Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2013-01-17
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2013-01-30.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2012-12-13 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 20 december 2012 och 8 januari 2013 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan läggs till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 19 december 2012.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2012-11-20 – 2012-12-19 inom följande avdelningar:
Ledningsstaben
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa
Anmäldes beslut av nämndens ordförande från 2013-01-03 angående överklagande av kammarrättens i Stockholm beslut att inte meddela prövningstillstånd i mål 1811-12 gällande återkallelse av godkännande och rätt till bidrag för förskolan Lilla Ny AB.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som yttrande över revisorsrapport om planering av kommunal service i stadsutbyggnadsområden (rapport nr 7).
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-18. Dnr 12-124/9454.
Stockholm befinner sig idag i en intensiv utvecklingsperiod och staden växer kraftigt. Exploateringsnämnden ska tillsammans med övriga berörda nämnder säkerställa att stadens planering på ett tidigt stadium tillgodoser behoven av ytor för kommunal service. Stadsrevisionen har granskat hur behovet av kommunal service tillgodoses i planeringen och genomförandet av stadsutvecklingsområden. Med kommunal service avses här förskolor, grundskolor, äldreomsorg samt bostäder för personer med funktionsnedsättning. De nämnder som ingått i granskningen är exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna Kungsholmen och Norrmalm. Granskningen har begränsats till att omfatta stadsutvecklingsområdena Hagastaden och Nordvästra Kungsholmen. Granskningen visar enligt revisionskontoret att det finns ett fungerande samarbete mellan nämnderna i planeringen och genomförande av de båda stadsutvecklingsområdena.
Utbildningsförvaltningen delar revisionskontorets uppfattning att förvaltningen arbetar aktivt och systematiskt med att analysera och planera för antalet grundskoleplatser i egenregi.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen och tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som yttrande över revisorsrapport om planering av kommunal service i stadsutbyggnadsområden (rapport nr 7).
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är bra att revisorerna bevakar dessa frågor. Vi upplever en oro för att processen med nybyggnation och ombyggnation av skolor för att skapa en nödvändig, framtida lokalkapacitet inom utbildningsväsendet går för långsamt. Att bygga nya skolor men även att få nödvändiga tillstånd för utbyggnader av existerande lokaler, tar lång tid samtidigt som vi nu ser ett mycket snabbt ökande elevantal i Stockholm.
Vi anser att Stockholm stad nu kraftigt måste öka tempot för att klara den ökande efterfrågan vi kan se de närmaste åren. Detta ansvar måste staden i första hand ta. Vi får inte luta oss tillbaka, som den borgerliga majoriteten ofta gör, och hoppas på att privata skolanordnare skall ta detta ansvar.
Lokalfrågorna och utformningen av utomhusmiljön intill skolorna är mycket viktiga för att åstadkomma en kvalitativ skolutbildning. Idag ser vi alltför många enskilt drivna skolor som bedriver skolverksamhet i dåligt anpassade lokaler, med omfattande anmärkningar på ventilation, mm, samt med i många fall dåligt anpassade utomhusmiljöer för barnen.
Stockholms framtida skolor, oavsett om de är drivna av staden eller enskilda, måste ha en högkvalitativ inre och yttre miljö!
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-20. Dnr 12-333/7700.
Till utbildningsnämnden har inkommit en remiss av motion gällande skapandet av idrottsmöjligheter på Kungsholmens skolgårdar. Motionen är inlämnad av Emilia Bjuggren (S) och Jari Visshed (S).
Förvaltningen delar uppfattningen om det positiva i att möjliggöra mer tid och yta för ungdomsidrott i olika former och kommer att även i fortsättningen medverka till att fler av skolornas idrottssalar görs tillgängliga när dessa inte används av skolan, för ettresurseffektivt utnyttjande av befintliga ytor. Ett problem är att de kommunala skolorna får betala exempelvis underhåll för konstgräs, vilket innebär att det inte blir lika villkor för kommunala och fristående skolor om detta finansieras genom skolpeng.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning i samverkan med idrottsförvaltningen, administrativa avdelningen och gymnasieavdelningen samt rektorer på Kungsholmens grundskolor.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Yrkande
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) och tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) och Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att bifalla motionen
Motionen Skapandet av idrottsmöjligheter på Kungsholmens skolgårdar lyfter fram vikten att maximalt utnyttja alla ytor på Kungsholmen för att skapa fler idrottsmöjligheter. I stadens svar menas att motionens förslag redan är under åtgärdade eller finns som uppdrag. Tyvärr räcker det inte med att något är betonat i en verksamhetsplan eller delvis är under översyn. Nu krävs det leverans för att öka idrottsmöjligheterna på Kungsholmen.
Lotta Edholm m fl (FP), Markus Nordström m fl (M), Helen Törnqvist (C) och Ella Bohlin (KD) anmälde ett skärskilt uttalande enligt nedan:
Unga mår bra av att röra på sig. Fysisk aktivitet motverkar inte bara fetma och hjärt- och kärlsjukdomar utan forskning har även visat att det leder till bättre studieresultat. Genom god tillgång till idrottsytor och idrottsaktiviteter i staden kan alla stockholmare stimuleras att röra på sig och motionera mera.
Det råder hallbrist i Stockholm idag och därför är det viktigt att de idrottsytor som utbildningsnämnden disponerar tillgängliggörs. I arbetet med att öka utbyggnaden av nya idrottsytor samt utnyttjandet av befintliga ytor ska samverkan ske med berörda nämnder. Stadens lokaler ska utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt.
Det är viktigt att öka antalet bokningsbara idrottsytor men samtidigt ska det finnas plats för spontanidrott.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som remissvar på ”Remisspromemoria – Fritidspedagogers, speciallärares och specialpedagogers behörighet att undervisa m.m.”
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-12. Dnr 12-000/9838.
Kommunstyrelsen har remitterat ”Remisspromemoria - Fritidspedagogers, speciallärares och specialpedagogers behörighet att undervisa m.m.” till utbildningsnämnden.
Av remisspromemorian framgår att många huvudmän inom skolväsendet nyligen har kartlagt behörighetsläget på sina skolor. Det har framkommit att det saknas en stor andel behöriga lärare enligt de nya bestämmelserna och att det troligen kommer att ta mycket lång tid innan de personer som behöver vidareutbildning har hunnit genomgå en sådan. Mot bakgrund av att det finns många lärare som saknar behörighet enligt behörighetsförordningen i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna och specialskolan samt att rekryteringsläget är bekymmersamt i dessa skolformer föreslås i remisspromemorian ett antal nya övergångsbestämmelser som syftar till att underlätta situationen.
Regleringen beräknas inte innebära några krav, utan snarare möjlighet genom ytterligare tid, för huvudmännen att ställa om till reglerna om legitimation och behörighet. Lagförändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2013.
Utbildningsförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till förslaget och föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som remissvar till kommunstyrelsen.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning i samverkan med gymnasieavdelningen och personalavdelningen.
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som remissvar till kommunstyrelsen.
Beslutet justeras omedelbart.
Jan Valeskog m fl (S) och Edith Ringmar (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Legitimation för lärare och förskollärare infördes med syfte att höja kvaliteten i det svenska skolväsendet och att stärka lärarnas och förskollärarnas yrkesroll. En tredje yrkesgrupp med likvärdig pedagogisk högskoleutbildning och en nyckelroll i det svenska skolväsendet lämnades dock utanför reformen – fritidspedagogerna. Vi välkomnar regeringens förslag om att fritidspedagoger även i fortsättningen ska få bedriva undervisning i fritidshemmet, men det är en halvmesyr då en legitimerad lärare även fortsättningsvis ska vara den som ansvarar. Det vore mer rimligt att göra fritidspedagogerna legitimerade och behöriga att utföra precis det arbete de är utbildade för, istället för att klassa dem som obehöriga.
Regeringen anger i remisspromemorian som skäl för att fritidspedagoger inte ska kunna få legitimation och bli behöriga att ansvara för och bedriva undervisning i fritidshemmet, att fritidshemmet i den nya skollagen omfattas av begreppet ”undervisning”. I promemorian hävdas att fritidspedagogernas utbildning var avsedd för arbete i fritidshemmet vid en tid då det inte ställdes krav på ”undervisning”. Det antyds således att verksamheten i fritidshemmet har förändrats på ett sådant sätt att fritidspedagogernas utbildning har blivit föråldrad.
Denna ordlek kan dock inte få ligga till grund för så viktiga beslut om en yrkeskårs framtid. Enligt Skolverket har denna förändring i terminologi ”inte syftat till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.” Införandet av undervisningsbegreppet för fritidshemmet är en omdefiniering, en ny beskrivning av den utbildning som bedrivs, och givetvis är de som är utbildade för just denna verksamhet bäst lämpade, oavsett om vi hädanefter benämner det ”undervisning” eller fritidspedagogisk verksamhet.
Eftersom ytterst få lärare har en lärarexamen med inriktning mot fritidshem är det få lärare som blir behöriga för undervisning i fritidshemmet. Resultatet – med få behöriga lärare för fritidshemmet och fritidspedagoger utan legitimation – blir således att fritidshemmet blir en zon nästan helt utan legitimerad, behörig personal. Trots att den nya skollagen vill tydliggöra fritidshemmets viktiga roll som komplettering till undervisningen i skolan, blir konsekvensen att fritidshemmet lämnas utanför lärarlegitimationsrefomen och blir stående med olegitimerad personal.
Detta är en mycket olycklig situation både för huvudmännen, fritidspedagogerna och för barnen som riskerar att hamna i kläm mellan behörighetsregler istället för att få den bästa utbildningen. Mot denna bakgrund vore det rimligt att ge fritidspedagogerna rätt till legitimation och behörighet att ansvara för och bedriva undervisningen i fritidshemmet.
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är bra att regeringen inser misstaget med den behörighetsreform som först följde av riksdagens beslut om att införa lärarlegitimation. Därför är det utmärkt att fritidspedagoger, speciallärare och specialpedagoger fortsatt får behörighet inom de verksamheter där de är ansvariga och har erforderlig utbildning. Det är miljöpartiets mening att ovanstående grupper skulle omfattas av lärarlegitimationen. Hela skolväsendet behöver kvalitetssäkras, särskilt fritidshemmen där behörigheten är väldigt låg.
Miljöpartiet saknar liknande erkännande för danslärare. Danslärare med konstnärlig högskoleexamen inom danspedagogik, fram till 2003 den enda utbildning som finns i Sverige till danslärare och som syftar till undervisning i gymnasieskolan, står utanför legitimationsreformen och behörighetsförordningen vilket är ett stort misstag och en felaktig retroaktiv nedvärdering av den kompetens och den utbildning som dessa lärare har.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-15. Dnr 12-042/8364.
Kommunfullmäktige beslutade 2009-05-11 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att inrätta ett för stadens nämnder och bolag gemensamt e-arkiv för långtidslagring av information samt att identifiera och ta fram gemensamma informationsstandarder, begreppsmodeller, riktlinjer och metadatakataloger. Arbetet genomfördes i Projekt Navet, som innebär utarbetande av strategier för och införande av e-förvaltning i Stockholms stad.
Som ett delprojekt i projekt Navet, där utbildningsförvaltningen deltog som en pilotförvaltning, genomfördes en fördjupad förstudie avseende stadens ärende- och dokumenthanteringssystem inklusive remiss-, nämnd- och styrelsehantering. I förstudien görs bedömningen att investeringen av ett nytt system är inhämtad på 2 - 3 år. Slutsatsen blev att staden bör införa standardiserade arbetssätt med tekniskt systemstöd för ärende- och dokumenthantering. De förväntade effekterna av standardiserade arbetsprocesser är exempelvis:
· Väl underbyggda beslut grundade på tillförlitliga handlingar
· Lägre kostnader för ärendehantering
· Effektivare handläggning
· Ökad säkerhet för att rätt information och handlingar kommer till rätt personer i rätt tid
Ärendet har beretts inom personalavdelningen i samarbete med tillhandahållaravdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till lärotider och lovdagar för läsåren 2014/2015, 2015/2016 och 2016/2017.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-08. Dnr 12-401/9142.
Utbildningsnämnden fattade den 19 augusti 2010 beslut om gemensamma lärotider och lovdagar för stadens grundskolor och grundsärskolor fram till vårterminen 2014. Ett förslag för de tre efterföljande läsåren framgår av bilaga 1 i tjänsteutlåtandet.
För gymnasie- och gymnasiesärskolan finns som tidigare behov av att fastställa ett första och ett sista datum för läsårets start i augusti respektive avslut i juni. Gemensamma lovdagar med grundskolan föreslås. Detta redovisas i bilaga 2 i tjänsteutlåtandet.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen och gymnasieavdelningen.
Lotta Edholm m fl (FP), Markus Nordström m fl (M), Helen Törnqvist (C) och Ella Bohlin (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Förskolan har idag ett viktigt pedagogiskt uppdrag. Självklart ska dokumentation och kunskap om barnens utveckling föras över till skolan vid överlämningen till förskoleklass. En vecka innan skolstarten flyttas ansvaret för barnen över från förskolan till förskoleklass och fritids. Under denna vecka är det viktigt att fritids och skola ser till att alla nyblivna elever får en så bra start som möjligt. En start som är välplanerad utifrån att de nya eleverna ska få lära känna sina nya pedagoger och kamrater, men också sin nya skola, dess rutiner och normer, samt närmiljön.
1. Organisationen för Stockholms stads grupper med särskilda inriktningar, enligt bilaga, godkänns och att organisationen träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Utbildningsnämnden kompletterar delegationsordningen med att grundskoledirektören beslutar om förändringar av stadens grupper med särskilda inriktningar.
3. Utbildningsdirektören får i uppdrag att fatta nödvändiga detaljbeslut.
4. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma till utbildningsnämnden med förslag till förändringar i den interna resursfördelningen.
5. Skrivelsen från Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) från 2012-09-27 anses vara besvaras i och med detta tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-29. Dnr 12-413/9285.
Utbildningsnämnden beslutade i maj 2012 om en ny inriktning för S:t Örjans skolor. Beslutet innebär att varje särskild undervisningsgrupp inom tidigare S:t Örjans skolor från och med den 1 augusti 2012 har organiserats inom en närliggande grundskola.
Av nämndbeslutet framgick att förvaltningen skulle fortsätta ett utrednings- och utvecklingsarbete av grupperna och elever i behov av särskilt stöd. Under hösten har ett sådant arbete bedrivits, som har lett fram till den nu föreslagna organisationen, enligt bilaga. Förvaltningens förslag innebär en samordnande organisation för Stockholms stads grupper med särskilda inriktningar och att ett centralt mobilt team inrättas i syfte att kvalitetssäkra placeringen och ha den samlade kompetensen om stadens grupper med särskilda inriktningar. Det mobila teamet har också ett konsultativt uppdrag och arbetar med att handleda och kompetensutveckla lärare, arbetslag och skolledningar på plats i skolan. När det gäller före detta S:t Örjans centralt placerade elevhälsa föreslår förvaltningen att medarbetarna, med några undantag, knyts till den grupp där de i huvudsak tjänstgör och att de anställs på den grundskola som gruppen tillhör. Genom nätverk kan elevhälsopersonalen utbyta erfarenheter, information och delta i gemensam kompetensutveckling.
Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning har berett ärendet.
Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Redovisningen av planeringen av en ny inriktning för S:t Örjans skolor visar att förvaltningen arbetat fram en plan som nu är genomtänkt, vilket alla som är berörda av förändringen förtjänar. Det är bra att det till arbetet också har knutits en facklig referensgrupp.
Det är också mycket glädjande att det kommer att finnas en samordnande organisation som ska se till att de elever som behöver särskilt stöd får sina behov tillgodosedda. Det konsultativa uppdraget för att handleda och kompetensutveckla lärare, arbetslag och skolledningar på plats uppskattar vi. Det kan också spilla över på hela verksamheten. En skola som är bra för elever med behov av särskilt stöd är bra för alla elever. Det är viktigt att elever med behov av särskilt stöd får både den trygghet och den stimulans de behöver för att de ska kunna utvecklas. Det är också viktigt att det hela tiden är elevernas, och inte organisationens behov och intressen som sätts in centrum.
I ärendet konstaterar förvaltningen att det ibland tar ”lång tid och många misslyckanden innan en elev får plats i en grupp”. Vi anser att det är mycket viktigt att en elev som får svårigheter snabbt får stöd samt att vårdnadshavare och undervisande lärare, som slår larm, blir lyssnade på. Det är därför bra att ett mobilt team finns till hands, förutsatt att detta team får tillräckligt med resurser att snabbt hjälpa till med stödåtgärder på plats och att stödåtgärderna följs upp. Det är också bra att det är elevernas behov och inte diagnoser, som utgör grund för gruppindelningen.
Vi är övertygade om att en satsning på dessa elever kommer att löna sig i längden, både för de enskilda individerna som får möjligheter att hantera sina svårigheter och utveckla sina starka sidor - och för samhället. Det är därför viktigt att den samordnande organisationen och elevhälsan får tillräckligt mycket resurser för att kunna räcka till för alla behov. För elever som närmar sig gymnasiet är det angeläget att de får kvalificerad studie- och yrkesvägledning, tillsammans med sina vårdnadshavare. Det är svårt för elever med särskilda begåvningar och svårigheter, och deras vårdnadshavare, att hitta rätt i den djungel av utbildningsutbud som Stockholms stad erbjuder. Där behöver de hjälp av professionella som hittar de rätta vägarna.
Vi saknar en dialog med eleverna och deras vårdnadshavare i ett tidigare skede om hur de ser på förändringarna, som kan vara svåra för elever med behov av särskilt stöd att hantera. Vi efterlyser också en utvärdering, efter förslagsvis ett år, av hur förändringarna påverkat elevernas skolgång.
Vi ser fortfarande att det finns en risk att elever med vissa funktionshinder, av organisatoriska eller besparingsskäl, placeras i miljöer som kan bli alltför påfrestande, ibland rent plågsamma för eleverna. Idealet är naturligtvis att skolmiljöerna alltid är så utformade att alla elever trivs, mår bra och utvecklas. Vi är övertygade om att sådana miljöer kan skapas i en framtid, med en kombination av tillräcklig politisk vilja och kunskap.
1. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att besluta förfrågningsunderlag samt anta och teckna ramavtal med leverantörer enligt redovisning i förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Omedelbar justering
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-20. Dnr 12-013/9830.
Utbildningsförvaltningen genomför upphandling av ramavtal för material till skolornas no-undervisning både inom grund- och gymnasieskola. Ramavtalen kommer medföra att skolornas administration av inköp kommer att förenklas väsentligt. Ramavtalen planeras att börja gälla från och med ht 2013.
Ärendet har i beretts av förvaltningens upphandlingssamordnare. En referensgrupp bestående av no-lärare från skolor har diskuterat och lämnat synpunkter på innehållet i upphandlingen.
Förvaltningen förslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
1. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att besluta förfrågningsunderlag samt anta och teckna ramavtal med leverantörer enligt redovisning i detta utlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-19. Dnr 12-013/9829.
Utbildningsförvaltningen genomför tillsammans med kulturförvaltningen upphandling av ramavtal för musikinstrument. Samtliga grund- och gymnasieskolor kommer genom dessa ramavtal att kunna tillgodose sina behov av musikinstrument för sin verksamhet. Ramavtalen kommer också att medföra att skolornas administration av inköp kommer att förenklas väsentligt. Ramavtalen planeras att träda i kraft från och med ht 2013.
Ärendet har beretts av förvaltningens upphandlingssamordnare. En referensgrupp bestående av musiklärare från skolor har diskuterat och lämnat synpunkter på innehållet i upphandlingen.
1. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att besluta förfrågningsunderlag samt anta och teckna ramavtal med leverantör enligt redovisning i detta utlåtande.
2. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-21. Dnr 12-013/9831.
Utbildningsförvaltningen genomför en upphandling av ramavtal för brandskyddstjänster och brandskyddsmaterial. Samtliga enheter inom utbildningsförvaltningen kommer genom dessa ramavtal att kunna tillgodose sina behov av dessa tjänster och material för sin verksamhet. Ramavtalen kommer också att medföra att skolornas administration av inköp kommer att förenklas väsentligt. Avtal planeras att träda i kraft från och med ht 2013.
Ärendet har beretts av förvaltningens upphandlingssamordnare i samverkan med förvaltningens säkerhetsfunktion. Ett antal ansvariga för dessa frågor inom grund- och gymnasieskola samt central förvaltning har intervjuats och lämnat synpunkter på innehållet i upphandlingen.
1. Utbildningsnämnden utser 5 ledamöter och 5 ersättare till antagningsdelegerade till och med utgången av år 2013.
Ledamöter:
Frida Johansson Metso (FP), ordförande
Emma Lindqvist (S), vice ordförande
Helen Törnqvist, (C)
Markus Nordström (M)
Maja Ahlstedt (MP)
Ersättare:
Mikael Valdorson (M)
Tomas Tetzell (M)
Ella Bohlin (KD)
Eva Köhler (S)
Edith Ringmar (V)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-05. Dnr 12-011/9772.
Antagningsdelegerade är ett beredande och beslutande organ till utbildningsnämnden. Delegerade ska besluta om bl a tidplan för antagning till gymnasieskolan, preliminär och slutlig antagning till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och övriga allmänna antagningsfrågor som inte är av principiell betydelse.
Kommunfullmäktige väljer varje år ledamöter till stadens nämnder, varför nämnderna i sin tur årligen måste utse ledamöter till sina utskott och delegationer.
Antagningsdelegerade består av 5 ledamöter och 5 ersättare som utses av nämnden för den tid som nämnden bestämmer, dock längst till utgången av 2013. Nämnden utser ordförande och vice ordförande bland ledamöterna.
Ärenden får avgöras endast om minst tre av ledamöterna är närvarande och ense om beslutet.
Ordföranden föreslog 5 ledamöter och 5 ersättare till antagningsdelegerade och förklarade sig finna att nämnden beslutat utse dessa.
1. Nämnden överlämnar och åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande med det av juridiska avdelningen upprättat yttrande som sitt yttrande till förvaltningsrätten i mål 22541-12.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-28. Dnr 12-022/8092.
Magelungen Utveckling AB har överklagat utbildningsnämnden i Stockholms beslut 2012-10-04 angående förändrat verksamhetsstöd, dnr. 12-452/7720.
Förvaltningsrätten har förelagt Stockholms kommun, Utbildningsnämnden, att yttra sig över överklagandet angående laglighetsprövning enligt kommunallagen.
I förvaltningens tjänsteutlåtande med yttrande framhålls att överklagandet i första hand bör avvisas och i andra hand lämnas utan bifall.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med juridiska avdelningen.
Per Olsson (MP) överlämnade en skrivelse till nämnden om uppföljning av gymnasieskolornas ekonomi.
Skrivelser överlämnas till förvaltningen för beredning.