Din position: Hem > Stockholms stad > Kungsholmens stadsdelsnämnd > Sammanträde 2013-06-13

Sammanträde 2013-06-13

Datum
Klockan
19.00
Plats
Bolinderssalen, Hantverkargatan 2 L

Allmänhetens frågestund kl. 18.00 till 19.00

1 Utseende av justerare <br>Tidpunkt för protokollsjustering <br>Anmälan av föregående sammanträdes protokoll

Medborgarförslag

2 Anmälan av medborgarförslag

3 Fågelskylt<br>Svar på medborgarförslag Återremitterat fr smtr 130522

Dnr: 1.2.4-182-2013

Handläggare: Britt Mattsson, 508 09 330

Allmänna ärenden

4 Ny förskola Konradsberg – genomförandeärende

Dnr: 2.6-335-2013

Handläggare: Veksamhetsplanerare Göran Sjöqvist, 508 08 448

5 Månadsrapport maj 2013

Dnr: 2.1-124-2013

Handläggare: Henrik Lennermark, 508 09 518

Remisser

6 Förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050<br>Remiss från kommunstyrelsen

7 Motion om generösare bedömning av skälig boendekostnad<br>Remiss från kommunstyrelsen

8 Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandling (upphandlingspolicy)<br>Remiss från kommunstyrelsen

9 Motion (2013:5) om Stockholms stads snöröjning<br>Remiss från kommunstyrelsen

10 Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd<br>Remiss från kommunstyrelsen

11 Förslag till reviderade riktlinjer för familjehemsvård av barn och ungdomar<br>Remiss från kommunstyrelsen

Yttranden

12 Bygglov för kv Gladan 2&8<br>Yttrande till stadsbyggnadskontoret

13 Årsrapport Kungsholmens stadsdelsnämnd<br>Yttrande till stadsrevisionen

Anmälan av tjänstemannabeslut

14 Enligt delegationsbestämmelserna – verksamhetsbidrag

16 Anmälan av Äldrenämndens beslut om korttidsboende svårt sjuka äldre

Dnr: 1.6-343-2013

Handläggare: Verksamhetschef Kerstin Olsson, 508 08 031

18 Inkomna protokoll, rapporter skrivelser m m

19 Anmälan av protokoll från sammanträde med rådet för funktionshinder

20 Anmälan av protokoll från pensionärsrådets sammanträde

21 Stadsdelsnämndens frågor, skrivelser och rapporter

22 Information från stadsdelsförvaltningen

Ärenden där allmänheten inte har rätt att närvara

23 Anmälan av socialstyrelsens beslut i ärende rörande anmälan enligt Lex Sarah

Dnr: 1.2.2-194-2013

Sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen

24 Socialstyrelsens beslut i tillsynsärende

25 Anmälan enligt Lex Sarah

26 Anmälan enligt Lex Sarah

27 Anmälan enligt Lex Sarah

§2 Anmälan av medborgarförslag

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut angående inkomna medborgarförslag, dnr 1.2.4-070-2013.

 

 

§3 Fågelskylt<br>Svar på medborgarförslag Återremitterat fr smtr 130522

BESLUT

 

En informationsskylt som beskriver fågellivet utmed stadens stränder är ett trevligt och välkommet initiativ. Vi anser dock att förvaltningen först bör undersöka intresset hos stadens övriga förvaltningar för ett gemensamt skyltprogram innan vi fattar ett lokalt beslut på Kungsholmen. En fågelskylt för 60 000 kr är mycket pengar och vi är övertygade om att vi, i samarbete med andra förvaltningar, kan få ner kostnaden. En stor del av kostnaden ligger dessutom på själva utformningen av skylten. Förvaltningen bör därför undersöka om staden inte sedan tidigare har tagit fram fågelskyltar.

 

Vi föreslår därmed att förvaltningen först bör undersöka intresset för informationsskylt som beskriver fågellivet utmed stadens stränder hos andra förvaltningar i staden innan vi fattar beslut i Kungsholmens stadsdelsnämnd.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 28 maj 2013, dnr 1.2.4-182-2013. Ärendet hade återremitterats vid stadsdelsnämndens sammanträde den 22 maj 2013.

 

 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP), Astrid Gustafsson (C), Catarina Agrell m.fl. (S), Anders Ödmark m. fl. (MP) och Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag. Mikael Valier (KD) instämde i förslaget i form av ersättaryttrande.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden fann att stadsdelsnämnden hade beslutat enligt det från samtliga ledamöter gemensamma förslaget.

 

§4 Ny förskola Konradsberg – genomförandeärende

BESLUT

 

1.     Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutar inhämta tillstånd för inhyrning från kommunstyrelsens ekonomiutskott.

2.     Under förutsättning av ekonomiutskottets bifall uppdras till stadsdels­direktören att teckna avtal för förskolan.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 27 maj 2013, dnr 2.6-335-2013

 

§5 Månadsrapport maj 2013

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkänner månadsrapport 2013

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 10 juni 2013, dnr 2.1-124-2013

 

UTTALANDE

Reijo Kittilä (V) lämnade följande uttalande:

I samband med att nämndens borgerliga majoritet röstade igenom sin budget för 2013 reserverade Vänsterpartiet sig mot beslutet och konstaterade att det är ytterligare en nedskärningsbudget från alliansen. Förvaltningens månadsrapport för maj 2013 bekräftar detta.

 

Förvaltningen prognostiserar visserligen en budget i balans vilket kommer att kräva ”återhållsamhet och kontinuerliga anpassningar i verksamheterna”.  Balansen i bokslutet når man i första hand genom att ta i anspråk resultatenheternas fonddispositioner då årets drift går på minus. 

 

Försörjningsstödet prognostiserar ett överskridande med 0,8 milj. Alliansen har en övertro på sin misslyckade ”arbetslinje” och underbudgeterar medvetet försörjningsstödet år efter år. Resultatet av underbudgeteringen blir att ett annat verksamhetsområde måste lämna ett motsvarande överskott om budgeten ska gå ihop. 

 

Allt fler får allt svårare att skaffa sig en rimlig boendestandard i vår stadsdel.  De högsta godkända hyresnivåerna vid ansökan om ekonomiskt bistånd är så låga att personer med låga inkomster och försörjningsstöd i praktiken är hänvisade till boenden utanför innerstaden vilket bidrar till ökad segregering.  Flera av dem riskerar att förlora sitt boende när de hänvisas till att byta till billigare lägenhet. Det är mycket svårt att bli godkänd som hyresgäst hos en ny hyresvärd när man är tvungen att leva på försörjningsstöd.  Allmännyttan på Kungsholmen är i det närmaste utraderad. De nya hyreslägenheter som byggs av allmännyttan har en hyresnivå som långt överskrider de hyror som folk med vanliga inkomster har råd med och som socialtjänsten godkänner. 

 

Övrig individ- och familjeomsorg beräknas rymmas inom tilldelad budget.  Anslagen är dock snålt tilltagna, familjeenhetens budget har skurits ner mycket kraftigt under de senaste åren. Samtidigt ökar befolkningen på Kungsholmen.  Alliansen räknar helt enkelt med att enbart personer utan sociala och psykiska problem flyttar in i de nybyggda husen.

 

Äldreomsorgens prognostiserade överskott har justerats ner och 4 milj av det anslag som alliansen i budgeten överförde från äldreomsorgen till omsorgen om funktionsnedsatta återfördes till äldreomsorgen i samband med tertialrapport 1. Kostnaderna minskar inte i prognostiserad omfattning trots att tröskeln till särskilt boende har blivit högre än tidigare. En stor del av de avslag som redovisas för sociala delegationen borde enligt vår uppfattning i stället resultera i bifall.  20 % av de boende som idag flyttar in på särskilt boende är så svaga att de går bort inom två månader. Vi ser detta som ytterligare ett resultat av den restriktiva biståndsbedömningen.

 

Inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning kommer man enligt prognosen inte att nå en budget i balans. I stället prognostiseras ett underskott med 2,9 milj kr före fonddisposition. Det är anmärkningsvärt att en privat vårdgivare som driver verksamhet i lokaler som tidigare lämnats av stadsdelsnämnden som olämpliga för den verksamhet som i dag drivs i dem, fortfarande kan plocka ut en ersättning som klart överskrider de ersättningar som stadsdelsnämnden och verksamheterna i egen regi får från staden.

 

Förskolan prognostiserar i driftbudgeten ett underskott med 3,4 milj vilket är en utveckling som kunde anas redan förra året. Trots stora barngrupper och överinskrivningar av barn med ökad trängsel och minskad kvalitet som följd räcker inte anslagen.  Förvaltningen har gjort en ambitiös plan för att öka andelen förskollärare. Lyckas man med detta – vilket vi självklart skulle välkomna – ökar kostnadstrycket ytterligare. Budgeten klarades 2012 genom överföring av pengar från 2011 års resultatfond. Snart är dessa pengar slut.

 

Budgeten medger endast parkunderhåll med säkerhets- och trygghetsåtgärder.  Budgeten inrymmer ej blomsterprogram eller underhåll av anläggningar som trappor och murar. Trivsamheten i parkerna minskar och de riskerar att förfalla på sikt och få en försämrad tillgänglighet.

 

§6 Förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 20 maj 2013, dnr 1.5.3-202-2013

 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

 

Anders Ödmark m. fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Miljöpartiet.

 

Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Vänsterpartiet

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.

 

RESERVATIONER

Anders Ödmark m. fl. (MP) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag:

1.     Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande samt med som anförs nedan

Vi är i huvudsak mycket positiva till att en färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 tagits fram och tycker att Stockholm med detta åter har tagit ett kliv framåt i klimatarbetet.

Vi anser att även om riktningen är rätt så är takten för långsam. Miljöpartiet har länge drivit målet att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2030. Efter åtta år av alliansstyre tycks målet vara längre bort än så. Färdplanen visar ändå att många föreslagna åtgärder kan tidigareläggas och att vi därmed kan närma oss årtalet för en fossilbränslefri stad. En mer detaljerad och skärpt tidsplan behövs för att öka och hålla takten.

Det som oroar mest är att den hittills förda allianspolitiken inte hittills verkar redo att ta de radikala beslut, som kommer att behövas för att nå målet om en fossilbränslefri stad. Planen ger på vissa punkter snarare ett kvitto på hittills sex förlorade år med alliansstyrets vingliga klimatpolitik. Ett exempel är att åtgärder för ökad samlastning nu beräknas beslutas först någon gång under nästa mandatperiod.

Färdplanen visar tydligt att vi måste intensifiera arbetet nu. Radikala beslut måste fattas, hållbara infrastruktursatsningar påbörjas, ekonomiska styrmedel införas och ekonomiska medel tillföras. Investeringar med långsiktiga följder som leder i fel riktning måste stoppas.

Vi noterar att Stockholms färdplan på trafikområdet inte tillämpar den fyrstegsprincip som föreslås bli bindande nationellt: Det första steget, att vid samhällsplaneringen prioritera ett mer transportsnålt samhälle, saknas. Tvärtom är man fortfarande inställd på att bygga Förbifarten. Det byggs fortfarande även för glest i vissa områden.

Klimatomställningen kan inte vänta. Dessutom måste flera beslut fattas på nivåer som Stockholm inte har egen rådighet över vilket gör att samarbeten och samtal måste påbörjas snarast och starka krav på andra parter måste ställas.

Vi tycker att det är viktigt att lägga in uppföljningar som avrapporteras till kommunfullmäktige med täta intervall. Fyra år är allt för långa tidsintervall. Vi föreslår här att tidsplanen för olika åtgärder skärps och att man varje år stämmer av om tidsplanen hålls och vad som måste revideras i de fall där vi släpar efter med införda åtgärder.

Avstämningen kan lämpligen knytas till avrapportering av Stockholms åtgärdsprogram för klimat och energi och Stockholms miljöprogram, men ske mer frekvent än vart fjärde år. Ingen politiker ska kunna sitta en hel mandatperiod för att sedan förvånas över att punkter i åtgärdsprogrammet släpar efter.

Många punkter i tidsplanen handlar om att "verka för" olika åtgärder, men det är viktigt att man även gör en plan för vad målet är för åtgärderna, d.v.s. hur mycket t.ex. cykel- eller spårtrafiken ska ha ökat vid vissa tidpunkter. Det är också av vikt att man kan visa hur målet kommer missas om man väntar med åtgärder - alltså vilka konsekvenser som uppskjutna åtgärder innebär.

I vissa stycken behöver planen förtydligas. Skrivningen att beräkningen bygger på att ”staden driver frågan om en snabbare utfasning av fossila bränslen i fjärrvärmesystemet” syftar rimligen på att utfasningen ska ske snabbare än det refererade nu gällande beslutet om en ambition att leverera klimatneutral fjärrvärme till 2030.

Då inte alla växthusgasutsläpp som stockholmarna ger upphov till räknas med inom ramen för åtgärdsprogrammet anser vi att beräkningsmetoder för dessa utsläpp ska tas fram för att kunna användas i Stockholms klimatarbete så att vi kan få ett mått på de reella utsläppen av klimatgaser som Stockholms invånare ger upphov till.

Vi är skeptiska till flertalet av förslagen om klimatkompensering. Osäkerheten är för stor för om satsningar på CDM eller ökade sänkor ger någon effekt. Det är viktigt att inte avleda uppmärksamheten från konkreta utsläppsminskningar.

Vi anser inte heller att åtgärdsprogrammet ska uttala att Stockholm bedriver ett klimatarbete i världsklass då vi inte anser att dagens förda politik är i världsklass. Vi anser att mycket av Stockholms klimatarbete kan förbättras radikalt. Vi har ännu inte har fattat de beslut som behövs för ett klimatarbete i världsklass utan med denna färdplan visat hur ett klimatarbete i världsklass skulle kunna gå till om vi vidtar tillräckliga åtgärder idag.

 

Reijo Kittilä (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag:

1.     Stadsdelsnämnden besvarar remissen delvis med förvaltningens tjänsteutlåtande.

2.     Stadsdelsnämnden anför därutöver följande.

 

Vi har som mål att skapa ett fossilbränslefritt samhälle redan till 2030 för att minimera klimateffekterna och ge världens utvecklingsländer möjlighet till en rättvis utveckling. Jordklotet kan inte vänta ända till 2050 och därför föreslår vi kraftfulla åtgärder redan nu. 

 

Förslaget till färdplan måste omarbetas så att målet är ett fossilbränslefritt samhälle redan 2030, inte 2050.

 

Avgörande är att privatbilismen reduceras kraftfullt. Trängselskatten behöver höjas och Essingeleden både övertäckas och avgiftsbeläggs. Förbifarten behöver däremot inte alls byggas och de 60 miljarderna satsas på utbyggd kollektivtrafik. På Kungsholmen behöver t.ex. Lindhagens alla invånare snabbt få tillgång till fler busslinjer och tätare trafik.

 

Bromma flygplats ska läggas ned snarast. Ett sådant beslut bidrar både till minskade utsläpp och dessutom förbättras Kungsholmens närmiljö kraftigt såväl ur utsläpps- som bullersynpunkt.

 

Alla fastigheter bör förses med egen lokal energiproduktion. Vid nybyggnation satsas på passivhus och garage-och parkeringsplatser nedprioriteras.

 

Vi vill därutöver tillägga att det är viktigt att fortlöpande redovisa de totala klimateffekterna av samhällets hela verksamhet och effekterna av de utsläpp som kan påverkas genom lokala, regionala och nationella beslut.

 

UTTALANDE

Charlotta Schenholm (FP) lämnade följande uttalande:

”Stockholm ska visa ledarskap i klimatfrågorna. Med en färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm konkretiseras vägen framåt. Vi ska ha höga ambitioner när det gäller att reducera utsläppen av växthusgaser och bekämpa klimatförändringarna”

 

Färdplanen innehåller många komplexa delar. Därför är det viktigt att den är tydlig, konkret, saklig och pedagogisk. Svensk elproduktion släpper ut väldigt lite koldioxid då den är baserad på vattenkraft, kärnkraft och numera även viss del vindkraft. I ljuset av det är det därför viktigt att förklara hur minskad el-användning inom Stockholm bidrar till minskade utsläpp av koldioxid. Annars blir det väldigt svårt att förstå sambandet. I förslaget behöver också skillnaderna mellan olika former av energiproduktion redas ut, framförallt behöver bör begreppen förnybart och fossilfri hållas isär.

 

I förslaget till färdplan återfinns resonemang om att minska resandet. Å ena sidan kan t.ex. modern teknik ersätta och komplettera dagens mötesformer i framtiden. Å andra sidan är lösningen på klimatproblemen inte att begränsa människors möjligheter att bo och arbeta på olika ställen. I staden behövs bättre möjligheter att resa och förflytta sig inom och mellan olika stadsdelar. Rörligheten skapar stadens dynamik. Framförallt måste kollektivtrafiken fortsätta utvecklas, liksom möjligheterna för gång och cykel. Förslaget om lokala jobbkaféer är apart.

 

Ytterligare en förutsättning för att lyckas i detta arbete är samarbetet och samverkan med det lokala näringslivet. Det skulle med fördel kunna lyftas fram tydligare i färdplanen. Klimatpakten, som initierades under förra mandatperioden borde utvecklas och göra näringslivet mer delaktigt.”

 

§7 Motion om generösare bedömning av skälig boendekostnad<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 27 maj 2013, dnr 1.5.1-227-2013

 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

 

Reijo Kittilä (V) och Anders Ödmark m. fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett gemensamt förslag från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.

 

RESERVATION
Reijo Kittilä (V) och Anders Ödmark m. fl. (MP) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt gemensamma förslag:
Stadsdelsnämnden yrkar bifall till motionen och framför därutöver följande.

Motionärerna berör en problematik som blir alltmer aktuell för oss som lever i Stockholms stad, oavsett om vi bor i innerstaden eller i någon av stadens förorter. Den ekonomiska, sociala och etniska segregationen blir allt tydligare för varje år. 

 

Innerstaden, däribland Kungsholmen, har en mycket lägre andel hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd än de flesta stadsdelar som ligger utanför tullarna. Hyresnivåerna här är högre än i förorterna. Varje månad när sociala delegationen får del av de avslagsbeslut som fattats om ekonomiskt bistånd handlar ett tiotal beslut om hushåll som anses ha för hög hyra och som inte inom beviljat rådrum kunnat alternativt velat byta till ett billigare boende. Ett billigare boende handlar i regel om flytt utanför Kungsholmen eftersom hyresnivåerna här stiger mera än hyrorna utanför centrala staden.

 

Detta blir ett allvarligt problem även när personer som har kommit på god väg i sin rehabiliteringsprocess vad gäller t.ex. psykisk ohälsa eller missbruk. De tränings- och försökslägenheter som har hyresnivåer som socialtjänsten godkänner ligger oftast utanför den egna stadsdelen.

 

Kungsholmen och övriga innerstaden ”exporterar” därmed hushåll med social problematik till ytterstaden. Någon motsatt flyttrörelse finns knappast.

 

Det hela handlar naturligtvis ytterst om bostadspolitik som i dag enbart går ut på att bygga för dem som har tillräckligt med pengar eller har möjlighet att låna till de höga insatserna om de vill bo i vår stadsdel. Allmännyttans hyresbestånd är i stort sett utplånat på Kungsholmen. De nya lägenheter som byggs har hyror som enbart folk med höga inkomster har råd med. Det byggs i dag inget som folk med låga inkomster alternativt med försörjningsstöd kan efterfråga.

 

För övrigt hänvisar vi även till de värdefulla synpunkter som förvaltningen har framfört i sitt tjänsteutlåtande. 

 

UTTALANDE

Catarina Agrell m.fl. (S), lämnade följande uttalande:

Vi instämmer till fullo i förvaltningens tjänsteutlåtande gällande att normen för genomsnittshyran är låg i förhållande till rådande hyresnivåer. Vi vill också utveckla resonemanget kring konsekvenserna av detta faktum.

 

Nyproduktion av hyresrätter är positiv. Dock har de hyresnivåer som satts kraftigt försvårat för hushåll med försörjningsstöd att bo i dessa. Samma mekanism inträffar genom den marknadshyresliknande anpassning av hyresnivåer som skett som en konsekvens av alliansregeringens beslut.

 

Med gällande norm för genomsnittshyran blir det därför svårare och svårare för försörjningsstödstagare att bo i de lägenheter med höga hyror som nu tar en större och större andel av hyresbeståndet på Kungsholmen. De blir då hänvisade till att söka bostad i ytterområden eller rent av flytta från kommunen för att finna billigare hyror.

 

I flera av hushållen med försörjningsstöd finns det också barn.

 

Vi Socialdemokrater anser att de konsekvenser som denna utveckling får är orimliga, att de drabbar oskyldiga barn hårt och att de är skadliga för vårt samhälle i stort.

 

Ett barn som idag redan lever under pressen att föräldrarna saknar egna medel ska då kanske också tvingas att ryckas upp från en känd miljö för att istället söka sig till nya och okända marker. Det finns fler än ett exempel på att så skett bara inom Kungsholmen.

 

Det samhälle som vi skapar genom att ekonomiskt segregera Kungsholmen blir inte bara ett rätt tråkigt samhälle utan också ett samhälle med klyftor vilket varken är bra för dem på ena eller andra sidan gapet.

 

§8 Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandling (upphandlingspolicy)<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 28 maj 2013, dnr 1.5.1-243-2013

 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

 

Anders Ödmark m. fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Miljöpartiet.

 

Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag Vänsterpartiet.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.

 

RESERVATIONER

Anders Ödmark m. fl. (MP) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag:
1. att föreslå kommunfullmäktige att delvis bifalla reviderad upphandlingspolicy,
2. att anföra följande

Det är hög tid att ta till vara den offentliga upphandlingens fulla potential som beställare av en hållbar framtid. Det är viktigt att stadens behov av varor och tjänster tillgodoses på ett sätt som är förenligt med en god samhällsutveckling.

I den föreslagna reviderade upphandlingspolicyn har möjligheterna att ställa sociala krav och att främja innovationer genom upphandling arbetats in. Det är bra. För att uppmuntra till nytänkande bland mindre företag liksom ta till vara ideella organisationers och sociala företags särart kan det vara värdefullt att använda sig av så kallade innovationsfrämjande upphandlingar, i vilka en funktion efterfrågas utan förutfattad mening om tillvägagångssätt.

Skrivningarna om miljökrav och sociala krav borde vara mer långtgående och bindande för att säkerställa att staden tillvaratar upphandlingsinstrumentets potential som verktyg för att ställa om till ett hållbart samhälle. Normalt ska staden vid upphandlingar använda sig av miljökrav och sociala krav och, i de fall då det är relevant, etiska krav. En dokumenterad analys ska alltid göras och om det i något fall inte ställs miljökrav eller sociala krav ska en skriftlig motivering ges.

Enligt miljöstyrningsrådet, som är regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling, kan varje skattekrona som används i den offentliga upphandlingen med relevant ställda miljökrav och sociala krav bidra till väl förräntad samhällsnytta. Staden bör revidera skrivningarna som rör kraven på miljöhänsyn. I den nu reviderade upphandlingspolicyn står det att ”krav på miljöhänsyn får ställas vid upphandlingar inom olika områden”. Vi menar att staden inte bara får ställa krav på miljöhänsyn utan normalt ska ställa sådana krav.

De sociala kraven kan innebära att staden använder sig av upphandling för att skapa en inkluderande och jämställd arbetsmarknad, fri från alla typer av diskriminering - exempelvis genom att krav ställs på att i viss utsträckning anställa unga, arbetslösa eller funktionshindrade. Sociala krav kan tillsammans med kontraktspaketering också bidra till att öka möjligheten för mindre aktörer och utförare inom den idéburna sektorn att vinna kontrakt.

Omfattningen av krav på samhällsansvar ska även innehålla krav på rätt för arbetstagaren att arbeta under kollektivavtalsliknade villkor, krav på att inte diskriminera vid anställning och krav på föreningsfrihet, båda i enlighet med exempelvis Global Compact, samt att leverantören ska iaktta respekt för barns rättigheter i enlighet med Barnkonventionen.

Konventioner kan åberopas för att ställa krav på hur leverantörerna ska respektera grundläggande sociala krav i sin verksamhet. Exempel är ILO:s konventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182 samt FN:s barnkonvention artikel 32. Arbetsmiljölagstiftning, arbetarskydd, socialförsäkringsskydd och arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, som gäller i tillverkningslandet är också viktigt att beakta.

 

Reijo Kittilä (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag:
Stadsdelsnämnden framför följande med anledning av remissen.

 

Den nuvarande borgerliga majoriteten anser att i princip allt som går att konkurrensutsätta ska upphandlas. Det överordnade målet är inte ett samhälle där resurser fördelas efter behov och där medborgarnas, brukarnas och personalens inflytande är reellt. Vi anser att det måste vara enkelt och tydligt hur man kan kräva att just samhället tar sitt lagstadgade ansvar för medborgarna som inte får reduceras till kunder på en marknad.

 

Stadens upphandlingsverksamhet handlar dels om upphandling till stadens egna verksamheter (traditionella varor och tjänster) och dels om upphandling av hela verksamheter (när stadens egen verksamhet, genom upphandling eller valfrihetssystem konkurrensutsätts). Vi vill avskaffa konkurrenspolicyn, men förbättra upphandlingspolicyn så att den kan bidra till en socialt och ekologiskt hållbar utveckling.

 

Det finns ingen som helst historisk evidens för att just konkurrensutsättning är vägen till större samhällsansvar eller fler innovationer, snarare tvärtom. Till och med i rapporten ”Den innovativa vården”, Vinnova nov 2012, som tillkommit på regeringens uppdrag, är de flesta exempel på innovationer i vården från offentligt drivna verksamheter.

 

När staden upphandlar ska vi självklart ha en bra policy för upphandlings­arbetet där staden ställer långtgående miljökrav, etiska krav och sociala krav. Det är anmärkningsvärt att vi i Sverige är så mycket mer restriktiva och bakbundna vid upphandlingar än i övriga EU. 

 

Såväl innovationer som samhällsansvar äger sin plats i alla typer av upphandlingar.

 

I stycket om krav på samhällsansvar kan formuleringarna tolkas så att man inskränker sig till att säkra grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter. All verksamhet och alla upphandlingar i Stockholms stad ska självklart uppfylla kraven på grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter. Om så inte är fallet i dag så är det givetvis viktigt att det förtydligas.

 

Det går naturligtvis att vara lite mer proaktiv än så. I själva tjänsteutlåtandet till förslaget nämns också andra exempel på krav på samhällsansvar som kan ställas i en upphandling. Ett sådant är anställning av långtidsarbetslösa, något som ofta används i andra europeiska länder.

 

Tjänsteutlåtandet lyfter upp att arbetstagarna kan tillförsäkras minimilöner. Eftersom Sverige inte har minimilöner utan kollektivavtal så gör alliansen detta till ett problem för oss. Att kräva kollektivavtal skulle begränsa etablering av företag från andra länder – medan minimilöner inte gör det. Tjänsteutlåtandet ger inga exempel på hur vi kan agera för att uppnå samma syfte.  Vi konstaterar att den styrande majoriteten inte är intresserad av möjligheten att motverka lönedumpning och utnyttjande av underbetalda arbetskraftsinvandrare.

 

Att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad med avtalsenliga löner och trygga anställningsvillkor är ett mycket tydligt sätt att ta samhällsansvar.  Att införa meddelarfrihet och meddelarskydd som krav i upphandlingsunderlagen är ett annat sätt att ta samhällsansvar och motverka missförhållanden i verksamheterna. 

 

Vi vill ha bort vinstdrivande företag från all vård, omsorg och skola. Vi anser att ett bolag, som inte återinvesterar eventuellt överskott i verksamheten, inte tar sitt samhällsansvar. Att kommunerna lägger ut verksamheter på riskkapitalbolag med säte i ett skatteparadis där de ägnar sig åt skattesmitning är att stödja skattefusk och inte heller ansvarstagande.

 

På Kungsholmen är särskilt en stor del av äldreomsorgen upphandlad alternativt drivs enligt LOV. Det har inte ställts några krav på samhällsansvar i dessa upphandlingar. Majoriteten har inte visat något intresse för den typen av krav i samband med upphandlingarna. Det är svårt att se att några upphandlingar skulle resulterat i innovationer i verksamheterna.  Upphandlingarna bygger på detaljerade kravspecifikationer och lämnar inget utrymme för innovationer under de allt längre avtalsperioderna, särskilt inte om de kostar pengar. Upphandlingarna blir även här ett hinder för nya innovationer i de verksamheter som är lagda på entreprenad. 

  

UTTALANDE

Catarina Agrell m.fl. (S) lämnade följande uttalande:

 

De krav på samhällsansvar som nämns i stadsledningskontorets förslag till upphandlingspolicy är utmärkta krav. Företag som blir föremål för stadens upphandlingar ska iakttaga följande:

- respekt för grundläggande mänskliga rättigheter

- förbud mot barn- och tvångsarbete

- att arbetstagare tillförsäkras minimilöner och arbetsmiljö utifrån den nationella lagstiftningen

- att arbetstagare inte diskrimineras

- att korruption  motarbetas.

 

Vi menar dock att viktiga krav saknas för att fullt ut anpassa upphandlingspolicyn till svenska förhållanden, nämligen

- kravet på kollektivavtal

- kravet på meddelarfrihet/meddelarskydd.

 

Det är angeläget att staden i sin upphandling ställer krav på att utföraren ska ha gällande kollektivavtal för sina anställda. Kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden ersätter till delar vad som i andra EU-länder täcks in av lagstiftning, exempelvis om minimilöner.

Det är av stor betydelse för den upphandlade tjänstens kvalitet att personalen har goda anställningsvillkor och har inflytande över sin arbetssituation. I Sverige garanteras detta av såväl kollektivavtal som lagstiftning.

 

Vi anser också att det i upphandlingsunderlaget ska vara ett absolut krav att grundlagsskyddad meddelarfrihet och meddelarskydd ska gälla för de anställda på samma villkor som i offentligt driven verksamhet. Den anställde ska kunna larma om missförhållanden på arbetsplatsen utan att riskera repressalier från arbetsgivaren, vilket gynnar kvaliteten i verksamheten.

 

§9 Motion (2013:5) om Stockholms stads snöröjning<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 20 maj 2013, dnr 1.5.3-242.2013

 

UTTALANDE

Catarina Agrell m.fl. (S) och Reijo Kittilä (V) lämnade följande uttalande:

 

Snöröjningen i Stockholm har diskuterats flitigt de senaste vintrarna. På många håll har framkomligheten varit dåligt, vilket bl.a. lett till störningar i kollektivtrafiken. Enskilda har drabbats då gator, torg och trottoarer ofta varit dåligt plogade och bristfälligt sandade.

 

I motionen finns flera intressanta förslag på lösningar och åtgärder som syftar till att hantera och komma till rätta med det kaos och den irritation som snökaoset orsakat under flera år.

 

Man bör undersöka möjligheten att lägga ut snöröjningen på de enskilda stadsdelsnämnderna. Detta prövades åren 2002-2006 med av allt att döma positivt resultat. En decentralisering har flera fördelar, bland annat att den enskilda stadsdelsnämnden snabbt kan lokalisera och sätta in resurser där de bäst behövs.

 

Mycket talar också för att det finns en underdimensionering av kapaciteten när det gäller snöröjningen i Stockholm. Man bör nogsamt kartlägga och analysera tillgängliga resurser. Vidare finns anledning att följa utvecklingen när det gäller ny teknik och nya metoder för snöröjning. Ett konkret exempel på hur kapaciteten skulle kunna ökas kan hämtas från norra Sverige. Genom att förse lastbilarna med högre lemmar kan större volymer snö hanteras utan att mängden fordon behöver ökas.

 

I allt väsentligt är snöröjningen dock en fråga om medelstilldelning. Snöröjarna har gjort en berömvärd insats, givet de förutsättningar som staden satt upp. Många Stockholmsbor har säkert upplevt att budgeten för att hålla undan snön har varit för snålt tilltagen. Det finns anledning att överväga om medel bör avsättas regelbundet för att kunna parera fluktuationer mellan år med mycket snö och år med mindre mängder.

 

Till ett Stockholm i världsklass borde höra en snöröjning i världsklass. Under flera år har insatserna varit för små och kommit för sent. Det är angeläget att ta ett helhetsgrepp och förutsättningslöst söka finna metoder för att komma till rätta med det kaos som drabbat staden vintertid under senare år. De boende i Stockholm förtjänar det.


§10 Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 27 maj 2013, dnr 1.5.1-244-2013

 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

 

Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Vänsterpartiet.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.

 

RESERVATION

Reijo Kittilä (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag:

Stadsdelsnämnden framför följande som sitt svar på remissen.

 

För ungefär tre år sedan hade stadsdelsnämnden en remiss som handlade om revidering av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd.  Det är bra att riktlinjerna regelbundet ses över, men det är också viktigt att den hårt ansträngda personalen får tillräckligt med utrymme för att kunna tillämpa de omfattande riktlinjerna.

 

Inom en pressad socialtjänst där försörjningsstödet i regel alltid är underbudgeterat och där arbetsbelastningen är hög räcker det inte med att ta fram nya riktlinjer. För att riktlinjerna ska kunna tillämpas i det dagliga arbetet krävs tillräckliga resurser.

 

Ett stort problem i dag är de högsta godkända hyresnivåer som tillämpas av socialtjänsten. Dessa måste ses över och anpassas till hyrorna på dagens bostadsmarknad. Det blir allt svårare att byta till bostäder med hyror som socialtjänsten godkänner och det är också extremt svårt att bli godkänd av en ny hyresvärd vid eventuellt försök till byte. De nuvarande hyresgränserna påverkar även segregerande eftersom de ofta tvingar folk med försörjningsstöd att flytta från innerstaden där hyrorna hela tiden höjs mera än i ytterstaden.  Dessutom utesluts hushåll med ekonomiskt bistånd helt från nyproducerade hyresrätter.

 

Det behövs en djupare diskussion om vad kommunens yttersta ansvar innebär.  Särskild diskussion behövs också om hur socialnämnden kan möta behoven hos de hushåll för vilka försörjningsstöd blivit en mer eller mindre stadigvarande försörjning. Särskilt allvarligt är det när långtidsberoende av ekonomiskt bistånd drabbar barnfamiljer.

 

Frivilligorganisationer som t.ex. kyrkor, övriga religiösa samfund, Röda korset, Stadsmissionen och brukarorganisationer måste idag arbeta för att stödja människor med att ansöka om hjälp från socialtjänsten. Ibland får de agera ställföreträdande socialtjänst. Detta är naturligtvis inte acceptabelt.  Socialtjänsten måste alltid vara tillgänglig för de mest utsatta i vårt samhälle.  Socialtjänstens uppsökande verksamheter måste återupprättas.

 

Arbetet med ekonomiskt bistånd har kommit att omfatta allt fler kontroller.  Kontrollerna kräver mer och mer av handläggarnas arbetstid.  En stor del av det omfattande förslaget till riktlinjer handlar om olika typer av kontroller och hur de ska göras. Det är viktigt att handläggningen av ekonomiskt bistånd i första hand ska handla om att tid ska finnas för stöd och råd och socialt arbete. Om personalen är pressad av hög arbetsbelastning ökar risken för fel. Det är viktigt med noggrannhet i handläggningen, men för att kunna upprätthålla detta krävs tillräckligt med personal.

 

Vi anser att arbetslösa ska kunna läsa in grundskolan med försörjningsstöd. Samma gäller för SASX-kursen som efter sfi-studier motsvarar svenska på högstadienivå.  Korta, tidsbegränsade kurser som beviljas med försörjningsstöd leder många gånger inte till ett hållbart arbete utan ger en inlåsningseffekt i rundgång mellan enkla arbeten och försörjningsstöd. Av samma anledning vänder vi oss emot att sfi-studerande när som helst ska vara beredda att avbryta kursen för att påbörja erbjudet arbete. Självklart måste även i detta fall en individuell bedömning göras utifrån vad som är bäst för den enskilde på sikt. 

 

Den som bedömts ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt norm bör även ha rätt till SL-kort som ska inkluderas i normen. Resor med lokaltrafiken måste betraktas som skälig levnadsnivå i Stockholms stad.  Endast när klienten helt uppenbart inte kan/kommer att utnyttja ett SL-kort som t.ex. vid institutions­vistelser ska bistånd till denna kostnad inte beviljas. 

 

Vad gäller tandvård för den som är beroende av försörjningsstöd en längre tid ska bistånd enligt förslaget beviljas för att bl.a. ”förhindra väsentligt försämrad tandstatus”. Nödvändig tandvård bör enligt vår uppfattning beviljas om den sökande inte själv kan bekosta den under den tid som den är nödvändig att utföra, den bidragsberättigade ska inte alls behöva riskera försämrad tandstatus.

 

Vad gäller skolkort hos SL anser vi inte att behovet ska anses vara tillgodosett genom det extra tillägg till studiebidraget som gymnasieelever i familjer med låga inkomster har rätt till. Detta tillägg kan behövas för att täcka andra omkostnader som försörjningsstödet inte täcker.

 

När det gäller behandling av spelberoende och övrigt missbruk som inte omfattas av socialtjänstlagens bestämmelser utgår vi ifrån att landstinget är berett att ta det ansvar som anges i riktlinjerna, så att den enskilda personen inte blir utan behandling när det finns ett behov.

 

§11 Förslag till reviderade riktlinjer för familjehemsvård av barn och ungdomar<br>Remiss från kommunstyrelsen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 27 maj 2013, dnr 1.5.1-245-2013

 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ordförande Tina Ghasemi m.fl. (M), Charlotta Schenholm (FP) och Astrid Gustafsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.

 

Catarina Agrell m.fl. (S) och Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett gemensamt förslag från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

 

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.

 

RESERVATION

Catarina Agrell m.fl. (S) och Reijo Kittilä (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt gemensamma förslag:
Stadsdelsnämnden framför följande som sitt svar på remissen.

1.     Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande.

2.     Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

Även det nya förslaget till reviderade riktlinjer för familjevård är mycket ambitiöst och genomtänkt och blir ett bra stöd för handläggarna när de arbetar med dessa mycket svåra och krävande ärenden. Om det ska bli möjligt att i verkligheten leva upp till de nya riktlinjerna måste det tillföras resurser till stadsdelarnas individ- och familjeomsorg, precis som förvaltningen påpekar i sitt tjänsteutlåtande. 

 

Kungsholmens individ- och familjeomsorg har under en lång rad av år fått anpassa sig till en krympande budgetram. Budgetunderlaget för de kommande budgetåren tyder på att denna utveckling fortsätter om den borgerliga alliansen får fortsätta styra staden. Då är det svårt att klara av nya eller utökade åtaganden oavsett om staden centralt fattar beslut om reviderade riktlinjer, hur väl motiverade de än är. Staden måste också se till att anslagen till individ- och familjeomsorgen höjs så att de fina riktlinjerna inte blir ett slag i luften och ett nytt svek mot de placerade barnen.

 

Stadens funktionshinderråd har pekat på en brist i det nuvarande förslaget. Det finns placerade barn och ungdomar med funktionsnedsättning i staden. Det finns ingen skrivning i förslaget om att dessa barn ska garanteras habiliterings­insatser. Detta bör självklart läggas till.

 

§12 Bygglov för kv Gladan 2&8<br>Yttrande till stadsbyggnadskontoret

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

Paragrafen förklarades omedelbart justerad

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 21 maj 2013, dnr 1.4-316-2013

 

UTTALANDE

Anders Ödmark m. fl. (MP), Reijo Kittilä (V) och Catarina Agrell m.fl. (S) lämnade följande gemensamma uttalande:

Stadsdelsnämnden överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Vi instämmer fullt ut i förvaltningens synpunkter men vill därutöver framföra följande.

 

Kungsholmen lider stor brist på hyreslägenheter med rimliga hyresnivåer. Det behövs fler bostäder som även normalinkomsttagare och de med begränsade ekonomiska resurser kan efterfråga.

 

När byggplanerna för Gladan 2 och 8 för två år sedan för första gången var på remiss i stadsdelsnämnden framförde vi som vår bestämda uppfattning att byggfirman Einar Mattsson AB, som är känd som ägare och förvaltare av bl.a. ett relativt stort bestånd av hyresfastigheter, borde bygga hyreslägenheter i de aktuella objekten. Vi har dock förstått att det inte kommer att bli så. Detta byggprojekt kommer ytterligare att bidra till den ökande segregationen i vår stad.

 

Vi noterar också att förvaltningen i detta tjänsteutlåtande framför till stor del samma synpunkter som för två år sedan, tydligen för att man inte har fått gehör för dessa. Detta är bekymmersamt i och med att stadsdelsnämnden och –förvaltningen har en unik kunskap om de lokala förhållandena.

 

§13 Årsrapport Kungsholmens stadsdelsnämnd<br>Yttrande till stadsrevisionen

BESLUT

 

Kungsholmens stadsdelsnämnd besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

 

 

ÄRENDETS BEREDNING

Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i tjänsteutlåtande av den 21 maj 2013, dnr 1.4-195-2013

 

§14 Anmälan av tjänstemannabeslut

Enligt delegationsbestämmelserna – verksamhetsbidrag

§15 Anmälningsärenden

Förskoleundersökningen 2013 dnr 4.3-344-2013

 

Anmälan av Äldrenämndens beslut om korttidsboende svårt sjuka äldre

dnr 1.6-343-2013

 

UTTALANDE

Reijo Kittilä (V) lämnade följande uttalande:

Det är med sorg i sinnet vi konstaterar att äldreomsorgen kommit därhän att tröskeln för att få ett positivt biståndsbeslut om service- eller vård-och omsorgsboende nu blivit så hög att de gamla nästan hinner dö innan de får möjlighet att flytta till ett boende med tillräckligt hög omvårdnadsnivå. Att man då från äldreförvaltningens sida tar konsekvenserna av detta faktum och föreslår ett enklare förfarande med en flytt utan kontrakt och egna möbler är naturligtvis klokt och ingenting att klaga på men anledningen till att denna förändring blivit nödvändig är trots allt att många av de äldre som skulle vilja flytta innan de är döende får avslag.

 

 

Anmälan av balanslista

 

Inkomna protokoll, rapporter skrivelser m m

 

Anmälan av protokoll från sammanträde med rådet för funktionshinder

 

Anmälan av protokoll från pensionärsrådets sammanträde

 

§16 Stadsdelsnämndens frågor, skrivelser och rapporter

Catarina Agrell (S) frågade om:

·       ärendet om alkoholförbud i Kronobergsparken. Ordföranden besvarade frågan. Ordföranden besvarade frågan.

·       Införandet av stadens nya logotyp. Förvaltningen besvarade frågan.

·       Uppföljning av förslag som lämnades vid nationaldagsfirandet. Förvaltningen återkommer i frågan.

 

§17 Information från stadsdelsförvaltningen

Kerstin Emriksson-Wallin informerade om planeringen för tillgänglighetsvandring med rådet för funktionshinderfrågor den 27 augusti.