Din position: Hem > Stockholms stad > Maria - Gamla Stan > Sammanträde 2006-02-16

Sammanträde 2006-02-16

Datum
Klockan
17:30
Plats
Förvaltningskontoret, Sammanträdesrummet Ivar Lo, plan 6, Göta Ark 200

17.30 Sekretessärenden
Den offentliga delen börjar kl.18.00

2 Utseende av protokollsjusterare

3 Anmälan av justerat protokoll

4 Fastställande av dagordning

9 Yttrande enligt 4 kap 10 § föräldrabalken (FB)

11 Anmälan av Socialstyrelsens beslut i Lex Maria- ärende

12 Anmälan av missförhållanden enligt 14 kap 2 § socialtjänstlagen

Bordlagda ärenden:

13 Val av ledamöter till biblioteksrådet

14 Årstaskogen- Årsta holmar naturreservat. Remiss från stadsbyggnadskontoret och markkontoret

17 Utbyggnad av förskoleverksamhet - ansökan om stimulansbidrag

19 Rapport om det drogförebyggande arbetet 2005

20 Drogförebyggande handlingsplan gällande barn och unga i Maria - Gamla stan

21 Stimulansbidrag till boende för psykiskt funktionshindrade ungdomar

22 Ramavtalsupphandling av vård för barn, ungdomar och familjer

23 Förlängning av ramavtal Vissa boenden enligt SoL och LSS samt daglig verksamhet enligt LSS

24 a Underlag för parkprojekt 2007-2009

24 Bollplan nedanför kv Verktummen. Redovisning av uppdrag från nämnden

Remisser:

25 En modern kunskapsskola i Stockholm. Remiss från kommunstyrelsen

26 Utred de apatiska barnens situation. Remiss från kommunstyrelsen

27 Familjevården i Stockholm-uppföljning. Yttrande över revisionsrapport

28 Skolornas arbete för att motverka mobbning och andra former av kränkande behandling. Yttrande över revisionsrapport

29 Ansökan från BoA Mellanvård AB att få utöka antalet platser. Remiss från länsstyrelsen

30 Lika regler måste gälla för hemtjänsten. Remiss från kommunstyrelsen

31 Revidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen. Remiss från kommunstyrelsen

32 Strategi för Agenda 21 arbetet i Stockholm stad. Remiss från kommunstyrelsen

33 Restaurang Mynchen - yttrande över ansökan om alkoholservering

34 Göta Arks Gästmatsalar - yttrande över ansökan om alkoholservering

35 Riddarkällaren - yttrande över ansökan om alkoholservering

Anmälningsärenden:

36 Anmälan av Beslutsprotokoll i upphandling av ramavtal avseende köp av platser vid sommargårdar (kollo) 2006

37 Anmälan av protokoll från sociala delegationen

38 Anmälan av protokoll från stadsdelsnämndens pensionärsråd

39 Anmälan av protokoll från lokala handikapprådet

40 Anmälan av beslut fattade av tjänsteman på delegation

41 Anmälan av inkomna protokollsutdrag, skrivelser m.m.

42 Information från förvaltningen

Mötesinformation

Justeras
Maria Palme
Pär Hommerberg

Närvarande

Ledamöter
Maria Palme (s) ordförande
Pär Hommerberg (fp) vice ordförande
Bo Holmberg (s)
Tove Frimodt (s)
Eva-Britt Henmark (s)
Åsa Hagelstedt (v)
Stefan Nilsson (mp)
Jonas Nilsson (m)
Gunnel Laufke (m)
Sonja Gräns (m)
Maj-Britt Åkesson (fp)
Torbjörn Andring (kd)

Ersättare
Ylva Moberg (s) tjänstgörande
Bengt Sjöberg (s)
Fredrik Upmark (s)
Pelle Börjesson (v)
Margaretha Swanström (m)
RoseMarie Bladholm (m)
Mats Edenius (m)
Per Hallerby (fp) fr.o.m. § 45
Irmeli Patricius (kd)

Förhinder hade anmälts av ledamoten Heléne Lilja (s) och ersättarna Elsemarie Bjellqvist (s),
Niclas Karlsson (s) och Caroline Bexius (mp).

Närvarande i övrigt var BrittMarie Kyndel, Elisabeth Berndtsson och Krister Sundgren.

Facklig företrädare var Lotta Bjelkelöv, Kommunal.

 

§1 Genomgång av närvarolista

Upprop skedde enligt närvarolista.

§2 Utseende av protokollsjusterare

Nämnden utsåg ordföranden Maria Palme (s) och vice ordföranden Pär Hommerberg (fp) att justera dagens protokoll.

§3 Anmälan av protokollsjustering

Anmäldes protokoll 2006-01-19, vilket justerats 2006-01-27.

§4 Fastställande av dagordning

Den utsända dagordningen godkändes med tillägg av ärende 24 a Utlandsresa till Cypern den 28 mars till den 2 april 2006 för fyra elever vid Eriksdalsskolan.

§9 Yttrande enligt 4 kap 10 § föräldrabalken (FB)

I ärendet förelåg förvaltningens utredning 2005-12-21.

Paragrafen är sekretesskyddad.

§10 Anmälan av Socialstyrelsens beslut i Lex Maria ärende (Dnr 505-281/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-20.

Paragrafen är sekretesskyddad.

§11 Anmälan av Socialstyrelsens beslut i Lex Maria ärende (Dnr 506-92/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-20.

Paragrafen är sekretesskyddad.

§12 Anmälan av missförhållanden enligt 14 kap 2 § socialtjänstlagen (Dnr 504-666/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-23.

Paragrafen är sekretesskyddad.

Ordföranden Maria Palme (s) ajournerade sammanträdet kl. 17.45 och öppnade det åter kl.18.03.

§13 Val av ledamöter i biblioteksrådet (Dnr 009-709/05)

Den 5 december 2005 beslutade kommunfullmäktige att inrätta biblioteksråd enligt ett av kulturnämnden framtaget förslag. Rådet ska enligt beslutet bestå av tre ledamöter, varav en ordförande och sammankallande.

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-26.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden utser ledamoten Eva-Britt Henmark (s), ersättaren Fredrik Upmark (s) och ledamoten Jonas Nilsson (m) att ingå i rådet.

  2. Nämnden utser Fredrik Upmark (s) till ordförande i rådet.

Särskilt uttalande anmäldes av ledamöterna Jonas Nilsson (m), Gunnel Laufke (m), Sonja Gräns (m), vice ordförande Pär Hommerberg (fp) samt ledamöterna Maj-Britt Åkesson (fp) och Torbjörn Andring (kd) enligt följande.

”Återigen får vi exempel på hur stadens styrande majoritet lägger sig i verksamhetsutövning. Biblioteken spelar en stor roll i det kulturutbud som våra medborgare har fri tillgång till.

Av det skälet är det synnerligen viktigt att biblioteken sköts av utbildad och sakkunnig personal som står över alla politiska svängningar. Det är med beklagande vi konstaterar att beslut är fattat

att inrätta ett politiskt styrorgan i form av biblioteksråd. Då detta beslut emellertid är fattat kommer vi att deltaga med en person från oppositionen.”

§14 Årstaskogen - Årsta holmar naturreservat. Remiss från stadsbyggnadskontoret och markkontoret (Dnr 305-680/05)

Stadsbyggnadskontoret och markkontoret har remitterat ett förslag om att inrätta ett naturreservat i Årstaskogen och på Årsta holmar.

Med anledning av remissen har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2005-12-19.

Vice ordföranden Pär Hommerberg m.fl. (fp) yrkade bifall till ett av (fp) framlagt förslag till beslut, till vilket ledamoten Torbjörn Andring (kd) anslöt sig.

Ledamoten Åsa Hagelstedt (v) yrkade bifall till ett av (s), (v) och (mp) gemensamt framlagt förslag till beslut.

Ledamoten Jonas Nilsson m.fl. (m) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Vid propositioner på nämnda yrkanden beslutade nämnden i enlighet med (s), (v), (mp)-förslaget.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden överlämnar och åberopar i huvudsak förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-12-19 som svar på remissen till stadsbyggnadskontoret.

  2. Nämnden anför därutöver följande.

Nämnden delar handikapprådets synpunkter på att en tänkt båtförbindelse måste utrustas med båtar som är tillgängliga för personer med funktionshinder.

Nämnden anser som handikapprådet att en naturstig runt Årstaviken för synskadadekan utredas.

Rservation anmäldes av vice ordföranden Pär Hommerberg (fp) och ledamöterna Maj-Britt Åkesson (fp) och Torbjörn Andring (kd) till förmån för eget förslag till beslut enligt följande.

”Vi anser att nämnden skulle beslutat

Folkpartiet anser det är synnerligen viktigt att Årstaskogen och Årstaholmar bevaras som grönområde inom Stockholms stad. Det är många personer på Södermalm som saknar möjlighet att komma ifrån stenstaden och uppleva naturen. I denna grupp finns småbarn, fattiga familjer och äldre personer. Men framför allt är det en stor grupp med olika funktionshinder, som på eget initiativ kan komma i kontakt med naturen. För dessa kommer Årstaholmar att bli en paradisisk tillflykts ort, där de kan njuta av närheten till naturen. Permobiler ger fantastiska möjligheter för de rörelsehindrade att på eget sätt ta sig fram i stort sätt överallt inom Södermalm.

Årstaholmar är ett tusenårigt gammalt kulturlandskap som genom århundraden framför allt använts som betesmark och på senare tid även odlingsplats för trädgårdsväxter. Tyvärr har holmarna de sista drygt 50 åren fått förfalla på grund av vanvård och misskötsel. Vikar och sund har fått växa igen och bildat gungflyliknande träskområden. Ur Folkpartiets synvinkel såg vi helst att landskapet återställdes. Helst med betande djur, som kan återskapa det mjuka vackra och tillgängliga landskapet.

Vi reserverar oss mot att det i naturreservatets syfte inte finns angivet att Årsta holmar skall vara ett grönområde i avsikt att ge rekreation åt människor. I stället talar man om att Årsta holmar i första hand är till för mink och sork etc.

Vi reserverar oss mot att man inte avser att återställa det månghundraåriga kulturlandskapet.

Vi reserverar oss framför allt mot att Årstaholmar inte skall göras tillgängligt för småbarn, äldre och funktionshindrade. Enligt Översiktsplanen 99 är alla partier överens om tillgängligheten för Årstaholmar. Man kan fråga sig om man skall anta en ny översiktsplan, där alla partier är överens om att Årstaholmar skall undantas från beslutet om tillgänglighet. Att i denna fråga inte följa ÖP99 känns märkligt.

Med tillgänglighet menas en fast broförbindelse från Södermalm. Det bör vara en vacker träbro (grön/vit målad) med en höjd som klarar en roddbåt. Bron bör göras med färister redan från början. Bron skall möjliggöra tillgängligheten för rullstolsbundna, barnvagnar och rullatorer.

Vi vill slutligen påminna om löftet att göra Stockholms Stad till världens tillgängligaste stad.”

Särskilt uttalande anmäldes av

dels av ledamöterna Jonas Nilsson, Gunnel Laufke och Sonja Gräns (alla m) enligt följande.

” I Översiktsplan 99 uttalades, att Årstaskogen som grönområde avsågs bevaras.

1995 uttalande kommunfullmäktige, att skyddet av holmarna borde samordnas med skyddet av Årstaskogen.

Som vi ser det, behandlas i den aktuella remissen från stadsbyggnads- och markkontoren reservatsbildning av två områden med helt olika karaktär, varav ankommer på Maria- Gamla stans stadsdelsnämnd att ta ställning till endast det enas framtid.

Man bör alltid noga övertänka den framtida effekten av reservatsbildningar genom att man binder upp sig för ett användande för framtiden.

Den tvekan till att vilja göra Årstaskogen till reservat, som man lätt kan hysa med tanke på ett eventuellt framtida behov av ytterligare mark för bebyggelse, inställer sig inte vad gäller Årsta holmar. Det är unikt med ett område med så värdefull natur och med så stora kulturvärden mitt inne i en storstad.”

§15 Verksamhetsberättelse och bokslut för 2005 (Dnr 2-703/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-02-01 med bilagor.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden godkänner verksamhetsberättelse och bokslut 2005 och överlämnar till kommunfullmäktige och stadens revisorer.

  2. Nämnden återredovisar 0,9 mnkr avseende stimulansbidrag för utbyggnad av särskilda boenden för funktionshindrade.

  3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Särskilt uttalande anmäldes

dels av ledamöterna Jonas Nilsson, Gunnel Laufke och Sonja Gräns (alla m) enligt följande.

”När Stockholmsregionen de senaste åren har förlorat 25 000 jobb i privat sektor, krävs att fokus för politiken i Stockholm inriktas på att ta krafttag för att få fler i arbete. Om Stockholm ska återta sin tätposition som svensk ekonomis tillväxtmotor måste staden prioritera en företagsvänlig, tillväxtorienterad politik. Det är endast genom fler jobb och fler företag som tillväxten i Stockholm och därmed alla stockholmares välstånd kan öka.

Ett ökat företagande bör uppmuntras och stödjas genom att staden skapar goda förutsättningar för att starta och driva företag och genom att driva en politik som skapar möjligheter för fler utförare inom verksamhetsområden som hittills dominerats av offentliga aktörer. Genom att konkurrensutsätta offentlig verksamhet som inte är myndighetsutövning och uppmuntra egna medarbetare att knoppa av verksamheter skulle fler kunna starta och driva företag. Därför bör det för framtiden vara en prioriterad uppgift att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola och annan barnomsorg, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade.

Vänstermajoritetens styre i Stockholms stad har inneburit minskad valfrihet för medborgarna, en hårdnande attityd mot frivilligorganisationer, och en oförmåga att hitta lösningar på problemen inom områden som hemlöshet, missbruk och prostitution. Barnomsorgsgarantin har inte uppfyllts samtidigt som barngrupperna inte minskats så som utlovats.

Arbetet med att halvera socialbidragsberoendet i Stockholm har havererat. Istället för att attackera orsaken - ett system som inte premierar flit och ansträngningar - satsas idag på att behandla symptomen. Detta förvärrar i förlängningen problemen. Antalet välvilliga men misslyckade projekt för integration, jämställdhet och ungdomar bara stiger. I dag är 10 000 fler stockholmare arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder jämfört med innan valet 2002. Arbetslösheten har ökat med 30 procent på två år. Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå stadens, sedan 1999 fastställda och alltjämt gällande mål, om att halvera socialbidragsberoendet i Stockholm till utgången av 2004. I socialdemokraternas förslag till budget för 2006 manifesteras deras oförmåga tydligt genom att målet föreslås flyttas till utgången av 2007.

Den passivitet som präglat majoritetens politik under de senaste tre åren får som resultat att de prioriterade inriktningarna inte kan uppfyllas. Bland annat växer nu socialbidragsberoendet och hemlösheten ökar i staden. En rapport från Socialstyrelsen visar att antalet hemlösa i Stockholm ökat med 822 personer från 1999 till 2005. Inte minst oroande är att antalet hemlösa kvinnor ökar.

Under 2005 har den så kallade kompetensfonden använts till verksamhet som inte är kompetensutveckling. Resultatet är att ordinarie verksamhet finansierats med extraordinära medel. År 2007 är de medel som avsatts till kompetensfonden slut vilket riskerar få förödande ekonomiska konsekvenser för funktioner där ordinarie verksamhet finansierats med medel från kompetensfonden. Under 2006 planeras verksamhet för 850 miljoner kronor inom ramen för kompetensfonden. Det innebär 850 miljoner kronor som finansieras utanför budgetramen, 850 miljoner kronor som staden inte har skatteintäkter för. Hur delar av detta ska kunna lösas inom ram i framtiden är den fråga som kräver ett svar. Socialdemokraterna har inget svar på den frågan vilket är djupt oroande för stadens framtida ekonomiska stabilitet.

Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 procent av stockholmskvinnorna är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 procent, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 procent av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett "ganska" eller "mycket" stort problem i stadsdelen.

Det är en oro på goda grunder, den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. En hel del är så kallat gatuvåld, oprovocerade attacker mot vanliga stockholmare vars enda brott är att de råkar befinna sig ute på fel plats vid fel tidpunkt.

Dagens utveckling måste vändas och i det brottsförebyggande arbetet ligger att se till att stadsmiljön känns trygg och säker.”

dels av vice ordföranden Pär Hommerberg (fp) och ledamoten Maj-Britt Åkesson (fp) enligt följande.

”För Stockholmarna och för medborgarna i vår stadsdel har 2005 inneburit ytterligare ett år av försämringar och minskad framtidstro. Trots att tillväxten ökar i landet så är arbetslösheten fortsatt hög i Stockholm. Kostnaderna för socialbidrag skenar iväg och bristen på skattebetalare gör att viktiga verksamheter som skola och äldreomsorg utsätts för allt hårdare besparingar. Vänstermajoriteten missköter Stockholm.

Socialbidragsberoendet ökar

Socialbidragskostnaderna fortsatte öka kraftigt under 2005. Detta är inte bara ett växande ekonomiskt problem för stadsdelen, utan framför allt ett hårt slag mot alla de människor som inte får arbete och möjlighet att försörja sig själv. Behovet av att ställa ökade krav för att få människor att gå från bidrag till arbete är påtagligt, och därför bör Skärholmsmodellen snarast börja tillämpas i stadsdelen.

Omfattande felprioriteringar

Barngrupperna i förskolan är fortfarande för stora och biståndsbedömningen till äldreomsorgen blir hårdare. En stor del av förklaringen ligger i den totala brist på prioriteringar som präglat ajoritetens politik under 2005, där den kommunala administrationen tillåtits växa på kärnverksamheternas bekostnad.

Stora besparingar på stadens äldre

De besparingar som det senaste året drabbat äldreomsorgen innebär ett mycket hårt slag mot  många äldre stockholmare. En alltmer restriktiv biståndsbedömning i kombination med mindre personal och färre platser på boenden innebär en kraftig försämring av kvaliteten och valfriheten. Att allt fler äldre hamnar i stadsdelsarrest är fullständigt oacceptabelt.

Ökad otrygghet, klotter och skräp

Majoritetens låga prioritering av människors yttre miljö i stadsdelen får allt mer synliga följder. Bristen på klottersanering gör att klottret hela tiden ökar och bidrar till förslumning och otrygghet. Bristande sophantering och städning av parker, gator och torg minskar trivseln och ökar de sanitära problemen. Om vår stadsdel ska bli snygg och trygg krävs helt andra prioriteringar.

Det behövs en ny politisk ledning

2005 års bokslut och verksamhetsberättelse visar tydligt behovet av en ny politisk ledning i stadsdelen. Skenande socialbidrag i kombination med besparingar på kärnverksamheten visaratt vänstermajoriteten missköter sin uppgift.”

dels av ledamoten Torbjörn Andring (kd) enligt följande.

” Under förra mandatperioden fick vi i den dåvarande majoriteten höra att verksamheten var viktigare än budgeten. Nu tycks majoriteten anse att budgeten är A och O.

Barngrupperna har inte minskat nämnvärt och det är faktiskt gruppernas storlek som i hög grad påverkar kvaliteten. Socialbidragsberoendet har ökat och det var väl ändå inte avsikten.

Men så går det när man inte angriper orsakerna utan istället behandlar symptomen.

Hur vore det med ett system som belönar arbete och strävan efter arbete.

Vad gäller äldre och handikappade så är det sorgligt att konstatera att biståndsbedömningarna blir hårdare. Ibland kan man fråga sig om den ens är skälig levnadsstandard respektive god levnadsstandard. Och det i förening med mindre personal. Resultatet ger sig själv.

Idealiteten sitter inte heller i högsätet, det märker man på attityden till frivilligorganisationer och därmed en stor oförmåga att finna lösningar vad gäller hemtjänst, hemlöshet, missbruk m.m.

Tryggheten i staden är ett annat område som minst sagt brister.

Klottret ökar och sophanteringen kunde vara bättre, för att nu inte tala om det ökande våldet på gator och torg. Vart tog satsningen på det brottsförebyggande arbetet vägen?

Det tycks som om budgeten är viktigare än verksamheten. Ett tecken som talar för det är att stadsdelen gick med några miljoner i vinst under 2005.”

§16 Underlag till budget för år 2007 och beräkningar för år 2008 och 2009 (Dnr 102-66/06)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-02-02.

Vice ordföranden Pär Hommerberg m.fl. (fp) yrkade bifall till ett av (fp) framlagt förslag till beslut.

Ordföranden Maria Palme m.fl. (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Vid propositioner på nämnda yrkanden beslutade nämnden i enlighet med förvaltningens förslag.

Ledamöterna Jonas Nilsson m.fl. (m) och Torbjörn Andring (kd) anmälde att de överlämnar ärendet utan eget ställningstagande.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-02-02 till flerårsprogram och överlämnar till kommunstyrelsen.

Reservation anmäldes av vice ordföranden Pär Hommerberg (fp) och ledamoten Maj-Britt Åkesson (fp) till förmån för eget förslag till beslut enligt följande.

”Underlaget för budget 2006-2008 baserar sig på kommunfullmäktiges budget för 2006 med inriktning för åren 2007 och 2008. Folkpartiet har inte samma prioriteringar för Stockholms stads och stadsdelen Maria- Gamla Stans verksamhet. Vårt budgetförslag i kommunfullmäktige prioriterar de kommunala kärnverksamheterna skola, förskola och omsorg om äldre och funktionshindrade framför mer byråkrati. Vi ger också större förutsättningar för den enskilda människans valfrihet.

Som underlag för arbetet med budget 2007-2009 hänvisar vi därför till de utgångspunkter som finns i folkpartiets förslag gällande 2006 års budget.

Vi anser att nämnden skulle beslutat

  1. Att nämnden ställer sig bakom folkpartiets budgetförslag för Stockholms stad som underlag för budget år 2007 och inriktning för år 2008 och 2009.

  2. Att förvaltningens förslag i övrigt lämnas vidare till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande från nämnden.”

Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Jonas Nilsson, Gunnel Laufke och Sonja Gräns (alla m) enligt följande.

”Vi lämnar förslaget till flerårsprogram utan eget ställningstagande och hänvisar till de förslag som lämnats i den moderata budgetreservationen för 2006 års budget.

Vi moderater vill se ett Stockholm där fler än i dag bor, utbildar sig och arbetar. Vi vill att Stockholm ska vara inte bara landets huvudstad utan den mest drivande, mest kreativa staden i norra Europa. Vi vill att den kommunala servicen i Stockholm ska vara av hög kvalitet och att invånarna själva ska kunna välja mellan en rik flora av utförare. Vi vill också ha ett Stockholm där vi alla kan känna oss trygga och säkra.

När Stockholmsregionen de senaste åren har förlorat 25 000 jobb i privat sektor, krävs att fokus för politiken i Stockholm under de närmaste åren inriktas på att ta krafttag för att få fler i arbete. Att få fler att gå från bidrag till arbete är den absolut största frågan, för Stockholm såväl som för Sverige. Om Stockholm ska återta sin tätposition som svensk ekonomis tillväxtmotor måste staden prioritera en företagsvänlig, tillväxtorienterad politik. Bidragsberoende ska bytas mot arbete, uppgivenhet mot framtidstro.

Arbete istället för bidrag

I dag är 10 000 fler stockholmare arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än innan valet 2002. Arbetslösheten har ökat med 30 procent på två år.

Men det är bara en förlängning av tidigare års politik. Vi underströk redan förra året att den socialistiska majoriteten i Stockholm stad är i färd med att omvandla Stockholm till en bidragsekonomi. Stockholm har förlorat sin roll som tillväxtmotor och störtdykt i alla ratinglistor. Trots att tillväxten ökar i landet så ökar arbetslösheten i Stockholm. Detta beror bland annat på de kraftiga skattehöjningarna som har genomförts.

Staden bör aktivt underlätta för eget företagande. Av flera orsaker men främst för invånarna.

Den minskande andelen av människor i arbetsför ålder är en av vår tids stora utmaningar.

För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att fler människor arbetar och har en egen försörjning. Principen är enkel. Välfärden bygger på en arbetande nation. Idag har 4,2 miljoner svenskar ett arbete, fördelat på 2,7 respektive 1,5 miljoner inom privat och offentlig sektor. Samtidigt saknar en miljon människor arbete helt. Var fjärde av dem är under 40 år.

De som i första hand drabbas när det inte finns tillräckligt många arbetsgivare och lediga jobb är de unga och invandrare. Istället för att attackera orsaken – ett system som inte premierar flit och ansträngningar – satsas idag stora summor på att behandla symptomen. Detta förvärrar i förlängningen problemen. Antalet välvilliga men misslyckade projekt för integration, jämställdhet och ungdomar bara stiger.

Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå stadens sedan 1999 fastställda och alltjämt gällande mål om att halvera socialbidragsberoendet i Stockholm till utgången av 2004. I socialdemokraternas förslag till budget för 2006 manifesteras deras oförmåga tydligt genom att målet föreslås att flyttas till utgången av 2007.

För att lyckas med målet att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst gav samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag fler jobb.

Den som kan arbeta ska arbeta. En jobbgaranti ska införas i hela Stockholm som innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag, i stället ska erbjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som nekar att delta i jobbgarantin ska inte beviljas socialbidrag.

För de människor som står längre från arbetsmarknaden på grund av språksvårigheter, medicinska eller andra skäl ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Stödet ska vara ett medel aldrig ett mål. Målet måste alltid vara egen försörjning genom arbete.

Valfrihet för kvalité

Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter, ska öka väsentligt inom äldreomsorg, omsorgen om de funktionshindrade, skola och förskola samt annan barnomsorgsverksamhet.

Även inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskola och annan barnomsorg, som inom skolan, äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade och inom SFI-undervisningen. Valet ska styra den ekonomiska ersättningen. Finansieringen ska vara gemensam men valet ska fattas av den enskilde och dennes familj.

Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via onödig byråkrati.

En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola och annan barnomsorg, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade.

En mångfald av aktörer inom dessa områden utgör en god grund för kvalitetsutveckling och en sund konkurrens som ger de bästa förutsättningarna för dessa verksamheter – bra skolor som förmedlar kunskap och äldreboenden som ger äldre människor en trygg och värdig omsorg.

Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner. Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svårigheten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga löner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn.

Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas.

Dessa resurser kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk nämndsorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas.

En skola med kunskap i fokus

Vår utgångspunkt är att varje elev är unik. Alla har sina egna visioner, mål och talanger. Kärnan i den moderata grundvärderingen är tron på att varje människa har förmågan och viljan att forma sitt eget liv utifrån sina egna önskemål.

Men det är inte bara den enskilde individen som har nytta av en väl fungerande skola. Välutbildade medborgare är viktigt för både den ekonomiska tillväxten och för att skapa det goda samhälle med engagerade och ansvarstagande samhällsmedborgare som vi vill ha. Det är därför vi moderater prioriterar skolan.

Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskildeindividen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.

Vi moderater satsar 26 miljoner kronor mer än socialdemokraterna på skolan i vårt förslag till budget för 2006. Pengarna används till en satsning i grundskolans skolår 0-3. Målet är att alla 7-åringar i Stockholm ska kunna läsa.

Vi vill att dagens förskoleklass blir ett nytt obligatoriskt grundskoleår - ett ”år 0” som påbörjas året barnet fyller 6, men med rätt att börja från och med det år barnet fyller 5.

Vår utgångspunkt är att eleverna ska börja skolan när föräldrar och skolan bedömer att barnet är moget för det och lämna skolan först när de klarat kunskapsmålen. Det avgörande är inte att alla når målen på samma sätt, eller att det tar exakt lika lång tid för alla. Individuell skolstart kan bidra till bättre resultat för berörda elever.

Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Men i Stockholm tvingas nu flera skolor att avskaffa de sista speciallärarna och spara in på eleverna med störst behov av stöd. I vissa fall tvingas elever till särskilda studiegrupper i andra skolor istället för att få det stöd de har rätt till i den skola där de går. För att komma till rätta med problemen vill vi införa en likvärdighetsgaranti för att säkerställa att alla barn får en rättvis bedömning – oavsett var i staden deras föräldrar bor. Samtidigt gör vi moderater en särskild satsning i vår budget för 2006 på 10 miljoner kronor för att öka stödet till barn med särskilda behov

Föräldrarna skall ha ökat inflytande över barnomsorgen. Deras val och önskemål ska styra inriktningen och utbudet av barnomsorg i Stockholm. För att möjliggöra detta införs under 2006 en barnpeng. Pengen kan användas till en plats i förskolan, men även till familjedaghem. Samtidigt får stockholmarna samma möjlighet som Nacka- och Sollentunaborna att bli dagbarnvårdare åt egna barn. Barnpengen ska gå direkt till förskolan eller familjedaghemmet för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående utförare.

Förskolan bör få en mer pedagogisk inriktning och stimulera utveckling och lärande med ett lek- och lustfullt sätt. Bokstäver och siffror kan vara lika vanliga leksaker i förskolan som spadar och bollar. Förskolan behöver klara mål, både för verksamhetens och för barnens pedagogiska utveckling. Vi höjer därför i vårat förslag till budget för 2006 förskoleschablonen med 6,1 procent för att göra det möjligt att anställa fler förskollärare.

Genom nya nationella prov eller återinförda egna Stockholmsprov ska elevens kunskapsläge jämfört med målen göras tydliga. Proven i år 2 ska ha fokus på läsförståelse så att vi tidigt fångar upp de elever som inte når målen. I år 5 ska proven särskilt inriktas på räkning för att fånga upp de elever som har svårt med matematiken. I år 8 ska proven ske brett så att vi fångar upp de elever som har svårt att nå gymnasiebehörighet.

Elever och föräldrar har en självklar rätt att få information om hur eleverna utvecklas i skolan. Stadens skolor ska vara skyldiga att för elever och föräldrar beskriva elevens utveckling och att specificera behov av extra tid eller stöd. Verktygen för detta är elevens individuella utvecklingsplan, men vi vill också ha obligatoriska skriftliga omdömen från det att eleverna börjar skolan. Staden ska samtidigt uppvakta regeringen om att bli försökskommun med betyg senast från år 5.

Undersökningar visar att tusentals stockholmselever mobbar och trakasserar sina kamrater och lärare. Samtidigt vet vi att mobbning och annan kränkande behandling kan bekämpas. I Norge och Island införde borgerliga regeringar forskningsbaserade åtgärdsprogram som på kort tid minskat mobbningen med upp till 50 procent. Vi vill göra detsamma i Stockholm. Dessutom måste det drogförebyggande arbetet i skolorna förbättras samtidigt som alla brott som begås i skolan polisanmäls av skolan.

Tidigare fanns det kvarterspoliser som hade ett särskilt ansvar för och god kontakt med närbelägna skolor. Vi vill tillföra polisen resurser och vill att varje skola ska ha en kontaktpolis i syfte att minska klyftan mellan polis och skola. Genom att träffa ungdomar i vardagen i skolan får polisen en utmärkt möjlighet att arbeta brottsförebyggande.

Skolan ska som alla andra arbetsplatser i Stockholm vara trygg och säker. Föräldrarna ska veta att deras barn är trygga i skolan. Det kan inte längre vara fritt fram för våldsverkare och vandaler i skolorna. Skolan ska göras säkrare genom bemannade entréer och kodlås. Vi vill också ta krafttag mot den omfattande skadegörelsen. Klotter ska omedelbar saneras och större möjligheter för skolan att videoövervaka byggnaderna ska införas.

Sedan socialdemokraterna avskaffade redovisningen av skolk på gymnasiebetygen har skolket ökat kraftigt i gymnasieskolan. För att vända denna negativa utveckling vill vi åter införa redovisning av skolk i betygen – i både grund- och gymnasieskolans terminsbetyg. Föräldrarna ska också omedelbart underrättas om att deras barn är frånvarande via telefon, SMS eller e-post.

Vi vill göra en särskild satsning på att förenkla föräldrarnas vardag genom en gemensam webbportal där de kan ansöka om barnomsorg, söka information om och jämföra olika alternativ, anmäla sig till önskad skola/förskola/familjedaghem och följa platstillgång och antagning. För staden innebär det samtidigt mindre kostnader för administration, papper och porto, en bättre överblick över planering och prognoser samt enklare möjligheter till kommunikation med brukare (information, brukarundersökningar, utvärderingar m.m.).

Äldreomsorg – kvalitet genom valfrihet

En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Den äldre stockholmarens upplevelse och önskemål ska vara vägledande inom äldreomsorgen – den äldre stockholmaren ska vara i centrum.

Det innebär att äldreomsorgen ska präglas av inflytande, respekt, individualisering, trygghet och valfrihet. Alla äldre är individer och har olika behov och önskemål om boende på äldre dagar.

Det är därför viktigt med ett brett spektrum av olika äldreomsorgsverksamheter som äldrepengen kan användas till men även att tilläggstjänster kan köpas utöver pengen. För många äldre kan ensamheten vara ett stort problem. Därför är det angeläget med boenden där äldre kan träffas och umgås, även om omsorgsbehoven inte är mycket tunga. Självfallet ska inte heller äkta makar säras åt på grund av att deras omsorgsbehov skiljer sig.

Genom införandet av kundvalssystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndigheten till de äldre och deras anhöriga. Valfriheten ger också den äldre ett ökat inflytande. Den äldres önskemål och synpunkter på tjänsten som utförs och hur den utförs blir högst väsentliga för utföraren, då den äldre om den inte är nöjd kan välja en annan utförare.

För många äldre är det viktigt att få bo kvar i sin vanliga bostad även när behoven av omsorg ökar. Staden ska erbjuda insatser från äldreomsorg och sjukvård i hemmet för att möjliggöra detta. Att få bo kvar i sitt hem ska vara en möjlighet och får inte förvandlas till tvång.

Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt.

Stadens äldreomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för äldreomsorg. Garantierna formuleras övergripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och förutsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Införandet av kvalitetsgarantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av service, vård och omsorg också hålls. Kvalitetsarbetet ska utvecklas så att ett kvalitetsuppföljningsprogram för hela staden ger möjlighet till kvalitetssäkring av all verksamhet – oavsett huvudman.

Anhörigas insatser i äldreomsorgen är ovärderliga. Dessa insatser sparar också stora summor åt kommunen. Staden har ansvar för att på olika sätt stödja och avlasta anhörigvårdare.

Det är angeläget att Stockholm utnyttjar de möjligheter som informationsteknologin tillhandahåller för att förbättra och effektivisera äldreomsorgen. Staden bör även ta hjälp av teknologin för att erbjuda stadens äldre information om stadens äldreomsorg. En äldreomsorgskatalog skulle med stor fördel kunna finnas tillgänglig via länk från stadens hemsida. Den skulle ge de äldre, deras anhöriga och även stadens anställda en utförlig bild av det utbud som finns i äldreomsorgen avseende verksamheter och lediga platser.

Särskilda satsningar bör göras på användandet av informationsteknologin. En hög grad av användande av informationsteknologi är eftersträvandsvärd i hela staden. De tekniska hjälpmedlen ska vara ett hjälpmedel för personalen, men också vara till gagn för brukarna.

I möjligaste mån bör staden därför verka för att ett enhetligt system införs över staden. Som en stor upphandlare kan staden pressa priset för att skapa en sådan enhetlighet och tydlighet.

Omsorg om funktionshindrade med individen i centrum

Stadens omsorg om funktionshindrade ska hålla hög kvalitet. Arbetet ska präglas av tydlighet och öppenhet, där klagomålshantering, individualisering, kompetensutveckling och inflytande är ledord

Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv och ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskriminering.

Tyvärr finns det stora problem och brister när det gäller de funktionshindrades situation. Det gäller tillgänglighet, brist på gruppbostäder, väntetider för hjälpmedel och så vidare. Därför behövs en politisk vilja och strategi för att nå förändring.

De funktionshindrade och deras anhöriga ska i mycket högre grad respekteras och ges inflytande. Vår utgångspunkt är att stadens verksamheter är till för dem.

En av de absolut viktigaste åtgärderna för att förbättra för funktionshindrade är att genom valfrihetssystem öka deras makt över sitt eget liv. Vår målsättning är att det politiska inflytandet över människors vardagsbeslut ska minska. Det är människorna själva som bäst kan bestämma vilken vård- och omsorgsgivare de och deras familj vill ha. Detta gäller oavsett om man har ett funktionshinder eller inte.

Det handlar i grunden om respekt för de enskilda invånarnas förmåga och vilja att ta ökat ansvar för sig själva och sin familj liksom respekten för att människor är olika och har olika behov och mål.

Kundval har redan införts inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och avlösarservice. Nu är det dags att gå vidare och införa valfrihet även inom de särskilda boendeformerna.

Arbetet med utbyggnaden av bostäder för funktionshindrade kräver en betydligt mer långsiktig behovsanalys. Staden bör också ta fram en tidtabell för när platsbristen realistiskt kan vara åtgärdad. En förutsättning för en god utbyggnad av gruppboenden är att förslagen kommer in tidigt i planprocessen. Staden bör bevaka detta i ökad utsträckning för att säkerställa byggandet av fler gruppbostäder. I sammanhanget är det av stor vikt att ett stadsövergripande perspektiv anläggs på planeringen.

Satsningar på de mest utsatta

Varje hemlös har sin egen historia. Varje hemlös har därmed också sina egna förutsättningar att bryta sin hemlöshet. I arbetet med att hjälpa de hemlösa i Stockholm bort från sin hemlöshet måste den enskilde individens problem och möjligheter vara i fokus.

Stadens arbete med hemlöshet är i stor utsträckning ett arbete med psykiskt funktionshindrade och eller missbrukare varför arbetet med att förbättra vården för de psykiskt funktionshindrade och för missbrukare är ett arbete för att hjälpa de hemlösa.

Det räcker dock inte. De hemlösa har utöver eventuella missbruks- eller psykiska problem också ett socialt problem avseende boendet. Detta gör gruppen hemlösa till de allra mest utsatta medborgarna i vår stad.

I arbetet med att hjälpa de hemlösa är det av stor vikt att så många krafter som möjligt engageras. Frivilligorganisationernas arbete är i sammanhanget ovärderligt. För att underlätta för frivilliga krafter att ta ett större utrymme i arbetet med att minska hemlösheten vill vi undersöka möjligheterna till att införa valfrihetssystem inom stödet. Det är eftersträvansvärt att ersättningen till såväl dagverksamhet som boenden kan ske utifrån de hemlösas egna val i en större utsträckning än i dag. Vi moderater satsar 5 miljoner mer i vår budget för 2006 på stödet till frivilligorganisationerna än vänstermajoriteten.

Det är oerhört angeläget att Tak-över-huvudet-garantin återinförs och verkligen innebär att hemlösa garanteras en sängplats för natten. En urholkad Tak-över-huvudet-garantin, som i praktiken bara innebär ett försök med fältförlagd biståndsbedömning, riskerar att förvärra situationen och minska förtroendet och trovärdigheten för stadens garanti.

Samtidigt är det viktigt att se Tak-över-huvudet-garantin för vad det är, ett första steg mot målet om ett eget boende. En grundläggande förutsättning för att minska hemlösheten är att kontinuerligt arbeta för att skapa trygga boendeformer. Även om boendet inte är permanent kan det med stor sannolikhet hjälpa fler människor att nå närmare en stabil boendesituation.

Inom missbruksvården måste metodfrågorna ses över. Slutenvård ska komplettera öppenvård och relationerna dem emellan utvecklas och förändras. Slutenvård ska användas när det är befogat. Vidare måste dokumentation, uppföljning och samarbete kring missbrukare professionaliseras, liksom uppföljning av framgångsrika behandlingsmetoder och vårdinrättningar.

Det är angeläget att staden anpassar stöd och behandlingar till den enskilde missbrukarens egna förutsättningar. Satsningar på familjerådslag och nyttjande av befintliga nätverk har i förekommande fall visat sig vara framgångsrika och bör alltid prövas.

Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar, hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Stödet till brottsofferjourerna ska utvecklas så att alla brottsoffer erbjuds ett gott stöd. Vi vill införa ett system med poliser avdelade för kontakt med de enskilda skolorna för att motverka brottslighet och stärka förtroendet och förståelsen för rättsstaten.

Staden ska utveckla arbetet mot droger genom att fortsätta med stora informationssatsningar.

Vi vill modernisera skolornas Alkohol-Narkotika-Tobaksundervisning (ANT) och prioritera förebyggande arbete bland unga.

En trygg och säker stad

Stockholm ska vara en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig acceptera att människor känner sig rädda i vår stad.

Tryggheten är mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den primära frågan i dag efter många år av nedrustning av det svenska polis- och rättsväsendet.

För att skapa en ökad trygghet är det brottbekämpande och det brottsförebyggande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 procent av stockholmskvinnorna är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 procent, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 procent av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ”ganska” eller ”mycket” stort problem i stadsdelen.

Det är en oro på goda grunder, den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. En hel del är så kallat gatuvåld, oprovocerade attacker mot vanliga stockholmare vars enda brott är att de råkar befinna sig ute på fel plats vid fel tidpunkt.

Det förebyggande arbetet mot brottslighet är en viktig kommunal uppgift, men bör så långt det går bygga på frivilliga initiativ. Brottsofferjourerna bedriver exempelvis ett mycket viktigt arbete som bör stödjas. Men staden kan även göra mer för att stödja insatser till våldtagna kvinnor eller offer för de många butiksrånen i Stockholm.

Stockholm är liksom andra huvudstäder särskilt utsatt för hot om större angrepp från terrorister. Vår tids hot kommer i nya skepnader och det är av stor betydelse för stockholmarnas övergripande trygghet att stadens ledning har en tydlig krisberedskap. I tunnelbanan eller andra offentliga miljöer som stadens invånare nyttjar dagligen bör alla veta att staden har väl genomtänkta och övade rutiner för hur man ska agera vid större olyckor eller angrepp.

Dagens utveckling måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regionens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Stockholms polismyndighet måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Man kan förutse att Stockholm kommer på pappret att få något fler poliser under nästa år än vad som fanns under innevarande år.

Men ute på gator och torg är de alltjämt för få. Många poliser är utkommenderade på andra uppdrag eller helt enkelt frånvarande på grund av andra orsaker som sjukskrivningar. Att öka antalet synliga poliser är den enskilt viktigaste trygghetsskapande åtgärden man kan vidta idag.

När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker. En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysningsprogram för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brottsligheten och stävja asociala beteenden.

Belysningssatsningarna måste konkretiseras och genomföras. Det finns runt om i staden flera lämpliga områden där bättre belysning skulle göra stor skillnad för tryggheten. En internationell jämförelse ger snabbt vid handen att andra städer är betydligt bättre och mer kreativa när det gäller olika former av belysningar. Fasader, buskar och blomsterarrangemang är ofta upplysta i andra städer, men är lämnade i mörker i Stockholm.

Moderaterna vill alltså verka för ett mer upplyst Stockholm. Skadegörelse mot belysningsanläggningar bör bemötas på samma sätt som klotter och annan skadegörelse.

För att Stockholm till fullo ska kunna utnyttja sin potential som den vackra huvudstaden på vattnet krävs att vi tar krafttag mot de inslag som tyvärr förfular vår stad. Klottersanering och städning av de gemensamma utrymmena måste prioriteras mer än i dag. Skötseln av våra parker – en alldeles för dåligt utnyttjad resurs – måste bli bättre.

Dagens system med återvinningsstationer har stora brister gällande bland annat nedskräpning och förfulning av stadsbilden. De gröna soptunnorna ska tas bort från gator och torg för att istället grävas ner under marken. Under 2006 avsätts i den moderata budgeten för Stockholm 40 miljoner för att gräva ner 20 stationer.

Klotter och annan skadegörelse måste konsekvent motarbetas, en klotterkommission ska därför inrättas. Stadens klotterpolicy ska vara ett totalt avståndstagande från klotter och graffiti. En jourtelefon ska inrättas dit allmänheten kan inrapportera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning. Allt klotter på stadens byggnader ska saneras inom 24 timmar och målet är att få med även de privata fastighetsägarna på detta projekt.

Mörka passager och prång ska byggas bort. En satsning på att lysa upp Stockholm måste göras.

Alla ska kunna känna sig trygga i Stockholm, även kvällstid. Dessutom leder en högre belysningsgrad till att Stockholm blir en ännu vackrare stad.

Ofta kan man med relativt enkla medel såsom städning och blomsterutsmyckning lyfta miljöer som idag är nedgångna och tråkiga. Vi moderater avsätter sammanlagt 27 miljoner extra i budgeten för 2006 jämfört med vänstermajoriteten i syfte att göra vår stad renare och vackrare.

Stadsdelsnämnderna

Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär, ger inte ökad demokrati, eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna.

När Stockholms stad under 2003 genomförde en utredning om stadens politiska organisation låg fokus i direktiven på hur stadsdelsnämnderna skulle kunna utvecklas och mer beslutsfattande flyttas till dem. Huruvida stadsdelsnämnderna överhuvudtaget fyller sin funktion som organ nära medborgarna var inte en frågeställning som vänstermajoriteten ville skulle utredas. Trots detta pekade slutrapporten på att införandet av stadsdelsnämnderna troligen inte fördjupat demokratin. I SPO utredningens slutrapport hänvisas bland annat till den undersökning som tidigare gjorts av IKE. I rapporten ”Stadsdelsnämnderna i Stockholm – Demokrati och effektivitet” som institutet för kommunal ekonomi IKE, vid Stockholms universitet presenterade i mars 2001 konstaterades att det inte går att belägga att stadsdelsnämndsreformen skulle ha medfört att medborgarna blivit mer engagerade och aktiva i lokalpolitiken. I den meningen framstår SDN-reformen som ett policymisslyckande.”

Liknande slutsatser drar Kommunaldemokratikommittén i ”Att vara med på riktigt” (SOU 2001:48) där det konstateras att införandet av kommundelsnämnder inte infriat förhoppningarna om en bättre kontakt mellan väljare och valda däremot konstaterar utredningen att reformen haft positiva effekter när det gäller antalet förtroendevalda.

Införandet av stadsdelsnämnder har därutöver skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som: ”var skall beslut fattas?” och ”vem skall kunna utkrävas på ansvar?” blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna. Stadsdelsnämnderna har gjort det svårare för medborgare och journalister och tjänstemän att ställa stadens politiker till ansvar för den förda politiken på olika områden.

Slutsatsen är tydlig. De som tjänat på stadsdelsnämndsreformen är inte medborgarna utan politikerna. Heltidspolitikerna har blivit fler och kostnaderna för politiska arvoden högre.

Det finns inget egenvärde i att ha många politiker, tvärtom, kommunens uppgift är att till så låg kostnad som möjligt erbjuda medborgarna en god service.

Stockholms stads stadsdelsnämnder har ansvar för verksamhet för cirka 20 miljarder per år. Ansvaret är dock tillstor del en chimär. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg med mera. Stadsdelsnämnderna kan inte själva annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen.

Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras. I och med att det inte finns en budgetpost i Budgeten för Stockholms stad som heter ”Administrativa kostnader i stadsdelsnämnderna” används i stället delar av de pengar som är avsatta för kärnverksamhet. En genomgång av verksamhetsplanerna för Stockholms arton stadsdelsnämnder visar att i genomsnitt 4 % av de resurser som en stadsdelsnämnd tilldelas av kommunfullmäktige används, inte till skola, förskola eller socialtjänst utan till administration.

Sammanlagt motsvarar detta över 750 miljoner bara under 2005. För 750 miljoner skulle kommunalskatten kunna sänkas 50 öre eller över 2 000 lärare anställas. Den genomsnittliga kostnaden uppgår till 1 000 kronor per invånare och år även om den varierar kraftigt mellan de olika stadsdelsnämnderna.

Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medborgarna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen. I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdelsnämnder lägger hinder i vägen.

Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.

§17 Utbyggnad av förskoleverksamhet - ansökan om stimulansbidrag (Dnr 402-75/06)

För att klara barnomsorgsgarantin utökas förskolan Mullvaden med en avdelning och en ny förskola med två avdelningar startar på Maria Prästgårdsgata.

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-26.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden godkänner utökning av förskolan Mullvaden, Krukmakargatan 12.

  2. Nämnden godkänner öppnandet av ny förskola på Maria Prästgårdsgata 31.

  3. Nämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomi­utskott om 0,4 mnkr i stimulansbidrag för utbyggnad av förskolan Mullvaden, Krukmakargatan 12.

  4. Nämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om 0,7 mnkr i stimulansbidrag för utbyggnad av förskolan Maria Prästgårdsgata 31.

§18 Inspektion av Södermalmsskolans trä- och metallslöjdsalar. Svar till Arbetsmiljöverket (Dnr 205-676/05, 205-685/05)

Arbetsmiljöverket har den 23 november 2005 kontrollerat om trä- och metallslöjdsalarna i Södermalmsskolan uppfyller gällande arbetsmiljökrav. Vid inspektionen fann Arbetsmiljöverket vissa brister i arbetsmiljön.

Med anledning härav har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-31.

Stadsdelsnämndens beslut

Som svar till Arbetsmiljöverket överlämnar och åberopar nämnden förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-31.

§19 Rapport om det drogförebyggande arbetet 2005 (Dnr 400-59/06)

Länsstyrelsen har till och med 2005 beviljat medel till drogförebyggande samordnare.

I denna rapport redovisas hur beviljade medel använts under 2005.

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-20.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden godkänner rapporten om det drogförebyggande arbetet 2005.

  2. Rapporten översänds till socialtjänstförvaltningen.

§20 Drogförebyggande handlingsplan gällande barn och unga (Dnr 400-60/06)

En ny drogförebyggande handlingsplan har utformats utifrån Maria – Gamla stans mål och Stockholms tobaks-, alkohol- och narkotikapolitiska program (STAN).

Planen ska gälla från och med 2006 och revideras årligen.

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-25.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden godkänner den drogförebyggande handlingsplanen.

§21 Stimulansbidrag till boende för psykiskt funktionshindrade ungdomar (Dnr 500-61/06)

Behoven av bostäder för psykiskt funktionshindrade är stora. Förvaltningen har fått tillgång till en lägenhet i Södra Stationsområdet, som kommer att iordningställas för nämnda grupp.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om 0,5 mnkr i stimulansbidrag för utbyggnad av ett boende för psykiskt funktionshindrade ungdomar.

§22 Ramavtalsupphandling av vård för barn, ungdomar och familjer (Dnr 503-62/06)

Avtalet för enskilt driven vård av barn, ungdomar och familjer löper ut den 31 december 2006 med möjlighet till två års förlängning.

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-23.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden beslutar att de ramavtal som gäller dygnetruntvård samt jourfamiljehem för barn, ungdomar och familjer med psykosociala svårigheter förlängs.

  2. Nämnden uppdrar åt socialtjänstförvaltningen att genomföra upphandling av träningsboende, mellanvård samt öppenvård för barn, ungdomar och familjer.

§23 Förlängning av ramavtal Vissa boenden enligt SoL och LSS samt daglig verksamhet enligt LSS (Dnr 505-74/06)

Staden har sedan 2003 ramavtal med 67 enskilda vårdgivare för vissa boenden enligt SoL och LSS samt daglig verksamhet enligt LSS. Avtalen löper ut den 31 december 2006 med möjlighet till två års förlängning.

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-30.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden beslutar att förlänga ramavtal enligt register över antagna anbud 2005-07-07 i tjänsteutlåtande 2006-01-30 att gälla under tiden 2007-01-01- -2008-12-31.

2. Nämnden överlämnar protokollsutdrag för kännedom till vårdgivarna och till socialtjänstförvaltningen.

3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

§24 Bollplan nedanför kv. Verktummen. Redovisning av uppdrag från nämnden (Dnr 304-708/05)

Vid nämndsammanträdet den 15 december 2006 uppdrogs åt förvaltningen att undersöka möjligheterna att göra kvarteret Verktummens bollplan till en fungerande delvis bokningsbar bollplan.

Med anledning av uppdraget förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-18.

Vice ordföranden Pär Hommerberg m.fl. (fp) yrkade bifall till ett av (fp) framlagt förslag till beslut om återremiss. Till detta förslag anslöt sig ledamöterna Torbjörn Andring (kd) och Jonas Nilsson m.fl. (m).

Ledamoten Eva-Britt Henmark m.fl. (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Ordföranden tog först upp återremissyrkandet och ställde detta mot att avgöra ärendet idag.

Vid propositioner på nämnda yrkanden beslutade nämnden att avgöra ärendet idag.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden beslutar att avgöra ärendet idag.

Härefter förelåg ett förslag till beslut- förvaltningens.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden godkänner förvaltningens redovisning.

Reservation anmäldes av vice ordföranden Pär Hommerberg (fp), ledamöterna Maj-Britt Åkesson (fp), Torbjörn Andring (kd), Jonas Nilsson (m), Gunnel Laufke (m) och Sonja Gräns (m) enligt följande.

”Vi anser att nämnden skulle beslutat att ärendet återremitteras

att därutöver anföra:

Stadsdelsförvaltningen har fått i uppdrag av stadsdelsnämnden att undersöka möjligheterna att göra bollplanen i kv. Verktummen till en delvis bokningsbar plan. Detta med bakgrund av att bristen på bollplaner på Södermalm är akut. Då problemet är både lokalt och centralt menar vi att det finns goda förutsättningar för förvaltningen att dela kostnaderna för bollplanen med Idrottsförvaltningen. Vi uppmanar förvaltningen att inleda diskussioner med Idrottsförvaltningen.”

§25 Underlag för planering av parkprojekt 2007-2009 (Dnr 305-103/06)

Markkontoret har begärt in stadsdelarnas önskemål om större investeringar inför 2007. Förvaltningens önskemål inför 2007 är desamma som för 2006 och en konsekvens av dessa projekt. I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-02-02.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden godkänner förvaltningens förslag i enlighet med tjänsteutlåtande 2006-02-02 och överlämnar ärendet till markkontoret för fortsatt handläggning.

§26 Utlandsresa till Cypern för fyra elever i Eriksdalsskolan (Dnr 403-115/06)

Eriksdalsskolan ansöker om tillstånd för fyra elever att åka till Cypern tillsammans med tre lärare och en biträdande rektor. Resan ingår i EU:s skolprojekt Comenius.

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-02-06.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden bifaller ansökan om utlandsresa till Cypern för fyra elever vid Eriksdalsskolan den 28 mars till 2 april 2006.

§27 En modern kunskapsskola (Dnr 403-595/05)

Kommunstyrelsen har till nämnden för yttrande senast den 1 mars 2006 remitterat en motion av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m) om en modern kunskapsskola i Stockholm.

Med anledning av motionen har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-30.

Ledamoten Jonas Nilsson m.fl. (m) yrkade bifall till ett av (m) framlagt förslag till beslut.

Ordföranden Maria Palme m.fl. (s) yrkade bifall till ett av (s), (v) och (mp) gemensamt framlagt förslag till beslut.

Vid propositioner på nämnda yrkanden beslutade nämnden i enlighet med (s), (v)- (mp)-förslaget.

Vice ordföranden Pär Hommerberg m.fl. (fp) och ledamoten Torbjörn Andring (kd) anmälde att de överlämnar ärendet utan eget ställningstagande.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden avstyrker motionen samt anför därutöver följande.

I motionen föreslås ett antal punkter som ska förändra skolan i Stockholm. Inte ett enda förslag handlar om att motverka segregationen i skolan och hur man ska öka resultaten i skolor där många elever inte når målen. Motionärernas förslag innebär bara att genom införandet av fler prov, tidigare betyg och skriftliga omdömen så kommer alla elever att nå målen.

Verkligheten ser inte ut på detta sätt. Det krävs stora insatser i de skolor där många elever inte når målen. Det krävs mer resurser till dessa skolor, en stark uppföljning av måluppfyllelsen, ett medvetet arbete med elevernas språkutveckling samt utvecklade undervisningsmetoder.

Under denna mandatperiod har flera åtgärder för att nå en ökad måluppfyllelse genomförts.

En satsning på förbättrad kvalitet i förskolan genom ökade resurser med 1,3 miljarder kronor och inrättande av fritidsklubbar för alla elever i åldern 10-12 år. Ett nytt resursfördelningssystem har införts där mer resurser fördelas utifrån behov. Kompetensutvecklingsinsatser för närmare en halv miljard kronor för personalen inom det pedagogiska området har genomförts. Arbetet med att utveckla modersmålet som stöd för skolframgång har påbörjats och ett kvalitetssystem för det pedagogiska området har inrättats.

Alla rapporter som finns i staden om skolans arbete och miljö pekar uppåt. Andelen elever som når grundskolans mål ökar och i brukarundersökningarna finns en mycket positiv bild som enbart visar på att det har blivit bättre i skolorna. Den bild av tillståndet i skolan som motionen visar är till stora delar felaktig och påståenden om majoritetens politik direkt felaktiga. Till exempel har villkor för fristående skolor på intet sätt försämrats under mandatperioden. Dessutom har en stor del av utvecklingsarbetet under mandatperioden ägnats åt ett mycket omfattande arbete att öka bedömaröverensstämmelsen i stadens skolor.

I motsats till detta förslår motionärerna att skolan ska centraliseras, detaljstyrningen av skolan ska öka och skolornas frihetsgrad ska minskas. Istället för detta står vi för målstyrning, skolutveckling och höga förväntningar på alla barn och elever.

Reservation anmäldes av ledamöterna Jonas Nilsson, Gunnel Laufke och Sonja Gräns (alla m) enligt följande.

”Vi anser att nämndens skulle beslutat att

att tillstyrka motionen

att därutöver anföra följande

De senaste decennierna har socialdemokraterna steg för steg minskat kunskapens betydelse i den svenska skolan. Tre stora undersökningar den senaste tiden (Skolverkets NU-03, OECD:s PISA-rapport och TIMSS) visar alla att svenska elevers kunskaper står sig allt sämre.

Sverige tappar placeringar i både matematik, läsfärdighet och naturkunskap. Undersökningarna visar också på att skillnaderna mellan skolor och kommuner växer och en växande spännvidd mellan hög- och lågpresterande elever där antalet lågpresterande elever ökar. En av PISA-rapportens slutsatser är att skolan inte längre förmår att kompensera för social bakgrund, samtidigt som Skolverket konstaterar att det är ”alarmerande att resultaten för dem som befinner sig på den nedre delen av skalan har försämrats så drastiskt på bara tre år”.

I dagens svenska skola lämnar en av fyra elever grundskolan utan fullständiga kunskaper. En av tio elever uppnår inte behörighet till gymnasieskolans nationella program. Tre av tio elever fullföljer inte sina gymnasiestudier inom föreskriven tid och en av åtta elever i årskurs nio har så bristande kunskaper i matematik att de inte kan anses uppfylla kursplanens kunskapskrav.

Problemen i Stockholms skolor är på många sätt samma som i övriga landet. Kvalitetsredovisningen för stadens pedagogiska verksamheter 2004 visar de stora problem som skolväsendet i Stockholm står inför. Elva procent av eleverna som lämnar grundskolan är inte behöriga till gymnasiet, avhoppen från de yrkesförberedande programmen är omfattande och det individuella programmet är numera gymnasieskolans största studieväg i årskurs ett.

Samtidigt har socialdemokraterna svikit de flesta av sina vallöften till Stockholms barn, elever och föräldrar:

Barngrupperna i förskolan har inte minskats med två barn som utlovats, tvärtom ökar de på många håll.

Socialdemokraternas löfte om att införa tak för antalet barn i förskolan har heller inte uppfyllts.

Trots löften om att erbjuda likvärdiga villkor mellan fristående och kommunala anordnare har majoriteten försämrat villkoren för fristående förskolor och skolor.

Löftet om att alla barn som lämnar grundskolan ska ha godkända kunskaper i svenska, engelska och matematik är lika långt från att vara uppfyllt som när socialdemokraterna tillträdde.

Löftet om att alla elever ska komma in på sitt förstahandsval på gymnasiet är inte heller uppfyllt.

Det vi ser är en total avsaknad av idéer om hur Stockholms skolor och förskolor skall bli bättre. Framförallt saknar socialdemokraterna varje ansats till att förtydliga ansvaret och sätta upp tydliga och mätbara mål för förskolornas och skolornas verksamhet. Istället för att sätta tydliga mål för vad som ska förbättras väljer socialdemokraterna att sluta mäta resultaten.

Alternativet till socialdemokraternas politik är en modern kunskapsskola som ser den enskilde individen. Det gäller både i barnomsorgen och i grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt skall lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst löser uppgiften. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.

Politikens roll bör renodlas till att ställa tydliga kunskapskrav, att via skatter finansiera skolan, att utvärdera de uppnådda resultaten samt att säkerställa att elever, föräldrar, lärare och skolledare ges tillgång till information och underlag inför de viktiga beslut och val dessa får makt och ansvar att fatta.

I en tid då skoldebatten präglas av slagord som hälsostrategier, gruppsamverkan och resultatutjämning är det viktigt att slå fast skolans syfte, mål och mening. Skolan är den kanske enda sant fungerande välfärdspolitiken – kunskaper och färdigheter är avgörande verktyg för individens möjlighet att förverkliga sitt livsprojekt.”

§28 Utred de apatiska barnens situation (Dnr 400-673/05)

Kommunstyrelsen har till nämnden för yttrande senast den 28 februari 2006 remitterat skrivelse Utred de apatiska barnens situation av Lotta Edholm och Ann-Katrin Åslund (båda fp).

Med anledning av remissen har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-16.

Stadsdelsnämndens beslut

Som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämnar och åberopar nämnden förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-16.

§29 Familjevården i Stockholm- en uppföljning.

Yttrande över revisionsrapport (Dnr 503-687/05)

Revisionskontoret har granskat arbetet med barn och ungdomar i familjehem vid Maria-Gamla stans stadsdelsnämnd och ytterligare tre stadsdelsnämnder. Resultatet visar på brister i tillsyn, dokumentation, internkontroll och kvalitetssäkring.

Revisionskontoret har översänt rapporten till nämnden för yttrande senast den 28 februari 2006.

Med anledning av remissen har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-30.

Stadsdelsnämndens beslut

Som svar på remissen till revisionskontoret överlämnar och åberopar nämnden förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-30.

§30 Skolornas arbete för att motverka mobbning och andra former av kränkande behandling. Yttrande över revisionsrapport (Dnr 404-622/05)

Revisionskontoret har sedan hösten 2000 vid tre tillfällen granskat 16 skolor i deras arbete mot kränkande behandling. Den fjärde rapporten har nu översänts till nämnden för yttrande senast den 1 mars 2006.

Med anledning av remissen har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-30.

Stadsdelsnämndens beslut

Som svar på remissen till revisionskontoret överlämnar och åberopar nämnden förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-30.

Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Pär Hommerberg (fp) och ledamoten Maj-Britt Åkesson (fp) med instämmande av ledamöterna Jonas Nilsson (m), Gunnel Laufke (m) och Sonja Gräns (m) enligt följande.

”Stadens revisorer har under flera år pekat på behovet av en för staden gemensam policy för skolornas arbete mot alla former av kränkande behandling, eftersom de nuvarande Skolplanen och Strategin för elevhälsa inte tillgodoser de krav som kan ställas på en sådan policy. En sådan policy utarbetades av den borgerliga majoriteten, men avslogs av socialdemokraterna efter valet.

Det är oacceptabelt att inte lyssna på revisorernas kritik och utarbeta en stadsövergripande policy mot kränkande behandling. Tusentals barn mobbas i Stockholms skolor varje år samtidigt som vi vet att mobbning och annan kränkande behandling kan bekämpas mer effektivt än vad som sker idag. Men då räcker det inte att som socialdemokraterna nöja sig med otydliga formuleringar i skolplanen.

I våra grannländer Norge och Island har borgerliga regeringar startat forskningsbaserade åtgärdsprogram som på kort tid kraftigt minskat mobbningen. I flera kommuner pågår dessutom nu ett ambitiöst arbete med att genom liknande metoder främja trygghet och arbetsro i skolan. Stockholm borde följa deras exempel, och inte nöja sig med vackra ord och otydliga planer.”

§31 Yttrande över ansökan från BoA Mellanvård AB om utökat antal platser (Dnr 503-69/06)

Länsstyrelsen har till nämnden för yttrande senast den 24 februari 2006 remitterat ansökan från BoA Mellanvård AB att få utöka antalet platser från 10 till 13 ungdomar.

Med anledning av remissen har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-31.

Stadsdelsnämndens beslut

Som svar på remissen till länsstyrelsen tillstyrker nämnden ansökan från BoA Mellanvård AB om att få utöka antalet platser i verksamheten.

§32 Lika regler måste gälla för hemtjänsten. Remiss från kommunstyrelsen (Dnr 504-631/05)

Kommunstyrelsen har till nämnden för yttrande senast den 28 februari 2006 remitterat skrivelse Lika regler måste gälla hemtjänsten från Ann-Katrin Åslund (fp).

Med anledning av remissen har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-19.

Vice ordföranden Pär Hommerberg m.fl. (fp) yrkade bifall till ett av (fp) framlagt förslag till beslut, till vilket ledamöterna Jonas Nilsson m.fl. (m) och Torbjörn Andring (kd) anslöt sig.

Ordföranden Maria Palme m.fl. (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Vid propositioner på nämnda yrkanden beslutade nämnden i enlighet med förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämnar och åberopar nämnden förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-19.

  2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Reservation anmäldes av vice ordföranden Pär Hommerberg (fp), ledamöterna Maj-Britt Åkesson (fp), Jonas Nilsson (m), Gunnel Laufke (m), Sonja Gräns (m) och Torbjörn Andring (kd) till förmån för eget förslag till beslut enligt följande.

”Vi anser att nämnden skulle beslutat

att hemställa hos kommunstyrelsen om framtagande av ett nytt, för staden gemensamt och rättssäkert system för biståndsbedömning i hemtjänsten

att därutöver anföra

Jämförelsen mellan stadsdelarnas olika ”lathundar” för bedömning av tidsåtgång vid olika insatser i hemtjänsten visar med all önskvärd tydlighet att staden i dag har stora brister i biståndsbedömningen. Olikheterna mellan stadsdelarna strider mot kommunallagens principer om likställighet och visar än en gång på problemet med lokala riktlinjer i stadsdelarna.

De stockholmare som har rätt till hemtjänst har självklart rätt till samma hemtjänst, oavsett var i staden de råkar bo. Ett nytt och stadsövergripande system med gemensammariktlinjer måste därför utarbetas omgående, som garanterar den enskildes rätt till en individuell bedömning.”

§33 Revidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen. Remiss från kommunstyrelsen (Dnr 500-53/06)

Den 1 januari 1999 blev det förbjudet att köpa sexuella tjänster. Kommunfullmäktige antog med anledning härav ett socialt program för att minska prostitution.

Socialtjänstnämnden fick den 1 mars 2004 i uppdrag av kommunfullmäktige att revidera programmet.

Kommunstyrelsen har till nämnden för yttrande senast den 27 mars 2006 remitterat en revidering av programmet.

Med anledning av remissen har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-24.

Stadsdelsnämndens beslut

Som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämnar och åberopar nämnden förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-24.

Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Pär Hommerberg (fp) och ledamoten Maj-Britt Åkesson (fp) ) med instämmande av ledamöterna Jonas Nilsson (m), Gunnel Laufke (m) och Sonja Gräns (m) enligt följande.

”Ett socialt program för att minska prostitutionen är angeläget av flera skäl. Dels innebär det en tydlig politisk markering att detta är en prioriterad fråga, där staden är beredd att möta nya problem med nya arbetsmetoder och ställa nödvändiga resurser till förfogande. Dels ger det personalen inom de berörda verksamheterna, såväl inom socialtjänstförvaltningen som ute i stadsdelarna, tydliga mål att arbeta efter och verktyg att utvärdera de insatser som görs.

Fortfarande finns emellertid flera brister i det förslag till program som föreligger. Det gäller inte minst inom nya och växande problemområden som Internetprostitution och trafficking.

Prostitutionen via Internet är på många sätt oerhört allvarlig. Såväl polis som socialtjänst vittnar om att denna form av könshandel är svår att komma åt. Många nätprostituerade har också en social situation som till stora delar skiljer sig från den problembild som många gatuprostituerade har, något som ställer ytterligare krav på socialtjänsten i arbetet med att hjälpa människor att ta sig ur prostitutionen.

I den delrapport från projektet mot nätprostitution som redovisas i ett annat ärende till nämnden framgår tydligt det mycket stora behovet av fortsatt arbete med denna fråga. Då krävs också tydliga politiska prioriteringar av frågan. En fortsatt prioritering av resurser för arbete mot Internetprostitutionen är mycket angeläget, liksom en samverkan med de frivilligorganisationer som besitter kunskaper i frågan.

Som sägs i programmet behövs det en god tillgång till vård och behandling. Det sägs vidare att det ofta är en lång process att ta sig ur prostitution. Idag finns det stöd i form av särskild gynekologmottagning, krisbearbetning samt stödsamtal. Inga direkta behandlingshem eller andra vårdalternativ finns.

Erfarenheter från Prostitutionscentrum visar att det finns en tydlig brist på behandlingsalternativ för kvinnor som försöker komma ur sin situation. Många är så skadade av åratal av övergrepp och missbruk att de behöver stöd under en längre tid. Kvinnorna har ofta drabbats av övergrepp som barn och skadats psykiskt på vägen Samtalsterapin behöver därför kompletteras med nya behandlingsalternativ, i möjligaste mån i samarbete med landstinget.

Vi föreslår därför att socialtjänstförvaltningen ser över behovet av ytterligare behandlingsalternativ för denna grupp.

När det gäller trafficking har det nya förslaget till program en alltför avvaktande hållning. Samordningsprojekt och förändrad lagstiftning har skapat bättre möjligheter för staden att hjälpa de personer som utsatts för internationell könshandel. Men de löser inte problemen. Stadens insatser för traffickingoffer måste öka, i samarbete med frivilligorganisationer. Bland annat handlar det om att erbjuda boende och andra former av stöd för dessa människor.

Vi vänder också starkt emot förfaringssättet att överlämna ärenden för personer som utsatts för trafficking till stadsdelarna. Risken är stor att stadsdelarna mycket sällan får sådana ärenden, och därmed saknar den kunskap och de kontaktkanaler som krävs för att erbjuda ett bra stöd. Ärenden med personer som utsatts för trafficking bör hanteras centralt av staden.

Förslaget till nytt program tar upp vikten av att arbeta förebyggande mot prostitution. Det är mycket bra. Vi vill dock peka på behovet av en ökad kunskapsöverföring mellan prostitutionsenheten och stadsdelarna. Prostitutionsenheten har också ett viktigt uppdrag som katalysator för att få igång arbetet på exempelvis skolor. Vi vill understryka att uppdraget att arbeta förebyggande inte får utdelas passivt utan måste innehålla krav på uppföljning.

Skolan har en central roll att spela i det förebyggande arbetet mot barn och ungdomar, och inte bara när det gäller att informera om prostitution. Ungas språkbruk är en viktig fråga, en annan handlar om de alltmer populära hemsidorna på Internet där framför allt ungdomar triggas att vika ut sig. Från sajter som porrigast.se är steget till prostitution kanske kortare än många vuxna förstår.

Programförslaget understryker vikten av ett helhetsperspektiv i arbetet för att minska prostitutionen. Detta är helt riktigt. Men ambitionen att ta ett helhetsgrepp på frågan får inte fastna i kosmetiska förslag som krav på porrfria hotell eller förbud mot viss typ av reklam. Arbetet för att bryta prostitutionen måste gå avsevärt djupare än så.

Till sist vill vi också understryka vikten av att kontinuerligt utvärdera det arbete som görs för att motverka prostitutionen i stadens olika verksamheter.”

§34 Strategi för Agenda 21 arbetet i Stockholms stad. Remiss från kommunstyrelsen (Dnr 310-21/06)

Kommunstyrelsen har till nämnden för yttrande senast den 3 mars 2006 remitterat Strategi för Agenda 21 arbetet i Stockholms stad.

Med anledning av remissen har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-26.

Stadsdelsnämndens beslut

Som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämnar och åberopar nämnden förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-01-26.

Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Pär Hommerberg (fp), ledamöterna Maj-Britt Åkesson (fp), Jonas Nilsson (m), Gunnel Laufke (m), Sonja Gräns (m) och Torbjörn Andring (kd) enligt följande.

”Det är viktigt att ha ett miljöperspektiv i det arbete som bedrivs i staden. Detaljerade regler och alltför långtgående hänsynstaganden får dock inte hindra att staden får växa och utvecklas, vilket tyvärr sker idag i alltför stor utsträckning. Folkpartiet anser inte att Agenda 21-arbetet är ett effektivt sätt att ta itu med stadens miljöfrågor. Att göra som den socialistiska majoriteten och rycka bort 27 miljoner kronor från stadsmiljöverksamhet till Agenda 21 känns helt främmande, när det finns akuta miljöproblem som måste lösas. Vi kan bland annat se hur nedskräpningen ökar och leder till snusk i parker och på gator och torg. Råttor och människor får slåss vid skräpstationerna.

Pengarna behövs istället till att hålla staden ren och fräsch. Miljön i staden är på vissa ställen oacceptabel. Klotter, skräp och sopstationer som är rena sanitära olägenheter och drar till sig råttor, är ett tecken på en stad i förslumning. Folkpartiet har därför valt att istället satsa pengarna för Agenda 21-samordnarna på klottersanering och städning.”

§35 Yttrande över ansökan om alkoholservering för Restaurang Mynchen (Dnr 309-30/06)

AB Cypressen nr 6319 unä M.J. Rest. AB ansöker om nytt tillstånd för servering av alkohol till allmänheten och till slutna sällskap på Restaurang Mynchen. Serveringstiden är enligt ansökan 12.00 -00.00 i restaurang och 12.00-22.00 i uteservering.

Med anledning av ansökan har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-25.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden har inget att erinra mot alkoholservering till allmänheten och till slutna sällskap i Restaurang Mynchen, Söder Mälarstrand 29, Stockholm.

  2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

§36 Yttrande över ansökan om alkoholservering för Göta Arks Gästmatsalar (Dnr 309-23/06)

Ark Lunch Festvåning AB ansöker om nytt tillstånd för servering av alkohol till allmänheten. Serveringstiden är enligt ansökan kl. 11.00- 01.00 i restaurang och uteservering.

Med anledning av ansökan har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-26.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden har inget att erinra mot alkoholservering i Göta Arks Gästmatsalar,Repslagargatan 20/ Göta Ark 170, Stockholm.

  2. Nämnden avstyrker serveringstid kl. 11.00-01.00 i uteservering och tillstyrker serveringstid kl. 11.00-01.00 i restaurang och 11.00-00.00 i uteservering.

  3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

§37 Yttrande över ansökan om alkoholservering i Riddarkällaren (Dnr 309-49/06)

Startskottet 28130 AB unä Lino Rest. AB ansöker på grund av ägarskifte om tillstånd för servering av alkohol till allmänheten i Riddarkällaren.

Med anledning av ansökan har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2006-01-25.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden har inget att erinra mot alkoholservering till allmänheten i Riddarkällaren, Södra Riddarholmshamnen 19, Stockholm.

  2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

§38 Anmälan av beslutsprotokoll i upphandling av ramavtal avseende köp av platser vid sommargårdar (kollo) 2006

Anmäldes beslutsprotokoll i upphandling av ramavtal avseende köp av platser vid sommargårdar (kollo) 2006.

§39 Anmälan av sociala delegationens protokoll

Anmäldes protokoll från sociala delegationens sammanträden 2006-02-01, 2006-02-07 och 2006-02-15, vilka samtliga justerats samma dag.

§40 Anmälan av protokoll från stadsdelsnämndens pensionärsråd

Anmäldes protokoll från stadsdelsnämndens pensionärsråd 2006-02-07, vilket justerats 2006-02-08.

§41 Anmälan av protokoll från lokala handikapprådet

Anmäldes protokoll från lokala handikapprådet 2006-02-06, vilket justerats 2006-02-09.

§42 Anmälan av beslut fattade av tjänsteman på delegation

Anmäldes beslut fattade av tjänsteman på delegation för avdelningen Barn och Ungdom.

§43 Anmälan av förteckning över inkomna protokollsutdrag, skrivelser m.m.

Anmäldes förteckning över inkomna protokollsutdrag, skrivelser m.m. 2006-01-01- -2006-01-31.

§44 Information från förvaltningen

Stadsdelsdirektör BrittMarie Kyndel informerade om att företrädare för Föreningen Utvecklingsstörda Barn (FUB) träffar gruppledarna i nämnden den 6 april 2006.

Vidare informerades om att Stockholms fastighets- och saluhallskontor med anledning av att Mondo gått i konkurs inlett förhandling med ett par framtida intressenter av verksamheten.

Förhandlingar pågår även mellan staden och konkursförvaltaren om när lokalerna kan bli lediga.

§45 Övriga frågor

Uppdrag om forbollsplaner
Ledamoten Eva-Britt Henmark m.fl. (s) anmälde skrivelse från (s), (v)-(mp) med uppdrag till förvaltningen att inför verksamhetsplaneringen 2007 utreda möjligheten att anlägga flera delvis bokningsbara planer framförallt för 5 och 7-mannalag.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden överlämnar skrivelsen till förvaltningen för beredning.

Skrivelse Tryggt och snyggt
Ledamoten Jonas Nilsson (m) anmälde skrivelse 2006-02-16 Tryggt och snyggt- ett led i ett renare och tryggare Stockholm.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden uppdrar till förvaltningen att översända skrivelsen till renhållningsförvaltningen för vidare beredning.

Skrivelse om barnomsorgsgarantin
Ledamoten Jonas Nilsson (m) anmälde skrivelse 2006-02-16 med uppdrag till förvaltningen att månadsvis i samband med nämndens sammanträden redovisa det aktuella läget om barnomsorgsgarantin.

Marknadsföring av kommunala förskolor och skolor
Ersättaren Bengt Sjöberg (s) efterlyste rapport om marknadsföringen av kommunala förskolor och skolor.

Förvaltningen återkommer med muntlig redovisning.

Ledamoten Jonas Nilsson (m) ställde fråga om Cykelplan 2006.

Förvaltningen återkommer i frågan.