Din position: Hem > Stockholms stad > Spånga-Tensta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2009-01-22
Öppet forum, klockan 18.00Sammanträdet inleds klockan 18.00 med att Vägverket informerar Läs mer... om Projekt E 18 Hjulsta-Kista. Därefter går stadsdelsdirektören igenom de ärenden som ska behandlas vid dagens sammanträde och allmänheten har möjlighet att ställa frågor.Tidigast klockan 18.30 börjar det formella stadsdelsnämndsammanträdet.
Val av justerare och dag för justering
Stadsdelsnämnden beslöt att utse ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) och vice ordföranden Ornina Younan (s) att justera dagens protokoll.
Stadsdelsnämnden beslöt vidare att protokollet ska justeras den 28 januari 2009.
Det anmäldes att protokollet fört vid stadsdelsnämndens sammanträde den 18 december 2008 justerades den 19 december 2008.
Det anmäldes att protokollet fört vid stadsdelsnämndens sammanträde den 2 januari 2009 justerades den 8 januari 2009.
_______________________
Beslut
Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut.
Att ytterligare understryka vikten av att Spångadalen och grönområdet mellan Tensta och Solhöjden bevaras för rekreation och idrott. Området fyller en viktig funktion för boende i såväl gamla Spånga, Tensta och Rinkeby och bör inte användas för bostadsbebyggelse.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Ärendet
Spånga-Tensta stadsdelnämnd har tagit del av samrådsförslaget till Stockholms översiktsplan.
Nämnden ställer sig i huvudsak mycket positiv till förslaget och väljer att kommentera ett antal förhållanden och områden som kan
vidareutvecklas.
Nämnden vill med anledning av de speciella förhållanden som råder i Spånga-Tensta betona vikten av att ännu tydligare väva in sociala och etnografiska aspekter i den fysiska planeringen.
Dnr 647-2008-006
Yrkande
Ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) framlade gemensamt för fp+m+kd eget förslag till beslut.
Vice ordföranden Ornina Younan (s) framlade gemensamt för s+v eget förslag till beslut.
Ledamoten Awad Hersi (mp) framlade för mp eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden Ann-Katrin Åslund ställde yrkandena mot varandra och fann att det fanns majoritet för eget yrkande.
Reservation
Reservation anmäldes av vice ordföranden Ornina Younan (s), ledamöterna Jonas Ljungstedt (v), Eva Andersson (s), Rune Olofsson (s) och Azad Hassan (s) till förmån för eget yrkande:
”Förslag till beslut
att avge följande svar på remissen om Stockholms översiktsplan.
Stockholm stad står inför många utmaningar framöver. Befolkningen beräknas växa till en miljon invånare. En långsiktig planering är viktig, en planering för en hållbar stad som inte förbrukar energi och råvaror på ett okontrollerat sätt. Vi ställer oss bakom målen om en tät integrerad stad med en struktur som stödjer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken och som leder till att användningen av bil kan begränsas. En utbyggnad av cykelbanenätet som knyts ihop med grannkommuner är också angeläget.
För att utveckla den lokala arbetsmarknaden i vårt område har Lunda en stor betydelse som terminalområde. Vi ser mycket positivt till att bygga ut spårbunden godstrafik till området som kan bli möjlig med utbyggnaden av mälarbanan. Gods som transporteras på landsväg är mer problematiskt ur miljösynpunkt. Till exempel kommer utbyggnaden av förbifart Stockholm och E18 innebära ingrepp i Järvafältet som har stor betydelse som lokalt rekreationsområde.
I översiktsplanen poängteras betydelsen av att bevara och utveckla de stora grönområden som finns i Stockholm. Naturreservatsbildningar är ett sätt att skydda stadens gröna kilar och överensstämmer med målet om en hållbar storstad. Järva friområde är ett av stadens områden som snarast bör göras till naturreservat.
Vi anser att Bromma flygfält ska läggas ner. Det finns inget behov av en stadsnära flygplats när det tar 20 minuter att ta sig till Arlanda. Inrikesflyget kan ersättas med tågresor. Vi vill bygga bostäder på Bromma flygplats och där utveckla en modern, miljösmart och mänsklig stadsdel som visar på alternativa sätt att bygga framtidens stad. Därför är avtalet på 30 år för Bromma flygplats djupt odemokratiskt och förhindrar en nödvändig miljöomställning.
I översiktsplanen beskrivs Stockholm som en socialt delad stad, och att i ”regionens utsatta stadsdelar” har flera satsningar genomförts utan stabila förbättringar. Tensta är en av dessa stadsdelar. Det behövs utvecklingsprojekt i de här områdena, men får inte genomföras på fel sätt att människor med låg inkomst trängs undan. Protesterna i Husby förra året pekade på detta. Det skulle snarare behövas konkreta och handfasta åtgärder som gör det möjligt för låginkomsttagare att flytta in i Stockholms mer välbärgade områden.”
Reservation anmäldes av ledamoten Awad Hersi (mp) till förmån för eget yrkande:
”Förslag till beslut:
Att delvis godkänna förvaltningens förslag till remissvar
Att därutöver anföra
Miljöpartiet föreslår:
Att Förbifart Stockholm inte byggs
Att kollektivtrafiken i stället kraftigt förstärks
Att Järvafältet bevaras som en grön lunga, och att Igelbäckens kulturreservat bevaras
Att Stockholm bör fördjupa samarbetet med grannkommunerna för att skydda de gröna kilarna, t ex Järvakilen.
Att staden underlättar för friluftsaktiviteter i grönområden
Att tillväxt av befolkning och ekonomisk aktivitet inte ska vara ledstjärna i planeringen av Stockholms fysiska och sociala infrastruktur
Att miljonprogrammets bostadsområden ska renoveras på ett sätt som tillåter människor att bo kvar i sina bostäder, och att bostäderna energieffektiviseras för att orsaka så liten klimatpåverkan som möjligt
Att hus inte ska rivas för att ge plats t ex för radhus
I detta remissvar på Översiktsplan framför vi en viss generell kritik mot angreppssättet i Översiktsplanen. Vi fokuserar dock på frågor som gäller Järvaområdet, och många av våra ståndpunkter sammanfaller med det som vi tidigare har framfört i samband med vårt remissvar på Vision Järva 2030 (Järvalyftet).
Tillväxt är inte ett självändamål
De som skrivit förslaget till Översiktsplan säger att man vill ha ”hållbar tillväxt”, och att det är önskvärt, eller till och med nödvändigt, att Stockholms befolkning ska tillväxa mycket kraftigt. Detta samtidigt som de som skrivit Översiktsplanen menar att man vill skydda grönområdena och de gröna kilarna. I detta ligger en stor portion mörkläggning, eller i bästa fall önsketänkande.
Om man befrämjar och stimulerar en starkare befolkningstillväxt än den som ändå blir fallet (i och med att många människor söker sig till större städer och i synnerhet Stockholm), blir trycket på att exploatera de kvarvarande grönområdena, de ”biologiska oaserna”, ännu större.
I vårt område gäller det naturligtvis främst Järvafältet.
Hållbar tillväxt är dessutom ett mycket förrädiskt begrepp. Vissa typer av tillväxt (t ex traditionell produktion av varor och traditionella transporter av dessa varor) orsakar stor miljöbelastning och kan inte förenas med hållbar utveckling. För att man överhuvudtaget ska kunna tala om hållbar tillväxt så måste de omsatta kronor som ska ingå i Stockholms växande ”lokala BNP” i en mycket högre grad bestå av transaktioner inom tjänstesektorn. Tjänster och service inom kultur, omsorg etc kan tillåtas växa, men inte resursslukande eller förorenande tillverkningsindustri. En tillväxt som bygger på en fortsatt massiv bilism kan inte heller accepteras. Klimatproblemen är påträngande, och den globala uppvärmningen och glaciärsmältningen tycks gå snabbare än man tidigare trott.
Tillväxt kan aldrig tillåtas att ses som ett självändamål.
Järvalyftet Vision Järva 2030
Förslaget till Översiktsplan nämner Vision Järva 2030 som en av de processer som ingår i utvecklingen av staden. Förslaget Vision Järva 2030 säger sig utgå ifrån vad boende i stadsdelarna har för önskelista och prioriteringar, men samtidigt observerar vi i visionen en stor avsaknad av underifrånperspektiv och en ovilja att ge en ärlig chans till det som de boende i Järva vill. Möjligen kommer den oro som ligger bakom de opinionsyttringar som vi såg i Husby inte att lugna sig efter presentationen av Vision Järva 2030. Tyvärr finns fortfarande en stor misstro mellan företrädare för Järvalyftet och de boende i Järva.
Järvalyftet är viktigt!
Järvalyftet måste bli en mycket positiv förändring för de boende i Järvaområdet! Upprustningen av Järva kan stå som modell för renoveringen av andra delar av miljonprogrammet. Också därför är det mycket viktigt att Järvalyftet blir ett exempel för hur man kan renovera med respekt för de boende i området och med respekt för miljön. De renoveringar som görs nu ska kanske hålla i många decennier – det är viktigt att det blir bra från början.
Järvalyftet måste bli ett långsiktigt positivt lyft!
Inom Miljonprogrammet har flera olika projekt avlöst varandra under årtionden.
Mycket bra har hänt och även dessvärre avvecklats. Men trots detta finns det fortfarande mycket som behöver utvecklas och förbättras. Vi som har levt med dessa satsningar har svårt att förstå vad det är som gör att Järvalyftet och vision Järva 2030 skulle lyckas bättre.
För att uppnå den kontinuitet i utvecklingsarbetet som omnämns i Vision Järva 2030 och få ett långsiktigt hållbart resultat så kan man inte arbeta i korta tillfälliga projektformer.
Den viktigaste utgångspunkten har dock varit Järvabornas egen syn på sina stadsdelar, säger man i Järvalyftet. Ändå har det redan beslutats en massa innan denna remissprocess kring Vision Järva 2030 kom. Järvalyftet har redan lyckats få en massa Järvabor att bli uppretade och att känna sig överkörda. Vi ska använda ”omvänd planprocess” i upprustningen av Järvaområdet! Börja med de boendes idéer, börja inte med byråkraters och arkitekters idéer. Omvänd planprocess har redan provats i Kärrtorp, med goda resultat.
Renoveringar och hyror
Hyrorna ska förbli rimliga även efter renoveringen, så att alla som bor i Järva ska ha råd att bo kvar. Renoveringarna måste alltså ske utan (större) hyreshöjning – hyresgästerna har redan betalt för renoveringen genom bristande underhåll under många år.
Hyresrätter ska fortsatt stå för en betydande del av bostadsbeståndet. Bra fastighetsskötsel borde vara en självklarhet, det ska inte behöva stå som en vision i Vision Järva 2030.
Renoveringar ska behovsstyras. Det kan vara olika nivåer på renoveringarna utifrån den enskilda hyresgästens behov och önskemål.
Vi vill inte att man ska riva hus i Järvaområdet.
Ett antal byggbolag tar över en del av planeringen och ansvaret för renovering och upprustning i Husby och Hjulsta. Vilka effekter får detta för medborgarnas möjlighet att ha inflytande över sitt boende? Risken är att dessa bolag går fram ännu hårdare än Svenska Bostäder i sina planer på dyra renoveringar och hyreshöjningar.
Bra boendemiljö och mer varierad stadsmiljö
Komplettera varsamt
Vi är positiva till en blandning av olika boendeformer. När det ska byggas vill vi utreda noggrannare var det är lämpligt att bygga. Byggande ska ske mycket varsamt. Vi är helt emot att man exploaterar Järvafältet. Vi är t ex mot en bussgata över Järvafältet. Vi ska inte bygga på grönområden och oexploaterad mark.
Järvaområdena hör redan till ytterstadens hårdast exploaterade konstaterar man i Vision Järva. Ändå föreslår man en kraftig förtätning i och runt stadsdelarna. Visst finns det fortfarande några tomma parkeringar och överbliven mark intill gator och vägar etc., som kan användas bättre. Men inte i den utsträckning som föreslås i Vision Järva 2030. Det finns kvarter som skulle vinna på en förtätning typ punkthus och annan kompletterings-bebyggelse framförallt för att få en livligare och mer stadsmässig intressant arkitektur.
En ökad variation av upplåtelseformerna kan fås vid nybyggnation. Att omvandla hyresrätter till bostadsrätt måste ske på hyresgästernas initiativ. Många lägenheter från miljonprogrammets dagar anses vara bra genom att de ofta är ljusa och funktionella. Detta kan tjäna som goda exempel i det fortsatta bebyggelsearbetet.
Betydande energieffektivisering utan hyreshöjning
Bättre energi- och värmelösningar i husen är viktigt för att spara miljön, spara pengar i uppvärmningskostnader för hyresvärd och hyresgäster och se till att de boende inte längre behöver frysa inomhus på vintrarna. Detta sker genom att man tätar husen mycket bättre samt ändrar t ex ventilationslösningar för värmeåtervinning. Energieffektivisering blir en besparing på sikt. Nya bostadsområden ska också byggas med bästa energisnåla teknik.
När husen renoveras ska därför genomgripande energibesparingsåtgärder genomföras – kanske kan man göra om husen till passivhus (som inte behöver ytterligare tillförd energi för uppvärmning utöver den värme som alstras av elektriska apparater och kroppsvärme från dem som bor där) eller åtminstone i vissa fall t o m plushus (som producerar mer energi än vad det konsumerar, genom solfångare och solceller).
Bevara hyresrätten!
Tanken att alla ska äga sin egen bostad är inte realistisk. Vi måste ha hyresrätten kvar! Varierande upplåtelseformer ska finnas – det ska finnas hyreslägenheter som folk har råd med. Den kooperativa hyresrätten ska utvecklas som ett alternativ till bostadsrätt.
Trygghet i vardagen
Översiktsplanen måste lägga grund för att människor ska kunna känna trygghet.
Trygghet bygger på att man har en trygg försörjning, en bostad, utbildning och ett värdigt liv och kan bestämma över sig själv. Trygghet bygger mycket på hemkänsla. Minskad omsättning på hyresgäster genom att erbjuda en bra boendemiljö med bra service, bra skolor, bra boendeformer och en god kontakt grannar emellan leder till trygghet och trivsel.
Snyggt område
Människorna i Järva ska känna att man bryr sig om miljön så som man gör i innerstan, att det är städat och fint med blommor i våra centrum, torg och parker, och att bilvrak blir borttransporterade så fort som möjligt.
Barn och ungdomar
Barnens och ungdomarnas behov måste genomsyra planeringen. Järvas framtid är de unga och mer behöver göras för att de ska känna trygghet och tillförsikt inför framtiden. Idag är det tyvärr många som känner sig vilsna, inte bara i själen utan också i sin hemvist.
Skapa jobb i alla Järvas stadsdelar
När Kista växer kraftigt och man bygger ut Kista Galleria finns det en risk att de angränsande områdena, t ex Husby och Akalla, förlorar kundunderlag. Vi ser en trend att småföretagarna i t ex Tensta får det mycket svårt att överleva. Småföretagandet ska överleva och utvecklas. Det ska finnas stöd för företag i Husby, Akalla, Rinkeby, Tensta och Hjulsta.
Detta speciellt med tanke på att många arbetsplatser ska lämna Husby och Rinkeby i och med att stadsdelsförvaltningen koncentreras till Kista.
Lika rättigheter
Att bygga ihop stadsdelar fysiskt löser troligen inte integrationsproblem. Det handlar om andra saker. Det man måste göra är snarare sociala åtgärder. Staden måste aktivt arbeta för att alla, oavsett etnisk bakgrund m m, ska ha lika rättigheter och möjligheter, t ex genom anti-diskrimineringsklausuler.
Social ekonomi
Planeringen ska möjliggöra att man utvecklar en social ekonomi. Kooperativ och socialt företagande ska uppmuntras och stödjas av staden för att hjälpa t ex psykiskt funktionshindrade eller andra som står långt från arbetsmarknaden.
Bevara Järvafältet!
Samverka i regionen för att bevara grönområden. Stockholm bör fördjupa samarbetet med grannkommunerna för att skydda de gröna kilarna, t ex Järvakilen.
Stockholm behöver inte växa så mycket.
Vi ska bevara grönområdet på Järvafältet. Ingen exploatering av Igelbäckens kulturreservat! För att få snabbare kommunikationer mellan Rinkeby och Kista ska man lösa det genom att förstärka befintlig busstrafik, eller genom Tvärbanans Kistagren, eller möjligen genom en balkbana med spårtaxi på pelare över fältet – inte genom en bussgata tvärs över Järvafältet, vilket finns med bland idéerna i remissunderlaget! I stället för evenemangspark kan man utveckla friluftslivet varsamt, t ex genom ett Naturum (naturutställning) på Järvafältet, eller genom att utveckla Fältskolan. Satsa på Akalla By med 4H, Husby Gård, Eggeby Gård, Spånga By med sin 4H och Hästa Gård. Bygg inte på grönområden. Vi vill att det ekologiska friluftsbadet vid Eggeby Gård äntligen byggs.
. Vi vill ha en multikulturell begravningsplats i Järvaområdet. Att ha en sådan plats nära där de bor kan bli en trygghet för många äldre i Järvaområdet. Den ska ligga i Hägerstalund i stället för motocrossbanan. Motorcrossbanan måste avvecklas omgående och Hansta naturreservat återställas.
Vi behöver inte fler ridanläggningar. Satsa på dem som finns, vid Eggeby Gård och i Hägerstalund. Satsa på de befintliga kolonilotterna – det ger rekreation och det är hälsobefrämjande. Utveckla de koloniområden som finns. Höj kvaliteten på dem.
Bad vid Säbysjön kan vara en möjlighet. Vi behöver inte fler konstgräsplaner, speciellt inte på Järvafältet. Inga asfalterade cykelbanor på Järvafältet – ta hand om grusvägarna.
Vi är kritiska till bebyggelse i Kymlingeområdet!
Visionen föreslår en kraftig expansion av bebyggelse runt Järvaområdet och mellan Spånga, Rinkeby och Tensta samt Förbifart Stockholm i öppet läge i avsnittet mellan Barkarby och Järvafältet. Detta är mycket negativt för området av följande skäl. Förbifart Stockholm leder till kraftigt ökat buller och ökade avgaser in över Järvafältet och i alla berörda stadsdelar. En mycket olycklig barriäreffekt skapas genom att spridningskorridorerna genom Järvafältet och i dalgången mellan Tensta och Hansta och skogarna norr om Barkarby till Järva och Ulriksdal och in mot nationalstadsparken klipps av. Även den föreslagna alltför kraftiga exploateringen av bebyggelse skapar samma negativa effekt. Vi har pekat på några områden som skulle kunna bebyggas utan att sådana effekter uppstår. Framför allt vore en förlängning av överdäckningarna över E18 bra ur många miljöaspekter och här skulle mer mark för bebyggelse kunna skapas. Här måste en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de negativa effekterna av detta förslag tas fram.
Trafiklösningar
Att åka kommunalt mellan stadsdelarna fungerar i stort sett redan bra. Förbättringar kan ske genom fler olika direktbussar som inte slingrar sig genom stadsdelarna. Den nya tvärbanan kommer att fylla en stor funktion och bör påskyndas. Tunnelbanan bör snarast förlängas från Hjulsta till Barkarby och från Akalla till Barkarby.
Precis som man säger i remissen: ”Dagens gröna stråk är en tillgång i de tätbebyggda stadsdelarna och ska utvecklas.” Detta gör man inte med ny förbindelse över fältet med ett nytt aktivitetsstråk i kulturreservatet. Övriga föreslagna nya attraktioner kan låta både lockande och avskräckande. Den stora attraktionen med Järvafältet är just dess orörda naturvärden. En massa konstruerade aktivitetsplatser hindrar den fria rörligheten bland människor och djur.
Om man vill bryta trafiksepareringen på vissa platser måste det finnas mycket goda argument för det. Det är inte något överskott på gångvägar i områdena. På flera platser kan trottoarer anläggas utan att man för det tar bort befintliga gångvägar och gångbroar.
De förslagna nya bostäderna på överdäckning över nya E18 bör anpassas så mycket som möjligt till naturen.
Nya vägbarriärer genom parker och grönstråk får inte hindra människor och djur att kunna röra sig i området.
Belysningen utefter vissa av gångvägarna har förbättrats och det arbetet måste fortsätta.
Fälten nedanför Rinkebysvängen och Tenstavägen används flitigt på sommaren för grillning och familjeliv. Det är helt fel att smala av det området med regelrätta nya bostadskvarter som föreslås i Vision Järva 2030 ”för att på ett naturligt sätt koppla Rinkeby och Tensta med Bromsten respektive Lunda”. Rinkebysvängen och Tenstavägen föreslås också att delvis dras om för att bättre ansluta till den nya bebyggelsen. Ny bebyggelse får inte skära av dalen. Fler grillplatser behövs istället!
Området runt Hjulsta koloniområde har blivit ett fint när– och friluftsområde sedan dammarna anlades vid Spångaån, och måste bevaras. Även vintertid är det en populär plats då det inte ligger i skugga för skidåkning och promenader.
Nej till Förbifarten!
Förbifart Stockholm ska inte byggas, då den ökar biltrafiken, förstör klimatet och inte löser trafikproblemen. Förbifarten splittrar mer än den förbinder. E18 ska läggas i tunnel! Eller så ska man göra mer överdäckningar med bostäder och kontor på.
Kollektivtrafik
Möjligheten att använda kollektivtrafiken ska öka, och trivseln i kollektivtrafiken ska öka. Som ett exempel ska busstorgen i Akalla och Kista bli trevligare.
Vi accepterar inte busstopp när det sker stenkastning eller annat bråk i Järva. Rinkeby, t ex, ska inte diskrimineras genom att man stänger av bussar och tunnelbana när bråk eller stenkastning förekommer. Andra lösningar bör finnas.
I första hand vill vi inte ha någon ny trafikförbindelse över fältet. Stärk busstrafiken via Kymlingelänken i första hand istället för dragningar över Järvafältet. I andra hand vill vi se en förbindelse som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Detta måste utredas noga. Detta alternativ kan vara en balkbana med spårtaxi på pelare över fältet.
Nej till bussgata över Järvafältet!
Nej till viadukt över Järvafältet!
Tvärbanan ska dras närmare Rinkeby!
Bromsa inflyttningen till Stockholm?
Grunden till att man planerar för en stark exploatering av Järvafältet är att man i den styrande majoriteten har en helt okritisk inställning till Stockholms växande.
Nätverket Järvas Framtid och Järva Sociala Forum
Nätverket Järvas Framtid har skrivit ett mycket bra remissvar på Vision Järva 2030. Detta är ett viktigt dokument för att se vad en viktig del av de boende framförallt i Husby tycker om området. Man kan också se dokumentationen från Järva Sociala Forum som hölls i Husby i maj 2008. Nätverket Järvas Framtid bör försöka nå fler människor för att bli ett (än) mer representativt nätverk.
Slutord
Miljöpartiet i Järvastadsdelarna har här presenterat en mängd förslag för hur Järva ska kunna utvecklas på ett sätt som gynnar dem som bor här, och på ett sätt som respekterar de ekologiska villkoren.
Vi hänvisar dessutom till Miljöpartiets remissvar i Stadsbyggnadsnämnden och till Miljöpartiet Järvas (mp Spånga-Tensta och mp Rinkeby-Kista) remissvar på Vision Järva 2030.”
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd avstår från att lämna yttrande i rubricerade ärende.
Till nämnden har inkommit en remiss från ytterstads- och
bostadsbolagsroteln, ”Utredning om frivillig försvarsverksamhet”, SOU 2008:101. Nämnden kan konstatera att frågan saknar betydelse och konsekvens för nämndens verksamheter och avstår därför från att lämna yttrande.
Dnr 705-2008-006
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden godkänner remissvaret.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har tagit del av remissen om planering för boenden för äldre i Stockholms stad. Förvaltningen anser att det inte finns anledning att inom stadsdelen göra andra förändringar än den som föreslås.
Dnr 614-2008-006
Ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Ornina Younan (s) framlade gemensamt för s+mp+v eget förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) framlade gemensamt för fp+m+kd särskilt uttalande enligt följande:
”Särskilt uttalande
Fristads sjukhem har vid ett flertal inspektioner fått allvarliga påpekanden om brister i lokalerna utifrån de statliga regler som gäller för äldreboenden. Vi ser därför positivt på att ett privat vårdföretag planerar att starta ett äldreboende i gamla Spånga som borde kunna ersätta Fristads sjukhems platser. Vi vill dock understryka vikten av att inte avveckla Fristads sjukhem förrän det finns tillgång till andra sjukhemsplatser inom stadsdelen.”
Reservation anmäldes av vice ordföranden Ornina Younan (s), ledamöterna Awad Hersi (mp), Jonas Ljungstedt (v), Eva Andersson (s), Rune Olofsson (s) och Azad Hassan (s) till förmån för eget yrkande:
Stadsdelsnämnden beslutar
- Att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
- Att ge uppdrag till äldrenämnden att undersöka möjligheten för personer utan biståndsbeslut att kunna flytta in i servicehus
- Att därutöver anföra följande
I ärendet framkommer med all tydlighet vilken osäkerhet som vi står inför när det gäller planering inför framtida byggande av äldreboenden. En osäkerhet som förstärks av den privatisering som staden nu genomför, där man lämnar ifrån sig möjligheten att ha ett samlat ansvar för verksamhetslokaler och där de få äldreboenden som blir kvar i kommunens regi får bli brickor i ett ekonomiskt spel.
Vi delar självfallet Kommunstyrelsen Pensionärsråds uppfattning att staden måste driva en avsevärd del av äldreboendena i kommunal regi både för att upprätthålla kompetensen och ge äldre en reell möjlighet att välja en trygg kommunal utförare.
Staden har idag ett överskott av lägenheter i servicehus. Den genomförda undersökningen om intresset för servicehus visar att det finns ett stort intresse bland äldre att flytta till servicehus. Många avstår dock från att söka då man räknar med att få ett avslag. Det måste klargöras om de nya riktlinjerna följs och om möjligheten till positivt beslut finns utifrån de ekonomiska ramar som avsatts, innan man fastställer behovet. En möjlighet att beakta är om äldre som inte kan bli föremål för ett biståndsbeslut ändå skulle kunna flytta till ett servicehus. Det visar sig i undersökningen att tryggheten av att veta att det finns personal i närheten är viktig för många. För andra räcker det med att tillgängligheten och möjligheten till gemenskap tillgodoses i ett seniorboende.
Att flytta in utan biståndsbeslut kan regleras på annat sätt. Möjligheten att söka för att få ett biståndsbeslut ska hela tiden kvarstå. I många servicehus har man redan idag aktiviteter som riktar sig till äldre utanför huset - möjligheten att äta i restaurang, öppen dagverksamhet etc. Det som skiljer sig åt är tillgång till sjukvård etc. som kräver biståndsbeslut. Det här var tidigare ett stort problem för många servicehus i staden, där boende utan biståndsbeslut tog del av servicen och därmed bidrog till en kostnad som inte gav någon ersättning från staden. Problemet bör kunna lösas. Äldre som inte kräver den omvårdnad som ett biståndsbeslut ger skulle istället kunna bli en tillgång för servicehuset, en friskhetsfaktor.
Tyvärr har många tillagningskök i anslutning till vård- och omsorgsboenden lagts ned pga. av att ombyggnadsbehoven ansetts vara för kostsamma. Vi menar att även inom detta område måste det sökas en lösning, som kombinerar fördelarna för de äldre att kunna njuta av mat tillagad på plats med ett resurseffektivt miljötänkande som minimerar transporter. Exempelvis bör restaurangerna kunna drivas som sociala kooperativ och marknadsföras som sociala träffpunkter i närområdet, så att ännu fler pensionärer kommer dit och äter.
Vi välkomnar att utredningen lyfter fram vikten av att det ska finnas korttidsvård med olika inriktningar och att korttidsvården i första hand ska bedrivas på särskilda enheter enligt äldreplanens intentioner. Tyvärr har väl fungerande korttids och växelvårdsenheter lagts ned i rent besparingssyfte, vilket allvarligt försämrar kvaliteten för de äldre och ökar oron hos anhöriga. Korttidsvård kan inte jämföras med sjukhusvård och bör i största möjliga utsträckning vara enkelrum med eget hygienutrymme.
Vi kan notera att det är ett väldigt stort avstånd mellan den borgerliga alliansens vallöften och hur det har blivit i praktiken. Trots löften om att servicehusen ska vara kvar saknas beslut. Tvärtom läggs servicehus ned och vård- och boendeplatser avvecklas. Trots på pappret generösare riktlinjer får de äldre i staden stå med mössan i hand och tigga sig till ett boende som de egentligen enligt de politiska intentionerna skulle ha rätt till. Detta visar på brist både på styrning och politiskt ansvarstagande.”
1. Stadsdelsnämnden ger stadsdelsdirektören rätt att vidaredelegera beslutanderätt i ärenden till lägst den nivå som finns angiven i delegationsordningens kolumn ”Delegat” enligt bilaga 1.
2. Stadsdelsnämnden uppdrar till stadsdelsdirektören enligt 6 kapitlet 33 § kommunallagen, med de begränsningar som anges i 6 kapitlet 34 § samma lag, att på stadsdelsnämndens vägnar besluta i följande ärendegrupp inom stadsdelsnämndens verksamhetsområde:
- Barn och unga enligt FB, enligt bilaga 3
3. Stadsdelsnämnden överlåter enligt 6 kapitlet 37 § kommunallagen åt stadsdelsdirektören att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen att besluta i stället.
4. Besluten gäller omedelbart och tillsvidare.
5. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Förvaltningen föreslår en förändring av delegat för vissa beslut inom individ- och familjeomsorgen.
Förvaltningen föreslår också att nämnden uppdrar till stadsdelsdirektören att på stadsdelsnämndens vägnar besluta om ärendegrupperna barn- och unga enligt föräldrabalken.
Dnr 13-2009-000
Stadsdelsnämnden beslutar bemyndiga stadsdelsdirektör Maria
Häggblom att vidaredelegera beslutanderätten gällande
tilldelningsbeslut vid gemensam upphandling av hantverkstjänster till utbildningsförvaltningens direktör Thomas Persson.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning deltar i den gemensamma upphandlingen av hantverkstjänster som påbörjats för stadsdelsförvaltningarna Bromma, Hässelby-Vällingby, Rinkeby-Kista, Älvsjö och utbildningsförvaltningen.
För att utbildningsförvaltningens direktör ska kunna fattar beslut om val av leverantörer behöver stadsdelsdirektören Maria Häggblom stadsdelsnämndens bemyndigande att vidaredelegera beslutanderätten gällande tilldelningsbeslut vid denna gemensamma upphandling av hantverkstjänster till utbildningsförvaltningens direktör Thomas
Persson.
Förfrågningsunderlag och avtal kommer att godkännas respektive undertecknas av Spånga-Tenstas stadsdelsdirektör Maria Häggblom enligt delegation från stadsdelsnämnden.
Dnr 434-2008-103
1. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd delegerar enligt 6 kap 33 §
kommunallagen till handläggarna som är anställda för att besvara barnomsorgsfrågor, inom servicenämnden vid Kontaktcenter Stockholm, att i enskilda ärenden biträda med handläggningen avseende frågor och lämna upplysningar inom förskolans verksamhetsområde och därvid i erforderlig omfattning få tillgång till Boskosystemet, i den del som avser förskolan och Agresso webb samt i övrigt ge enskilda rådgivning och information.
2. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd träffar överenskommelse med servicenämnden om behandling av personuppgifter som krävs med anledning av punkt 1 ovan, i enlighet med bilaga 1 och uppdrar åt stadsdelsdirektören att träffa denna överenskommelse.
3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 3 november 2008 beslutades om inrättandet av Kontaktcenter Stockholm inom servicenämnden från och med den 5 november 2008. Kontaktcenter kommer bl.a. att biträda respektive nämnd med information, registrering och rådgivning till enskilda inom förskolans verksamhetsområde samt administrera förskolans e-tjänst. För att servicenämnden ska kunna biträda stadsdelsnämnden i enskilda ärenden på bästa sätt och utföra de uppgifter som åläggs
Kontaktcenter Stockholm erfordras att samtliga stadsdelsnämnder delegerar enligt 6 kap 33 § kommunallagen till handläggarna som är anställda inom servicenämnden vid Kontaktcenter Stockholm, för att besvara förskolefrågor, barnomsorgsbehörighet i Bosko och behörighet till Agresso webb.
Kontaktcenter Stockholm är en viktig del tillsammans med befintliga medborgarkontor och e-tjänster i arbetet med att förbättra service och tillgänglighet.
Dnr 5-2009-000
Ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd bifall till förvaltningens förslag till beslut.
- Att avslå överenskommelse mellan Spånga-Tensta stadsdelsnämnd och servicenämnd i samband med inrättande av kontaktcenter Stockholm.
- Att stadsdelsnämnden beslutar om att köhanteringen för barnomsorgen och enskilda äranden inom förskolaområdet även fortsättningsvis administreras av Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning.
Vi i rödgröna alternativet invänder oss emot inrättande av kontaktcenter för köhantering för barnomsorgen. Vi befarar att avståndet mellan de som vill ha barnomsorgsplatser och barnomsorgshandläggarna växer och därmed ineffektiv hantering. Konsekvensen av inrättande av kontaktcenter blir att den enskilda måste vända sig till två olika myndigheter och otydlig gränsdragning. Vi menar att risken är överhängande att man skapar stor byråkratin vid eventuellt inrättande av kontaktcenter, när det är endast en nämnd som hanterar barnomsorgskön i staden.
Sedan konstaterar vi att beslutet inte tas i rättordning, det borde väl vara så att majoritet först beslutar om geografisk placering kontaktcenter, innan man beslutar om överenskommelsen med servicenämnden.”
1. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd delegerar enligt 6 kap 33 § kommunallagen till handläggarna, som är anställda för att besvara äldreomsorgsfrågor, inom servicenämnden vid Kontaktcenter Stockholm att i enskilda ärenden biträda med handläggningen avseende frågor och lämna upplysningar inom äldreomsorgens verksamhetsområde, och därvid i erforderlig omfattning få tillgång till Paraplysystemet, i den del det avser äldreomsorgen och Agresso webb samt i övrigt ge enskilda rådgivning och information.
Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 3 november beslutades om inrättandet av Kontaktcenter Stockholm inom servicenämnden från och med den 5 november 2008. Till servicenämnden överförs därmed också ansvaret för Äldre direkt från Hässelby-Vällingbys stadsdelsnämnd. För detta erfordras att samtliga stadsdelsnämnder delegerar enligt 6 kap 33 § kommunallagen till handläggarna som är anställda inom servicenämnden vid Kontaktcenter Stockholm, för att besvara äldreomsorgsfrågor, att i enskilda ärenden biträda med handläggningen avseende frågor och lämna upplysningar inom äldreomsorgens verksamhetsområde, och därvid i erforderlig omfattning få tillgång till Paraplysystemet, i den del det avser äldreomsorgen och Agresso webb samt i övrigt ge enskilda rådgivning och information.
Kontaktcenter Stockholm inklusive Äldre direkt blir en viktig del tillsammans med befintliga medborgarkontor och e-tjänster i arbetet med att förbättra service och tillgänglighet.
- Att stadsdelsnämnden beslutar om att köhanteringen för äldreomsorgen och enskilda ärenden inom äldreomsorgen även fortsättningsvis administreras av Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning.
Vi i rödgröna alternativet vänder oss emot inrättande av kontaktcenter för köhantering för äldreomsorgen. Vi befarar att avståndet mellan de som vill ha äldreomsorgsplatser och äldreomsorgshandläggarna växer och därmed kan det bli en ineffektiv hantering. Konsekvensen av inrättande av kontaktcenter blir att den enskilda måste vända sig till två olika myndigheter och otydlig gränsdragning. Vi menar att risken är överhängande att man skapar en stor byråkrati vid eventuellt inrättande av kontaktcenter.
Sedan konstaterar vi att beslutet inte tas i rätt ordning, det borde väl vara så att majoritet först beslutar om geografisk placering för kontaktcenter Stockholm, innan man beslutar om överenskommelsen med servicenämnden.
Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att i övrigt anföra
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har alltsedan stadsdelsnämndsreformen införande på olika sätt samarbetat och stött det ideella lokala föreningslivet. Under åren har ett särskilt fokus utvecklas mot barn och ungdomar, kvinnoverksamhet och trygghet. Då tidigare riktlinjer är mer än 10 år gamla ser vi med tillfredställelse på att de nu uppdateras och revideras. Vi föreslår att förvaltningens förslag i huvudsak bifalles men att följande förändringar införs i ärendet.
Punkt 1 i förslaget får följande lydelse
1. Föreningsbidrag kan ges till ideella föreningar verksamma i stadsdelen och som avser att bedriva verksamhet öppen för alla. Prioriterade områden är barn, ungdomar och kvinnor. Verksamheten ska planeras i samverkan med förvaltningen och kan också vara av sådan art att den bidrar till att öka tryggheten i stadsdelsområdet.
Under rubriken tid för ansökan bör ett fastställt datum som gäller varje år finnas med i riktlinjerna. År 2009 är situationen speciell men för ansökan från år 2010 och därefter anser vi att ett fast datum 15 februari bör tillämpas. Detta för att underlätta hanteringen i föreningarna.
Förvaltningen har utarbetat ett förslag till riktlinjer för bidrag till ideella föreningar. För att skapa enhetlighet kring föreningsbidrag inom Järvafältet har förvaltningen haft underhandskontakter med Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Förvaltningen föreslår att föreningsbidrag främst ges till verksamheter med utpräglat lokal förankring och som riktar sig till barn och unga och som verkar för att öka tryggheten i stadsdelsområdet eller riktar sig till kvinnor. Verksamheten ska också vara planerad i nära samverkan med förvaltningen.
Övriga riktlinjer kring föreningsbidrag framgår av tjänsteutlåtandet.
Ärendet bordlades vid nämndens sammanträde den 18 december 2008.
Dnr 672-2008-099
Ordföranden Ann-Katrin Åslund ställde proposition på punkterna 3-11 i förslaget till riktlinjer och fann att nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Ordföranden Ann-Katrin Åslund ställde sedan yrkandena mot varandra och fann att det fanns majoritet för eget yrkande.
Föreningsbidrag ges till ideella föreningar som är verksamma i stadsdelen och som avser att bedriva verksamhet öppen för alla och som förstärker vikänslan och ansvaret för stadsdelen. Prioriterade områden är barn, ungdomar och kvinnor.
Vice ordföranden Ornina Younan (s) framlade gemensamt för s+mp+v särskilt uttalande enligt följande:
Det är vår odelade mening att föreningsbidrag ska ha som mål att nå en så bredmålgrupp som möjligt. Ideella föreningar i stadsdelen bedriver mångfacetterat föreningsliv. Många ideella föreningar jobbar med studiefrämjande insatser, opinionsbildning, frilufts aktiviteter, kulturarbete och idrott. Alla dessa aktiviteter bidrar med mycket gott arbete i stadsdelen.
Det är viktigt att vi erkänner alla goda krafter och eldsjälars involverade i det civila samhället i stadsdelen. Vi är övertygade om att dessa ideella krafter har gagnat vårt område och är en viktig del av de utmaningar som vi står inför.
De framlagda riktlinjer för föreningsbidrag prioriterar endast föreningar som bedriver öppen verksamhet för alla barn och unga samt kvinnor. Vi menar att föreningar som jobbar med barn/unga och kvinnorelaterade verksamheter är viktiga i områden och bör satsas ännu mer på i budgeten istället för att de skall behöva tävla med andra föreningar om föreningsbidrag.
I långa loppet anser vi att föreningsbidrag ska ges till en så bred grupp som möjligt för att stärka och främja föreningslivet i stadsdelen.
För att öka ”tryggheten i området bör förvaltningen anställa fler fältassistenter. Området behöver den kompetens de besitter för att kunna skapa de relationer som behövs med ungdomar, föreningar, förvaltning och polis. Den kunskap som de har när det gäller hur man når ut, pratar med ungdomar och handskas med stökiga situationer är oersättlig för stadsdelen och även för nattvandrarna som vandrar tillsammans med dem.
Att tro att man kan kompensera de nedskärningar inom fritidsverksamhet som har skett, genom att öka antalet nattvandrare är ännu ett tecken på den hårda synen som råder inom staden där man först skär ner på resurserna och sedan när behoven kvarstår och problemen växer allt större då tycker man att det är en bra idé att satsa en liten del på ungdomar och ungdomssituationen hamnar i fokus.
Satsningar skall ske i motverkande och förebyggande syfte och inte enbart i efterhand då problem redan har uppstått.
Vidare anser vi att föreningsbidrag är ett komplement till förvaltningens verksamheter och inte en ersättning för nedskärningar.
Stadsdelsnämnden beslutar att denna attestinstruktion börjar gälla från och med 1 februari 2009.
Attestinstruktion ska fastställas av stadsdelsnämnden. Nu gällande instruktion är från 2003. Nya rutiner har införts. Hanteringen har övergått till att bli mer elektronisk. I denna nya attestinstruktion tydliggörs kontrollansvariges (attestantens) ansvar för att hanteringen är korrekt. Kontrollansvarig är den person som är budgetansvarig för aktuellt konto.
Dnr 11-2009-199
Stadsdelsnämnden godkänner planen för uppföljning av enskilda verksamheter med inriktning funktionshinder enligt SoL och LSS inom stadsdelen.
Förvaltningen ansvarar för tillsynen av Resursteamet Lunda. Resursteamet Lunda bedriver daglig verksamhet enligt LSS för personer med funktionshinder.
Årets tillsyn kommer särskilt uppmärksamma följande områden:
- jämställdhet och tillgänglighet
- verksamhet (mål och innehåll) och målgrupp
- genomförandeplaner samt övrig dokumentation
- personal och ledning
- samverkan, brukarmedverkan och kontaktmannaskap
- tillgänglighet och lokaler
- hantering av missförhållanden
- klagomålshantering
- brandsäkerhet
- rutiner för hot och våld
- delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter
- hjälpmedel
Planerad tillsyn i september 2009 med rapport till stadsdelsnämnden senast i november 2009. Ansvarig för tillsynen är avdelningschef Cathrine Önnestam.
Dnr 727-2008-602
1. Stadsdelsnämnden överlämnar bifogad redogörelse.
2. Stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med uppföljning av den egna verksamheten i maj 2009.
Kommunfullmäktige har beslutat att alla verksamheter som är belägna inom stadsdelsnämndens område samt verksamheter som Stockholms stad har ramavtal med ska följas upp årligen. Syftet med uppföljningarna är att få kunskap om vilka styrkor och svagheter samt vilka förbättringsområden som finns. Vid stadsdelsnämndens sammanträde den 18 december 2008 redovisades alla uppföljningar som förvaltningen gjort utom två. Dessa redovisas i detta ärende.
I stort uppvisar de granskade enheterna en godtagbar kvalitet. Inom varje enhet finns områden som behöver ses över och där förbättringar behöver komma till stånd.
Stadsdelsnämnden föreslås ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med uppföljning av de egna enheterna utifrån de brister som kommit fram till sammanträdet i maj 2009.
Dnr 421-2008-602
Stadsdelsnämnden avger nedanstående yttrande.
Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma senast i juni 2009 med redovisning av vidtagna åtgärder.
Länsstyrelsen i Stockholms län gjorde den 21 oktober 2008 en oanmäld inspektion på två av enheterna inom Tensta äldreboende; Gullvivan och Violen. I rapporten framförs kritik mot dokumentationen. I övrigt framförs synpunkter på bland annat de dagliga aktiviteterna.
Det är viktigt för verksamheten att ta tag i dokumentationen på ett strukturerat sätt. Verksamheten förslås omedelbart utse en ansvarig person som bistår enhetschefen med att genomdriva en snabb utveckling av dokumentationen.
Det är betydelsefullt för en god omvårdnad att de äldre blir bemötta med respekt och på den punkten finns inga klagomål.
För att höja kompetensen i verksamheten har en utbildning i demensfrågor startat under senhösten 2008. All personal kommer att delta.
På enheten pågår ett aktivt arbete med att förbättra den sociala samvaron på grupperna.
Dnr 704-2008-602
Stadsdelsnämnden ställer sig positiv till en utbyggnad av Mälarbanan.
Stadsdelsnämnden förordar i första hand en utbyggnad av den befintliga banan med en ny placering av Spånga busstorg, bättre parkeringsmöjligheter till Spånga Centrum och ytterligare en entré till Spånga station från Solhem/Lunda-området.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens yttrande som vidaresänds till Banverket för handläggning.
Resandet utmed Mälarbanan är idag omfattande och det finns inte utrymme att utöka den spårbundna trafiken ytterligare. Banverket föreslår två alternativ för utbyggnad av sträckan Tomteboda-Kallhäll. Ett av förslagen innebär en dragning via Kista med tunnel under Järvafältet till Barkarby och den andra av en komplettering av den befintliga banan. Båda alternativen innebär en positiv påverkan för näringslivet och för de som bor i och besöker Spånga-Tensta.
En utbyggnad av den befintliga sträckningen innebär en ombyggnad av Spånga station vilket ger en unik möjlighet att få tillstånd ett nytt busstorg, en bättre parkeringssituation för centrumbesökarna och ytterligare en entré till Spånga station från Solhem/Lunda-området.
Dnr 19-2009-000
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd tillstyrker förvaltningens förslag till svar på medborgarförslaget.
Till nämnden har inkommit ett medborgarförslag, där skribenten anser att nuvarande placering av huvudkontoret på Fagerstagatan 15 är olämplig och föreslår ett byte av lokaler mellan komvuxverksamheten i Kämpingeskolan och stadsdelsförvaltningen. Förvaltningen avslår förslaget.
Förvaltningen arbetar med att hitta en långsiktig lösning på placering av huvudkontor och kommer fortlöpande bevaka lediga lokaler. Förvaltningens ambition är självklart att den permanenta lokalen ska vara lättillgänglig och ligga nära annan samhällsservice och kommersiell service. I detta arbete kommer naturligtvis synpunkterna i det aktuella medborgarförslaget att vägas in.
Dnr 543-2008-002
Nämnden lägger rapporten till handlingarna.
Revisionsrapport om kvalitetsarbete inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning anmäldes.
Dnr 738-2008-102
Anmälan av inkomna medborgarförslag
Stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att bereda inkomna medborgarförslag och återkomma till nämnden.
1. Allmänt förbud mot fyrverkerier och användande av pyroteknisk utrustning inom kommunen – dnr 002-16/2009
Dnr 2-2009-002
Stadsdelsnämnden lägger förteckningen till handlingarna.
A) Boultbees sophantering vid Tensta Centrum – dnr 001-650/2008
B) Synpunkter på hantering av fyrverkerier i Spånga – dnr 001-1/2009
C) Rån och överfall vid Spånga station och i Solhöjden – vad görs åt detta? – dnr 001-722/2008
Dnr 3-2009-099
Stadsdelsnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Protokoll från stadsdelsnämndens pensionärsråds sammanträde den 4 december 2008 anmäldes.
Protokoll från stadsdelsnämndens handikappråds sammanträde den 2 december 2008 anmäldes.
Protokoll från stadsdelsnämndens brottsförebyggande råds sammanträde den 14 oktober 2008 anmäldes.
- Enheternas verksamhetsplaner 2009
Ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) informerar om hur ledamöterna i nämnden går tillväga för att erhålla enheternas verksamhetsplaner för 2009.
- Rapportering om öppen verksamhet för unga
Stadsdelsdirektören Maria Häggblom rapporterar kontinuerligt om arbetet med den öppna verksamheten för unga vid nämndens sammanträden under året.
Förvaltningen har tillsatt en styrgrupp bestående av stadsdelsdirektör Maria Häggblom, avdelningschef för individ- och familjeomsorg Ante Hemphälä, avdelningschef för förskola, fritid och funktionshinder Cathrine Önnestam, enhetschef/projektledare Eva-Britt Leander, närpolischef Johnny Lind, biträdande rektor för Hjulsta skolor Urban Åström samt biträdande rektor för Tensta Gymnasium Jan Hederoth. Styrgruppen har haft två möten.
Projektledare är Eva-Britt Leander.
Ett ärende om projektplaner för arbetet föreläggs nämnden vid sammanträdet i mars.
- Skrivelse från vice ordföranden Ornina Younan (s) och ledamöterna Awad Hersi (mp), Jonas Ljungstedt (v), Eva Andersson (s), Rune Olofsson (s) och Hassan Azad (s) anmäldes:
”Om att Spånga-Tensta stadsdelsnämnds junisammanträde hålls på Tensta Torg.
En av stadsdelnämndens uttalade uppgifter är att förstärka demokratin och medborgarens delaktighet i beslutprocessen. Att stadsdelsnämnden har öppna sammanträden är en bra möjlighet att intresserade får insyn i olika beslutsärenden som nämnden behandlar, men vi måste ständigt experimentera och finna nya arbetssätt som engagerar lokala befolkningen och fördjupar närdemokratin.
Ett led i att förstärka samverkan med allmänheten och fördjupa delaktigheten i stadsdelen skulle kunna vara att förlägga ett av stadsdelsnämndssammanträdena på Tensta torg. Vi föreslår att junis stadsdelssammanträde hålls i Tensta Centrum. Genom att man håller SDN:s möte där människorna är tror vi att man ökar intresset för stadsdelsfrågorna och får ett ökat engagemang från allmänheten i olika frågor samt ökar kunskapen om hur medborgarna påverkar i aktuella frågor. Det borde vara ett önskvärt mål.
Utifrån det framförda här ovan vill vi ge förvaltningen i uppdrag att utreda detaljerna om hur man praktiskt kan genomföra att hålla nämndens juni-sammanträde på Tensta torg och återkomma senare till nämnden om förslag.”
Stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att bereda skrivelsen och återkomma till nämnden.
- Ersättaren Ingvar Eriksson (s) ställde fråga till ordföranden
Ann-Katrin Åslund (fp) om notis i DN om barnomsorgsgarantin i Stockholm.
I pärm på bordet anmäldes inkomna protokoll, skrivelser, tjänstemannabeslut med mera
(Bilaga § 23)