Sammanträde 1999-10-21

Programchefen Yngve Lindström, psykiater Tom Palmstierna från Beroendecentrum Nord och närpolischefen från Johannes Per Håkansson informerade om missbrukssituationen inom stadsdelen.

Därefter följde en diskussion som såväl politiker och allmänhet deltog i.

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-10-04 med förslag till yttrande över remiss från gatu- och fastighetsnämnden gällande trafiksäkerhetsprogram för Stockholm för åren 2000-2007 (bil § 299). Diarienummer: 032-846/99.

Ledamoten Åke Askensten (mp) lade ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) lade, med instämmande av ledamoten Hans Enroth (v), ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Ordföranden ställde de tre förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att  besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) och ledamoten Hans Enroth (v) reserverade sig mot beslutet:

"Vi reserverar oss mot beslutet eftersom vi yrkat att nämnden skulle besluta

att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till yttrande, samt

att därutöver anföra följande:

Trafiksäkerhetsfrågorna handlar om människors överlevnad och det faktum att mellan 4 och 5 procent av varje årskull i den svenska befolkningen avlider eller invalidiseras till följd av trafikolyckor visar på behovet av att dessa frågor bör diskuteras mer än vad som sker idag. Särskilt i storstads-miljöer är trafiken ett problem för alla som bor och arbetar i dessa hårt trafikerade områden. I Norrmalm ser vi hur trafiken ökar och att riskerna för olyckor mellan fordon, gående och cyklister blir allt större.

Vi har därför ett stort ansvar för att så bra som möjligt försöka skilja trafikslagen åt. Att gående, cyklister och fordonstrafik separeras från varandra måste vara målsättningen. I Norrmalm blir det viktigt att se hur utvärderingen utfaller inom de områden där hastighetsbegränsningen på 30 km nu prövas.  Vår uppfattning är att man bör eftersträva att ordna en hastighetsbegränsning på 30 km/h inom sk bostadszoner. Detta förutsätter dock att genomfartstrafik kan ledas på huvudgator och även att trafiken generellt sett kan minska. I detta finns också en koppling till frågan om kringfartsleder runt staden så att fordonstrafik inte i onödan passerar innerstaden.

Av betydelse är också att inte bygga in trafiklösningar som innebär att ännu fler människor skadas och dödas. Tyvärr är detta på väg att ske i Norrmalm genom den lösning för cykel-banornas dragning på bl a Sveavägen som den borgerliga majoriteten har beslutat. Den lösningen innebär att cykel-banorna endast kommer bli ca 1 meter breda och att den stora mängd gångtrafikanter som finns i city runt Sveavägen ständigt kommer att riskera att bli påkörda på dessa cykelbanor. Dessutom kommer vägtrafiken från Surbrunnsgatan fram till Kungsgatan i praktiken endast omfatta 1,5 körfält för fordonstrafik p g a att parkerade bilar kommer flyttas ut på Sveavägen efter att cykelbanan har byggts. Det kommer åstadkomma mängder av olyckor där människor kommer att skadas allvarligt och i värsta fall förolyckas. Motsvarande exempel är de farliga lösningar för cykelbanor som valts på Hornsgatan och vid Norra Bantorget.

Att på detta sätt göra trafiklösningar som strider mot det nu föreslagna trafiksäkerhetsprogrammet är uppseendeväckande och mycket allvarligt."

Ledamoten Åke Askensten (mp) reserverade sig mot beslutet:

"Jag reserverar mig mot beslutet eftersom jag yrkat att nämnden skulle besluta i enlighet med förvaltningens förslag samt anföra följande:

En mycket viktig åtgärd för att minska olyckorna är sänkt hastighet. Märkligt nog har man konsekvent underlåtit att sänka hastigheterna på de mest olycksdrabbade gatorna, d v s på de gator där behovet av ökad säkerhet är akut. Nämnden anser att hastigheten på samtliga innerstadsgator ska vara högst 30 km i timmen."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-10-11 med sammanfattning av miljöavsnitten i de lokala verksamhets-planerna för år 1999 (bil § 300). Diarienummer: 360-821/99.

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) lade ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Ordföranden ställde de två förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att  godkänna förvaltningens sammanfattning av miljöavsnitten i
     de lokala verksamhetsplanerna för 1999

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) reserverade sig mot beslutet:

"Vi reserverar oss mot beslutet eftersom vi yrkat att nämnden skulle besluta att godkänna sammanfattningen, samt att därutöver anföra:

Vid en jämförelse med de föregående sammanfattningarna av de lokala miljöprogrammen, kan man konstatera att miljöarbetet i Norrmalm både breddats och förbättrats i kvalitet. Samman-fattningen ger i stora drag en ljus bild av miljöarbetet. Vi vill dock ge några övergripande kommentarer till det som skrivits.

Förvaltningen och de olika enheterna har nu tagit fram något eller några nyckeltal. Detta är glädjande, och vi kan inte nog understryka vikten av att både förvaltningen och enheterna fortsätter att utveckla nyckeltal för miljöarbetet. En av de största miljövinsterna kommunal verksamhet kan bidra med, är att göra miljövänliga/mindre miljöfarliga val vid inköp av produkter. I de fall "bra miljöval" inte innebär någon pris- skillnad, bör detta undantagslöst väljas. Enheterna bör också få adekvat stöd i detta arbete. Vid upphandling av tjänster och verksamhet är ett annat område där förvaltningen kan bidra med att höja miljökvalitén på de olika enheterna, vilket framhålls i texten.

Utöver detta uppdrar vi åt förvaltningen att inför kommande sammanfattningar ta hänsyn till följande frågeställningar:

1. Vilket stöd efterfrågas på enheterna i det lokala miljöarbetet?
2. I vilken mån miljöarbetet på enheterna stämmer överens med de miljömål nämnden fastslår vid beslut om verksamhets-planen.
3. Hur görs uppföljning av miljöarbetet i de upphandlade delarna av förvaltningens verksamhet?"

Ledamoten Åke Askensten (mp) anmälde ett särskilt uttalande:

"Det är viktigt att uppföljningen fortsätter och att alla enheter tillämpar miljöledningssystemet. Även om framsteg gjorts återstår mycket att göra."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-10-15 med uppföljning av budget 1999, kvartalsrapport 3 (bil § 301). Diarienummer: 126-993/99.

Ordföranden Håkan Tenelius fp), ledamöterna Thomas Fürth (sp), Gustav Blix m fl (m) samt tjänstgörande ersättaren för (kd), Anna Wahlund (m), yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) lade ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ledamoten Hans Enroth (v) yrkade bifall till det fem första att-satserna i förslaget från (s).

Ordföranden ställde de tre förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att  godkänna kvartalsrapport 3 med prognos för 1999,

att  besluta om inköpsstopp och övertidsstopp i enlighet med
     förvaltningens förslag,

att  begära att kommunstyrelsen beviljar tilläggsanslag om 0,2
     Mkr avseende praktikcentrum, samt att kommunfullmäktige i
     budgeten för år 2000 godkänner central finansiering av
     praktikcentrum med 0,2 Mkr

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) reserverade sig mot beslutet:

"Vi reserverar oss mot beslutet eftersom vi yrkat att nämnden skulle besluta
att godkänna kvartalsrapport 3 med prognos för 1999,

att uttala att fullmäktige ej skall sänka skatten år 2000 för att därigenom kunna klara en rimlig kvalitet för verksamheten i Norrmalm
att avstyrka förslaget om inköpsstopp och övertidsstopp,

att begära att kommunstyrelsen beviljar tilläggsanslag om 0,2 Mkr avseende praktikcentrum samt att kommunfull-mäktige i budgeten för år 2000 godkänner central finansiering av praktikcentrum med 0,2 Mkr,

att  ej besluta om nedläggning av korttidshemmet på Kungstensgatan vid novembersammanträdet,

att  då inget centralt finansieringsstöd finns budgeterat för Norrmalms verksamhet i city, åter pröva frågan om nedläggning av daghemmet Lammet, samt

att därutöver anföra följande:

I denna kvartalsrapport ligger underskottet på ca 13 Mkr, för nämndens verksamhet. Motsvarande tidpunkt vid förra årets kvartalsrapport låg underskottet på ca 10 Mkr. Läget är nu mycket allvarligt. Vetskapen om att anslagen i förslaget till budget för år 2000 innebär en real minskning av anslagen gör oss mycket oroade. Ekonomin förbättras generellt i samhället men i Stockholms kommun försämras villkoren inom bl a äldre-omsorg, förskola och skola.

Vi anser att det är direkt oansvarigt att under rådande förhållanden sänka skatten. Detta bör kommunstyrelsen och kommunfullmäktige få veta att stadsdelsnämnden på Norrmalm har som uppfattning. Under förutsättning att detta inte sker kan stadsdelsnämnderna få dela på 215 välbehövliga miljoner. Då behöver vi inte heller besluta om inköps- och övertidsstopp eller nedläggning av korttidshemmet på Kungstensgatan 28. Att lägga ned denna verksamhet, fast den bara haft chansen att fungera och få intäkter från i mars i år, är orimligt. En verksamhet bör åtminstone få ett år på sig, innan man utvärderar och bedömer en verksamhet av denna karaktär.

Däremot anser vi som tidigare att daghemmet Lammet bör prövas, om den skall få finnas kvar. Detta mot bakgrund av de stora extrasubventioner som denna enhet kräver. Stadsdelsnämndens eniga begäran hos kommunstyrelsen att bl a detta daghem skall erhålla extra subventioner har ej i förslaget till nästa års budget fått ett positivt gensvar. Därmed är det rimligt att stadsdelsnämnden under rådande ekonomiska svårigheter i ett ärende beslutar att lägga ned denna förskoleenhet istället.

Ledamoten Hans Enroth (v) reserverade sig mot beslutet:
"Jag resereverar mig mot nämndens beslut då jag yrkat bifall till de fem första att-satserna i förslaget från (s)."

Ledamoten Åke Askensten (mp) anmälde ett särskilt uttalande från miljöpartiet:
"Förvaltningen utför ett tappert och hedervärt arbete, men i motvind. Även den politiska majoriteten borde nu kunna inse att de ekonomiska resurserna är alltför små och ta konsekvenserna av detta i kommunfullmäktiges kommande budgetbeslut."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-09-29 med förslag om att stadsdelsnämnden beslutar förordna rättegångsombud vid stadsledningskontorets juridiska avdelning
(bil § 302). Diarienummer: 021-922/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att  förordna rättegångsombud vid stadsledningskontorets  
     juridiska avdelning enligt följande rättegångsfullmakt:

     Fullmakt för stadsjuristen Roland Strömgren samt vice     
     stadsjuristerna Catharina Gyllencreutz och Anette Otteborn  
     att var för sig såsom ombud företräda Stockholms kommun
     inom nämndens förvaltningsområde. Med undantag för rätt  
     att mottaga delgivning av stämningar äger ombud den
     behörighet som anges i rättegångsbalken 12 kap 14 § första
     stycket. Ombud äger dessutom att på nämndens vägnar
     uppbära, mottaga och kvittera nämnden tillkommande medel
     och handlingar, att förordna annan i sitt ställe samt i
     övrigt vid alla de tillfällen, då Stockholms kommuns rätt
     inom nämndens förvaltningsområde kan vara ifråga, densamma
     iakttaga och bevaka.

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-10-12 med förslag till yttrande över stadsbyggnadskontorets remiss om  förslag till detaljplan för kvarteret Grävlingen (bil § 303). Diarienummer: 311-925/99.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med det

att  besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande

Ledamoten Åke Askensten (mp) anmälde ett särskilt uttalande från miljöpartiet:

"Det finns all anledning att tillstyrka stadsdelsförvaltningens förslag, inklusive påpekandet att bostadsandelen är för liten. Ska andelen bostäder i city öka och ett underlag skapas för social service måste det i fortsättningen byggas fler bostäder än kontor. I övrigt finns anledning att erinra om kommunfull-mäktiges beslut den 2 mars 1998 gällande träd och grönska: "De träd och den grönska som tas bort skall ersättas på platsen eller vid angränsande gator". Bakom detta beslut stod socialdemokraterna, moderaterna, vänsterpartiet, folkpartiet, miljöpartiet och stockholmspartiet. Det bör tilläggas att nästan alla de ca 80 träden på gården redan nu är fällda."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-10-08 med förslag till yttrande över gatu- och fastighetskontorets remiss gällande stadsdelsförvaltningens behov av tillgänglig-hetsfrämjande åtgärder inom Norrmalm under år 2000 (bil § 304). Diarienummer: 031-810/99.

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) lade ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Ordföranden ställde de två förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt, i enlighet med detta

att  besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande

Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) reserverade sig mot beslutet:

"Vi reserverar oss mot beslutet eftersom vi yrkat att nämnden skulle besluta

att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag,

att de cykelbanor som på ett farligt sätt dragits över trottoarer på Norrmalm tas bort, samt

att därutöver anföra följande:

Vi ser med oro på en utveckling där kommunen i strävan att åstadkomma bättre framkomlighet i trafiken riskerar att bortse från behov hos medborgare som inte har samma förutsättningar som andra att ta sig fram i trafiken. Exempelvis bör människor med nedsatt syn, eller på annat sätt är rörelsehindrade, kunna vara säkra på att inte cyklar eller fordon rör sig på ytor som är avsedda för gångtrafikanter.

Därför bör sådana lösningar för cykelbanor som innebär

att gångtrafikanters säkerhet försämras, inte igångsättas, och cykelbanor som på ett farligt sätt har dragits över trottoarer på Norrmalm bör tas bort."

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-10-11 med förslag till yttrande om omdaning av Vanadisvägen med anledning av remiss från gatu- och fastighetskontoret
(bil § 305). Diarienummer: 341-977/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

att  besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande

 Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (s) anmälde tre skrivelser från socialdemokraterna: "Skrivelse angående indentitetshandling för personal inom hemtjänst"  (bil § 311:1), diarienummer 539-1027/99, "Skrivelse om förskolans problem i Norrmalm" (bil § 311:2), diarienummer 410-1028/99 och "Skrivelse angående rutinerna inför nämndens sammanträden och handikapp- och pensionärsrådens roll" (bil § 311:3), diarienummer 015-1029/99.

Stadsdelsnämnden beslöt

att  överlämna skrivelserna till förvaltningen för beredning

Föredrogs stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 1999-10-01 med förslag till entreprenör för företagshälsovården inom stadsdelsförvaltningen (bil § 316). Diarienummer: 224-601/99.

Ledamoten Hans Enroth (v) yrkade avslag på förvaltningens förslag.

Ordföranden Håkan Tenelius (fp) yrkade bifall till förvalt-ningens förslag.

Ordföranden ställde de två förslagen mot varandra och förklarade sig finna majoritet för förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med detta

att  anlita AB S:t Erikshälsan som entreprenör för företagshälsovård, samt

att  uppdra åt stadsdelsdirektören att teckna avtal med AB S:t Erikshälsan för perioden 2000-01-01--2001-12-31, med möjlighet till 12 månaders förlängning

Ledamoten Hans Enroth (v) reserverade sig mot beslutet:

"Jag reserverar mig mot beslutet eftersom jag yrkat att nämnden skulle avslå förvaltningens förslag, samt därutöver anföra:

Fler och fler vetenskapliga undersökningar visar att konkurrensutsättningar i realiteten bara sänker kvaliteten på de offentliga tjänsterna. Prispressen innebär att brukaren inte längre får den kvalitet på servicen som de har rätt till - vilket tydligt visat sig i de fall då t ex vanvård av gamla avslöjats både i privat och egen regi - genom att upphandlingen leder till att anbudsgivarna pressar priset genom att minska på antalet personal.

På lite längre sikt kan man befara att prisläget dessutom kommer att förändras radikalt då kapitalstarka företag genom prisdumpningar först slår ut de kommunala och mindre anbudsgivarna, för att därefter höja priserna när den kommunala kompetensen är eliminerad. Konkurrensutsättningar av vissa speciella arbetsuppgifter innebär bara att man flyttar kostnader till andra konton när det t ex gäller arbetshandikappade.

Konkurrensutsättning innebär också en risk för att de offentliganställda "prolitariseras", det vill säga deras anställningar blir lika osäkra som för de kollektivanställda inom tillverkningsindustrin. Den offentliga verksamheten måste kunna bygga på bl a kontinuitet mellan personal och brukare, särskilt inom vårdsektorn.

Arbetsförhållandena för personalen försämras katastrofalt genom att vinsten genereras bl a av minskningen av personal.

En förskjutning av makten över utfört arbete sker från det offentliga, med sin insyn och möjlighet till parlamentarisk kontroll, till den privata sfären - utan denna insyn och kontroll.

Konkurrensutsättning är uppenbart ett ideologiskt mål i sig för borgerligheten för att ytterligare befästa klass-skillnaderna och klass-samhället."