Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2011-08-23
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 26 augusti 2011.
Dnr 1.6-0131/2011
Arbetsmarknadsnämndens beslut
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på remissen.
2. Arbetsmarknadsnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Ärendet
Kommunstyrelsen har remitterat ” Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26)” till arbetsmarknadsnämnden.
Betänkandet har lämnat förslag som ger ett effektivt och sammanhållet studiemedelssystem som främjar internationalisering och mobilitet.
Förvaltningen gör bedömningen att organisationen Vuxenutbildning Stockholm inte berörs av förslagen i betänkandet. Förvaltningen ser dock positivt på förslagen i slutbetänkandet Studiemedel för gränslös kunskap.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 27 juni 2011.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C), vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V), ledamoten Emma Lindqvist m.fl. (S) och ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Beslutsgång
Ordföranden Ulla Hamilton (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Ledamoten Emma Lindqvist m.fl. (S) och vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Utlandsstudier och utlandserfarenheter påverkar individer positivt både rent personligt, men även genom att skapa bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. Vi ser därför positivt på intentionerna att tydligare definiera och reglera vad som är utlandsstudier samt att skapa ett mer enhetligt studiestödsystem i syftet att få fler att studera utomlands.
I utredningen står att det ska följas upp och kontinuerligt utvärderas hur sammansättningen av utlandsstuderande i termer av ålder, kön och socioekonomisk bakgrund ser ut. Det är av stor vikt att detta verkligen genomförs, trots att det inte satts som en indikator, för att se att den sociala snedrekryteringen minskar och absolut inte ökar. Det finns en risk att vissa grupper i mindre utsträckning väljer att studera utomlands då lånedelen av studiestödet nu kommer att öka i förhållande till bidragsdelen. Om så sker är det viktigt att återigen se över systemet för att motverka detta.
Dnr 1.6-0120/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas som svar på remissen SOU 2011:33.
Kommunstyrelsen har remitterat ”Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden – för barns och elevers bästa” (SOU 2011:33) till arbetsmarknadsnämnden. Arbetsmarknadsförvaltningen har behandlat remissen ur ett vuxenutbildningsperspektiv.
Förvaltningen delar utredningens uppfattning om behovet av ett system för att bättre komma tillrätta med missförhållanden för barn och elever inom skolväsendet. Med den föreslagna lagstadgade skyldigheten för personal att rapportera missförhållanden ökar möjligheten till att upptäcka brister i verksamheten som försvårar för eleverna att nå målen.
Dock kan organisationen för vuxenutbildning med stort inslag av entreprenad och i vissa avseenden delad myndighetsutövning förhindra att reformen får önskad effekt.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 4 juli 2011.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) och vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Emma Lindqvist m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) och vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) förslag till beslut.
Reservation
Ledamoten Emma Lindqvist m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
att delvis bifalla förvaltningens förslag till svar på remissen
att därutöver anföra följande som svar på remissen
Stockholms stad är i huvudsak positiv till utredningens förslag. Vi ställer oss frågande till uppskattningen att införandet inte skulle medföra några ökade kostnader för huvudmän och skolor. I övrigt menar vi dock att en skärpning av regelverket för rapportering och anmälan, även där detta innebär en skärpning i förhållande till den nya skollag som nyligen trätt i kraft, är befogad. Utredningens förslag skulle stärka tryggheten för landets elever, vilket är det viktigaste. Förslagen skulle även stärka tryggheten för skolornas anställda, då det blir mer klarlagt vilka åtgärder från den enskilde som anses vara förenliga med lojalitetsplikten gentemot huvudmannen. Vi vill dock framhålla att utredningens förslag inte får användas som en slags slutstation i arbetet för att stärka de anställdas möjlighet och skyldighet att påtala missförhållanden utan risk för repressalier från arbetsgivaren – meddelarskydd och offentlighetsprincip bör vara lika starka för de anställda oavsett i vilken regi en skola drivs. Det är också positivt att klarlägga att anställda ska få vända sig direkt till tillsynsmyndigheter i vissa fall genom den föreslagna anmälningsskyldigheten.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag, samt
Att tydligt styrka remissens förslag om införande av ett system för anmälningsplikt
Att lyfta fram vikten av likvärdig meddelarfrihet i fristående skolor och kommunala skolor
Att därutöver anföra
Med den skolplikt vi har i Sverige följer ett stort ansvar från samhällets sida att göra skolan till en trygg plats för alla. Det är helt enkelt inte rimligt att tvinga människor att vara på en plats där det råder missförhållanden av olika slag. Därav följer att allt som går att göra för att undvika misslyckanden med att göra varje människas skolgång trygg och välfungerande bör göras, och i det avseendet är en anmälningsplikt ett viktigt verktyg. Vi vill även betona vikten av att meddelarfriheten (och i förlängningen anmälningsplikten) för de som arbetar i skolan också är stark och tydlig oavsett om det gäller fristående eller kommunala utbildningar.
Vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) lämnade följande särskilda uttalande.
I Stockholms kommun är en stor del av vuxenutbildningen utlagd på entreprenad till privata aktörer. Det innebär en risk att missförhållanden som rapporteras blir till nackdel för entreprenören som riskerar att tappa marknadsandelar. En ny lagstiftning måste vara tillräckligt skarp för att rapporteringsskyldigheten ska fungera även hos privata utförare.
Det är också väsentligt att lagstiftningsvägen hitta en struktur där meddelarfriheten inom privat sektor blir tydlig och klar. Möjligheten för privata arbetsgivare att efterforska den som påtalat ett missförhållande måste stoppas.
Dnr 1.6-0088/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Arbetsmarknadsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
I motionen från Tara Twana (S) och Kaj Nordquist (S) beskrivs bl.a. att gruppen medborgare med funktionsnedsättning i oproportionerligt stor utsträckning inte deltar i arbetskraften. Som förslag att åstadkomma förändring föreslås bl a att staden bör arbeta fram ett kompetensutvecklingsprojekt med syfte att ge s.k. nyckelpersoner; chefer, personalhandläggare m.fl. en ökad kunskap om de möjligheter det innebär att anställa fler personer med funktionsnedsättning i stadens verksamhet.
Förvaltningen bedömer ambitionen i förslaget som bra och vill peka på att arbetsmarknadsförvaltningen för sin del redan bedriver verksamhet i enlighet med förslagets intentioner. Ett eventuellt ytterligare utvecklingsarbete riktat just mot stadens chefer och övriga anställda bör i första hand samordnas genom personalstrategiska avdelningen. Arbetsmarknadsförvaltningen utgör då självklart en viktig samverkanspart, liksom arbetsförmedlingen som har särskilda resurser för gruppen funktionshindrade.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 22 juni 2011.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) och ledamoten Fredrik Lindstål (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Emma Lindqvist m.fl. (S) och vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) och ledamoten Fredrik Lindstål (C) förslag till beslut.
Ledamoten Emma Lindqvist m.fl. (S) och vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
att delvis bifalla förvaltningens utlåtande
att arbetsmarknadsnämnden förordar att motionen bifalls.
att arbetsmarknadsnämnden därutöver anför följande
Det är utmärkt att förvaltningen har tagit initiativ till redovisade projekt. Det kvarstår dock ytterligare frågor, såsom hur många funktionshindrade som deltar, hur många av dessa som fått anställning inom Stockholms stad efter sitt deltagande, och vilka förvaltningar som deltar i projekten. Om dessa projekt bedöms vara framgångrika kommer det vara rimligt att ändra projekten till ordinarie verksamhet.
Vi menar att två procent av alla medarbetare som är anställda ska tillhöra de som normalt beskrivs som funktionsnedsatta och att förvaltningen återkommer med en plan för hur detta ska uppnås, även om vi har full förståelse för mätsvårigheterna. Det går också att se på det arbete som bedrivs inom länspolismyndigheten i Stockholm och inom försäkringskassan.
Att delvis bifalla motionen
Arbetet med att skapa bättre förutsättningar för funktionshindrade att ta sig in på arbetsmarknaden är oerhört viktigt. Redan idag bedrivs mycket bra arbete i staden, bl.a. genom Open Eyesprojektet men problemen är så pass stora att vi behöver höja ambitionsnivån betydligt. Att som motionen föreslår ta ett samlat grepp både kring projekt som syftar till att öka antalet anställda med funktionshinder i staden, och att skapa förutsättningar även på andra delar av arbetsmarknaden är en bra väg att gå. Ett ökat samarbete med personalstrategiska avdelningen är i detta arbete en förutsättning, och arbetsmarknadsnämnden bör därför inleda ett sådant utökat samarbete.
Dnr 1.6-0089/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner för sin del tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
I motionen från Karin Rågsjö (V) och Måns Almqvist (V) beskrivs bl.a. att segregationen i staden ökar och att bl.a. skillnaderna i barn och ungdomars skolresultat ökar mellan olika delar av staden. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige ska tillsätta en tvärsektoriell utredning av de socioekonomiska konsekvenserna av ökad segregation inom utbildning, arbetsmarknad och socialtjänst med tonvikt på utvecklingen för barn och ungdomar. Vidare föreslås att kommunfullmäktige ska komma med förslag om hur jämlikheten i staden kan öka och segregationen minska i alla delar av staden med tonvikt på att stärka barn och ungdomars förutsättningar till goda uppväxtvillkor.
Förvaltningen anser att kartläggningar av Stockholms stad och dess medborgare görs regelbundet och att dessa sammantaget ger en tämligen god bild av situationen i staden. För närvarande bedöms det därför inte finnas behov av ytterligare utredningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 17 juni 2011.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) och ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) och ledamoten Emma Lindqvist m.fl (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) och ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) och ledamot Emma Lindqvist m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
En stad där segregationen biter sig fast och skapar allt större klyftor är en stad som på sikt kommer ha en negativ utveckling inom flera områden. De allt större klyftorna kommer att negativt påverka utbildningsnivån, arbetsmarknadens potential, psykisk och fysisk hälsa, drogmissbruk och kriminalitet i Stockholm. Detta visar all forskning inom området.
Det finns idag material från USK, Statens Folkhälsoinstitut etc. Så länge materialet inte används utan enbart är statistik och tabeller finns det en risk för att analysen uteblir och därmed även möjligheten till förändring. Att materialet finns tillgängligt på nätet och att siffror kommer från diverse aktörer har inte på något sätt inneburit att diskussionen har lyfts och bidragit till en fördjupad politisk diskussion. Detta är anmärkningsvärt.
De fakta som återges i motionen pekar på en stad där många barn och unga är kraftigt marginaliserade. Att inte ta rapporterna om skolsituationen på allvar där skillnaderna i betyg ökar och därmed bidrar till att många unga inte fullföljer gymnasiet är inte försvarbart. Detta bidrar redan till en utslagning från arbetsmarknaden.
Att Stockholm stad inte har haft ett bra transparent system för att följa upp ”drop-outs” har även revisionskontoret påpekat. För att kunna följa upp ”drop-outs” krävs ett robust uppföljningssystem som är kontinuerligt, inte projekt som kommer och går.
Självklart behövs en politisk analys av läget utifrån tillgängligt material och forskning, utifrån den analysen skulle sedan en politisk viljeinriktning beslutas för att förbättra barn och ungas förutsättningar till goda uppväxtförhållanden. Vad som behövs och som föreslås i motionen, utöver det material som finns idag, är ett tvärsektoriellt perspektiv, och konkreta förslag om hur jämlikheten i staden kan öka. Det är det som kallas politik, att samla på statistik är något annat.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
När unga människor glider ur skolsystemet utan att samtidigt fångas upp och mötas av andra möjligheter på arbetsmarknaden eller alternativa utbildningsmöjligheter tappar samhället massor med potential. Samtidigt får vi en grupp unga som blir väldigt sårbara när de står utanför både utbildning och arbetsmarknad. Staden har ett ansvar att löpande hålla sig informerad om hur unga i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella vägar framåt. Detta ansvar har tidigare legat på utbildningsnämnden, men har nu flyttats till arbetsmarknadsnämnden.
Uppföljningsansvaret har inte fungerat tillfredsställande. Både 2005 och 2009 rapporterade stadens egen revision om brister. Under 2010 var det så många som 4000 unga i Stockholm mellan 16-20 år som stod utanför både skola och arbetsmarknad. När ansvaret flyttades till arbetsmarknadsnämnden skapades bättre förutsättningar för samordning, och en bredare palett av åtgärder, för att nå ut till fler unga med alternativ. Gymnasieslussen har fungerat väl, men kan inte ensam hantera hela ansvaret. Samordningen får bättre förutsättningar hos arbetsmarknadsnämnden, om tillräckligt fokus också läggs på denna fråga.
Alla unga som kommer ifråga för det kommunala uppföljningsansvaret har samma rätt till stöd från kommunen. Det ska inte spela någon roll vilken stadsdel man bor i. Stadsdelarnas ansvar måste därför också förtydligas. Uppföljningsansvaret måste kopplas till tydliga mål i kommunens övergripande verksamhet och budget. Idag stannar uppföljningen på förvaltningarna och saknas på en högre nivå. Det är viktigt att unga har en och inte flera olika kontaktytor till sysselsättning.
Ett förbättrat kommunalt uppföljningsansvar underlättar för individen att hitta rätt och garanterar att ingen faller mellan stolarna mellan gymnasiesluss, jobbtorg och socialtjänst. Arbetsmarknadsnämnden måste nu ta denna uppgift på allvar, och lägga särskilt fokus på att bli den samordnande funktion som krävs för detta arbete.
1.6-0125/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar på remissen till kommunstyrelsen.
2. Arbetsmarknadsnämnden justerar ärendet omedelbart.
Regeringen har gett en utredare i uppdrag att ta reda på hur nyanlända invandrare ska kunna lära sig svenska snabbare genom att reglerna ändras för hur lång tid det är möjligt att delta i svenskundervisning för invandrare (sfi).
Utredningen föreslår en tidsbegränsning som innebär att en nyanländ invandrare måste påbörja sina sfi-studier inom ett år efter första folkbokföringsdag i Sverige och att den sammanlagda studietiden inte får överstiga två år. Det ska vara möjligt för studerande att göra studieuppehåll men rätten att delta i sfi upphör helt senast fyra år från den dagen en person folkbokfördes i en kommun oavsett hur länge personen studerat. Studerande som inte har rätt att läsa sfi ska i stället hänvisas till svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Studier i svenska som andraspråk inom den grundläggande vuxenutbildningen ska inte vara studiemedelsberättigande under de två första åren för de studerade som deltagit i sfi för att denna målgrupp inte ska tvingas ta studiemedel för att studera svenska.
Förvaltningen är positiv till idén med en tidsbegränsning av sfi men bedömer att det finns stora brister i utredningen och att den inte tagit sin utgångspunkt i den kunskap och erfarenhet som finns. Konsekvenserna av olika förslag är dåligt utredda och därför osäkra, särskilt de som rör de ekonomiska konsekvenserna.
Förvaltningen ställer sig tveksam både till begränsningen av möjligheten för nyanlända att påbörja sina studier under det första året i landet och till en generell begränsning av studietiden på två år. Studerande bör ha rätt till sfi även om de t ex väljer att arbeta under första året i landet eller om de är föräldralediga eller sjuka. Två år är en för kort tid för en majoritet av de studerande att nå en nivå i språket som möjliggör inträde i arbetslivet. Det gäller i synnerhet analfabeter, andra kortutbildade och personer med funktionsnedsättning.
Förvaltningen anser överlag att förslaget som det är utformat inte är förenligt med arbetslinjen som idag är tydligt uttalad såväl på nationell nivå som inom Stockholms stad. Etableringsreformen genomfördes bland annat i syfte att korta nyanländas väg till arbete och det innebär att det under de två första åren är angeläget att utforma insatser så att de snabbast möjligt leder till att den enskilde får erfarenheter av svenskt arbetsliv. Detta skulle kunna innebära att det ibland är positivt att den enskilde tar ett arbete under en tid för att därefter fortsätta sina studier i svenska. Detta gäller kanske särskilt för de kortutbildade. Det föreslagna systemet med tidsbegränsad SFI ger inte tillräcklig flexibilitet i detta avseende.
Förvaltningen anser även att förslagets konsekvenser för kommunernas kostnader för försörjningsstöd är otillräckligt belysta i förslaget.
Förvaltningen bedömer vidare att den föreslagna modellen kommer att innebära ökad administration och därmed större kostnader.
De som inte har rätt till sfi p. g. a. tidsbegränsningen och behöver svenska på sfi-nivå ska enligt utredningen i stället erbjudas svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kommunerna kommer att tvingas bygga upp en parallell ”sfi-verksamhet” inom kommunal vuxenutbildning. Det kommer både att innebära ökade kostnader, sämre möjlighet att skapa inlärningsmässigt homogena grupper och eventuellt också längre väntetider innan de studerande får börja läsa.
Det är svårt att ta ställning till de ekonomiska konsekvenserna av förslaget att svenska som andraspråk inte ska vara studiemedelsberättigade under de två första åren för den som läst sfi. Utredningen hävdar att det inte blir någon kostnadsökning men förvaltningen befarar att beräkningarna är för optimistiska. En negativ konsekvens av förslaget är däremot att studerande som klarar sfi på relativt kort tid och som sedan läser svenska som andraspråk inte kan få fullt studiemedel.
Förvaltningen anser att utredningen har för stora brister och att regeringen därför bör utreda frågan vidare.
Regeringskansliet ber remissinstanserna att också kommentera konsekvenserna av de förslag som gäller utbildning vid folkhögskola som motsvarar sfi enligt 24 kap. skollagen (2010:800). Förslaget innebär att studerande som har rätt att läsa sfi ska kunna välja att gå på en utbildning på folkhögskola som motsvarar sfi. Förvaltningen bedömer att konsekvenserna av detta är ringa.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 15 augusti 2011.
Att tidsbegränsa sfi enligt betänkandet innebär att flyktingar och invandrare starkt begränsas i sin möjlighet att integreras i det svenska samhället. Betänkandet föreslår t.ex. som står i remissvaret ”att arbetsförmedlingen ska erbjuda yrkesinriktade kurser för de lågutbildade när de skrivs ut från sfi. Uppdraget är att ordna yrkeskurser inom yrken där det inte krävs goda kunskaper i svenska” och här genomlyser kanske utredningens huvudsyfte, nämligen att lågutbildad arbetskraft inte behöver tala god svenska. Helt i regeringens och Stockholms stads ”arbetslinje” som precis som förvaltningen skriver endast jämställer arbete med integration ”Målet är en snabbare integration, d.v.s. ett snabbare inträde på arbetsmarknaden” (sid. 6). Arbete är självklart en viktig del av integrationen, men integration är mycket mer än ett arbete utan svenskkunskaper. Integration innebär att aktivt delta i samhället i sin helhet och för det krävs acceptabla språkkunskaper. Ingen tidsbegränsning av sfi är därför förenlig med en seriös integrationspolitik. Sfi bör därför, för att främja integrationen, fortsätta att erbjudas såsom hittills gjorts, utan tidsbegränsningar.
Undervisningen i svenska språket är ett av våra främsta verktyg för integration. Att som utredningen föreslår kraftigt begränsa den tid en individ har möjlighet att genomföra sin utbildning, samt att minska flexibiliteten i utbildningen anser vi vara en anmärkningsvärt dålig väg att gå, och mycket olyckligt om detta skulle genomföras.
Fem av åtta experter som deltagit i utredningen kritiserar förslaget. De som studerar SFI är en väldigt heterogen grupp. Det är klart att några klarar av studierna på två år, säkert mindre. Men för dem som inte har samma förutsättningar eller samma studievana är förslaget ett hårt slag. Att begränsa rätten så som utredningen föreslår slår extra hårt mot kvinnor, nyanlända med posttraumatiskt stress och de elever som kommer till Sverige som analfabeter.
Klart är att SFI-undervisningen är i behov av ett lyft. I dag är det politiska engagemanget lågt och resurserna sämre än i andra skolformer. Det har lett till att SFI har haft låg status som skolform och har haft svårt att attrahera behöriga lärare. Först under hösten förra året startade en särskild utbildning för SFI-lärare där de blivande lärarna också får lära sig hur man undervisar i andraspråk och får kunskaper om integration och diskriminering. Utbildningarna är i första hand i behov av kvalitetshöjande reformer, inte begränsningar för enskilda elever.
Vi anser också att språkundervisningen ska kunna genomföras parallellt med arbete, praktik, studier eller validering av kompetens. Vi vill förbättra kvaliteten på sfi och anpassa den betydligt mer efter varje persons behov och förutsättningar. Vi bör se mer på hur vi ska kunna skapa förutsättningar för ett gott lärande. Genom mindre grupperna ska bli mindre och mer sammanhållen undervisning kan vi förbättra kvaliteten istället, och därigenom resultaten. Utbildningen bör vara målstyrd, och studietiden därför bestämmas av huruvida individen nått uppsatta kunskapsmål eller ej.
Miljöpartiet vill också inför särskilda satsningar på sfi-undervisning på modersmålet. Det skulle underlätta för framför allt analfabeter och andra lågutbildade elever att få svenska språket förklarat för sig på sitt modersmål istället för att direkt förväntas förstå vad en svensktalande lärare säger. Genom att erbjuda detta till de största språkgrupperna skapar vi istället förutsättningar för människor att snabbare ta sig igenom sin utbildning, vilket är det fokus som en reform av SFI bör ha.
1.2-0001/2011
Arbetsmarknadsnämnden lägger ärendet till handlingarna.
Förvaltningsledningen bedömer att arbetsmarknadsnämndens samlade verksamhet för 2011 kommer att redovisa en ekonomi i balans och därmed ett nollresultat. Följande orosmoln finns dock;
- Engångskostnader som uppstått till följd av start av en ny förvaltning.
- Engångskostnader för avveckling av lokaler och verksamheter.
- Administrativa kostnader vid övergång till en ny förvaltning.
Den statliga satsningen på yrkesvux pågår till och med år 2011. Det innebär att de utbildningar som finansieras av statsbidraget bör vara avslutade vid årets utgång. Antalet studerande inom svenskundervisning för invandrare (sfi) är fortsatt högt. Årsutfallet beräknas till drygt 9000 helårsstuderande, vilket ska jämföras med budgeterade 6600. För dessa ökade prestationer avser förvaltningen föreslå att arbetsmarknadsnämnden begär en budgetjustering på 60,0 mnkr i tertialrapport.
Vice ordföranden Karin Rågsjö m.fl. (V) och ledamoten Emma Lindqvist m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
At starta upp en nämnd kräver självklart initiala satsningar som inte ska belasta övrig verksamhet. Med tanke på det konjunkturläge som har uppstått finns en risk för att arbetslösheten åter kommer att öka. För detta krävs givetvis en beredskap. Fler utbildningssatsningar kommer att krävas i en kärvare konjunktur.
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Protokoll från arbetsmarknadsnämndens sammanträde 14 juni 2011 justerat 16 juni 2011.
b) Protokoll från handikapprådets sammanträde den 17 augusti justerat 22 augusti 2011.
c) Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation inom området Ekonomi, upphandling m.m. med dnr 2.7.3-0093/2011, inom området Ekonomi, upphandling m.m. med dnr 2.7.2-0135/2011 samt beslut i enlighet med beslut om delegation vid arbetsmarknadsnämndens sammanträde 2011-01-18, §4 dnr 5.0-0154/2011.
d) Inkomna handlingar till arbetsmarknadsnämnden under perioden 25 maj 2011 till och med 15 augusti 2011.
e) Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 17 augusti 2011. Ej justerat vid nämndens sammanträde.
Inga frågor från nämnden anmäldes.
Förvaltningschef Charlotte Svensson lämnade följande information:
Förvaltningens flytt till de nya lokalerna på Livdjursgatan 4 är nu genomförd. Invigning av de nya lokalerna sker den 26 augusti. Anställningen av projektledaren Rose Melin förlängs fram till årsskiftet för att slutföra de delar av projektet att starta förvaltningen som kvarstår.
______________________