Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2011-11-22
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras måndagen den 28 november 2011.
Dnr 1.6-0175/2011
Arbetsmarknadsnämndens beslut
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart.
Ärendet
Det föreslagna programmet för stadens kvalitetsutveckling ska säkerställa ett systematiskt och strukturerat arbetsätt. Stadsledningskontoret har uppmärksammat att formuleringen av åtaganden och kvalitetsgarantier behöver utvecklas och att större vikt måste läggas på förväntat resultat och analysarbetet. Vidare att goda exempel sprids och tas tillvara samt medarbetarna engageras i kvalitetsarbetet.
Förvaltningen anser att det är bra att stadens strategi för att utveckla kvaliteten samlas i ett program. Det är strategiskt viktigt att tydliggöra ansvaret och att kvalitetsutvecklingen ska engagera alla medarbetare. Inom arbetsmarknadsförvaltningen pågår en utveckling i linje med det föreslagna programmet. Ett arbetssätt med processer ska förverkliga det integrerade ledningssystemet i organisationens alla delar. Synpunkter och klagomål ska på ett konstruktivt sätt bidra till förbättringar. Under arbetsmarknadsförvaltningens första halvår har ett 40-tal Guldkorn uppmärksammats med syfte att skapa diskussion om kvalitet och verksamhetsutveckling. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att det föreslagna programmet för kvalitetsutveckling är väl genomarbetat och skapar en tydlig gemensam och enhetlig struktur för det fortsatta kvalitetsarbetet i staden.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 november 2011.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci m.fl. (FP), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci m.fl. (FP), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl (S) samt ledamoten Sara Pettigrew (MP) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att delvis bifalla förvaltningens förslag till yttrande över program för kvalitetsutveckling
2. Att i övrigt anföra
Kvalité är ett ord som i det förslag som nu föreligger har tunnats ut. Kvalité som begrepp i en nämnd borde självklart ha en relevans i verkligheten. I programmet saknas en struktur för hur Stockholmarnas och brukarnas synpunkter kan tas till vara. Att tala om en dialog känns inte trovärdigt med tanke på hur just anställdas, brukares och anhörigas synpunkter har tagits tillvara i frågor som rör till exempel äldreboenden.
När det gäller kvalitetsgarantier anser vi att hela det institutet borde utvärderas och brukarna tillfrågas om hur de ser på värdet av garantierna. Vår erfarenhet är att de i regel är ganska innehållslösa, med undantag av förskolorna som har kommit relativt långt i kvalitetsarbetet.
Begreppet ”En stad i världsklass” används även i detta dokument. Ordet ”Världsklass” känns som en reklam från 1950. Ordet valfrihet lyfts fram även det som en del av den borgerliga propagandan. Vi menar att ett program för kvalitetsutveckling inte ska partipolitiseras utan kunna fungera oberoende av politiska majoriteter. Uppföljningen av kvalitetsarbetet måste också omfatta uppfyllelsen av lagens krav, inte bara politiska mål och invånarnas uppfattning.
Synen på hur verklig kvalité skapas återfinns inte i dokumentet. Ordet ”resultatkultur” är i och för sig nyskapande men med tanke på hur dåligt medarbetarnas synpunkter har tagits tillvara under den borgerliga majoriteten till exempel i Hässelby- Vällingby blir begreppet ihåligt.
Klagomålshanteringen är inte strukturerad och i dokumentet finns inte en tydlig beskrivning om hur klagomål från olika nämnder och styrelser kan systematiseras. Detta har varit en brist i många år, och verkar inte heller få en lösning genom det nya förslaget.
Särskilt uttalande
Ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är en demokratisk rättighet för alla medborgare i Stockholms stad att kunna påverka och ha inflytande på de tjänster som staden erbjuder. Stockholm ägs av alla stockholmare tillsammans.
Medborgarna måste ha möjlighet att kunna lämna synpunkter på de tjänster som staden erbjuder. Med tanke på de senaste skandalerna kring Koppargården och Carema är det av yttersta vikt att medborgarna ska ha insyn och möjlighet att påverka den service som staden erbjuder brukarna.
Våra äldre på olika boenden måste kunna få välja vad de ska äta, när de ska sova eller när de ska gå på promenad. Föräldrar måste kunna påverka hur förskolan och skolan styrs eller hur omsorgen planeras.
För att medborgarnas synpunkter ska värdesättas och tillvaratas på bästa sätt är det av stor vikt att det finns enkla och smidiga kanaler för inlämning av synpunkter.
Ledamoten Sara Pettigrew (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Kvalitetsutveckling är ett arbete som Stockholms stad behöver lägga mer resurser på, och öka ambitionsnivån inom avsevärt. Inte minst visar den kritik och de problem som finns inom vuxenutbildningen i staden på detta.
Att det nu föreslås ett särskilt program för detta är mycket positivt, och ett första steg i rätt riktning. Dock kommer detta inte att räcka hela vägen, och Miljöpartiet anser att det är viktigt att också säkerställa att det finns en bred samsyn bland de politiska partierna kring begreppet kvalité, och att det också finns en strategi för att fördjupa arbetet, och arbeta med kvalitetsbegreppet även på brukar- och anställdanivå.
Dnr 1.6-0174/2011
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att justera paragrafen omedelbart.
”Kommunikationsprogram för Stockholms stad 2012” är ett långsiktigt måldokument för stadens kommunikation. Det innehåller fyra övergripande mål samt förslag till nya indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. Syftet är att stärka stadens kommunikation på ett sätt som effektiviserar stadens verksamheter och förbättrar servicen till stockholmarna.
Förvaltningen ser positivt på kommunikationsprogrammets målsättning att stärka stadens gemensamma kommunikation och varumärke med ett tydligt sikte på att nå stockholmarna och som ett verktyg för att effektivisera och utveckla verksamheterna.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 oktober 2011
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci m.fl. (FP) samt ledamoten Sara Pettigrew (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Jan-Olof Gustafsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci m.fl. (FP) samt ledamoten Sara Pettigrew (MP) förslag till beslut.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att avstyrka förslaget till kommunikationsprogram
2. Att därutöver anföra
Dokumentet är klart politiskt och mer byggt på den styrande majoritetens begrepp än byggt på dokumenterad evidens som är baserad på kunskap om kommunikation internt och externt.
Förslaget anger som mål för kommunikationen att “attityden till visionen om ett Stockholm i världsklass och den växande staden är positiv”. Som ett nytt nyckeltal anges ”andel medarbetare som har en positiv attityd till visionen” – en vision som är den styrande alliansens politiska dokument.
Intern samhörighet skapas inte genom begrepp utan snarare genom ett demokratiskt och inkluderande förhållningssätt till medarbetare. Stockholm saknar idag en struktur för att ha en dialog med invånarna och har inte på något sätt utmärkts sig för att till exempel nå Stockholmarna genom sociala medier. Vi ligger efter.
I förslaget återfinns mer floskler än tydliga redskap för hur dialogen kan förbättras. Ord som mångsidig, upplevelserik och innovativ återfinns, men inte ord som jämlik och jämställd. Begreppet ambassadörer (medarbetare) används flitigt och då i kopplingen till visionen ”The capital of Scandinavia” som ska finnas med i all kommunikation enligt programmet.
Medarbetarna ska vara ambassadörer och bärare av varumärket Stockholm. Det andas ett totalt lojalitetskrav på medarbetarna och en lojalitet som kan innebära att brukarna ställs i bakgrunden och lojaliteten till det så kallade varumärket i förgrunden. Hur ska den höga arbetslösheten i vissa stadsdelar förklaras med budskapet ”Stockholm- the Capital of Scandinavia” i förgrunden?
Riktlinjerna måste utformas så att hänsyn tas till kommunala verksamheter med krav på egna varumärkesstrategier. Kommunikationsprogrammet innehåller oacceptabla krav på likriktning av innehållet i kommunikationen. Det är en mycket oroväckande utveckling i staden att ledningen allt högre grad beskär självständighet och yttrandefrihet i de olika förvaltningarna och bolagen. En stark centralisering av administration och ekonomi samt utökad detaljstyrning av verksamheterna kompletteras nu med centrala direktiv för inte bara hur alla måste kommunicera utan också vad som ska förmedlas.
Vi avstyrker att staden antar detta kommunikationsprogram, som kan medföra allvarliga ingrepp i yttrandefriheten samt i så liten utsträckning problematiserar intern och extern kommunikation.
Ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Omedelbar justering
2. Att jämte förvaltningens tjänsteutlåtande anföra:
Det är viktigt att Stockholms kommun i en tid där kommunikation och information sprids snabbt har en bra och tydlig kommunikationsstrategi. Det kommunikationsprogram som lagts på nämndens bord innehåller dock så allvarliga övertramp och feltänk att det måste omarbetas i grunden. Problemet med programmet är det att det är skrivet för ett företag och inte en demokratisk organisation. Detta beskrivs bra när stadsledningskontoret skriver ”Stockholm stad är en koncern och ett gemensamt varumärke”. Varför detta är fel ska här beskrivas ur två aspekter. Demokratin och kvaliteten.
Andan i programmet präglas av att ge varumärket Stockholm en så positiv bild som möjligt. Detta ska göras genom att såväl medborgarna, brukarna som medarbetarna ska ha positiva attityder till stadens mål och visioner om ett ”Stockholm i världsklass”. Hade Stockholm endast varit ett företag hade sådana mål varit rimliga. Men Stockholms kommun är inget bolag utan en demokratiskt styrd organisation. En avgörande faktor i demokratin är det öppna demokratiska samtalet där man har rätt att tycka olika, där olika åsikter till och med är en nödvändighet. Politiken fungerar som så att det är den politiska majoritetens uppgift att kommunicera att den nuvarande politiska inriktningen leder till bättre resultat medan oppositionen ska visa på brister och hur det kan göras bättre. Det är inte förvaltningens uppdrag att övertyga medborgarna om att de är nöjda och att kommunen är på väg i rätt riktning. Bland målen i kommunikationsprogrammet finns: ”andelen stockholmare som har en positiv attityd till visionen om ett Stockholm i världsklass”. Hur kan det vara ett mål för kommunen som helhet?
En annan allvarig dimension av kommunikationsplanen gäller medarbetarnas rätt att säga kritiska saker om verksamheten och att påtala missförhållanden. Detta tas delvis upp i ett stycke där vikten av öppenhet berörs. Men det finns dock också en mängd mål som går i motsatt riktning. Det finns mål för att medarbetarna ska ”förstå visionen”, att chefer ska ”kommunicera så att medarbetarna förstår hur verksamheten bidrar till ett Stockholm i världsklass” samt att chefer ställer ”tydliga krav”. På vilket sätt hör sådant hemma i ett kommunikationsprogram? Detta andas att cheferna ska se till att medarbetarna endast säger saker som stärker varumärket. Troligen går det går emot denna kommunikationsplan om medarbetare skulle uppmärksamma missförhållanden som att äldre vanvårdas för att spara pengar åt kommunen eller riskkapitalbolag. Problemen med programmet har alltså inte bara att göra med ett demokratiskt ideal utan också om att kommunikationsplanen riskerar att undergräva kvaliteten i verksamheterna, även på kort sikt.
Stockholms kommun är inget företag. I ett samhälle förekommer olika intressen, viljor, idéer och visioner om framtiden. I en demokrati är det en förutsättning att dessa olika åsikter kan lyftas och kommunens uppdrag är att tillhandahålla information för ett sådant samtal om framtidens Stockholm. Stockolm stad behöver ge tydlig information till medborgarna så att de kan bilda sig egna uppfattningar, inte åt en total likriktning av innehållet i kommunikationen. Det skadar både demokratin och kvaliteten i verksamheterna.
Ledamoten Gulan Avci m.fl. (FP) lämnade följande särskilda uttalande.
Att St: Erik ska användas i stadens kommunikation är självklart, men lika självklart ska det vara att fortsätta använda inarbetade varumärken vid sidan om, som fallet är idag.
Det är därför bra att stadens bolag ges fortsatt möjlighet till att profilera sig genom egna varumärken. Detta måste även gälla för andra verksamheter som ligger utanför Stadshuskoncernen och har ett behov av detta. Bland dessa kan nämnas Kulturhuset, Liljevalchs konsthall, Stockholms Stadsmuseum och Stockholms Medeltidsmuseum, som sedan lång tid har inarbetade varumärken.
De inarbetade och unika varumärkena har ett värde i kommunikationen med besökare, samarbetspartners och sponsorer. Om staden ska nå evenemang i världsklass krävs det att varje evenemang särskiljs och att de attraherar turister och arrangörer i konkurrens med andra stora städer. Eftersom institutionerna har helt olika inriktningar kan de inte likställas. Att avskaffa möjligheterna till särprofilering skulle innebära ett hårt slag mot Stockholms kulturliv och mot varumärken som i sin nuvarande form utgör en del av kulturarvet.
Dnr. 1.6-0176/2011
Under våren 2010 initierade Stadsledningskontoret en process för att ta fram en långsiktig och samlad strategi för att på ett mer systematiskt sätt arbeta med evenemangsfrågor i enlighet med stadens vision om ett Stockholm i världsklass.
Den strategi som utarbetats har tagits fram i samverkan med en arbetsgrupp bestående av representanter för olika förvaltningar och bolag som arbetar med evenemang. Ärendet har remitterats till samtliga stadsdelsnämnder, samtliga facknämnder samt Stadshus AB.
Förvaltningen lyfter fram att en bredd av evenemang kan bidra till tillväxt och fler arbetstillfällen i staden. Förvaltningen anser vidare att om Stockholm ska bli en stad i världsklass i linje med Vision 2030, så bör en evenemangsstrategi inkludera och attrahera såväl stadens invånare som tillresta besökare och andra intressenter. Lokala arrangemang anordnade av såväl stadsdelsnämnderna som andra aktörer är ett viktigt inslag i ett brett evenemangsutbud och behöver uppmärksammas mer.
Att öka besöksfrekvensen och attraktionskraften för evenemang så att det blir fler och växer kan generera fler arbetstillfällen. Ökad sysselsättning/ökad tillväxt skulle kunna vara en parameter som vägs in vid val/prioritering av evenemang.
I takt med att IT, life science och miljöteknik utvecklas och skapar arbetstillfällen och efterfrågar arbetskraft/spetskompetens kan förvaltningen för sin del bland annat bidra med att anordna rekryteringsmässor. Detta kan även ske i samverkan mellan förvaltningen och arbetsförmedlingen.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 oktober 2011.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci m.fl. (FP), vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordförande Karin Rågsjö (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Evenemangsstrategin bör vara tydligare formulerat i vilka värderingar staden vill signalera via de evenemang som staden stödjer eller själva arrangerar. Under rubriken ”Grundläggande förhållningssätt” anges endast negativa formuleringar kring miljö och diskriminering (att vi INTE ska stödja evenemang som medför försämrad miljö, mm, s. 13.).
Strategin bör istället ha positivt formulerade krav. Vi vill att evenemang som staden stödjer eller själva arrangerar ska ha ett uttalat miljö- och klimatarbete, och syfta till att stärka integration, demokrati och jämställdhet. All avlönad personal ska också ha goda anställningsvillkor och arbeta enligt kollektivavtal. Sannolikt skulle de flesta evenemangen idag ha relativt lätt att formulera sådana ambitioner.
Dessutom bör strategin tydligare vara ett verktyg för fler arbetsillfällen, det saknas en fördjupad skrivning om just det. Med tanke på att serveringstillstånden har ökat markant känns det märkligt att lyfta fram tillståndshanteringen som krånglig. De arenor som nu byggs kommer inte att kunna fyllas med världsartister. Det är bättre att satsa på festivaler och att till exempel stöda jazzfestivalen och liknande arrangemang med fokus på förorterna.
Ledamoten Sara Pettigrew (MP) samt ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Stockholm ska i evenemangsstrategin utveckla sin specifika profil som miljö- och kulturhuvudstad. Staden måste bli bättre på att profilera sig för att få de riktigt kvalitativa evenemangen till Stockholm. De evenemang som staden själva aktivt söker ska vara av hög kvalitet och passa in i Stockholms profil.
Stockholm ska eftersträva ett brett utbud av evenemang som speglar den mångfald som finns i Stockholm och är en av våra styrkor. Ålder eller funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för att besöka eller delta i evenemang.
Dnr 1.6-0119/2011
Maria Hannäs (V) tar i en motion upp att det behövs fler företag och arbetsplatser i företagsområdet på Skarpnäcksfältet. Ett sätt att expandera området är enligt motionären att bygga mer och anser vidare att detta skulle kunna uppnås genom att bygga på den nuvarande låga bebyggelsen. Ett problem idag är dock att det behövs ekonomiska resurser för att begära en detaljplaneändring vilket många av småföretagarna i området saknar.
Motionären föreslår att staden utreder hur en generell detaljplaneändring skulle kunna genomföras så att förutsättningar finns för att bygga på höjden. På så sätt skulle fler företagare kunna expandera och fler arbetstillfällen skapas. Detta är enligt motionären också ett önskemål från flera lokala företagare. Motionären menar även att det finns ett underskott på akademiska arbeten i söderort vilket resulterar i daglig pendling för akademiker.
Förvaltningen är positiv till att företagandet ökar och att fler arbetstillfällen skapas generellt i staden och även i söderort. Redan idag har förvaltningen ett brett kontaktnät med lokala företagare för att hitta arbetstillfällen för arbetslösa i söderort. Erfarenheterna från detta arbete är att det finns gott om arbeten främst inom tillverkning, produktion och försäljning men en brist på akademiska arbeten. Förvaltningens erfarenhet är också att det är svårt att etablera sig som småföretagare i större centra och då är företagsområden som Skarpnäcksfältet ett bra alternativ.
Förvaltningen anser att förslaget att utreda förutsättningar för en generell detaljplaneändring i första hand är en fråga för statsbyggnadskontoret att ta ställning till. Förvaltningen saknar kompetens att bedöma konsekvenserna av en sådan detaljplaneändring och i vilken mån en sådan kan medföra fler företag och arbetstillfällen i söderort. Förvaltningen ser sammanfattningsvis generellt gärna fler arbetstillfällen och fler arbetsmöjligheter för boende i söderort.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 oktober 2011.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci m.fl. (FP) samt ledamoten Jan-Olof Gustafsson m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) samt ledamoten Sara Pettigrew (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci m.fl. (FP) samt ledamoten Jan-Olof Gustafsson m.fl. (S) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) samt ledamoten Sara Pettigrew (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att bifalla motionen
Förvaltningen har behandlat motionen mycket positivt. För att öka förutsättningarna till ett starkt företagande i Östra söderort behövs en samorganisering mellan olika aktörer som tillsammans hittar vägar för bättre förutsättningar för företagare som kan skapa fler arbetstillfällen.
Dnr 1.1-0187/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden fastställer följande sammanträdestider för arbetsmarknadsnämnden 2012. Samtliga sammanträden är, där inget annat anges, kl 17:00.
Tisdag 24 januari
Måndag 6 februari (Verksamhetsberättelse med bokslut 2011)
Tisdag 27 mars
Tisdag 17 april (Nämndens underlag för budget 2013 med inriktning för 2014 och 2015)
Tisdag 22 maj (Tertialrapport 1 2012), kl 18:00
Måndag 18 juni
Tisdag 28 augusti
Onsdag 26 september (Tertialrapport 2 2012)
Tisdag 23 oktober
Tisdag 20 november
Tisdag 18 december (Verksamhetsplan med budget 2013)
Dnr 2.4 00007-2011
1. Arbetsmarknadsnämnden föreslår att stadsledningskontoret, på delegation av kommunstyrelsen, beslutar om en limit för förskottskassa om 100000 kronor för arbetsmarknadsnämnden.
Arbetsmarknadsnämnden beslutade den 20 september 2011 i samband med riktlinjer för betalkort och tillfälliga förskott att inte införa underförskottskassor i verksamheter. Inköp ska ske mot faktura, personliga utlägg samt restriktivt införande av företagsupphandlade kort. Det har dock visat sig att det uppstår behov av tillfälliga underförskottskassor – förskott i samband med EU-projekt då olika aktiviteter och resor behöver anordnas och där de befintliga betalningsmöjligheterna inte räcker till.
Enligt stadens tillämpningsanvisningar för förskottskassa (Dnr.109-2110/2010) ska förvaltningen ansöka en limit för förskottskassa för dessa behov. Denna limit stäms av vid bokslut och får inte överskridas.
Enligt stadens regelverk kan undantagsvis kontanta förskott betalas ut, till exempel vid studiebesök eller utlandsresor. Den ansvarige för förskottet redovisar utläggen direkt efter aktiviteten.
Arbetsmarknadsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta om en limit för förskottskassa, vilket innebär att det sammanlagda värdet av utlämnade underförskottskassor av tillfällig karaktär inte får överstiga 100000 kronor.
Dnr 2011-0008-7.0
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner tilläggsansökan om 2 miljoner kronor och uppdrar åt förvaltningen att lämna in den till e-tjänstprogrammet.
Efter drygt två års utvecklingsarbete inom e-tjänstprojektet ”Jobbtorgsportalen” kommer den första versionen att lanseras i början av år 2012. Denna första version består av uppemot 40-talet olika funktioner som dels kommer underlätta relationerna med jobbtorgens leverantörer avsevärt, dels möjliggöra för aspiranter vid stadens jobbtorg att ha en större och mer direkt tillgång till sina dokument.
Flera tillägg till de planerade tjänsterna har aktualiserats under utvecklingsarbetets gång. Dessa har prioriterats och kommit att belasta projektbudgeten samtidigt som helhetslösningen och funktionaliteten har lyfts avsevärt.
Tilläggsansökan avser säkerställa att pilotverksamheten och införandet av ”Jobbtorgsportalen” version 1 blir lyckat samt att det finns möjligheter till mindre korrigeringar i systemet under och efter genomförandet av pilotverksamheten och inför skarp drift.
Förvaltningen har tagit fram ett förslag till tilläggsansökan till den tidigare projektansökan inför införande av den s.k. jobbtorgsportalen och föreslår att arbetsmarknadsnämnden godkänner tilläggsansökan om 2 miljoner kronor och uppdrar åt förvaltningen att lämna in den till e-tjänstprogrammet.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 oktober 2011.
Dnr 2011-008-7.0
1. Arbetsmarknadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att från stadens e-tjänstprogram ansöka om version 2 i utvecklingen av Jobbtorgsportalen till en kostnad om 4,2 miljoner kronor.
Målet med Jobbtorgsportalen är att aspiranten ska få större insyn och bättre möjlighet att påverka det som händer på jobbtorget. Syftet är också att få ett smidigare kommunikationsflöde för medarbetarna på jobbtorgen samt ett förenklat system för kontakter med leverantörer.
På förfrågan av stadens e-tjänstprogram ansökte arbetsmarknadsavdelningen medel för att genomföra en förstudie av möjliga e-tjänster som skulle kunna tas fram för att effektivisera arbetet på Jobbtorg Stockholm. Projektet har tidigare beviljats medel för utveckling av tjänster vilket pågår just nu.
Under arbetet med Jobbtorgsportalens första faser framkom behov av ytterligare tjänster som kan addera värde åt samtliga inblandade parter. Tjänsterna som framtagits i version 1 är till stora delar relaterade till kärnan i Jobbtorg Stockholms verksamhet. E-tjänsterna i version 2 som ansökan nummer 3 avser är naturliga utvecklingssteg för Jobbtorgsportalen och kommer att underlätta vardagen för aspiranter, leverantörer och jobbtorgspersonal.
De tjänster som version 2 omfattar är:
Framtagande av fakturaunderlag för leverantörer, aktivitetsinformation för de insatser som finns, SMS-aviseringar, aspiranten ska kunna ta del av kartläggning, och kunna arbeta med ”Mina dokument”. Med stöd av Jobbtorg Stockholms resultatsuppföljningssystem FLAI ska uppföljning, slutrapport, månadsrapport samt aspiranten frånvaro kunna hanteras i portalen. Projektet ska också arbeta för att kunna integrera stadens socialsekreterare i portalen.
Ansökan omfattar också en förstudie som ska utreda hur stadens praktikplatser, både interna och externa, ska tillgängliggöras och bli sökbara för både medarbetare och aspiranter via portalen . Studien ska också titta på ”Direkt återkoppling” som är ett avancerat enkätverktyg med resultatspublicering i realtid.
Arbetet med jobbtorgsportalen har bidragit till ett kvalitetsarbete i sig och under arbetets gång har ytterligare nyttigheter identifierats som nu kan förverkligas i version 2. De tjänster som omfattas i version 2 kommer att effektivisera handläggningen på Jobbtorg Stockholm, förenkla resultatuppföljning och samarbetet med olika inblandade aktörer.
Förvaltningen föreslår att Arbetsmarknadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att från stadens e-tjänstprogram ansöka om version 2 i utvecklingen av Jobbtorgsportalen till en kostnad om 4,2 miljoner kronor.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2011.
Dnr 2.7.3-049/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner inhyrning av lokal, Bolidenvägen 14, för arbetsmarknadsavdelningens egenregiverksamheter.
2. Arbetsmarknadsnämnden föreslår att kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner inhyrning av lokal, Bolidenvägen 14, för arbetsmarknadsnämndens egenregiverksamheter.
3. Arbetsmarknadsdirektören ges i uppdrag att teckna hyresavtal, i enlighet med vad som anges i detta tjänsteutlåtande. Detta under förutsättning att kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner inhyrningen.
I detta ärende redogörs för de lokaler som arbetsmarknadsavdelningens egenregiverksamheter använder och som kan samlokaliseras. Det är angeläget att nämndens verksamheter bedrivs i lokaler som är ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Förvaltningen bedömer att de kostnader som är förknippade med att ha kvar Hantverksbyn på Bogårdsvägen och Krami:s lokaler på Bondegatan är alltför höga.
Förvaltningen kan se flera fördelar med att ett antal av egenregiverksamheterna samlokaliseras i den tilltänkta lokalen på Bolidenvägen 14 i Globen-Slakthusområdet. Samlokalisering möjliggör en bättre verksamhetsplanering med fler aktiviteter och fler deltagare och samarbete i grupper och team. Lokalkostnaden beräknas till cirka 2940 tkr inklusive driftkostnader, städ med mera samt ombyggnadstillägg. Det är cirka 450 tkr mer än idag, när hänsyn tagits till Jobbtorg Matchnings lokalbehov. Lokalerna möjliggör att START:s verksamhet kan ta fler deltagare. Därtill tillkommer engångskostnader för flytt och avetableringar.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 november 2011.
1. Arbetsmarknadsnämnden lägger ärendet till handlingarna.
Vice ordförande Karin Rågsjö (V), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är uppenbart att de inskrivna vid jobbtorgen behöver andra insatser och specifikt utbildning för att kunna komma ut på arbetsmarknaden. För att rusta människor när det råder hög arbetslöshet och öka antalet stockholmare med gymnasiekompetens krävs ökade resurser till kommunal vuxenutbildning.
All forskning pekar på att utbildning är centralt för att få fäste på arbetsmarknaden och inte behöva hoppa från praktik till praktik. Åsö gymnasiums underskott borde föranleda en större utredning av den skenande kostnaden för Volvo-It:s arbete. Vi kan notera att förvaltningen fortsätter att leverera in platser till arbetsförmedlingens FAS 3.
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Protokoll från arbetsmarknadsnämndens sammanträde 18 oktober 2011 justerat den 24 oktober 2011.
b) Protokoll från handikapprådets sammanträde den 16 november 2011.
c) Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation inom området personalärenden med dnr 2011-014-2.5, 2011-015-2.5, 2011-021-4.0, inom området Vuxenutbildning med dnr 11-433/7343, 2011-076-6.0, 2011-077-6.0 samt inom området svenskundervisning för invandrare (sfi) med dnr 5.0-0199/2011.
d) Inga inkomna handlingar till nämnden anmäldes.
e) Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 16 november 2011 justerat den 18 november 2011.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) överlämnade en skrivelse angående praktikplatser.
Förvaltningschef Charlotte Svensson lämnade följande information:
- Förvaltningens medarbetarenkät har gett positivt resultat med ett medarbetarindex på 66.
- Arbetet med sommarjobben 2012 är påbörjat bland annat genom utveckling av jobbtorgsportalen.
- Öppet hus har genomförts vid Jobbtorg Kista.
______________________