Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2012-04-19
BESLUT
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 2/2012 från nämndens sammanträde 2012-03-22, som justerats 2012-04-16.
Tjänstgörande ordförande Ann Mari Engel (V) och Rasmus Jonlund (FP) utses att justera dagens protokoll.
Anmälan gjordes av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Anmälan av protokoll från Arkivutskottet (dukas)
c) Anmälan av protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor 2012-03-15
d) Skrivelse samt svar från Konstnärsförbundet Alliansen
e) Skrivelse för kännedom om Husby Träff
f) Anmälan av månadsprognos Kulturnämnden
g) Verksamhetsplan Administrativa staben
h) Verksamhetsplan Kommunikationsstaben
i) Anmälan av protokoll från Förvaltningsgrupp 2012-04-13 (dukas)
Framlagda förslag till beslut:
Tjänstgörande ordförande Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- Att kulturnämnden verkar för att behålla lokalerna i Husby träff
I en skrivelse till Kulturnämnden 2012-03-23 framhåller ett antal lokala föreningar i Husby att den av Svenska Bostäder föreslagna flytten från Husby träffs lokaler skulle innebära en kraftig minskning av möjligheterna till offentliga mötesplatser. Bostadsbolaget avser att bygga om Husby träffs lokaler till kontors- och butikslokaler och att i stället inreda den nyss nedlagda Husby krog till ”Nya Husby träff” i betydligt mindre och för ändamålet sämre lokaler.
De lokala föreningarna ser detta som ett nytt ”övergrepp i den långa raden av konkreta beslut under det s.k. Järvalyftets tid, som helt saknar förankring i form av demokratisk dialog med invånarna.”
Vi vill framhålla att det är mycket viktigt att kulturförvaltningen aktivt medverkar till att lösa denna fråga på ett positivt sätt, så att inte föreningarna i Husby går miste om en av de få kulturella mötesplatser som finns. Vi instämmer med de lokala föreningarna i åsikten att ”detta är en fråga för kulturnämnden, då den hänger ihop med kulturens förutsättningar i förorten och med de lösa idéerna om ett nytt kulturhus”.
Beslutsgång
Kulturnämnden beslutar:
Anmälningarna läggs till handlingarna
Reservation
Tjänstgörande ordförande Ann Mari Engel (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
§ 42
Underlag för budget 2013 med inriktning 2014 och 2015 Stadsarkivet
Dnr. 1.2-5683/12
Kulturnämnden beslutar
1. att godkänna Stadsarkivets förslag till underlag för budget år 2013 och inriktning 2014 och 2015
2. att överlämna underlaget till kommunstyrelsen
Sammanfattning
Enligt kommunallagen ska kommunens budget innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid utgöra periodens första år. Stadsarkivet förslag har upprättats enligt de anvisningar som Stadsledningskontoret har utfärdat.
Nämndernas underlag ska redovisa en övergripande och sammanfattande analys av verksamheten de kommande åren. Underlaget ska beskriva trender, utvecklingstendenser, strukturella frågor och demografiska förändringar samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder.
Ärendets beredning
Stadsarkivets underlag till planering för år 2013 och inriktning för 2014 och 2015 har behandlats vid sammanträde med Arkivutskottet den 12 april 2012 och i Förvaltningsgruppen den 10 april 2012.
Framlagda förslag till beslut
Förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
Tjänstgörande ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
I budgetunderlaget för perioden 2013-2015 redovisas för Stockholms Stadsarkiv många viktiga och ambitiösa planer. Vi stödjer dessa och vill särskilt peka på behovet av utbyggd service till medborgare och myndigheter.
Förvaltningen pekar på ett antal oklarheter som kommer att påverka budgeten de närmaste åren. Det är t ex oklart hur det nya avtalet angående landsarkivsuppdraget kommer att påverka budgeten. Budgeten kommer också att påverkas av vilken roll Stadsarkivet får i projektet e-dok (stadens gemensamma ärende- och dokumentationssystem). Lokalkostnaderna kommer förmodligen att öka under perioden. Kapaciteten att ta emot arkiv kommer att behöva utökas med ytterligare arkivlokaler för ca 10 000 hyllmeter arkiv, utöver de 11 000 hyllmeter man har kapacitet för idag att utöka. Dagens ytor för studier och presentation av digitalt och analogt arkivmaterial kommer att behöva uppdateras genom om- och tillbyggnader.
För att klara uppdragen som beskrivs i tjänsteutlåtandet och för att klara den utbyggnad som behövs, krävs givetvis att investeringsmedel avsätts. Utöver det krävs att medel för ökade verksamhetskostnader tillförs. I underlaget till budget 2013 med inriktning 2014 och 2015 återfinns inget av detta.
Utöver de ambitiösa planerna som anges i ärendet vill vi även påpeka vikten av att
återöppna forskarsalen i Frihamnen för att underlätta den social- och medicinhistoriska forskningen i Stockholm. Allt detta kräver dock förståelse från anslagsbeviljande politiskt håll och vi hoppas på en ökad sådan i framtiden.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Dnr. 1.1/1671/2012
1. att godkänna förvaltningens underlag till budget för år 2013 och beräkningar för åren 2014 och 2015 samt överlämna ärendet till kommunstyrelsen
2. Hemställa om en budgetjustering inför 2013 med 700 tkr från idrottsnämnden till kulturnämnden (kulturförvaltningen).
3. Hemställa om att Makten i stadshuset fortsätter även 2013 och att minskade kostnader för projektet -1 mnkr genomförs först 2014.
4. Hemställa om att en omslutningsförändring på 34 mnkr genomförs till 2013 års budget.
Verksamhetsberättelsen för kulturförvaltningen med bokslut för 2011 och verksamhetsplanen 2012 utgör bakgrundsbeskrivning till det underlag för budget för 2013-2015, som ska lämnas till kommunstyrelsen inför den centrala budgetberedningen. Utgångspunkten för budgetunderlaget är kommunfullmäktiges budget för år 2012 med inriktning för åren 2013-2014.
Ärendet har handlagts av administrativa staben i samarbete med verksamhetsavdelningarna, kommunikations- och kulturstrategiska staberna. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen den 16 mars och 13 april 2012.
- att delvis godkänna förvaltningens underlag till budget
- att för 2013 begära en väsentligt utökad budget för kulturförvaltningen
- att därutöver anföra
Av förvaltningens underlag gällande behoven för de närmaste årens kulturverksamheter i Stockholm framgår att det finns stora behov som kommer att medföra ökande kostnader, såväl när det gäller utökningar av driften av befintliga verksamheter som ökade driftskostnader p.g.a. nya investeringar. Man framhåller att en växande befolkning innebär krav på ökande kulturverksamhet. Vi välkomnar inställningen att kulturen bör genomsyra all verksamhet i staden och att det ska vara mer rum för kulturen, i alla bemärkelser.
Ambitionerna krockar dock med verkligheten, då det samtidigt framgår att de ekonomiska förutsättningarna saknas för att genomföra de föreslagna satsningarna. Förvaltningen framhåller att verksamheterna inte kommer att kunna få full kostnadstäckning. Man påpekar att man inte kan räkna med kompensation för pris- och löneökningar och därmed i praktiken får en sänkt budget. Vi förstår faktiskt inte hur detta kan förenas med de ökande ambitionerna.
Vi ser växande problem på en rad områden:
Biblioteken har stora svårigheter trots extra satsningar. Personalen är hårt arbetsbelastad och medieutbudet minskar på många håll. Den digitala utvecklingen med alltfler ljudböcker medför också skenande kostnader, som är svåra att överblicka. I den strategiska planen för biblioteken föreslås flera nedläggningar, som vi finner vara stick i stäv med ambitionen att öka tillgängligheten. Dessutom finns på flera bibliotek stora renoverings- och upprustningsbehov.
Kulturskolan har med de senaste årens nedskärningar och avgiftshöjningar nått betydligt färre barn, särskilt från förorten och i familjer där tröskeln till kulturen är högre. Vi anser att det krävs en rejäl satsning på kulturskolan med ökade resurser för ytterstaden och uppsökande verksamhet samt sänkta avgifter.
Det saknas finansiering för den planerade utbyggnaden av Liljevalchs och därmed ökade driftskostnader, liksom för upprustning av Kulturhuset och andra angelägna investeringar.
Kulturpolitikens uppgift är bland annat att skapa en infrastruktur som ger kulturens utövare möjlighet att skapa och deras verk att få möta en publik - det innebär att staden måste ha ett system för bidragsgivning som är kostnadssäkert, långsiktigt och förutsägbart. Detta uppfylls tyvärr inte av det nya kulturstödet. I stället för ogenomtänkta experiment bör stödet till det fria kulturlivet förstärkas ordentligt eftersom Stockholm behöver ett fritt och aktivt kulturliv och verksamheterna behöver förutsägbarhet, långsiktighet och en rimlig nivå i förhållande till kostnaderna.
Förändringen i den s.k. subventionen till skolor och förskolor måste utvärderas snabbt, då det finns många tecken på att de förändringar som gjorts inte fungerar bra i praktiken. För övrigt anser vi att bonussystemet bör skrotas och medlen överföras till ordinarie bidragsgivning.
En viktig del av infrastrukturen är tillgången på lokaler. Lokalhyrorna är ett sedan länge omdiskuterat problem, med ökande kostnader varje år, vilket också förvaltningen framhåller. Vänsterpartiet har sedan många år i budgeten föreslagit en omarbetning av hyressystem, så att de lokaler som ägs av staden själv och hyrs ut till kulturverksamhet inte ska åläggas marknadshyror. I stället bör man finna ett system som bygger på kostnaden för drift och underhåll utarbetas i samråd med kulturnämnden.
Det största problemet med majoritetens kulturpolitik är förutom avsaknaden av rimlig finansiering bristen på satsningar på kultur i förorten.
Kulturlivet i stora delar av staden har under de senaste åren utarmats väsentligt. I stora områden i ytterstaden finns mycket få kulturinstitutioner. Lokala satsningar på kultur-och föreningsliv har uteblivit p.g.a. nedskurna resurser för stadsdelsnämnderna. Kulturskolan får allt färre deltagande barn i dessa områden och det finns inte längre utrymme för t.ex. program på biblioteken. Det saknas samlingslokaler och lokala kulturhus på många håll och föreningslivet har fått nedskurna bidrag. Staden måste nu göra rejäla insatser för att motverka den ökande segregationen som inte bara innefattar bostäder, skolor och tillgång till kommunal service utan även tillgång till kultur- och föreningsverksamhet.
Anna Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
1. Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut
2. Att därutöver anföra följande
Stockholm växer och kultur kan vara ett kitt som håller samman människor i tider av stark omvandling. Precis som förvaltningen framhåller behöver kulturen växa i takt med att staden växer. De grundläggande problemen med den borgerliga majoritetens politik som vi redogjorde för i samband med förra årets underlag för budgeten och dess inriktning kvarstår och blir än mer tydliga i årets underlag till budget 2013.
För det första är att resurserna för snålt tilltagna. Förvaltningen påpekar i budgetunderlaget att trots effektiviseringsarbetet har man svårt hur verksamheterna ska kunna få full kostnadstäckning. Förvaltningen befarar personalminskningar om inte kompensation anslås. Vi ser redan idag en rad oroväckande besparingar, exempelvis på Kulturskolan, något som allvarligt går ut över barnens deltagande i kulturell verksamhet. I Stockholm når vi ca 10 % av målgruppen mot 30-40 % i snitt i landets kommuner. För en stad på väg mot världsklass är det en alldeles för låg ambition. Andra utmaningar som förvaltningen framhåller är lokalhyror och fastighetsrelaterade kostnader som tar en allt större del av ramanslaget. Hur ska en biblioteksutveckling kunna genomföras i Stockholm utan en utökad investeringsram? Det är helt enkelt inte trovärdigt.
Vidare saknas det fortfarande finansiering för den planerade utbyggnaden av Liljevalchs och därmed ökade driftskostnader, liksom för upprustning av Kulturhuset och andra angelägna investeringar.
Den borgerliga majoriteten ifrågasätter i grunden kommunens roll som ansvarig för kulturens infrastruktur, såsom lokaler, scener och ateljéer. Detta försvårar vardagen för många kulturarbetare, som blir tvungna att söka sig till andra yrken.
Det nya kulturstödet får inte leda till svårigheter för kulturinstitutioner och utövare att planera långsiktigt. I annat fall riskerar kvaliteten i verksamheterna att urholkas. Större krav på egenfinansiering och sponsorer kan leda till att kommersialiseringens negativa effekter får stort genomslag.
Ett exempel på att mer resurser behövs är frågan om samlingslokaler. De är ofta i dåligt skick och sällan anpassade till dagens kreativa och teknikkrävande verksamheter. Nödvändiga investeringar och upprustningar behöver göras för att göra lokalerna mer flexibla och lämpliga.
Samlingslokalerna och hemgårdarna ska utgöra en lokal bas för kreativ verksamhet i närområdet, fungera som infrastruktur för samtal, dialog och utveckling för medborgarna.
I budget för Stockholm 2013 kan och bör staden göra mer för att stärka upp samlingslokalerna och motverka utanförskap, särskilt i ytterstaden.
Kulturskolan behöver nå nya grupper och öka antalet deltagare. För att uppnå detta krävs ökade resurser för att sänka deltagaravgifterna, erbjuda mer av prova-på-verksamhet, vidareutveckla utbudet mot fler och bredare kulturella uttryck och en verksamhet som i ökad grad speglar deltagarnas egna kulturer samt en pedagogik som är mer inriktad mot grupper av barn och ungdomar och projekt, både fysiskt och via digitala medier.
Kulturnämnden behöver intensifiera sitt arbete med att stimulera kulturen i ytterstaden bättre. Staden måste även ta ett ansvar för att bli en fullvärdig och ledande medlem i Filmregion Stockholm-Mälardalen för att stärka förutsättningarna för svensk och internationell filmproduktion i regionen. Ökad regional samverkan är över huvud taget en fråga av stor strategisk vikt.
Stadsbiblioteket står inför stora renoveringsarbeten. I samband med det renoveringsarbetet bör kulturnämnden ta initiativ till att åter pröva frågan om en större ut- eller ombyggnad av Stadsbiblioteket med utgångspunkt i den behovsinventering som gjordes innan den tidigare utlysta arkitekttävlingen.
Tjänstgörande ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Tjänstgörande ordförande Ann Mari Engel (V) och Anna Greta Leijon m.fl. (S), reserverar sig mot beslutet till förmån för sina förslag till beslut.
Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Vi konstaterar att kulturbudgeten inte har följt den snabba demografiska utvecklingen i Stockholm. De kontinuerliga överflyttningarna av resurser från kulturnämnden till andra delar av stadsbudgeten tillsammans med generella åtstramningar har inneburit plågsamma neddragningar för Stockholms kulturliv under sex borgerligt styrda år. Detta ställer stora krav på prioriteringar. Utifrån förutsättningarna vill vi berömma kulturförvaltningens arbete med att hantera ett ständigt minskat budgetutrymme, men med en starkare budget kunde ambitionsnivån höjas ytterligare, exempelvis genom:
1. fler utbildade bibliotekarier på stadens bibliotek,
2. en tydlig satsning på det fria kulturlivets infrastruktur vilket skulle ge ett mer levande kulturliv i Stockholm,
3. fler utställningar, större utställningsytor, matsäcksrum för barn samt fri entré på stadens museer,
4. större möjligheter till samarbeten med närbelägna universitet och högskolor,
5. seriösa satsningar när historiska personligheter med tydlig Stockholmsanknytning jubilerar,
6. en rättvis kulturskola där alla barn i staden har möjlighet att vara med, samt
7. ett kulturliv som når ut till alla i den växande staden.
Idag har vi inte råd med detta, men med ökade budgetambitioner kommer Stockholm måhända inte bli en kulturstad i världsklass, men helt säkert få ett kulturliv värdigt en – av flera – huvudstäder i Skandinavien.
Dnr 1.1/1019/2012
- att godkänna kulturförvaltningens remissvar
Visionen för Kista Science City pekar på en internationellt ledande miljö med forskning, utbildning och entreprenörskap. Visionen bygger på en nära, uttalad samverkan mellan Stockholms stad, näringsliv och akademi. IT-industrin, och den forskning, utbildning och nya tillväxt av idéer och företag som den bygger på och inspirerar, präglar Kista Science City och är en förutsättning för dess existens och framtid. Information, som resurs och hanteringen av densamma, är följaktligen av stor strategisk betydelse.
Här har staden en viktig roll att spela inte minst genom Stadsarkivets arbete med offentlighetsprincipen enligt Chydenius-initiativet samt PSI-direktivet. Möjligheterna att använda offentlig information i stadens ägo för att utveckla och kommersialisera idéer är av såväl kultur- som näringspolitisk betydelse. Den resurs som staden genom offentlighetsprincipen i kombination med digitalisering av information därmed kan tillhandahålla, bör arbetas in i visionen för Kista Science City. Kulturförvaltningen besitter även genom Stockholms stadsbibliotek en stor kompetens om informationshantering och stadens bibliotek ligger i framkant i den digitala utvecklingen bland folkbiblioteken i Sverige. Kulturnämnden bör vara en naturlig partner i förverkligandet av och i det fortsatta arbetet med visionen för Kista Science city.
Det har gått drygt tio år sen framtidsbilden för Kista Science City utarbetades. För att följa med utvecklingen i Stockholmsregionen och Kista Science City behöver framtidsbilden eller visionen för Kista Science City uppdateras och aktualiseras för nästa decennium. Förslaget till den uppdaterade visionen avser perioden 2010-2020. Idag är Kista Science City den viktigaste tillväxtmotorn i Stockholmsregionen och räknas till ett av de främsta klustren i världen för informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Samarbetet mellan näringslivet, akademin och Stockholms stad ser man som den grundläggande framgången. Viktigt är också att fortsätta utveckla Kista till en dynamisk levande stad, det goda kommunsamarbetet, kompetensförsörjning samt innovationsfrämjande åtgärder.
Kulturförvaltningen ser att förslaget tjänar på att även omfatta de kultursatsningar som planeras i det närliggande Husby med bland annat planeringen av ett kulturhus.
Att samlas kring en gemensam vision är en framgångsfaktor som bör utvecklas ytterligare i andra stadsutvecklingsprojekt. Man bör ta lärdom av de erfarenheter som är gjorda av Kista Science City.
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska staben i samarbete med berörda avdelningar inom kulturförvaltningen; Stockholms stadsbibliotek, Stockholm Konst och Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen.
Beredningen har även skett i samråd med Stadsarkivet.
Rasmus Jonlund m.fl. (FP), Ariane Bucquet-Pousette m.fl. (M) samt Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Kulturförvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken ”Sammanfattning”
Kulturnämnden beslutar enligt förslag från Rasmus Jonlund m.fl. (FP), Ariane Bucquet-Pousette m.fl. (M) samt Mats Berglund (MP).
Tjänstgörande ordförande Ann Mari Engel (V) och Anna Greta Leijon m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för förvaltningens förslag till beslut.
Tjänstgörande ordförande Ann Mari Engel (V) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Den borgerliga majoriteten utmärker sig genom att presentera alltfler och allt fluffigare ”visioner”. Dessa saknar dock ofta verklighetsförankring.
När det gäller visionen för Kista Science City finns en rad idéer på kulturområdet, men när det kommer till förverkligandet medges att ” I visionen ser man det dock som mindre sannolikt att Kista Science City kommer att ha ett blomstrande kulturliv eftersom ingen av de stora satsningarna inom kultur som pekas ut i visionen har klara finansiärer eller har nått längre än till planeringsstadiet”.
Vi vill framhålla att ett nytt bibliotek i Kista Science city inte får öppnas på bekostnad av det befintliga biblioteket i Akalla, som har en viktig funktion i lokalsamhället, inte minst för barn och unga. De förhållandevis låga besökssiffrorna kan förklaras med mycket begränsade öppettider. Man bör i stället satsa på ökad tillgänglighet och mer aktiviteter på biblioteket i detta område som är i stort behov av kulturverksamhet. Detta är mer angeläget än att öppna ett nytt bibliotek i ett område som Kista, där man i det aktuella ärendet skriver apropå kultur att ”antalet aktörer som intresserar sig för denna typ av verksamhet är få”.
Anna Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Nu drygt 10 år sen visionen om Kista Science City utarbetades som en vetenskapsstad med en genomtänkt offentlig miljö, med parker, rekreation, shoppingmöjligheter, bra boende och kulturaktiviteter och evenemang där människor ska trivas både med att bo, studera och arbeta - kan vi se att Kista Science City räknas till ett av de främsta klustren i världen för informations- och kommunikationsteknologi (ICT).
Men när det kommer till kulturaktiviteter och särskilt piloten Digital Art Center (DAC) ser vi Socialdemokrater med oro på de svårigheter kulturverksamheterna i området har att vara tillräckligt bärkraftiga. Piloten DAC har snart har varit igång två år (startades maj 2010) och brottas med bristande intresse från kapitalstarka intressenter att investera i verksamheten.
Ingen av de stora satsningarna inom kultur som pekas ut i den nya visionen har klara finansiärer eller har nått längre än till planeringsstadiet. Staden måste ta ett tydligare ansvar för utvecklingen. Det får inte gå med DAC som med Barnpalatset på Riddarholmen.
Dnr 1.1/272/2012
1. att godkänna förslaget till Kulturskolans strategiska plan
2. att uppdra åt kulturförvaltningen att fortlöpande redovisa arbetets resultat i samband med tertialrapporter och verksamhetsberättelser åren framöver.
3. att uppdra åt kulturförvaltningen att återkomma med förslag till Kulturskolans lokalplan 2013-2015 innan årets slut
Med utgångspunkt i stadens Vision 2030 om ett Stockholm i världsklass och förvaltningens kulturvision har Kulturskolan utarbetat en strategisk plan med en vision och en verksamhetsidé för att ge en tydlig riktning i utvecklingen av Kulturskolans verksamhet, med fokus på effektivt nyttjande av samtliga resurser. Utifrån en nulägesanalys av kulturskoleverksamheten och en aktiv omvärldsbevakning och framtidsspaning har vi arbetat med frågor som;
Vad betyder omvärldsutvecklingen för kulturlivet i allmänhet och för Kulturskolan i synnerhet? Vad behöver vi vara duktiga på för att lyckas framöver? Kulturskolan står inför flera utmaningar som att både öka den inre effektiviteten och den yttre attraktiviteten, att hantera teknikmöjligheterna och att skapa mötesplatser med stark gravitation i syfte att bejaka och skapa goda förutsättningar för barns och ungas lust, delaktighet, skapande och lärande. Kulturskolans ledning har ringat in fem viktiga fokusområden för detta utvecklingsarbete; utbud, kompetens, lokaler, samverkan och intäktsfokus. Arbetet har involverat medarbetare samt barn och ungdomar via fokusgrupper och förslaget till Kulturskolans strategiska plan biläggs detta ärende för godkännande i kulturnämnden.
Ärendet har beretts inom Kulturskolan Stockholm och behandlats i avdelningens samverkansgrupp.
- att delvis godkänna den strategiska planen
- att komplettera med ambitionen att aktivt arbeta för att nå barn i områden med få deltagare i Kulturskolan
- att innefatta en inriktning för att sänka avgifterna
Den strategiska planen för kulturskolan innehåller många bra ambitioner och viktiga mål. Kulturskolan är för många barn och unga i staden ett av få möten med skapande kultur och är en oerhört viktig resurs. Den måste utvecklas med ambitionen att höja kvaliteten och samtidigt omfatta fler barn. Vi instämmer i att utbudet bör breddas och att man bör fånga upp synpunkter och önskemål från barn och unga som inte deltar i dagens verksamheter.
Vi saknar ett tydligt mål för att fånga upp de barn och unga som idag inte deltar i kulturskolan. Av verksamhetsberättelsen för 2011 framgår att det totala antalet inskrivna barn sjunker och att detta framför allt gäller barn från stadsdelsområden med en befolkning som har låga inkomster, höga ohälsotal och höga arbetslöshetssiffror. Antalet inskrivna barn i förhållande till invånarantalet har enligt verksamhetsberättelsen minskat i Rinkeby-Kista och uppgår till ungefär 1 %.
Det är också oroväckande att antalet kulturköp till skolor m.m. minskat betydligt och att prova-på-verksamheten minskat.
Vi anser att det krävs kraftfulla och riktade insatser för att inte den kulturella segregationen ska ytterligare förvärras.
Beträffande lokalbehoven instämmer vi i ambitionen att lokalerna behöver utvecklas och gärna utformas så att de kan erbjuda fler möjligheter för elevernas egna initiativ och spontana möten. Det är bra med samverkan med skolor och biblioteken. Vi vill dock framhålla att det är viktigt att det finns lokaler i alla områden och att de inte koncentreras bara till större centra. Barn ska inte behöva bli beroende av att åka tunnelbana för att komma till kulturskolan. Detta har visat sig utestänga många barn i förorten.
Som ett mål för verksamheten anges ”intäktsfokus”. Kulturskolan har under alla åren med borgerligt styre fått vidkännas stora nedskärningar, faktiskt mest av alla kulturförvaltningens verksamheter. Dessutom har man genomfört en kraftig avgiftshöjning. Beträffande avgifterna hävdas med en tabell att man har bland länets lägsta avgifter. De som har högre avgifter är lågskattekommuner i Stockholms län. I Botkyrka har man däremot nyligen sänkt avgiften. Avgifterna i hela landet varierar betydligt och det finns 0- taxa i t.ex. Luleå och Sundvall. I Göteborg betalar barnen 200 kr per termin, i Malmö max 500 kr. Stockholm borde snarare jämföra sig med dessa storstäder.
Vi anser att kulturskolan på sikt bör vara avgiftsfri och jämställas med grundskolan. På kortare sikt måste målsättningen vara att sänka avgifterna. Det är en viktig kulturpolitisk reform för att kulturskolan ska vara tillgänglig för alla stadens barn, oavsett föräldrarnas inkomster. Den strategiska planen bör innehålla en sådan inriktning.
- att i huvudsak godkänna den strategiska planen
- att därutöver framföra följande
Förvaltningens förslag till ny Strategisk plan för Kulturskolan Stockholm är väl genomarbetat och innehåller viktiga analyser, tydliga fokusområden, mål och strategier.
Kulturskolans uppdrag är att ge fler barn och ungdomar möjlighet att delta i Kulturskolans verksamheter. Vi Socialdemokrater menar att Kulturskolan ska finnas i barn och ungas vardag och vara tillgänglig för alla oavsett plånbok, kön eller bostadsområde. Bredd skapar framtida spets och att ge barn och unga chansen att komma i kontakt med olika typer av kultur under hela sin uppväxt ger en bra grund att stå på.
För att uppnå detta krävs ökade resurser för att öka antalet platser, sänkta deltagaravgifter, mer av prova-på-verksamhet och ett vidareutvecklat utbud för fler och bredare kulturella uttryck. Kulturskolan ska finnas både fysiskt och via digitala medier.
Om socialdemokraternas budget, med ett rejält tillskott på 12 mnkr varit underlag för förvaltningens förslag skulle Kulturskolan kunnat förstärkas på en rad områden, bl.a. den så viktiga prova-på-verksamheten.
Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut,
- att kulturförvaltningen ges i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder för att öka Kulturskolans tillgänglighet i ytterstadsdelar med låg andel inskrivna barn,
- att därutöver anföra följande:
I Kulturskolan är andelen barn som deltar i verksamheten väsentligt lägre i stora delar av ytterstaden än vad fallet är i innerstaden. I synnerhet konstateras låg andel i Rinkeby-Kista. Förvaltningen ges i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder för att öka Kulturskolans tillgänglighet i ytterstadsdelar med låg andel inskrivna barn.
Tjänstgörande ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina förslag till beslut.
Dnr 3.1/1235/2012
- Att Kulturnämnden nominerar Stockholms stadsmuseum med Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen till tävlingen om 2012 års Kvalitetsutmärkelse.
Avdelningen Stockholms stadsmuseum med Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen deltog i tävlingen om 2011 års Kvalitetsutmärkelse. Processen kring tävlingen skapade delaktighet och fungerade verksamhetsutvecklande. Avdelningen avser delta i 2012 års utmärkelse.
Ärendet har beretts av Stockholms Stadsmuseum.
Rasmus Jonlund m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet-Pousette m.fl. (M) med instämmande av Cecilia Önfelt (C) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Stockholms stadsmuseum med tillhörande enheter fyller en viktig roll för Stockholms stad. Det arbetar med allt från arkeologiska utgrävningar, undersökningar av hur den moderna staden vuxit fram, stadsvandringar, digitalisering och tillgängliggörande av Stockholms kulturarv till att bevaka kulturhistoriskt värdefulla miljöer när staden bygger om eller till. Det skapar samtalet om vad staden har varit och vadstaden är.
2011 var ett mycket starkt år för stadsmuseet som under året med 264 240 deltagare i sin verksamhet slog publikrekord. Med bakgrund av detta och med förhoppning om att en nominering till stadens kvalitetsutmärkelse ytterligare kan utveckla museet vill kulturnämnden härmed nominera museet.
Dnr 4.2/1567/2012
- Kulturnämnden ger kulturförvaltningen i uppdrag att utreda utveckling och upprustning av fastigheterna Stadsgården 1 och del av Södermalm 6:38 för högst 1 Mkr.
I hörnet Götgatan och Peter Myndes Backe ligger fastigheten Stadsgården 1 och i anslutning till den Södermalm 6:38 som båda ägs av fastighetskontoret.
Kulturförvaltningen hyr med ett löpande 3-års avtal byggnaden Södra stadshuset som återfinns på Stadsgården 1 samt del av Södermalm 6:38 (under mark). Här bedriver kulturförvaltningen Stockholms Stadsmuseum.
För att anpassas till gällande myndighetskrav samt för att energieffektiviseras är behovet av att rusta upp Södra stadshuset stort. Stockholms Stadsmuseum önskar också modernisera sin museiverksamhet och ser därför ett behov av att utreda möjligheterna till nya större, klimat- och säkerhetsanpassade utställnings- och verksamhetslokaler inom den redan disponerade ytan.
Kulturförvaltningen och fastighetskontoret föreslår i detta tjänsteärende att en utredningsfas inleds, till en bedömd kostnad av 2,7 Mkr, i syfte att ta fram ett beslutsunderlag för en genomgripande upprustnings- och utvecklingsplan för Södra Stadshuset.
Ärendet har beretts av Fastighetskontoret och Stockholms Stadsmuseum.
- att i utredningsdirektiven inbegriper att ta fram en kalkyl över vilken nivå på verksamhetskostnaderna som krävs för att uppfylla målsättningarna i verksamheten efter upprustningen,
- att utredningsdirektiven inbegriper åtgärder för att stärka kulturmiljöavdelningen,
- att energi- och miljömålen skärps och en kontinuerlig rapportering kring miljöarbetet sker till de berörda nämnderna,
Miljöpartiet är positivt till den föreslagna utredningen om upprustning av stadsmuseets byggnad. Det bör vara ett högt prioriterat projekt inom staden att hålla de kulturmärkta fastigheterna i gott skick. Dessvärre har det inte alltid varit så inom staden. Vi erinrar oss och förfasas över den katastrofala hanteringen av Stockholms, och Sveriges, arkitektoniska pärla: Slussen, och gläds därför åt att det finns högre ambitioner kring Södra stadshuset från 1600-talet.
I ärendet anges en hög ambitionsnivå kring målen med upprustningen. Förutom att anpassa byggnaden till gällande myndighetskrav samt nödvändig energieffektivisering, vill man ha större utställningsytor, fördubbla antalet besökare och göra museet mer levande och modernt.
Med en radikalt förändrad kommunal kulturpolitik är dessa mål fullt möjliga att uppnå. Den moderatstyrda majoriteten har hittills genomfört mycket kraftfulla åtgärder i sin museipolitik för att motverka förvaltningens målsättningar såsom de uttrycks i underlaget; under de sex borgerliga åren har såväl kontorsytorna som utställningsytorna minskat radikalt, personalstyrkan har krympt, var femte anställd har fått sluta, budgetutrymmet för egna utställningar (i synnerhet på Medeltidsmuseet) har skurits ner till nära noll kronor, den goda reformen med fri entré till stadens museer har omprövats och avskaffats, och vi förväntar oss därför ett kraftigt ras i antalet besökare i år jämfört med det föregående.
I utredningens uppdrag vill Miljöpartiet därför se en kalkyl, inte bara över de investeringsbelopp som krävs för en upprustning, utan även över vilka budgetnivåer som den framtida verksamheten kräver för att uppnå de ambitiösa målen.
Vi vill även ta detta tillfälle i akt att skapa förutsättningar för att stärka kulturmiljöavdelningen inom Stadsmuseet. Detta bör ske dels genom en egen utställnings- och möteslokal anpassad för utställningar och seminarier kring stadsbyggnads- och kulturmiljöfrågor. Och dels genom att inrätta en helt ny tjänst som kommunikatör. Vi menar att detta är helt nödvändiga åtgärder i den långa och svåra processen som vi står inför med Stockholms framtida expansion.
Vi vill vidare understryka vikten av en miljö och energistyrd upprustning. Då stadens miljömål inte räcker till för att klara klimatutmaningarna, är de styrdokument som anges för projektet – fastighetsnämndens miljöpolicy och Stockholms stads miljöprogram – inte tillräckliga. Energi och miljömålen måste därför skärpas, och en kontinuerlig rapportering kring miljöarbeten ska ske till de berörda nämnderna.
Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Rasmus Jonlund m.fl. (FP), Ariane Bucquet-Pousette m.fl. (M) med instämmande av Cecilia Önfelt (C) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Stadsmuseet är med sitt läge vid en av stadens största knutpunkter för kollektivtrafiken väl placerat för att nå ut till stadens medborgare. Att museet är beläget i en byggnad med en lång och spännande historia är även det passande med tanke på museets uppdrag och verksamhet.
För att utveckla museiverksamheten ytterligare och för att fastigheten ska möta gällande myndighetskrav och önskan om energieffektiviseringar måste dock fastigheterna ses över. I den strukturplan för Stockholms stadsbibliotek som kulturnämnden antog tidigare i år pekas Stadsmuseet även ut som en lämplig placering för ett bibliotek inrymmande stockholmiana. Det är vår uppfattning att en sådan biblioteksverksamhet skulle komplettera den idag befintliga verksamheten i museet på ett tillfredsställande sätt. I utredningen av hur ytorna i fastigheterna ska disponeras är det viktigt att ett framtida bibliotek ges en placering med god tillgänglighet.
Tjänstgörande ordförande Ann Mari Engel (V) och Anna-Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Givet det av den borgerliga majoriteten beslutade förslaget om Slussens framtid ställer vi oss bakom förvaltningens förslag. Vi vill särskilt understryka vikten av att utveckla entrén för att göra den synlig och inbjudande mot gatulivet och naturliga framtida mötesplatser. Samtidigt vill vi framhålla att hela ombyggnaden av Slussen bör tas upp till förnyad bedömning.
Anmälan av inkomna skrivelser
Tjänstgörande ordförande anmälde en inkommen skrivelse:
1. Skrivelse från Ann Mari Engel (V), Mårten Andersson (V), Mats Berglund (MP) samt Anna-Greta Leijon m.fl. (S) angående det uteblivna stödet till Danscentrum och principerna för stadens stöd till lokaler.
Information
- Ann-Charlotte Backlund informerade om den mycket breda verksamhet som bedrivs på Stockholms Stadsmuseum, Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen genom att visa en film som belyste några av avdelningens program och aktiviteter, såsom stadsvandringar, avdelningens arbete inom byggnadsvård och Faktarummets verksamhet.
- Mårten Castenfors berättade om verksamheten på Liljevalchs Konsthall och Stockholm Konst, där den nuvarande utställningen med Jarl Ingvarssons varmt rekommenderades. I sommar invigs utställningen Hemslöjden 100 år och i höst startar Liljevalchs stora Strindbergutställning. Mårten Castenfors berättade även om Stockholm Konsts verksamhet som grundar sig på 1%-regeln, där en procent av ett byggprojekts budget skall gå till konstnärlig utsmyckning. Regeln börjar även få alltmer uppmärksamhet hos privata byggföretagen som inser värdet att inkludera konst i sina byggprojekt.
- Roger Ticoalu informerade om evenemangsavdelningens verksamhet och de årligen återkommande händelserna Kulturnatt, Ung08 och Kulturfestivalen och betonade avdelningens unika kompetens att ordna evenemang i citymiljö.
- Roger Ticoalu informerade även specifikt om evenemanget Kulturnatt som 2012 ägde rum den 21 april där cirka 90 institutioner ordnar upp till 300 programpunkter.
- Patrik Liljegren informerade om utvecklingen med Romskt Kulturcentrum och Rinkeby Folkets Hus. Förvaltningen har träffat Romskt Kulturcentrums styrelse för att beskriva bakgrunderna till granskningen och styrelsen förstår kulturnämndens beslut och säger att de ska diskutera framtidsfrågorna så snart det är möjligt. En viktig del i RKC:s verksamhet är det bibliotek och arkiv som föreningen besitter. Patrik Liljegren betonade att både kulturförvaltningen och Kulturrådet är måna om att hjälpa till med förvaltandet av RKC’s bibliotek och arkiv och att kontakt till Stadsarkivet planeras men menar att initiativet måste komma från RKC eftersom det är styrelsen som äger materialet och är ansvariga för dess innehåll.
- Avseende Rinkeby Folkets Hus meddelade Patrik Liljegren att föreningen har tecknat avtal med Fastighetskontoret, att den gamla hyresskulden ska regleras enligt en avbetalningsplan och föreningen planerar att öka sina inkomster genom att medlemsföreningarnas avgifter höjs samt att Rinkeby Folkets Hus även har sökt projektmedel från Allmänna Arvsfonden för att finansiera delar av verksamheten. Inom kort hoppas förvaltningen kunna bereda föreningens ansökan om stöd för 2012, men ännu saknas redovisning för 2011 och en verksamhetsplan för 2012. Så när dessa presenteras ska förvaltningen återkomma till nämnden med förslag till beslut.
- Lennart Ploom informerade att arkivutskottet åker till Amsterdam under våren för där besöka stadsarkivet som just nu anses vara ett av de bästa stadsarkiven i Europa.