldre måste också kunna välja ett boende i en annan kommun.
En av stadsdelens främsta uppgifter är att se till att det finns äldreomsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Det innebär att äldreomsorgen skall präglas av inflytande, respekt för individen, trygghet och valfrihet. Alla har rätt att få en likvärdig service, vård och omsorg oavsett var de bor i staden.
Under förra mandatperioden lades en ny kurs för Stockholms äldreomsorg. Den enskilda människan sattes i centrum. Vi införde hemtjänstpeng och ökade valfriheten i boendet, genomförde en kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättande en äldreombudsman och sköt till stora ekonomiska resurser.
Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har under två år satt stopp för fortsatt utveckling och förnyelse av äldreomsorgen. Entreprenader har dragits in, utbyggnaden av moderna boenden har i princip upphört, de ekonomiska förutsättningarna för enskilda utövare försämras ständigt, och planerade förändringar har begravts i utredningar.
Stadsdelen måste bryta denna trend, genom att aktivt arbeta för att få fler privata utförare i äldreomsorgen. Vi ser gärna att enskilt drivna företag, stiftelser och andra organisa-tioner tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden.
Under det gångna året har en omvandling av servicehus till seniorbostäder påbörjats i Stockholm. Folkpartiet har ställt sig bakom reformen, men säger bestämt nej till en omvandling som sker av rent ekonomiska skäl. Omvandling kan bara bli aktuell när efterfrågan på servicehus verkligen minskar bland de äldre. En omvandling av samtliga servicehus kan aldrig bli aktuell. Risken är stor att den planerade mångfalden av boendeformer snabbt kan vändas till enfald. Folkpartiet vill slå vakt om servicehusen som en boendeform. Vi ser med tillfredställelse att majoriteten ändrat sitt tidigare beslut om att omvandla Fristads servicehus till seniorboende. Ett viktigt steg för vår stadsdel där antalet äldre beräknas öka istället för att minska.
Många äldre stockholmare upplever i dag att landstingets och stadens verksamheter för vård, stöd och omsorg till äldre är splittrade. På flera håll i Stockholms län pågår nu försök med olika former av så kallade äldrevårdcentraler i samverkan mellan kommun och landsting. Stadsdelen bör fortsätta dialogen med landstinget och omkringliggande stadsdelar om att inrätta en äldrevårdcentral i eller nära vår stadsdel.
Omsorg om funktionshindrade
Valfriheten för människor med funktionshinder måste öka. Vi vill införa pengsystem för särskilda boenden och dagverksam-heter, för att öka människors möjligheter att själv forma sina liv. Fortfarande råder brist på bostäder, vilket minskar möjligheterna att välja mellan olika boendeformer. Arbetet med att få fram fler bostäder, inte minst gruppboende, måste fortsätta. Också möjligheten att välja boende i olika stads-delar måste stärkas. Den som får hjälp i det egna hemmet skall själv få välja vilken hemtjänstgivare man vill anlita.
För att nå målsättningen att avhjälpa alla tillgänglighets-problem till år 2010 och göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad krävs att tempot i tillgänglighetsarbetet höjs betydligt. Stadsdelen ska arbeta med att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. I detta arbete måste de lokala handikapporganisationerna involveras, eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området.
Socialt ansvar
Behovet av valfrihet och individuell anpassning är minst lika stort i socialtjänsten som någon annanstans i välfärden. Den enskildes valfrihet skall stärkas genom att det finns en rik mångfald av aktörer som ägnar sig åt professionellt socialt arbete.
Därför är det mycket oroande att staden under den nuvarande majoriteten tar allt större steg bort från valfrihet och mångfald på socialtjänstens område. I takt med att allt fler privata entreprenörer successivt trängs bort från social-tjänsten minskar den enskildes möjligheter till en bra vård.
Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att människor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget. Besparingar på boendestöd och öppna verksamheter slår mycket hårt mot denna grupp av redan utsatta människor, och måste undvikas.
Stadsdelen måste arbeta aktivt med att få fram fler boenden för människor med psykiska funktionshinder. I dag finns exempel på hur personer nekas deltagande i dagverksamheter och i andra stadsdelar än den de bor i, det bör inte få förekomma i Spånga-Tensta. Denna form av stadsdelarrest måste omedelbart upphöra, och ersättas av valfrihet och möjlighet att om så önskas delta i verksamheter på andra håll i Stockholm.
Stadens revisorer har riktat kritik mot missbruksvården i flera stadsdelar. Dokumentation och uppföljning av insatser måste förbättras avsevärt. För att hjälpa människor med missbruksproblem att bryta sitt missbruk vill folkpartiet införa en vårdgaranti i missbrukarvården, liknade den som infördes under förra mandatperioden för sjukvård i landstinget.
Att snabbt fånga upp unga människor i riskzonen för sociala problem är en av det verkligt stora och svåra utmaningarna för socialpolitiken. För att lyckas måste det finns fungerande nätverk kring våra barn och unga i form av ett starkt civilt samhälle, en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö, att unga i farozonen upptäcks tidigt samt att åtgärder sätts in utan dröjsmål när så krävs.
Samarbetet mellan polis och socialtjänst måste förbättras för att samhället ska kunna agera snabbt gentemot unga lagöverträdare. Socialtjänsten ska prioritera ungdomar som grips för första gången. Vi vill införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom ett dygn, eller på sin höjd två. Efter en månad ska en uppföljning ske.
Missbruksproblemen bland unga i Stockholm är på många sätt mycket allvarliga. Ett intensivt lokalt arbete krävs för att begränsa ungas tillgänglighet till alkohol och droger. Stadsdelarnas uppsökande verksamhet bör i större utsträckning samordnas med polisen.
En trygg och trivsam stadsdel
Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhälls-problem. Det förslummar våra bostadsområden och vår kollektivtrafik, och skapar otrygga miljöer. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet måste vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. För att detta skall vara möjligt krävs att vi avsätter pengar speciellt för klottersanering.
Arbetet med att förebygga klottret och skadegörelse måste intensifieras, bland annat inom socialtjänsten. Kommunala graffitiskolor och -väggar har visat sig vara goda inspirationskällor för ökad skadegörelse och skall därför inte arrangeras.
Stadsdelsnämndens arbete med att förbättra stadsmiljön måste förbättras. Tyvärr har överfulla papperskorgar och skräpiga gatumiljöer blivit en allt vanligare syn i gamla Spånga. Sopor och matrester bidrar inte bara till en allmän förfulning, utan utgör även ett sanitärt problem. Ett stort problem är att den fastighetsnära tidningsinsamlingen kommer att försvinna i stadsdelen 2005. Detta är extra beklagligt då detta är det enda källsorteringssystem som faktiskt fungerar i Stockholm och detta utan några extra bidrag från miljömiljarden.
Vid återvinningsstationerna i stadsdelen är det redan idag en oacceptabelt miljö med nedskräpning och nedsmutsning, än värre lär det bli när alla tidningar som idag samlas in ska lämnas på dessa platser.
Förvaltningen bör få i uppdrag att tillsammans med renhållningsförvaltningen ta fram en plan för hur hanteringen av gamla tidningar ska ske från 2005 för att undvika ned-skräpning och se till att återvinningen av tidningspapper fungerar lika bra som tidigare.
Folkpartiet anslår mer resurser till städning. Vi säger nej till kostsamma satsningar på agenda 21-samordnare. De resurser som i dag går till agenda 21 skall istället användas till att förbättra städningen i stadsdelen. Stadsdelsnämnden bör även aktivt samverka med fastighetsägare och näringsliv för att få till stånd extern finansiering av parker och yttre miljöer.
Förvaltningen bör intensifiera dialogen med fastighetsägare av såväl flerfamiljshus som småhus för att tydliggöra ansvars-fördelningen för skötsel av häckar, träd, buskage mm. så att framkomlighet på gångvägar, trafiksäkerhet och belysningen inte störs på grund av uteblivna insatser.
Belysningen måste bli bättre på flera ställen i stadsdelen. Det gäller framför allt i parker, motionsspår, gångvägar, gångtunnlar samt vid tunnelbanestationer. En väl fungerande belysning är särskilt viktigt ur ett kvinnofridsperspektiv. Stadsdelsnämnden ska tillsammans med gatu- och fastighets-nämnden verka för bättre belysning.”
Reservation mot beslutet anmäldes av ledamöterna Madeleine Jacobsson, Christer Grunder och Markku Sirviö (alla m) enligt följande:
Att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2005
Att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till Verksamhetsplan för 2005, som bygger på de ramar som moderaterna föreslagit i stadens budget
Att verka för att ett stadsövergripande pengsystem snarast införs inom förskola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade
Att arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas, genom att uppmuntra entreprenader och enskilda initiativ
Att i budget för 2005 skall hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola gå direkt ut till de enskilda förskolorna och skolorna
Att det nya tilläggsbeloppet för elever i behov av särskilt stöd redovisas i särskild ordning
Att informera alla föräldrar med barn i grundskolan om rätten till skriftliga omdömen
Att återremittera förslaget om att tre arbetsledare dras in inom äldreomsorgen
Att uppdra åt förvaltningen att redovisa på vilket sätt man avser att använda begreppet ”restriktivare biståndsbedömning” samt vilka konsekvenser detta får för vårdtagarna
Att stadsdelen skall börja arbeta enligt Skärholmsmodellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta också skall arbeta, annars beviljas inte socialbidrag
Att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för skall saneras inom 24 timmar och att en jourtelefon inrättas dit allmänheten kan inrapportera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning
Att verka för att fler bostäder byggs och särskilt arbeta för en ändring av boendestrukturen så att fler bostadsrätter byggs i områden där hyresrätten idag är den dominerande boendeformen
Att aktivt verka för en nyetablering av företag och lågprisbutiker inom vår stadsdel
Att införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom ett dygn, eller på sin höjd två. Efter en månad skall en uppföljning ske
Att uppdra åt Stadsdelsförvaltningen att tillsammans med Renhållningsförvaltningen ta fram en plan för hur hanteringen av gamla tidningar ska ske från år 2005 för att undvika nedskräpning och se till att återvinningen av tidningspapper fungerar lika bra som tidigare
Att utöka projektet ”Föreningsstädning” att gälla även inom gamla Spånga
Att genomföra en inventering av skolvägarna i stadsdelen och återkomma med en rapport om huruvida det finns trafikfarliga vägar som behöver åtgärdas
Att därutöver anföra följande
Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Tanken med stadsdelsnämnderna var att flytta beslutsprocessen närmare medborgarna och därigenom öka den demokratiska delaktigheten. Resultatet har blivit tvärt om. Vi har i stället fått en mellannivå med extra politiker och extra byråkrater, som i verkligheten är satta att enbart vara utförare och förvaltare av den politik som den för tillfället sittande majoriteten i Stadshuset har bestämt. Människors möjligheter att påverka den aktuella politiken har inte förbättrats. Det är därför dags att lägga ned stadsdels-nämnderna och flytta makten över vardagen från politiker och byråkrater tillbaka till människorna. Detta vill vi moderater göra genom att minska byråkratin, minska antalet politiker och ge medborgarna inflytande och valfrihet, t ex genom en utökad användning av pengsystem.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har ansvar för en verksamhet för ca 1,3 miljarder kronor. Ansvaret är till stor del en chimär. Beslut kring budget fattas av Kommunfullmäktige, som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, social-tjänst, äldreomsorg, mm. Stadsdelsnämnden kan själv bara marginellt ändra den av Fullmäktige fastslagna fördelningen och fungerar i realiteten som en lokal utförar- och controllerfunktion till Fullmäktige vad gäller de kommunala kärnuppgifterna.
Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras. Detta sker genom att en del av de pengar, som är avsatta för kärnverksamheten som skola, vård och omsorg, dras in och går till stadsdelsnämndens administration. För Spånga-Tenstas del motsvarar detta 3,6% av budgeten för 2005, vilket är en höjning från 3% år 2004.
Valfrihet
Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter skall öka väsentligt.
Inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskolan och skolan som inom äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade och inom SFI-undervisningen. Finansieringen är gemensam men valet ska fattas av den enskilde och dennes familj.
Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.
En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade. En mångfald av aktörer inom dessa områden utgör en god grund för kvalitetsutveckling och en sund konkurrens, vilket ger de bästa förutsättningarna för dessa verksamheter – bra skolor som förmedlar kunskap och äldreboenden som ger äldre människor en trygg och värdig omsorg.
Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medarbetare. Genom att flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen, kan väsentliga resurser sparas. Dessa kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val, utan att passera en byråkratisk nämndsorganisation, kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas.
En skola med kunskap i fokus
Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde individen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.
För att bryta utanförskap och segregation har skolan en central roll. Under de tio åren med socialdemokratiska skolministrar har resultaten blivit sämre i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap. Även kunskaperna i samhällskunskap och andra ämnen uppvisar stora brister. Stadsdelens skolor skall ha höga förväntningar på eleverna. Detta hjälper främst de elever, som inte har några förvänt-ningar på sig själva, hemifrån eller av tradition. Höga förväntningar på närvaro, kunskap och respekt för andra är ett värdefullt uttryck för engagemang för eleverna. Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Det nya tilläggsbeloppet för elever i behov av särskilt stöd bör redovisas i särskild ordning. För att tidigt kunna stödja elever med svårigheter, måste lärarna tillåtas utvärdera elevernas kunskaper tidigare än i dag. Betygen ger en tydlig signal om hur det går i skolan för en elev. Det krävs därför betyg redan från mellanstadiet. Tidigare nationella prov i fler ämnen visar också tydligt vilka elever som inte når målen. Eleverna som inte lärt sig läsa i årskurs tre, måste dessutom få extra tid. Ett extra år på lågstadiet är bättre för dessa barn än en misslyckad skolgång som slutar på IV-programmet. Genom att redan i de första skolåren mäta elevernas kunskaper kan extra stöd och hjälp sättas in tidigt. Tyvärr har socialdemokraterna valt att avskaffa de verktyg som har visat sig fungera, t ex stockholmsproven i svenska. Föräldrar skall informeras om rätten till skriftliga omdömen. Skolan är den del av samhället där man möter alla barn. Flera undersökningar visar att i framgångsrika skolor är reglerna och normerna för det sociala umgänget tydliga och tillämpas konsekvent. Mobbning kan aldrig tolereras. En elev som utsätts för mobbing riskerar men för hela livet och ges inte en chans att ta till sig undervisningen. Därför måste alla skolor arbeta aktivt för en nollvision mot mobbing. All personal och alla elever måste involveras.
Elevers delaktighet och medinflytande är en förutsättning för ett gott undervisningsklimat. Stadsdelen bör ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan kan tas till vara. Det är därför viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet.
Vid nyår inför den socialistiska majoriteten nivågrupperade schabloner för särskoleelever i grundskolan. Vi varnade redan tidigt för att ersättningsnivåerna inte skulle bli rättvisa på grund av svårigheter att klassificera särskolebarn i grupper på detta sätt. Dessa barns individuella behov är mycket varierande. Det visar sig nu att våra farhågor har besannats. Vi finner det dessutom synnerligen anmärkningsvärt att samtidigt som man dragit ner på utsatta barns rätt att välja skola väljer man att behålla fritt SL-kort för friska gymnasieelever.
Äldreomsorg med kvalitet i centrum
Äldre- och handikappomsorgen är de stora förlorarna i årets budget. Detta påverkar dramatiskt stadsdelens möjligheter att ge en fullgod omsorg och service till våra äldre och våra handikappade. Det är synnerligen cyniskt av vänstermajoriteten i Stadshuset att nedmontera välfärden för de stockholmare som behöver den mest, utan tanke på vilka förödande konsekvenser detta får ute i stadsdelarna och för den enskilde medborgaren.
En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för de äldre som behöver detta. Det är de äldre stockholmarnas upplevelse och önskemål skall vara vägledande, vilket innebär att äldreomsorgen skall präglas av inflytande, individualisering, trygghet och valfrihet. De äldre skall garanteras likvärdig service, vård och omsorg oavsett var de bor i staden.
Beslut kring den äldres omsorg ska flyttas närmare de människor de berör. Ansvaret för verksamheterna inom äldreomsorgen ska därför lyftas från stadsdelsnämnderna och ersättas av mer renodlade pengsystem. Byråkratin minskar, alla verksamheter oavsett huvudman ges lika villkor och enheterna ges därmed en större frihet att utveckla sina idéer. Även biståndsbedömningen ska organiseras centralt i staden, även om lokala placeringar självfallet kan förekomma.
Genom införandet av pengsystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndigheten till de äldre och deras anhöriga. Valfrihetsreformen är viktig ur ett inflytandeperspektiv. Det finns ingen anledning att inte den äldre själv ska vara den bästa att i samråd med sina nära och kära välja boende. Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt.
Stadens äldreomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för äldreomsorg. Garantierna formuleras övergripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och förutsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Därutöver formuleras individuella vård- och omsorgsplaner mellan den enskilde och ett äldreboende eller annan omsorgs-givare. Införandet av kvalitetsgarantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av service, vård och omsorg också hålls. Möjligheten till så kallade vardagsrehabiliterande åtgärder bör tas tillvara i större utsträckning. Stadens omvandling av servicehus måste kontinuerligt följas och utvärderas.
En ren, trygg och säker stad
Stockholm måste av alla upplevas som en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig acceptera att människor känner sig rädda i vår stad. Tryggheten innebär mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den primära frågan i dag efter många års nedrustning av det svenska polis- och rättsväsendet.
I arbetet med att skapa en ökad trygghet är det brotts-bekämpande och det brottsförebyggande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 % av stockholmskvinnor är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 %, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 % av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ganska stort eller mycket stort problem i stadsdelen.
Det är en oro på goda grunder; den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. I stort sett varje år har våldsbrotten ökat i Stockholm.
Utvecklingen måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regionens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Polismyndigheten måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Idag har Stockholm på pappret något fler poliser än vad som fanns förra året. Men ute på gator och torg är de färre än tidigare på grund av att många poliser är utkommenderade på andra uppdrag eller helt enkelt frånvarande på grund av sjukskrivningar eller andra orsaker.
När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker. En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysningsprogram för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brottsligheten och stävja asociala beteenden.
Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Det brotts- och drogförebyggande arbetet ska ha fortsatt hög prioritet.
Även kontot ”stadsmiljö ” har fått mindre pengar för 2005.
Detta trots att nuvarande skötsel och städning av framför allt Spånga-delen lämnar en hel del övrigt att önska. Tyvärr har överfulla papperskorgar och skräpiga gatumiljöer blivit en allt vanligare syn här. Vi ser även en fara för ytterligare nedskräpning i samband med de ändrade rutinerna för tidnings-hämtning 2005. Här ser vi möjligheter för bl a Hantverkspoolen att bidra till en uppsnyggning av vår stadsdel och vi föreslår dessutom att projektet ”Förenings-städning” även skall omfatta gamla Spånga. Vi anser dock att detta skall prioriteras inom ordinarie budget och inte vara beroende av mer eller mindre osäkra ”extrasatsningar”.
Minska socialbidragsberoendet – minska utanförskapet
Att bryta den negativa segregationen och därigenom bryta människors utanförskap är bland det viktigaste vi kan göra för att minska kriminaliteten, öka tryggheten och förbättra människors livskvalitet. I vårt område handlar det speciellt om att minska utanförskapet i Tensta och Hjulsta och bryta den negativa spiralen av bidragsberoende och arbetslöshet.
Under en lång följd av år har särskilt Tensta varit mål för en mängd välvilliga satsningar i form av Storstadssatsning, Ytterstadssatsning, Stadsdelsförnyelse, osv. Problemet med dessa satsningar är att de alla haft ett ”von-oben-perspektiv”, och de har inte bidragit till ökad integration utan snarare till att bygga ännu högre murar inom vår stadsdel. Satsningarna pekar dessutom ut Tensta som en stadsdel som inte kan stå på egna ben utan behöver hjälp och stöd utifrån.
Den bästa integrationen i det svenska samhället går via eget arbete, som förutom egen försörjning även ger social gemenskap och kunskaper i det svenska språket. Moderaterna förespråkar därför en riktad satsning mot arbete, där vi stödjer de aktiviteter och satsningar som riktar in sig på att människor skall försörja sig själva men säger nej till fortsatta generella satsningar som cementerar segregationen och utanförskapet på dagens oacceptabla nivå.
Kommunalskatten som är en proportionell skatt drabbar låg- och medelinkomsttagare hårdast. Därför är det centralt att utrymme skapas för att sänka kommunalskatten i Stockholm. Det är genom att fler stockholmare kommer i arbete som tillväxten och därmed den totala skattebasen för Stockholms stad kan öka. Det är genom att föra en moderat politik för företagande och arbete som resurser skapas för de verksamheter vi vill finansiera gemensamt.
Den del av inkomsten man själv har makt över efter att skatten är betald måste öka. Minskad skattebörda leder till minskat bidragsberoende och också till att det egna ansvaret ökar. Ett ökat ansvarstagande för sig själv och sina närmaste är positivt. Det är så starka självständiga individer kan växa. Inte minst ur ett integrationsperspektiv är det viktigt att öka rådigheten över den egna ekonomin.
Var femte ensamstående förälder i Stockholm är beroende av socialbidrag. Sveriges låginkomsttagare är världens mest beskattade. Aldrig tidigare har det varit så tydligt att skattefrågan också är en frihetsfråga.
Bidragsberoendet är en tragedi för varje människa som drabbas. Den satsning vi gör nationellt och lokalt för att minska bidragsberoendet och de krav vi ställer syftar till att fler stockholmare skall arbeta och därmed ges det grundläggande verktyget för att få en bättre livssituation.
I kombination med spelregler för ett näringsliv som ges möjligheter att skapa nya riktiga jobb krävs att det offentliga ställer upp tydliga och rättvisa normer för de arbetslösa. Arbete och viljan att ta ett arbete måste löna sig. Makten över den egna livssituationen måste tillåtas öka. Frukostbordsbesluten måste bli fler, myndighetsbesluten färre. Det offentliga ska vara starkt när det behövs, men målsätt-ningen måste vara egen försörjning genom arbete. Eget arbete och egen försörjning skapar trygghet, delaktighet och stolthet.
En jobbgaranti ska införas i Stockholm, där alla som idag är socialbidragsberoende ges en snabb individuell bedömning och, i de fall arbetsbrist är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom fem dagar. Här ser vi möjligheter att via ”Jobbaktiv” låta dessa personer bidra till uppsnyggningen även av gamla Spånga, t ex vid Svandammen och i Spånga Centrum. Är det inte arbetsbrist som är orsaken till social-bidragsberoendet, ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Föreligger det medicinska eller andra skäl till bidragsberoendet, bör en utredning göras för att se om det inte är exempelvis sjukbidrag eller sjukpension som är den stödform som passar bäst.”
Reservation mot beslutet anmäldes av Patrick Simonson (kd) enligt följande:
”Jag reserverar mig mot beslutet då jag yrkat
Att inte godkänna förslaget till verksamhetsplan och budget.
Att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan för 2005 som bygger på de ramar som kristdemokraterna föreslagit i stadens budget.
Att återremittera förslag om att tre arbetsledare dras in inom äldreomsorgen.
Att hela ökningen av förskoleschablonerna ska gå direkt till enskilda förskolor och familjedaghem.
Att småbarngrupperna inom förskolan inte skall överskrida 13/14 barn och att syskongruppernas storlek inte skall överskrida 17/18 barn, nu och i framtiden.
Att arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas, genom att uppmuntra entreprenader och enskilda initiativ.
Att förvaltningen ges i uppdrag att rekrytera fler familjedaghem och öka informationen till föräldrar om valfriheten när det gäller barnomsorgsformer.
Att informera föräldrar med barn i grundskolan om rätten till skriftliga omdömen.
Att uppdra åt förvaltningen att ta fram en plan för hur stadsdelsnämndens skolor, förskolor samt övriga offentliga byggnader och miljöer inom stadsdelen kan förbättras vad gäller handikappsanpassning och tillgänglighet.
Att prioritera minskat socialbidragsberoende genom att fler människor kommer i arbete, t.ex. genom att tillämpa Skärholmsmodellen där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att arbetsföra människor arbetar för att inte mista rätten till socialbidrag.
Att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras så fort som möjligt, helst inom 24 timmar.
Att införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den gripne skall inom ett dygn eller två, tillsammans med sina föräldrar kallas till samtal med socialtjänst och polis varvid man fastställer vissa bättringsmål, vilka skall uppföljas och utvärderas inom en viss tid, tex. en månad.
13. Att därutöver anföra följande:
I Kristdemokraternas förslag till stadens budget ökas stadsdelsnämndernas resurser med ca 300 miljoner kr. Vi anser att en satsning bör ske främst inom förskolan, skolan samt omsorgen om funktionshindrade och äldre. Den kristdemokratiska budgetförslaget innebär en ökning för äldreomsorgen med 120 miljoner kr. Till socialpsykiatrin och missbruksarbete vill vi öka anslaget med 30 miljoner kr.
Majoritetens förslag innebär att stadsdelsnämndernas kärnverksamheter sätts på sparlåga. Ökningen av äldreomsorgens resurser utgör mindre än 1% vilket kommer att leda till kraftiga besparingar. Enbart löneökningarna beräknas leda till kostnadsökningar med ca 3%. Målet att minska barngrupperna kommer knappast att nås med de resurser majoriteten föreslår. Därtill är behoven stora inom socialpsykiatrin, missbruks-vården, liksom inom barn och ungdomsvården och funktions-hindervården.
Kristdemokraternas prioriteringar
Kristdemokraterna anser att de viktigaste åtgärderna i Stockholms stad de närmaste åren är att utveckla förskolan, skolan och äldreomsorgen. Staden ska bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barnen och de äldre. Goda förutsättningar finns för detta om de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kan kombineras med ökad valfrihet och respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet.
Minskade barngrupper
I valrörelsen utlovade den nya majoriteten en minskning av antalet barn i barngrupperna. För att i praktiken möjliggöra detta har kristdemokraterna i sitt budgetförslag anslagit 150 miljoner kronor mer än majoriteten för att öka takten för detta arbete.
Enligt modern utvecklingsforskning kan inte små barn relatera till alltför många människor i sin närmaste omgivning. Vår målsättning är därför att småbarnsgrupper inte ska överskrida 13-14 barn och syskongrupper inte överskrida 17-18 barn.
Fler familjedaghem
Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Det ska vara möjligt för alla som så önskar att få plats för sina barn på ett familjedaghem och därför behövs en informationssatsning och särskilda åtgärder för att locka fler att arbeta som dagbarnvårdare.
Öppen förskola
För föräldralediga, hemarbetande och dagbarnvårdare är det viktigt att det finns Öppen förskola där barnen kan få stimulans och föräldrarna utbyte med andra föräldrar. Därför ska ett nät av öppna förskolor som svarar mot behovet finnas.
Skolan
Flera undersökningar visar att i framgångsrika skolor är reglerna och normerna för det sociala umgänget på skolan tydliga och tillämpas konsekvent. Skolor som lyckas förbättra sin måluppfyllelse kännetecknas av att det råder en samsyn mellan lärare elever och föräldrar om hur man ska arbeta och vad man prioriterar. För att skolan skall fungera på bästa sätt är det viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Elever med inlärningssvårigheter måste garanteras rätt att få extra stöd och resurser.
Samarbetet mellan skolan och hemmet innebär också att skolan informerar föräldrarna om såväl skyldigheter som vilka rättig-heter föräldrarna har, tex. rätten till skriftliga omdömen i grundskolan. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att när eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna ”skrivas in” för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett ”kontrakt” bör tecknas om ansvars- och rättighetsfördelningen mellan elever, föräldrar och skola. Skolan kan aldrig fullt ut kompensera ett hem som inte är skolintresserat.
Trygghet för de äldre
Med majoritetens politik och bristen på resurser kan staden hamna i ett läge där äldreomsorgen hamnar i kris. Ca 1.500 lägenheter i servicehus omvandlas till seniorbostäder utan särskild äldreservice. Att detta sker utan en ordentlig analys av de äldres önskemål och efterfrågan är minst sagt anmärk-ningsvärt. De äldre känner oro för att de inte får plats på servicehus och för att en så stor andel av servicehusplatserna omvandlas till seniorlägenheter. Dagens situation innebär för många äldre att de inte kommer ut i friska luften, att bemanningen i särskilda boenden minskar och att dagverksam-heter och aktivitetspersoner sparas bort.
Äldre- och handikappomsorgen är därmed ännu en gång de stora förlorarna i majoritetens budget. Detta påverkar dramatiskt stadsdelens möjligheter att ge en fullgod omsorg och service till våra äldre och våra handikappade. Det är synnerligen cyniskt och irrationellt av majoriteten i Stadshuset att nedmontera välfärden för den grupp som behöver den mest, utan tanke på vilka förödande konsekvenser detta får ute i stads-delarna och för den enskilde medborgaren.
En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för de äldre som behöver detta. Det är de äldre stockholmarnas upplevelse och önskemål som skall vara vägledande, Det är därför viktigt att äldreomsorgen är utformad utifrån krav och önskemål från dem som nyttjar den. De äldre skall garanteras likvärdig service, vård och omsorg oavsett var de bor i staden. Biståndsbedömningen i Spånga-Tensta får inte frångå stadens riktlinjer trots dålig ekonomi. Vi anser det därför nödvändigt med en tydlig redovisning av hur begreppet restriktivare biståndsbedömning används samt vilka konsekvenser detta får för den enskilde vårdtagaren.
Förvaltningen föreslår att tre befattningar som arbetsledare skall dras in inom äldreomsorgen.
Vi anser att förslaget till beslut bör återemitteras för att tydliggöra på ett bättre sätt vilka konsekvenser det blir för såväl vårdtagarna som för vårdgivarna som har den dagliga kontakten med patienten.
Vi kristdemokrater anser att det är viktigt att vi i vår stadsdel ökar resurserna till äldreomsorgen eftersom vi har en befolkningsmix där andelen äldre beräknas öka istället för att minska. Vi känner oss därför tillfredställda med att majoriteten tagit sitt förnuft till fånga och ändrat sitt tidigare beslut om att omvandla Fristads servicehus till seniorboende.
Kristdemoraternas budget innebär en kraftig förstärkning av äldreomsorgens budget i staden.
Satsningen på äldreomsorgen avser 120 miljoner kr på följande delar:
- förbättrad anhörigvård,
- ett allmänt resurstillskott som innebär att biståndsbedömningen inte behöver stramas åt jämfört med majoritetens förslag,
- satsning på demensutbildning som kompetensutveckling,
- anställa geriatriker och arbete i team,
Äldre stockholmare har mycket att bidra med. Allt för ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. Demens är en uppmärksammad sjukdom som alltfler drabbas av. För att de demenssjuka ska få en värdigare och bättre vård vill vi att äldreomsorgspersonal och bistånds-bedömare erbjuds utbildning om demens. Utbildning och kunskap minskar den psykiska påfrestning det innebär för personalen att arbeta med demenssjuka. Det ökar också säkerheten för den demente. Vi vill även att det införs särskilda demensteam, med sjukvårspersonal som har särskild kompetens omkring demens-sjukdomar, som kan höja kompetensen inom detta område i staden.
Kristdemokraterna vill även att alla de anhöriga som gör en stor insats ska få ökat stöd. En satsning behövs för att stödja de som vårdar anhöriga bland annat genom olika former för avlastning och genom anhöriggrupper som ges stöd och handledning.
Alla som bor i ett äldreboende bör få ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre.
Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Stadsdelsnämnden måste se till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner får det.
Många gruppbostäder är i dag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resurs-utnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder ska också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor och övriga offentliga byggnader måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Därför kräver krist-demokraterna att förvaltningen tar fram en plan för hur stadsdelsnämndens skolor, förskolor samt övriga offentliga byggnader och miljöer inom stadsdelen kan förbättras ytterligare vad gäller handikappsanpassning och tillgänglighet.
Det är angeläget att vuxna förståndshandikappade också ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.
Social trygghet och arbete
Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät. Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för människor. En väl fungerande socialtjänst måste finnas till hjälp åt dem som verkligen behöver stöd från samhällets sida. Samtidigt är det viktigt att hjälpa till självhjälp. Exempelvis genom att stimulera till att förändra hjälptagarens egen situation och lära sig att ta eget ansvar. Vi måste fokusera på att särskilda insatser görs för att öka självförsörjningsgraden genom att använda en god mix av incitament och indragning av förmåner. Individen skall sättas i fokus och utifrån egna förut-sättningar ges rätt mix av insatser såsom utbildning, matchning och praktik för att snabba på individens möjligheter till att få ett stadigt jobb. Samtidigt skall de individer som inte visar på vilja att samarbeta eller rent av vägrar att ta ett erbjudet jobb se en begränsning av sina förmåner i det sociala trygghetsnätet. Den s.k. Skärholmsmodellen har visat sig vara framgångsrik ur detta perspektiv.
Missbruk och barn- och ungdomsarbete
Kristdemokraterna ökar stadsdelsnämndernas möjligheter att arbeta mot missbruket och att förbättra socialpsykiatrin genom att anslå ytterligare 30 miljoner kr i stadens budget. Fungerande familjer är den bästa grunden för ett brotts-förebyggande arbete men tyvärr ser verkligheten för många barn annorlunda ut och de far illa i brist på föräldra- och vuxenansvar. Då måste det finnas väl fungerande stöd från samhällets sida med utgångspunkt från familjens behov. Många frivilligorganisationer har påbörjat sitt arbete utifrån enskilda människors engagemang och detta fortsätter ofta att genomsyra verksamheten när organisationen fått en fastare organisation. Staden och stadsdelen ska därför stödja och uppmuntra frivilligorganisationer genom generös bidragsgivning.
Allt fler barn och ungdomar kommer tidigt i kontakt med alkohol och narkotika. Stadens senaste drogvaneundersökning rapporterar att en helt oacceptabel andel av barn och ungdomar regelbundet berusar sig och kommer i kontakt med narkotika.
Barn och ungdomsvården ska prioriteras. Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö. Däremot är det viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt. Därför är det viktigt att insatser görs omedelbart när man upptäcker att någon ungdom håller på att fara illa. Lika viktigt är det att man fokuserar på att berörda ungdomar i samråd med föräldrar, socialtjänst och polis fastställer vissa krav och mål vilka sedan skall följas upp och utvärderas inom en bestämd tid.
Brottsförebyggande arbete och en tryggare stadsdel
Alla måste samverka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brottsligheten. Tyvärr utförs brott dagligen i vår stadsdel och därför måste stadsdelsnämnden aktivt arbeta för att förebygga brott. Det kan t ex ske genom att stadsdelen ger ökat stöd till samarbete mellan lokala brottsförebyggande råd och lokala företagarföreningar och övriga frivillig-organisationer och olika etniska föreningar.
Vi måste också vara uppmärksamma på och stödja insatser mot våld mot kvinnor genom en generös inställning till bidrag till sådana friviligorganisationer som uppnått framgång i sitt arbete.
Det brottsförebyggande arbetet kan i viss mån också utsträcka sig till att omfatta speciell utformning och belysning av offentliga ytor och byggnader för att öka risken för upptäckt vid brott.”
__________________________
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-12-01.
(D nr 008 – 498 / 04)
På grund av jäv deltog inte Ann-Katrin Åslund (fp) i handläggningen av detta ärende.
Spånga-Tensta kulturkommitté utses av ett antal medlemsföreningar i området och har erhållit bidrag från stadsdelnämnden alltsedan stadsdelsnämndsreformen genomfördes.
Förvaltningen föreslog nu att kulturkommittén får bidrag på 160 000 kr för år 2005 för vidare förmedling till olika föreningar för lokala kulturarrangemang.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutar att avsätta 160 000 kronor av medel för kulturändamål för fördelning av kulturkommittén till olika föreningsarrangemang.
Förvaltningen ges i uppdrag att ge kulturkommittén administrativ hjälp.
Förvaltningen får i uppdrag att revidera gällande avtal mellan nämnden och kulturkommittén och lägga fram förslag till nämnden.
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-11-01.
(D nr 303 – 128 / 04)
Inriktningsbeslut till en tillbyggnad för en ny idrottssal vid Hjulstaskolan togs av stadsdelsnämnden 2004-05-25 till en bedömd tilläggshyra på ca 2.1 mkr. Förvaltningen fick i uppdrag att återkomma med ett slutligt kostnadsförslag inför genomförandebeslutet. Härefter har stadsdelsnämnden 2004-11-25 beslutat att anslå 8 mkr som delbetalning av investeringskostnaden för byggnationen genom medel från stadsdelsförnyelsen.
Förvaltningen föreslog nu nämnden att besluta att genomföra byggnationen av tillbyggnad av idrottssal vid Hjulstaskolan.
Stadsdelsnämnden beslutar för sin del att genomföra byggnationen av tillbyggnad för ny idrottssal vid Hjulstaskolan med ett hyrestillägg på 1,5 mnkr första året.
Stadsdelsnämnden hemställer hos kommunstyrelsens ekonomi- utskott om godkännande av byggnationen av tillbyggnaden för en ny idrottssal vid Hjulstaskolan till en investerings- kostnad om 15,2 mnkr i kostnadsläge november 2004 och med ett hyrestillägg första året på 1,5 mnkr.
Paragrafen justeras omedelbart.
___________________________
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-11-23.
(D nr 004 – 425 / 04)
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har fått skrivelse om ”Utveckling av e-demokrati” för yttrande.
I skrivelsen föreslås en inventering bland stadens nämnder och styrelser för att hitta exempel på när det är lämpligt att använda e-demokrati samt att fullmäktige antar en e-demokratisk policy.
Vid sammanträdet 2003-06-12 behandlade stadsdelsnämnden ett ärende med likartat innehåll, Ökad e-demokrati. Enligt förvaltningens uppfattning har inget väsentligt hänt som gör att förvaltningen nu hade andra ståndpunkter. Utöver detta ansåg förvaltningen att förslaget om att staden utarbetar en e-demokratisk policy är bra och skulle kunna ge nämnderna ramarna för att hitta exempel på när det är lämpligt att använda e-demokrati.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd bifall till motionen samt anförandetext.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att det fanns majoritet för eget yrkande.
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande.
Reservation mot beslutet anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) samt Markku Sirviö (m) enligt följande:
Att
Bifalla motionen
Att i övrigt anföra
E-demokrati ska tjäna som en utvidgning av medborgarkontakterna inte som en ersättning för de som redan finns.
I dagens läge har många boende i stadsdelen varken tid eller möjlighet att gå på öppna möten inför stadsdelsnämnden eller på samrådsmöten för att där framföra sina synpunkter. Vi ser inte e-demokrati som ett sätt att rösta på olika förslag utan mer som ett rådslag mellan medborgare, politiker och förvaltning.
Vi stödjer de förslag som framförs i motionen och anser att det skulle underlätta för stadens förvaltningar och nämnder att använda e-demokrati på ett bra och konstruktivt sätt.”
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-11-30.
(D nr 009 – 405 / 04)
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har fått en motion om årligen återkommande mångkulturell karneval genom Stockholms innerstad på remiss.
Motionären föreslår att näringslivskontoret ska få i uppdrag att initiera en brett upplagd mångkulturell karneval med parad genom valda delar av Stockholm och med en avrundning i Kungsträdgården. Karnevalen skulle finansieras antingen direkt av de grupper som deltar eller med bidrag från tidigare hemlands ambassader.
Förvaltningen ansåg att tanken på en stor utomhus mångkulturell karneval i innerstaden är intressant och skulle säkert kunna bidra till ömsesidig kulturell förståelse och höja stadens status som mångkulturell huvudstad. Den skulle också kunna vara ett komplement till de lokala mångkulturella festivaler som finns i nästan varje stadsdel.
Förvaltningen ansåg dock att det är viktigt att fortsatt stöd ges åt lokala evenemang som engagerar olika aktörer och att utveckla kulturarenan ute i stadsdelen.
1. Stadsdelsnämnden godkänner och överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på motionen.
_________________________
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-11-22.
(D nr 504 – 391 / 04)
I en skrivelse från folkpartiet har begärts redogörelse för förutsättningarna för och behovet av en äldrevårdscentral i västra Stockholm.
Förvaltningen ansåg att det finns många positiva effekter för den äldre med en sammanhållen äldreverksamhet om det finns geriatriker, specialistsjukvård särskilt inriktad för äldre, hemsjukvård, anhörigstöd, närhet till särskilt boende, avlastningsplatser mm. En sådan verksamhet kräver dock större upptagningsområde än bara en stadsdel. En svårighet i detta sammanhang är att det pågår olika utvecklingsprojekt i de berörda stadsdelarna i västerort. Stadsdelsförvaltningen har kommit överens med beställar-kontoret på landstinget om fortsatta överläggningar efter årsskiftet för att utreda möjligheten att starta en äldrevårdscentral i västerort.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag samt anförandetext.
Övriga nämnden anslöt sig till Ann-Katrin Åslunds yrkande.
1. Stadsdelsnämnden godkänner i huvudsak föreliggande rapport.
2. Stadsdelsnämnden anför i övrigt
På de platser där äldrevårdscentraler nu finns vittnar många om hur mycket bättre vården och omsorgen upplevs av äldre.
Rapporten visar att planer finns på att införa äldre- vårdscentraler i näraliggande stadsdelar, rapporten visar också föga förvånande att vårdcentralerna värnar om att få fortsätta arbeta som de gör idag. Förändringar möter ofta motstånd men fokus i det fortsatta arbetet bör ligga på att förbättra för äldre i vår stadsdel.
Vi ser positivt på att förvaltningen kommit överens med beställarkontoret om fortsatta överläggningar i ärendet efter årsskiftet.
Förvaltningen bör få i uppdrag att inbjuda till ett möte med politiker i näraliggande stadsdelarna och landstingets lokala nämnd för att fortsätta diskussionen om en äldrevårdscentral i Västerort.
Förelåg tjänsteutlåtande 2004—11-11.
(D nr 504 – 499 / 04)
Kommunstyrelsen i Stockholms stad har tecknat avtal om köp av enstaka platser i särskilda boendeformer för äldre. Enligt avtalen skall uppföljningar göras årligen. Av effektivitetsskäl är uppföljningarna fördelade på stadens alla stadsdelsnämnder. Spånga-Tensta ansvarar för uppföljningen av upprättat avtal med Trygg Vård i Mellanfjärden AB.
1. Stadsdelsnämnden godkänner 2004 års uppföljning av ramavtal gällande Katrinebergsgården, Trygg Vård i Mellanfjärden AB.
______________________
Anmäldes återföringsrapport från Stockholms stads Kvalitetsutmärkelse 2004 gällande Utredningsgruppen vid Spånga-Tensta stadsdelsnämnd.
(D nr 099 – 161 / 04)
1. Rapporten läggs till handlingarna.
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-12-13.
(D nr 006 – 514 / 04)
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning har genom Lunda Nova Näringslivscenter ansökt och beviljats medel ur kompetensfonden bland annat för att bedriva utvecklingsarbete med idén ”Lärande genom Uppdrag”, LGU kallat Lunda Nova Kompetens. Utvecklingsarbetet bedrivs i nära samarbete med arbetsförmedlingen och lokala företag. Utbildningen startade i juni 2004.
Stadsdelsdirektören föreslogs få delegation att teckna avtal för utbildningstjänster med totalt 1,6 mkr.
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Stadsdelsnämnden ger stadsdelsdirektören, Jack Kindberg, delegation att teckna avtal med företaget Kunskapsbolaget Integra AB för utbildningstjänster med totalt 1,6 mkr.
Anmäldes slutrapport av storstadssatsningen från Södertörns högskola ”Det går bra, men det ser fortsatt dåligt ut”.
1. Slutrapporten läggs till handlingarna.
Särskilt uttalande avgavs av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Madeleine Jacobsson 8m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) och Markku Sirviö (m) enligt följande:
”Rapporten visar att storstadssatsningen har misslyckats med sin grundläggande målsättning att komma tillrätta med den etniska, sociala och diskriminerande segregationen. Detta kommer troligtvis inte att förbättras så länge som vi har en utbredd diskriminering på arbets- och bostads-marknaden och så länge storstadspolitiken i praktiken reduceras till ett snävt hanterande av förorternas specifika problem. Socialdemokratiska misslyckanden i integrations-politiken låter sig inte rättas till med tillfälliga projekt med olika direktiv som avlöser varandra och skapar osäkerhet och otydlighet.
För att komma tillrätta med dagens förhållanden krävs lång-siktighet. Arbete i stället för bidrag, en annorlunda bostads-politik som gör det möjligt för fler att äga sin bostad i miljonprogramsområdena. En skola med tydliga kunskapsmål som följs upp, ordning och studiero. Ett tryggt samhälle utan stenkastning, klotter och våldsbrottslighet. Detta är inga tre-årsprojekt utan kontinuerlig kärnverksamhet.
Rapporten visar på att organisation och styrning i Tensta fungerat väl samt att vissa projekt fallit väl ut just för att man i Tensta ”tänkt själv” och inte enbart låtit sig styras av de olika direktiven.”
Anmäldes protokoll från ungomsrådets möte 2004-10-27.
1. Protokollet läggs till handlingarna.
____________________________
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-11-18.
(D nr 504 – 390 / 04)
I en medborgarmotion har frågan väckts om en ”Sinnenas Trädgård” i anslutning till Tensta servicehus.
Förvaltningen ställde sig positiv till förslaget. FB Servicehus AB, som är hyresvärd, har en mängd planer för upprustning av de olika huskropparna i servicehuset men är också villig och intresserad att ta sig an utemiljön som ju också ligger inom dess ansvarsområde. Hyresvärden är villig att diskutera och planera och eventuellt hinna få till stånd en trädgård under nästa år, troligen efter sommaren.
Det är hyresvärden som är ansvarig för skötseln av utemiljön men förvaltningen kommer också att se över möjligheten att medverka på olika sätt i skötseln, antingen som en verksamhet för de äldre eller för funktionshindrade eller kanske en integrerad verksamhet.
1. Stadsdelsnämnden godkänner rapporten.
Särskilt uttalande avgavs av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp), Markku Sirviö (m) till vilket även ordföranden Abdo Goriya (s), ledamöterna Jonas Ljungstedt (v), Folke Nässla (mp), Eva Andersson-Ney (s), Rune Olofsson (s), Nils Thulén (s) och Agneta Åberg (s) anslöt sig enligt följande:
”Det är mycket bra att medborgarförslaget om en ”sinnenas trädgård” vid Tensta servicehus fått ett så positivt bemötande. Det är viktigt att arbetet nu kommer igång snabbt i enlighet med den plan som framförs i ärendet.”
_________________
Anmäldes protokoll från lokala pensionärsrådets sammanträde 2004-11-24.
Ledamoten Eva Andersson-Ney (s) yrkade gemensamt för s+v+mp att ge förvaltningen i uppdrag att ta kontakt med Gfk och SISAB och påtala behovet av synskademarkeringar.
Övriga nämnden anslöt sig till yrkandet.
Protokollet läggs till handlingarna.
Förvaltningen ges i uppdrag att ta kontakt med Gatu- och fastighetskontoret samt SISAB och påtala det stora behovet av synskademarkeringar och att de snarast ser till att utföra dessa markeringar.
Särskilt uttalandeavgavs av nämnden enligt följande:
”Under § 6 Rapporter och skrivelser, UTEMILJÖN framgår att SISAB inte anser sig ha skyldighet att göra synskade-markeringar på trapporna i Tensta Träff eftersom det bara finns en rekommendation och ingen ”tvingande lag” på att de måste åtgärda synskademarkeringar. Synskademarkeringar saknas även i trappan upp till Spånga pendeltågstation.”
Anmäldes protokoll från lokala handikapprådets sammanträde 2004-11-26.
________________
Anmäldes beslut fattat på delegation
a. av chefen för Barn och Ungdom 2004-04-06 gällande konferens för Elinsborgsskolans personal.
(D nr 105 – 500 / 04)
1. Anmälan läggs till handlingarna.
Anmäldes förteckning 2004-12-06 över nämndledamöters deltagande i konferens mm för nämndens räkning under tiden 2004-09-28 – 2004-12-03.
(D nr 002 – 501 / 04
____________________
Anmäldes Socialstyrelsens Sammanställning 2004-11-25 av svar på remiss angående: Socialt arbete med barn och unga i utsatta situationer. Förslag till kompetensbeskrivningar.
(D nr 503 – 230 / 04)
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-12-03
(D nr 002 – 502 / 04)
Från 1 januari 2005 decentraliseras flyktingmottagandet i Stockholms stad till stadsdelsnämnderna. Det innebär att myndighetsutövning inom flyktingmottagning, dvs. handläggning och beslut i ärenden om introduktionsersättning, dagersättning och särskilt bidrag samt ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd kommer att ske i respektive stadsdelsnämnd.
Förvaltningen föreslog nämnden att besluta enligt föreliggande förslag till delegationsordning.
Stadsdelsnämnden uppdrar till stadsdelsdirektören enligt 6 kap 33 § kommunallagen, med de begränsningar som anges i 6 kap 34 § samma lag, att på stadsdelsnämndens vägnar besluta i ärenden gällande flyktingmottagning, enligt bilaga 15.
Stadsdelsnämnden överlåter enligt 6 kap 37 § kommunallagen åt stadsdelsdirektören att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att besluta i stället.
Stadsdelsnämnden förordnar enligt 10 kap socialtjänstlagen sociala delegationen att i förekommande fall besluta i ärenden enligt bilaga 15.
Stadsdelsnämnden förordnar enligt 6 kap 36 § kommunallagen ordföranden att fatta beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens beslut inte kan avvaktas.
Beslut tagna på delegation skall anmälas till sociala delegationen i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
Detta beslut gäller from 1 januari 2005 och till dess de inarbetas i stadsdelens övriga delegationsbestämmelser.
Anmäldes rubricerade förteckning 2004-12-07.
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-12-07.
Förbrukningen inom anslag 1, verksamhetsanslaget, pekar mot ett sämre ekonomiskt utfall än vad som prognosticerades i tertialrapport 2. Resultatenheterna beräknas till stor del disponera sina överskott. Avsatta buffertar bedöms inte fullt ut kunna parera verksamhetsområden där kostnaderna befaras bli höga.
Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att ligga högt. Prognosen pekar mot ett underskott om 25 mkr.
Förvaltningen föreslog nämnden att godkänna månadsrapporten.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd att snarast inrätta en jobbgaranti enligt Skärholmsmodellen för att minska det prognosticerade underskottet.
1. Föreliggande månadsrapport godkänns.
Reservation mot beslutet anmäldes av vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Madeleine Jacobsson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp), och Markku Sirviö (m) enligt följande:
Att snarast inrätta en jobbgaranti i stadsdelen enligt Skärholmsmodellen som ett medel att minska det prognosticerade underskottet för försörjningsstöd på 25 miljoner .”
Förelåg tjänsteutlåtande 2004-12-14.
(D nr 311 – 503 / 04)
Regeringen har, genom Naturvårdsverket, anslagit 300 Mkr för lokal och kommunal naturvård under perioden 2004–2006. I de anslagna medlen är en del avsatt för informationsändamål för invandrare. Inom ramen för detta har stadsdelsförvaltningen i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent tagit fram ett projekt som består av tre delar, där målgruppen är boende i Tensta och Hjulsta. Syftet med projektet är att skapa ökad miljömedvetenhet och större förståelse för vikten att hushålla med våra naturresurser.
Förvaltningen föreslog nämnden att ansöka om 600 tkr hos Naturvårdsverket.
1. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutar att ansöka om projektmedel om 660 000 kr hos Naturvårdsverket.
2. Stadsdelsnämnden beslutar om omedelbar justering i detta ärende.
(D nr 312 – 504 / 04)
Ansökan avser tre delprojekt under perioden 2006-2008 under projektet Södra Järva – rent och snyggt och syftar till att påverka attityder, beteendemönster och öka kunskapen om miljöfrågornas betydelse bland medborgarna på Södra Järva. Främst fokuserar projekten på ned-skräpningsproblematiken samt att främja miljömedvetenhet och effektivare avfallshantering. Förvaltningen föreslog att tillsammans med Rinkeby stadsdelsnämnd ansöka om 9 186 000 kr ur Stockholms miljömiljard.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Madeleine Jacobsson (m) och Patrick Simonson (kd) meddelade att fp, m och kd ej deltar i beslutet.
1. Stadsdelsnämnden godkänner föreliggande ansökan om bidrag om 9 186 000 kr ur Stockholms miljömiljard i enlighet med detta utlåtande.
I beslutet deltog ej fp, m och kd.
Anmäldes kommunfullmäktiges beslut 2004-12-06; Val av ledamöter och ersättare i nämnder, den del som avsåg Spånga-Tensta stadsdelsnämnd.
(D nr 002 – 489 / 04)
Togs upp följande konferenser/seminarier för beslut om deltagande:
Länsstyrelsens seminarium ”3 år efter Fadimes död” 19/1-05
Kompetensfonden Inspiration: Stockholm 17-18/1-05
1. Nämnden beslutar att två personer från varje politiskt block beviljas delta vid Inspiration: Stockholm, 17-18/1-05 samt 3 år efter Fadimes död, 19/1-05.
Vice ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) begärde att
- nämnden skulle få ett ärende om kvinnojouren och kvinnocentrum till nästa sammanträde.
1. Stadsdelsnämnden beslutar att ta upp ett ärende till nämndens sammanträde 10/2-05.
Ordföranden Abdo Goriya (s) uppmanade
- nämndens ledamöter att läsa redovisningen av arbetsmarknadsprojektet Xpan-Ung i broschyren
- ”Xpan Ung hösten 2003” som delats ut vid dagens sammanträde.
I pärm på bordet anmäldes inkomna protokoll, skrivelser mm
(Bilaga § 379)