Din position: Hem > Stockholms stad > Kungsholmens stadsdelsnämnd > Sammanträde 2011-12-15

Sammanträde 2011-12-15

Datum
Klockan
19.00
Plats
Bolinderssalen, Hantverkargatan 2 L

Allmänhetens frågestund kl. 18.00 till 19.00

1 Utseende av justerare <br>Tidpunkt för protokollsjustering <br>Anmälan av föregående sammanträdes protokoll

Medborgarförslag

2 Anmälan av medborgarförslag om utökning av badplatsen på Stora Essingen

3 Anmälan av medborgarförslag om öppen idrottsanläggning och tennisbana på nordöstra Kungsholmen

4 Anmälan av medborgarförslag om öppen tennisbana på nordöstra Kungsholmen

5 Anmälan av medborgarförslag om hundrastgård i miniformat för små hundar

6 Danshall för seniorer i Kungsholmens brandstation

Dnr: 1.2.4-654.2011

Handläggare: Thomas Levin, 508 08 056

7 Flytt av äppelträd<br>Svar på medborgarförslag

Dnr: 1.2.4-581-2011

Handläggare: Fredrik Ekroth, 508 09 307

8 Isbana i Rålambshovsparken<br>Svar på medborgarförslag

Dnr: 1.2.4-604-2011

Handläggare: Leila Massih, 508 09 306

9 Hundrastgård Broparken<br>Svar på medborgarförslag

11 Kronobergsparken – godkännande av program och genomförande

12 Buller på Essingeleden<br>Skrivelse från stadsdelsnämnden

13 Val till sociala delegationen

Dnr: 1.1-679-2011

Handläggare: Christin Bjuggren, 508 08 015

14 Val till stadsdelsnämndens pensionärsråd

Dnr: 1.1-662-2011

Handläggare: Verksamhetsplanerare Christina Egerbrandt, 508 08 032

15 Månadsrapport för november 2011

Dnr: 2.1-112-2011

Handläggare: Alex Göransson, 508 08 076

Remisser

16 Pråm vid kaj med hotell/café/restaurang vid Kungsholms strand<br>Remiss från stadsbyggnadskontoret

17 Rätt till heminstruktör för syn och hörselskadade i hela Stockholm<br>Remiss från kommunstyrelsen

Dnr: 1.5.1-518-2011

Handläggare: Verksamhetsplanerare Christina Egerbrandt, 508 08 032

18 Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande<br>vårdnad, boende, umgänge och namn<br>Remiss från kommunstyrelsen

Dnr: 1.5.1-517-2011

Handläggare: Matilda Ekström Sundberg, 508 08 079

19 Kulturvision 2030<br>Remiss från kommunstyrelsen

21 Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län ang uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade<br>Remiss från kommunstyrelsen

Dnr: 1.5.1-607-2011

Handläggare: Verksamhetsplanerare Christina Egerbrandt, 508 08 032

22 Stockholms stad program för kvinnofrid – mot våld i nära relationer 2012-2014<br>Remiss från kommunstyrelsen

Dnr: 1.5.1-628-2011

Handläggare: Matilda Ekström Sundberg, 508 08 079

Anmälningsärenden

23 Funktionshinderinspektörernas Granskningsrapport 4 avseende barnboende enligt LSS

25 Anmälan av inkomna skrivelser m m

26 Anmälan av protokoll från pensionärsrådets sammanträde

27 Anmälan av protokoll från sammanträde med rådet för funktionshinderfrågor

28 Stadsdelsnämndens frågor, skrivelser och rapporter

29 Information från stadsdelsförvaltningen

Ärenden där allmänheten inte har rätt att närvara

30 Anmälan enligt Lex Maria

§5 Medborgarförslag

Anmälan av medborgarförslag om hundrastgård i miniformat för små hundar dnr 1.2.4-678-2011. Stadsdelsnämnden överlämnade medborgarförslaget till förvaltningen för beredning.

§6 Danshall för seniorer i Kungsholmens brandstation

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar förslaget till fastighetsnämnden för eventuell vidare beredning.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 29 november 2011, dnr 1.2.4-654.2011.

 

UTTALANDE

Catarina Agrell m.fl. (S), Anders Ödmark m.fl. (MP) och Reijo Kittilä (V)

lämnade följande uttalande:

 

Behovet av möten med andra och att få uppleva, delta i och skapa kultur är en viktig del i en människas liv. Därför har vi sedan länge drivit frågan om ett kulturhus på Kungsholmen, gärna där brandförsvaret nu håller hus. Där skulle inte bara Kungsholmens unga kunna ha en meningsfull fritis, man skulle även kunna satsa på seniorverksamhet t ex dans som föreslås i medborgarförslaget. Att satsa på mötesplatser och kulturella inslag skulle fylla ett tomrum på Kungsholmen och hos kungsholmsborna, unga som gamla.

 

§7 Flytt av äppelträd<br>Svar på medborgarförslag

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar medborgarförslaget med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 28 november 2011, dnr 1.2.4-581-2011.

 

UTTALANDE

Catarina Agrell m.fl. (S), Anders Ödmark m. fl. (MP) och Reijo Kittilä (V) lämnade följande gemensamma uttalande:

 

Förslaget gäller möjligheten att flytta och samla äppelträd för att påminna om Hornsbergs gamla koloniträdgårdar, något som vi tycker är en bra idé. Förvaltningen påpekar vissa svårigheter att flytta träden med avseende på dessas ålder osv. Vi vill gärna anföra att om träden inte kan flyttas så är nyplantering ett attraktivt alternativ.

Fruktträd och bärbuskar är uppskattade i offentliga miljöer och anknyter till Stockholms historia av trädgårdsstad. Dessutom kan vi historiskt knyta an till far och dotter Lindhagen: Albert 1823-1887 som fått ge namn till området och gatan och Anna 1870-1941 som var en förgrundsperson inom stadens koloniträdgårdsrörelse.

§8 Isbana i Rålambshovsparken<br>Svar på medborgarförslag

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar medborgarförslaget med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 25 november 2011, dnr 1.2.4-604-2011.

 

§9 Hundrastgård Broparken<br>Svar på medborgarförslag

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar medborgarförslaget med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 25 november 2011, dnr, 1.2.4-558-2011, 1.2.4-560-2011 och 1.2.4-614-2011.

 

§10 Verksamhetsplan 2012

BESLUT

 

1.     Kungsholmens stadsdelsnämnd fastställer verksamhetsplan och budget för 2012 och överlämnar den till kommunstyrelsen

2.     Stadsdelsnämnden fastställer resultatenheter och internpriser för 2012

3.     Stadsdelsnämnden redovisar omslutningsförändringar om 149 mnkr.

4.     Stadsdelsnämnden anför därutöver följande

Stadsdelsnämnden bifaller stadsdelsförvaltningens förslag till verksamhetsplan 2012 samt anför därutöver följande:

 

Kungsholmens verksamhetsplan för 2011 präglas av satsningar på en trygg, tillgänglig och väl fungerande verksamhet. Vi eftersträvar mångfald, en ökad valfrihet och hög kvalité för medborgarna inom stadsdelens olika verksamhetsområden. Utgångspunkten för detta arbete är en budget i balans och en effektiv ekonomisk förvaltning. Genom god uppföljning och resultatstyrning kan vi prioritera och lägga resurser på de insatser och verksamheter som ger bäst resultat för den enskilda individen och för samhället.

                                                   

Under 2012 vill Alliansen på Kungsholmen fortsatt satsa på det arbete som påbörjades under 2011. Vi vill:

·       Erbjuda en god barnomsorg.

·       Att fler ska gå från ett bidragsberoende till arbete.

·       Att äldreomsorgen ska kännetecknas av hög kvalitet och valfrihet.

·       Erbjuda en god parkmiljö som är trygg och tillgänglig för samtliga invånare.

·       Driva medborgarnas krav på minskning av buller och föroreningar pga. trafiken, främst Essingeleden.

·       Bidra till ett ökat medborgarinflytande genom att till exempel uppmuntra medborgarförslag, fortsätta med trygghets- och tillgänglighetsvandringar och olika samråd.

·       Öka tillgängligheten i stadsdelen för personer med funktionsnedsättning.

 

Kungsholmen växer och det innebär nya utmaningar i den fysiska miljön, men också utmaningar när det gäller planering och utformning av service till medborgarna. Att möta nya och förändrade behov inom områden som barnomsorg, äldreomsorg och annan service kräver en process där stadsdelen måste samverka med de centrala nämnderna för att på bästa sätt ta tillvara verksamheternas erfarenhet och lokala kunskap i planeringen och utvecklingen av verksamheten. Stadsdelen samverkar aktivt med berörda centrala nämnder, förvaltningar och myndigheter för att driva stadsdelens lokala frågor som en del i den samlade staden.

 

Stadsdelen anpassas för att möta den allt yngre befolkningens önskemål om barnomsorg, fungerande stadsliv, god miljö och trygga livsbetingelser. Trots stora satsningar återstår mycket vad gäller tillgängligheten för människor med olika funktionsnedsättningar. Det är ett område där stadsdelen samarbetar med näringsliv, landsting, föreningar och allmänheten för att göra Kungsholmen lättillgänglig.

 

Kvaliteten inom äldreomsorgen prioriteras ytterligare för att vi skall kunna erbjuda valfrihet och livskvalitet för våra äldre. Vi satsar mycket på kvalitetssäkring med uppföljning både på verksamhetsnivå och på individnivå samt kompetenshöjning och språkutbildning för berörd personal.

 

Det goda samarbetet med polis och frivilliga nattvandrare, trygghetsvandringar och förbättrad utomhusmiljö fortsätter likafullt som ett nära samarbete med frivilligorganisationer, församlingar och våra lokala pensionärs-, handikapp- och ungdomsråd.

 

Några exempel på vad vi vill åstadkomma under 2012:

 

·       Vi vill fortsatt uppfylla barnomsorgsgarantin. Stora resurser läggs ner på att kunna möta efterfrågan med en anpassad utökning av antalet förskolor. Vi vill pröva ökad flexibilitet för lämning och hämtning av barn som fått syskon. Vi vill utreda möjligheten för ett gemensamt kösystem för privata och kommunalt drivna förskolor. Satsningen på att öka andelen behöriga förskollärare fortsätter.

 

  • Våra parker och grönområden ska vara välskötta och attraktiva och kunna användas året runt. Upprustning och utveckling av våra parker fortsätter enligt Kungsholmens parkplan. Nya behov och lösningar utvecklas i dialog med medborgarna.

 

  • Det är viktigt att unga har en trygg miljö. Stadsdelen är mycket attraktiv för ungdomar även från andra delar av staden. Med detta följer ett behov av ytterligare satsning på drogprevention och en aktiv samverkan med ungdomarna. Föräldrar och vuxna spelar en betydande roll i det brottsförebyggande arbetet genom närvaro och ökad dialog. Tillgång på sommarjobb är av avgörande betydelse för våra ungas tillträde till yrkeslivet.

 

  • Det stöd och den service som ges till medborgare med särskilda behov skall utformas mer efter individuella behov än generella mallar. Gruppbostäder utgör ett viktigt inslag i stadens bostäder för personer med funktionsnedsättning.

 

  • Kvalitetshöjningen inom äldreomsorgen fortsätter. Brukarnas upplevelse och önskemål ska vara vägledande inom äldreomsorgen.  Kunskap och behandling av demenssjukdomar är fortsatt ett prioriterat område. Boendet är viktigt för äldre och alliansen vill att valfriheten skall öka när det gäller att välja boendeform.  De som fortsatt önskar servicehus skall kunna välja det samtidigt som vi följer om det finns en efterfrågan av boendeformen trygghetsboende utan biståndsbedömning.

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 6 december 2011, dnr 1.1-512-2011.

 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag med ett gemensamt tillägg från allianspartierna.

Mikael Valier (KD) instämde i form av ersättaryttrande helt i alliansens förslag och därmed i nämndens beslut.

Catarina Agrell m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Socialdemokraterna.

Anders Ödmark m. fl. (MP) yrkade bifall till förvaltningens förslag och lämnade ett särskilt uttalande från Miljöpartiet.

Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Vänsterpartiet.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag med ett tillägg från Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet.

 

RESERVATIONER

Catarina Agrell m.fl. (S), reserverade sig mot beslutet med hänvisning till Socialdemokraternas förslag:

- Att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2012 samt därutöver anföra

 

Stockholm är en stad med näst intill oändliga möjligheter. Den vattennära urbana miljön kombinerat med ett tolerant och jämlikt samhälle har skapat möjligheter som finns i få andra delar av världen.

 

I Stockholm finns resurser och förutsättningar att erbjuda alla människor en fungerande välfärd. Barnens skola, äldreomsorg och möjligheter att få en bostad är exempel på nödvändiga ingredienser i en fungerande stad.

 

Den budget som föreliggande verksamhetsplan bygger på ökar utanförskapet och beroendet av försörjningsstöd - klyftorna växer. Stockholm kan bli bättre än idag. Alliansens skattesänkningar börjar nu märkas i försämrade skolresultat, sämre kollektivtrafik, låg personaltäthet i äldreomsorg och ökad långtidsarbetslöshet.

 

I socialdemokraternas budgetförslag visade vi på en alternativ väg – en väg med stora investeringar i utbildning och jobb som ger möjligheter för fler. En väg fylld av möjligheter för Stockholm.

 

Verksamhetsplanen lyfter även i år fram visionen om Stockholm som en stad i världsklass och Kungsholmen skall bidra till att uppnå denna vision. Detta är enormt stora ambitioner men utan konkret innehåll. För att bli världsbäst krävs enorma satsningar, vilket vi inte ser i verksamhetsplanen.

 

Stadens budget innebär besparingar i stadsdelsnämndens verksamhet då man inte får kompensation för kostnadsökningarna. Detta får allvarliga konsekvenser för de sämst ställda i vår stad. De direktiv som stadsdelsnämnden fått innebär att budgethållning och ytterst stram bedömning av hjälpbehov är den övergripande principen. Parallellt med detta skall nämnden arbeta med en värdegrund som talar om människans värde och värdighet. När dessa principer kolliderar går budgethållning först.

 

För att Kungsholmen ska bli mera attraktiv att bo eller besöka behövs ett rikt kulturutbud, inte bara för barn och gamla. Här saknas naturliga mötesplatser för att utöva eller konsumera kultur. Socialdemokraterna anser att brandstationen kan bli ett utmärkt kulturhus där pensionärer kan ha träfflokaler på dagtid, där föreningar och studieförbund kan ordna verksamheter och där musikutövare kan ges möjlighet att öva. Även för andra konstnärer behövs lokaler till rimligt pris för att kunna utöva sin konst. Vidare anser vi det angeläget att planera in möjlighet till kulturutbud för Lindhagensområdet, förslagsvis vid Moa Martinssons torg.

 

Enligt verksamhetsplanen är våra parker ”välskötta, vackra och trygga”. De som under sommarens nätter besökte Rålambshovsparken håller inte med om detta, inte heller de som bor i närheten. Parken besöks under sommaren av cirka 2000 personer per dygn vilket medför kraftig nedslitning av gröna ytor och annan växtlighet. Nedskräpning och brottslighet gör det nödvändigt att ta fram kraftfulla program och avsätta resurser för att återigen göra våra parker inbjudande och trivsamma.

 

Stadsdelsnämnderna kom till i slutet av 1990-talet för att öka den lokala demokratin och öka möjligheterna till rationell användning av de gemensamma resurserna genom närhetsprinciper och lokal kännedom. Mycket av detta är nu på väg att försvinna då beslut i många ärenden centraliseras.

 

Förskolorna har i alliansens budget fått en uppskrivning på dryga procenten vilket inte täcker de kostnadsökningar som förskolorna ska hantera. I praktiken kommer det att drabba den pedagogiska verksamheten där det finns ett starkt behov av ökad kompetens. Andelen förskollärare behöver öka kraftigt. Vi vill satsa på utbildning av förskollärare och barnskötare.

 

Skolorna ligger nu under central nämnd liksom de privata förskolorna. Detta medför svårigheter vid övergången från förskola till skola. De privata förskolorna ligger utanför nämndens inflytande och ingår därför inte i nämndens planering för att leva upp till sitt åtagande att ordna förskola till alla som begär det. För föräldrar innebär det att de måste stå i många olika köer och för förvaltningen att man inte vet vilken reell kö som finns. Utbildningsförvaltningen som svarar för tillsynen av de enskilda förskolorna har mycket små resurser för tillsyn vilket medför en stor osäkerhet om en enskild förskola motsvarar stadens krav på kvalitet. Vi anser att stadsdelsnämnden bör ha ansvar för alla förskolor inom området med gemensam kö, naturligtvis med möjlighet att önska vilken förskola man vill ansöka till.

 

Under avsnittet ”Medborgare lever ett liv utan missbruk” finns inget om förebyggande arbete eller tidiga insatser. Vi vet att alkoholkonsumtionen är hög bland Kungsholmens ungdomar och vi saknar kraftfulla insatser för fält och fritid och visioner för ett drogfritt Kungsholmen.

 

De senaste månadernas debatt om vanvård i äldreomsorg har visat på behovet av uppföljning och reglering av detta område. Meddelarskydd spelar här en mycket viktig roll och skyddat måste garanteras alla som arbetar med verksamhet finansierad av skattemedel. Man ska känna sig trygg i sitt arbete även när man påvisar missförhållanden. Vi kräver att staden höjer kvalitetskraven för att tillförsäkra stockholmarna en trygg välfärd och att skattemedel används till det de är avsedda för. Väl fungerande arbetsplatser med god arbetsmiljö är en förutsättning för god måluppfyllelse. Kollektivavtal är ett medel att uppnå goda arbetsvillkor och samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer en förutsättning.

 

 Den mycket restriktiva bedömningen för att få plats på särskilt boende måste ändras så att den som är gammal och otrygg i sin bostad har ett alternativ, valfrihet ska gälla boendeform och inte bara utförare. Antalet utförare inom hemtjänsten ökar för varje år och är nu uppe i över 100 och ökar för varje månad. För de allra flesta som är i behov av hemtjänst är det fullständigt omöjligt att avgöra vilken av alla dessa företag som ger den bästa servicen och därmed är valfriheten en illusion. Med så många utförare blir det långa transportsträckor för personalen vilket minskar tiden för tjänster i hemmen. Skattebetalarna och mottagarna av hjälpen får betala för detta. Vi finner detta system helt orimligt. Vi vill också öka resurserna i hemtjänsten för att ge större möjligheter för äldre att styra över sin tid.

 

Reijo Kittilä (V), reserverade sig mot beslutet med hänvisning till Vänsterpartiets förslag:

Stadsdelsnämnden föreslås besluta:

-       att avslå förvaltningens förslag till budget och verksamhetsplan 2012

-       att återremittera ärendet till förvaltningen för omarbetning

-       att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan och budget för 2012 som bygger på ramarna och intentionerna i Vänsterpartiets budgetförslag för staden och på detta förslag för Kungsholmens stadsdelsnämnd

 

Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

Majoritetens budgetförslag:

De budgetmedel som stadsdelsnämnden fördelas av kommunfullmäktige ökar inte i förhållande till ökningen av befolkningsmängden i stadsdelen.  Den ökning av budgetramen som äldreomsorgen får går i första hand till privata utförare.  Budgeten ställer krav på ”omprioriteringar och anpassningar av verksamheterna” som ska bedrivas så ”kostnadseffektivt som möjligt”.  Förvaltningen formulerar sig exakt likadant som inför 2011. Tjänstemännen ställs återigen på hårda prövningar när de ska försöka klara av att hålla budgeten med i princip oförändrade resurser men med förväntade kostnadsökningar.  Detta kommer att innebära en fortsatt restriktiv biståndsbedömning inom äldreomsorgen, svårigheter med att bevilja den hjälp som den enskilde har rätt till och behov av inom individ- och familjeomsorgen och större barngrupper alternativt lägre pedagogtäthet inom förskolan. Anslaget för ekonomiskt bistånd ökar marginellt men ligger 2 milj kr under det prognostiserade resultatet för 2011, trots att riksnormen för försörjningsstöd kommer att höjas och övriga kostnader som en försörjningsstödstagare har – t.ex. hyrorna – kommer att gå upp. Allt fler av dem som i dag har försörjningsstöd är mycket långt borta ifrån den reguljära arbetsmarknaden.  Bostadsmarknaden är allt mera oåtkomlig för ett hushåll som lever på försörjningsstöd vilket driver upp kostnaderna för tillfälligt boende. 

 

Inga särskilda satsningar görs av majoriteten, verksamheterna blir alltmer anorektiska trots att Alliansen inte ens sänker skatten.

 

Stadsdelsnämndens möjligheter att påverka den egna budgeten minskar år för år. Nämnden har mycket litet utrymme för att göra lokala anpassningar och omprioriteringar mellan verksamheterna. Förutom av den budgetram som kommunfullmäktige bestämmer styrs medelsfördelningen av centralt fastställda ersättningsnivåer till utförare av omsorgstjänster, olika pengsystem, avtalsbundna kostnader och öronmärkta anslag vilket omöjliggör det lokala politiska inflytandet.

 

Vänsterpartiet vill återställa kommunalskatten till 2006 års nivå. På detta sätt får vi in medel som vi vill satsa på stadsdelsnämnderna, dels för att kunna stoppa Alliansens fleråriga nedskärningspolitik dels för att höja kvalitén på den gemensamma välfärden. 

 

Alliansen har hela den gångna mandatperioden flyttat verksamheter från stadsdelsnämnderna till centrala nämnder och minskat det lokala inflytandet.  Kärnverksamheter har utlokaliserats till andra stadsdelsnämnder. Alliansen har uppmanat stadsdelsnämnderna att fortsätta på den vägen.

 

En stor del av driften av våra gemensamt finansierade verksamheter på Kungsholmen har flyttats över till vinstdrivande företag. Vi vill satsa på verksamhet av hög kvalitet i egen regi.  Första steget måste vara att nämnden kräver av staden centralt att inte verkställa tilldelningsbeslutet avseende driften av Solbackens vård- och omsorgsboende. 

 

Vårt Kungsholmen:

-       Hela verksamhetsplanen skall genomsyras av ett barn- och ett genusperspektiv samt av jämställdhet, mångfald och rättvisa. 

-       Stadsdelsnämnden ska vidareutveckla demokratin genom en utökad dialog mellan medborgarna och de förtroendevalda.   Nya forum för dialog måste skapas.

-       Stadsdelen ska öka medborgarnas inflytande över viktiga stadsplanerings- och stadsmiljöfrågor.

-       Inga nya verksamheter inom vård, omsorg och utbildning skall konkurrensutsättas. 

-       Stadsdelsnämnden skall återta verksamheter från entreprenaddrift till egen regi när de nuvarande avtalen löper ut.

-       Inga riskkapitalbolag som pressar ned kostnaderna inom omsorgsverksamheterna för att sedan föra ut pengarna till utländska skatteparadis ska anlitas i nämndens verksamheter. 

-       Ett Hbt-perspektiv ska inarbetas i alla nämndens verksamheter enligt den skrivelse som V och S lade på nämndsammanträdet i november i år.

 

Kungsholmen ska vara en stadsdel för alla, oavsett social och etnisk bakgrund.  Kungsholmen ska vara en ekologiskt hållbar, rättvis, trygg och tillgänglig del av Stockholm och stadsdelens befolkning ska återspegla den mångfald av människor som i dag befolkar staden i stort. 

 

Kungsholmen är i dag en segregerad stadsdel.  Befolkningen har en högre utbildnings- och inkomstnivå än staden i genomsnitt.  Andelen allmännyttiga hyresrätter är i dag enligt förvaltningen enbart 2,4 % efter alla ombildningar till bostadsrätter.  Denna utveckling måste vändas och en stor del av de nya bostäderna som byggs i stadsdelen måste bli allmännyttiga hyresrätter med hyror som folk med vanliga inkomster har råd med.   De som byggs i dag kommer att ha hyror som normalinkomsttagare inte kommer att ha råd att betala och som t.ex. av socialtjänsten bedöms som oskäligt höga för att klienterna ska kunna få försörjningsstöd till hela boendekostnaden.   Den nya ”allmännyttan” byggs för ett fåtal.

 

Andelen personer med utländsk bakgrund bland befolkningen är klart lägre än i staden som helhet.  Kungsholmen bör ta ett större aktivt ansvar för flyktingmottagandet än hittills.  Integrationen och mångfalden är centrala framtidsfrågor och Kungsholmens stadsdelsnämnd måste bidra till att minska segregationen i staden, inte öka den ytterligare.

 

Vänsterpartiet vill ha en stadsdel i miljömässig, social och ekonomisk balans. Vi vill satsa förebyggande, långsiktigt, jämställt och klimatvänligt. Främlingsfientlighet, rasism och alla typer av diskriminering ska bekämpas. Jämställdhet och mångfald ska genomsyra alla verksamheter.

 

Kungsholmen ska vara en stadsdel där alla barn har goda uppväxtvillkor oavsett social, ekonomisk och etnisk bakgrund.  Barnen ska inte betraktas som kunder på en marknad utan som små medborgare som ska ha inflytande över sin vardag i takt med ålder och mognad.  Barnperspektivet ska finnas med i allt beslutsfattande och all stadsplanering.  Ett Kungsholmen som är bra för barn är bra för alla.

 

Så stor del som möjligt av beslutsfattandet som rör stadsdelens invånare skall finnas på lokal nivå. Lokalpolitikerna måste få mera inflytande och insyn, inte mindre. Kungsholmens medborgare skall inte behöva få svaret att de måste vända sig till annan instans för att få svar på sina frågor.   De senaste årens utveckling mot allt mera centraliserat beslutsfattande i staden har minskat medborgarnas möjligheter till inflytande och insyn.  Alltför ofta besvaras medborgarförslagen med att frågan inte ingår i stadsdelsnämndens ansvarsområde. 

 

Vi vill öka de boendes deltagande i den lokala demokratin och vill därför bland annat flytta tillbaka ansvaret för skolan till stadsdelsnämnderna, närmare medborgarna.

 

Stadsdelen har i dag en stor andel av verksamheterna utlagd på privata entreprenörer, en del av dem som Carema och Attendo kontrolleras av riskkapitalbolag utan något intresse att utveckla verksamheten.  Alla verksamheter som betalas av Kungsholmens stadsdelsnämnd ska ha mycket god kvalitet. De ska ha aktuella fackliga kollektivavtal och meddelarskydd och meddelarfrihet ska gälla för de anställda på samma sätt oavsett om verksamheten drivs i egen regi eller är utlagd på privat drift.   Alla verksamheter ska ha bra arbetsmiljö, goda arbetsvillkor och stort medbestämmande.

 

Stadsdelsnämndens öppna frågestund måste utvecklas så att allt fler medborgare känner sig motiverade att delta i debatten.  Nämnden bör uppmuntra Kungsholmsborna att lämna in ännu fler medborgarförslag. Fler forum där politiker och medborgare kan träffas för en dialog måste skapas. Medborgaren får inte reduceras till en kund på en marknad. 

 

Vi vill vidareutveckla närdemokratin och medborgarnas möjligheter till politiskt inflytande med öppna möten innan budget och verksamhetsplan fastställs för att ge medborgarna rejäla möjligheter att framföra sina synpunkter innan besluten är fattade. 

 

Förskolan:

-       Stadsdelen ska göra en satsning på att minska barngrupperna inom förskolan för att vända den negativa utvecklingen vad gäller gruppstorleken.  Småbarnsgrupperna får inte vara större än 14 barn med sikte på 12 barn och de äldre barnens grupper får inte vara större än 18 och siktet ska vara på 16 barn. Alliansen verkar helt ha gett upp målet att minska barngrupperna. 

-       Andelen förskollärare i personalgrupperna måste öka.  Det får inte vara fråga om ifall ”det ryms inom budget”.

-       Förskolan ska ha ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt.

-       Arbetet med barns språkutveckling och modersmålsstöd ska prioriteras.

-       Barns förmåga att uttrycka sig i olika former ska uppmuntras och utvecklas.

-       Alla föräldrar ska kunna vara delaktiga i förskolans pedagogiska arbete.

-       Staden bör avskaffa det kommunala vårdnadsbidraget för att alla barn ska få samma förutsättningar att delta i den pedagogiska förskoleverksamheten.  Detta måste betraktas som varje barns rättighet.

-       Jämställdhets- och genusperspektivet ska fortsätta integreras i det dagliga arbetet i förskolan.

-       Stadsdelen ska ha ansvaret för tillsynen av kvalitén även för den privat drivna förskoleverksamheten. 

 

Förskolan och grundskolan ska tillhöra samma organisation dels för att det ska gå att skapa en helhet för ett livslångt lärande, dels för att samarbetet med individ- och familjeomsorgen ska kunna fungera på ett smidigt sätt.  Överförandet av skolan till utbildningsnämnden under föregående mandatperiod har minskat föräldrarnas möjligheter att ha inflytande över sina barns skolgång.

  

Förvaltningen bedriver ett ambitiöst genusarbete i förskolan och detta arbete måste få fortsätta att utvecklas.  Genusperspektivet bör finnas med i samtliga barn- och ungdomsverksamheter som stadsdelsnämnden driver. 

 

Personalen bör få utbildning i HBT-kunskap för att kunna implementera den i den dagliga verksamheten på förskolan.  På förskolorna ska det bl.a. finnas barnböcker som även innefattar regnbågsfamiljer.

 

Verksamhet för barn och ungdom:

-  Alla ungdomar ska ha nära till icke-kommersiella och tillgängliga mötesplatser.

-  Ungas inflytande över den egna vardagen ska förbättras.

-  Fritidsverksamheten ska vara lika attraktiv för flickor som för pojkar.

-  Arbetet med drogpreventionen ska vara en integrerad del i den verksamhet som Preventionsenheten Fält och Fritid bedriver. 

-  Parklekarna ska få budgetmedel som täcker kostnaderna för verksamheten.  Eventuella intäkter för uthyrning av lokalerna ska oavkortade gå till de satsningar som parklekarna bedömer som mest angelägna.

-  Avgifterna till sommarkollo ska sänkas.

-  Antalet sommarjobb till skolungdomar ska motsvara behoven.

-  Hbt-ungdomarna ska få en självklar plats i ungdomsverksamheterna.

 

Barn och unga har rätt till en kreativ fritid som uppmuntrar eget skapande och medbestämmande. Fritidsverksamheten ska vara lika attraktiv för flickor som för pojkar. Våra väl fungerande parklekar ska få möjligheter till att utvecklas. Utomhuspedagogiken är viktig och personalen ska ha adekvat utbildning.

 

Resursfördelning och genuspedagogik ska säkra att ungdomsverksamheten är lika attraktiv för flickor som för pojkar. Motion och rörelse ska främjas. Personalen ska ha kunskap om risk- och skyddsfaktorer när det gäller droger, kriminalitet och hedersrelaterad skyddsproblematik. Ungdomsrådets verksamhet ska få utvecklas med egen budget och andra former av verkligt ungdomsinflytande ska testas.

 

Kolloplats ska finnas för alla barn 9-16 år som söker kollo. Sänkta avgifter för kollo gör det möjligt för fler barn i familjer med låga inkomster att kunna vara med. Barn med funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att vara med i ordinarie fritidsverksamhet.

 

Äldreomsorg:

-       Stadsdelens båda servicehus ska behållas som servicehus och inget av dem ska förvandlas till trygghetsboende.

-       De äldre ska ha rätt att välja vård- och omsorgsboende i hela staden men ska garanteras ett boende med hög kvalitet i den egna stadsdelen.

-       Den restriktiva biståndsbedömningen avseende äldreboendeplatser som infördes hösten 2010 måste bli betydligt generösare.

-       Stadsdelsnämnden ska i framtiden inte överlåta driften av sina äldreboenden till vinstdrivande företag. 

-       Det nuvarande kundvalssystemet för hemtjänsten måste ses över.  Det är orimligt med över 100 alternativa utförare att välja emellan samtidigt som samtliga åtta husläkarmottagningar i stadsdelen har olika huvudmän vilket gör samarbetet kring enskilda äldres vård och omsorg mycket komplicerat.

-       De gamla ska få rätt till ökad utevistelse, och fler sociala aktiviteter.

-       Stadsdelsnämnden ska inrätta en särskild tillsynsfunktion för det sociala innehållet i stadsdelens äldreomsorg.

-       All biståndsbedömning bör ha ett tydligt genusperspektiv och stadsdelsnämnden bör initiera ett forskningsprojekt inom äldreomsorgen utifrån ett genusperspektiv.

-       Vi vill vidare understryka vikten av att personalen inom äldreomsorgen har HBT-kunskap för bästa bemötande av äldre HBT-personer.

-       Baltzar ska få resurser för att kunna utöka öppettiderna och skapa fler aktiviteter.

 

Det är mycket svårt att utöva ett demokratiskt inflytande över äldreomsorgen när den till så stor del drivs på entreprenad och är avtalsstyrd över flera år i taget och avtalen är okänsliga för hur medborgarna röstar i de allmänna valen. Det finns stora bekymmer med kontinuiteten i den omsorg som upphandlas med jämna mellanrum. Upphandlingarna skapar stor oro både bland brukarna och bland den personal som berörs.  Vänsterpartiet vill värna om såväl kontinuiteten som demokratin och arbetar för att ta tillbaka verksamheter i egen regi. Den nuvarande ordningen där stadsledningen beslutar över detta är djupt odemokratisk. 

 

Alliansens ”valfrihetsreform” har resulterat i en överetablering av vårdgivare och skapat en ”marknad” som blivit omöjlig för den enskilde att överblicka.  De flesta bolagen erbjuder identiska tjänster och mycket få är riktiga alternativ till varandra. Dessutom har t ex forskarna på Äldrecentrum konstaterat att en mycket stor andel av de äldre som beviljas äldreomsorgsinsatser faktiskt saknar förmåga att välja själva. Valfriheten blir en chimär.

 

Äldreomsorgen har skakats av skandaler och många äldre har drabbats av vanvård samtidigt som olika riskkapitalbolag har tagit ut stora i stort sett skattefria vinster. Vi vill att vården och omsorgen ska drivas i egen regi och alla verksamheter som finansieras med skattemedel ska hålla mycket hög kvalitet.

 

Enligt forskning behandlas kvinnor och män ofta olika inom vården och omsorgen. Det gäller inte minst den geriatriska vården. Vi vill implementera ett genusperspektiv i äldreomsorgen. Omsorgen om våra äldre ska även präglas av ett förebyggande folkhälsoperspektiv.

 

Individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri och omsorg om funktionshindrade:

-       Individ- och familjeomsorgen ska ha en samlad verksamhet i den egna stadsdelen, och försörjningsstödsenheten ska vara en del av den.

-       Personer med försörjningsstöd p.g.a. arbetslöshet ska erbjudas individuellt anpassade stödåtgärder i stadsdelens egen regi med egen försörjning som mål.

-       Vi vill stärka arbetet med stödinsatser mot våld i nära relationer.

-       Barn och ungdomar som lever i familjer med missbruk eller psykisk sjukdom ska
garanteras hjälp och stöd.

-       Vi vill stärka missbruksvården och arbetet med att hemlösa ska få bostad.  Stadsdelen bör få tränings- och försökslägenheter i första hand i den egna stadsdelen.

-       Individ- och familjeomsorgen ska ha ett barn- och genusperspektiv i all handläggning.

-       Samtliga vuxna personer med rätt till försörjningsstöd ska ha rätt till bistånd till SL-kort.

-       Stadsdelsnämnden ska pröva möjligheterna till särskilda boenden i samtliga nya bostadsprojekt på Kungsholmen.

-       Den dagliga verksamheten för psykiskt funktionsnedsatta ska utvecklas i samråd med personalen och arbetstagarna för att bättre motsvara kraven och förväntningarna från dagens unga brukare.  Den dagliga verksamheten ska drivas i egen regi.

-       Träfflokalen för psykiskt funktionsnedsatta ska ha en egen finansiering och inte vara beroende av studiecirklarna.  Den ska betraktas som en permanent verksamhet med möjlighet till långsiktig utveckling. 

-       Stockholm blev inte världens mest tillgängliga huvudstad 2010 vilket tidigare var målet för tillgänglighetsarbetet.  Vi måste intensifiera arbetet enligt de indikatorer som stadens handikappråd tagit fram för stadsdelarnas tillgänglighetsarbete.

-       Stadsdelen ska aktivt bidra till stadens flyktingmottagning.   

-       Individ- och familjeomsorgen ska tillförsäkra sig om att personalen har HBT-kompetens för att på bästa sätt kunna bemöta samkönade par och ensamstående HBT-personer.  

 

Individ- och familjeomsorgen arbetar med den del av vår befolkning som behöver ett individuellt utformat stöd för att kunna leva ett självständigt liv.  Verksamheten bör garanteras tillräckliga resurser och drivas av den egna stadsdelen för att den ska ha god kännedom om både de aktuella hushållen och levnadsvillkoren i stadsdelen.  Vi avvisar standardlösningar som strider mot socialtjänstlagens anda om individuell bedömning.

 

Socialtjänsten ska baseras på kunskap, erfarenhet, brukarinflytande, utvärdering och forskning. Alla som söker stöd ska få ett gott bemötande.

 

Förebyggande insatser för att minska barnfattigdom och barns ohälsa prioriteras.  Föräldrautbildning och gruppstöd för barn till föräldrar som missbrukar eller har psykisk ohälsa ska erbjudas. Utbildning om risk- och skyddsfaktorer ska ges i samverkan med förskola, skola och landstinget. Barn i familjehem ska få utökat stöd.

 

Hemlösheten måste reduceras till ett minimum genom en stor satsning i hela staden, där stadsdelsnämnderna spelar en viktig roll. Drogförebyggande arbete måste utökas.

Människor med psykiska funktionsnedsättningar ska få stöd i boende, sysselsättning och fritid. Planer för boende ska göras för alla som idag bor på hem för vård eller boende eller som måste utnyttja stadens tak över huvudet – garanti.

Budget- och skuldrådgivningen och konsumentvägledningen bör bedrivas i egen regi i stadsdelen.   De bör tillföras mera resurser för att kunna arbeta mera offensivt. Särskilda satsningar ska göras på stadsdelens ungdomar och deras konsumtionsvanor. 

 

Stadsdelen som arbetsgivare:

-       Stadsdelen ska satsa på bättre arbetsvillkor för de anställda genom rätt till heltid, god arbetsmiljö och intensifierad satsning på kompetensutveckling för alla yrkesgrupper.

-       Stadsdelen ska fortsätta att arbeta med att få ned personalens sjukfrånvaro och erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter till dem, som kommer tillbaka efter en längre tids sjukskrivning.

-       Stadsdelen ska tillämpa jämställda arbetsvillkor och sträva efter mångfald och hög kompetens bland de anställda utan att glömma bort de grupper som av olika anledningar har svårt att hävda sig i konkurrensen på dagens arbetsmarknad.

 

Kungsholmens stadsdelsförvaltning ska vara en mönsterarbetsgivare som tar vara på medarbetarnas kompetens och har ett tätt samarbete med de fackliga organisationerna för att utveckla verksamheten och göra stadsdelen ännu mera attraktiv som arbetsplats.  Stadsdelen ska vara mån om meddelarskydd och meddelarfrihet för de anställda. 

   

Kultur:

-       Stödet till kultur- och föreningsverksamheten i stadsdelen måste öka.

-       Stadsdelsnämnden ska anställa en kultursekreterare.

Kulturverksamheten ska särskilt riktas till barn, ungdomar och äldre.

Stadsdelsnämnden ska aktivt delta i arbete med att starta ett kultur- och föreningshus på Kungsholmen. Föreningslivet behöver samlingslokaler som kan hyras till rimliga priser. De lokala kulturutövarna måste få aktivt stöd av stadsdelnämnden och – förvaltningen.

 

Stadsmiljö:

-       Stadsdelsnämnden ska ha ett reellt inflytande över stadsplaneringen på Kungsholmen.

-       Beslutsgången ska garantera verkligt inflytande för både stadsdelens invånare och lokala politiker.

-       Ett barnperspektiv ska alltid finnas med i planeringsprocessen.

-       Goda kollektivtrafiklösningar måste prioriteras när nya bostäder planeras. 

-       Eftersom vi vill att stadsdelsnämnden ska få utökat verksamhetsansvar finns det underlag för en stads- och parkmiljöverksamhet av hög kvalitet i den egna stadsdelen.   

-       Stadsdelsnämnden ska kraftigt agera för att Kungsholmen ska bli en mera tillgänglig och fotgängarvänlig stadsdel.

-       Stadsdelen ska agera för att Stockholms innerstad på sikt ska bli bilfri. Ett första steg för att minska trafiken på Kungsholmen kan vara borttagande av ett körfält för bilar i vardera riktningen på Fleminggatan.

-       Barn och unga ska få yttra sig i frågor om stadsmiljö.

-       Agenda-21-arbetet och lokal demokrati i stadsmiljöfrågor ska utvecklas.  En Agenda 21-samordnare ska anställas för att stimulera och samordna inom miljöarbetet både inom stadsdelnämndens verksamheter och bland invånarna i stadsdelen.

-       Upprustning och bättre skötsel av parker och grönområden enligt den lokala parkplanen.

-       Stadsdelnämnden ska fortsätta att med kraft agera för en nedgrävning alternativt överdäckning av Essingeleden.

-       Planerna för nybyggnation på Lilla Essingen bör göras om med mycket lägre exploateringsgrad som utgångspunkt.  Den obebyggda delen av ön ska reserveras i första hand för friluftsliv och sport/idrott. 

-       Kungsholmens parkprogram ska genomföras.

-       Våra park- och grönområden ska skötas på ett sätt som gör det möjligt för alla Kungsholmsbor och hitresta att njuta av att vistas i dem.

 

Lokala strategier för hållbar utveckling utvecklas. Den demokratiska delen av Agenda 21 fördjupas genom ökat medborgarinflytande om trafik, parker och stadsplanering. En lokal Agenda 21-funktion inrättas. Barn och unga ska få säga sin mening innan beslut fattas om frågor som rör deras vardag. Staden ska i ökad utsträckning arbeta med områdesplanering. När människor är delaktiga blir planeringen bättre och antalet överklaganden minskar. Därmed går byggprocessen smidigare och det blir lättare att klara målen.

 

Stadsmiljön ska vara trygg och vacker med bra möjligheter till spontanidrott och rörelse. Otrygga offentliga platser ska kartläggas och åtgärdas i samverkan med boende och berörda förvaltningar. Vi ska ha nära till parker och grönområden med hög kvalitet. Bostadsnära grönområden är grundläggande för en god folkhälsa.

 

Fastighetsnära insamling och återbruk ska uppmuntras genom information och råd.

 

UTTALANDE

Anders Ödmark m. fl. (MP) lämnade följande uttalande:

 

Det framlagda förslaget till verksamhetsplan och budget för år 2012 präglas av fortsatta nedskärningar i nämndens kärnverksamheter. I Miljöpartiets budgetförslag i kommunfullmäktige finns 318,2 mnkr mer än i majoritetens budget för stadsdelarna. Dessutom hämtas 228,4 mnkr från Arbetsmarknadsnämnden för arbetsmarknadsåtgärder i stadsdelsnämnderna. Detta skulle för 2012 betyda 20 mnkr mer för Kungsholmens stadsdelsnämnd än i det nu liggande förslaget.

För att staden ska kunna nå högt satta klimatmål - stadens mål i miljöprogrammet och vattenprogrammet - samt bidra till att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål behöver miljö- och klimatkompetensen stärkas på stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelen ska i samverkan med områdets invånare, företag och föreningar förbättra den lokala boende- och stadsmiljön samt öka medvetenheten och engagemanget för miljö- och klimatfrågor.

Stadsdelen ska prioritera arbetet med energirådgivning inom förvaltningens egna verksamheter samt mot företag och hushåll. Stadsdelens verksamheter ska i största möjliga utsträckning tillgodose sina behov av biltransporter via bilpooler. Ambitionen måste vara att Stockholm ska vara ledande i Sverige när det gäller att hushålla med energi och investera i förnyelsebara energikällor.

Under de senaste åren har kommunfullmäktige angett två indikatorer som nu saknas i 2012 års budget, nämligen dels andel enheter som sorterar ut matavfall för framställning av biogas, dels andel mat som är ekologiskt framställd. Vi beklagar att dessa indikatorer nu tagits bort och vill förorda att förvaltningen återför dem som nämndindikatorer med målvärden som innebär ökade miljöambitioner.

Vid byggplaner ska staden arbeta för ett medborgarinflytande som sträcker sig över kraven i Plan- och bygglagen. Metoder ska utvecklas för att fånga upp grupper som aldrig kommer till tals i stadsbyggnadsrelaterade frågor. Barnperspektivet ska in i stadsplaneringen och metoder för att inkludera barn och deras tankar i stadsplaneringen ska utvecklas.

I förskolan behöver barngruppernas storlek minska till högst 14 barn i småbarnsgrupperna och 18 barn i storbarnsgrupperna, samtidigt som mål och indikatorer för antal barn per vuxen arbetas fram. Dessutom är det viktigt att hålla nere förskoleenheternas storlek. Alla förskolor ska ges tillgång till genuspedagoger eller inrätta genusgrupper.

Arbetet med policy för upphandling bör vidareutvecklas, särskilt med fokus på förfrågningsunderlagens kvalité, miljökrav samt med tydliga och uppföljningsbara antidiskrimineringsklausuler. Ett av de miljökrav som ska ställas är att inga dubbdäck får användas av dem som utför transporter. Staden ska också säkerställa att leverantörer inte flyttar vinster till så kallade skatteparadis för att undkomma skatt.

Att tidigt vänja sig vid bra och nyttig mat är avgörande för framtida matvanor och därmed för hälsan. Flera stadsdelsnämnder har redan uppnått stadens låga mål på 15 % ekologiska livsmedel för år 2011. Andelen ekologiska livsmedel ska vara 40 % år 2012.

Den drastiska minskningen av vissa fiskarter är ett stort ekologiskt hot. Stadsdelarna bör besluta att inte servera hotade fiskareter på förskolor och i äldreboenden, också för att öka kunskapen hos förvaltning, personal och barn om ekologi och matens miljöpåverkan.

Genom internationaliseringen har frågan om hur olika produkter påverkar stockholmarna som konsumenter blivit än mer aktuell. Många undrar exempelvis hur de ska göra med pensionen, vilket elbolag de ska välja och många vill kunna utnyttja sin konsumentmakt. Satsningar på konsumentvägledningen ska öka. Det finns också skäl att knyta en aktiv konsumentvägledning närmare budget- och skuldrådgivningen.

Stadsdelen ska bedriva ett offensivt arbete mot diskriminering. Den diskrimineringsklausul som Miljöpartiet införde under den förra mandatperioden ska återinföras. Föreningar som diskriminerar ska på samma sätt som företag veta att de riskerar att förlora sina bidrag. Stadsdelen ska tydligt prioritera arbetet med att säkerställa att ingen diskrimineras, exempelvis genom att använda anonymiserade jobbansökningar, antidiskrimineringstester och kontinuerlig utbildning för alla anställda och politiker.

Arbetet för att den fysiska tillgängligheten i stadsdelen ska öka och attityderna till människor med funktionshinder måste förbättras.

En viktig del i en god arbetsmiljö är att det finns ett bra, strukturerat sätt att hantera kränkningar, trakasserier och mobbning på arbetsplatsen samt att stadsdelsnämnden prioriterar detta arbete ytterligare.

Det är oroande att majoriteten konkurrensutsätter verksamheter utan att några egenregianbud läggs. Egenregianbud ska alltid uppmuntras och konkretiseras när verksamhet som drivs i kommunal regi ska konkurrensutsättas, både för att få bästa möjliga kvalitet till lägsta kostnad, men också för att invånarna i stadsdelen ska ha valfriheten att kunna välja bland en mångfald av utförare. Det ska i varje stadsdel finnas kommunala alternativ, både när det gäller hemtjänst och äldreboende, eftersom det för många är en viktig del av valfriheten att kunna välja detta.

Inom äldreomsorgen behövs fler platser i servicehus, vård- och omsorgsboenden, demensboenden och trygghetsbostäder. Det är angeläget att tillgodose efterfrågan på kategoriboenden, exempelvis med inriktning på kultur, språk och hbt. Önskemål att starta äldreboenden som sociala företag ska bejakas. Innan fler servicehus omvandlas till trygghetsboenden ska en utvärdering göras. Maten som serveras inom äldreomsorgen ska vara vällagad, hälsosam och god, helst lokalt tillagad och ekologisk. Social gemenskap vid måltider är viktigt, till exempel bör matlag erbjudas.

Stadens arbetsmarknadsåtgärder ska vara utformade så att varje enskild person hittar sin kortaste väg till rätt jobb. I stället för nuvarande Jobbtorg ska s.k. En-dörr-in-verksamhet finnas i varje stadsdel. Därför förs fyra miljoner kronor för arbetsmarknadsåtgärder från Arbetsmarknadsnämnden till Kungsholmens stadsdelsnämnd. Den ska organisatoriskt och demokratiskt tillhöra stadsdelsnämnden men flera stadsdelsnämnder kan gå samman och gemensamt driva En-dörr-in-verksamheten. Verksamheten ska omfatta alla arbetslösa, även dem som står allra längst från arbetsmarknaden och dem som är i behov av rehabilitering. Alla arbetssökande ska erbjudas skräddarsytt och individuellt stöd - vägledning, jobbcoachning, kompetensutveckling, utbildning och arbetsträning. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärna i verksamheten. Det sociala företagandet ska stimuleras. Den som är berättigad till försörjningsstöd ska även ha rätt till SL-kort.

Den sociala barn- och ungdomsvården behöver kraftiga förstärkningar. Staden ska aktivt stödja föräldrar med missbruksproblem, barn till psykiskt funktionshindrade och andra barn som far illa. Resurserna till missbruksvården ska öka så att de som söker behandling ska kunna beviljas detta. Vård och behandling för personer med missbruk ska alltid utgå från den enskilde.

Barns situation ska uppmärksammas när vuxna söker ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet är tydligt i stadens riktlinjer och innan beslut fattas ska konsekvenser för varje barn alltid övervägas och dokumenteras. Ett barnperspektiv innebär att det inte ska vara möjligt att vräka barnfamiljer. Alla som lever i hemlöshet ska erbjudas ett personligt ombud som ett sätt att skapa nya nätverk och få hjälp med myndighetskontakter. Alla stadsdelar ska ha en lokal handlingsplan för det vräkningsförebyggande arbetet.

Allt fler försätter sig i skuldfällan. Ju tidigare människor får hjälp, desto större chans att ta sig ur den uppkomna situationen. En aktivare konsument­vägledning samt fler skuldrådgivare skulle korta ner orimligt långa kötider och förebygga vräkningar p.g.a. hyresskulder. Väntetiden för att få träffa en skuldrådgivare ska inte vara mer än en månad.

 

§11 Kronobergsparken – godkännande av program och genomförande

BESLUT

 

1.     Kungsholmens stadsdelsnämnd godkänner program och genomförande av upprustningen av Kronobergsparken.

2.     Stadsdelsnämnden ger stadsdelsdirektören i uppdrag att fatta beslut i genomförandeskedet inom godkänd budget för projektet.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 30 november 2011, dnr 3.2-669-2011.

 

§12 Buller på Essingeleden<br>Skrivelse från stadsdelsnämnden

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelnämnd besvarar skrivelsen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 25 november 2011, dnr 1.2.3-612-2011.



§13 Val till sociala delegationen

BESLUT

 

1.     Till ordinarie ledamöter (fem) i sociala delegationen utses:
Christer H Sjöblom (M), Anita Mofors (M), Lars Lundqvist (FP), Catarina Agrell (S) och Anders Ödmark (MP).

2.     Till ersättare (fyra) i sociala delegationen utses:
Britt Tryding (M), Mikael Valier (KD), Mårten Svensson Risdal (S) och Reijo Kittilä (V).

3.     Ersättarna inträder för tjänstgöring i följande ordning: För ledamöterna Sjöblom, Mofors och Lundqvist ersättarna Tryding, Valier, Svensson Risdal och Kittilä. För ledamoten Agrell ersättarna Svensson Risdal, Kittilä, Tryding och Valier. För ledamoten Ödmark ersättarna Kittilä,
Svensson Risdal, Tryding och Valier.

4.     Till ordförande och vice ordförande i sociala delegationen utses: Christer H Sjöblom, ordförande och Catarina Agrell (s) vice ordförande.

5.     Sammanträdena hålls i förvaltningens lokaler S:t Eriksgatan 47, och börjar kl 16.15

6.     Instruktion för sociala delegationen fastställs.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 15 december 2011, dnr 1.1-679-2011.

 

§14 Val till stadsdelsnämndens pensionärsråd

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd utser följande företrädare till stadsdelsnämndens pensionärsråd för år 2012:

 

ledamot             Kjerstin Genell Andrén, SPF

ledamot             Birgitta Jonsson, SPF

ledamot             Ulla Pilsäter, SPF

ledamot             Sten Persson, PRO

ledamot             Gunnar Nyberg, PRO

 

ersättare            Kerstin Jernow, SPF

ersättare            Karin Thorsné Gustafsson, SPF

ersättare            Birgitta Dangården, SPF

ersättare            Carri Ekström, PRO

ersättare            Solveig Hellström, SPRF

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 6 december 2011, dnr 1.1-662-2011.

 

§15 Månadsrapport för november 2011

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkänner månadsrapport, november 2011.

 

 

ÄRENDETS BERDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den

Dnr 2.1-112-2011.

 

UTTALANDE

Reijo Kittilä (V) lämnade följande uttalande:

I samband med att nämndens borgerliga majoritet godkände sin budget för 2011 reserverade vi oss mot budgeten och konstaterade att det är en nedskärningsbudget. Förvaltningens månadsrapport för november 2011 ger oss fortsatt rätt.

 

Försörjningsstödet prognostiserar ett överskridande med 3,4 milj. Finansborgarrådet Sten Nordin uttalade sig i massmedia i början av sommaren om att stadsdelarna fullt ut ska kompenseras för överskridandena av budgetposten för ekonomiskt bistånd. Kungsholmen har i samband med kommunfullmäktiges behandling av tertialrapporterna fått en budgetjustering med 1,1 milj kr, vilket är långt ifrån tillräckligt.  Förvaltningen håller på och ”vidta åtgärder”, som redan resulterat i ett ökat antal avslag på ansökningar om månadskort på SL. Handläggarnas tidigare bedömningar har ansetts vara för generösa. 

 

Äldreomsorgen ska enligt prognosen gå med överskott jämfört med budgeten.  Den borgerliga alliansen har lyckats med sin åtgärdsplan som beslutades hösten 2010, dvs. mera restriktiv bedömning av ansökningarna till vård- och omsorgsboende och servicehus. Vi har fått domar från förvaltningsrätten där de som överklagat fått rätt mot de alltför restriktiva bedömningarna som först och främst inte har tagit hänsyn till den oro och ängslan som uppstår hos många av de multisjuka gamla som mot sin vilja måste stanna hemma och får nöja sig med hemtjänstinsatser. På mötet med sociala delegationen i oktober beslutade delegationen enhälligt att samtliga avslagsbeslut avs. vård- och omsorgsboende och servicehus ska skickas ut till delegationen med sammanträdeshandlingarna för att delegationen enklare ska kunna bilda sig en uppfattning om rådande praxis.

 

Inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning kommer man enligt prognosen inte att nå en budget i balans, i stället prognostiseras ett överskridande med 6,4 milj. Det är anmärkningsvärt att en privat vårdgivare som driver verksamhet i lokaler som tidigare lämnats av stadsdelsnämnden som olämpliga för den verksamhet som i dag drivs i dem, kan plocka ut en ersättning som klart överskrider de ersättningar som stadsdelsnämnden och verksamheterna i egen regi får från staden. Den sammanlagda ersättningen från staden understiger med 4 milj kostnaderna för de avgifter stadsdelen är tvungen att betala till privata vårdgivare. En central upphandling av transporter bl.a. till och från dagliga verksamheter har fördubblat kostnaderna. Denna upphandling har nu även fått kritik av stadens revisorer.

 

Individ- och familjeomsorgen beräknas rymmas inom tilldelad budget.  Men socialpsykiatrin vidtar nu åtgärder för att visa en budget i balans.  Representanterna för Intresseföreningen för schizofreni (IFS) framförde vid möte med sociala delegationen i oktober att de redan upplever att förvaltningen beviljar boendestöds- och sysselsättningsinsatser mera restriktivt än tidigare.  Nedskärningen av personalstyrkan – som delvis har tagits tillbaka - i socialpsykiatrins Träfflokal har väckt omfattande oro och protester hos brukarna och kritik mot försämrad arbetsmiljö för de anställda.  Många brukare vittnar om att de fått besked om att de enbart kan beviljas bistånd till en studiecirkel. Dessa åtgärder drabbar en grupp som i regel har mycket svårt att ta vara på sina rättigheter men som denna gång aktivt stått emot nedskärningarna.

 

Budgetutfallsprognosen avslöjar inte vad förskolans prognostiserade överskott beror på.  Vi misstänker att det handlar om stora barngrupper och överinskrivningar av barn på våra förskolor med ökad trängsel och minskad kvalitet som följd. Dessutom har förskolorna uttryckt att de vid anställningar prioriterar förskollärare före barnskötare enbart om budgeten så tillåter vilket också påverkar kvalitén i verksamheten negativt. 

 

De svaga och utsatta grupperna på Kungsholmen kan även fortsättningsvis förvänta sig en politik som kommer att drabba de sämst ställda i vår stadsdel. 

 

§16 Pråm vid kaj med hotell/café/restaurang vid Kungsholms strand<br>Remiss från stadsbyggnadskontoret

BESLUT

 

1.     Kungsholmens stadsdelsnämnd tillstyrker bygglovsremissen om pråm.

2.     Stadsdelsnämnden avstyrker förslaget om småbåtsparkering.

 

 

Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 30 november 2011, dnr 1.4-647-2011.

 

§17 Rätt till heminstruktör för syn och hörselskadade i hela Stockholm<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar tjänsteutlåtandet som sitt svar på remissen från kommunstyrelsen.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 23 november 2011, dnr 1.5.1-518-2011.



§18 Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande<br>vårdnad, boende, umgänge och namn<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 28 november 2011, dnr1.5.1-517-2011.

 

§19 Kulturvision 2030<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 29 november 2011, dnr 1.5.1-552-2011.

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

Catarina Agrell m. f. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Socialdemokraterna.

Anders Ödmark m. fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Miljöpartiet

Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Vänsterpartiet.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.

 

RESERVATIONER

Catarina Agrell m.fl. (S), reserverade sig mot beslutet med hänvisning till Socialdemokraternas förslag:

  1. Stadsdelsnämnden hänvisar delvis till förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
  2. Stadsdelsnämnden vill utöver förvaltningens tjänsteutlåtande framföra nedanstående synpunkter.
  3. Paragrafen förklarades omedelbart justerad

 

En kulturvision för Stockholm 2030 måste vara djärv, ambitiös, och inkluderande. Den nu presenterade visionen saknar dessa drag och är dessutom allt för kopplad till den politiska majoriteten. För en ambitiös kulturvision måste det också finnas resurser som står i proportion. En stad i världsklass med ett rikt kulturliv för alla kan inte uppnås med en budget i strykklass. Kulturen, som är en viktig kraftkälla för många människor i skilda åldrar, förtjänar bättre.

 

Vi Socialdemokrater vill också peka några av visionens brister. Ett tydligt barnperspektiv och en tydlig koppling till barnkonventionen saknas. Just barnen är visionens viktigaste målgrupp. Rika kulturupplevelser i tidig ålder lägger en god grund för aktiva och engagerade medborgare i samhälls- och kulturlivet.

 

Kulturvision 2030 saknar också tydliga skrivningar vad gäller jämställdhets- och genusperspektiv liksom hur man ska komma till rätta med den tilltagande segregationen. Vi ser det som ytterst angeläget att dessa, liksom även andra aspekter, lyfts fram och behandlas genom skrivningar som förpliktigar.

 

I sitt remissvar ger förvaltningen exempel på kulturverksamheten lokalt. Vi ser ytterligare spännande projekt och utvecklingsområden. Kungsholmens bibliotek är viktig som bl.a. mötesplats. Vi vill undersöka möjligheterna till utökade öppettider liksom till möjligheten att erbjuda invånarna nya tjänster såsom hemkörning av böcker och andra medier. Vi vill också arbeta långsiktigt för att stadsdelsnämnderna ges ett större inflytande över biblioteken.

 

För att främja kultur- och föreningslivet på västra Kungsholmen ser vi behov av att inrätta ett kulturhus med bibliotek och möteslokaler vid Moa Martinssons torg. Vi vill också undersöka möjligheterna att göra om brandstationen till en lokal anpassad för skilda kulturaktiviteter. I stadsdelsnämnden har vi också vid flera tillfällen pekat på behovet av att tillsätta en tjänst som kultursekreterare.

 

Anders Ödmark m.fl.(MP) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till Miljöpartiets förslag:

  1. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande jämte med vad som nedan anförs

Kulturvisionen bör skrivas som ett inkluderande, politiskt majoritetsneutralt och utmanande dokument. Den bör kompletteras på ett antal punkter:

Barnkonventionen bör skrivas in tydligt i texten. Formuleringarna att alla barn ska ”erbjudas” att ta del av och själva utöva kultur, och senare i texten ”har möjlighet till” eget skapande, etc. är till intet förpliktigande och alldeles för vaga. Istället bör direkta referenser till Barnkonventionens artikel 31 användas. Dessutom bör kulturens plats i skolan framhållas i mycket högre grad.

Som kulturnämnden anför i beslutet om Kulturvision 2030 är det viktigt att staden verkar för ett klimat som präglas av tolerans, ickediskriminering och respekt för mänskliga rättigheter. Alla ska ha möjlighet att skapa och ta del av kultur på sina egna villkor, oavsett om man är kvinna eller man, barn eller vuxen, oavsett vilken kulturell eller etnisk bakgrund man har, vem man älskar eller eventuell funktionsnedsättning. Detta måste också speglas i själva kulturvisionen. Skrivningarna om mångfald i visionen är så vaga att det är svårt att förstå vad de egentligen vill säga.

Dokumentet saknar helt genus- och jämställdhetsperspektiv. Eftersom jämställdhet ingår i kulturnämndens mål för bl.a. bidragsgivning så bör visionen innehålla förslag på hur denna ska förverkligas.

Medborgarperspektivet saknas till stor del. Människor buntas ihop och kategoriseras som ”Stockholm byggs av människor som är välutbildade” eller att somliga har ”alternativa livsstilar” (alternativ till vad?).

Dokumentet idylliserar stadslivet och förbigår den stora utmaning det innebär att vi lever i en alltmer segregerad stad. Visionen måste innebära att människor i alla delar av staden ska kunna ta del av kulturen både i form av eget skapande och som upplevelser av kulturlivet. För detta krävs medvetna satsningar och en genomarbetad strategi.

Integrationen är en av Stockholms största utmaningar. Kulturen måste vara närvarande i arbetet med att minska segregationen. Det handlar om såväl geografisk segregation som det mångkulturella samhället, HBT-frågor, jämställdhet och tillgänglighet. Dessa frågor förbigås helt i dokumentet och bör arbetas in och tydliggöras.

Att bevaka och kommunicera Stockholms kulturmiljö är avgörande för att staden ska växa på ett hållbart sätt och fortsätta att vara den attraktiva storstad som vi vill att Stockholm ska vara.

Vi saknar en vision för dem som ska skapa denna ”kultur i världsklass” nämligen de utövande kreatörerna (konstnärer m.fl.). I visioner ingår att stimulera nyskapande och entreprenörskap, men hur ska staden kunna erbjuda möjligheter för kulturutövarna inom alla genrer att leva och verka? Hur ska långsiktigheten kunna garanteras och hur ska konstnärerna kunna erbjudas någon form av trygghet i skapandet?

Vi vänder oss mot att det nuvarande föreningslivet beskrivs i förklenande ordalag som “gamla tiders” och måste hitta nya vägar. Det måste finnas många olika former för det demokratiska samtalet och vi anser inte att ny teknik tillfredsställer alla de behoven.

Det är anmärkningsvärt att förslag till kulturvision läggs fram samtidigt som avgifterna återinförs vid stadens museer!

Ett stort problem för det lokala kulturlivet i innerstaden – i synnerhet för ungdomar - är att det råder brist på lokaler som kultur- och föreningslivet har råd att hyra. På Kungsholmen kommer den nuvarande brandstationen i närheten av Fridhemsplan att ersättas av en ny enhet i Lindhagen. Staden bör då anpassa den gamla brandstationen till en resurs för kultur- och ungdomsverksamhet.

 

Reijo Kittilä (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till Vänsterpartiets förslag:

 

  1. Stadsdelsnämnden hänvisar delvis till förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

2.     Stadsdelsnämnden vill utöver förvaltningens tjänsteutlåtande framföra nedanstående synpunkter.

3.     Paragrafen justeras omedelbart.

 

En strategisk plan för kulturen bör stå över partipolitiken och vara majoritetsneutral. En kulturvision bör inte knytas till Alliansens visionsdokument, om den ska kunna få en bred uppslutning. Det är strategiskt viktigt att FN:s Barnkonvention implementeras tydligt i visionen, liksom att jämställdhet, tillgänglighet, anti-diskriminering/mångfald och jämlikhet genomsyrar visionen. Texten måste skärpas i denna riktning.

 

Att alla barn enligt förslaget ska ”erbjudas” ta del av och själva utöva kultur och ”ha möjlighet till” eget skapande är alldeles för vagt uttryckt. Barnkonventionens artikel 31 om rätten till lek, vila, fritid och att få leva i en bra miljö ska vara vägledande. Dessutom måste kulturens plats i skolan betonas i mycket högre grad.   Alla barn oavsett social eller etnisk bakgrund ska kunna delta i Kulturskolans verksamhet. 

 

Visionsutkastet saknar tydligt genus- och jämställdhetsperspektiv. Kulturvisionen måste innehålla en vision om jämställda villkor i kulturlivet. Tillgängligheten till kultur för äldre och funktionsnedsatta behöver preciseras. Kulturen ska vara en mötesplats för alla.

 

Synen på oss som bor och verkar i Stockholm är snäv och utgår från en norm som exkluderar många medborgare. När människors bidrag till samhället beskrivs som att ”Stockholm byggs av människor som är välutbildade” eller när somligas sätt att leva beskrivs som annorlunda genom att de har ”alternativa livsstilar” är visionsutkastet farligt nära att kategorisera folk i grupper av människor som inte är lika mycket värda för samhällsutvecklingen.

 

I stället för att etikettera föreningslivet som “gamla tiders” borde målsättningen vara att främja föreningarnas bidrag till kulturen och allas delaktighet.

 

Även stadsmiljön har sin plats i en kulturvision. Att bevaka och kommunicera Stockholms kulturmiljö är avgörande för att staden ska växa på ett hållbart sätt och fortsätta vara den omtyckta storstad som vi vill att Stockholm ska vara.

 

I förslaget talar man om att stimulera nyskapande och entreprenörskap, men hur ska staden kunna erbjuda trygga möjligheter för kulturutövarna att verka? Hur ska kulturskaparna kunna känna trygghet i sitt skapande. 

 

Vi lever i en alltmer segregerad stad.  Integrationen är en av stadens främsta utmaningar i framtiden.  Kulturen måste vara närvarande i arbetet med att minska segregationen. 

 

Utkastet har ingen vision alls för stadsdelarnas kulturarbete. Stadsdelsnämnderna och stadsdelsförvaltningarna måste bli navet i att stödja och uppmuntra det lokala kulturskapandet och möjligheterna till kulturupplevelser för alla som bor i staden.

 

§20 Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 – centrala delen av Stockholmsregionen<br>Remiss från Stockholms Lokaltrafik & Stockholms stad

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

Paradgrafen förklarades omedelbart justerad

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 30 november 2011, dnr 1.5.1-565-2011.

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

 

Catarina Agrell m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Socialdemokraterna.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.

 

RESERVATION

Catarina Agrell m.fl. (S) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till Socialdemokraternas förslag:
- Att bifalla förvaltningens svar samt därutöver anföra:

Vi har granskat remissen utifrån ett Kungsholmsperspektiv och hur den föreslagna trafiken och utbyggnaden kommer att påverka just Kungsholmen. Samma problem kan säkert finnas även på andra ställen i staden.

 

Stomnätet, oavsett om det är med buss eller spårvagn, skall ges hög prioritet och i många fall egna körfällt eller reserverade vägar. Övrig trafik hänvisas till intilliggande vägar. Men Kungsholmen är en ö där enda sättet att ta sig in som fotgängare, cyklist eller bilist är via dess broar. Det står redan i remissen att antalet förbindelser till Kungsholmen är få varför två linjer läggs över St Eriksbron resp två över Västerbron.

 

Norrut är Kungsholmen förbunden med övriga innerstaden via St Eriksbron med två filer och Barnhusbron med en i varje körriktning. Söderut finns bara Västerbron med två filer per körriktning. Kan de båda linjerna samsas om ett körfällt minskas anslutningarna norrut med 33% och söderut med 50 % för övrig trafik. Behöver de båda är minskningen 67% norrut och 100% söderut. Att enbart hänvisa övrig trafik till intilliggande vägar som i remissen går inte då inga andra vägar finns.

 

Den andra aspekten vi tycker förvaltningen missat är den barriäreffekt som det innebär med spår dragna i ytläge. Samtliga linjer är dragna mitt i stadsdelen i en nord-sydlig riktning och så väl fotgängare, cyklister som bilister måste kunna ta sig mellan de två halvorna i öst och väst. Sträckan S:t Eriksgatan – Drottningholmsvägen - Lilla Västerbron - Västerbroplan kommer ha tre linjer med två-minuters trafik i vardera körriktning som maxgräns under rusningen. Det innebär att en spårvagn passerar var 40e sekund i vardera körriktning.

 

Korta luckor kommer säkert fortfarande att finnas vid korsningar och övergångsställen men väntetiden på de tillfällena blir betydande.

 

Reduceras däremot trafiken till två-minuters trafik över Kungsholmen minskar det spannet och kapaciteten i övriga staden till som tätast var 6e minut.

 

Som alternativ för att klara den enligt remissen kraftiga trafiken i nord-sydlig rikting föreslår vi att en tunnelbanelinje dras, i likhet med den föreslagna linje 5, Liljeholmen – Hornstull – Fridhemsplan – St Eriksplan – Karolinska Sjukhuset. Det ger samma ökning av kapacitet för resenärerna och på kortare tid, utan att störa i gatutrafiken.

 

Linje 1 går i förslaget Flemminggatan västerut för att svänga vänster på St Eriksgatan. Den korsningen är i dagsläget högt trafikerad och kommer enligt förslaget vara än mer belastad. Att då göra en vänstersväng och blockera båda vägarna förvärrar ytterligare. Vi föreslår därför att linjen går rakt fram i korsningen enligt nuvarande busslinje 1. Alternativt fortsätter Flemminggatan fram till Mariebergsgatan, och därefter ut på Lilla Västerbron.

 

UTTALANDE

Reijo Kittilä (V) och Anders Ödmark m.fl. (MP) lämnade följande uttalande:

Det är glädjande att det nu tas fram en långsiktig spårvägs- och stomnätsstrategi för kollektivtrafiken. Vi behöver stora satsningar på en förbättrad kollektivtrafik för att alltfler ska finna det naturligt att ställa bilen åt sidan.  I stället för bilen och nya motorvägsbyggen typ Förbifart Stockholm måste utbyggnaden av kollektivtrafiken få högsta prioritet. 

 

Redan i dag behövs kraftfulla åtgärder för att tillmötesgå ökande behov av kollektivtrafik. Vi delar förvaltningens oro för att kollektivtrafikförsörjningen i Kungsholmens största nybyggnadsområde Lindhagen/Västra Kungsholmen inte håller måttet. Delar av stadsdelen har i dag dålig trafikförsörjning med busslinjer som har gles och oregelbunden turtäthet och krångliga gångvägar till t-banan.

 

År 2030 ligger långt framme i tiden. En snabb utbyggnad av stombusslinjer bör snarast verkställas i väntan på mer permanenta spårbundna lösningar. 

 

§21 Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län ang uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar tjänsteutlåtandet som sitt svar på remissen från kommunstyrelsen.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 29 november 2011, dnr 1.5.1-607-2011.

§22 Stockholms stad program för kvinnofrid – mot våld i nära relationer 2012-2014<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande. Stadsdelsnämnden ställer sig därmed bakom förslaget till program för kvinnofrid – mot våld i nära relationer 2012- 2014.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 30 november 2011, dnr 1.5.1-628-2011.

 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

 

Reijo Kittilä (V), Catarina Agrell m.fl. (S) och Anders Ödmark m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett gemensamt förslag från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.

 

RESERVATION

Reijo Kittilä (V), Catarina Agrell m.fl. (S) och Anders Ödmark m.fl. (MP) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till det gemensamma förslaget från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet:
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och framför därutöver följande.

Mäns våld mot kvinnor är ett hot mot folkhälsan och kampen för kvinnofrid är en kamp för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är bra att staden uppdaterar kvinnofridsprogrammet och gör det lättare att följa upp. Det är viktigt med konkreta riktlinjer för arbetet med våld i nära relationer.

 

Det är viktigt att staden äntligen gör en kartläggning av våldets omfattning.  Först när vi har en realistisk bild av hur många kvinnor som utsätts för våld och hur många barn som tvingas bevittna våld eller andra övergrepp mot närstående vuxna kan vi bedöma behovet av resurser. Samtidigt är det viktigt att inte förövarna glöms bort. 

 

Redan under den rödgröna mandatperioden togs förslag fram om att göra en kartläggning av allt våld mot kvinnor i staden för att få en bild av den totala omfattningen av problemet. Tyvärr fullföljde den borgerliga majoriteten då inte uppdraget, utan nöjde sig med en kartläggning av hedersvåldet.

 

Programmet fokuserar på mäns våld mot kvinnor och det tycker vi är riktigt utifrån att det är den stora folkhälsoutmaningen. Men det behövs också program för män som utsätts för våld i nära relation och för kvinnor som utsätts för våld av kvinnor. Vi får inte glömma bort att det förekommer våld mellan närstående vuxna även i annan typ av relationer än mellan man/ kvinna som är/har varit gifta eller lever/har levt under äktenskapsliknande förhållanden.  Den största bristen i programmet är att handläggarna och stadens anställda kan bli något förvirrade om de möter våld i annan typ av relationer mellan närstående och försöker hitta vägledning i detta program. Det är viktigt att denna brist åtgärdas snarast möjligt.

 

I och med att det nya kvinnofridsprogrammet ska fokusera på vad som ska uppnås och inte vad som ska göras är det mycket viktigt med tydliga mål och indikatorer för att intentionerna i programmet ska kunna följas upp. Vi tycker till exempel inte att det är helt tydligt om målgruppen kvinnor som utsatts för våld i nära relation omfattar alla eller endast de som har sökt hjälp exempelvis hos kommunen eller kvinnojourer.

 

Vi saknar också ett tydligare förebyggande perspektiv i programmet. Övriga styrdokument som hänvisas till är för allmänna, och vi föreslår ett tillägg av mål och indikatorer om förebyggande arbete, gärna i samverkan med landstinget. Ett sätt att följa upp målen kan vara kompletterande frågor i Stockholmsundersökningen om droger m.m.

 

En stor del av kvinnofridsarbetet har under lång tid varit beroende av frivilliga insatser.  Många kvinnojourer – som kommunerna flitigt använder sig av när kvinnor och barn behöver skydd akut – drivs av frivilliga eller personer med mycket liten ersättning för den samhällsinsats som de faktiskt ansvarar för.  Det är viktigt att staden rättar till denna omständighet.

 

Vi ifrågasätter att kvinnofridsprogrammet kopplas till Vision 2030, som är starkt partipolitiskt färgat. Kopplingen till universella dokument som FN:s konventioner och deklarationer om kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättningar skulle skapa en bredare grund för arbetet.

 

§23 Anmälningsärenden

·       Funktionshinderinspektörernas granskningsrapport 4 avseende barnboende enligt LSS dnr 8.-650-2011

 

·       Anmälan av balanslista

 

·       Anmälan av inkomna skrivelser m m

 

·       Anmälan av protokoll från pensionärsrådets sammanträde

 

·       Anmälan av protokoll från sammanträde med rådet för funktionshinderfrågor

 

§24 Stadsdelsnämndens frågor, skrivelser och rapporter

Skrivelse från Charlotta Schenholm (FP), Tina Ghasemi m.fl. (M), Astrid Gustafsson (C) och Mikael Valier (KD) om vinterparker. Skrivelsen överlämnades till stadsdelsförvaltningen för beredning.

§25 Information från stadsdelsförvaltningen

Stadsdelsdirektör Karin Norman informerade om att stadsdelsförvaltningen tillsammans med stadsbyggnadskontoret kommer att genomföra ett möte för information om stadsplanefrågor.

 

§26 §§ 26 - 28 sekretessbelagda ärenden