Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2013-03-11
Beslut
Kulturnämnden utser vice ordföranden Ann Mari Engel (V) att tillsammans med ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) justera dagens protokoll.
Justering sker tisdagen den 19 mars 2013.
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 1/2013 från nämndens sammanträde den 7 februari 2013, som justerats den 18 februari 2013.
Anmälningsärenden mars 2013
Dnr 1.1/66/2013
Kulturnämnden beslutar att lägga anmälningarna till handlingarna.
Anmälan görs av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Verksamhetsplan 2013 för administrativa staben, evenemangsavdelningen, Kulturhuset, kulturstrategiska staben, Stadsmuseet, Medeltidsmuseet & Stockholmsforskning och Stockholms stadsbibliotek
c) Stockholms konstråds protokoll 2013-02-05
d) Funktionshinderrådets protokoll 2013-01-31
e) Arkivutskottets protokoll.
Dnr 4.2/5614/2012
Kulturnämnden beslutar enligt kulturförvaltningens förslag.
1 Kulturnämnden godkänner och överlämnar kulturförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Handlingar i ärendet
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 26 februari 2013.
Sammanfattning
I motion (2012:62) av Maria Hannäs (V) om reklamvepor på blå- och grönklassade byggnader ställd till kommunstyrelsen 2012-11-26 Dnr. 313-1721/2012 föreslår motionsställaren att starta arbetet med inriktning på att genomföra förbud mot reklamvepor på grön- och blåklassade byggnader i staden.
Någon form av annonsering har förekommit i staden alltsedan medeltiden. Skyltar utgör en del av stadens uttryck och kan ibland ses som ett kulturarv i sig. Förvaltningen menar att ett generellt förbud mot skyltning på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse därför inte ska införas. Stadens skyltprogram ger en god vägledning för hur skyltning på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska hanteras. Enligt plan- och bygglagen (PBL) krävs bygglov för skyltning inom detaljplanelagt område. PBL föreskriver att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden samt platsens natur- och kulturvärden. Förvaltningen menar att det är av största vikt att stadens skyltprogram efterföljs och att beslut om bygglov fattas i enlighet med PBL och riktlinjernas intentioner. En bedömning bör alltid göras från fall till fall och Stadsbyggnadskontoret har möjlighet att remittera frågor rörande skyltning till Stadsmuseet som kan bistå med en kulturhistorisk bedömning och om skylten är förenlig med byggnadens och stadsrummets kulturhistoriska värden.
Nämndens behandling av ärendet
Framlagda förslag till beslut
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M) och Tomas Rudin m.fl. (S) föreslår (se beslutet).
2) Vice ordföranden Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
Att tillstyrka motionen
att därutöver anföra
Denna motion föreslår att staden ska starta ett arbete med inriktning på att genomföra förbud mot reklamvepor på byggnader som blå- och grönklassats på grund av sitt kulturhistoriska värde. Vi instämmer i förvaltningens synpunkter att skyltar kan ingå i gatubilden och kan utgöra ett kulturarv. Detta handlar emellertid inte om skyltar utan om de stora vepor som numera tillåts täcka nästan hela fasader, även på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Tyvärr begränsas inte dessa i praktiken av de bestämmelser som finns i stadens skyltprogram eller de beslut om bygglov som fattas i enlighet med i plan- och bygglagen.
Vi anser att människor ska kunna röra sig i staden och njuta av Stockholms vackra stadsbild utan att översköljas av kommersiella säljbudskap. Dessa vepor förfular dessutom det offentliga rummet. Generellt vill vi i Vänsterpartiet att det offentliga rummet ska präglas av konst, natur, arkitektur och mötesplatser i stället för kommers. Vi tillstyrker därför att staden startar ett arbete för att få till stånd ett förbud i denna riktning.
3) Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
Att bifalla motionen
att därutöver anföra:
Miljöpartiet är ett konsumtionskritiskt parti som gärna ser en minskad mängd reklam i det offentliga rummet. Offentlig reklam, på pelare och annonstavlor, i kollektivtrafiken, eller som stora reklamvepor, inkräktar på den personliga friheten för de människor som rör sig i närheten och tvingas passivt betrakta reklamen och dess budskap. Det är just den rätten att inkräkta på människors frihet som annonsörerna betalar för. Detta kan vara berättigat i vissa fall. Men som motionären anför bör det begränsas, åtminstone när den även inkräktar på vår kulturmiljö. Ett generellt stopp för reklamvepor på grön- och blåklassade byggnader kan därför vara en rimlig inledande åtgärd.
Beslutsgång
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M) och Tomas Rudin m.fl. (S).
Reservation
Vice ordföranden Ann Mari Engel (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr SSA 1.6-20676/2012
Kulturnämnden beslutar enligt Stadsarkivets förslag.
1 Kulturnämnden godkänner och överlämnar Stadsarkivets tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Stadsarkivets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 24 januari 2013.
Stadsledningskontoret har tillsammans med Stockholms Stadshus AB arbetat fram en handlingsplan för ökad insamling av matavfall i Stockholms stad för biologisk behandling. Handlingsplanen föreslår åtgärder för att möta kommunfullmäktiges uppdrag om att nå det nationella insamlingsmålet för matavfall. Ambitionen är att fram 2018 ska 50 % av matavfallet insamlas för biologisk behandling. Handlingsplanen föreslår både åtgärder och mål, för privat hushåll och storhushåll (företag) samt stadens egna verksamheter. För att uppnå det nationella målet har handlingsplanen identifierat behov av investeringar i kompletterande och nybyggnation av anläggningar om ca.244 mnkr, vilket om de genomförs kommer att medföra höjd taxa för avfallskollektivet med 23 procent.
2) Vice ordföranden Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
Att 70 procent ska sättas som mål för matavfallsinsamling
att öka differentieringen av avfallstaxan
Det är positivt att staden äntligen inser behovet av ökad insamling av matavfall. Likaså att det nu även uttrycks i stadens budget att vi har ambitionen att åtminstone sträva efter att nå det nationella målet, som säger att 35 procent av matavfallet skulle ha omhändertagits år 2010. Men Stockholm ligger fortfarande långt efter det målet.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har länge poängterat att Stockholms matavfall är en värdefull resurs som ska användas för att öka produktionen av biogas som det idag råder stor efterfrågan på i Stockholm. Vi vill arbeta etappvis med målet att 70 procent av allt matavfall i staden ska omhändertas och rötas till biogas senast 2016. För att klara det har våra partier avsatt pengar i budgeten för klimatåtgärder, vilket inbegriper en ny biogasanläggning samt planering av en ny anläggning för optisk sortering av matavfall. Därutöver behöver avfallstaxan differentieras tydligare så att det lönar sig ekonomiskt att sortera ut matavfall. Ambitionerna från den moderatstyrda majoriteten, som har formulerat målet om 50 procents insamling till 2018, är inte tillräckliga.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande lämnas av Tomas Rudin m.fl. (S) enligt följande:
Det är positivt att staden nu äntligen påbörjar arbetet med matavfallsinsamling. För att hitta de bästa lösningarna för vår stad finns anledning att se över fler metoder än de som i den föreslagna planen anges. Det vanligast sättet att samla in matavfall är genom att en kommun helt enkelt delar ut matavfallsinsamlingspåsar som sedan samlas in. Det är inte säkert att det är det bästa sättet. För Stockholm, med stora trängselproblem, finns stort intresse att testa andra modeller som inte är beroende av lika täta turer. Sopsugar är ett sådant alternativ, vilket torde vara intressant när nya stadsdelar byggs men också för en del äldre stadsdelar. Gamla stan är en stadsdel som är tät och trång, och där företag, restaurang och boende befinner sig i en kulturhistoriskt känslig miljö. Sopsugssystem i Gamla stan bör övervägas.
Ett annat intressant alternativ är torrkonservering av matavfall. I ett sådant system uppförs en större behållare i anslutning till fastigheten. I behållaren kastas matavfallet efter det samlats in i påsar. Väl i behållaren torrkonserveras matavfallet för att sedan malas. På så vis tar matavfallet mindre plats, väger mindre och blir luktfritt. Det torkade matavfallet transporteras sedan med betydligt glesare turer till rötningsanläggningar där det blöts upp för att kunna rötas. Biogasutbytet av torrkonserverat matavfall är dessutom högre än av konventionellt insamlat matavfall, vilket gör att miljö- och energivinsterna ökar.
Enligt Avfall Sverige ger torrkonservering av matavfall fördelar vid sortering, lagring, insamling och behandling av hushållens matavfall, särskilt vid utvinning av biogas. Följande positiva effekter av torrkonserveringen har påvisats eller visats vara sannolika:
· Minskning av matavfallets vikt och volym med 75 %
· Minimerade avfallstransporter till exempelvis 1-4 gånger per år, beroende på lagringskapacitet
· Energiförbrukningen vid torkningen är endast 3,5 watt per timme och hushåll, vilket motsvarar förbrukningen för en energisnål TV i stand-byläge
· Cirka 30 % högre biogasutbyte jämfört med konventionellt insamlat matavfall
· Ett luktfritt, lagringsbart och lätthanterligt material
· Stoppad nedbrytning som bevarar det färska matavfallets kvalitet
· Minimal manuell hantering för renhållningspersonal
· Mindre lukt, insekter och emissioner från sopkärl
· Inget lakvatten i sopbilar
· Torkning som konserveringsmetod upplevs som naturlig och lätt att kommunicera
Fördelarna med ett utbyggt system för att torrkonservera matavfall är många, särskilt i trängselns Stockholm. Den största kostnadsposten för ett torrkonserveringssystem är investeringen i själva torkanläggningen. Investeringen är på kort sikt något dyrare än för ett konventionellt matavfallsinsamlingssystem, men sjunker efter cirka 8 år för att bli betydligt billigare. Genom att titta på ett exempel från Göteborg ser vi att kostnaden under avskrivningstiden för torkanläggningen utslaget per lägenhet och år, blir 246 kr för det konventionella systemet och 284 kr för systemet med torrkonservering av matavfall. Efter ekonomisk avskrivning av torkanläggning blir kostnaden 246 kr för det konventionella systemet och 126 kr per lgh och år för systemet med torrkonservering av matavfall. För restauranger och butiker finns möjligheten att investera i en mindre torkanläggning, en så kallad biotork. Trafik- och renhållningsnämnden ska utreda förutsättningarna för att bygga ut ett system för att torrkonservera och samla in matavfall i Stockholm i stor skala, och påbörja ett eller flera pilotprojekt.
När staden får igång insamlandet av matavfall kommer det också finnas anledning att se över hur rötandet av matavfallet i stor skala ska ske. Trafik och renhållningsnämnden ska tillsammans med Miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en sådan plan.
Dnr 1.1/5863/2012
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 14 februari 2013.
Stadsledningskontoret har tillsammans med Stockholms Stadshus AB arbetat fram en handlingsplan för ökad insamling av matavfall i Stockholms stad för biologisk behandling, för att öka tillgången av biogas i regionen. Sju förvaltningar och sju bolag har varit knutna till arbetet. Handlingsplanen föreslår åtgärder för att möta kommunfullmäktiges uppdrag om att nå det nationella insamlingsmålet för matavfall, att 50 procent av matavfallet ska samlas in till 2018 (f.n. beräknat till 48000 ton per år).
I handlingsplanen beskrivs bland annat vilka roller och uppdrag stadens egna nämnder och bolag förväntas ha fram till och med 2018. Ett investeringsbehov om 243,9 mnkr beräknas vilket kommer medföra höjd taxa för avfallskollektivet med 105,3 mnkr eller 23 procent ökad kostnad jämfört med 2013.
Kulturförvaltningen är i grunden positiv till ökad insamling av matavfall i Stockholms stad och i remissvaret beskriver förvaltningen de förutsättningar den har för att kunna uppfylla planens mål.
Dnr 1.1/5865/2012
2 Kulturnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 15 februari 2013.
Ann Mari Engel (V) har till kommunstyrelsen lämnat in en motion om skapandet av ett kvinnohistoriskt museum med hänvisning till att undersökningar visar att kvinnor är kraftigt underrepresenterade i utställningar och museer. Engel föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att inleda arbetet för att etablera ett kvinnohistoriskt museum i Stockholm och finna en lämplig plats för detta.
Kulturförvaltningen instämmer i att kvinnor och barn generellt har haft en undanskymd plats i utställningar och på museer. Förvaltningen avstyrker dock inrättandet av ett speciellt kvinnohistoriskt museum. Istället bör alla museer sträva efter ett intersektionellt förhållningssätt som innefattar genus, mångfald, sociala skillnader med mera och därmed bidra till en berikad och mer komplicerad historieskrivning.
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M), Tomas Rudin m.fl. (S) och Mats Berglund (MP) föreslår (se beslutet).
Utgångspunkten för denna motion om att skapa ett kvinnohistoriskt museum i Stockholm är att kvinnorna har en alltför underskymd plats på dagens museer, vilket har dokumenterats bl.a. av föreningen DEA. Denna förening har under många år arbetat för att få till stånd ett kvinnohistoriskt museum. Svaret från politiker och ansvariga har alltid blivit att alla museer bör arbeta för att lyfta fram kvinnor i historien. Detta är även kulturförvaltningens svar.
Verkligheten ser dock annorlunda ut och det är dags att göra något konkret för att ändra på detta. Kvinnorna fortsätter att vara underrepresenterade och framställas i passiva roller på landets museer.
Vi instämmer i behovet av att göra utställningar med genusperspektiv och att alla museer bör sträva efter ett intersektionellt förhållningssätt. Detta fyller dock inte behovet av ett centrum för att lyfta fram kvinnokampens historia och att specifikt fokusera på kvinnohistoria.
Vi välkomnar planerna på ett kvinnohistoriskt museum i Umeå men anser att även huvudstaden bör uppmärksamma kvinnornas historiska kamp.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M), Tomas Rudin m.fl. (S) och Mats Berglund (MP).
Särskilt uttalande lämnas av Mats Berglund (MP) enligt följande:
Kvinnornas historia har alltför länge varit sorgligt eftersatt på våra museer. Vi måste berätta om kvinnorna och deras liv och gärningar i lika hög utsträckning som vi berättar om männen.
Som förvaltningen anför har genusbegreppet etablerats inom historieforskningen och även inom museivärlden. Detta öppnar upp för en museipedagogik som tar utgångspunkt i maktaspekter och som kan berätta om relationer och hierarkier mellan könen. Det kan dock finnas anledning att parallellt med genushistorien även fortsättningsvis framhålla kvinnohistorien, i synnerhet vad gäller äldre tiders historia.
I Umeå arbetar man nu för att inviga Sveriges första kvinnohistoriska museum i samband med att Umeå blir europeisk kulturhuvudstad 2014. Det är ett lovvärt och viktigt projekt, som riskerar att störas av ett motsvarande projekt i huvudstaden. I Stockholm har vi redan två kommunala museer som har uppdraget att även fokusera på kvinnornas historia. Det uppdraget bör förtydligas, och museerna bör även tillföras resurser för att skapa nya egna utställningar – gärna med kvinnohistoriska teman.
Utöver det har Miljöpartiet föreslagit att vi bör skapa ett hus för Stockholms kvinnor i dåtid, nutid och framtid, i ”Drottning Josefinas hus”, på Björngårdsgatan på Södermalm.
Dnr SSA 01.06-3254/2013
Stadsarkivets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 22 februari 2013.
I samband med Stockholms stads lansering av öppna data genomfördes under våren 2012 tävlingen ”Open Stockholm Award”. Stadsledningskontoret föreslår att Open Stockholm Award genomförs på nytt 2014 med i princip samma koncept som 2012, men med vissa ändringar och kompletteringar.
I remissen föreslås även att staden under 2012 – 2013 tillgängliggör flera nya datakällor samt skapar möjligheter till integration av öppna data med andra organisationers datakällor. Stadsledningskontoret föreslår att stadens nämnder ges i uppdrag att införa nya datakällor med öppna data inom sina verksamhetsområden.
Stadsarkivet ställer sig positivt till att ett genomförande av Open Stockholm Award genomförs igen 2014. Stadsarkivet framhåller att förvaltningen har en viktig uppgift inom öppna data genom sitt ansvar för att verka för att stadens allmänna handlingar är tillgängliga. Stadsarkivet driver ett aktivt utvecklingsarbete vad gäller användning och vidareutnyttjande av digital information. Stadsarkivet initierade 2012 PSI-labbet, en tankesmedja med syfte att konkretisera vad öppna data betyder i Stockholm och i Sverige.
Stadsarkivet ansvarar för e-arkiv Stockholm, en plattform som ger förutsättningar för att göra information tillgänglig så att den kan vidareutnyttjas. Stadsarkivet anser att det i förslaget till beslut till fullmäktige även ska infogas att stadens nämnder ska beakta att anslutning till e-arkiv Stockholm innebär ett utökat möjliggörande av tillhandahållande av öppna data. Stadsarkivet anser även att insyn hos myndigheter i syfte att fördjupa demokratin bör ges en större plats i eventet, t ex som tema.
Kulturnämnden föreslår (se beslutet).
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) finner att nämnden beslutar enligt Stadsarkivets förslag.
Särskilt uttalande lämnas av ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) och Maria Braun m.fl. (M) enligt följande:
I samband med Stockholms stads lansering av öppna data genomfördes under våren 2012 tävlingen Open Stockholm Award. År 2014 föreslås en ny tävling hållas med i princip samma koncept.
Öppen data är en viktig fråga ur ett flertal perspektiv. Ett sådant som ofta hålls fram är det ekonomiska, det vill säga att privata företag kan utveckla kommersiella tjänster eller produkter baserade på offentlig data. Ett minst lika viktig perspektiv är dock att öppen data ger ökade möjligheter att granska offentliga verksamheter. Detta kan förvisso leda till ökad effektivitet i offentlig verksamhet men framförallt att medborgarna på ett enkelt och lätt sätt kan granska offentlig verksamhet och därmed i förlängningen också utkräva politiskt ansvar. Genom ny informationsteknik kan offentlighetsprincipen fördjupas på oanade sätt. Just dessa tankegångar var avgörande när offentlighetsprincipen infördes under svenskt 1700-tal.
Det är därför mycket positivt att Stadsarkivet föreslår att demokrati-aspekten av öppen data kan vara ett möjligt tema för Open Stockholm Award 2014.
Det är också naturligt att Stockholms stadsarkiv som arkivmyndighet för Stockholms stad och som sådan besitter stadens expertis på informationshantering utgör en aktiv part i det fortsatta arbetet med Stockholm Open Award.
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) enligt följande:
Den moderatstyrda majoriteten saknar fortfarande ambitioner vad gäller plattformsoberoende och öppna filformat. Inte desto mindre är det mycket glädjande att staden tar kliv mot en friare IT-Struktur. Open Stockholm Award är ett bra exempel på hur staden kan stimulera utvecklare och entreprenörer i gränssnittet mellan IT och demokratiutveckling.
I underlaget till remissen ingår även uppdraget till stadens nämnder att utveckla och införa nya datakällor som öppna data, vilket är positivt och vi hoppas att det uppdraget tas på stort allvar. Stadsarkivet är en förvaltning som därvid sedan många år har agerat exceptionellt föredömligt genom att digitalt publicera stora mängder arkivalier och data. Som Stadsarkivet anför i sitt remissvar har man även tagit fram PSI-labbet och e-arkiv Stockholm för att underlätta för andra nämnder och förvaltningar att fullfölja uppdraget om att tillgängliggöra rådata från nya datakällor.
Ersättaryttrande
Cecilia Önfelt (C) instämmer i särskilt uttalande från ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) och Maria Braun m.fl. (M).
Dnr 3.1/907/2013
Stadsledningskontorets IT-avdelning har utarbetat ett förslag till genomförande av Open Stockholm Award 2014. Förslaget innebär ett fortsatt genomförande av stadens handlingsplan för Öppna data genom en apptävling. Tävlingen kommer i likhet med den som genomfördes 2012 ha Innovation, Hållbarhet och Smart City som teman. Inför tävlingen behöver befintliga Öppna data förädlas och nya datakällor tillhandahållas för exempelvis ekonomi, kontaktcenter, återvinning, insyn och demokrati samt kommunala föreskrifter.
Förvaltningen är positiv till genomförandet av Open Stockholm Award 2014 som förvaltningen menar är ett bra sätt att dra nytta av stadens data både för medborgare och näringsliv. Förvaltningen vill lyfta fram att e-tjänsten Det digitala stadsmuseet inom kort kommer att kunna fungera som källa för Öppna data från museets olika databaser och potentiellt också för data från andra verksamheter inom staden. För delar av förvaltningens data finns dock restriktioner i form av exempelvis upphovsrättsskydd.
Förslaget kostar 3 mnkr under 2013 för den tekniska miljön. Förvaltningen menar att den föreslagna utnycklingen av sådana kostnader förefaller kontraproduktiv.
Förslaget omfattar ingen kostnadstäckning för lokalt arbete med publicering av nya data. Förvaltningen menar att central finansiering är nödvändig för att verksamheten ska kunna tillhandahålla och utöka sina datakällor, inte minst på grund av dagens redan höga kostnader för drift och förvaltning av e-tjänster. Finansiering föreslås kunna ske via en portfölj inom ramen för det nya it-programmet. Förvaltningen menar att det av resursskäl kan bli nödvändigt att avgränsa hur arbete med Öppna data ska prioriteras relativt arbete med att tillhandhålla data via egna verksamhetssystem.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) finner att nämnden beslutar enligt kulturförvaltningens förslag.
Dnr 3.4/4586/2012
1 Kulturnämnden godkänner och överlämnar kulturförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP), Ann Mari Engel (V) och Anna-Greta Leijon (S) undrar i en skrivelse till kulturnämnden ”hur situationen gällande biblioteket i Hässelby fortskrider, samt vilka möjligheter kulturnämnden har att agera för Allhusets fortsatta existens.”
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Ann Mari Engel (V) enligt följande:
Nedläggningen av Allhuset i Hässelby och frågan om ett nytt bibliotek är ett bedrövligt exempel på den borgerliga majoritetens oförmåga att hantera kulturen i förorterna.
Frågan om biblioteket har dragits i långbänk och sedan den tilltänkta lokalen såldes till Boultbee har man inte kunnat hitta en lokal som man ansett har tillräckligt låg hyra. Vi avvaktar otåligt förslaget till nytt bibliotek, som Hässelbyborna väntat så länge på.
Allhuset har numera stängt och därmed har den enda samlingspunkten för många barn, ungdomar och vuxna i stadsdelen försvunnit. Den politiska majoriteten i både stadsdelen och stadshuset har svikit invånarna. I stället hänvisas till ett projekt inom ramen för ytterstadsutveckling som ska finansiera en kommande projektledare. Detta projekt ska inriktas på att öka ungas möjligheter till egenförsörjning och studier. Detta är en snäv inriktning som inte fyller det breda behov av en samlingsplats och kulturverksamheter som Allhuset bedrivit.
Vi anser att man borde satsa på sådan verksamhet som har byggts upp av invånarna själva och svarar mot deras behov, i stället för att hänvisa till kommande uppifrån beslutade projekt.
Sedan skrivelsen skrevs och lämnades in har Allhuset i Hässelby gård stängts och lagts ner. Det är rent bedrövligt såsom den moderatstyrda majoriteten – i Stadsdelen och i Stadshuset – har hanterat frågan om Allhuset i Hässelby. Nu hoppas vi att frågan om bibliotek kan lösa sig så snart som möjligt.
Sveket mot befolkningen i Hässelby gård handlar mer än om att en samlingslokal eller att en mötesplats har lagts ner. Det handlar snarare om missade chanser i utvecklingsmöjligheter och sabotering av demokratisk infrastruktur. Allhuset mitt i byn bidrog till en tryggare centrummiljö.
Allhuset var mycket mer än bara en samlingslokal och mötesplats för barn, ungdomar och äldre. Det bidrog även till ett ökat intresse för kulturen och skapandet av nya unga ledare. Med tiden utvecklades Allhuset också till ett naturligt centrum för lokala konstnärer, med vernissager, utställningar, samt en möjlighet för icke etablerade från närområdet att möta en publik. Vilket borde vara av ett större intresse för kulturnämnden.
Finansieringen av Allhuset kom från de kommunala bostadsbolagen. Men i och med utförsäljningar av allmännyttan fanns inte något intresse kvar. Vi kräver att majoriteten i stadshuset kompenserar för konsekvenserna av den förda politiken. Det borde inte enbart ligga i ett Socialdemokratiskt intresse att Hässelby gård utvecklas och blir ett tryggare område fylld med kultur och gemenskap.
Dnr 6.1/1085/2013
Kulturförvaltningen har idag inget uppdrag i förhållande till samverkansmodellen. Landstingets roll är central i sammanhanget och förvaltningen anser att om det finns ett regionalt intresse för en konferens kring samverkansmodellens påverkan vore det mest lämpligt att initiativet kommer från den regionala nivån.
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Ann Mari Engel (V), Tomas Rudin m.fl. (S) och Mats Berglund (MP) enligt följande:
Den borgerliga majoritetens förhållningssätt mot Kultursamverkansmodellen reser ett antal frågor, har t.ex. den borgerliga majoriteten för avsikt att ansluta sig längre fram? Ser man några risker med att, som enda region i Sverige, stå utanför samverkansmodellen?
Nationella kulturpolitiska mål, som både kommuner och landsting ställer sig bakom, t.ex. ”alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet” kan med starka regionala kulturverksamheter i högre grad infrias. Risken är stor att Stockholm halkar efter om vi går miste om statsbidrag och EU-stödd kulturell finansiering som i sin tur ger ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Vi menar att ökad samverkan i länet stärker kulturområdet i sig, både interkommunalt, men också mellan kulturskapare och civilsamhället i stort.
Dnr 6.1/5248/2012
1 Översynen godkänns.
2 Kulturförvaltningen ges i uppdrag att, med utgångspunkt i översynen, återkomma till nämnden med förslag till riktlinjer för ett nytt stödsystem för samlingslokaler och hemgårdar.
Översynen redovisar viktiga förutsättningar för de lokalförvaltande organisationerna och de omvärldsfaktorer som påverkar utformningen av ett långsiktigt hållbart kommunalt stödsystem. Här nämns till exempel hyresutvecklingen, investeringsbehov och bokningsadministration.
Studiens överväganden tar sin utgångspunkt i de lokalförvaltande organisationernas roller i ett växande Stockholm och att stadens kulturpolitiska strukturer behöver anpassas till de omvärldsförändringar som sker samt stockholmarnas kultur- och mötesvanor. Det innebär fokus på verksamheter som har ett stort lokalt värde för medborgarna mätt i termer av utbud, kvalitet och tillgänglighet. Ett nytt stödsystem bör premiera verksamheter som når fler besökare och deltagare, utvecklar arrangörskapet och skapar nya intäkter. Förmågan till självfinansiering bör premieras och stödet bygga på lokalhållarens hela verksamhet, inklusive dess sociala betydelse.
Mot bakgrund av stödmottagarnas varierande ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar förespråkas ett flexibelt stödsystem som också ger möjlighet att stödja nya lokalhållare.
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) och Maria Braun m.fl. (M) föreslår (se beslutet).
Att delvis godkänna förslaget till översyn
att ändra fokus för utredningen enligt nedanstående synpunkter
Vi välkomnar en utredning av stödet till stadens samlingslokaler. Vi instämmer i att huvudmotivet för stadens stöd till lokalförvaltande organisationer är att tillgodose föreningslivets, kulturlivets och stockholmarnas behov av lokaler för att förverkliga demokratiska mål i samhället. Vi ser fram emot utformningen av ett långsiktigt och förutsägbart stöd. Vi instämmer dock inte i det fokus som översynen har på prioritering att utveckla arrangörskap och skapa nya intäkter och att förmågan till ökad självfinansiering bör premieras.
Utvecklingen av tillgången på samlingslokaler i Stockholm är dyster. Från 78 samlingslokaler år 1972 är de nu nere i 18 sammanlagt i hela Stockholm. Dessa får via kulturförvaltningen ett ekonomiskt stöd, som dock urholkats ordentligt under de senaste åren. Det sammanlagda stödet i kronor har inte ökat sedan 2007, vilket i realiteten innebär en stor minskning. Samtidigt möter lokalerna ständigt stigande hyresnivåer. Ännu större ökningar av lokalkostnaderna är att vänta, enligt förvaltningens utlåtande. Staden sätter marknadshyror på sina egna fastigheter, vilket medför att föreningslivet inte har råd att hyra in sig där. Vi anser att staden ska sluta leka marknad med sig själv. Vänsterpartiet har i flera år krävt ett nytt system för hyressättning av stadens egna lokaler för kulturell och social verksamhet, som innebär att man endast tar ut en brukshyra.
Vänsterpartiet efterlyser en plan för att öka antalet fastigheter med mötesverksamhet i Stockholm. Ett riktmärke bör vara att det ska finnas en möteslokal i varje stadsdelsområde med för föreningslivet överkomliga priser. Vi anser att kulturförvaltningen bör få i uppdrag att utreda hur föreningar i staden på ett enkelt sätt ska kunna få tillgång till olika lokaler som staden disponerar. Det handlar inte bara om de föreningsdrivna lokalerna utan om många andra lokaler som staden disponerar genom t.ex. bostadsbolag, skolor och förvaltningar.
Staden ska också inventera och prioritera upprustning av de befintliga samlingslokalerna i Stockholm, för vilket vi har avsatt medel för i stadens investeringsbudget.
Den kommande utredningen bör således fokusera på att utöka antalet samlingslokaler och mötesplatser i staden, som ska vara tillgängliga till en överkomlig kostnad för både barn, unga och vuxna för förenings- och kulturverksamhet.
3) Tomas Rudin m.fl. (S) och Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) och Maria Braun m.fl. (M).
Tomas Rudin m.fl. (S) och Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr 4.2/694/2013
I sin skrivelse önskar Skönhetsrådet resa frågan om hur stadens olika förvaltningar förhåller sig till de olika belysningsprinciper som finns och hur man var för sig och tillsammans hanterar ärenden rörande belysning av fasader i staden.
Skönhetsrådet föreslår att en arbetsgrupp formeras med representanter för de av stadens förvaltningar som är berörda av frågorna. Denna grupp bör få i uppdrag att analysera dagens situation närmare och att formulera förslag till åtgärder som kan förbättra handläggning och processer inom staden i syfte att höja kvaliteten på allas vår gemensamma ljusmiljö.
Belysningen av stadens fasader är en viktig del av stadens karaktär och av stor betydelse för hur vi upplever staden. Förvaltningen ser positivt på Skönhetsrådets förslag att formera en grupp som får till uppgift se över principer och processer i syfte att förbättra kvaliteten på stadens fasadbelysning.
Stockholm är en oerhört vacker stad och under de mörka stockholmsnätterna är belysning ett mycket välkommet inslag. Förutom att skapa en vacker och trevlig stämning för alla stockholmare och besökare så ökar belysning även tryggheten i staden. Det inkomna förslaget från Skönhetsrådet om att tillskapa en arbetsgrupp, med stadens berörda förvaltningar och kontor, för att på så sätt förbättra handläggning och processer är bra. Att förbättra möjligheterna och göra det lättare för fastighetsägare att belysa sin fasad ligger helt i linje med Stockholms stads nya ljusprogram, där målet är att Stockholm, tillsammans med privata aktörer, ska lysa upp Stockholms stadsrum.
Dnr 1.1/994/2012
1 Kulturnämnden beslutar att ge kulturförvaltningen i uppdrag att utreda om förädling och upprustning av Stockholms stadsbibliotek i fastigheten Spelbomskan 16.
Kulturförvaltningens och fastighetskontorets gemensamma tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 14 februari 2013.
Fastighetskontoret äger fastigheterna Spelbomskan 3, 13 och 16. Stadsbiblioteket har sin verksamhet i Asplundshuset och Annexet, Spelbomskan 16, fyra butiker hyr i basarerna mot Sveavägen, också Spelbomskan 16, Svenska Barnboksinstitutet, Kulturskolan och Kulturförvaltningen hyr ytorna i de två lamellhusen, Spelbomskan 3 och 13.
Fastighetsnämnden beslutade 2012-03-05 att ge fastighetskontoret i uppdrag att utreda om förädling och upprustning av Stockholms stadsbibliotek, fastigheten Spelbomskan 16, och fastigheterna 3 och 13 till en budget om högst 8 mnkr. Kulturnämnden gav kulturförvaltningen i uppdrag 2012-03-22 att utreda om förädling och upprustning till en budget om högst 1 mnkr.
Kommunstyrelsens ekonomiutskott beslutade 2012-09-20, efter förslag från stadsledningskontoret, att återremittera ärendet till fastighetsnämnden för att utreda behov av framtida investeringar för verksamheter och byggnader för Stockholms stadsbibliotek, Stockholms stadsmuseum och Medborgarhuset utifrån en sammanvägd bedömning.
Fastighetskontoret och kulturförvaltningen har tillsammans genomfört den utredningen vars kommentarer och slutsatser arbetats in i detta tjänsteutlåtande. Utredningen kom fram till att investeringar behöver göras för att Stadsbibliotekets lokaler ska uppfylla myndighetskrav och få acceptabel modern standard samt att investeringsmedel också behövs för utveckling för Stadsbibliotekets verksamhet.
Dessutom föreslås möjligheter till synergier och samutnyttjanden, som en effektivare bemanning och mer samordnat, effektivt och flexibelt användande av ytor med hjälp av lokalmässig och ytmässig integrering av Asplundshuset och Annexet, och sparande av ytor och fördjupning i verksamheter genom olika profilering för Stadsbibliotekets och Medborgarplatsens bibliotek.
Målet med kommande utredning är att ta fram underlag till ett inriktningsbeslut för Spelbomskan 3, 13 och 16, inklusive Stadsbiblioteket i Spelbomskan 16.
Syftet är att ta fram en plan för hur fastigheterna kan bevaras, renoveras och utvecklas med hänsyn till verksamheternas, byggnadernas och omgivningens förutsättningar för att säkra det ekonomiska och kulturella värdet och för att kunna möta de krav som verksamheterna ställer.
Stadsbiblioteket har gjort en studie med prioriterade behov, lokalprogram och långsiktig strategi för biblioteket med syfte att uppnå ett attraktivt och relevant, flexibelt och långsiktigt hållbart samt ekonomiskt effektivt stadsbibliotek. I kommande utredning ingår att fastighetskontoret och kulturförvaltningen tillsammans ser över lösningar och kostnader.
Utredningen beräknas vara klar hösten 2013.
Att delvis godkänna utredningsuppdraget
att i uppdraget innefatta frågan om användningen av basarerna
Vi konstaterar att det är hög tid att rusta upp Stockholms huvudbibliotek! Behoven av energieffektivisering, ökad tillgänglighet och anpassning till dagens mediebehov har funnits i många år och fördröjts av majoritetens oskickliga hantering. Den internationella arkitekttävlingen 2006 samlade 1100 bidrag och tilldrog sig mycket stort intresse. Den professionella juryn utsåg ett vinnande bidrag och sedan blev det tyst, fram till meddelandet 2009 att hela projektet lagts ner då det skulle bli för dyrt. Någon diskussion om kalkylerna eller möjliga förändringar fördes aldrig med den vinnande arkitekten eller inom staden.
Det är viktigt att utredningen kring en upprustning ordentligt analyserar bibliotekets behov. Vi anser att det bör vara självklart att i utredningen innefatta användningen av de s.k. Basarerna, som idag hyrs av fyra butiker: McDonalds, Falafelkungen, Svanströms och 7-eleven. Även Basarna är blåklassade som kulturhistoriskt värdefulla och de aktuella butikerna är ett enligt vår mening ett estetiskt störande inslag, samtidigt som biblioteket är i stort behov av mer utrymme.
3) Tomas Rudin m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
att kulturnämnden fastställer att behovsinventeringens resultat om ytterligare 20000 kvm yta kvarstår för att realisera planerna för ett nytt Stadsbibliotek i Stockholm
att därutöver anföra följande:
Stadsbiblioteket är i förtvivlat behov av nya och fräscha lokaler. Det nuvarande biblioteket byggdes på 1920-talet och ritades av den berömde arkitekten Asplund. Lokalerna är fantastiska men har efter 100 år blivit trånga och omoderna. Biblioteket måste uppgraderas med ny teknik och uppfyllande av nya myndighetskrav gällande tillgänglighet och energiprestanda.
För sex år sedan gjordes en inventering av behoven och då saknades 20 000 kvm lokaler för att möta framtidens behov av barnbibliotek, ungdomssalar, grupprum, forskarplatser och inte minst plats för fler böcker. Efter inventeringen genomfördes, i bred politisk enighet, en mycket uppmärksammad arkitekttävling som avgjordes men som aldrig slutfördes. Istället meddelade den styrande borgerliga majoriteten att ingen utbyggnad skulle ske.
Vi tycker det är olyckligt att det gedigna arbetet som gjordes i behovsinventeringen helt åsidosatts. Istället har den borgerliga majoriteten valt att endast renovera och bygga om befintliga lokaler.
Samtidigt med upprustningen kommer också Odenplans tunnelbanestation byggas om, och det blir en större omstigningsplats med fler människor i rörelse. Möjligheterna att få en stationsuppgång som går direkt in i biblioteket, så som gjorts med exempelvis Mitterrands bibliotek i Paris, bör också övervägas och undersökas.
Vi vill fortfarande se ett internationellt ansett bibliotek som förenar stadsbibliotekets behov av ytor med framtidens krav på tillgänglighet och nya medier. Utgångspunkten bör tas i de seriösa förslag som finns i arkitekttävlingens material och som bevarar grunderna för Asplunds byggnad i förening med nya lösningar. Vi Socialdemokrater menar att Stockholm ska sikta högt och lyfta in stadsbiblioteket in i framtiden.
Vad gäller Medborgarhusets framtida verksamhet är det av yttersta vikt att Medborgarhuset även fortsättningsvis är ett hus som rymmer både kultur och idrott, både biblioteksverksamhet och simhall.
4) Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
Att delvis godkänna uppdrag att utreda om förädling och upprustning av Stockholms stadsbibliotek
att uppdra staden att sammanfatta och redovisa material som arbetats fram till den förra arkitekturtävlingen
Huvudbiblioteket från 1928 ritat av arkitekt Gunnar Asplund har en unik ställning i både svensk och internationell arkitekturhistoria.
Stadsbiblioteket och dess tillhörande tillbyggnader måste uppgraderas med ny teknik samt i möjligaste mån uppfylla nya myndighetskrav gällande energiprestanda och tillgänglighet. Stadsbiblioteket behöver inför framtiden även anpassas till en utökning av de nya publikströmmar som troligtvis kommer att uppstå vid Odenplan då en ny kombinerad pendeltågs- och tunnelbanestation öppnar. Successivt måste stadsbiblioteket anpassas för att möta ett förändrat medielanskap. Utvecklingen av digitala medier och förändringen av människors läsvanor är snabb.
Det är vidare av stor betydelse att originalinventarierna i Stadsbiblioteket och annexen inventeras och bevaras. Vi har sett alltför många exempel på hur möbler, konstverk, mm har försvunnit från stadens fastigheter. Ett inventeringsarbete med bevarandeplan av inventarierna bör därför ingå antingen i det föreliggande utredningsuppdraget eller tillkomma i senare skede. Avslutningsvis bör det tilläggas att det är anmärkningsvärt att kontoret inte nämner någon av de utredningar som gjordes – och som var väldigt omfattande – inför arkitekturtävlingen.
Tomas Rudin m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr 4.2/1567/2012
1 Kulturnämnden ger kulturförvaltningen i uppdrag att utreda utveckling och upprustning av fastigheterna Stadsgården 1 och del av Södermalm 6:38.
I hörnet Götgatan och Peter Myndes Backe ligger fastigheten Stadsgården 1 och i anslutning till den Södermalm 6:38 (under mark) som båda ägs av fastighetskontoret. Kulturförvaltningen bedriver Stockholms stadsmuseum i byggnaden Södra stadshuset som är belägen inom ovanstående fastigheter. För att anpassas till gällande myndighetskrav samt för att energieffektiviseras är behovet av att rusta upp Södra stadshuset stort.
Stockholms stadsmuseum önskar också modernisera sin museiverksamhet och ser därför ett behov av att utreda möjligheterna till nya större, klimat- och säkerhetsanpassade utställnings- och verksamhetslokaler inom den redan disponerade ytan. Genom att omdisponera och utnyttja lokalerna mer effektivt skapas förutsättningar för Stadsmuseet att utvecklas i önskad riktning.
Fastighetskontoret har i samarbete med kulturförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsens ekonomiutskott genomfört en sammanvägd bedömning av det framtida investeringsbehovet för Stadsbiblioteket, Stockholms stadsmuseum och Medborgarhuset kopplat till verksamheternas lokalbehov och byggnadernas tekniska status, vilket resulterat i detta reviderade tjänsteutlåtande avseende Stadsmuseet. Bakgrunden är att tidigare förslag till utredningsbeslut (fastighetsnämnden 2012-04-17 och kulturnämnden 2012-04-19) återremitterades.
Den sammanvägda bedömningen resulterade för Stockholms stadsmuseums del i att det är effektivt ur stadens synpunkt att verksamheten blir kvar i Södra stadshuset. Vidare finns det en stor potential till ett mer effektivt utnyttjande av lokalerna samt att verksamhetens framtida ytbehov stämmer bra överens med befintlig totalyta.
Kulturförvaltningen och fastighetskontoret föreslår i detta tjänsteärende mot bakgrund av den sammanvägda bedömningen, att en utredningsfas inleds där fastighetsnämnden medger en kostnad inom ramen för högst 3 Mnkr i syfte att ta fram ett beslutsunderlag för en genomgripande upprustnings- och utvecklingsplan för Södra stadshuset.
Vi ser mycket positivt på att man vill upprusta lokalerna, med energieffektivisering och tillgänglighetsanpassning. Men vi ser tyvärr även att fokus har flyttats från att utveckla Stadsmuseet som en bred kulturell mötesplats vid Slussen till att minimera ombyggnadskostnaderna för de befintliga lokalerna. De ursprungliga expansiva planerna med utrymme för litteratur, konst och stadsutveckling har reducerats till förvaltning. Stockholm stadsmuseum bör spela en central roll som ”urbant centrum” och forum för Stockholmarnas diskussion kring stadens historia, nutid och framtid.
Dnr 1.1/4592/2012, 1.1/167/2013, 1.1/691/2013
1 Kulturnämnden godkänner HSO Stockholms stads fyllnadsnomineringar till det gemensamma rådet för funktionshinderfrågor vid kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB och Skönhetsrådet enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtandet.
Ledamöter i det gemensamma rådet för funktionshinderfrågor vid kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB och Skönhetsrådet utses av respektive nämnd efter förslag från handikapporganisationerna. Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Stockholm, Kommun-HSO samordnar nomineringarna.
Tre ledamöter i nämndens råd för funktionshinderfrågor har slutat och HSO Stockholms stad har nominerat nya ledamöter till rådet i enlighet med bilaga 1 till tjänsteutlåtandet.
Inkomna skrivelser
Anmälan görs av inkomna skrivelser till kulturnämnden enligt följande:
1 Behovet av en aktiv filmpolitik för en mer omväxlande och kvalificerad biografrepertoar i Stockholm, från Ann Mari Engel (V), dnr 1.1/1522/2013
2 Stadens stöd till romsk kultur, från Ann Mari Engel (V), dnr 6.1/1523/2013
3 Ett öppet debattklimat på Stadsmuseet, från Mats Berglund (MP), Ann Mari Engel (V) och Tomas Rudin (S), dnr 1.1/1524/2013.
Information från förvaltningen
Ann-Sofi Forsmark, Stadsarkivet, informerar om projektet om Stadsarkivets publika utveckling.
Marion Hauge Lindberg informerar om Kulturskolans verksamhetsplan 2013.
Nina Röhlcke informerar om Kulturhusets verksamhetsplan 2013.
Patrik Liljegren informerar om kulturstrategiska stabens verksamhetsplan 2013.
Berit Svedberg informerar om att en studieresa för nämnden sker den 20 augusti 2013.
Övriga frågor
Funktionshinderrådet träffar nämnden den 16 april 2013 kl. 15.30-16.00.