Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2013-05-24
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske, med hänsyn till mellankommande helg, senast den 10 juni 2013.
Anmälan av protokollet från utbildningsnämndens sammanträde den 18 april 2013, som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 16 april 2013, 23 april 2013 och den 14 maj 2013, som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan läggs till handlingarna.
Förvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 30 april 2013.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2013-03-27 – 2013-04-30 inom följande avdelningar:
Ledningsstaben
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa
Beslut av utbildningsnämndens ordförande den 24 april 2013.
Anmäldes protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor från 7 maj 2013.
Anmäldes protokoll från utbildningsnämndens antagningsdelegerade från den 18 april 2013.
Anmälan lades till handlingarna.
1. Utbildningsnämnden godkänner riktlinjer för rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att successivt uppdatera riktlinjerna på grund av förändringar i lag, författningar och statliga eller kommunala bestämmelser.
Ärendet
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 mars 2013, dnr 13-453/1793.
Ärendet bordlades vid utbildningsnämndens sammanträde den 18 april 2013.
Den 1 juli 2011 började en ny skollag tillämpas. Nämnden beslutade därför den 16 juni 2011 om riktlinjer för fristående förskola, fristående friliggande fritidshem och enskild pedagogisk omsorg som var anpassade till den nya skollagen. Den 4 september 2012 fastställde Skolverket allmänna råd för pedagogisk omsorg. Förvaltningen har därför anpassat nämndens riktlinjer till dessa allmänna råd.
Förvaltningen förelår samtidigt att nämnden godkänner vissa modifieringar som gjorts i riktlinjerna. I riktlinjerna har vad som gäller för barngruppernas lämpliga sammansättning och storlek förtydligats. Förvaltningen föreslår vidare att antalet barn i det som benämns övrig pedagogisk omsorg begränsas.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom förvaltningens tillhandahållaravdelning.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarande sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Svar på skrivelse från Jan Valeskog (S).
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 mars 2013, dnr 12-422/2206.
Jan Valeskog (S) har i en skrivelse begärt en redovisning av konsekvenserna av nämndens beslut om nytt förhållningssätt om ansökningar om inackorderingstillägg för elever vid olika typer av gymnasiala idrottsutbildningar. Beslutet gäller från och med höstterminen 2011, och nämnden önskar en specifik jämförelse av antal ansökningar om inackorderingstillägg som beviljades respektive avslogs höstterminen 2010 och höstterminen 2011.
Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden att besluta följande:
Särskilt uttalande
Per Olsson m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är viktigt att följa upp de faktiska konsekvenserna av de beslut vi tar i utbildningsnämnden. Nämnden tog 2011-06-16 beslut om nya regler kring inackorderingstillägg för gymnasieelever och underströk då vikten av att de nya reglerna skulle komma elever, föräldrar och idrottsföreningar tillkänna. Enligt redovisad statistik framgår att fler elever fått avslag på sina ansökningar om inackorderingstillägg än tidigare år på grund av de nya reglerna. Även om det bara är ett års statistik så kan vi anta att det är bra att information om att hemkommun inte har någon skyldighet att lämna inackorderingstillägg till elev som är mottagen i andra hand kommer till elevens vetskap i god tid.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av vidtagna och tänkbara åtgärder för att minska lärares administrativa arbetsuppgifter.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 16 maj 2013, dnr 13-401/2803.
I enlighet med verksamhetsplanen för 2013 genomför förvaltningen ett arbete för att se över lärares arbetsmängd, med särskilt fokus på de administrativa arbetsuppgifterna.
I tjänsteutlåtandet redovisar förvaltningen vilka insatser som förvaltningen har genomfört hittills samt tänkbara åtgärder för att minska och förenkla lärares administrativa arbetsuppgifter. Förvaltningen redovisar också pågående arbete bland annat med anledning av det föreläggande om arbetsmiljöåtgärder enligt 6 kap. 6a§ arbetsmiljölagen från Arbetsmiljöverket som Stockholms stads har fått.
En viktig del i det pågående arbetet är att skapa samsyn mellan olika parter om hur skolan kan utvecklas på bästa sätt. Arbetet med insatser och åtgärder för att minska och förenkla lärares administrativa arbete sker i samverkan och dialog med bland annat de fackliga företrädarna.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskole-, gymnasie- och personalavdelningar.
Förvaltningens redovisning av vidtagna och tänkbara åtgärder för att minska lärares administrativa arbetsuppgifter godkänns.
Lotta Edholm m.fl. (FP), Markus Nordström m.fl. (M) och Ella Bohlin (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Skickliga lärare är skolans viktigaste resurs och en faktor för om eleverna lyckas i skolan eller inte. Lärarna måste ges både möjligheten och tiden att kunna fokusera på sin viktigaste uppgift - att undervisa. De senaste årens skolreformer har lagt grunden för en kunskapsskola där alla elever kan lyckas. Med tidigare betyg, bättre kunskapsuppföljningar och genomgående kunskapsfokus sätts elevens rätt till kunskap i första rummet. Reformerna har dock fört med sig att fler administrativa uppgifter tillkommit utan att andra lyfts bort i motsvarande mån. Nu måste vi se över hur lärarnas administrativa arbete kan minskas och förenklas, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och behov av stöd säkerställs.
Det ärende som nu föreläggs nämnden ska ses som ett första steg i ett arbete som fortsätter under våren och sommaren. I detta tjänsteutlåtande redovisar förvaltningen vilka insatser som förvaltningen har genomfört hittills samt tänkbara åtgärder för att minska lärares arbetsuppgifter och förenkla de administrativa uppgifterna. Områden som nu ses över inbegriper bland annat ansvarsfördelningen mellan grundskolor och förvaltning, skolledarnas roll som pedagogiska ledare, vilka arbetsuppgifter som kan tas bort eller förenklas och vilket stöd den centrala förvaltningen kan ge till skolor och lärare.
Arbetet fortsätter nu med hög intensitet, i samverkan och dialog med bland annat de fackliga företrädarna. Från nämndens sida följer vi arbetet mycket nära.
Jan Valeskog m.fl. (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Socialdemokraterna genomförde nyligen en enkätundersökning bland de av Stockholm Stad anställda lärare. Det kanske tydligaste resultatet av underökningen är att en överväldigande majoritet anser att den administrativa belastningen ökat under de senaste åren. Samtidigt menar lärarna att attraktiviteten i yrket har sjunkit. Situationen har blivit så svår att staden till och med fått ett förläggande från Arbetsmiljöverket.
Vi anser att lärare ska få vara lärare och har därför en rad förslag på både nationell och lokal nivå för att komma tillrätta med problemet. Förvaltningen lyfter fram en rad förslag för att minska den administrativa bördan i skolorna men vi tror att det också krävs resurser för att skapa en verklig förändring. Lärare ska vara lärare – med kvalitet.
Våra nationella förslag nedbrutna på Stockholm ser ut som följer:
· Avskaffa de betygsliknande omdömena
· Mindre klasser i lågstadiet ger mer tid till varje elev – 200 miljoner
· Stärkt pedagogiskt ledarskap ger bättre stöttning från rektorer – 5 miljoner
· Stötta skolor med tuffa förutsättningar frigör mer tid för lärare att vara lärare än socialarbetare – 10 miljoner
· Bättre karriärvägar för lärare – 5 miljoner
· Sommarskola innebär att fler lär sig mer – 13 miljoner
· Läxhjälp till alla elever gör att eleverna hänger med bättre och ökar kvaliteten – 11 miljoner
· Kompetensutveckling ger skickligare lärare – 45 miljoner
· Forskningsinstitut för lärande - 25 miljoner kostar detta totalt (nationellt institut vars resultat självklart kommer Stockholm till del)
Cirka 300 miljoner i vår nationella budget kommer Stockholm till del på området.
· Lärare ska vara lärare/pedagogiskt ledarskap – 40 miljoner
· Lön under utbildning – 20 miljoner
· Inventering - utbildningsförvaltningen i nära samråd med lärare och rektorer gör en inventering av vilka personalförstärkningar som skulle behövas. En större del av Stockholms lärares arbetstid ska ägnas till undervisning, planering av undervisning och egen ämnesfördjupning.
· Extra undervisning/sommarskola/läxläsning för att nå målen - 50 miljoner kronor
· Mindre klasser i de tidigare årskurserna - 60 miljoner
· 155 personer i Jobb istället för bidrag, anställningskostnader – 35 miljoner
o Dessa kan göra administrativa sysslor som lagts på lärare
Cirka 200 miljoner i vår kommunala budget läggs på att låta lärare vara lärare.
Totalt blir det en investering att lärare ska får vara lärare med kvalitet på ca 500 miljoner kronor i Stockholm.
Vi vill därutöver hänvisa till vad vi skriver om skolan i vår budget Jobb- och utbildning istället för bidrag – alla behövs.
Utbildningsförvaltningens förslag till åtgärder för att minska lärarnas administrativa arbetsuppgifter ligger väl i linje med Miljöpartiets motion till kommunfullmäktige, som behandlats i utbildningsnämnden men ännu inte i kommunfullmäktige. Vi ser med tillfredsställelse på att man nu även från regeringens sida äntligen reagerat. Utgångspunkten måste vara att det arbete med dokumentation som lärarna gör ska vara ett stöd för lärare och elever, inte en belastning.
Att arbetet med att minska lärarnas arbetsbörda, prioritera och renodla lärarnas pedagogiska uppgifter sker i samarbete med facken är bra. Vi frågar oss bara varför man låtit det gå så långt att Arbetsmiljöverket sett sig tvungna att reagera så kraftigt - och inte tidigare lyssnat på de fackliga ombuden när de signalerat att lärarnas arbetsbörda blivit orimlig.
Det är glädjande att vi redan fått signaler från lärare att de upplever att en förändring håller på att ske. Det är viktigt att deras arbetssituation även blir långsiktigt hållbar. Vi har tidigare påpekat vikten av att arbetet med att minska lärarnas arbetsbörda följs upp regelbundet och redovisas inför kommunfullmäktige. Hur lärarna har det är en viktig angelägenhet för hela Stockholms stad, eftersom de har så stor betydelse för våra barn och ungdomar.
Ett viktigt inslag i skolornas verksamhet är datoranvändningen. Avtalet med Volvo IT har inte bara varit orimligt dyrt utan har också ställt till stora bekymmer för både lärare och elever med bland annat långa inloggningstider och en ofrihet för lärarna att använda de program lärarna tycker att de behöver. Det är en viktig arbetsmiljöfråga. När nu avtalsperioden närmar sig sitt slut räknar vi med att utbildningsnämnden får redovisat hur man planerar att se till att det blir tydliga förbättringar på det området.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende om- och tillbyggnadsåtgärder vid bygganden Fridhemsskolan inom skolenheten Kungsholmens grundskola samt uppdrar åt förvaltningen att beställa åtgärderna om kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner investeringen.
2. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om godkännande av att om- och tillbyggnadsåtgärder vidtas vid byggnaden Fridhemsskolan inom skolenheten Kungsholmens grundskola till en hyreshöjande kostnad om 282,0 mnkr och med ett hyrestillägg om 23,5 mnkr första året efter ombyggnaden.
3. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 april 2013, dnr 12-324/324.
Elevantalet på Kungsholmen är i starkt ökande och en utbyggnad av grundskolan erfordras. Förvaltningen föreslår därför en om- och tillbyggnad av byggnaden Fridhemsskolan inom skolenheten Kungsholmens grundskola som ökar grundkapaciteten med
375 elever och med möjlighet till 465 elever under en kulminationsperiod. Förslaget innebär att en ny byggnad uppförs och att den gamla skolan rustas upp. Den hyreshöjande kostnaden för detta blir 282,0 miljoner kr och tillkommande hyra första året efter färdigställande 23,5 miljoner kr. Skolans totala årshyra blir då 30,2 miljoner kr. Den totala projektkostnaden är 313,9 miljoner kr, vilket inkluderar SISAB:s underhållskostnader.
Om- och tillbyggnaden planeras att ske från och med vårterminen 2014 till och med vårterminen 2016. Under denna period kommer eleverna att evakueras, merparten till Konradsberg.
Ombyggnadsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för skolenheten Kungsholmens grundskola, centrala förvaltningen i form av administrativa- respektive grundskoleavdelningen och SISAB. Samordnande huvudskyddsombud har på sedvanligt sätt ingått i projektets styrgrupp.
Överläggning med SISAB avseende offerten har genomförts. Vidare har samråd med stadsledningskontoret genomförts.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
2. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om godkännande av att om- och tillbyggnadsåtgärder vidtas vid byggnaden Fridhemsskolan inom skolenheten Kungsholmens grundskola till en hyreshöjande kostnad om 282,0 miljoner kr och med ett hyrestillägg om 23,5 miljoner kr första året efter ombyggnaden.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Per Olsson m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande, till vilket Jan Valeskog m.fl. (S) anslöt sig, enligt nedan:
En redan stor grundskola blir nu ännu större. När upp mot 1155 elever ska dela skolgård, matsal och skollokaler ställer det självklart höga krav på hur verksamheten organiseras. Som F-6 skola blir detta nu Sveriges största, enligt Skolverkets statistik. Den här typen av förändringar måste självklart följas upp, bland annat gällande den psykosociala arbetsmiljön för både lärare och elever.
Det är också oroväckande med de risker som föreligger kring ett eventuellt avslag i stadsbyggnadsnämnden för förslaget. Stadens olika delar måste kunna ta ett gemensamt tag kring de utmaningar som ligger för skollokalsplaneringen. En ordning där fler bostäder planeras och byggs utan att det planeras in tillräckliga pedagogiska lokaler är inte hållbart. Då tvingas utbildningsnämnden att tänja på gränserna för vad som är en rimligt stor skola och hur många elever som kan dela på ett klassrum eller en skollokal. Skulle den planen sedan fällas i samma stadsbyggnadsnämnd blir det väldigt svårt att ge alla elever en trygg och bra skolmiljö och närheten till hemmet.
Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
I den beskrivning av risker som är en del av beslutsunderlaget i ärendet anges att ett överklagande inte är osannolikt. Till Vänsterpartiet liksom till övriga i utbildningsnämnden har protester lämnats in mot den om- och tillbyggnad av byggnaden Fridhemsskolan nämnden nu fattar beslut om, något som talar för att det finns fog för bedömningen.
Vänsterpartiet har förståelse för dessa protester och anser att de måste sättas in i ett större sammanhang. Stockholms stad växer. För att möta den ökande befolkningens behov av bostäder sker en förtätning av staden. Mark anvisas för nya bostäder och bostadsområden utan att mark reserveras för skolor, förskolor, fritidshem och ytor för lek och rekreation i tillräcklig omfattning.
En långsiktigt hållbar utveckling förutsätter att skolor, förskolor och fritidshem som har rimligt antal elever, ändamålsenliga skolgårdar och stöd från föräldrar i närområdet planeras och byggs parallellt med bostadsbyggande och förtätning.
Att utöka antalet barn på Fridhemsskolan är inte optimalt utan ett beslut som måste tas i brist på andra alternativ. Detta då staden och nämnden saknar markanvisningar för att bygga nya skolor på Kungsholmen. Vi anser att elever ska ha utrymme på sina skolor till både undervisning och rast då detta är elevernas arbetsmiljö som ställer krav på arbetsro och utrymme. Det är bra att förvaltningen lägger resurser på att rusta upp skolgården men problemet med brist på utrymme på gården kvarstår.
Elevantalet varierar mellan olika år vilket gör att det ibland behövs fler skolor och ibland färre. För att motverka denna typ av problem när elevantalet ökar bör staden och förvaltningen i den mån det går behålla sina lokaler även när elevantalet och lokalbehovet minskar. För att möjliggöra detta behövs en långsiktig politik som ser värdet av det kommunala ägandet framför det privata och marknadslösningar.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag om byggnadsåtgärder i Skärholmens gymnasium till en sammanlagd kostnad av 6,8 miljoner kr och uppdrar åt förvaltningen att beställa byggnadsåtgärderna.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 maj 2013, dnr 12-324/4101.
Utbildningsnämnden beslöt den 27 september 2012 att Lindeparkens gymnasiesärskola inom Enskedegårds gymnasium temporärt ska flyttas till Skärholmens gymnasium. Lokalerna där kräver anpassning för att passa Lindeparkens verksamhet.
Ombyggnaden av Skärholmens gymnasium omfattar förutom Lindeparkens temporära flytt även anpassning för RH- gymnasiet där det finns behov av vissa omflyttningar inom fastigheten för att få plats. Även viss återställning från tidigare verksamheter som bedrivits bör genomföras. Kostnaderna uppgår till 6,8 miljoner kr. Detta medför att förvaltningen redovisar ärendet som ett genomförandebeslut.
Ärendet har beretts inom förvaltningens gymnasie- och administrativa avdelningar.
Förvaltningen förslag
Vi utgår från att detta nu skall bli en fungerande lösning för berörda barn som tillfälligt nu flyttas över under renoveringen av Lindeparken. Vi beklagar dock att kommunikationen från utbildningsförvaltningens sida med många av föräldrarna i denna fråga, inte har fungerat tillfredsställande. Detta trots att vi från vår sida mycket tidigt i processen i detta ärende ställde frågor om hur detta fungerade och betydelse av en sådan kommunikation.
Vi har inga principiella invändningar emot att flytta Lindparkens gymnasiesärskola till Skärholmen. Vi kan helt enkelt inte se några andra lösningar.
Vår erfarenhet är att en nedläggning eller flytt av en skola, av förklarliga skäl, alltid engagerar de som är närmast berörda. Det är därför viktigt att nämnd och förvaltning i ett tidigt skede, redan när frågan dyker upp, och redan innan man bestämt sig för en lösning, tar ansvar för att inleda en dialog med personal, elever och föräldrar där man söker vägar att nå lösningar som fungerar. Att förvaltningen redan bestämt sig från början och inriktar sig på att kommunicera redan tagna beslut gör att de berörda känner sig överkörda och frustrerade. Det blir aldrig bra.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att teckna ett hyresavtal avseende skollokal om ca 1192 kvm i en del av fastigheten Adlern Mindre 24, Norrtullsgatan 5, Norrmalm, till en årlig hyreskostnad om ca 3, 7 miljoner kr.
2. Utbildningsnämnden begär kommunstyrelsens ekonomiutskotts medgivande att hyra in lokalen i fastigheten Adlern Mindre 24 på Norrtullsgatan 5, Norrmalm.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 14 maj 2013, dnr 13-322/2835.
Norrmalms elevantalsprognos pekar på ökat behov av elevplatser på Norrmalm och redan till hösten 2013 saknas det lokaler för 4 stycken F-klasser, totalt ca 100 elevplatser. Förvaltningen har nu hittat en lokal som kan lösa lokalbristen till hösten 2013. Lokalen är belägen på Norrtullsgatan 5 på Norrmalm.
Förvaltningens förslag är att teckna ett 5-årigt hyreskontrakt med fastighetsägaren PP Pension Försäkringsförening. F-klasserna börjar hösten 2013. Genom förslaget kommer behovet i Norrmalm att tillgodoses till läsåret 2013-14. Möjlighet finns att hyra lokalen i fem år med möjlighet till ytterligare fem års förlängning utan att detaljplanen behöver ändras. För möjlighet till längre förhyrning krävs detaljplaneändring.
Ärendet har beretts av förvaltningens administrativa avdelning i samarbete med grundskoleavdelningen.
1. Utbildningsnämnden godkänner Tertialrapport 1 2013 per den 30 april. Rapporten överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Utbildningsnämnden fastställer nya och förändrade årsmål för indikatorer.
3. Utbildningsnämnden godkänner rapporten Utvärdering av GS-IT för de pedagogiska verksamheterna, se avsnitt 2 samt bilaga 6.
4. Utbildningsnämnden godkänner omfördelningar mellan verksamhetsområden jämfört med verksamhetsplan 2013, se avsnitt 3.
5. Utbildningsnämnden föreslår att kommunstyrelsen godkänner föreslagen budgetjustering om 8,3miljoner kr som gäller ökade intäkter för maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder, se bilaga 2.
6. Utbildningsnämnden föreslår att kommunstyrelsen godkänner omslutningsförändringar om 31,6miljoner kr.
7. Utbildningsnämnden godkänner plan för intern kontroll 2013.
8. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 maj 2013, dnr 13-103/2506.
Kommunstyrelsen har i uppdrag att löpande följa utfallet av stadens verksamheter. Nämnden ska i tertialrapporterna redogöra för uppnådda resultat och analysera eventuella avvikelser för verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplanen och de förväntade resultaten. Tertialrapporten avser prognos på ekonomiskt utfall och måluppfyllelsen utifrån verksamhetsplan 2013 med mål, indikatorer och aktiviteter. Redogörelsen i tertialrapporten fokuserar på avvikelserapportering.
Ärendet har beretts inom förvaltningens ledningsstab i samarbete övriga avdelningar inom förvaltningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande
1. Tertialrapport 1 2013 per den 30 april godkänns. Rapporten överlämnas till kommunstyrelsen.
8. Omedelbar justering.
Yrkande
Ordförande yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordförande Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkanden mot varandra och förklarande sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak godkänna Tertialrapport 1 2013
att därutöver anföra följande
Vi ser med oro på ett antal uppgifter som redovisas i denna rapport.
Ekonomiskt ser vi en betydande risk för att skolorna, och framför allt för gymnasieskolorna, kommer fortsätta att ha ekonomiska problem. Bristande ersättning i den länskommunala prislistan, lokala löneförhandlingar, Volvo IT kostnader, osäkerhet om elevantal, yrkesprogrammens negativa utveckling, gör att den ekonomiska situationen på skolorna riskerar att försämras väsentlig under året. På flera av dessa områden råder dessutom en politisk passivitet hos den borgerliga majoriteten.
Fler måste genomgå gymnasieutbildning i Stockholm. Rekordmånga är inte behöriga att söka, många söker inte som är behöriga, väldigt många genomför inte utbildningen. Att då i rapporten påstå att 99 % söker vidare till gymnasiet blir då starkt missvisande som beskrivning av verkligheten.
I den gemensamma gymnasieregion som Stockholm utgör ligger länet faktiskt sämst till i landet, vad avser andel personer med genomförd gymnasieutbildning, tillsammans med två andra län i landet.
Vi noterar att även de konsulter som anlitats av utbildningsförvaltningen för att analysera GS-IT på skolorna anser att ”..GS-IT har hittills haft en övervägande negativ effekt på it användningen på skolorna”. Detta tillsammans med rapporter från skolorna, och från revisorernas granskning av den formella upphandlingen, visar tydligt på att projektet är ett stort fiasko både kostnadsmässigt och vad gäller funktion.
Vi tycker det är glädjande att en översyn nu sker, i enlighet med socialdemokraternas förslag, av ersättningsnivån till berörda skolor för att få fler barnskötare att utbilda sig till förskollärare. Fler vill och kan utbilda sig vilket staden måste underlätta ytterligare.
Många av indikatorerna är optimistiskt formulerade med ganska låga ambitioner. Vissa blir direkt missvisande då inte enskilt drivna skolor finns redovisade, trots stor andel av utbildningsutbudet. Exempelvis anges andel behöriga lärare till 84 % fast den korrekta indikatorsiffran är betydligt lägre, med enskilt drivna skolor inräknade. Som indikator blir detta därför ganska missvisande.
Det är bra att Stockholm nu kommer gå ifrån den ganska godtyckliga lönepolitik för lärarna som gällt den senaste tiden. En ökad individuell lönesättning är bra men kräver också att rektorerna får ett bättre och tydligare mandat för ett sådant arbete.
Slutligen ser vi med oro på den byråkrati och senfärdighet som skolbyggnationer, tillbyggnader och ombyggnader sker i Stockholm. Trots en ambitiös plan sker inte kapacitetsökningen på ett acceptabelt sätt. Ständiga brandkårsutryckningar, bristande dialog med brukare och föräldrar, överklaganden som inte beaktas i tid, lågt beslutstempo. Mycket tyder på ett systemfel i stadens beslutsvägar vad avser frågor om skolbyggnation för att möta den stora efterfrågan på nya utbildningsplatser.
Men den typ av resultatredovisning som Stockholm stad använder sig av är det lätt att tro att allting är som det ska i staden. Tertialrapporter och årsrapporter domineras av gröna pluppar och uppfyllda mål. Samtidigt vet vi att alltför många elever inte får det stöd de behöver, Elevgrupperna ökar på fritidshemmen, kunskapsresultaten förbättras inte som de borde, alltför många hoppar av gymnasiet i förtid och skolorna har det kämpigt med ekonomin. Men i rapporterna lyser det grönt.
Vi saknar också en redovisning av nämndens mål som möjliggör att utläsa likvärdigheten över staden. Att 87 procent av eleverna i åk 9 når målen i alla ämnen, eller att meritvärdet är 225 poäng, säger egentligen lite om stadens skolframgångar så länge skillnaderna mellan skolor och stadsdelar fortsätter vara alldeles för hög.
Tertialrapporten konstaterar vidare att GS-IT hittills har haft en övervägande negativ effekt på it-användningen i skolorna. Framförallt har det inte fungerat i undervisningen. Olika skolformers, ämnens m.m. behov har inte kunnat tillgodoses tillräckligt långt. Miljöpartiet har under en tid ifrågasatt GS-IT just av den anledningen och ser nu fram emot ett arbete i staden för att ge skolorna ett IT-system som fungerar i undervisningen och det pedagogiska arbetet.
Skolornas ekonomiska situation är oroande, både på grund och gymnasienivå. Gymnasieskolornas ökade kostnader för införandet av Gy-11 visar också på hur huvudlös regeringens ekonomiska politik för skolan varit. I tertialrapporten saknar vi en riskanalys av skolornas dåliga ekonomi. När skolor låter bli att ta in vikarier eller minskar sin lärartäthet för att kunna hålla budget innebär att eleverna får betala för otillräckliga resurser till skolan.
En av nämndens KF-aktiviteter är att sträva efter att effektivisera och förenkla godkännandeprocessen för nya fristående förskolor. En annan aktivitet är förbättrad tillsyn och kontroll av fristående verksamhet. Vi ser inte riktigt att dessa två mål går i linje med varandra. Även om det är oerhört viktigt med förbättrad tillsyn så vill vi påtala att det är minst lika viktigt med noggrannhet i godkännandeprocessen. När en förskola godkänns är det, även om det finns flertalet påtalade brister vid tillsyn, svårt att lägga ned verksamheter som inte håller en god kvalitet. Detta innebär att felaktiga bedömningar i godkännandeprocessen kan leda till att barn under en lång tid kan gå i förskolor som inte håller en god kvalitet. Med anledning av detta anser vi att en lämpligare aktivitet skulle vara förbättringar i godkännandeprocessen snarare än ett mål som snarast riskerar att stressa igenom godkännande av verksamheter.
Nämnden har som mål att elever och lärare ska ha goda arbetsmiljöer. Det finns även mål rörande antal elev per kvadratmeter i snitt. Till dagens nämndmöte fattas beslut om att bygga om och utöka Fridhemsskolan. Att hitta goda lokaler till elever i skolan är en fråga som förvaltningen konstant arbetar aktivt med, där såväl tillfälliga som långsiktiga lösningar sökes. Det är dock svårt att hitta bra lokaler till skolor och markanvisningar till nya byggnationer. Lokalerna är elevernas arbetsmiljö och under våren har problemet med överfyllda skolor varit en medial fråga. Det är mycket viktigt att lokalfrågan hanteras på ett bra och långsiktigt sätt om nämndens mål om god arbetsmiljö ska uppfyllas. Här är det även viktigt att man tar hänsyn till funktionsnedsättningsperspektiv så att skolornas lokaler är tillgängliga för alla elever.
Gällande stadens IT system är det bra att förvaltningen har genomfört en särskild utredning om GS IT utifrån nämndens ansvarsområdes perspektiv. Några aspekter som är särskilt oroande är att IT-användningen i undervisningen i vissa skolor minskar på grund av systemet samt att det tar upp onödig arbetstid från lärare. Det är viktigt att detta i den mån det går åtgärdas av förvaltningen bland annat genom att se till att systemet blir stabilare och tillgängligare samt att personal som kan avlasta lärarna så att de inte behöver hantera supportfrågor finns tillgängliga. Detta är dock bara temporära lösningar och på sikt måste frågan hanteras mer grundläggande. Vänsterpartiet anser staden borde utreda möjligheten att driva IT-verksamheten i egen regi . Detta system bör bygga både på en samlad dataavdelning för de samordningsvinster och strategiska insatser som krävs av staden, men samtidigt möjliggöra mindre centralstyrning för genuint verksamhetsspecifik utveckling som förutsätter djup verksamhetskompetens. Vi tror att detta skulle kunna lösa många av de problem som stadens skolor idag upplever med stadens upphandlade IT-system och som även redovisas i rapporten.
Vi anser att det är viktigt att Informationsteknikens utveckling ska kopplas till medborgarnytta och verksamhetsnytta och inte till partipolitiskt styrda visioner. Det är beklagligt att Alliansen har en övertro på outsourcing, konkurrensutsättning och marknadslösningar, vilket märkts mycket tydligt i frågan om hur Volvo-IT och GS-IT har fungerat.
1. Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att genomföra projekt Skolplattform Stockholm och att utbildningsnämnden får i uppdrag att genomföra projektet.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 7 maj 2013, dnr 12-007/2340.
Stockholms stad saknar idag ett modernt och sammanhållet it-stöd som stödjer de pedagogiska verksamheternas behov och organisation. De förändringar som sker inom utbildningsområdet både när det gäller den tekniska utvecklingen och förändringar av läroplaner, kursplaner och andra regelverk ställer stora krav på enkelhet, flexibilitet och en snabb utbyggnad av funktionalitet. Nya verktyg och funktioner på Internet och i olika mobila lösningar påverkar också skolans arbete, det personliga it-användandet blir ett allt viktigare inslag både för elever och för personal.
Under år 2013 upphör stadens avtal gällande barn- och elevregistreringssystemet BoSko samt skolplattformen Fronter. Avtalet för Stockholms Skolwebb upphör under 2014.
Förvaltningen planerar därför att, tillsammans med samtliga stadsdelsförvaltningar och arbetsmarknadsförvaltningen, genomföra en gemensam upphandling av gemensamt it-stöd för skolformerna grundskola inklusive förskola och grundsärskola, gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola, vuxenutbildning inklusive särskild utbildning för vuxna och yrkeshögskola och svenska för invandrare.
Upphandlingen planeras påbörja i under 2013 och beräknas vara avslutad under första kvartalet 2014. Därefter sker avtalstecknande samt etablering och tekniskt införande. De nya gemensamma it-stödet bedöms i dagsläget vara i drift 2017. Kostnaderna för varor och tjänster fram till dess har uppskattats till 340 +/- 60 miljoner kr.
Ärendet har beretts inom förvaltningens tillhandahållaravdelning och i samverkan med stadsledningskontoret.
2. Omedelbar justering.
Vänsterpartiet konstaterar att projektet Skolplattform Stockholm presenteras med ett fokus som helt inriktar sig på tekniska frågor. Vi saknar ett vidare perspektiv som belyser det faktum att ”ett modernt och sammanhållet IT-stöd” inte kan vara lösningen på alla utmaningar skolan står inför och de samhällsuppdrag skolan har.
Sverige är ett av världens mest mångkulturella länder, något som i hög grad präglar Stockholm som stad. Av det följer att kontakten mellan skolan, hemmen och eleverna måste ske på ett sätt som säkerställer att informationen når fram och förstås i vitt skilda och skiftande språkliga, sociala och kulturella miljöer. I många fall förutsätter det att informationen är muntlig och förmedlas i personliga kontakter; ett faktum som måste beaktas vid en bedömning av projektets effekter.
En viktig förutsättning för att en elev ska kunna nå utbildningsmålen är att det finns öppna och fungerande kontakter mellan skolan och en elevs vårdnadshavare. Också detta förhållande talar för att det måste finnas alternativa informationskanaler. Elevens rätt till utbildning och en vårdnadshavares kontakt med skolan kan inte villkoras med en skyldighet att kunna ta emot it-buren information.
Vänsterpartiets uppfattning är att det är en allvarlig brist att beslutsunderlaget också i avsnittet ”Bedömning av risker och osäkerhetsfaktorer” begränsar bedömningarna till tekniska frågor.
Yttrande över revisionsrapport nr 2/2013.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till stadsrevisionen som yttrande över revisionsrapport nr 2/2013.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 23 april 2013, dnr 13-124/486.
Revisionskontoret har genomfört en granskning av samverkan mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting avseende barn och unga med psykisk ohälsa. De kommunala verksamheter som ingår är socialtjänst och elevhälsa.
Stadsrevisionen konstaterar i sin sammanfattning att det finns brister i samverkan som kan påverka effektiviteten i samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Det mest framträdande är att det finns ett behov av förbättrad samverkan när det gäller accepterade och fungerande riktlinjer och rutiner.
Förvaltningen instämmer i rapportens bedömning att de förhållanden som präglar samverkan kring psykisk ohälsa bland unga visar att det finns ett tydligt behov av att tydliggöra roller och ansvar samt att implementera samverkansformer på lokal nivå.
Förvaltningen lyfter fram ett antal uppgifter i rapporten som förvaltningen bedömer behöver förtydligas, förklaras eller förändras.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning i samråd med gymnasieavdelningen och ledningsstaben.
Förvaltningens tjänsteutlåtande godkänns och överlämnas till stadsrevisionen som yttrande över revisionsrapport nr 2/2013.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkanden mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Per Olsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att godkänna förvaltningens förslag till beslut.
att därutöver anföra.
En av de viktigaste slutsatserna i revisionsrapporten är att barn och ungdomar som lider av lättare psykiska problem riskerar att falla emellan stolarna idag och stå utan hjälp. BUP riktar sig inte till dessa personer eftersom de inte är tillräckligt sjuka, primärvården såsom husläkarmottagningar har sällan barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens och skollagen säger att elevhälsan i första hand skall vara förebyggande. Det är en allvarlig brist som revisionsrapporten visar på.
Revisionsrapporten konstaterar att det ”på en organisatorisk nivå är det alldeles uppenbart att det råder oklarhet kring vilken icke-specialiserad vård (första linjen) som kan ges till barn och unga med psykisk ohälsa.” Då samverkansprocesser fungerar är det inte tack vare att roller och ansvar är tydliga, utan har mer att göra men enskilda tjänstemän som tar ansvar och löser problem, enligt rapporten. Det är problematiskt av flera anledningar, men framför allt betyder det att den enskilda eleven behöver ha ”tur” med vem det träffar för att få hjälp.
Förvaltningen skriver i sitt tjänsteutlåtande att ”skolans elevhälsa främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande och alltså inte bedriva vård” vilket inte är en korrekt slutledning. Att elevhälsan främst ska arbeta förebyggande får inte innebära att elever i behov av vård inte kan söka sig till sin elevhälsa. Elevhälsan måste öka sin tillgänglighet.
Att hjälpa barn och unga som lider av lättare psykisk ohälsa borde ligga på stadens ansvar men även i stadens intresse. Idag ökar den psykiska ohälsan även i vuxen ålder (särskilt hos kvinnor) och här har skolan ett förebyggande ansvar just i att möta de barn och unga med lättare psykisk ohälsa. Att inte ge adekvat hjälp till unga med lindrig psykisk ohälsa i tid kostar i framtiden. Det finns ett stort behov av satsningar på en god och jämlik hälsa i staden.
Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) anmälde ett särskilt uttalande, till vilket Jan Valeskog m.fl. (S) anslöt sig till, enligt nedan:
Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter artikel 24 har varje barn rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.
Mot bakgrund av detta är det bra men inte tillräckligt att förvaltningen lyfter fram ett antal uppgifter i rapporten som förvaltningen bedömer behöver förtydligas, förklaras eller förändras. Det är vidare bra men inte tillräckligt att förvaltningen instämmer i rapportens bedömning att de förhållanden som präglar samverkan kring psykisk ohälsa bland unga visar att det finns ett tydligt behov att tydliggöra roller och ansvar samt att implementera samverkansformer på lokal nivå.
Att det inte fungerar i samarbetet är inte en ny och okänd fråga och det räcker inte med att göra konstateranden kring detta . Det som behövs är att inblandade parter snabbt utformar arbetssätt för att barn med psykisk ohälsa inte ska riskera att ”falla mellan stolarna”. Om elevhälsans främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande måste det vara lika klart vilka som arbetar med olika stödjande eller behandlande insatser. Ur ett barn-/elevperspektiv måste en första linjens vård vara en lättillgänglig och nära plats dit barnet/eleven själv kan gå – och den platsen måste finnas.
Det finns samband mellan psykisk ohälsa och frånvaro i skolan precis som det också finns ett samband mellan mobbning och frånvaro i skolan. Om inte skolan tar dessa samband på allvar blir det en av riskfaktorerna för att eleven inte ska nå kunskapsmålen i grundskolan och skaffa sig behörighet för gymnasiet. Den lösning man väljer på samarbetet mellan förvaltningen och Stockholms läns landsting måste beakta dessa samband.
I uppgiften att arbeta hälsofrämjande ligger rimligen att säkerställa att eleven får det stöd eller den vård hon eller han behöver.
Yttrande över rapport från Stadsrevisionen, revisionsrapport nr 3/2013.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsrevisionen som yttrande över rapporten.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 23 maj 2013, dnr 13-124/487.
Stadsrevisionen har granskat skolornas arbete med elever som inte riskerar att nå kunskapsmålen. Granskningen har avgränsats till fyra kommunala grundskolor.
Granskningen visar att skollagens bestämmelser för särskilt stöd inte följs i alla delar. Revisionen föreslår att förvaltningen särredovisar nyanlända elevers resultat beroende på hur länge eleven gått i svensk grundskola.
Utbildningsnämnden har bland annat utfärdat mallar till stöd för skolan i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Ett arbete med uppdatering av dessa utifrån Skolverkets allmänna råd, som utgavs i april 2013, planeras.
Förvaltningen tog våren 2012 fram redovisning över skolornas resultat, där nyanlända elevers resultat exkluderades. Förvaltningen avser att fortsätta ta fram denna redovisning varje år, för att därigenom se hur och i vilken utsträckning skolorna lyckats med de elever som kommit sent till svensk grundskola.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning.
Vice ordförande Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag, till vilket ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) anslöt sig, och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Jan Valeskog m.fl. (S) och Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande
att förvaltningen återkommer med en rapport om förändringsarbetet med elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen
Allt fler elever går ut Stockholms grundskolor utan gymnasiebehörighet. Det är en oroväckande utveckling som måste mötas med investeringar i kunskap. För de elever som har särskilt behov av stöd så finns det lagstiftning som ska garantera detta. Stadsrevisionens granskning visar dock att skollagens bestämmelser om särskilt stöd inte följs i alla delar i de skolor som har granskats. Det är självklart allvarligt att elever riskerar att inte få sina individuella behov tillgodosedda. Förvaltningen har i sitt svar pekat på en rad åtgärder som har vidtagits för att komma tillrätta med problemet. Vi ser fram mot en utvärdering senare för alla lever för att se vilka konkreta resultat som arbetet medfört.
Det är bra att Stadsrevisionen granskar hur elevernas behov tillgodoses på några enskilda skolor. Att elever som har behov av särskilt stöd får det så fort det visar sig att de löper risk att inte kunna nå målen är en för oss mycket prioriterad fråga. Skolans ekonomi får aldrig vara avgörande för en elevs framtidsutsikter. Det handlar också om skolans ledning och organisation och där tror vi att utbildningsförvaltningen är på rätt väg med det stöd som ges till skolorna och de resultatdialoger som grundskolechefen gör med skolornas ledningar.
Vi vill särskilt lyfta lärarnas viktiga roll i den process som leder till att en elev får eller inte får särskilt stöd. Det är visserligen rektor som det yttersta ansvaret för att besluta om särskilt stöd och att åtgärdsprogram upprättas men lärarnas bedömningar bör vara vägledande. De är de som möter eleverna i vardagen. Det är de som vet, eller ska veta, hur det går för eleverna. Viktigt är också dialogen med anhöriga så att de känner sig lyssnade på och inkluderas i arbetet med att stödja sina barns utveckling.
Vi vill också lyfta specialpedagogernas roll i arbetet på skolorna, där de både kan arbeta med enskilda elever, i eller utanför den klass som eleven tillhör och i samverkan med övriga lärare och ingå i planeringen av arbetet med elevernas utveckling så att fler kan klara studierna inom klassens ram.
När det gäller nytillkomna elever är det viktigt att de involveras i planeringar som sträcker sig över en längre tid. Man kan inte begära att en elev som kommer till en svensk skola från ett annat land bara på något år ska kunna hinna ikapp sina kamrater. Hur det går beror naturligtvis också på elevens tidigare skolbakgrund. Vad händer när eleven ska gå vidare från grundskola till gymnasium?
Elever som har behov av särskilt stöd ska ha allt stöd de behöver, så snart de behöver det. Samtidigt måste man fråga sig om det är rätt tänkt att alla elever alltid ska kunna hinna lära sig lika mycket på lika lång tid. Människor är olika.
Utbildningsnämnden beviljar arvode för deltagande vid handikappförbundens utbildningstillfällen under 2013 motsvarande det belopp som gäller protokollförda sammanträden.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 30 april 2013, dnr 13-014/2233.
Handikappförbunden anordnar under 2013 tio utbildningstillfällen för ledamöterna i de nämndanknutna råden för funktionshinderfrågor. Syftet är att bredda och fördjupa rådens kunskaper samt att förbättra rådens samverkans- och påverkansmöjligheter i de frågor som rör deras verksamhet. Sju av utbildningstillfällena äger rum på kvällstid, tre på dagtid.
Utbildningen omfattar såväl specifika funktionshinder- och tillgänglighetsfrågor som stadens budget, styrning och politik.
Ärendet har beretts inom förvaltningens personalavdelning.
Arvode beviljas för deltagande vid handikappförbundens utbildningstillfällen under 2013 motsvarande det belopp som gäller protokollförda sammanträden.
Utbildningsnämnden beslutar att det arbete som avsåg att koppla vissa e-tjänster till det digitala journal- och dokumentationssystemet avbryts.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 29 april 2013, dnr 13-007/2702.
Ett digitalt journal- och dokumentationssystem för patientjournaler när det gäller elevhälsans medicinska och skolpsykologiska delar har införts. Det har av juridiska skäl visat sig vara ogenomförbart att koppla vissa e-tjänster för att öka servicen till elever och vårdnadshavare har av juridiska skäl visat sig vara ogenomförbart. Förvaltningen föreslår därför att arbetet som avsåg att koppla vissa e-tjänster till det digitala journal- och dokumentationssystemet avbryts.
Ärendet har beretts inom förvaltningens ledningsstab tillsammans med avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande.
Det arbete som avsåg att koppla vissa e-tjänster till det digitala journal- och dokumentationssystemet avbryts.
Svar till kommunstyrelsen på remiss av motion från Stefan Nilsson (MP) och Åsa Jernberg (MP) dnr 303-1876/2012.
1. Utbildningsnämnden beslutar att förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 23 april 2013, dnr 13-304/44.
I en motion av Stefan Nilsson (MP) och Åsa Jernberg (MP) föreslås att stadens skolor ska införa en vegetarisk dag per vecka, att de totala inköpen av kött ska ha minskat med 20 % år 2014, jämfört med 2011. Vidare föreslås att staden ska utveckla ett system för uppföljning av andelen kött, fisk och vegetabilier som konsumeras. I motionen föreslås även att andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till 50 % år 2015 och att staden ska utarbeta en åtgärdsplan för hur matsvinnet ska minska.
Stadens skolor har varje dag ett vegetariskt alternativ. Enheterna ska sträva efter att öka mängden vegetabiliska samt ekologiska livsmedel vilket medför mindre inköp av kött. I utbildningsnämndens Riktlinjer för måltider inom stadens kommunala grundskolor framgår hur matsvinnet ska minska. Förvaltningen anser att det inte behövs en ytterligare plan eller att införa en vegetarisk dag per vecka.
Ärendet har beretts inom förvaltningens administrativa avdelning.
Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden besluta följande:
1. Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag, till vilket ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) anslöt sig, och yrkade bifall till detta.
Per Olsson m.fl. (MP) och Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att utbildningsnämnden föreslår bifall till motionen.
att därutöver anföra följande.
Att minska andelen kött som serveras i stadens skolor är ett viktigt steg i stadens arbete för en mer hållbar utveckling. Förvaltningen har i sitt tjänsteutlåtande tolkat motionen felaktigt. En köttfri dag i veckan anförs i motionen som ett exempel på tillvägagångssätt, men är inte ett av förslagen till beslut. Skolorna kan med ett bifall till den här motionen själva bestämma hur de vill gå tillväga för att minska andelen kött som serveras. Minskad andel kött som serveras bör vara ett mål precis som att öka andelen ekologiska livsmedel som serveras i stadens skolor.
Utbildningsnämnden har tidigare känt sig manade att detaljstyra vilken typ av smör eller bordsmargarin som serveras i skolorna. Det är i det perspektivet tråkigt att nämnden inte kan sluta upp bakom förslag på reellt minskad klimatpåverkan av stadens skolmåltider.
Svar till kommunstyrelsen på remiss av motion från Kaj Nordquist (S) dnr 329-384-2013.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 23 april 2013, dnr 13-304/981.
I en motion av Kaj Nordquist (S) föreslås att relevanta verksamheter inom Stockholms stad inför en helt GLMS-fri (gluten, laktos, mjölkprotein och soja) dag, den 15 maj, årligen. Vidare föreslås att, oavsett regiform, ha som standard att sträva efter att alltid erbjuda måltidsalternativ för personer som behöver äta GLMS-fri kost.
Stadens kommunala grundskolor har riktlinjer antagna av utbildningsnämnden. I dessa riktlinjer regleras bland annat säker mat och specialkost. Dagligen serveras elever som av medicinska skäl är i behov av specialkost en anpassad lunchmåltid. Således erbjuder förvaltningen alla elever, oavsett typ av allergi/intolerans en alternativ lunchmåltid. Därför anser förvaltningen att en helt GLSM-fri dag inte behövs.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
att tillstyrka motionen.
I förvaltningens svar på motionen så understryks det att alla elever erbjuds en alternativ måltid vid allergi/intolerans i stadens kommunala grundskolor. Det är självklart bra men det besvara inte motionens intention om att införa en dag om året där alla elever får ta del av specialkost som är GLMS-fri. Dagen är inte till för att de som har allergi/intolerans ska få den kost de behöver utan tvärt om: låta alla barn äta vad som brukar vara alternativ lunch. Genom att göra det till normen en dag uppmärksammas situationen för de med speciella kostbehov. Vidare är det självklart bra att det i stadens egna skolor garanteras att alla barn ska få den kost de behöver. Däremot saknar vi svar på motionens krav om att det ska gälla även i de privata skolorna. Om nu alla elever erbjuds en alternativ måltid i de kommunala skolorna så borde vi kunna ställa krav på de privatdrivna alternativen att de ska tillhandahålla samma.
Svar på skrivelse från Marina Gunnmo Grönros (V) och Edith Ringmar (V).
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 25 april 2013, dnr 13-407/1165.
Marina Gunnmo Grönros (V) och Edith Ringmar (V) har till utbildningsnämnden överlämnat en skrivelse om att öka antalet teaterbesök i skolorna. Skribenterna föreslår att förvaltningen riktar stöd mot skolorna för att skapa kontakt mellan skolor och teatrar och att därigenom skapa förutsättningar för att öka antalet teaterbesök för barn i stadens skolor.
I grundskolans läroplan uttrycks tydligt att i skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar, som till exempel drama, dans, musicerande och skapande i bild, text och form. Förvaltningen och kulturförvaltningen har sedan tidigare ett etablerat samarbete för att underlätta kontakterna och öka samarbetet mellan skolan och kulturlivet. Förvaltningen anser att de befintliga styrdokumenten och strukturerna ger tillräckligt goda förutsättningar för kontakter och samarbete mellan stadens skolor och stadens teatrar samt kulturlivet i övrigt.
Lotta Edholm m.fl. (FP), Markus Nordström m.fl. (M) och Ella Bohlin KD anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Kulturnämnden och utbildningsnämnden arbetar gemensamt för att fler barn och unga ska möta kulturen redan i förskolan och skolan. Det underlag som skrivelsen relaterar till avser grundskolans och gymnasieskolans subventionerade besök till utvald fri scenkonst 2005-2011. Inledningsvis kan alltså sägas att underlaget som frågan ställs kring inte ger hela bilden.
I budgeten för 2012 ökade kulturnämnden anslagen till de subventionerade teaterbesöken från 4,7 miljoner kronor till 6,7 miljoner kronor (en ökning på över 40 procent). Förskolans roll för att erbjuda kultur har uppvärderats under de senaste åren och förskolans besök till de subventionerade teaterföreställningarna ökade mellan 2006 och 2012.
Staden arbetar på många olika sätt för att öka ungas möten med kulturen. Sedan hösten 2012 arbetar utbildningsförvaltningen tillsammans med kulturförvaltningen med mötesplatsen Kulan, med målet att underlätta möten mellan skolan och det professionella kulturlivet.
Staden har vidare infört ett stöd till de inom det fria kulturlivet som ökar sin barn- och ungdomspublik (kulturbonusen).
Skapande skola erbjuder ytterligare ingångar till det professionella kulturlivet för eleverna. Språksatsningen Barn och böcker är ett årligt evenemang där litteraturen får ta plats i skolan. Stockholms skolor ska ha tillgång till skolbibliotek. För att skolbiblioteken ska fylla sin fulla funktion bör skolbiblioteken ha en viss grundläggande bemanning. I de fall en skola inte har möjlighet att driva ett eget skolbibliotek bör överenskommelse träffas med stadens folkbibliotek. 2011 öppnade dessutom Sveriges första bibliotek som riktar sig särskilt till unga mellan 10-13, Biblioteket Tiotretton i Kulturhuset.
Vidare har Kulturskolan ökat andelen elevplatser med omkring 15 % mellan 2011 och 2012. I höst drar man dessutom igång El Sistema som är en ny modell för kör och orkesterskola.
Kulturnämnden har tagit fram ett förslag på ny Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm – Kultur i ögonhöjd – som nämnden behandlat. Programmet innebär bland annat att uppföljningen av målen om kultur för barn och unga stärks.
Uppdraget att stimulera till möten med kulturen i unga år är brett, och under de senaste två mandatperioderna har stadens ambitioner vad gäller barn- och ungdomars möten med kulturen höjts.
Vi vill tacka fo¨rvaltningen fo¨r ett utfo¨rligt svar pa° de mo¨jligheter som erbjuds fo¨r att eleverna ska fa° ta del av teater och annan kultur. Mellan raderna la¨ser vi att det kan se va¨ldigt olika ut i Stockholms skolor och da¨rfo¨r skulle vi ga¨rna se att Utbildningsfo¨rvaltningen arbetade aktivt med uppfo¨ljning och med goda exempel fo¨r att som ett sa¨tt att fo¨rvalta det som fungerar bra men ocksa° avbryta negativa spiraler da¨r enskilda faktorer eller personer helt tilla°ts styra om elever fa°r ta del av kultur eller inte.
Svar på remiss från kommunstyrelsen angående promemoria U2013/2583/S.
1. Utbildningsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 3 maj 2013, dnr 13-401/2678.
Regeringen har gett en arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta förslag som innebär en minskad administration för lärare. Uppdraget innebär att se över hur lärarnas administrativa arbete kan minskas och förenklas, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och behov av stöd säkerställs. Slutredovisning ska göras under hösten 2013. I den nu aktuella promemorian görs en delredovisning som berör skriftliga individuella utvecklingsplaner.
Arbetsgruppen föreslår att en skriftlig individuell utvecklingsplan i årskurs 1-5 (1-6 för specialskolan) upprättas en gång per läsår, i samband med ett av utvecklingssamtalen, i stället för varje termin. För årskurs 6-9 i grundskolan och i årskurs 6 i sameskolan föreslår arbetsgruppen att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas. I grundsärskolans årskurser 6-9 och i specialskolans årskurser 7-10 föreslår arbetsgruppen att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i de ämnen där betyg sätts.
Förvaltningens ser positivt på de föreslagna förändringarna när det gäller skriftliga individuella utvecklingsplaner.
Socialdemokraterna har öppnat upp för slopandet av de individuella utvecklingsplanerna. Därför är det välkommet att arbetsgruppen som tillsatts för att se över detta arbete har lagt en rad konkreta förslag. Vi tror att dessa kan komma en bit på vägen i att rensa upp ibland pappersarbetet för lärarna i stadens skolor. Men det kommer också behövas mer resurser om vi ska få till en verklig förändring gällande lärarnas arbetssituation.
Vi ser liksom utbildningsförvaltningen positivt på förslaget från regeringens arbetsgrupp att reducera lärarnas arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner, även om vi inte riktigt kan se hur betyg skulle kunna ersätta individuella utvecklingsplaner. De senare bör vara levande dokument som används som stöd i det vardagliga arbetet, tas fram med jämna mellanrum i samtal med eleven och ska kunna ändras vid behov. Betyg handlar om elevens prestation och utvecklingsplaner främst om skolans insatser för att stödja elevens utveckling.
Svar på ”Skrivelse om modersmål i förskolan” (Dnr 13-441/1006) från Jan Valeskog (S).
Ärendet bordläggs
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 29 april 2013, dnr 13-441/1006.
En skrivelse från Jan Valeskog (S) tar sin utgångspunkt i förskolans uppdrag att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Detta mot bakgrund av att den verksamhet med modersmålstränare inom Språkcentrum som riktat sig till förskolan upphörde den 1 augusti 2012.
Förskolans modersmålsstöd ska vara en integrerad del av förskolans ordinarie verksamhet och förskolan ska inte bedriva modersmålsundervisning enligt de krav som finns för grundskolan.
I stadens stadsdelsförvaltningar pågår ett aktivt arbete med att stödja barns modersmål och andraspråksutveckling. De fristående förskolorna har samma uppdrag. Förskolornas arbete stöds genom kompetensutvecklingsinsatser och nätverk för pedagoger via Språkforskningsinstitutet inom förvaltningen, oavsett huvudman.
Utbildningsnämnden föreslås besluta att som svar på skrivelsen överlämna detta tjänsteutlåtande.
Ordföranden yrkade bordläggning av ärendet och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Svar på skrivelse från Maria Gunnmo Grönros (V).
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 7 maj 2013, dnr 13-324/1008.
Maria Gunnmo Grönros (V) har i en skrivelse till utbildningsnämnden ställt frågor angående Akallaskolans tidigare lokaler. Svenska Bostäder förhandlar med en privat aktör som avser att bedriva skolverksamhet i lokalerna. Inget kontrakt är tecknat i dagsläget.
Ärendet har beretts av förvaltningens administrativa avdelning. Uppgifter har även inhämtats från Svenska Bostäder AB.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 2 maj 2013, dnr 13-460/1164.
Marina Gunnmo Grönros (V) och Edith Ringmar (V) framför i en skrivelse till utbildningsnämnden behovet av bra skolbibliotek i alla skolor. I skrivelsen påpekas vikten av att alla skolor, oavsett driftsform, följer lagen och håller sig med riktiga bibliotek. Skribenterna önskar en kartläggning av tillgången till skolbibliotek i stadens skolor och ett förslag om hur skollagen ska följas i detta avseende.
För att stödja de kommunala skolorna i Stockholms stad har förvaltningen en särskild skolbiblioteksgrupp inom avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa. Skolbiblioteksgruppen erbjuder Stockholms kommunala grundskolor rådgivning som rör uppbyggnad och utveckling av skolans biblioteksverksamhet. Förvaltningen bedömer att ingen ytterligare kartläggning av stadens skolbibliotek i dagsläget är motiverad.
När det gäller de fristående grund- och gymnasieskolorna har kommunen insynsmöjlighet, medan tillsynen ligger inom Skolinspektionens ansvar. Från och med februari 2013 genomför tillhandahållaravdelningen insynsbesök på fristående grund- och gymnasieskolor.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning i samråd med gymnasie- och tillhandahållaravdelningen.
Jan Valeskog m.fl. (S) och Per Olsson m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
De nya kraven på skolbibliotek i skollagen och skolinspektionens tolkning av dessa krav innebär i praktiken att det också krävs en utbildad skolbibliotekarie på varje skola. Staden bör ha en sådan ambition.
Ett fungerande skolbibliotek är en tillgång för eleven i alla ämnen. Den elev som behöver hjälp att öva sin läskunnighet kan få bättre stöd när det finns en utbildad bibliotekarie på skolan, precis som den elev som behöver extra stimulans inom matematik eller naturvetenskap. Skolbiblioteket hjälper skolan att se till att varje elev kan nå sin potential och framgång i skolarbetet.
Svar på remiss från kommunstyrelsen.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 29 april 2103, dnr 13-321/859.
I en motion till kommunfullmäktige föreslår Tomas Rudin (S) och Leif Rönngren (S) att staden erbjuder Fryshuset att köpa fastigheten som verksamheten bedrivs i. Med utgångspunkt i skollagens bestämmelser om bidrag till fristående skolor anser förvaltningen att staden, om fastigheten säljs, ska sälja den till marknadspris.
Ärendet har beretts inom förvaltningens ledningsstab.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen
Jan Valeskog m.fl. (S) och Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Mot bakgrund av stadens stora problem att både på kort och lång sikt klara lokalfrågor för undervisning är det mycket viktigt att ändamålsenliga lokaler inte avyttras och att staden fortsätter äga fastigheter som också kan nyttjas för förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Fram till år 2020 kommer det blir cirka 27000 fler elever i Stockholm.
Stockholms innerstad lider idag starkt av den borgerliga utförsäljningen av kommunala hyresfastigheter som skett under många år. Ombildade bostadsrättsföreningar fortsätter kontinuerligt att kasta ut exempelvis förskolor, när avtalstiden om fem år löpt ut med staden. Värdet av att sälja lägenheterna är mycket mera värt än att upplåta till förskolor. Denna politik har medfört en kraftigt förestående brist på förskolor i Stockholms innerstad, vilket drabbar barnen ytterst.
Av motsvarande skäl bör inte heller skolfastigheter säljas, vilket i en framtid kan innebära att dessa säljs för andra ändamål.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 19 april 2013, dnr 13-400/2196.
Roger Mogert (S) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige utarbetar en handlingsplan mot barnfattigdom i Stockholm.
Förvaltningen anser att insatser för att minska barnfattigdomen är en angelägen och viktig fråga. Från skolans perspektiv handlar det om att alla elever ska ha lika rättigheter och att alla elever, oavsett ekonomiska förhållanden, ska ha rätt till en likvärdig utbildning. Det förvaltningen främst kan göra är att ge dagens barn och unga en utbildning av hög kvalitet som leder vidare till högre studier och arbete. Eleverna har dock olika förutsättningar för lärande och skolan har ett viktigt uppdrag i att kompensera för dessa olika förutsättningar.
Förvaltningen bedömer att de befintliga styrdokumenten är tillräckliga och säkerställer de delar av remissen som handlar om skolan.
Fra°gorna som behandlas i remissen a¨r va¨ldigt viktiga och vi kommer fa° anledning att a°terkomma till dem på olika sätt i utbildningsnämnden. En sak som inte lyfts i sammanhanget är skolbibliotekens viktiga roll att jämna ut chanserna till läsning, information och därmed till språk och bildning. Larmen om da°ligt fungerande bibliotek pa° skolorna duggar ta¨tt samtidigt som vi vet att en va¨l fungerande verksamhet kan ha en viktig utja¨mnande effekt ga¨llande fo¨rutsa¨ttningar. Det a¨r da¨rfo¨r va°r starka fo¨rhoppning och fo¨rva¨ntning att Utbildningsfo¨rvaltningen ser till att anva¨nda och sta¨rka biblioteken pa° ett sa¨tt som samverkar med o¨vriga a°tga¨rder inom remissens omra°de.
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr: 321-348/2013.
1. Utbildningsnämnden lämnar ärendet utan eget ställningstagande.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 2 maj 2013, dnr 13-401/1560.
I kommunfullmäktiges budget för Stockholms stad 2012 togs beslut om att revidera stadens förskoleplan. Utgångspunkten var den nya skollagen och förskolans reviderade läroplan.
Struktur och begrepp i det nu föreslagna programmet stämmer väl överens med övriga dokument i staden.
Förskolechefens ansvar har förtydligats och den viktiga funktionen bör stödjas. Betydelsen av vetenskaplig grund och systematiskt kvalitetsarbete har lyfts fram och bör stödjas med utvecklingsinsatser för stadens förskolor.
Informationsinsatser behövs i samband med revideringen av förskoleplanen för att förtydliga de förändringar som gjorts.
1. Utbildningsnämnden föreslås besluta att som svar på remiss om förskoleprogram överlämna detta tjänsteutlåtande.
Ordföranden yrkade att nämnden lämnar ärendet utan eget ställningstagande.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
att i huvudsak godkänna utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande.
En förskola för alla barn med omsorg och lärande på lekens grund är starten på det livslånga lärandet. Vi vill utveckla förskolan så att barn och föräldrar kan få en pedagogisk och trygg verksamhet. Därför vill vi satsa på personalens pedagogiska kompetens och investera i kompetensutveckling av förskolans personal. Vi utökar därför ramen för fortbildning och riktade kvalitetssatsningar med drygt 60 miljoner kronor. Vi vill också öka satsningen på utbildning av barnskötare och förskollärare. Det är ett tecken på stadens, och statens, oförmåga när andelen förskollärare sjunker så snabbt som under de senaste åren. Det möjliggör att stadens mål för barngruppernas storlek kan upprätthållas istället för att som idag alltför ofta medvetet förbigås.
Förskolan ska vara en plats där barn från olika miljöer möts och segregation motverkas. Inga barn ska utestängas därför att det är för dyrt eller för att de har föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga med yngre syskon. Vi socialdemokrater har därför tidigare infört maxtaxan och sett till att alla barn getts rätt att gå i förskolan. Vi vill att barn till arbetslösa och föräldralediga ska ha rätt till förskola på heltid och vi vill sänka åldern för allmän förskola från dagens 3 år till 2 år. Det innebär att det blir billigare och öppnar upp för de barn som inte har möjlighet att gå i förskolan.
Vi vill göra det lättare för föräldrar att kombinera arbete och familj genom att öka tillgången till barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Människor som arbetar skift, helger och nätter har i dag inte möjlighet att i alla kommuner under trygga former få sitt behov av barnomsorg tillgodosett. Vi vill lagstifta om att alla kommuner ska erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Staden behöver bli bättre på att garantera förskolornas öppethållande. Det är inte minst ett sätt att hävda arbetslinjen. En illustration på det är den bristande tillgången på barnomsorg på obekväm arbetstid. Det är välkommet att majoriteten nu erkänner behovet av omsorg på natten. Det är samtidigt en illustration på antingen bristande engagemang eller förmåga att majoriteten inte förmår göra något av det förrän de eventuellt får statliga stimulanspengar för ändamålet.
Mot våra förslag till förbättra förskolan står den borgerliga regeringens kommunala vårdnadsbidrag som innebär att resurser tas ur förskolan. Vi föreslår en annan politik och vill öka förskolans budget med 70 miljoner kronor. Dessa resurstillskott ska dels användas för att stärka det socioekonomiska tillägget. Det ger fler förskolor möjlighet att jobba med språkutvecklande insatser. Dels ska de användas till att generellt förstärka kvaliteten i förskolan. Förskolan ska ge alla barn en möjlighet att börja skolan med bra förutsättningar.
att nämnden beslutar att lämna nedanstående synpunkter som svar på remissen.
FN:s Barnkonvention borde vara en tydligare utgångspunkt för förskoleprogrammet. Det saknas resonemang kring exempelvis artikel 12 om barns rätt till inflytande och delaktighet. Alla barns rätt till utbildning genom förskola, inklusive papperslösa eller gömda barn, bör skrivas in i programmet.
Det är bra att barn i behov av särskilt stöd synliggörs i programmet, och ansvaret är tydliggjort. Men det behövs tydligare tidsramar för hur snart insatser ska sättas in för barn som behöver mer hjälp och stöd i sin utveckling än andra. Om det sker inom en vecka, en månad eller inom ett år kan vara helt avgörande för barnets utveckling.
Stycket om genusperspektiv är en stor framgång och vi ser mycket positivt på de skrivningarna i förskoleprogrammet. Dock fasthåller vi att möjliggörandet av dessa målsättningar som föreskrivs kräver att förskolorna har personal med genuspedagogisk utbildning.
Skadliga kemikalier som finns i förskolan ska fasas ut. Barn är särskilt utsatta och känsliga för skadliga kemikalier. Stockholm ska ha som mål att samtliga kommunala förskolor ska vara miljödiplomerade och fria från gifter senast 2021. Målet ligger i linje med regeringens miljömål att skydda människor och miljö från skadliga kemikalier.
Fler av stadens förskolor bör ha ett tillagningskök. Förskolor utan tillagningskök bör ges möjlighet att få mat levererad från andra förskolor med tillagningskök.
Förskolorna ska ha tillgång till pedagogiska rymliga gröna gårdar. För att säkra kvaliteten på utemiljön ska staden ta fram ett verktyg av typen ”lekvärdesfaktor”. Lekvärdesfaktor används för att värdera utemiljöerna, och kan bidra till att skapa en utemiljö som stimulerar till lek och rörelse.
Verksamheten i förskolan ska ha en global utgångspunkt och relatera till barnets bakgrund, tidigare erfarenheter och språk. Det är viktigt att även små barn får modersmålsstöd så att de ges samma möjlighet att utveckla kulturell identitet samt förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Barngruppernas storlek och sammansättning har stor betydelse för kvaliteten i förskolan. Det kan vara försåtligt att betrakta barngruppernas storlek och sammansättning som ett pedagogiskt redskap som därför varierar under dagen och mellan aktiviteter. Det kan försvåra full insyn och öka risken att barngrupperna allt för ofta är för stora.
Staden ska erbjuda helg- och nattöppen barnomsorg. Barn med nattarbetande föräldrar har behov av en lugn, trygg och ombonad miljö i mycket liten skala med utbildad personal. Rätten till barnomsorg är i dag starkt begränsad till dagtid vilket särskilt missgynnar ensamstående föräldrar och människor som jobbar kvällar, nätter och helger.
Det är en brist att enbart de kommunala förskolorna och inte de fristående följs upp i stadens integrerade ledningssystem (ILS).
Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag.
att därutöver vill vi framföra följande.
Förskoleprogrammet har en hel del pedagogiska förtjänster när det gäller förskolans eget arbete, men rådande strukturella förutsättningar begränsar kraftigt möjligheterna att genomföra programmet. Den tilltagande segregationen i boendet motverkar den mångfald som programmet talar om. En likvärdig förskola lägger grunden för en likvärdig skola. Idag står vi allt längre ifrån den visionen eftersom kunskapssegregationen tilltar i vår stad.
Med detta sagt vill vi betona att det behövs tillägg och förstärkningar i programmet:
· Ett stärkt kulturperspektiv i förskolan. Kulturen kan bidra till att motverka segregation och ge fler barn möjligheter till kulturellt skapande och kulturella upplevelser.
· Den röda tråden mellan förskolan och skolan som ett led i det livslånga lärandet. Den klassmässiga och geografiska sortering av barn som idag börjar i förskolan och fortsätter i skolan gör att banden mellan förskolan och skolan försvagas.
· Hemspråkets betydelse behöver betonas, för att ge barn tillgång till flera språk och öka deras kulturella kompetens.
· Rätten till förskola för papperslösa och gömda barn slås fast.
· Rätten till pedagogisk barnomsorg på obekväm arbetstid skrivs in.
· Förskolegårdarnas pedagogiska betydelse behöver slås fast. Det finns idag förskolor som saknar gårdar eller har mycket små gårdar i förhållande till barnantalet. Dessa förskolor behöver högre bemanning för att barnen ska få daglig utevistelse i naturen.
· Strävan ska vara att alla förskolor har tillagningskök.
· Riktmärken för barngruppernas storlek och personaltäthet bör anges i programmet.
Yttrande till Skolinspektionen över ansökan om godkännande för och rätt till bidrag för internationell skola, dnr 31-2012:5811.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningen tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 3 maj 2013, dnr 13-454/2743.
Europaskolan MYP (Middle Years Program) internationella sektionen, avser att inrätta en internationell skola med plats för 96 elever i åk 6-7. Planerad start för utbildningen är 2013 och fullt utbyggd till läsåret 2016/2017. Europaskolan MYP internationella sektionen kommer att vara en del av den idag redan befintliga Europaskolan i Vasastan. Med internationell skola på grundskolenivå avses en skola som inte läser efter nationell läroplan och som riktar sig till elever som vistas i Sverige för kortare tid eller har andra särskilda skäl till att få utbildning i en internationell skola
Ärendet har beretts på tillhandahållaravdelningen.
1. Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
2. Ärendet förklaras omedelbart justerat.
Utbildningsnämnden beslutar att tilldela Europeiska ungdomsparlamentet ett verksamhetsbidrag på 80000 kr för verksamhetsåret 2013. Fortsatt bidrag prövas efter utvärdering i samverkan mellan Europeiska ungdomsparlamentet och förvaltningen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 17 april 2013, dnr 13-522/2554.
Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) är ett ideellt drivet forum som syftar till att öka utbytet mellan europeiska gymnasieungdomar, skapa intresse för politiska frågor samt tillföra en europeisk dimension inom undervisningen på gymnasienivå. EUP har ansökt om 90 tkr i bidrag för ”Nordic Ideas. European Action. Global Impact 2013”, den nionde nationella sessionen i Stockholms stad. Stockholms stad har stött Europeiska ungdomsparlamentets verksamhet i genomförandet av tidigare projekt/sessioner, första gången år 2001. År 2012 tilldelades verksamheten 70 tkr. Det sökta bidraget ska täcka merparten av kostnaderna för deltagande ungdomars mat och boende.
Ärendet har handlagts inom förvaltningens ledningsstab.
Europeiska ungdomsparlamentet tilldelas ett verksamhetsbidrag på 80000 kr för verksamhetsåret 2013. Fortsatt bidrag prövas efter utvärdering i samverkan mellan Europeiska ungdomsparlamentet och förvaltningen.
Yttrande till Skolinspektionen över ansökan gällande kompletteringar från Vittraskolorna AB. Dnr 31–2013:751 och dnr 31–2013:749.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 17 maj 2013, dnr 13-454/975.
Skolinspektionen har begärt in kompletteringar från Vittraskolorna AB gällande ansökningar att erbjuda fritidsverksamhet för eleverna i årskurserna 4-6 i Hägersten och Årstadal.
Yttrande till Skolinspektionen över ansökan gällande kompletteringar från Primaskolan AB. Dnr 31–2013:864 och dnr 31–2013:868.
Skolinspektionen har begärt in kompletteringar från Primaskolan AB gällande ansökningar att starta skola i Vällingby, och på Riddarholmen i Stockholm stad. För båda skolorna handlar kompletteringarna om skolornas lokaler och placering. I Vällingby har Primaskolan kommit fram till att de kan starta skolan med adress Vällingbyplan 7. De behöver komplettera med en beskrivning av tillgången till specialsalar.
Primaskolan på Riddarholmen har ännu inte klart med lokal. En alternativ lokallösning finns i kvarteret Sparren på Södermalm. Oavsett placering behöver huvudmannen komplettera med en beskrivning av tillgången till specialsalar.
Yttrande till Skolinspektionen över ansökan gällande kompletteringar från Axedinskolan AB. Dnr 31–2013:673.
Skolinspektionen har begärt in kompletteringar från Axedinskolan AB gällande ansökan att erbjuda fritidsverksamhet för eleverna i årskurserna 4-6 på Södermalm.
Utbildningsnämnden utser ersättaren Linnea Cedergren (C) till ledamot i utbildningsnämndens antagningsdelegerade.
Ledamoten Helen Törnqvist (C) har avsagt sitt uppdrag som ledamot i utbildningsnämnden och därmed lämnar hon också sitt uppdrag i utbildningsnämndens antagningsdelegerade.
Ordförande föreslog ersättaren Linnea Cedergren (C) till ledamot i antagningsdelegerade och förklarade sig finna att nämnden beslutat att utse Linnea Cedergren (C).
Följande skrivelser överlämnades till utbildningsnämnden:
Skrivelse från Marina Gunnmo Grönros (V) och Edith Ringmar (V) om klargörande angående utbetalade stimulansbidrag.
Skrivelse från Per Olsson (MP) angående skollokaler i Årstadal.
Skrivelse från Jan Valeskog (S) om principerna för skolornas marknadsföring i Stockholm.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.