Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2013-02-21
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) och vice ordföranden Roger Mogert (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 4 mars 2013.
Dnr 3.5.1-19/2013
Socialnämndens beslut
1. Socialnämnden godkänner förändringarna i förfrågningsunderlaget till LOV-upphandlingen av vissa insatser inom socialpsykiatrin - bostad med särskild service, stödboende, boendestöd och sysselsättning. Det nya förfrågningsunderlaget används från ansökningstillfälle med start 16 maj 2013 och därefter kontinuerligt.
2. Socialnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att godkänna sökanden, teckna avtal, häva avtal, förlänga avtal samt besluta om smärre justeringar avseende avtalsvillkor och kvalitetskrav.
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Ärendet
Sedan år 2011 upphandlar Stockholms stad genom socialnämnden enskilt drivna verksamheter av vissa insatser inom socialpsykiatrin för vuxna enligt lagen om valfrihetssystem – LOV. Insatserna är bostad med särskild service, stödboende, boendestöd och sysselsättning. Förändringar i avtalstid, i lagtext och kvalitetskrav har skapat ett behov av att göra justeringar i förfrågningsunderlaget. Kraven i upphandlingen och förfrågningsunderlagets layout och disposition har samordnats med förfrågningsunderlagen i de andra LOV-upphandlingarna som socialförvaltningen administrerar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 22 januari 2013.
Förslag till beslut
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), tjänstgörande ersättaren Patrik Silverudd (FP) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), tjänstgörande ersättaren Patrik Silverudd (FP) och ledamoten Ewa
Samuelsson (KD) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden återremitterar ärendet.
2. Därutöver anför nämnden följande.
Vi ser ett stort problem med att detta inte på något sätt garanterar en verksamhet i egen regi och en egen kompetens på området. Ärendet bör omarbetas för att garantera detta. Vidare ser vi det som en märklig lösning att inte låta den kommunala verksamheten utgöra icke-valsalternativet. Det är ju enbart detta vi kan garantera, respektive hållas ansvariga för, gentemot de medborgare som väljer att inte välja. Även detta förhållande måste rättas till.
Nu förändras förfrågningsunderlaget för av socialnämnden upphandlade tjänster enligt LOV. Underlaget bör kompletteras med sociala och etiska krav. Tyvärr finns inte finns inte detta med i det nya förfrågningsunderlaget.
Vidare ska förbehåll om att de grundläggande mänskliga rättigheterna i arbetslivet som definierade av ILO följas. Det är för oss rimligt att Stockholm stad i all sin verksamhet, även den upphandlade, verkar för god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor. Ett sätt att göra detta kan vara att arbeta med den beprövade ”Vita jobb-modellen”. För att ytterligare stärka skyddet av arbetstagaren ska kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Vidare ska avtal säkra att personalen försäkras och att arbetsgivaren betalar in pensioner för de anställda.
Vi noterar att det återigen görs skillnad på meddelarfrihet beroende på driftsformen. Vi anser att samma yttrandefrihet eller meddelarfrihet i fråga om arbetet ska gälla för personalen i den upphandlade verksamheten som för offentliganställda. Regeringens senfärdighet i att utreda saken gör att en del av kommunens finansierade verksamheter inte har lika stor transparens. Dessutom är antidiskrimineringsklausulen otillräcklig då den inte gäller för underleverantörer och inte anger vite som sanktionsmöjlighet. Värt att notera är att den bara kan tillämpas när det finns en lagakraftvunnen dom. Detta är problematiskt eftersom mål om diskriminering brukar leda till förlikning.
Dnr 3.5.1-694/2012
1. Socialnämnden beslutar godkänna förslaget till förfrågningsunderlag för upphandling av ”Tjänster för att utveckla trygghet i offentliga miljöer för barn och ungdomar”.
2. Förvaltningschefen får i uppdrag att för nämndens räkning fatta tilldelningsbeslut och teckna avtal med vald entreprenör.
3. Socialnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att:
- besluta om partsbyte dvs. att parts rättigheter och skyldigheter får överlåtas på annan samt underteckna avtal om partsbyte
- besluta om förlängning av avtal och om uppsägning av avtal.
4. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Stockholms stad har sedan 1986 lämnat verksamhetsbidrag till KFUM Söder/Fryshuset. Kommunfullmäktige beslutade år 2008 om former för fortsatt samarbete mellan Stockholms stad och KFUM Söder/Fryshuset. Socialförvaltningen fick i uppdrag att utreda vilka tjänster som kunde upphandlas av de verksamheter som KFUM Söder /Fryshuset fick bidrag för och att genomföra en upphandling.
Upphandlingen ”Trygghet i offentliga miljöer för barn och ungdomar” vanns av KFUM Söder/Fryshuset som har drivit verksamheten på entreprenad för stadens räkning. Avtalet löper ut under 2013 och en ny upphandling måste genomföras. De upphandlade tjänsterna ska vara ett komplement till stadens eget utbud av trygghetsskapande arbete.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2 februari 2013.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), tjänstgörande ersättaren Patrik Silverudd (FP), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), tjänstgörande ersättaren Patrik Silverudd (FP), ledamoten Ewa
Samuelsson (KD) vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) förslag till beslut.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden avbryter planeringen för att upphandla tjänsterna.
2. Socialnämnden får i uppdrag att återkomma med förslag till andra sätt att långsiktigt fortsätta samarbetet med Fryshuset än att ännu en gång upphandla tjänsten.
3. Därutöver vill vi framföra följande.
Fryshuset har under många år drivit verksamheten på ett förtjänstfullt sätt, vilket alla berörda aktörer är överens om. Vi har aldrig varit för att upphandla tjänsterna utan velat söka andra lösningar, som tillgodoser behovet av långsiktighet, exempelvis genom att besluta om fleråriga verksamhetsbidrag.
Fryshusets trygghetsskapande insatser i offentliga miljöer är en del av en större helhet, och vi menar att detta är en viktig del av framgångsfaktorerna. En upphandling kan innebära att en annan aktör utan helhetskoncept vinner upphandlingen på grund av lägre pris, vilket gör att den nära kopplingen till Fryshusets andra verksamheter går förlorad. Möjligheten att slussa ungdomar vidare in i meningsfull sysselsättning minskar därmed betydligt.
Upphandling i konkurrens förutsätter en fungerande marknad, vilket vi ifrågasätter att det finns i detta fall. Däremot kan det finnas andra föreningar som också arbetar på ett bra sätt med trygghetsskapande insatser. Vi menar att upphandlingen inte ska gå vidare utan att förvaltningen ska ta fram förslag på andra sätt att fortsätta samarbetet med Fryshuset. Vi ser gärna också möjligheter för flera föreningar att söka bidrag till brottsförebyggande insatser.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Stockholms stad har sedan 1986 arbetat tillsammans med KFUM Söder/Fryshuset. Det började med verksamhetsbidrag men sedan 2008 beslutades att en viss del av verksamheten skulle upphandlas i form av ”trygghetsskapande tjänster”. Under året löper avtalet ut och en ny upphandling har inletts. Det kan vara värt att här ställa sig frågan vilken typ av marknad det finns för den insats som KFUM Söder/Fryshuset erbjuder i form av ”trygghetsskapande tjänster”. På området finns främst en aktör som kan tänkas köpa upp denna typ av tjänst och det är kommunen. Det är även svårt att se att det ska kunna bli en marknad med olika aktörer som erbjuder samma sak. Särskilt när ramen för upphandlingen är 5000000 kr. Fryshusets verksamhet i form av ”trygghetsskapande tjänster” i offentliga miljöer bygger till stor del på att de har ett gott renommé bland gruppen de ska nå. Detta renommé bygger självklart på den övriga och mycket breda verksamhet som Fryshuset idag bedriver. I denna upphandling pekas ut ett antal egenskaper som ska uppfyllas av den som vinner upphandlingen:
· Ha väldokumenterad erfarenhet av fältförlagt socialt arbete
· Leverera tjänster flexibelt så att resurser styrs dit där de för tillfället bäst behövs
· Samarbeta med myndigheter och organisationer som har olika uppdrag i relation till målgruppen och medverka i samverkansformer
· Ha grundläggande kunskap om preventionsarbete med ungdomar
Det är svårt att tro att KFUM Söder/Fryshuset inte skulle uppfylla dessa krav. Dock öppnas en möjlighet för att en annan aktör skulle kunna uppfylla dessa punkter och lägga ett lägre pris. Då blir det en intressant fråga vad som händer med punkt tre om en annan aktör skulle vinna upphandlingen. Idag är det enkelt för Fryshuset att möta ungdomar inom ramen för ”trygghetsskapande tjänster” och få in dem i Fryshusets mångfacetterade verksamhet. Denna koppling riskerar att förloras i ett upphandlingsförfarande om en annan aktör skulle vinna. Därför vore det bra om förvaltningen kunde hitta ett annat sätt att fortsätta samarbetet än att upphandla tjänsten.
Svar på skrivelse från Stefan Nilsson (MP)
Dnr 1.6-689/2012
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
Stefan Nilsson (MP) föreslår i en skrivelse till kommunstyrelsen att det ska bildas en kommission för att förhindra vräkningar av barnfamiljer i Stockholms stad då antalet vräkta barn enligt kronofogdemyndighetens statistik har ökat. Kommissionens uppdrag skulle vara att analysera samtliga fall av vräkningar av barnfamiljer för att förebygga framtida vräkningar. I motionen föreslås att de allmännyttiga bostadsföretagen bör fatta ett principbeslut om att inte vräka familjer med hemmavarande barn. Förslagsställaren menar vidare att stadsdelsförvaltningarnas rutiner rörande vräkningsförebyggande arbete samt budget- och skuldrådgivning bör ses över och förbättras.
Förvaltningen instämmer med Stefan Nilsson (MP) om att det är viktigt att förebygga vräkningar av familjer med hemmavarande barn. Förvaltningen stödjer utvecklingen av det vräkningsförebyggande arbetet i stadsdelsförvaltningarna samt arbetet med budget- och skuldrådgivning. Ett guiderum på internet håller på att utvecklas för att förbättra tillgängligheten för medborgarna. Det är vidare väsentligt att information från hyresvärdarna om försenade hyresinbetalningar når socialtjänsten i ett tidigt skede.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 14 januari 2013.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), tjänstgörande ersättaren Patrik Silverudd (FP), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Samuelsson (KD) vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar att tillstyrka skrivelsen.
2. Därutöver anför nämnden följande:
Antalet barn som vräks från sina hem i Sverige har minskat det senaste året, men i Stockholms stad går utvecklingen i rakt motsatt riktning. I Stockholm utsattes 27 barn för vräkning 2011, och 47 barn 2012, siffror som är mycket oroande.
Det behövs en utredning av samtliga vräkningar de senaste åren där barn berörts för att se vilka åtgärder som hade behövts för att förhindra vräkningarna. Med utförlig information om vad som har gått snett utifrån ett stort antal enskilda fall så kan man få ett gediget kunskapsmaterial om vilka delar i Stockholms arbete med att förhindra vräkningar som inte fungerar. Ett åtgärdsprogram för att förhindra vräkningar bör sedan utformas utifrån detta material.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Vräkningar är kanske inte den största faktorn att beakta när man ser till barnfamiljer som saknar stadigvarande bostad. Det allra största problemet är snarare att det idag finns alldeles för många barnfamiljer som aldrig ens kommer in på bostadsmarknaden eller i den statistik som förs av socialförvaltningen. Men oavsett hur många vräkningar som görs är varje vräkning en för mycket.
Vräkningar av barnfamiljer och problem med bostäder för familjer innehåller många aspekter och är en mycket svår problematik. Ett stort problem är att socialtjänsten kommer in för sent i processen. Det finns exempel på kommuner som idag jobbar mer proaktivt med frågan. I sammanhanget har Norrköping och Nynäshamn nämnts.
Vräkningen i sig innebär i många fall början på en negativ spiral. När denna trygghet försvinner kan också flera andra bitar falla. Ett effektivt sätt att minska hemlösheten är att minska antalet vräkningar. En orsak till vräkning är skuldproblematik. Därför bör det nära anslutning till stadens skuldrådning finnas ombud som ska hjälpa och stödja personer som hotas av vräkning.
Att hamna i skuldfällan är en katastrof för människor. För den som har hamnat i kronofogdens register kan det bli svårt att få banklån, hyreskontrakt, telefonabonnemang och liknande. Det kan det vara upp till 1,5 års väntetid för att få träffa en skuldrådgivare.
För att leva upp till målsättningen att snabbt få hjälp gäller det att bemanningen i stadsdelsnämnderna består av personal som har särskild kompetens på området. I Stockholm är det oroande att antalet ungdomar som hamnar i skuldfällan ökat de senaste åren. År 2006 hade inte ens 1 procent mellan 18 och 25 år fått ett inkassokrav. År 2012 har 7 procent av dem redan fått inkassokrav i brevlådan.
Vi vill sist inskärpa vikten av att de som en gång har vräkts från sin lägenhet måste få stöd att komma in på bostadsmarknaden igen. Därför bör man till exempel utreda möjligheterna att hjälpa personer som bor hos Stiftelsen hotellhem och som har små hyresskulder som hindrar egna hyreskontrakt.
Svar på motion från Eivor Karlsson (MP)
Dnr 1.6-717/2012
I motionen framför Eivor Karlsson (MP) att bostadsbolagen bör vara mer aktiva för att ge våldsutsatta kvinnor och deras barn möjlighet till bostad samt att statistikuppföljningen bör förbättras och att finansieringen av kvinnojourerna bör säkras.
Socialförvaltningen är positiv till att bostadsbolagen är mer aktiva och att tillgången på bostäder för socialtjänstens målgrupper ökar. Förvaltningen är också positiv till att samverka med Kommunförbundet Stockholms län (KSL) i enskilda frågor där det behövs. I Stockholm finns många kvinnojourer; en del av dessa har sedan flera år bidrag från socialnämnden. Förvaltningen anser därför att det finns en stabilitet i finansieringen av ideellt drivna kvinnojourer. Förvaltningen bedömer också att det i nuläget inte finns förutsättningar att samlat inhämta den typen av övergripande statistik som efterfrågas i motionen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 29 januari 2013.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), tjänstgörande ersättaren Patrik Silverudd (FP), ledamoten Ewa Samuelsson (KD) och vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Samuelsson (KD) och vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) förslag till beslut.
1. Socialnämnden beslutar att ställa sig bakom de förslag som framförs i motionen om stabilare former för kvinnojourerna.
2. Därutöver anförs följande.
Den oro som skapades runt Q-jouren för en tid sedan hade kunnat förhindras med en stabilare överenskommelse om finansieringsformer. Självklart kan inte varje nystartad verksamhet räkna med full finansiering, men det finns mer att göra än vad förvaltningen beskrivit.
Att föra statistik i verksamheten, och vad som händer efter är en viktig pusselbit när det gäller att förstå både problematik och behov av insatser, och vi har svårt att förstå att arbetsinsatsen skulle vara omfattande. Även om det inte finns automatiserat bör respektive verksamhet kunna föra sådan statistik och presentera, om inte annat årligen.
En betydligt mer offensiv hållning behövs när det gäller frågan om bostäder och samarbete med bostadsbolagen. Det gäller till exempel svårigheterna att få bostad trots beviljad förtur. Det behövs ett större engagemang och innovativa insatser. Att situationen förbättras för kvinnor, med eller utan barn, som utsätts för våld nära relationer bör vara en fråga som engagerar brett.
1. Socialnämnden bifaller delvis motionen.
Det är kommunens skyldighet att erbjuda skyddat boende för alla kvinnor som behöver skydd. I den skyldigheten ingår att erbjuda stabila villkor när det gäller ekonomin. Den osäkerhet som uppstår i och med att jouren måste söka pengar varje år är inte acceptabel. Det är inte heller bra att ramarna är så snäva att jouren i princip måste vara fullbelagd jämnt för att det ska gå ihop. Vi har tydligt kunnat se det problemet när det gäller Qjouren. Behovet av ett skyddat boende kan uppstå mycket snabbt. Då måste det självklart finnas tomma platser på jourerna. Det ekonomiska utrymmet måste finnas.
Vi ser tydligt att staden har tillgång till för få platser. Kriscentrum för kvinnor bör utökas, staden behöver fler egna platser eftersom det är en av kärnverksamheterna att erbjuda skyddat boende till alla som söker.
I övrigt hänvisar vi till förslaget i vår egen motion från den 23 januari 2013 om långsiktiga villkor för kvinnojourerna och bättre möjligheter för våldsutsatta kvinnors att komma vidare och få en trygg bostad.
Kvinnojourer är och förblir en viktig del i Stockholms sociala arbete. Det är därför av vikt att verksamheterna karaktäriseras av kompetens och stabilitet. Idag ger staden bidrag till utvalda ideella kvinnojourer i form av verksamhetsbidrag som beslutas årligen. Tanken är att detta bidrag ska uppfattas som långsiktigt. Det är en fin intention men i verkligheten finns exempel när verkligheten inte når upp till intentionerna. Det kanske tydligaste exemplet är Q-jouren.
Q-jouren är en kvinnojour med inriktning på att hjälpa missbrukande och våldsutsatta kvinnor. Under 2012 har dock verksamhetens fortlevnad varit hotad. Vi har vid ett flertal tillfällen påpekat Q-jourens betydelse för några av samhällets allra mest utsatta. Därför lade vi exempelvis en skrivelse i nämnden den 27:e september i vilken vi menade att Q-jouren borde kunna garanteras medel ur det överskott som fanns i nämnden. Därför glädjer det oss att Q-jouren äntligen beviljades stöd från socialförvaltningen vilket gör att verksamheten kan fortsätta under 2013.
Men lika glädjande som det är att Q-jouren kan fortsätta att bedriva sin verksamhet, lika oroande är det att denna typ av verksamhet kan få gå så lång tid i ovisshet som Q-jouren nu har gjort. Det behövs tydliga besked i god tid för att få den trygghet och stabilitet som krävs för att bedriva en verksamhet med hög kvalitet.
Vi förstår naturligtvis förvaltnings dilemma, att utifrån de egna ettåriga budgetcyklerna garantera långsiktiga spelregler för de föreningar och fristående verksamheter vi samarbetar med. En viss del av budgeten måste av naturen vara rörlig, delvis på grund av detta och delvis också av andra skäl. Detta till trots borde det gå att för vissa verksamheter eller verksamhetsområden ge exempelvis treåriga stöd. Vi deltar gärna konstruktivt i en bred diskussion om hur ett sådant system skulle kunna skapas.
Svar på remiss av motion från Roger Mogert (S)
Dnr 1.6-716/2012
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
I motionen framför Roger Mogert (S) att staden bör införa en nollgradig tak-över-huvudet-garanti. Vidare föreslås att hemlösa EU-medborgare ska räknas in i hemlöshetsstatistiken, att projekt Vinternatt ska få ett långsiktigt ekonomiskt stöd och att samtal ska föras med ideella organisationer för att få fram fler natthärbärgen för EU-medborgare.
Förvaltningen anser att tak-över-huvudet-garantin inte bör vidgas utanför stadens ansvar enligt lagstiftningen. Förvaltningen inhämtar uppgifter om antalet kontakter med EU-medborgare från de verksamheter som möter gruppen. Under åren 2012 och 2013 har förvaltningen fört, och för, en dialog med ideella organisationer om insatser för EU-medborgare. Förvaltningen anser att eventuella beslut om fortsatt stöd till projekt Vinternatt och om utökad verksamhet bör avvakta att erfarenheterna har ställts samman från projektet.
1. Socialnämnden bifaller delvis förvaltningens utlåtande.
Det är positivt att Moderaterna i Stockholm har gett upp delar av sitt motstånd mot att staden ska arbeta med hemlösa EU-migranter. Det gör att staden idag stödjer bland annat Vinternatt med 40-talet sängplatser. Men detta räcker inte på långa vägar för att lösa hemlöshetsproblematiken i Stockholm. Därför bör vi omedelbart bjuda in frivilligorganisationer till samtal för att ta fram fler härbärgen för att möta tillströmningen som kommer under vintern. Vidare vill vi betona vikten av korrekt statistik och att alla steg som tas mot förbättrad statistik på området är önskvärd. Idag räknas inte alla hemlösa då EU-migranter exkluderas i statistiken idag. Den befintliga verksamheten i form av Vinternatt borde även kunna garanteras framtida stöd. Stabilitet i verksamheten krävs. Vi vill fortfarande uppdra åt förvaltningen att ta fram en noll-grader garanti för alla akut hemlösa, som inkluderar papperslösa och EU-medborgare. Ingen ska behöva sova ute i 10 minusgrader.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), tjänstgörande ersättaren Patrik Silverudd (FP) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
Kommunen har ett ansvar för alla människor i den akuta situationen enligt socialtjänstlagen. Inför vintern 2012/2013 har staden tillsammans med frivilligorganisationer arbetat tillsammans med flera insatser och satsningar, vilket förvaltningens tjänstesvar tydligt visar.
Socialtjänstens ansvar är dock begränsat för EU-medborgare som inte har sin hemvist i Stockholms stad och som inte arbetar eller som inte aktivt söker ett arbete och har en verklig möjlighet att få anställning. Det är viktigt att Stockholms stad enat lyfter frågan till rätt nivå. Ansvaret kan inte ligga på den enskilda kommunen utan är en nationell fråga, och en angelägen humanistisk fråga för hela den europeiska unionen. Den fria rörligheten är något vi i Alliansen i Stockholms stad välkomnar, men vi ser också att med den kommer problem som måste få lösningar som sträcker sig utanför vårt ansvarsområde.
Svar på remiss av motion från Tomas Rudin (S)
Dnr 1.6-714/2012
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
Tomas Rudin (S) har i en motion yrkat på att staden redogör för vilken strategi man tänker vidta för att öka anmälningsgraden av sexualbrott, samt att staden redogör för vilka förebyggande insatser som görs i syfte att minska sexualbrotten och för hur staden arbetar med att öka den sexuella hälsan bland stockholmarna.
Förvaltningen instämmer i att det är viktigt att fler sexualbrott anmäls. Staden behöver samverka med landstinget och rättsväsendet för att öka möjligheten till att personer som utsatts för sexualbrott ska våga anmäla dessa. Det är av vikt att fokus inte bara läggs på att offer ska få stöd i att anmäla utan att insatser också görs för att minska antalet sexualbrott. Utvecklingen av självrapporterad utsatthet för sexualbrott ligger stabil medan anmälningsstatistiken däremot visar på en ökning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 31 januari 2013.
Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) förslag till beslut.
2. Därutöver anför nämnden:
Tomas Rudin har skrivit en viktig motion om vikten av att våga anmäla sexualbrott. Det är viktigt att staden har en tydlig strategi när det gäller detta och att alla berörda förvaltningar är involverade.
I den strategin menar vi att det är självklart att både polisen och landstinget ingår. Det är till polisen brotten ska anmälas och det finns en risk att polisen vältrar över ansvaret på socialtjänsten om de inte ingår i samarbetet. Landstingets personal måste vara lika uppmärksamma som socialtjänsten när det gäller vilka som är utsatta. Det är också landstinget som har ansvar för att den hälso- och sjukvård som krävs för de som utsatts för sexualbrotten.
Det är viktigt att Stockholms stad arbetar strategiskt med att öka antalet som vågar anmäla våldtäkt. Självklart är det, precis som förvaltningen påpekar, glädjande att andelen som vågar anmäla ökar något i takt med att normer förändras. I sitt svar radar förvaltningen lovvärda insatser och projekt på området. Vi ämnar kommentera ett par av dessa kortfattat:
Ett exempel är Stockholms stads program för kvinnofrid – mot våld i nära relationer och stadens långsiktiga ”nollvision” om att ingen ska utsättas för våld eller övergrepp i nära relationer. Det är väl känt att de flesta våldtäkterna sker inom nära relationer men det betyder inte att vi kan blunda för andra typer av våldtäkter och övergrepp. Förvaltningen lyfte fram programmet även förra gången vi motionerade handlingsprogram för sexuell hälsa. När kvinnofridsprogrammet togs upp till beslut begärde vi att den skulle återremiteras på grund av att målet om hur ”nollvisionen” skulle uppnås inte fanns specificerat. Vi vet av erfarenhet när mål inte specificeras så riskerar målet att bara bli på pappret. ”Det som mäts - det görs” kan man sammanfatta det som. Förvaltningen är också tydlig med att centrala aspekter i arbetet inte mäts: ”Programmet är sekundärpreventivt men lyfter också det primärpreventiva arbetetäven om inga specifika mål och indikatorer är knutet till just det arbetet. Stadens långsiktiga ”nollvision” är att ingen ska utsättas för våld eller andra övergrepp av närstående”.
Ett annat exempel som förvaltningen lyfter fram är Lafa. Lafa arbetar främst med att förebygga HIV, sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Det är självklart ett bra arbete, men det handlar inte så mycket om sexuell hälsa och förebyggande arbete i den bemärkelsen som vi lyfter fram i motionen. Svaret vi har fått är indikativt för att arbetet med frågan i stort saknar helhetsgrepp.
Vår huvudkritik är just att staden saknar ett helhetsgrepp kring dessa frågor. På denna nämnd ligger ärende 10 i vilket vi kan läsa att familjevåld och/eller kvinnofridsärenden har ökat som skäl till hemlösheten. Det kan tolkas som så att bostadsbristen tvingar många kvinnor och barn att välja mellan hemlöshet eller att stanna kvar i sina relationer. Vilken strategi har man för att motverka denna utveckling för att nämna ett exempel?
Idag finns en rad projekt så som Alla kvinnors hus, Kriscentrum för kvinnor och en rad ungdomsmottagningar, det är bra. Om stadens och landstingets olika projekt och enheter kan samordnas torde mottagningen av offer bli bättre och då ökar möjligheten att fler kan våga anmäla. Mycket arbete görs idag men det kan alltid bli bättre. Vi kan därför ställa oss frågan om det inte är dags att införa en ny övergripande strategi för samverkan med det uttalade målet om att fler ska våga anmäla sexualbrott. Avslutningsvis vill vi åter påpeka att anmälningsgraden fortfarande är allt för låg. Att göra som man har gjort hittills lär inte öka anmälningsgraden.
Dnr 3.1-45/2013
1. Socialnämnden godkänner stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § LSS samt 4 kap 1 § SoL, kvartal 4 år 2012.
2. Socialnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas och socialnämndens (enheten för hemlösa) rapportering av ej verkställda gynnande beslut till kommunfullmäktige.
Antalet ej verkställda beslut enligt LSS uppgick kvartal 4 till 70, vilket är nästan oförändrat jämfört med föregående kvartal. Cirka 66 procent avser bostad för vuxna. Männen utgör 58,5 procent, kvinnorna 41,5 procent.
Antalet ej verkställda beslut enligt SoL har ökat något jämfört med kvartal 3 och uppgår nu till 32. Vid SoL-insatser är könsfördelningen 65 procent kvinnor och 35 procent män.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), tjänstgörande ersättaren Patrik Silverudd (FP), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Samuelsson (KD), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
Det är allt för många Stockholmare som inte får den hjälp de efterfrågar och har rätt till enligt LSS och SoL. Det blir tydligt när man läser rapporterna om ej verkställda beslut. Antalet ej verkställda beslut enligt LSS uppgick kvartal 4 till 70 stycken och det är i princip oförändrat sedan föregående kvartal. Värt att notera är att det är 15 fler än under kvartal 1.
Det kanske största problemet finns inom LSS och boende för vuxna. Vi vill därför att socialnämnden tillsammans med staden intensifierar arbetet för att få tillgång till fler bostäder. Utan tillgång till detta försämras det sociala arbetet. Stockholm växer och det finns ett stort problem när nybyggda områden inte planeras för alla livets faser och situationer. Bristen på förskolor brukar lyftas fram, men det torde även föreligga en brist på LSS-boenden. Utan tillgång till detta försämras det sociala arbetet. Stockholm växer och det finns ett stort problem när nybyggda områden inte planeras för alla livets faser och situationer. Därför är det rimligt att det ska planeras in när det byggs. Stockholm växer och det finns ett stort problem när nybyggda områden inte planeras för alla livets faser och situationer.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Rapporteringen belyser att det finns män och kvinnor, flickor och pojkar som inte får den hjälp som de har rätt till enligt lagen. Det är tydligt att det inte finns tillräckliga resurser för att följa upp de beslut som är fattade, och bristen på lämpliga bostäder är ett allvarligt problem. Det är oacceptabelt att människor i svåra situationer hamnar i kläm när resurserna inte räcker.
Arbetet med att få fram fler så kallade LSS-bostäder måste intensifieras. Bostadsexploateringsprojekt med minst 100 bostäder ska innehålla en andel om minst fem procent lägenheter för särskilt boende för personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
När det gäller insatser enligt LSS uppgick antalet ej verkställda beslut till 70. Av de 70 ej verkställda besluten handlade 46 om bostad för vuxna, vilket är något mindre än kvartal 3 men något mer än kvartal 2. Det har nu varit en följetong i flera år att det är brist på grupp- och stödboenden.
Av de som tackar nej framgår inte alltid orsaken men i de fall som det framgår handlar det om att bostaden ligger olämpligt geografiskt, långt ifrån anhöriga.
Vi har påtalat det förut och upprepar att det måste planeras för och byggas grupp- och stödboenden. Alla stadsdelsnämnder tar inte det ansvar de måste göra för att bygga bostäder för personer med funktionsnedsättningar. Ett särskilt ansvar ligger på de nämnder som har stora utbyggnadsprojekt, men det förtar inte ansvaret för övriga nämnder. Incitamenten för stadsdelsnämnderna måste förbättras och de centrala processerna fungera fullt ut.
Dnr 3.1-0417/2012
1. Socialnämnden godkänner rapporten.
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för kännedom.
I ärendet redovisas en kartläggning av antalet familjer med barn under 18 år som saknar stadigvarande bostad och som under september 2012 hade kontakt med socialtjänsten i Stockholm. Socialtjänsten i staden hade kontakt med 212 familjer med totalt 403 barn under den aktuella perioden, en minskning i förhållande till motsvarande räkning 2010. Till familjerna i kartläggningen ska dock läggas ytterligare 100 familjer som inte redovisats i enkätsvaren, men borde ingått i kartläggningen. Till nästkommande räkning ska en samlad redovisning kunna ges. Det totala antalet barnfamiljer som saknar ett stadigvarande boende är alltså minst 312 (320 år 2010).
De vanligaste orsakerna till familjernas boendesituation är att tidigare tillfälliga boenden har upphört. Inom Stiftelsen Hotellhem finns sedan 2009 genomgångslägenheter för barnfamiljer vilket har inneburit att familjer kan erbjudas mer långsiktiga boendealternativ. Även om kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver har socialtjänsten inget generellt ansvar för att lösa bostadssituationen för barnfamiljer.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Sedan 2004 har antalet barn i familjer som saknar stadigvarande bostad ökat från 327 barn till 402 barn år 2012. Till detta kommer ett visst mörkertal på minst 100 familjer som förvaltningen har identifierat. Detta gör att minskningen från 2010 års 455 barn framstår som marginell.
Som det ser ut så minskar andelen familjer i denna situation som har blivit avhysta, vilket skulle kunna tolkas som glädjande. Tyvärr verkar det dock vara så att många av dessa familjer aldrig har haft någon bostad som det går att avhysa dem ifrån. Siffror som dessa pekar snarare på att samhället blir allt mer stängt och problemen flyttar utanför förvaltningens synfält.
Samma sak gäller det för frågan om självförsörjning. Siffrorna pekar på att fler är självförsörjande 2012 än 2010. Men det kan, vilket förvaltningen påpekar, bero på att den grupp som tidigare hade introduktionsersättning nu ingår i etableringsreformen och får ersättning från annan myndighet. Även här kvarstår de sociala problemen även om siffrorna pekar åt rätt håll.
Den vanligaste orsaken till frånvaron av en osäker boendesituation är den för kvinnor som förorsakats av separation eller familjevåld. Deras situation kan underlättas i vissa fall av en jourlägenehet. Dessa är dock bara en kortsiktig lösning som har ökat i sedan 2010. Även denna ökning är ett tecken på att bostadssituationen inte löses av alliansen i Stockholm.
1. Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten samt överlämna den till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna.
2. Socialnämnden beslutar att utreda samtliga vräkningar de tre senaste åren där barn berörts, och med det som grund ta fram ett åtgärdsprogram för att förhindra vräkningar.
Antalet barn som vräks från sina hem i Sverige har minskat det senaste året, men i Stockholms stad går utvecklingen i rakt motsatt riktning. I Stockholm utsattes 27 barn för vräkning 2011, och 47 barn 2012, siffror som är mycket oroande. Antagandet att det ”beror troligtvis på hur hushållssammansättningen ser ut i familjerna” saknar egentlig grund. Det behövs en utredning av samtliga vräkningar de tre senaste åren där barn berörts för att se vilka åtgärder som hade behövts för att förhindra vräkningarna. Det underlaget kan användas som grund för ett åtgärdsprogram.
Mycket oroande är också att andelen familjer där den osäkra boendesituationen orsakats av separation eller familjevåld ökat markant. Det är nu den enskilt största förklaringen till en osäker bostadssituation, framförallt för kvinnor och barn, skriver förvaltningen. Stockholms stads kvinnofridsprogram för 2012-2014 anger tre målgrupper: Kvinnor som utsatts för våld i nära relation, barn som upplever våld eller andra övergrepp mellan närstående vuxna, samt män som utövar våld i nära relation. Det är av största vikt att arbetet med att implementera kvinnofridsprogrammet fortsätter och att insatser för samtliga målgrupper byggs ut.
Stockholms stad arbetar tydligt med vräkningsförebyggande arbetet där barnperspektivet är mycket betydelsefullt. Familjer med osäkra boendeförhållanden ska prioriteras och inga barnfamiljer ska behöva vänta mer än en vecka på att få budget- och skuldrådgivning. Stadens långsiktiga mål är att antalet vräkningar ska minska totalt och att inga barn ska drabbas av vräkning.
Stadsdelsnämnderna har ett ansvar för att ha handlingsplaner och ett strukturerat arbete för att motverka vräkningar. Genom en tidig kontakt och ett gott samarbete mellan socialtjänsten, Kronofogden samt kommunala och privata bostadsbolag finns det goda möjligheter att minimera antalet vräkningar. Det är även viktigt att sprida information riktad till mindre, privata, hyresvärdar om deras skyldigheter och inte minst om deras möjligheter till samverkan med socialtjänsten för ett vräkningsförebyggande arbete.
Rapporten om barnfamiljer som saknar stadigvarande bostad är viktig och gör det möjligt att följa utvecklingen, se tendenser och planera framåt. Det finns en brist på bostäder i Stockholms stad och det är angeläget att det finns lägenheter i hela staden. Alliansen arbetar ständigt med att hitta olika lösningar för att möta efterfrågan, både på kommunal och på nationell nivå.
Totalt sett har antalet familjer som socialtjänsten har haft kontakt med minskat från föregående år. Trots detta har den grupp som saknat stadigvarande boende längre än ett år ökat. Samtidigt ser vi att de som saknat boende mellan fyra och tolv månader har minskat. Rapporten visar att familjevåld är en ökande orsak. Detta pekar på att allt fler våga anmäla och lämna en otrygg situation, men det visar även vikten av att arbeta mot våld i familjen. Därför är det arbete som nu pågår med att implementera Stockholms stads program för kvinnofrid – mot våld i nära relationen oerhört viktigt. Staden bör än mer arbeta för att det är barnen och den som utsätts för våld som har rätten att bo kvar i den gemensamma lägenheten, då en flytt i många fall kan skapa ytterligare otrygghet.
Dnr 11.1-0533/2012
Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till omprioritering av del av statsbidraget för hiv/STI-preventivt arbete år 2013.
Socialnämnden ansöker årligen hos Smittskyddsinstitutet (SMI) om statsbidrag för insatser mot hiv och andra sexuellt överförbara infektioner (STI). Merparten av de beviljade medlen har nämnden valt att fördela till frivilligorganisationer som verkar inom området hiv-/STI-prevention. För år 2013 till och med 2015 har nämnden ansökt om totalt 1200000 kr för organisationerna Convictus och RFSU Stockholm. För Convictus ansökte nämnden om 500000 kr och för RFSU Stockholm om 700000 kr. SMI har i sitt beslut beviljat 700000 kr, dvs. drygt 40 procent mindre medel än vad nämnden har ansökt om. Det medför att de medel som beviljas behöver omprioriteras. Förvaltningen anser att båda verksamheterna är av vikt och föreslår att omprioriteringen av medlen görs med en likvärdig minskning där båda organisationerna får 40 procent mindre medel än vad nämnden tidigare ansökt om till verksamheterna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 25 januari 2013.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 3.6-636/2012
1. Socialnämnden godkänner för egen del funktionshinderinspektörernas årsrapport.
2. Socialnämnden överlämnar föreliggande rapport till kommunstyrelsen.
3. Rapporten delges samtliga stadsdelsnämnder.
Under 2012 har inspektörerna granskat boendestöd för socialpsykiatrins och neuropsykiatrins målgrupper. Stadens riktlinjer behöver anpassas för att omfatta boendestöd utöver dagtid vardagar liksom alternativa lösningar för brukare med komplicerad ekonomisk situation. Systematiska bedömningsmetoder, tydliga beställningar och genomförandeplaner är avgörande och det framgår att boendestödet utförs mer effektivt nu än förut.. Barnperspektivet behöver uppmärksammas av såväl beställare som utförare.
Uppföljning av tidigare granskningar har genomförts via en enkätundersökning till totalt 35 enheter inom daglig verksamhet, sysselsättning och barnboende, med en svarsfrekvens på 86 procent. Förändringar av såväl huvudmannaskap som på ledningsnivå framkom, liksom stor personalomsättning. Vissa barnboenden hade anpassat innemiljön, utvecklat dokumentationssystemen, förbättrat servicerutiner samt skärpt rutiner för lex Sarah. Uppföljningen visade tydligt att verksamheterna befinner sig på olika nivåer vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet och inspektörerna vill framhålla vikten av ett kontinuerligt förbättringsarbete.
Granskning av bostad med särskild service för vuxna enligt LSS 9§9 har inletts med aktgranskning samt en stadsövergripande enkät och kommer under 2013 att slutföras enligt olika teman.
1. Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten samt överlämna den till kommunstyrelsen och delge stadsdelsnämnderna.
2. Socialnämnden beslutar att inventera hur det ser ut i samtliga stadsdelsnämnder vad gäller träffpunkter för målgruppen.
3. Socialnämnden beslutar att uppdra åt socialförvaltningen att återkomma med förslag på åtgärder för att de brister som framkommer ska avhjälpas.
Funktionshinderinspektörernas årsrapport 2012, som inriktats på boendestödet i fyra stadsdelar, visar att barnperspektivet behöver uppmärksammas. Det framgår sällan om brukare har barn och hur dessa i så fall påverkas av situationen.
Rättssäkerheten för brukarna behöver öka, till exempel behövs det bättre dokumentation om brukares önskemål och resurser. Det finns oklarheter kring var personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska aktualiseras – ibland görs det inom funktionshinderområdet och ibland inom socialpsykiatrin (med ADHD). En större tydlighet behövs för att brukarna ska veta vart de ska vända sig för att ansöka om stöd.
Det framgår av rapporten att Spånga-Tensta helt saknar träfflokal för målgruppen, medan Hägersten-Liljeholmen med sitt differentierade utbud anges som ett gott exempel. Det behöver undersökas närmare hur det ser med träffpunkter i samtliga stadsdelar, och att behovet tillgodoses. Träfflokalernas betydelse har bekräftats i kontakterna med brukare. Träfflokalerna fyller viktiga funktioner som mötesplats för brukare och boendestödjare eller forum för kamratcirklar och brukarråd.
Dnr 3.1-27/2013
1. Socialnämnden godkänner socialtjänstinspektörernas rapport.
Socialtjänstinspektörerna har under 2012 granskat enheter för ekonomiskt bistånd vid stadsdelsförvaltningarna Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö samt vid socialförvaltningens enhet för hemlösa. I rapporten redovisas en sammanfattning av genomförda granskningar. Resultatet visar på olika utvecklingsbehov. Samtidigt har ett stadsövergripande utvecklingsarbete påbörjats inom en rad områden.
En granskning av den sociala barn- och ungdomsvården har under hösten 2012 genomförts i Enskede-Årsta-Vantör och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltningar. Granskningsarbetet har omfattat myndighetsutövning, från det att en ansökan/ anmälan om ett barns behov av stöd eller skydd inkommit till nämnden, till att en utredning färdigställts. Granskningen av den sociala barn- och ungdomsvården kommer att fortsätta under 2013.
Granskningen visar att Enskede- Årsta-Vantör har utvecklingsbehov vad gäller kvalitetsarbetet. Även i Rinkeby- Kista finns utvecklingsbehov, men verksamheten är på god väg mot målet god kvalitet i omsorgen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 16 januari 2013.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Socialtjänstinspektörernas årsrapport ger en bild av en socialtjänst som inte fullt ut uppfyller socialtjänstlagens krav, trots välutbildad, engagerad och ofta erfaren personal.
Vi ser särskilt allvarligt på att många anmälningar om att barn far illa avskrivs på grund av resursbrist, trots att utredning borde ha inletts. Det är oacceptabelt.
När det gäller ekonomiskt bistånd visar granskningarna att det är svårt att rekrytera erfaren personal. Det konstruktiva sociala arbetet, som syftar till att frigöra och utveckla människors egna resurser, har trängts undan av administration och kontroll.
Under den nuvarande majoriteten har socialtjänsten i Stockholm fått kraftigt minskade reala budgetanslag. Rapporter som denna visar att det är en oansvarig politik. Stockholms socialtjänst behöver mer resurser för att klara sitt viktiga uppdrag.
Dnr 3.5.1-8/2013
Socialnämnden godkänner årsrapporten.
Socialförvaltningen redovisar i en årsrapport resultatet av den avtalsuppföljning som genomförts under år 2012. Under året har 116 verksamheter i enskild regi följts upp. Verksamheterna var upphandlade enligt lag om offentlig upphandling (LOU) eller lag om valfrihetssystem (LOV). Resultatet från avtalsuppföljningarna visar att utförarna till största del möter avtalens krav men att det finns vissa utvecklingsbehov.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 17 januari 2013.
1. Socialnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att ge en närmare redovisning av problem rörande den öppenvårdsverksamhet där ramavtalet senare sades upp (beskrivet under 1.5.2) och hur bristerna i verksamheten har gått ut över enskilda.
2. Socialnämnden beslutar att göra en särskild satsning på att fungerande rutiner finns för klagomålshantering och lex Sarah i alla verksamheter.
Rapporten visar hur svårt det är att med nuvarande uppföljningssätt veta hur det egentligen fungerar ute i verksamheterna. Tydliga brister, såsom krav på dokument och rutiner kan påpekas och åtgärdas. Däremot säger det lite om hur verksamheten fungerar egentligen.
Samtal kan bli nyanserade och ger en möjlighet att uppfatta brister som en enkät aldrig kan ringa in. Det finns dessutom exempel på enkäter med mycket dålig svarsfrekvens, såsom enkäten till utförare av missbruks- och vuxenvård där endast 48 procent svarade. Miljöpartiet vill se kompletterande sätt att följa upp och att brukarmedverkan utvecklas.
Att det finns rutiner för hantering av klagomål, och lex Sarah är väldigt angeläget. Tyvärr visar uppföljningen på brister och vi vill därför se en särskild betoning från socialförvaltningen gentemot alla verksamheter om vikten av lex Sarah, och bra klagomålshantering. Den öppenvård som beskrivs under 1.5.2 ger i högsta grad anledning till frågor, då utföraren gjort sig onåbar, visade sig ha skatteskulder och ramavtalet senare sades upp. Borde bristerna inte ha upptäckts tidigare? På vilket sätt har bristerna i verksamheten gått ut över enskilda som deltagit i öppenvården?
Dnr 3.2-48/2013
1. Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till fördelning av FoU-medel till utvärdering av socialfondsprojekt.
2. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Ärendet omfattar förslag avseende forskning om resultat för brukare kopplat till socialförvaltningens socialfondsprojekt inom den sociala barn- och ungdomsvården. Arbetet kommer att ledas av Lisbeth Eriksson, docent vid Linköpings universitet och chef för FoU-Nordväst, och genomförs huvudsakligen av Tore Svendsen, universitetsadjunkt, som kommer att dela sin arbetstid mellan Institutionen för Socialt arbete på Stockholms universitet och FoU-Nordväst. Kostnaden beräknas till 600 tkr per år under åren 2013 t.o.m. 2015.
Socialnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
Protokoll från socialnämndens sammanträde 4 februari 2013 justerat 11 februari 2013.
Protokoll från rådets för funktionshinderfrågor sammanträde 18 februari 2013 justerat 19 februari 2013.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde 14 februari 2013 justerat 18 februari 2013.
Protokoll från individutskottets sammanträden 1 februari 2013 justerat 8 februari 2013 och 8 februari 2013 justerat 18 februari 2013.
Inkomna handlingar m.m. till socialnämnden under perioden 23 januari 2013 till 2 februari 2013.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 13 februari 2013 justerat 15 februari 2013.
Socialnämnden överlämnade tre skrivelser till förvaltningen för beredning:
Om socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid från Inger Stark och Jackie Nylander (båda V).
Om ökad trygghet för långtidssjukskrivna från Inger Stark och Jackie Nylander (båda V).
Med anledning av viss regeländring kring LSS-kollo, ärende 4 februari 2013, från Stefan Nilsson, Jonas Eklund och Ylva Wahlström (samtliga MP).
_____________________