Din position: Hem > Stockholms stad > Kungsholmens stadsdelsnämnd > Sammanträde 2012-12-18

Sammanträde 2012-12-18

Datum
Klockan
17.00
Plats
Bolinderssalen, Hantverkargatan 2 L

Allmänhetens frågestund kl. 17.00 till 18.00

1 Utseende av justerare <br>Tidpunkt för protokollsjustering <br>Anmälan av föregående sammanträdes protokoll

Medborgarförslag

2 Anmälan av medborgarförslag

4 Miljöhandlingsplan för Kungsholmens stadsdelsnämnd

Dnr: 3.-665-2012

Handläggare: Veksamhetsplanerare Göran Sjöqvist, 508 08 448

5 Verksamhetsbesök och teman för stadsdelsnämndens sammanträden 2013

Dnr: 1.1-691-2012

Handläggare: Christin Bjuggren, 508 08 015

6 Val till sociala delegationen

Dnr: 1.1-670-2012

Handläggare: Christin Bjuggren, 508 08 015

7 Val till stadsdelsnämndens pensionärsråd

Remisser

8 Nytt IT-program för Stockholms stad<br>Remiss från kommunstyrelsen

9 Motion om förbättringar av stadens föreningstavlor<br>Remiss från kommunstyrelsen

10 Förslag till skolplan för Stockholms stad<br>Remiss från kommunstyrelsen

Dnr: 1.5.1-590-2012

Handläggare: Veksamhetsplanerare Göran Sjöqvist, 508 08 448

11 Utökad valfrihet inom omsorgen om personer med funktions-nedsättning enligt LSS – korttidstillsyn för ungdomar över 12 år<br>Remiss från kommunstyrelsen

12 Lilys Burger AB<br>Remiss från Socialförvaltningens tillståndsenhet

13 Restaurang La Brezza<br>Remiss från Socialförvaltningens tillståndsenhet

Dnr: 1.5.2-680-2012

Handläggare: Ann-Britt Swärdhult, 508 08 012

Yttranden

14 Tryggheten i stadens parker<br>Yttrande till stadsrevisionen

17 Anmälan av medarbetarenkät

18 Avsteg från kö – och placeringsregler förskola

21 Anmälan av protokoll från pensionärsrådets sammanträde

22 Anmälan av protokoll från sammanträde med rådet för funktionshinderfrågor

23 Stadsdelsnämndens frågor, skrivelser och rapporter

24 Information från stadsdelsförvaltningen

Ärenden där allmänheten inte har rätt att närvara

25 Avskrivning av osäkra kundfordringar

26 Yttrande till Stockholms tingsrätt i adoptionsärende

27 Yttrande till Stockholms tingsrätt i adoptionsärende

28 Yttrande till Stockholms tingsrätt i adoptionsärende

Anmälan av tjänstemannabeslut

29 Avskrivning av osäkra kundfordringar

Anmälningsärende

30 Anmälan enligt Lex Sarah

31 Anmälan av sociala delegationens protokoll

Tilläggslista

32 Ändrat sammanträdesdatum



Handläggare: Christin Bjuggren, 508 08 015

33 Månadsrapport november 2012



Handläggare: Henrik Lennermark, 508 08 278

§2 Medborgarförslag

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut angående inkomna medborgarförslag dnr 1.2.4-575-2012.

 

 

§3 Verksamhetsplan 2013

BESLUT

1. Kungsholmens stadsdelsnämnd fastställer verksamhetsplan med budget för 2013 och överlämnar den till kommunstyrelsen
2. Stadsdelsnämnden fastställer resultatenheter och internpriser för 2013
3. Stadsdelsnämnden redovisar omslutningsförändringar om 155,6 mnkr
4. Stadsdelsnämnden begär budgetjustering för ensamkommande flyktingbarn med 2,3 mnkr i enlighet med detta tjänsteutlåtande
5. Stadsdelsnämnden begär budgetjustering med 2,0 mnkr för den kommunövergripande habiliteringsenheten i enlighet med detta tjänsteutlåtande
6. Stadsdelsnämnden anför därutöver följande

Kungsholmen ska vara en stadsdel där alla kan växa. En attraktiv, trygg och växande stadsdel för boende och besökare i hjärtat av Stockholm. Kännetecken för Kungsholmen är en trygg, grön och barnvänlig stadsdel med närhet till parker, vatten och spontanidrott.

Kungsholmens verksamhetsplan för 2013 präglas av satsningar på en trygg, tillgänglig och väl fungerande verksamhet. Vi eftersträvar mångfald, en ökad valfrihet och hög kvalité för medborgarna inom stadsdelens olika verksamhetsområden. Stadsdelsnämnden ansvarar för verksamheter som är viktiga för Kungsholmsbornas vardag – barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning och parkerna. Utgångspunkten för en väl fungerande verksamhet är en budget i balans och en effektiv ekonomisk förvaltning. Genom god uppföljning och resultatbaserad styrning kan vi prioritera och lägga resurser på de insatser och verksamheter som ger bäst resultat för den enskilda individen och för samhället.

I budgeten för 2013 gör Alliansen i Stockholm stora satsningar på välfärden i hela staden och sänker samtidigt skatten med 15 öre. Sedan Alliansen vann valet 2006 har skatten sänkts med 75 öre vilket innebär 2 000 kronor mer i plånboken per år för en vanlig stockholmare. Lägger vi till den skattesänkning som gjorts i landstinget under samma period tillkommer ytterligare 450 kr till stockholmaren utöver de jobbskatteavdrag som regeringen har infört.

Stockholm har en välskött ekonomi och det är viktigt. Genom att ha ordning och reda i ekonomin kan vi också göra viktiga satsningar på välfärden. Nästa år ökar budgeten för Kungsholmens stadsdelsnämnd med 48,6 miljoner kronor. Vi ska vara tuffa när det gäller att utvärdera välfärden och se till att verksamheterna klarar av att leverera efter högt ställda krav.

Kungsholmen växer och det innebär nya utmaningar i den fysiska miljön, men också utmaningar när det gäller planering och utformning av service till medborgarna. Att möta nya och förändrade behov inom områden som barnomsorg, äldreomsorg och annan service kräver en process där stadsdelen måste samverka med de centrala nämnderna för att på bästa sätt ta tillvara verksamheternas erfarenhet och lokala kunskap i planeringen och utvecklingen av verksamheten. Stadsdelen samverkar aktivt med berörda centrala nämnder, förvaltningar och myndigheter för att driva stadsdelens lokala frågor som en del i den samlade staden.

Stadsdelen anpassas för att möta den allt yngre befolkningens önskemål om barnomsorg, fungerande stadsliv, god miljö och trygga livsbetingelser. Trots stora satsningar återstår mycket vad gäller tillgängligheten för människor med olika funktionsnedsättningar. Det är ett område där stadsdelen samarbetar med näringsliv, landsting, föreningar och allmänheten för att göra Kungsholmen lättillgänglig.


Under 2013 vill Alliansen på Kungsholmen fortsatt satsa på det arbete som vi påbörjat. Vi vill:
• Erbjuda en mycket god barnomsorg.
• Att fler ska gå från ett bidragsberoende till arbete.
• Att äldreomsorgen ska kännetecknas av hög kvalitet och valfrihet.
• Erbjuda en god parkmiljö som är trygg och tillgänglig för samtliga invånare.
• Driva medborgarnas krav på minskning av buller och föroreningar från trafiken, främst Essingeleden.
• Bidra till ett fortsatt ökat medborgarinflytande genom att, till exempel, uppmuntra medborgarförslag, fortsätta med trygghets- och tillgänglighetsvandringar och olika samråd.
• Öka tillgängligheten i stadsdelen för personer med funktionsnedsättning.
• Fortsätta erbjuda sommarjobb för ungdomar i den kommunala verksamheten och också utveckla samarbetet med privata näringslivet när det gäller sommarjobb. 


Förskolan
Förskolan ska erbjuda en verksamhet som är rolig, utvecklande, trygg och utmanande. Förskolan lägger grunden till ett livslångt lärande. Tiden i förskolan ska vara en tid av omsorg och lek och av lustfyllt lärande och utgångspunkten ska vara varje barns förmåga, lust och vilja att lära.

Arbetet med att skapa fler förskoleplatser inom stadsdelen fortsätter och vi ska naturligtvis klara barnomsorgsgarantin. Antalet barn i stadsdelen har under 2000-talet ökat mycket kraftigt och på ett sätt som saknar motstycke i staden och är unikt även i landet som helhet. Behovet av förskoleplatser ökar främst i Västra Kungsholmen. Fler än hälften av det totala antalet barn i kommunal förskola på Kungsholmen finns i de västra delarna av stadsdelsområdet. Under 2013 skapar vi minst 150 nya kommunala förskoleplatser. Det är också viktigt att de kommunala förskolorna följer stadens ramtider för öppethållande som är 6:30 – 18:30.

Den totala andelen förskollärare måste fortsätta att öka. Rekryteringsinsatser genomförs även under 2013. Det är en prioriterad fråga eftersom skollagen dels kräver att det ska finnas minst en förskollärare på varje avdelning och dels att förskollärarens ansvar har förtydligats i den reviderade läroplanen. Fokus riktas därför under 2013 mot fortsatt utbyggnad av förskolan så att barnomsorgsgarantin kan uppfyllas samt kompetensutveckling för förskolepersonal för att säkerställa införandet av den nya läroplanen för förskolan.

Äldreomsorg
Äldreomsorgen ska hålla hög kvalité. De äldre ska känna sig trygga och omsorgen ska uppfylla deras behov och ta hänsyn till deras önskemål. Äldreomsorgen ska utvecklas för att förbättra bemötande, service och omsorg.

Satsningar för hela staden görs sedan 2011 på att kvalitén ska höjas i stadens demensboenden. Medel har avsatts centralt till och med 2014 och i första hand ska dessa användas till att öka bemanningen. För 2013 finns särskilda medel också för utbildning av personal. Dessa medel utgör en bra förutsättning för en ökad kvalitet i stadsdelens demensboenden.

Vi tycker att det är mycket viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet med individuppföljningar inom äldreomsorgen. En väl fungerande uppföljning är en förutsättning för att rätt åtgärder sätts in i rätt tid. Detta gäller såväl när äldreomsorgen fungerar mycket väl som när den av någon anledning fallerar.

Under 2013 ska stadsdelen satsa på att arbeta för att förbättra mathållning och måltidsmiljö för våra äldre. Stadsdelsnämnden ska också fortsatt erbjuda meningsfulla dagaktiviteter för äldre medborgare på Kungsholmen. Det är angeläget att informationen kring dessa når ut och kommer många till del. Satsningar på t.ex. utflykter för äldre är exempel på en viktig del för att göra livet bättre för många av Kungsholmens äldre.

Social omsorg
Inriktningen under 2013 är att fortsätta utveckla det förebyggande arbetet bland barn, ungdomar och vuxna, för att i ett tidigt skede uppmärksamma de som är i behov av insatser, samt utveckla metoder som är verksamma och evidensbaserade. Samverkan sker med skola och förskola, såväl enskilt drivna som kommunala, för att tidigt uppmärksamma barn och ungdomar i behov av stöd.

Det är viktigt att unga har en trygg miljö. Stadsdelen är mycket attraktiv för ungdomar även från andra delar av staden. Med detta följer ett behov av ytterligare satsning på drogprevention och en aktiv samverkan med ungdomarna. Det är oroväckande att narkotikaanvändningen bland ungdomar ökar enligt Stockholmsenkäten. Forskningen visar att tobaksrökning kan vara inkörsporten till narkotika, främst hasch och marijuana. Kungsholmen fortsätter, i samverkan med skolor och närpolis, det preventiva, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Utgångspunkten är liksom för övrig verksamhet inom social omsorg att fortsätta det mycket viktiga arbetet med att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Även föräldrar och vuxna spelar en betydande roll i det brottsförebyggande arbetet genom närvaro och ökad dialog.

Preventionsenhetens verksamhet bidrar till en gynnsam utveckling för barn och ungdomar. Samarbetet med närpolis, skola och socialtjänst utvecklas vidare med regelbundna möten och dialog kring ungdomssituationen. Under 2013 fortsätter arbetet med yngre åldrar, från skolans årskurs 5 och 6, utöver det ordinarie preventionsarbetet.

Det stöd och den service som ges till medborgare med särskilda behov skall utformas mer efter individuella behov än generella mallar. Gruppbostäder utgör ett viktigt inslag i stadens bostäder för personer med funktionsnedsättning.

Under hösten 2012 har antalet bidragshushåll minskat till 202 hushåll och därmed även den totala kostnaden per månad. Det är fortsatt viktigt att försörjningsstödsenheten arbetar för att bidragstagare ska bli självförsörjande. Arbetsföra personer ska hänvisas till praktik eller arbete genom Jobbtorg. Bidragstagare med begränsad arbetsförmåga ska erbjudas insatser med målet att klara egen försörjning. Familjer med osäkra boendeförhållanden ska uppmärksammas för att motverka hemlöshet.

Det är viktigt att arbetet med budget- och skuldrådgivning fungerar väl. Staden har nu infört en tidsgaranti på max en veckas väntetid för barnfamiljer för att få tillgång till rådgivningen. Det är angeläget att förvaltningen successivt följer upp att verksamheten fungerar bra och att tidsgarantin uppfylls.

Stadsmiljö
Kungsholmens parker och grönområden är viktiga mötesplatser för alla och bidrar till människors hälsa och välbefinnande. Parkerna kan vara en plats för vila men också för händelser och arrangemang av olika slag.

Till 2013 ökar budgeten för stadsmiljö med 1 mnkr. Det är en bra och välbehövlig satsning. En satsning som framförallt kommer att gå till utökad upprustning och underhåll av våra parker. Vi fyrdubblar också budgeten för småparker och för medborgarförslag. Alliansen på Kungsholmen sätter ett stort värde på en ökad medborgardialog för att möta allmänhetens behov och önskemål. Kungsholmens stadsdelsnämnd är idag den stadsdel som får in flest medborgarförslag i hela staden – vilket vi ser mycket positivt på.

Vi satsar dessutom 6,6 mnkr i investeringsbudgeten för upprustning av bland annat Kronobergsparken, Kungsholmens strandstig och Norr Mälarstrands gårdar. Programmet för Stora Essingens strandstråk färdigställs i början av året och upprustningen av Vängåvans parklek inleds.

Kungsholmen ska vara en stadsdel med en idéburen stadsförbättring - där utveckling drivs av idéer och medborgarinitiativ. Målet är att använda stadsrummet och förbisedda delar av vår gemensamma stadsmiljö för utvecklingsprojekt i begränsad skala. Det kan handla om att ta en oanvänd gräsyta mellan fastigheter i anspråk för stadsodling, att temporärt tomma lokaler används som gallerier eller scener, att ogästvänliga betong- och asfaltsytor rustas för att kännas välkomnande och för att kunna utnyttjas som offentliga platser. Att erbjuda temporära lösningar genom exempelvis open streets - tillfällig avstängning av gator - och fylla stadsrummet med kulturella evenemang och fysiska aktiviteter, bör även ligga i stadsdelens intresse. 
 
Ansvaret för dessa aktiviteter är fördelat på flera olika nämnder och styrelser och behöver förtydligas. Kommunstyrelsen kommer att ta fram riktlinjer hur den idéburna stadsförbättringen ska kunna implementeras i staden.

Fritidsverksamhet för ungdomar
På Kungsholmen fortsätter antalet barn och ungdomar att öka. Med det stora antal barn som föds och den inflyttning som sker till stadsdelsområdet spelar de öppna verksamheterna som öppen förskola, parklek och fritidsgård en stor roll. Inom stadsdelsområdet finns tre parklekar och två fritidsgårdar, varav en parklek och en fritidsgård drivs i enskild regi av en föräldraförening på Stora Essingen.

Alla barn och ungdomar i åldern 9-16 år ska erbjudas plats på sommarkollo. Det är viktigt att barn och ungdomar får mötas över sociala, etniska och kulturella gränser. Barn och unga som av olika skäl har större behov än andra att åka på kollo ska prioriteras för att få sina behov tillgodosedda.

Under 2013 förstärks sommarverksamheten i Rålambshovsparken under sex veckor med en fritidsledare. Syftet är att aktivera ungdomar och öka tryggheten i parken.

ÄRENDETS BEREDNIG
Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 7 december 2012, dnr 1.1-521-2012.

FÖRSLAG TILL BESLUT
Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag med ett gemensamt tillägg från allianspartierna.

Catarina Agrell m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Socialdemokraterna.

Anders Ödmark m. fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Miljöpartiet.

Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Vänsterpartiet.

BESLUTSGÅNG
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag med ett tillägg från Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

 

RESERVATIONER
Catarina Agrell m.fl. (S), reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag:
- Att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2013 samt därutöver anföra

Stockholm är en stad som växer oerhört snabbt vilket medför många glädjeämnen. Befolkningen är yngre, friskare och resursstarkare än på andra håll i landet. Inflyttningen stärker Stockholms ekonomi. Socialdemokraterna anser att det ger stora möjligheter att ge våra innevånare en god service. Tyvärr upplever vi inte att 2013 års verksamhetsplan svarar mot behoven.

Den förda allianspolitiken med skattessänkningar visar sig allt mera i försämrade skolresultat, otrygghet i förskolan, sämre kollektivtrafik, låg personaltäthet i äldreomsorg och ökad långtidsarbetslöshet.

Stadens budget innebär besparingar i stadsdelsnämndens verksamhet då man inte får kompensation för kostnadsökningarna. Detta får allvarliga konsekvenser för de sämst ställda i vår stad. De direktiv som stadsdelsnämnden fått innebär att budgethållning och ytterst stram bedömning av hjälpbehov är den övergripande principen. Parallellt med detta skall nämnden arbeta med en värdegrund som talar om människans värde och värdighet. När dessa principer kolliderar går budgethållning först.

Väl fungerande arbetsplatser med god arbetsmiljö är en förutsättning för god måluppfyllelse i alla stadens verksamheter. Samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer – som kommer till utryck i bl a kollektivavtal - är en förutsättning för välfungerande arbetsplatser. Meddelarfrihet och meddelarskydd spelar härvidlag en mycket viktig roll.
Vi anser att den grundlagsskyddade meddelarfriheten (inklusive meddelarskyddet) som gäller inom offentlig sektor måste garanteras alla som arbetar med verksamhet finansierad av skattemedel. Vi betraktar det som djupt otillfredsställande att regeringen ännu inte lagt fram förslag om detta. Man ska känna sig trygg i sitt arbete även när man påvisar missförhållanden; man ska kunna larma om något är fel i verksamheten utan att riskera repressalier från arbetsgivaren

Kultur
För att Kungsholmen ska bli mera attraktiv att bo eller besöka behövs ett rikt kulturutbud, inte bara för barn och gamla. Vi beklagar att man inte gjorde ett kulturcentrum vid Moa Martinssons torg. Där kunde man ha haft bibliotek och möteslokaler som hade gjort torget mera levande än den trista miljö det är idag. Socialdemokraterna hoppas fortfarande att brandstationen kan bli ett utmärkt kulturhus där pensionärer kan ha träfflokaler på dagtid, där föreningar och studieförbund kan ordna verksamheter och där musikutövare kan ges möjlighet att öva. Även för andra konstnärer behövs lokaler till rimligt pris för att kunna utöva sin konst.

Stadsdelsnämnderna kom till i slutet av 1990-talet för att öka den lokala demokratin och öka möjligheterna till rationell användning av de gemensamma resurserna genom närhetsprinciper och lokal kännedom. Mycket av detta är nu på väg att försvinna då beslut i många ärenden centraliseras, till exempel är det kulturnämnden som beslutar om våra bibliotek.

Förskola
Förskolan på Kungsholmen har många styrkor, men det finns också områden som oroar. En bra start i livet är kanske det viktigaste vi kan ge våra barn. Vår svenska förskola har en stolt tradition av att inte bara möjliggöra förvärvsarbete för föräldrar, utan även ge barnen den viktiga kunskapsgrund som de behöver för morgondagens kunskapsbaserade ekonomi. Forskning från USA visar att varje satsad krona på en kvalitativ förskola ger en avkastning flera gånger om – delvis tack vare mindre sociala problem, men framförallt för att den ger bättre inlärningsförmåga hos barnen. Tidigt lärande föder helt enkelt bättre lärande senare i livet: en dålig start ger bestående underlägsen inlärningsförmåga.

Andelen förskollärare på Kungsholmen har varit exceptionellt låg – trots att kvalificerade pedagoger är en förutsättning för att implementera förskolans läroplan. Många föräldrar uttrycker oro för sin barns utveckling i förskolan. Vi vill ha en kraftfull satsning på att rekrytera förskollärare på Kungsholmen.

Trots bristen på pedagoger upplever vi att de pedagogiska resurserna inte används på optimalt sätt. Förskolelärare tillbringar många timmar med disk och mattillredning. Även uppgifter som beställning av mat och material tenderar att i högre grad läggas ut på den pedagogiska personalen. Vi vill att en utredning tillsätts om förskolepedagogernas tidsanvändning, med målet att de ska få mer tid med barnen, och att kökspersonal anställs där så bedöms lämpligt.

Förskolor i stadsmiljö erbjuder speciella, och ibland problematiska, förutsättningar. Tillgången till grönområden är begränsad, och lokalerna är små.  Flera förskolegårdar på Kungsholmen har bullernivåer över gränsvärdena. Situationen kan förbättras genom en ökad personaltäthet där pedagogerna istället kan ta med barnen på utflykter till naturområden i närheten. Dessa utflykter är i stort sett omöjliga med den nuvarande personalsituationen.

Stora barngrupper oroar. Holländsk forskning visar tydliga samband mellan gruppstorlek, yta, antal vuxna och stressnivåer hos barn (Anknytning i förskolan, Broberg, Hagström och Broberg, 2012).  Vi ser oroande tendenser till stora förskoleenheter på uppemot 100 barn som delar upp i teoretiska ”grupper” om 10 barn. Detta gör att problemet försvinner från statistiken – men inte från barnens värld där de behöver knyta an till 100 barn och 20 vuxna. Det är inte en rimlig uppgift att lägga på barn i 1-2-års åldern.

Barn med psykiska och fysiska funktionshinder är en utsatt grupp. Vi har fått oroande signaler om att barn med socialpsykologiska hinder inte får de extra personalresurser de behöver på Kungsholmen – det finns även exempel på barn som haft en resursperson i sin tidigare förskola, men när de flyttat till Kungsholmen fråntagits detta. Detta är oroande inte minst eftersom träning för exempelvis autistiska barn måste sättas in så tidigt som möjligt föratt få effekt. Vi fruktar att detta delvis är en effekt av att förskolorna inte ersätts fullt ut när de behöver anställa en resurs för ett funktionshindrat barn – vi har även hört från förskolepersonal att de inte uppmuntras att uppmärksamma dolda funktionshinder hos barn. Detta innebär att det endast är de barn vars föräldrar driver att de behöver specialpedagogik som får detta – och barn från svaga hem riskerar att lämnas utan. Den utvecklingen är mycket oroande. Vi vill att förskolorna ersätts fullt ut för resurser för funktionshinder.

Det saknas idag en överblick över förskolekön genom en gemensam kö för privata och kommunala förskolor. Vi har mycket svårt att förstå varför Allianspartierna vill motverka ett förslag som skulle förbättra servicen till Stockholms föräldrar och barn. Alla förskolor finansieras av våra gemensamma skattepengar. Då kan vi inte ha ett system som försämrar servicen till medborgarna för att vissa privata förskolor inte vill ansluta sig till kön. Det är viktigt att det är föräldrar och barns valfrihet som står i centrum och inte tvärtom. Vi vill i sammanhanget också understryka vikten av samordnat tillsyn av både kommunala och privata enheter.

Under året genomfördes en omorganisation av förskoleområdena. Syftet var att få jämnare kvalitet och att komma tillrätta med vissa brister som skolverket påpekat. Vi tycker att ambitionen med omorganisationen var vällovlig, men vi har kontaktats av flera oroliga föräldrar som är missnöjda med utgången. Faktorer som har tagits upp är att det i samband med omorganisationen genomförts flera besparingar – tillgång till idrottshallar har dragits in, och förskolorna har dragit ner på skogsutflykter. Vi är angelägna om att barns behov av rörelse tillgodoses. Dessutom har flera föräldrar påpekat att föräldramöten och föräldraråd har dragits in. Vi vill där slå vakt om föräldrainflytandet i förskolan. Dessutom finns signaler om att tillgången till vikarier när ordinarie personal är sak har försämrats – vilket naturligtvis frestar på en redan svår personalsituation.

Brukarenkäten 2012 gav anledning till självreflektion. Kungsholmen låg sist av alla på kategorin ”Miljön är trygg och säker i förskolan”. Vi behöver utreda varför föräldrar upplever tryggheten – som naturligtvis är helt central – som bristfällig på Kungsholmen. Vi fruktar att det har att göra med utbyggnad av tillfälliga förskolepaviljonger, och vill understryka vikten av att kvaliteten inte går förlorad vid en snabb utbyggnad av förskolan.

Utöver rörelse är kreativitet och kultur viktigt för små barn. Mindre förskoleenheter har ofta bristande kompetens på området. Vi föreslår därför att en musikpedagog som kan rotera på förskolorna anställs centralt.

Även om ett barnperspektiv är det centrala är det också viktigt att förskoleverksamheten också anpassas för att kunna underlätta föräldrars ofta väldigt pressade liv. Vi vill förbättra förskolegarantin så att alla barn, som så önskar, kan gå nära sitt hem. Vi vill också minska föräldrastressen genom att förbättra öppettiderna på förskolorna och erbjuda barnomsorg även på obekväma arbetstider

I förskolornas verksamhetsplaner för 2012 såg vi att flera enheter planerade att dra in på fortbildning av personal. Vi vill i det sammanhanget understryka vikten av adekvat vidareutbildning av förskolepersonal, för att understödja den pedagogiska utvecklingen av förskolan. Det är också centralt för den pedagogiska kvalitetsuppföljningen.

Vi anser att den lokala förankringen för grundskolan och samverkan mellan skolor, samt samverkan mellan skolan och förskolan, fritidsverksamheten och socialtjänsten behöver förbättras.
Vi menar därför att utbildningsnämnden under 2013 ska utreda hur ansvaret för grundskolan och för de privata förskolorna kan tillföras stadsdelsnämnderna.

Social omsorg
Det blir allt svårare för den som har svag ekonomi att bo på Kungsholmen, vilket i hög grad bidrar till att öka segregationen. Normen för bostadskostnad för den som har försörjningsstöd är så låg att man hänvisas till att flytta till billigare bostad. Efter utförsäljningen av allmännyttan finns inga sådana bostäder i vår stadsdel utan man måste flytta utanför innerstaden. För barn i skolåldern kan det vara mycket frustrerande och en ökad belastning utöver att vara fattig.
Ett mått på den restriktiva tilldelningen av medel är att nästan 1 miljon kronor betalats ut hittills i år av S:t Görans församling till tandvård, glasögon, hemutrustning, barnkläder mm.

Kungsholmen har hög andel ungdomar som brukar alkohol och narkotika. Trots det nämns inte missbruk bland de frågor preventionsenheten ska prioritera. Vi delar inte moderaternas uppfattning att detta endast är en fråga för hemmen, med tanke på de svårigheter tidig debut för med sig för hela livet är det en mycket angelägen uppgift för samhället att skapa drogfria miljöer och uppmärksamma tidigt unga som använder droger.

Äldreomsorg
Jämfört med år 1980 finns det idag i Sverige cirka 100.000 färre personer som får hjälp från hemtjänsten samtidigt som antalet personer över 80 år ökat med mer än 200.000. Under den här tiden har både bostadsstandard och hälsotillståndet även vid hög ålder förbättrats. Trots detta är det uppenbart att biståndsbedömningen blir allt mera restriktiv och allt flera äldre är beroende av anhöriga eller andra närstående. Någon uppgift anger att cirka 70% av all äldreomsorg utförs av anhöriga.100.000 personer har fått gå ner i arbetstid eller helt stultat arbeta för att vårda anhöriga. Detta gäller i hög grad lågavlönade kvinnor med så låg lön att RUT inte är användbart. Ser man vidare till hemtjänsten i landet så ökar antalet brukare men inte timmarna i hemtjänst.

För Kungsholmens del innebär det att det är förhållandevis lätt att beviljas hemtjänst men den tid personalen har i det enskilda hemmet är i realiteten alldeles för knapp. Om man under längre är beroende av hemtjänst blir hemmet vanskött. Liksom i sjukvården är det inte alltid som toaletter hålls rena på grund av tidsbrist. Vid samtal har utförarföretag bekräftat detta. Antalet utförare inom hemtjänsten på Kungsholmen är så stort att det omöjliggör en reell valfrihet.  För de allra flesta som är i behov av hemtjänst är det fullständigt omöjligt att avgöra vilken av alla dessa företag som ger den bästa servicen och därmed är valfriheten en illusion. Med så många utförare blir det långa transportsträckor för personalen vilket minskar tiden för tjänster i hemmen. Skattebetalarna och mottagarna av hjälpen får betala för detta. Vi finner detta system helt orimligt. Vi vill också öka resurserna i hemtjänsten för att ge större möjligheter för äldre att styra över sin tid.

Eftersom nästan all hemtjänst utförs i privat regi är det omöjligt för oss politiker att avgöra vilken kunskapsnivå utförarna har. Ett intryck är att den inte motsvarar de krav som den komplicerade vård de ska ge kräver. Med mycket svåra medicinska åkommor och ny outbildad personal blir situationen otrygg.

Den mycket restriktiva bedömningen för att få plats på särskilt boende måste ändras så att den som är gammal och otrygg i sin bostad har ett alternativ, valfrihet ska gälla boendeform och inte bara utförare. Den som bor i en bostad med trappor och lång väg till service kan inte längre få flytta in i servicehus, behovet tillgodoses genom insatser i hemmet. För många som är beroende av rullator innebär det husarrest vid nuvarande renhållning av trottoarer. Man är hänvisad till ensamhet samt korta besök av hemtjänst för att hålla kroppen vid liv.

Stadsmiljö och parker
Det är viktigt att alla Kungsholmsbor har nära tillgång till attraktiva och trygga parkmiljöer och offentliga rum, som kan fungera som mötesplatser och som främjar invånarnas hälsa.
Vi är därför djupt bekymrade över den kraftiga nedslitning och nedskräpning som sker i stadsdelens parker, i första hand Rålambshovsparken.

Rålambshovsparken är stadens populäraste park. Den besöks under sommaren av cirka 2000 personer per dygn. Besökstrycket ökar år från år med turister och gäster från alla delar av stockholmsregionen. Det ställer stora krav på städning; under sommaren behövs daglig städning. Det betyder också en kraftig förslitning av gröna ytor och annan växtlighet. Genom de stora kostnaderna för städningen riskerar det löpande underhåll att bli eftersatt. Många parker anses i dag vara otrygga, mörka och otillgängliga. Bra belysning i parkmiljöer är viktiga för att de ska vara möjliga att vistas i, även efter mörkrets inbrott.

Förvaltningen har i ett tidigare tjänsteutlåtande påpekat att många av Stockholms parker har eftersatt underhåll, vilket leder till att livslängden för parkerna har minskat och att behovet av reinvesteringar har ökat.

Vi menar därför att Stockholms stads rambudget för parkernas skötsel måste utökas för att tillgodose behoven och att större hänsyn måste tas till de hårt ansträngda parkerna i Stockholms innerstad, inte minst Rålambshovsparken, när denna budget fördelas mellan stadsdelarna. Det är också viktigt att skapa attraktiva parkmiljöer och offentliga rum i områden med hög exploatering. Tillgängliga parkmiljöer måste prioriteras vid förtätning och nyproduktion.
Vi anser också att Stockholms parker och offentliga rum ska uppmuntra till en hållbar livsstil.

Anders Ödmark m. fl. (MP) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag:
Enligt förvaltningens förslag jämte följande tillägg
För att staden ska kunna nå högt satta klimatmål - målen i miljöprogrammet och vattenprogrammet - samt bidra till att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål behöver miljö- och klimatkompetensen stärkas på stadsdelsförvaltningarna. Dessa ska i samverkan med invånare, företag och föreningar förbättra den lokala boende- och stadsmiljön samt öka medvetenheten och engagemanget för miljö- och klimatfrågor.
Stadsdelsförvaltningen ska prioritera arbetet med energirådgivning inom förvaltningens egna verksamheter samt mot företag och hushåll. Ambitionen måste vara att Stockholm ska vara ledande i Sverige när det gäller att hushålla med energi och investera i förnyelsebara energikällor. För att säkerställa ett prioriterat och systematiskt miljöarbete föreslår miljöpartiet att det vid stadsdelsförvaltningarna inrättas befattningar som miljösamordnare.
Vid byggplaner ska staden arbeta för medborgarinflytande, som sträcker sig över kraven i Plan- och bygglagen. Metoder ska utvecklas för att fånga upp grupper, som aldrig kommer till tals i stadsbyggnadsrelaterade frågor. Barnperspektivet ska in i stadsplaneringen.
I förskolorna behöver barngruppernas storlek minskas till högst 14 barn i småbarnsgrupperna och 18 barn i storbarnsgrupperna. Dessutom är det viktigt att hålla nere förskoleenheternas storlek. Alla förskolor ska arbeta med ett medvetet genusperspektiv.
Arbetet med policy för upphandling bör vidareutvecklas, särskilt med fokus på förfrågningsunderlagens kvalité, miljökrav samt med tydliga och uppföljningsbara antidiskrimineringsklausuler. Ett av de miljökrav som ska ställas är att inga dubbdäck får användas av dem som utför transporter. Staden ska också säkerställa att leverantörer inte flyttar vinster till så kallade skatteparadis för att undkomma skatt.
Att tidigt vänja sig vid bra och nyttig mat är avgörande för framtida matvanor och därmed för hälsan. I stadens miljöprogram 2012-2015 anges att andelen ekologiska livsmedel i stadens verksamheter ska uppgår till 25 % år 2013. Mot den bakgrunden är det förvånande att stadsdelsförvaltningen i förslaget till verksamhetsplan anger en lägre andel (15 %)! Miljöpartiet föreslår att andelen ekologiska livsmedel ska vara 40 % år 2013. Alla förskolor ska uppmuntras att ha minst en vegetarisk dag i veckan på sina matsedlar.
Den drastiska minskningen av vissa fiskarter är ett stort ekologiskt hot. Stadsdelsförvaltningen bör inte servera hotade fiskarter på förskolor och äldreboenden, också för att öka kunskapen hos anställda och brukare om ekologi och matens miljöpåverkan.
Genom internationaliseringen har frågan om hur olika produkter påverkar stockholmarna som konsumenter blivit än mer aktuell. Många undrar exempelvis hur de ska göra med pensionen, vilket elbolag de ska välja och många vill kunna utnyttja sin konsumentmakt. Detta – och även många ungdomars aningslöshet att skuldsätta sig med bl.a. sms-lån – gör det angeläget att satsa på en utbyggd konsumentvägledning.
Staden verksamheter ska bedriva ett offensivt arbete mot diskriminering. Den diskrimineringsklausul som Miljöpartiet tidigare var med och införde ska återinföras. Föreningar som diskriminerar ska på samma sätt som företag veta att de riskerar att förlora sina bidrag. Stadsdelen ska tydligt prioritera arbetet med att säkerställa att ingen diskrimineras.
Arbetet för att den fysiska tillgängligheten i stadsdelen ska öka och attityderna till människor med funktionshinder måste förbättras. En viktig del i en god arbetsmiljö är att det finns ett bra, strukturerat sätt att hantera kränkningar, trakasserier och mobbning på arbetsplatsen.
Inom äldreomsorgen behövs fler platser i servicehus, vård- och omsorgs-boenden, demensboenden och trygghetsbostäder. Det finns efterfrågan även på kategoriboenden, exempelvis med inriktning på kultur, språk och hbtq. Önskemål att starta äldreboenden som sociala företag ska bejakas. Maten som serveras inom äldreomsorgen ska vara vällagad, hälsosam och god, helst lokalt tillagad och ekologisk. Social gemenskap vid måltider är viktigt, till exempel bör matlag erbjudas..
Stadens arbetsmarknadsåtgärder ska vara utformade så att varje enskild person hittar sin kortaste väg till rätt jobb. I stället för nuvarande Jobbtorg ska s.k. ”En-dörr-in”-verksam-heter finnas i varje stadsdel. Verksamheten ska omfatta alla arbetslösa, även dem som står allra längst från arbetsmarknaden och dem som är i behov av rehabilitering. Alla arbetssökande ska erbjudas skräddarsytt och individuellt stöd - vägledning, jobbcoachning, kompetensutveckling, utbildning och arbetsträning. Den enskildes eget engagemang och delaktighet ska vara ledstjärna i verksamheten. Det sociala företagandet ska stimuleras.
Den som är berättigad till försörjningsstöd ska även ha rätt till SL-kort.
Staden ska aktivt stödja föräldrar med missbruksproblem, barn till psykiskt funktionshindrade och andra barn som far illa. Barns situation ska uppmärksammas när vuxna söker ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet är tydligt i stadens riktlinjer och innan beslut fattas ska konsekvenser för varje barn alltid övervägas och dokumenteras. Ett barnperspektiv innebär att det inte ska vara möjligt att vräka barnfamiljer. Alla som lever i hemlöshet ska erbjudas ett personligt ombud som ett sätt att skapa nya nätverk och få hjälp med myndighetskontakter.
Reijo Kittilä (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag:
Stadsdelsnämnden föreslås besluta:
- att avslå förvaltningens förslag till budget och verksamhetsplan 2013
- att återremittera ärendet till förvaltningen för omarbetning
- att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan och budget för 2013 som bygger på ramarna och intentionerna i Vänsterpartiets budgetförslag för staden och på detta förslag för Kungsholmens stadsdelsnämnd
- att punkterna 4 och 5 i förvaltningens förslag till beslut införlivas i det kommande förslaget till beslut efter omarbetning av budgeten

Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

Majoritetens budgetförslag:

De budgetmedel som stadsdelsnämnden fördelas av kommunfullmäktige ökar inte i förhållande till ökningen av befolkningsmängden i stadsdelen. Budgeten ställer krav på ”omprioriteringar och anpassningar av verksamheterna” som ska bedrivas så ”kostnadseffektivt som möjligt”. Förvaltningen formulerar sig exakt likadant som under tidigare år. Borta är de dagar då man kunde skriva att budgetramen ger möjlighet till nya satsningar. 

Tjänstemännen ställs återigen under det kommande året inför hårda prövningar när de ska försöka klara av att hålla budgeten med nästan oförändrad ram jämfört med prognosticerat bokslut men med förväntade kostnadsökningar.  Samtidigt som de ska ”höja kvalitén” i verksamheterna. 

Detta kommer att innebära en fortsatt restriktiv biståndsbedömning inom äldreomsorgen, svårigheter med att bevilja den hjälp som den enskilde har behov av inom individ- och familjeomsorgen och större barngrupper alternativt lägre pedagogtäthet inom förskolan. Anslaget för ekonomiskt bistånd ökar marginellt men ligger 2 milj kr under det prognostiserade resultatet för 2012, trots att riksnormen för försörjningsstöd kommer att höjas och övriga kostnader – t.ex. hyrorna – kommer att gå upp. Och trots att arbetslösheten nästa år knappast kommer att minska.

Allt fler av dem som i dag har försörjningsstöd är mycket långt borta ifrån den reguljära arbetsmarknaden.  Även bostadsmarknaden är allt mera oåtkomlig för ett hushåll som lever på försörjningsstöd vilket driver upp kostnaderna för tillfälligt boende. De högsta hyrorna som godkänns för en försörjningsstödstagare har halkat efter och innebär i praktiken att folk med låga eller inga inkomster alltmer tvingas utanför tullarna och att den socioekonomiska boendesegregationen ständigt ökar.

Inga särskilda satsningar görs av majoriteten, verksamheterna blir alltmer anorektiska trots att staden har en god ekonomi. I stället för att ge stadsdelarna ökade resurser väljer alliansen en ideologisk skattesänkning med 15 öre.

Stadsdelsnämndens möjligheter att påverka den egna budgeten minskar år för år. Nämnden har mycket litet utrymme för att göra lokala anpassningar och omprioriteringar mellan verksamheterna.  Förutom den budgetram som kommunfullmäktige bestämmer styrs medelsfördelningen av centralt fastställda ersättningsnivåer till utförare av omsorgstjänster, olika pengsystem, avtalsbundna kostnader och öronmärkta anslag vilket omöjliggör det lokala politiska inflytandet.

Vänsterpartiet vill fastställa kommunalskatten till en nivå som ligger 60 öre över alliansens skattesats. På detta sätt får vi in medel som vi vill satsa på stadsdelsnämnderna, dels för att kunna stoppa Alliansens fleråriga nedskärningspolitik dels för att höja kvalitén på den gemensamma välfärden. 

Alliansen har sedan 2006 flyttat verksamheter från stadsdelsnämnderna till centrala nämnder och minskat det lokala inflytandet. Verksamheter har även utlokaliserats till andra stadsdelsnämnder. I årets budgetförslag regionaliseras MAS/MAR-funktionerna samt heminstruktörsorganisationen. Vårt parti anser att dessa ska finnas kvar i den egna stadsdelen.

Stadsdelsnämnderna har alltmer omvandlats till remissinstanser med sociala delegationer som handlägger individärenden. 

En stor del av driften av våra gemensamt finansierade verksamheter på Kungsholmen har flyttats över till vinstdrivande företag. Vi vill satsa på verksamhet av hög kvalitet i egen regi. Vi vill förbjuda vinstintressen i driften av den gemensamma välfärden. 

Vänsterpartiets Kungsholmen:
- Hela verksamhetsplanen skall genomsyras av ett barn- och ett genusperspektiv samt av jämställdhet, mångfald och rättvisa. 
- Stadsdelsnämnden ska vidareutveckla demokratin genom en utökad dialog mellan medborgarna och de förtroendevalda.   Nya forum för dialog och insyn, t.ex. webbsändning av nämndsammanträdena, måste skapas.
- Stadsdelen ska öka medborgarnas inflytande över viktiga stadsplanerings- och stadsmiljöfrågor.
- Inga verksamheter inom vård, omsorg och utbildning skall konkurrensutsättas. 
- Stadsdelsnämnden skall återta verksamheter från entreprenaddrift till egen regi när de nuvarande avtalen löper ut.
- Inga riskkapitalbolag som pressar ned kostnaderna inom omsorgsverksamheterna för att sedan föra ut pengarna till utländska skatteparadis ska anlitas i nämndens verksamheter. 
- Ett Hbt-perspektiv ska inarbetas i alla nämndens verksamheter enligt nämndens beslut 2012-03-15.

Kungsholmen ska vara en stadsdel för alla, oavsett social och etnisk bakgrund.  Kungsholmen ska vara en ekologiskt hållbar, rättvis, trygg och tillgänglig del av Stockholm och stadsdelens befolkning ska återspegla den mångfald av människor som i dag befolkar staden i stort. 

Kungsholmen är i dag en alltmer segregerad stadsdel.  Befolkningen har en högre utbildnings- och inkomstnivå än staden i genomsnitt.  Andelen allmännyttiga hyresrätter är i dag enbart 3,2 % efter alla ombildningar till bostadsrätter. Denna utveckling måste vändas och en stor del av de nya bostäderna som byggs i stadsdelen måste bli allmännyttiga hyresrätter med hyror som folk med vanliga inkomster har råd med. De som byggs i dag har hyror som normalinkomsttagare inte har råd att betala och som t.ex. av socialtjänsten bedöms som oskäligt höga för att klienterna ska kunna få försörjningsstöd till hela boendekostnaden. Den nya ”allmännyttan” byggs för ett fåtal.

Andelen personer med utländsk bakgrund bland befolkningen är klart lägre än i staden som helhet.  Kungsholmen bör ta ett större aktivt ansvar för flyktingmottagandet än hittills. Kungsholmen bör få stadsövergripande ansvar i mottagningen av ensamkommande flyktingbarn, självklart med kompensation från staden centralt för de merkostnader som detta innebär. Integrationen och mångfalden är centrala framtidsfrågor för hela Stockholms stad och Kungsholmens stadsdelsnämnd måste bidra till att minska segregationen i staden, inte öka den ytterligare.

Vänsterpartiet vill ha en stadsdel i miljömässig, social och ekonomisk balans. Vi vill satsa förebyggande, långsiktigt, jämställt och klimatvänligt. Främlingsfientlighet, rasism och alla typer av diskriminering ska bekämpas. Jämställdhet och mångfald ska genomsyra alla verksamheter.

Kungsholmen ska vara en stadsdel där alla barn har goda uppväxtvillkor oavsett social, ekonomisk och etnisk bakgrund. Barnen ska inte betraktas som kunder på en marknad utan som små medborgare som ska ha inflytande över sin vardag i takt med ålder och mognad. Barnperspektivet ska finnas med i allt beslutsfattande och all stadsplanering.  Ett Kungsholmen som är bra för barn är bra för alla.

Så stor del som möjligt av beslutsfattandet som rör stadsdelens invånare ska finnas på lokal nivå. Lokalpolitikerna måste få mera inflytande och insyn, inte mindre. Kungsholmens medborgare skall inte behöva få svaret att de måste vända sig till annan instans för att få svar på sina frågor.  

Stadsdelsnämnderna ska ha ett samordnande områdesansvar för stadsmiljön.  I dag är ansvaret alltför splittrat på flera huvudmän.

De senaste årens utveckling mot allt mera centraliserat beslutsfattande i staden har minskat medborgarnas möjligheter till inflytande och insyn. Alltför ofta besvaras medborgarförslagen med att frågan inte ingår i stadsdelsnämndens ansvarsområde. Medborgarna hänvisas till centrala nämnder som inte har öppna möten där allmänheten har rätt att närvara.

Vi vill öka de boendes deltagande i den lokala demokratin och vill därför bland annat flytta tillbaka ansvaret för skolan till stadsdelsnämnderna, närmare medborgarna.

Stadsdelen har i dag en stor del av verksamheterna utlagd på privata entreprenörer, en del av dem som Carema och Attendo kontrolleras av riskkapitalbolag utan något intresse att utveckla själva verksamheterna. Deras primära intresse är vinsten. Detta innebär naturligtvis inte att de inte skulle ha anställda som är engagerade för att arbeta för de brukarnas bästa.

Alla verksamheter som betalas av Kungsholmens stadsdelsnämnd ska ha mycket god kvalitet. De ska ha aktuella fackliga kollektivavtal och meddelarskydd och meddelarfrihet ska gälla för de anställda på samma sätt oavsett om verksamheten drivs i egen regi eller är utlagd på privat drift. Alla verksamheter ska ha bra arbetsmiljö, goda arbetsvillkor och stort medbestämmande.

Stadsdelsnämndens öppna frågestund måste utvecklas så att allt fler medborgare känner sig motiverade att delta i debatten.  Nämnden bör uppmuntra Kungsholmsborna att lämna in ännu fler medborgarförslag. Fler forum där politiker och medborgare kan träffas för en dialog måste skapas. Medborgaren får inte reduceras till en kund på en marknad. 

Stadsdelsnämndens sammanträden bör sändas på webben för att öppna för fler möjligheter att följa det politiska beslutsfattandet. 

Vi vill vidareutveckla närdemokratin och medborgarnas möjligheter till politiskt inflytande med öppna möten innan budget och verksamhetsplan fastställs för att ge medborgarna rejäla möjligheter att framföra sina synpunkter innan besluten är fattade. 

Förskolan:
 Stadsdelen ska göra en satsning på att minska barngrupperna inom förskolan för att vända den negativa utvecklingen vad gäller gruppstorleken.  Småbarnsgrupperna får inte vara större än 14 barn med sikte på 12 barn och de äldre barnens grupper får inte vara större än 18 och siktet ska vara på 16 barn. 
 Andelen förskollärare i personalgrupperna måste öka. 
 Förskolan ska ha ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt.
 Arbetet med barns språkutveckling och modersmålsstöd ska prioriteras.
 Barns förmåga att uttrycka sig i olika former ska uppmuntras och utvecklas.
 Alla föräldrar ska kunna vara delaktiga i förskolans pedagogiska arbete.
 Staden bör avskaffa det kommunala vårdnadsbidraget för att alla barn ska få samma förutsättningar att delta i den pedagogiska förskoleverksamheten. Detta måste betraktas som varje barns rättighet.
 Jämställdhets- och genusperspektivet ska fortsätta integreras i det dagliga arbetet i förskolan.
 Stadsdelen ska ha ansvaret för tillsynen av kvalitén även för den privat drivna förskoleverksamheten. 

Förskolans budget på Kungsholmen kommer att vara extremt ansträngd 2013.  Ett nytt sätt att räkna inskrivna barn resulterar i lägre intäkter för sommarmånaderna.  De minskade bidragen för höga hyror kommer också att påverka verksamheten negativt.

Förskolan och grundskolan ska tillhöra samma organisation dels för att det ska gå att skapa en helhet för ett livslångt lärande, dels för att samarbetet med individ- och familjeomsorgen ska kunna fungera på ett smidigt sätt.  Överförandet av skolan till utbildningsnämnden har minskat föräldrarnas möjligheter att ha inflytande över sina barns skolgång.
  
Förvaltningen bedriver ett ambitiöst genusarbete i förskolan och detta arbete måste få fortsätta att utvecklas.  Genusperspektivet bör finnas med i samtliga barn- och ungdomsverksamheter som stadsdelsnämnden driver. 

Personalen bör få utbildning i HBT-kunskap för att kunna implementera den i den dagliga verksamheten på förskolan.  På förskolorna ska det bl.a. finnas barnböcker som även innefattar regnbågsfamiljer.

 

Verksamhet för barn och ungdom:
• Alla ungdomar ska ha nära till icke-kommersiella och tillgängliga mötesplatser.
• Ungas inflytande över den egna vardagen ska förbättras.
• Fritidsverksamheten ska vara lika attraktiv för flickor som för pojkar.
• Arbetet med drogpreventionen ska vara en integrerad del i den verksamhet som Preventionsenheten Fält och Fritid bedriver. 
• Parklekarna ska få budgetmedel som täcker kostnaderna för verksamheten.  Eventuella intäkter för uthyrning av lokalerna ska oavkortade gå till de satsningar som parklekarna bedömer som mest angelägna.
• Avgifterna till sommarkollo ska sänkas.
• Samtliga skolungdomar som så önskar ska kunna få feriejobb via staden.
• Hbt-ungdomarna ska få en självklar plats i ungdomsverksamheterna.

Barn och unga har rätt till en kreativ fritid som uppmuntrar eget skapande och medbestämmande. Fritidsverksamheten ska vara lika attraktiv för flickor som för pojkar. Våra väl fungerande parklekar ska få möjligheter till att utvecklas. Utomhuspedagogiken är viktig och personalen ska ha adekvat utbildning. Planering av en ny parklek i Kristinebergs strandpark bör komma i gång. 

Resursfördelning och genuspedagogik ska säkra att ungdomsverksamheten är lika attraktiv för flickor som för pojkar. Motion och rörelse ska främjas. Personalen ska ha kunskap om risk- och skyddsfaktorer när det gäller droger, kriminalitet och hedersrelaterad skyddsproblematik. Ungdomsrådets verksamhet ska få utvecklas med egen budget och andra former av verkligt ungdomsinflytande ska testas.

Kolloplats ska finnas för alla barn 9-16 år som söker kollo. Sänkta avgifter för kollo gör det möjligt även för barn i familjer med låga inkomster att kunna vara med. Barn med funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att vara med i ordinarie fritidsverksamhet.

Äldreomsorg:
 Stadsdelens båda servicehus ska behållas som servicehus och inget av dem ska förvandlas till trygghetsboende.
 De äldre ska ha rätt att välja vård- och omsorgsboende i hela staden men ska garanteras ett boende med hög kvalitet i den egna stadsdelen.
 Dagens restriktiva biståndsbedömning avseende äldreboendeplatser måste bli betydligt generösare.
 Stadsdelsnämnden ska i framtiden inte överlåta driften av sina äldreboenden till vinstdrivande företag. 
 Det nuvarande kundvalssystemet för hemtjänsten måste ses över.  Det är orimligt med över 100 alternativa utförare att välja emellan samtidigt som samtliga åtta husläkarmottagningar i stadsdelen har olika huvudmän vilket gör samarbetet kring enskilda äldres vård och omsorg mycket komplicerat.
 De gamla ska få rätt till ökad utevistelse, och fler sociala aktiviteter.
 Stadsdelsnämnden ska inrätta en särskild tillsynsfunktion för det sociala innehållet i stadsdelens äldreomsorg.
 All biståndsbedömning bör ha ett tydligt genusperspektiv och stadsdelsnämnden bör initiera ett forskningsprojekt inom äldreomsorgen utifrån ett genusperspektiv.
 Vi vill vidare understryka vikten av att personalen inom äldreomsorgen har HBT-kunskap för bästa bemötande av äldre HBT-personer.
 Baltzar ska få resurser för att kunna utöka öppettiderna och skapa fler aktiviteter.
 Den föreslagna regionaliseringen av MAS/MAR-funktionerna samt heminstruktörerna ska inte genomföras.

Det är mycket svårt att utöva ett demokratiskt inflytande över äldreomsorgen när den till så stor del drivs på entreprenad och är avtalsstyrd över flera år i taget och avtalen är okänsliga för hur medborgarna röstar i de allmänna valen. Det finns stora bekymmer med kontinuiteten i den omsorg som upphandlas med jämna mellanrum. Upphandlingarna skapar stor oro både bland brukarna och bland den personal som berörs. 

Vänsterpartiet vill värna om såväl kontinuiteten som demokratin och arbetar för att ta tillbaka verksamheter i egen regi.  Den nuvarande ordningen där stadens ledning centralt beslutar över detta är djupt odemokratisk.  Nu när Röda Korset avstår från att förlänga avtalet om driften av S:t Eriks äldreboende bör driften tas över i egen regi i stället för att den utsätts för ytterligare en central upphandling.

Alliansens ”valfrihetsreform” har resulterat i en överetablering av vårdgivare och skapat en ”marknad” som blivit omöjlig för den enskilde att överblicka.  De flesta bolagen erbjuder identiska tjänster och mycket få är riktiga alternativ till varandra. Dessutom har t ex forskarna på Äldrecentrum konstaterat att en mycket stor andel av de äldre som beviljas äldreomsorgsinsatser faktiskt saknar förmåga att välja själva.  Valfriheten blir en chimär.

Äldreomsorgen har skakats av skandaler och många äldre har drabbats av vanvård samtidigt som olika riskkapitalbolag har tagit ut stora i stort sett skattefria vinster. Vi vill att vården och omsorgen ska drivas i egen regi och alla verksamheter som finansieras med skattemedel ska hålla mycket hög kvalitet.

Enligt forskning behandlas kvinnor och män ofta olika inom vården och omsorgen. Det gäller inte minst den geriatriska vården. Vi vill implementera ett genusperspektiv i äldreomsorgen.  Omsorgen om våra äldre ska även präglas av ett förebyggande folkhälsoperspektiv.


Individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri och omsorg om funktionshindrade:
 Individ- och familjeomsorgen ska ha en samlad verksamhet i den egna stadsdelen vilket ska omfatta en egen försörjningsstödsenhet.
 Personer med försörjningsstöd p.g.a. arbetslöshet ska erbjudas individuellt anpassade stödåtgärder i stadsdelens egen regi med egen försörjning som mål.
 Vi vill stärka arbetet med stödinsatser mot våld i nära relationer.
 Barn och ungdomar som lever i familjer med missbruk eller psykisk sjukdom ska garanteras hjälp och stöd.
 Vi vill stärka missbruksvården och arbetet med att hemlösa ska få bostad.  Stadsdelen bör få tränings- och försökslägenheter i första hand i den egna stadsdelen.
 Individ- och familjeomsorgen ska ha ett barn- och genusperspektiv i all handläggning.
 Samtliga vuxna personer med rätt till försörjningsstöd ska ha rätt till bistånd till SL-kort.
 Stadsdelsnämnden ska pröva möjligheterna till särskilda boenden i samtliga nya bostadsprojekt på Kungsholmen.
 Den dagliga verksamheten för personer med psykisk funktionsnedsättning ska utvecklas i samråd med personalen och arbetstagarna för att bättre motsvara kraven och förväntningarna från dagens unga brukare. Den dagliga verksamheten ska drivas i egen regi.
 Träfflokalen för personer psykisk funktionsnedsättning ska ha en egen finansiering och inte vara beroende av studiecirklarna.  Den ska betraktas som en permanent verksamhet med möjlighet till långsiktig utveckling. 
 Stockholm blev inte världens mest tillgängliga huvudstad 2010 vilket tidigare var målet för tillgänglighetsarbetet. Vi måste intensifiera arbetet enligt de indikatorer som stadens handikappråd tagit fram för stadsdelarnas tillgänglighetsarbete.
 Stadsdelen ska aktivt bidra till stadens flyktingmottagning, bl.a. genom att erbjuda sig att även formellt erbjuda sig att ta det stadsövergripande ansvaret för mottagningen av ensamkommande flyktingbarn som söker asyl när de vistas i staden.
 Individ- och familjeomsorgen ska tillförsäkra sig om att personalen har HBT-kompetens för att på bästa sätt kunna bemöta samkönade par och ensamstående HBT-personer. 

Individ- och familjeomsorgen arbetar med den del av vår befolkning som behöver ett individuellt utformat stöd för att kunna leva ett självständigt liv.  Verksamheten bör garanteras tillräckliga resurser och drivas av den egna stadsdelen för att den ska ha god kännedom om både de aktuella hushållen och levnadsvillkoren i stadsdelen. Vi avvisar standardlösningar som strider mot socialtjänstlagens anda om individuell bedömning.

Socialtjänsten ska baseras på kunskap, erfarenhet, brukarinflytande, utvärdering och forskning. Alla som söker stöd ska få ett gott bemötande.

Förebyggande insatser för att minska barnfattigdom och barns ohälsa prioriteras. Föräldrautbildning och gruppstöd för barn till föräldrar som missbrukar eller har psykisk ohälsa ska erbjudas. Utbildning om risk- och skyddsfaktorer ska ges i samverkan med förskola, skola och landstinget. Barn i familjehem ska få utökat stöd.

Hemlösheten måste reduceras till ett minimum genom en stor satsning i hela staden, där stadsdelsnämnderna spelar en viktig roll. Drogförebyggande arbete måste utökas.
Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska få stöd i boende, sysselsättning och fritid. Planer för boende ska göras för alla som idag bor på hem för vård eller boende eller som måste utnyttja stadens tak över huvudet – garanti.
Budget- och skuldrådgivningen och konsumentvägledningen bör bedrivas i egen regi i stadsdelen. De bör tillföras mera resurser för att kunna arbeta mera offensivt. Särskilda satsningar ska göras på stadsdelens ungdomar och deras konsumtionsvanor. 

Stadsdelen som arbetsgivare:
• Stadsdelen ska satsa på bättre arbetsvillkor för de anställda genom rätt till heltid, god arbetsmiljö och intensifierad satsning på kompetensutveckling för alla yrkesgrupper.
• Stadsdelen ska fortsätta arbeta med att få ned personalens sjukfrånvaro och erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter till dem, som kommer tillbaka efter en längre tids sjukskrivning.
• Stadsdelen ska tillämpa jämställda arbetsvillkor och sträva efter mångfald och hög kompetens bland de anställda utan att glömma bort de grupper som av olika anledningar har svårt att hävda sig i konkurrensen på dagens arbetsmarknad.
• Samtliga verksamheter som finansieras med skattemedel ska ha gällande kollektivavtal och de anställda ska ha meddelarfrihet och meddelarskydd.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning ska vara en mönsterarbetsgivare som tar vara på medarbetarnas kompetens och har ett tätt samarbete med de fackliga organisationerna för att utveckla verksamheten och göra stadsdelen ännu mera attraktiv som arbetsplats. Stadsdelen ska vara mån om meddelarskydd och meddelarfrihet för de anställda. 

I samband med förhandlingarna om årets budget har de fackliga organisationerna framfört ett stort antal synpunkter som nämnden/förvaltningen ska ta vara på och bygga upp ett djupare samarbete kring i framtiden. 
   

Kultur:
 Stödet till kultur- och föreningsverksamheten i stadsdelen måste öka.
 Stadsdelsnämnden ska anställa en kultursekreterare.

Kulturverksamheten ska särskilt riktas till barn, ungdomar och äldre.
Stadsdelsnämnden ska aktivt delta i arbete med att starta ett kultur- och föreningshus på Kungsholmen, eventuellt medverka i bildandet av en kulturkommitté. 
Föreningslivet behöver samlingslokaler som kan hyras till rimliga priser.
De lokala kulturutövarna måste få aktivt stöd av stadsdelnämnden och – förvaltningen.

Stadsmiljö:
• Stadsdelsnämnden ska ha ett reellt inflytande över stadsplaneringen på Kungsholmen och få samordnande områdesansvar för stadsmiljöfrågor.
• Beslutsgången ska garantera verkligt inflytande för både stadsdelens invånare och lokala politiker.
• Ett barnperspektiv ska alltid finnas med i planeringsprocessen.
• Goda kollektivtrafiklösningar måste prioriteras när nya bostäder planeras. 
• Eftersom vi vill att stadsdelsnämnden ska få utökat verksamhetsansvar finns det underlag för en stads- och parkmiljöverksamhet av hög kvalitet i den egna stadsdelen.   
• Stadsdelsnämnden ska kraftigt agera för att Kungsholmen ska bli en mera tillgänglig och fotgängarvänlig stadsdel.
• Stadsdelen ska agera för att Stockholms innerstad på sikt ska bli bilfri.
• Barn och unga ska få yttra sig i frågor om stadsmiljö.
• En miljösamordnare ska anställas för att stimulera och samordna miljöarbetet både inom stadsdelnämndens verksamheter och bland invånarna i stadsdelen.
• Det behövs utökade medel för upprustning och bättre skötsel av parker och grönområden enligt den lokala parkplanen.
• Stadsdelnämnden ska fortsätta att med kraft agera för en nedgrävning alternativt överdäckning av Essingeleden.
• Planerna för nybyggnation på Lilla Essingen och i Marieberg bör göras om med mycket lägre exploateringsgrad som utgångspunkt.  Den obebyggda delen av Lilla Essingen ska reserveras i första hand för friluftsliv och sport/idrott. 
• Kungsholmens parkprogram ska genomföras.
• Våra park- och grönområden ska skötas på ett sätt som gör det möjligt för alla Kungsholmsbor och hitresta att njuta av att vistas i dem.

Lokala strategier för hållbar utveckling utvecklas. Den demokratiska delen av stadsmiljöarbetet måste fördjupas genom ökat medborgarinflytande om trafik, parker och stadsplanering. Barn och unga ska få säga sin mening innan beslut fattas om frågor som rör deras vardag. Staden ska i ökad utsträckning arbeta med områdesplanering. När människor är delaktiga blir planeringen bättre och antalet överklaganden minskar. Därmed går byggprocessen smidigare och det blir lättare att klara målen.

Stadsmiljön ska vara trygg och vacker med bra möjligheter till spontanidrott och rörelse. Otrygga offentliga platser ska kartläggas och åtgärdas i samverkan med boende och berörda förvaltningar. Vi ska ha nära till parker och grönområden med hög kvalitet. Bostadsnära grönområden är grundläggande för en god folkhälsa.

Fastighetsnära insamling och återbruk ska uppmuntras genom information och råd.

Stadsdelsnämnden ska ta vara på de medborgarförslag som kommer med idéer om hur i dag outnyttjade ytor – t.ex. området under Tranebergsbron – kan göras till levande miljöer med aktiviteter och platser för trivsam vistelse.

 

§4 Miljöhandlingsplan för Kungsholmens stadsdelsnämnd

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd fastställer förvaltningens förslag till miljöhandlingsplan.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 30 november 2012, dnr 3.-665-2012.

 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

 

Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Vänsterpartiet.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.

 

RESERVATION

Reijo Kittilä (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag:

1.     Stadsdelsnämnden fastställer förvaltningens förslag till miljöhandlingsplan.

2.     Stadsdelsnämnden framför därutöver följande:

 

Utkastet till miljöhandlingsplan för Kungsholmens stadsdelsnämnd är ett förvaltningsövergripande dokument som speglar förvaltningens arbete med att bidra till att Stockholm ska uppnå en hållbar livsmiljö. Enligt tjänsteutlåtandet är planen ”en sammanfattning av det miljörelaterade arbete som bedrivs inom förvaltningen”. 

 

Planen inriktar sig helt och hållet till stadsdelens egna verksamheter och det miljöarbete som ska bedrivas inom stadsdelsförvaltningen. Om man nöjer sig med detta har vi inga särskilda anmärkningar mot förslaget. 

 

Men utöver det att stadsdelsnämnden tar sitt ansvar för att den egna verksamheten ska utvecklas enligt de mål som fastställs i stadens Miljöprogram är det minst lika viktigt att stadsdelsnämnden inom hela sitt geografiska område arbetar för programmets mål, utåtriktat mot både stadsdelens invånare och de företag som har sin verksamhet i stadsdelen. Det krävs ett aktivt påverkansarbete för att kunna påverka utvecklingen inom miljöområdet. 

 

Stadsdelsnämnden behöver en fastställd strategi för ett ekologiskt hållbart Kungsholmen. Det nu aktuella dokumentet är en bra början för detta arbete men ambitionsnivån är alldeles för låg när målen sätts enbart för förvaltningens interna arbete.

 

Stadsdelsförvaltningen bör återkomma med ett nytt strategidokument för ett ekologiskt hållbart Kungsholmen inklusive ett förslag till vilka resurser detta arbete skulle kräva. 

 

UTTALANDE

Anders Ödmark m. fl. (MP) och Catarina Agrell m.fl. (S) lämnade följande uttalande:

Det är positivt att det utifrån stadens miljöprogram ställs krav på alla nämnder att kartlägga sin miljöpåverkan och beskriva åtgärder för att minska densamma.

Åtgärderna ska enligt stadens budget av respektive nämnd redovisas i en upprättad miljöhandlingsplan.

I stället för att upprätta en särskild miljöhandlingsplan skulle vi föredra att åtgärderna direkt inarbetas i stadens integrerade ledningssystem ILS. Därmed skulle mål, åtaganden och aktiviteter på nämnd- och enhetsnivå beskrivas i verksamhetsplanen och följas upp i systemet genom tertialrapporter och verksamhetsberättelse.

I stadens miljöprogram 2012-2015 anges att andelen ekologiska livsmedel i stadens verksamheter ska uppgår till 25 % år 2013. Mot den bakgrunden är det förvånande att stadsdelsförvaltningen i förslaget till verksamhetsplan anger en lägre andel (15 %)! Miljöpartiet föreslår att andelen ekologiska livsmedel ska vara 40 % år 2013.

Dessutom anser vi att andelen avfall, som stadens verksamheter sorterar ut för biologisk behandling, ska öka och ser fram mot förvaltningens undersökning om hur andelen enheter som gör detta kan öka ytterligare.

 

§5 Verksamhetsbesök och teman för stadsdelsnämndens sammanträden 2013

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd fastställer verksamhetsbesök och teman för sammanträden under 2013 enligt nedanstående förslag.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 14 december 2012, dnr 1.1-691-2012.

 

§6 Val till sociala delegationen

BESLUT

 

1.     Till ordinarie ledamöter (fem) i sociala delegationen utses:
Christer H Sjöblom (M), Anita Mofors (M), Lars Lundqvist (FP), Catarina Agrell (S) och Anders Ödmark (MP).

2.     Till ersättare (fyra) i sociala delegationen utses:
Britt Tryding (M), Mikael Valier (KD), Mårten Svensson Risdal (S) och Reijo Kittilä (V).

3.     Ersättarna inträder för tjänstgöring i följande ordning: För ledamöterna Sjöblom, Mofors och Lundqvist ersättarna Tryding, Valier, Svensson Risdal och Kittilä. För ledamoten Agrell ersättarna Svensson Risdal, Kittilä, Tryding och Valier. För ledamoten Ödmark ersättarna Kittilä,
Svensson Risdal, Tryding och Valier.

4.     Till ordförande och vice ordförande i sociala delegationen utses: Christer H Sjöblom, ordförande och Catarina Agrell (s) vice ordförande.

5.     Sammanträdena hålls i förvaltningens lokaler S:t Eriksgatan 47, och börjar kl 16.15

6.     Instruktion för sociala delegationen fastställs.

 

 

ÄRENDETS BEREDNIG

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 26 november 2012, dnr 1.1-670-2012.

 

§7 Val till stadsdelsnämndens pensionärsråd

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd utser följande företrädare till stadsdelsnämndens pensionärsråd för år 2013:

 

ledamot             Kjerstin Genell Andrén, SPF

ledamot             Birgitta Jonsson, SPF

ledamot             Ulla Pilsäter, SPF

ledamot             Sten Persson, PRO

ledamot             Gunnar Nyberg, PRO

 

ersättare            Kerstin Jernow, SPF

ersättare            Ulla Ebertz, SPF

ersättare            Birgitta Dangården, SPF

ersättare            Carri Ekström, PRO

ersättare            Karin Thorsné Gustafsson, SPF

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 23 november 2012, dnr 1.1-647-2012.

§8 Ändrat sammanträdesdatum

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd ändrar datum för sitt sammanträde i november till torsdagen den 28 november 2013.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 13 december 2012, dnr 1.1-589-2012.

 

§9 Månadsrapport november 2012

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkänner månadsrapport, november 2012.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 12 december 2012, dnr 2.1-111-2012.

 

UTTALANDE

Reijo Kittilä (V) lämnade följande uttalande:

I samband med att nämndens borgerliga majoritet röstade igenom sin budget för 2012 reserverade vi oss mot beslutet och konstaterade att det är ytterligare en nedskärningsbudget från alliansen. Förvaltningens månadsrapport för november 2012 ger oss fortsatt rätt.

 

Försörjningsstödet prognostiserar ett överskridande med 4,4 milj. De 100 tkr som förvaltningen fick i budgettillskott i samband med tertialrapport 1 är en droppe i havet.  Alliansen har en övertro på sin misslyckade jobbpolitik och underbudgeterar försörjningsstödet år efter år. Resultatet av underbudgeteringen blir att andra verksamhetsområden måste lämna ett motsvarande överskott för att budgeten ska gå ihop. 

 

Allt fler får allt svårare att skaffa sig en rimlig boendestandard i vår stadsdel.  De tillämpade högsta godkända hyrorna är så låga att personer med låga inkomster och försörjningsstöd i praktiken är hänvisade till boenden utanför innerstaden vilket bidrar till ökad segregering. Allmännyttan i innerstaden är i det närmaste utraderad, av Kungsholmens samtliga lägenheter tillhör 3,2 % i dag allmännyttan. De nya lägenheter som byggs av allmännyttan har en hyresnivå som långt överskrider de hyror som folk med vanliga inkomster har råd med och som socialtjänsten godkänner. 

 

Övrig individ- och familjeomsorg beräknas rymmas inom tilldelad budget.  Anslagen är dock snålt tilltagna, familjeenhetens budget har skurits ner mycket kraftigt under de senaste åren. 

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd fungerar som första mottagare för en stor del av de ensamkommande flyktingbarnen som ansöker om asyl i Stockholm. Vi anser att vår stadsdel ska av staden centralt även formellt få huvudansvaret för mottagandet och att stadsdelen ska kompenseras för de kostnader som mottagandet innebär. 

 

Äldreomsorgen ska enligt prognosen efter resultatdisposition gå med 10,4 milj i överskott vilket är förklaringen till att prognosen för hela nämnden pekar på ett överskott med 3,0 milj. Den borgerliga alliansen har lyckats med sin åtgärdsplan som beslutades redan hösten 2010, dvs. en mera restriktiv bedömning av ansökningarna till vård- och omsorgsboende och servicehus.  Sociala delegationens ledamöter ser ständigt bevis på detta.  En stor del av de avslag som redovisats för sociala delegationen borde enligt Vänsterpartiets uppfattning i stället resulterat i bifall. Några av de boende som idag flyttar in på våra vård- och omsorgsboenden är så svaga att de inte klarar inflyttningen utan går bort inom några dagar eller veckor. De som får plats på en somatisk avdelning lever i genomsnitt 9 månader efter inflyttningen. Vi ser detta som ytterligare ett resultat av den restriktiva biståndsbedömningen. Våra äldreboenden håller på att omvandlas till hospiceverksamheter.

 

Inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning kommer man enligt prognosen inte att nå en budget i balans trots att verksamhetsområdet tillförts 4 milj kr extra i budgeten och trots en budgetjustering i samband med tertialrapport 1 med 1,2 milj. I stället prognostiseras ett underskott med 3,3 milj kr efter resultatdisposition. Det är anmärkningsvärt att en privat vårdgivare som driver verksamhet i lokaler som tidigare lämnats av stadsdelsnämnden som olämpliga för den verksamhet som i dag drivs i dem, kan plocka ut en ersättning som klart överskrider de ersättningar som stadsdelsnämnden och verksamheterna i egen regi får från staden.

 

Förskolan prognostiserar en driftbudget med underskott, underskottet klaras tack vare enheternas resultatfonder.  Resultatet hade varit sämre om inte många barngrupper hade varit relativt stora med överinskrivningar av barn, ökad trängsel och minskad kvalitet som följd.  Sextio nya förskollärare skulle enligt planerna anställas under året vilket vi naturligtvis har välkomnat. Förut stod det ofta i tjänsteutlåtandena att förskolan anställer förskollärare i stället för barnskötare om budgeten så tillåter. 

 

Budgetmedlen för parkskötsel medger endast parkunderhåll med säkerhets- och trygghetsåtgärder. Budgeten medger inget blomsterprogram och underhåll av anläggningar som trappor och murar. Trivsamheten i parkerna minskar och de riskerar att förfalla på sikt och få en försämrad tillgänglighet.

 

De svaga och utsatta grupperna på Kungsholmen kan även fortsättningsvis förvänta sig en politik som kommer att drabba de sämst ställda i vår stadsdel. 

 

§10 Nytt IT-program för Stockholms stad<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar tjänsteutlåtandet som sitt svar på remissen till kommunstyrelsen.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 28 november 2012, dnr 1.5.1-568-2012.

UTTALANDE

Reijo Kittilä (V) lämnade följande uttalande:

Vänsterpartiet avstår från att ta ställning till de tekniska lösningarna i förslaget till IT-program.

 

IT-verksamheten berör hela staden, samtliga verksamheter, anställda och även kommuninvånare.  Alliansen har en övertro på outsourcing, konkurrensutsättning och privata lösningar. Den senaste upphandlingen som resulterade i Volvo IT som leverantör av IT-tjänster för staden har mötts av mycket kritik och även vår förvaltning skriver i verksamhetsplanen att kostnaderna för IT-driften är fortsatt höga.

 

Staden måste själv ha en total övergripande kontroll av sin IT-verksamhet. I annat fall hamnar man i klorna på de privata IT-företagen som naturligtvis har sin egen vinst som främsta mål. Detta kan i värsta fall resultera i katastrofala konsekvenser för staden.

 

§11 Motion om förbättringar av stadens föreningstavlor<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag till att se över behovet av föreningstavlor, både de som idag finns och vilka ev. nytillkomna behov som finns i de nya delarna av stadsdelen t ex i nordvästra Kungsholmen.

2. Stadsdelarna fortsätter ha fullt ansvar för föreningstavlorna då det möjliggör en smidig anpassning till de lokala förutsättningarna och behoven då kunskapen om de lokala förutsättningarna och behoven finns främst hos stadsdelarna.

3. Stadsdelsnämnden anför därutöver:

Motionären pekar på vikten av att löpande se över föreningstavlorna, både behovet av nya eller att flytta de redan existerande men också löpande underhåll så långt är allt gott, även om man kan tycka att det redan idag ingår i stadsdelens uppdrag. Att de kommunala föreningstavlorna är viktiga för stadens lokala föreningsliv vill alliansen också betona.

Men att centralisera och standardisera en så lokal fråga som föreningstavlor där behoven och förutsättningarna kan variera stort från rena citylägen till mindre lokala centrum tyder på en kraftig övertro på att centralisering skall lösa alla typer av frågor och problem. Många av Stockholms stadsdelar är som en mellanstor svensk stad och att inte tro att olika stadsdelarna har förmågan eller kunskapen att avgöra vad som behövs och är lämpligt är att verkligen misstro stadsdelarna.

Alliansen tror på motsatsen, att det är viktigt att betona mångfald och lokala kunskaper och att stadsdelarna skall ges full rådighet över frågor som är av typiskt lokal karaktär.
 

ÄRENDETS BEREDNING
Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 26 november 2012, dnr 1.5.3-582-2012.

FÖRSLAG TILL BESLUT
Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett gemensamt förslag från allianspartierna.
Catarina Agrell m.fl. (S) och Reijo Kittilä (V) föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

BESLUTSGÅNG
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt det gemensamma förslaget från Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet.

RESERVATION
Catarina Agrell m.fl. (S) och Reijo Kittilä (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag att stadsdelsnämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

 

§12 Förslag till skolplan för Stockholms stad<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar tjänsteutlåtandet som sitt svar på remissen till kommunstyrelsen.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 26 november 2012, dnr 1.5.1-590-2012.

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

 

Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från, Vänsterpartiet.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.

 

RESERVATION

Reijo Kittilä (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag:

 

1.   Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som remissvar till kommunstyrelsen.

2.   Stadsdelsnämnden framför därutöver följande:

 

Den socioekonomiska och etniska segregationen i Stockholm tilltar för varje år.  Innerstaden inklusive vår egen stadsdel omvandlas alltmer till ett reservat för folk med hög utbildning, goda inkomster och svenskt påbrå. 

 

Utvecklingen inom skolan går, om möjligt, mot en ännu större segregation.  De s.k. friskolorna bidrar aktivt till denna utveckling.

 

Samtidigt vill staden minska anslagen till barn med behov av särskilt stöd i skolan vilket orsakat protester från skolledare med elever i den här målgruppen.

 

Förslaget till skolplan tiger om dessa omständigheter och erbjuder därmed inte heller några lösningar på utvecklingen.

 

Skolorna med lägre kunskapsresultat måste få resurser så att de kan attrahera de bästa lärarna, förskollärarna och fritidspedagogerna. Skolledningen i staden har nyligen agerat precis tvärtom vilket ytterligare kommer att försvåra situationen i de utpekade skolorna.

 

Allt fler elever får i dag inte de breda kunskaper som de behöver för sin framtid. Närmare en fjärdedel av alla elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg, över en tiondel är inte ens behöriga att söka till gymnasieskolan. Bristerna drabbar eleverna på ett ojämlikt sätt, då majoriteten av dessa är barn till lågutbildade, invandrade eller fattiga föräldrar.

 

Det går att skapa skolor där alla elever når målen oavsett bakgrund och bostadsområde. Forskningen visar tydligt att riktigt bra skolor kan kompensera för klasskillnaderna. Alla våra skolor måste vara bra skolor, som sätter kunskapen i centrum, har högt ställda förväntningar på alla elever, följer upp vad eleverna kan och bygger förtroendefulla relationer. Alla elever kan ha fallenhet för studier, bara de får rätt förutsättningar.

 

Alla elever i våra skolor borde också få kvalificerad läxhjälp i skolan, och inte vara beroende av frivilliga insatser som alltid är kortsiktiga lösningar. Kunskapsklyftorna kommer att öka ännu mera efter att riksdagen nu beslutat att rutavdrag för läxhjälp gäller även i gymnasieskolan. Elever som har föräldrar som har råd att betala för läxhjälp får ytterligare ett försprång för att komma in på attraktiva utbildningar. Rimligtvis bör mera pengar satsas på läxhjälp i skolan för alla elever som behöver den.

Grundskolan och förskolan ska med fördel tillhöra samma organisation och denna organisation ska vara stadsdelsnämnderna. Båda är delar av ett livslångt lärande och stadsdelsnämnden är den mest naturliga huvudmannen för grundskolan.

 

Överlämnandesamtal mellan grundskolan och förskolan har blivit betydligt mycket krångligare när både skolan och förskolan numera måste vara i kontakt med ett stort antal aktörer för att varje barn ska kunna få ett bra överlämnande från förskolan till grundskolan.

 

§13 Utökad valfrihet inom omsorgen om personer med funktions-nedsättning enligt LSS – korttidstillsyn för ungdomar över 12 år<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar tjänsteutlåtandet som sitt svar på remissen till kommunstyrelsen

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 29 november 2012, dnr 1.5.1-613-2012.

UTTALANDE

Reijo Kittilä (V) och Catarina Agrell m.fl. (S) lämnade följande uttalande:

Stadsdelsnämnden får detta ärende p.g.a. att den borgerliga alliansen gjort välfärden till en handelsvara. Det har skapats en allt mer omfattande byråkrati kring den privatiserade välfärden och behovet av kontroll och uppföljning ökar hela tiden.

 

All LSS-verksamhet ska fokusera på behov, kvalitet och likvärdighet. Verksamheterna ska i huvudsak drivas i stadens egen regi och tillhandahålla utvecklad pedagogik med individuella planer och mål för självständighet. Bemanningen i verksamheterna ska vara tillräcklig och insatser samordnas för att ge goda levnadsvillkor.

 

Behovet av icke-offentliga kompletterande verksamheter och alternativa utförare som vill utveckla välfärden utan vinstsyfte kan tillgodoses genom ramavtalsupphandling enligt LOU. Kommunen ska besluta var skattefinansierad verksamhet ska bedrivas, så att välfärden fördelas dit där den bäst behövs, inte dit där den ger mest vinst. LOV, som innebär fri etableringsrätt när vissa krav är uppfyllda, dvs. valfrihet för utförare, ska därför avskaffas.

 

Rätten till självbestämmande är utgångspunkten för att människor med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Ett system som bygger på att brukarna väljer med fötterna och där kvalitetsutvärderingen i praktiken läggs på den enskilde blir särskilt svårt att få att fungera väl när det gäller personer med nedsatt autonomi och det är dessutom ett välkänt faktum att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar redan har att hantera 30-40 kontakter kring sina barn.

 

§14 Lilys Burger AB<br>Remiss från Socialförvaltningens tillståndsenhet

BESLUT

 

Kungshomens stadsdelsnämnd föreslår att Lilys Burger AB får tillstånd att servera alkohol till allmänheten alla dagar mellan klockan 11-00 - 22.00.

 

Paragrafen förklarades omedelbart justerad

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 30 november 2012, dnr 1.5.2-686-2012

§15 Restaurang La Brezza<br>Remiss från Socialförvaltningens tillståndsenhet

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd föreslår att restaurang La Brezza får tillstånd att servera alkohol till allmänheten alla dagar mellan klockan 11.00 – 01.00.

 

 

Paragrafen förklarades omedelbart justerad

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 28 november 2012, dnr 1.5.2-680-2012

 

§16 Tryggheten i stadens parker<br>Yttrande till stadsrevisionen

BELSUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över revisionsrapporten.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 21 november 2012, dnr 1.4-614-2012.

§17 Anmälningsärenden

·       Stadens brukarundersökning inom äldreomsorgen dnr 1.6-697-2012

 

·       Kartläggning av Kungsholmen ur trygghetssynpunkt dnr 1.6-692-2012

 

·       Anmälan av medarbetarenkät dnr 1.6-640-1220

 

·       Avsteg från kö – och placeringsregler förskola dnr 4.1-280-2011

 

·       Anmälan av balanslista

 

·       Anmälan av inkomna protokoll och skrivelser

 

·       Anmälan av protokoll från pensionärsrådets sammanträde

 

·       Anmälan av protokoll från sammanträde med rådet för funktionshinderfrågor

§18 Stadsdelsnämndens frågor, skrivelser och rapporter

Charlotta Schenholm (FP) överlämnade en skrivelse dnr 1.2.3-721-2012 om belysning i parker. Skrivelsen överlämnades till stadsdelsförvaltningen för beredning.

 

§19 §§ 19 - 24 sekretessbelagda ärenden