Din position: Hem > Stockholms stad > Maria - Gamla Stan > Sammanträde 2005-12-15

Sammanträde 2005-12-15

Datum
Klockan
17:30
Plats
Förvaltningskontoret, Sammanträdesrummet Ivar Lo, plan 6, Göta Ark 200

Den offentliga delen börjar kl.18.00

Sluten del av sammanträdet:

1 Genomgång av närvarolista

2 Utseende av protokollsjusterare

3 Anmälan av justerat protokoll

4 Fastställande av dagordning

Sekretessärenden:

5 Yttrande enligt 4 kap 10 § föräldrabalken (FB)

6 Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap 2 § SoL

Öppen del av sammanträdet, Sammanträdesrummet Ivar Lo kl. 18.00, Bordlagt ärende:

8 Verksamhetsplan 2006

Nya ärenden:

9 Ansökan om bidrag från Frivilligcentralen Viljan

10 Ansökan från Verdandi Stockholmskretsen om bidrag till julfirande

11 Utseende av utanordnare m.m.

12 Rapport om omvandlingen av Skinnarviken och Mälteriets servicehus till seniorboende

13 Tillsyn av Hornstulls sjukhem. Yttrande till länsstyrelsen

15 Val av ledamöter och ersättare till stadsdelsnämndens pensionärsråd 2006

16 Inriktningsbeslut för mindre parkinvesteringar m.m. 2006

17 Rapport om Personuppgiftslagen (PUL)

Remisser:

18 Minska köerna till dagis - anställ föräldrar!

Remiss från kommunstyrelsen
Ärendedokument
Läs dokument (PDF)

Anmälningsärenden:

19 Redovisning av planerat genomförande av upprustning i Junotäppan, Gamla stan

20 Anmälan av protokoll från sociala delegationen

21 Anmälan av protokoll från stadsdelsnämndens pensionärsråd

22 Anmälan av protokoll från lokala handikapprådet

23 Anmälan av beslut fattade av tjänsteman på delegation

24 Anmälan av inkomna protokollsutdrag, skrivelser m.m.

25 Information från förvaltningen

Mötesinformation

Justeras
Maria Palme
Pär Hommerberg                                        

Närvarande

Ledamöter

Maria Palme (s) ordförande
Pär Hommerberg (fp) vice ordförande
Bo Holmberg (s)
Tove Frimodt (s)
Heléne Lilja (s)
Eva-Britt Henmark (s)
Åsa Hagelstedt (v)
Stefan Nilsson (mp)
Jonas Nilsson (m)
Gunnel Laufke (m) ej § 9
Sonja Gräns (m)
Maj-Britt Åkesson (fp)
Torbjörn Andring (kd)

Ersättare

Elsemarie Bjellqvist (s)
Niclas Karlsson (s)
Ylva Moberg (s)
Bengt Sjöberg (s)
Fredrik Upmark (s)
Pelle Börjesson (v)
Caroline Bexius (mp)
Margaretha Swanström (m) tjänstgörande § 9
Solveig Staffas (fp)
Miguel de Paula (kd)

Förhinder hade anmälts av ersättarna RoseMarie Bladholm (m), Mats Edenius (m) och Per Hallerby (fp).

Närvarande i övrigt var BrittMarie Kyndel och Elisabeth Berndtsson.

Facklig företrädare var Lotta Bjelkelöv, Kommunal.

§1 Genomgång av närvarolista

Upprop skedde enligt närvarolista.

§2 Utseende av protokollsjusterare

Nämnden utsåg ordföranden Maria Palme (s) och vice ordföranden Pär Hommerberg (fp) att justera dagens protokoll.

                                

§3 Anmälan av protokollsjustering

Anmäldes protokoll 2005-11-30, vilket justerats 2005-12-01.

§4 Fastställande av dagordning

Den utsända dagordningen godkändes med tillägg av ärende 7 a 

Överlämnande åt tjänsteman att fatta beslut i fråga om företagsrekonstruktion.

§5 Yttrande enligt 4 kap 10 § föräldrabalken (FB)

I ärendet förelåg förvaltningens utredning 2005-11-17.

Paragrafen är sekretesskyddad.

§6 Anmälan om missförhållande enligt 14 kap 2 § socialtjänstlagen

I ärendet förelåg förvaltningens utredning 2005-11-16.

Paragrafen är sekretesskyddad.

§7 Nedskrivning av fordringar

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-11-22.

Paragrafen är sekretesskyddad.

Ordföranden Maria Palme (s) ajournerade sammanträdet kl. 17.37 och öppnade det åter kl. 18.04.

§8 Överlämnande åt tjänsteman att fatta beslut i fråga om företagsrekonstruktion (Dnr 199-677/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-12-14.

Efter föredragning av ärendet av ekonomichef Ted Emanuelsson ajournerade ordföranden sammanträdet kl.18.35-18.42.

Ledamoten Jonas Nilsson m.fl. (m) yrkade bifall till förslaget att begära bolaget i konkurs.

Övriga partier yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Vid propositioner på nämnda yrkanden beslutade nämnden i enlighet med förvaltningensförslag.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden överlämnar åt ekonomichefen Ted Emanuelsson att fatta beslut i fråga om företagsrekonstruktion, vid borgenssammanträde avseende Aktiebolaget Kulturbolaget i Medborgarhuset Stockholm, vid Stockholms tingsrätt den 21 december 2005.

Reservation anmäldes av ledamöterna Jonas Nilsson (m), Gunnel Laufke (m) och Sonja Gräns(m) till förmån för eget förslag till beslut att begära bolaget i konkurs.

§9 Verksamhetsplan 2006 (Dnr 2-627/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-11-29 med ersättningssidor och förhandlingsprotokoll 2005-12-05.

Ärendet bordlades vid nämndsammanträdet den 30 november 2005.

Ledamoten Eva-Britt Henmark m.fl. (s) yrkade bifall till ett av (s), (v) och (mp) gemensamt framlagt förslag till beslut.

Ledamoten Jonas Nilsson m.fl. (m) yrkade bifall till ett av (m) framlagt förslag till beslut.

Vice ordföranden Pär Hommerberg m.fl. (fp) yrkade bifall till ett av (fp) framlagtförslag till beslut, till att-satserna 2 och 4-10 i förvaltningens förslag samt till att-satsen om 1 mnkr för bidrag till frivilligverksamhet riktad till äldre i majoritetens förslag till beslut.

Ledamoten Torbjörn Andring (kd) yrkade bifall till ett av (kd) framlagt förslag till beslut.

Vid propositioner på nämnda yrkanden beslutade nämnden i enlighet med (s), (v)- (mp)-förslaget.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget för 2006 i huvudsak och överlämnar till kommunstyrelsen.

  2. Nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om medel för rörligt team om 1,1 mnkr.

  3. Nämnden fastställer följande bidrag för 2006:
    1 mnkr för bidrag till frivilligverksamhet riktad till äldre.

  4. Nämnden fastställer interna peng- och ersättningsnivåer som framgår i av bilaga "Priser och ersättningsnivåer".

  5. Nämnden fastställer resultatenheter enligt verksamhetsplanen.

  6. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att under 2006 att göra en organisationsförändring inom hemstöds- och assistansenheterna.

  7. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till internkontrollplan.

  8. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till uppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården.

  9. Nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om en omslutningsökning om 281,9 mnkr.

  10. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Nämnden beslutar därutöver följande att

att ha som mål att barngrupper med barn i åldern 1-5 ska ha max 16 barn.

att öka antalet barn som deltar i mellanstadieverksamhet genom att undersöka utbudet och granska prisets effekt.

att personal i skolan och förskolan som inte påbörjat fortbildning i genusperspektiv ska påbörja sådan under 2006. I utbildningen ska även ingå HBT- perspektiv.

att stadsdelens skolor och förskolor aktivt ska marknadsföra sig

att varje skola ska ha ett långsiktigt drogförebyggande arbete baserat på metoder som visat sig ha effekt

att skolan erbjuder tjejer i årskurs 7-9 utbildning i feministiskt självförsvar.

att avsätta medel i budgeten för en försöksverksamhet med rekreationsvistelser för pensionärer över 80 år i enlighet med tidigare lämnat uppdrag,

att pensionärer över 80 år ska erbjudas på försök under två år hemtjänst 4 timmar/månad med förenklad biståndsbedömning,

att uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med förslag till åtgärder för

att åstadkomma ökad kontinuitet av hemtjänstpersonal,

att uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med förslag till åtgärder för att särskilt uppmärksamma de äldres psykiska hälsa och vård i livets slutskede,

att uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med förslag till åtgärder för att förbättra möjligheterna till kvalificerad rehabilitering för de äldre i särskilt boende

att utöka konsumentvägledningen med en halvtidstjänst; från 1,5 till 2 heltidstjänster. Den utökade tiden ska göra det möjligt att öka det uppsökande arbetet mot ungdomar och att öka telefontiderna

att inom fastställd ekonomisk ram för Agenda 21 anställa ytterligare en Agenda 21-samordnare, på heltid, för att kunna arbeta med fler projekt och samtidigt upprätthålla kontinuiteten inom den Agenda 21-verksamhet som förvaltningen arbetat med under 2005

att förvaltningen också ska arbeta med följande inom Agenda 21; ”Grönskande levande gårdar”, vattenfrågor, problemet med Hornsgatans beläggning och Mäster Olofsgårdens integrationsprojekt

att fortbildning ska uppmuntras och det ska märkas på lönen om någon har fortbildat sig, t. ex. till undersköterska

att erbjuda medarbetarna att lösa Idrottsförvaltningens årskort till ett starkt reducerat pris samt att uppmuntra medarbetarna att utnyttja friskvårdstimmen.

att aktivt arbeta för att erbjuda medarbetarna ökad sysselsättningsgrad till dem som så önskar.

att förstärka nämndens verksamhet genom att anställa följande plus-jobbare, under förutsättning att detta beviljas av kompetensfonden:
en projektledare för att starta upp ett motionsprogram på skolorna, t ex en idrottslärare eller en sjukgymnast.
en projektledare för att förbättra barnens kostvanor,
t ex en dietist, en hemkunskapslärare eller en idrottslärare.
en värd/värdinna vardera på Mälteriet och Skinnarviken,
en person som hjälper till att förmedla kontakter mellan pensionärer och frivilligarbetare,
en energirådgivare
två personer att arbeta med projekt för källsortering av avfall under 2006; t.ex.
en ingenjör och en informatör eller liknande. Projektet bör likna "Sortera mera".

Reservation anmäldes

dels av ledamöterna Jonas Nilsson (m) och Sonja Gräns (m) samt tjänstgörande ersättaren Margaretha Swanström (m) till förmån för eget förslag till beslut enligt följande.

”Vi anser att nämnden skulle beslutat

att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för år 2006

att förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till verksamhetsplan i enlighet med intentionerna i nedanstående text

att förvaltningen ges i uppdrag att ta fram ett program för hur föräldrars engagemang kan tas tillvara i skolan

att verka för att stadsdelens skolor föräldrar lagförs när deras ungdomar vandaliserar

att verka för mer belysning i skumma och otäcka områden som våldtäktsprevention, såväl i gatuområden som i parkområden

att stadsdelsförvaltningen ges i uppdrag att stadsdelens skolor får i uppdrag att genomföra försök med SMS-meddelanden till målsman vid frånvaro av elever

att förvaltningen ges i uppdrag att vid varje stadsdelsnämndssammanträde redovisa gruppstorlekarna på varje enskild förskola

att förvaltningen ges i uppdrag att intensifiera arbetet med att minska antalet hushåll som erhåller socialbidrag, så kallat försörjningsstöd

att allt klotter på de [ingen ändring]er och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar.

att verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker.

att arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ. Ett ärende som har påverkan på näringslivet skall inte fattas utan att en konsekvensanalys för företagare har genomförts.

att förvaltningen skall verka för att hela Södermalm på sikt skall bli en stadsdel.

att uppdra åt förvaltningen att erbjuda innevånarna full valfrihet inom vård, skola och omsorg,

att nya verksamheter inom förskola och skola i första hand startas upp i enskild regi,

att genomföra avknoppning av stadsdelens kommunala grundskolor,

att uppdra åt förvaltningen att i grundskolan återinföra redovisning av frånvaro/skolk,

att uppdra åt förvaltningen att utarbeta handlingsprogram för att förbättra elevernas fysiska hälsa,

att skolor bör se över sin beredskap att förebygga och förhindra självskada, självmordsförsök och självmord,

att uppdra åt förvaltningen att verka för att hela staden får en gemensam hållning till klotter, klotterbekämpning och klottersanering,

att hemställa hos Gatu- och Fastighetskontoret (och/eller polisen) att vidtaga nödvändiga åtgärder för att skapa tryggare skolväg i Hornstull för skoleleverna,

att hemställa hos Gatu- och Fastighetsnämnden att ytterligare parkerings[ingen ändring]er på gatumark upplåtes genom vinkelparkeringar på fler gator,

att extra städinsatser genomföres i syfte att få en renare stadsdel, särskilt salt-, partikel- och sandsanering på våren

att förvaltningen ges uppdrag att hos kommunstyrelsen söka att Maria Gamla stan ska få bli försöksområde för spolning av gatorna för att binda och få bort föroreningar i form av salt, partiklar och sand

att förvaltningen ges uppdrag att säkerställa att öronmärkta pengar för äldres utevistelse inte slentrianmässigt bara slussas in i den ordinarie budgeten som skedde under verksamhetsåret 2005

att stadsdelen ska verka för att de boende i Gamla stan ges samma service som övriga invånare i Maria- Gamla stans stadsdelsnämnds område, bland annat med anledning av Svensk Kassaservice nedläggning

att uppdra åt förvaltningen att upphandla i konkurrens all verksamhet som ej är myndighetsutövning,

att uppdra åt förvaltningen att utreda vilka konsekvenser införandet av trängselskatten får för handeln i Maria- Gamla stans stadsdel, samt

att därutöver anföra

Vi moderater vill se ett Stockholm där fler än i dag bor, utbildar sig och arbetar. Vi vill att Stockholm ska vara inte bara landets huvudstad utan den mest drivande, mest kreativa staden i norra Europa. Vi vill att den kommunala servicen i Stockholm ska vara av hög kvalitet och att invånarna själva ska kunna välja mellan en rik flora av utförare. Vi vill också ha ett Stockholm där vi alla kan känna oss trygga och säkra.

När Stockholmsregionen de senaste åren har förlorat 25 000 jobb i privat sektor, krävs att fokus för politiken i Stockholm under de närmaste åren inriktas på att ta krafttag för att få fler i arbete. Att få fler att gå från bidrag till arbete är den absolut största frågan, för Stockholm såväl som för Sverige. Om Stockholm ska återta sin tätposition som svensk ekonomis tillväxtmotor måste staden prioritera en företagsvänlig, tillväxtorienterad politik. Bidragsberoende ska bytas mot arbete, uppgivenhet mot framtidstro.

Arbete istället för bidrag

I dag är 10 000 fler stockholmare arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än innan valet 2002. Arbetslösheten har ökat med 30 procent på två år.

Men det är bara en förlängning av tidigare års politik. Vi underströk redan förra året att den socialistiska majoriteten i Stockholm stad är i färd med att omvandla Stockholm till en bidragsekonomi. Stockholm har förlorat sin roll som tillväxtmotor och störtdykt i alla ratinglistor. Trots att tillväxten ökar i landet så ökar arbetslösheten i Stockholm. Detta beror bland annat på de kraftiga skattehöjningarna som har genomförts.

Staden bör aktivt underlätta för eget företagande. Av flera orsaker men främst för invånarna. Den minskande andelen av människor i arbetsför ålder är en av vår tids stora utmaningar. För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att fler människor arbetar och har en egen försörjning. Principen är enkel. Välfärden bygger på en arbetande nation. Idag har 4,2 miljoner svenskar ett arbete, fördelat på 2,7 respektive 1,5 miljoner inom privat och offentlig sektor. Samtidigt saknar en miljon människor arbete helt. Var fjärde av dem är under 40 år.

De som i första hand drabbas när det inte finns tillräckligt många arbetsgivare och lediga jobb är de unga och invandrare. Istället för att attackera orsaken – ett system som inte premierar flit och ansträngningar – satsas idag stora summor på att behandla symptomen. Detta förvärrar i förlängningen problemen. Antalet välvilliga men misslyckade projekt för integration, jämställdhet och ungdomar bara stiger.

Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå stadens sedan 1999 fastställda och alltjämt gällande mål om att halvera socialbidragsberoendet i Stockholm till utgången av 2004. I socialdemokraternas förslag till budget för 2006 manifesteras deras oförmåga tydligt genom att målet föreslås att flyttas till utgången av 2007.

För att lyckas med målet att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst gav samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag fler jobb.

Den som kan arbeta ska arbeta. En jobbgaranti ska införas i hela Stockholm som innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag, i stället ska erbjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som nekar att delta i jobbgarantin ska inte beviljas socialbidrag.

För de människor som står längre från arbetsmarknaden på grund av språksvårigheter, medicinska eller andra skäl ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Stödet ska vara ett medel aldrig ett mål. Målet måste alltid vara egen försörjning genom arbete.

Valfrihet för kvalité

Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter, ska öka väsentligt inom äldreomsorg, omsorgen om de funktionshindrade, skola och förskola samt annan barnomsorgsverksamhet.

Även inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskola och annan barnomsorg, som inom skolan, äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade och inom SFI-undervisningen. Valet ska styra den ekonomiska ersättningen. Finansieringen ska vara gemensam men valet ska fattas av den enskilde och dennes familj.

Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via onödig byråkrati.

En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola och annan barnomsorg, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade.

En mångfald av aktörer inom dessa områden utgör en god grund för kvalitetsutveckling och en sund konkurrens som ger de bästa förutsättningarna för dessa verksamheter – bra skolor som förmedlar kunskap och äldreboenden som ger äldre människor en trygg och värdig omsorg.

Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner. Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svårigheten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga löner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn.

Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas.

Dessa resurser kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk

nämndsorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas.

En skola med kunskap i fokus

Vår utgångspunkt är att varje elev är unik. Alla har sina egna visioner, mål och talanger. Kärnan i den moderata grundvärderingen är tron på att varje människa har förmågan och viljan att forma sitt eget liv utifrån sina egna önskemål.

Men det är inte bara den enskilde individen som har nytta av en väl fungerande skola. Välutbildade medborgare är viktigt för både den ekonomiska tillväxten och för att skapa det goda samhälle med engagerade och ansvarstagande samhällsmedborgare som vi vill ha. Det är därför vi moderater prioriterar skolan.

Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde individen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.

Vi moderater satsar 26 miljoner kronor mer än socialdemokraterna på skolan i vårt förslag till budget för 2006. Pengarna används till en satsning i grundskolans skolår 0-3. Målet är att alla 7-åringar i Stockholm ska kunna läsa.

Vi vill att dagens förskoleklass blir ett nytt obligatoriskt grundskoleår - ett ”år 0” som påbörjas året barnet fyller 6, men med rätt att börja från och med det år barnet fyller 5.

Vår utgångspunkt är att eleverna ska börja skolan när föräldrar och skolan bedömer att barnet är moget för det och lämna skolan först när de klarat kunskapsmålen. Det avgörande är inte att alla når målen på samma sätt, eller att det tar exakt lika lång tid för alla. Individuell skolstart kan bidra till bättre resultat för berörda elever.

 

Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Men i Stockholm tvingas nu flera skolor att avskaffa de sista speciallärarna och spara in på eleverna med störst behov av stöd. I vissa fall tvingas elever till särskilda studiegrupper i andra skolor istället för att få det stöd de har rätt till i den skola där de går. För att komma till rätta med problemen vill vi införa en likvärdighetsgaranti för att säkerställa att alla barn får en rättvis bedömning – oavsett var i staden deras föräldrar bor. Samtidigt gör vi moderater en särskild satsning i vår budget för 2006 på 10 miljoner kronor för att öka stödet till barn med särskilda behov.

Föräldrarna skall ha ökat inflytande över barnomsorgen. Deras val och önskemål ska styra inriktningen och utbudet av barnomsorg i Stockholm. För att möjliggöra detta införs under 2006 en barnpeng. Pengen kan användas till en [ingen ändring] i förskolan, men även till familjedaghem. Samtidigt får stockholmarna samma möjlighet som Nacka- och Sollentunaborna att bli dagbarnvårdare åt egna barn. Barnpengen ska gå direkt till förskolan eller familjedaghemmet för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående utförare.

Förskolan bör få en mer pedagogisk inriktning och stimulera utveckling och lärande med ett lek- och lustfullt sätt. Bokstäver och siffror kan vara lika vanliga leksaker i förskolan som spadar och bollar. Förskolan behöver klara mål, både för verksamhetens och för barnens pedagogiska utveckling. Vi höjer därför i vårat förslag till budget för 2006 förskoleschablonen med 6,1 procent för att göra det möjligt att anställa fler förskollärare.

Genom nya nationella prov eller återinförda egna Stockholmsprov ska elevens kunskapsläge jämfört med målen göras tydliga. Proven i år 2 ska ha fokus på läsförståelse så att vi tidigt fångar upp de elever som inte når målen. I år 5 ska proven särskilt inriktas på räkning för att fånga upp de elever som har svårt med matematiken. I år 8 ska proven ske brett så att vi fångar upp de elever som har svårt att nå gymnasiebehörighet.

Elever och föräldrar har en självklar rätt att få information om hur eleverna utvecklas i skolan. Stadens skolor ska vara skyldiga att för elever och föräldrar beskriva elevens utveckling och att specificera behov av extra tid eller stöd. Verktygen för detta är elevens individuella utvecklingsplan, men vi vill också ha obligatoriska skriftliga omdömen från det att eleverna börjar skolan. Staden ska samtidigt uppvakta regeringen om att bli försökskommun med betyg senast från år 5.

Undersökningar visar att tusentals stockholmselever mobbar och trakasserar sina kamrater och lärare. Samtidigt vet vi att mobbning och annan kränkande behandling kan bekämpas. I Norge och Island införde borgerliga regeringar forskningsbaserade åtgärdsprogram som på kort tid minskat mobbningen med upp till 50 procent. Vi vill göra detsamma i Stockholm. Dessutom måste det drogförebyggande arbetet i skolorna förbättras samtidigt som alla brott som begås i skolan polisanmäls av skolan.

Tidigare fanns det kvarterspoliser som hade ett särskilt ansvar för och god kontakt med närbelägna skolor. Vi vill tillföra polisen resurser och vill att varje skola ska ha en kontaktpolis i syfte att minska klyftan mellan polis och skola. Genom att träffa ungdomar i vardagen i skolan får polisen en utmärkt möjlighet att arbeta brottsförebyggande.

Skolan ska som alla andra arbets[ingen ändring]er i Stockholm vara trygg och säker. Föräldrarna ska veta att deras barn är trygga i skolan. Det kan inte längre vara fritt fram för våldsverkare och vandaler i skolorna. Skolan ska göras säkrare genom bemannade entréer och kodlås. Vi vill också ta krafttag mot den omfattande skadegörelsen. Klotter ska omedelbar saneras och större möjligheter för skolan att videoövervaka byggnaderna ska införas.

Sedan socialdemokraterna avskaffade redovisningen av skolk på gymnasiebetygen har skolket ökat kraftigt i gymnasieskolan. För att vända denna negativa utveckling vill vi åter införa redovisning av skolk i betygen – i både grund- och gymnasieskolans terminsbetyg. Föräldrarna ska också omedelbart underrättas om att deras barn är frånvarande via telefon, SMS eller e-post.

Vi vill göra en särskild satsning på att förenkla föräldrarnas vardag genom en gemensam webbportal där de kan ansöka om barnomsorg, söka information om och jämföra olika alternativ, anmäla sig till önskad skola/förskola/familjedaghem och följa [ingen ändring]tillgång och antagning. För staden innebär det samtidigt mindre kostnader för administration, papper och porto, en bättre överblick över planering och prognoser samt enklare möjligheter till kommunikation med brukare (information, brukarundersökningar, utvärderingar m.m.).

Äldreomsorg – kvalitet genom valfrihet

En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Den äldre stockholmarens upplevelse och önskemål ska vara vägledande inom äldreomsorgen – den äldre stockholmaren ska vara i centrum.

Det innebär att äldreomsorgen ska präglas av inflytande, respekt, individualisering, trygghet och valfrihet. Alla äldre är individer och har olika behov och önskemål om boende på äldre dagar. Det är därför viktigt med ett brett spektrum av olika äldreomsorgsverksamheter som äldrepengen kan användas till men även att tilläggstjänster kan köpas utöver pengen. För många äldre kan ensamheten vara ett stort problem. Därför är det angeläget med boenden där äldre kan träffas och umgås, även om omsorgsbehoven inte är mycket tunga. Självfallet ska inte heller äkta makar säras åt på grund av att deras omsorgsbehov skiljer sig.

Genom införandet av kundvalssystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndigheten till de äldre och deras anhöriga. Valfriheten ger också den äldre ett ökat inflytande. Den äldres önskemål och synpunkter på tjänsten som utförs och hur den utförs blir högst väsentliga för utföraren, då den äldre om den inte är nöjd kan välja en annan utförare.

För många äldre är det viktigt att få bo kvar i sin vanliga bostad även när behoven av omsorg ökar. Staden ska erbjuda insatser från äldreomsorg och sjukvård i hemmet för att möjliggöra detta. Att få bo kvar i sitt hem ska vara en möjlighet och får inte förvandlas till tvång.

Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt.

Stadens äldreomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för äldreomsorg. Garantierna formuleras övergripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och förutsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Införandet av kvalitetsgarantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av service, vård och omsorg också hålls. Kvalitetsarbetet ska utvecklas så att ett kvalitetsuppföljningsprogram för hela staden ger möjlighet till kvalitetssäkring av all verksamhet – oavsett huvudman.

Anhörigas insatser i äldreomsorgen är ovärderliga. Dessa insatser sparar också stora summor åt kommunen. Staden har ansvar för att på olika sätt stödja och avlasta anhörigvårdare.

Det är angeläget att Stockholm utnyttjar de möjligheter som informationsteknologin tillhandahåller för att förbättra och effektivisera äldreomsorgen. Staden bör även ta hjälp av teknologin för att erbjuda stadens äldre information om stadens äldreomsorg. En äldreomsorgskatalog skulle med stor fördel kunna finnas tillgänglig via länk från stadens hemsida. Den skulle ge de äldre, deras anhöriga och även stadens anställda en utförlig bild av det utbud som finns i äldreomsorgen avseende verksamheter och lediga platser.

Särskilda satsningar bör göras på användandet av informationsteknologin. En hög grad av användande av informationsteknologi är eftersträvandsvärd i hela staden. De tekniska hjälpmedlen ska vara ett hjälpmedel för personalen, men också vara till gagn för brukarna.

I möjligaste mån bör staden därför verka för att ett enhetligt system införs över staden. Som en stor upphandlare kan staden pressa priset för att skapa en sådan enhetlighet och tydlighet.

Omsorg om funktionshindrade med individen i centrum

Stadens omsorg om funktionshindrade ska hålla hög kvalitet. Arbetet ska präglas av tydlighet och öppenhet, där klagomålshantering, individualisering, kompetensutveckling och inflytande är ledord.

Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv och ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskriminering.

Tyvärr finns det stora problem och brister när det gäller de funktionshindrades situation. Det gäller tillgänglighet, brist på gruppbostäder, väntetider för hjälpmedel och så vidare. Därför behövs en politisk vilja och strategi för att nå förändring.

De funktionshindrade och deras anhöriga ska i mycket högre grad respekteras och ges inflytande. Vår utgångspunkt är att stadens verksamheter är till för dem.

En av de absolut viktigaste åtgärderna för att förbättra för funktionshindrade är att genom valfrihetssystem öka deras makt över sitt eget liv. Vår målsättning är att det politiska inflytandet över människors vardagsbeslut ska minska. Det är människorna själva som bäst kan bestämma vilken vård- och omsorgsgivare de och deras familj vill ha. Detta gäller oavsett om man har ett funktionshinder eller inte.

Det handlar i grunden om respekt för de enskilda invånarnas förmåga och vilja att ta ökat ansvar för sig själva och sin familj liksom respekten för att människor är olika och har olika behov och mål.

Kundval har redan införts inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och avlösarservice. Nu är det dags att gå vidare och införa valfrihet även inom de särskilda boendeformerna.

Arbetet med utbyggnaden av bostäder för funktionshindrade kräver en betydligt mer långsiktig behovsanalys. Staden bör också ta fram en tidtabell för när [ingen ändring]bristen realistiskt kan vara åtgärdad. En förutsättning för en god utbyggnad av gruppboenden är att förslagen kommer in tidigt i planprocessen. Staden bör bevaka detta i ökad utsträckning för att säkerställa byggandet av fler gruppbostäder. I sammanhanget är det av stor vikt att ett stadsövergripande perspektiv anläggs på planeringen.

Satsningar på de mest utsatta

Varje hemlös har sin egen historia. Varje hemlös har därmed också sina egna förutsättningar att bryta sin hemlöshet. I arbetet med att hjälpa de hemlösa i Stockholm bort från sin hemlöshet måste den enskilde individens problem och möjligheter vara i fokus.

Stadens arbete med hemlöshet är i stor utsträckning ett arbete med psykiskt funktionshindrade och eller missbrukare varför arbetet med att förbättra vården för de psykiskt funktionshindrade och för missbrukare är ett arbete för att hjälpa de hemlösa.

Det räcker dock inte. De hemlösa har utöver eventuella missbruks- eller psykiska problem också ett socialt problem avseende boendet. Detta gör gruppen hemlösa till de allra mest utsatta medborgarna i vår stad.

I arbetet med att hjälpa de hemlösa är det av stor vikt att så många krafter som möjligt engageras. Frivilligorganisationernas arbete är i sammanhanget ovärderligt. För att underlätta för frivilliga krafter att ta ett större utrymme i arbetet med att minska hemlösheten vill vi undersöka möjligheterna till att införa valfrihetssystem inom stödet. Det är eftersträvansvärt att ersättningen till såväl dagverksamhet som boenden kan ske utifrån de hemlösas egna val i en större utsträckning än i dag. Vi moderater satsar 5 miljoner mer i vår budget för 2006 på stödet till frivilligorganisationerna än vänstermajoriteten.

Det är oerhört angeläget att Tak- över- huvudet- garantin återinförs och verkligen innebär att hemlösa garanteras en säng[ingen ändring] för natten. En urholkad Tak- över- huvudet- garantin, som i praktiken bara innebär ett försök med fältförlagd biståndsbedömning, riskerar att förvärra situationen och minska förtroendet och trovärdigheten för stadens garanti.

Samtidigt är det viktigt att se Tak- över- huvudet- garantin för vad det är, ett första steg mot målet om ett eget boende. En grundläggande förutsättning för att minska hemlösheten är att kontinuerligt arbeta för att skapa trygga boendeformer. Även om boendet inte är permanent kan det med stor sannolikhet hjälpa fler människor att nå närmare en stabil boendesituation.

Inom missbruksvården måste metodfrågorna ses över. Slutenvård ska komplettera öppenvård och relationerna dem emellan utvecklas och förändras. Slutenvård ska användas när det är befogat. Vidare måste dokumentation, uppföljning och samarbete kring missbrukare professionaliseras, liksom uppföljning av framgångsrika behandlingsmetoder och vårdinrättningar.

Det är angeläget att staden anpassar stöd och behandlingar till den enskilde missbrukarens egna förutsättningar. Satsningar på familjerådslag och nyttjande av befintliga nätverk har i förekommande fall visat sig vara framgångsrika och bör alltid prövas.

Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar, hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Stödet till brottsofferjourerna ska utvecklas så att alla brottsoffer erbjuds ett gott stöd. Vi vill införa ett system med poliser avdelade för kontakt med de enskilda skolorna för att motverka brottslighet och stärka förtroendet och förståelsen för rättsstaten.

Staden ska utveckla arbetet mot droger genom att fortsätta med stora informationssatsningar. Vi vill modernisera skolornas Alkohol- Narkotika-Tobaksundervisning (ANT) och prioritera förebyggande arbete bland unga.

En trygg och säker stad

Stockholm ska vara en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig acceptera att människor känner sig rädda i vår stad.

Tryggheten är mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den primära frågan i dag efter många år av nedrustning av det svenska polis- och rättsväsendet.

För att skapa en ökad trygghet är det brottbekämpande och det brottsförebyggande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 procent av stockholmskvinnorna är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 procent, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 procent av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ”ganska” eller ”mycket” stort problem i stadsdelen.

Det är en oro på goda grunder, den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. En hel del är så kallat gatuvåld, oprovocerade attacker mot vanliga stockholmare vars enda brott är att de råkar befinna sig ute på fel [ingen ändring] vid fel tidpunkt.

Det förebyggande arbetet mot brottslighet är en viktig kommunal uppgift, men bör så långt det går bygga på frivilliga initiativ. Brottsofferjourerna bedriver exempelvis ett mycket viktigt arbete som bör stödjas. Men staden kan även göra mer för att stödja insatser till våldtagna kvinnor eller offer för de många butiksrånen i Stockholm.

Stockholm är liksom andra huvudstäder särskilt utsatt för hot om större angrepp från terrorister. Vår tids hot kommer i nya skepnader och det är av stor betydelse för stockholmarnas övergripande trygghet att stadens ledning har en tydlig krisberedskap. I tunnelbanan eller andra offentliga miljöer som stadens invånare nyttjar dagligen bör alla veta att staden har väl genomtänkta och övade rutiner för hur man ska agera vid större olyckor eller angrepp.

Dagens utveckling måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regionens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Stockholms polismyndighet måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Man kan förutse att Stockholm kommer på pappret att få något fler poliser under nästa år än vad som fanns under innevarande år.

Men ute på gator och torg är de alltjämt för få. Många poliser är utkommenderade på andra uppdrag eller helt enkelt frånvarande på grund av andra orsaker som sjukskrivningar. Att öka antalet synliga poliser är den enskilt viktigaste trygghetsskapande åtgärden man kan vidta idag.

När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker. En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysningsprogram för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brottsligheten och stävja asociala beteenden.

Belysningssatsningarna måste konkretiseras och genomföras. Det finns runt om i staden flera lämpliga områden där bättre belysning skulle göra stor skillnad för tryggheten. En internationell jämförelse ger snabbt vid handen att andra städer är betydligt bättre och mer kreativa när det gäller olika former av belysningar. Fasader, buskar och blomsterarrangemang är ofta upplysta i andra städer, men är lämnade i mörker i Stockholm.

Moderaterna vill alltså verka för ett mer upplyst Stockholm. Skadegörelse mot belysningsanläggningar bör bemötas på samma sätt som klotter och annan skadegörelse.

För att Stockholm till fullo ska kunna utnyttja sin potential som den vackra huvudstaden på vattnet krävs att vi tar krafttag mot de inslag som tyvärr förfular vår stad. Klottersanering och städning av de gemensamma utrymmena måste prioriteras mer än i dag. Skötseln av våra parker – en alldeles för dåligt utnyttjad resurs – måste bli bättre.

Dagens system med återvinningsstationer har stora brister gällande bland annat nedskräpning och förfulning av stadsbilden. De gröna soptunnorna ska tas bort från gator och torg för att istället grävas ner under marken. Under 2006 avsätts i den moderata budgeten för Stockholm 40 miljoner för att gräva ner 20 stationer.

Klotter och annan skadegörelse måste konsekvent motarbetas, en klotterkommission ska därför inrättas. Stadens klotterpolicy ska vara ett totalt avståndstagande från klotter och graffiti. En jourtelefon ska inrättas dit allmänheten kan inrapportera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning. Allt klotter på stadens byggnader ska saneras inom 24 timmar och målet är att få med även de privata fastighetsägarna på detta projekt.

Mörka passager och prång ska byggas bort. En satsning på att lysa upp Stockholm måste göras. Alla ska kunna känna sig trygga i Stockholm, även kvällstid. Dessutom leder en högre belysningsgrad till att Stockholm blir en ännu vackrare stad.

Ofta kan man med relativt enkla medel såsom städning och blomsterutsmyckning lyfta miljöer som idag är nedgångna och tråkiga. Vi moderater avsätter sammanlagt 27 miljoner extra i budgeten för 2006 jämfört med vänstermajoriteten i syfte att göra vår stad renare och vackrare.

Stadsdelsnämnderna

Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär, ger inte ökad demokrati, eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna.

När Stockholms stad under 2003 genomförde en utredning om stadens politiska organisation låg fokus i direktiven på hur stadsdelsnämnderna skulle kunna utvecklas och mer beslutsfattande flyttas till dem. Huruvida stadsdelsnämnderna överhuvudtaget fyller sin funktion som organ nära medborgarna var inte en frågeställning som vänstermajoriteten ville skulle utredas. Trots detta pekade slutrapporten på att införandet av stadsdelsnämnderna troligen inte fördjupat demokratin. I SPO utredningens slutrapport hänvisas bland annat till den undersökning som tidigare gjorts av IKE. I rapporten ”Stadsdelsnämnderna i Stockholm – Demokrati och effektivitet” som institutet för kommunal ekonomi IKE, vid Stockholms universitet presenterade i mars 2001 konstaterades att det inte går att belägga att stadsdelsnämndsreformen skulle ha medfört att medborgarna blivit mer engagerade och aktiva i lokalpolitiken. I den meningen framstår SDN- reformen som ett policymisslyckande.”

Liknande slutsatser drar Kommunaldemokratikommittén i ”Att vara med på riktigt” (SOU 2001:48) där det konstateras att införandet av kommundelsnämnder inte infriat förhoppningarna om en bättre kontakt mellan väljare och valda däremot konstaterar utredningen att reformen haft positiva effekter när det gäller antalet förtroendevalda.

Införandet av stadsdelsnämnder har därutöver skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som: ”var skall beslut fattas?” och ”vem skall kunna utkrävas på ansvar?” blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna. Stadsdelsnämnderna har gjort det svårare för medborgare och journalister och tjänstemän att ställa stadens politiker till ansvar för den förda politiken på olika områden.

Slutsatsen är tydlig. De som tjänat på stadsdelsnämndsreformen är inte medborgarna utan politikerna. Heltidspolitikerna har blivit fler och kostnaderna för politiska arvoden högre. Det finns inget egenvärde i att ha många politiker, tvärtom, kommunens uppgift är att till så låg kostnad som möjligt erbjuda medborgarna en god service.

Stockholms stads stadsdelsnämnder har ansvar för verksamhet för cirka 20 miljarder per år. Ansvaret är dock till stor del en chimär. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg med mera. Stadsdelsnämnderna kan inte själva annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen.

Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras. I och med att det inte finns en budgetpost i Budgeten för Stockholms stad som heter ”Administrativa kostnader i stadsdelsnämnderna” används i stället delar av de pengar som är avsatta för kärnverksamhet. En genomgång av verksamhetsplanerna för Stockholms arton stadsdelsnämnder visar att i genomsnitt 4 % av de resurser som en stadsdelsnämnd tilldelas av kommunfullmäktige används, inte till skola, förskola eller socialtjänst utan till administration.

Sammanlagt motsvarar detta över 750 miljoner bara under 2005. För 750 miljoner skulle kommunalskatten kunna sänkas 50 öre eller över 2 000 lärare anställas. Den genomsnittliga kostnaden uppgår till 1 000 kronor per invånare och år även om den varierar kraftigt mellan de olika stadsdelsnämnderna.

Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medborgarna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen. I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdelsnämnder lägger hinder i vägen.

Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.” dels av vice ordföranden Pär Hommerberg (fp) och ledamoten Maj-Britt Åkesson (fp) till förmån för eget förslag till beslut enligt följande.

”Vi anser att nämnden skulle beslutat

  1. att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2006

  2. att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan och budget för 2006 som bygger på de ramar som folkpartiet föreslagit i stadens budget

  3. att verka för att stadsövergripande pengsystem snarast införs inom förskola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

  4. att verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker

  5. att arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ

  6. att i budget för år 2006 ska hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola gå direkt ut till de enskilda förskolorna och skolorna, och inte användas till andra verksamheter i stadsdelen

  7. att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur stadens nya resurstilldelningssystem påverkar särskolebarnens skolgång

  8. att förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en detaljerad redovisning kring vad neddragningarna inom äldreomsorgen får för effekter

  9. att förvaltningen ska verka för att organisationen ändras så att hela Södermalm blir en stadsdel

  10. att förvaltningen får i uppdrag att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och ge förslag till hur problemen ska åtgärdas

  11. att ungdomar som grips av polis kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom högst två dygn

  12. att de resurser som budgeterats för Agenda 21 arbete i stället skall användas till att förbättra närmiljön i stadsdelen genom att förbättra städningen

  13. att möjligheterna undersöks att teckna samarbetsavtal med fastighets- och butiksägare, SL, m.fl. där dessa ansvarar för att inom viss tid rensa sina fasader från klotter, olagliga affischer mm. Dessutom skall allt klotter på de [ingen ändring]er och ytor som stadsdelen ansvarar för saneras inom 24 timmar

  14. att nämnden verkar för att Årsta Holmar görs tillgängliga för alla grupper i samhället

  15. att förvaltningen snarast återkommer med ett förslag om hur det tidigare lagda uppdraget avseende ”Pensionärskollo” skall organiseras.

I vänstermajoritetens budget 2006 sker åter en stor satsning på ökade socialbidrag. Bristen på skattebetalare gör att viktiga verksamheter som skola och äldreomsorg utsätts för allt hårdare besparingar.

Stadsdelen måste ha en positiv och tillväxtinriktad attityd i sin egenskap av remissinstans i frågor kring byggande och företagande. Stadsdelen ska verka för att fler bostäder byggs samt nyetablering av företag och lågprisbutiker. Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som i dag håller på att kvävas i sin linda. Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att byta politik och istället uppmuntra entreprenader och privata alternativ.

Ge makten åt medborgarna

Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Fler människor fick möjlighet att träffa de avgörande valen i livet, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. Valfrihetsreformerna är nu stoppade. Alternativ bedrivna av nytänkande entreprenörer motarbetas. Vi vill flytta makt från stadsdelsnämnderna till individen genom olika former av pengsystem.

En politik för tillväxt

Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Arbetet med att hjälpa fler människor att gå från bidrag till jobb måste bli en central uppgift för stadsdelen. Vi har för många fattiga medborgare på Södermalm som är beroende av bidrag för sitt uppehälle. Tillväxt är nyckeln till att bekämpa fattigdom, vilken i sig är grunden till segregation och utanförskap. Vi måste skapa fler arbetstillfällen samt hjälpa fler att gå från bidrag till jobb. Därför måste vi snarast införa Skärholmsmodellen.

Förskola

En betydande del av pengarna som anslås till förskolan används i dag till annan verksamhet. I genomsnitt försvann mer än fem procent av barnomsorgens resurser till byråkrati och administration under 2005. Stadsdelen bör verka för att en förskolepeng snarast införs för hela staden. Med en förskolepeng öronmärks förskolans resurser till förskoleverksamhet, och går direkt till förskolorna. Föräldrars val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. De långa köerna till förskolan är oacceptabla. Vänstermajoriteten uppvisar påfallande brister i planeringsförmåga och bryter i vissa stadsdelar mot lagen. Enligt lagstiftningen är kommunerna skyldiga att ge föräldrarna förskole[ingen ändring] inom tre månader. Folkpartiet har vid upprepade tillfällen krävt att föräldrar som nekas förskole[ingen ändring] inom utsatt tid ska ha rätt att erhålla ett skadestånd.

Grundskola

Den svenska skolan befinner sig i en djup kris. Under de senaste tio åren med socialdemokratiska skolministrar har resultaten blivit allt sämre i bl.a. mattematik, svenska och engelska. Kunskapsmålen har kommit att nedprioriteras. I dag är en av fyra elever som lämnar grundskolan underkända i ett eller fler ämnen. Eleverna som inte lärt sig läsa i årskurs tre måste dessutom få extra tid. Ett extra år på lågstadiet är bättre för dessa barn, än en misslyckad skolgång som slutar på IV-programmet.

Särskolan

Övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten i Stadshuset för att genomföra nya kraftiga nedskärningar på särskolan. Välfungerande särskolor slås sönder. Förvaltningen bör ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur särskolebarnens skolgång kommer att påverkas här i Maria- Gamla Stan. Socialdemokraternas cyniska hantering av särskolebarnen måste stoppas. I folkpartiets budget har vi avsatt 15 miljoner mer än majoriteten på särskolan. Ansvaret för särskolan bör återgå till utbildningsnämnden.

Äldreomsorg

Restriktivare biståndsbedömningar, personalminskningar och avveckling eller omvandling av äldreboenden är vänstermajoritetens svar på äldres behov av omsorg och trygghet på ålderns höst. Vi förordar en generösare biståndsbedömning med hänsyn till social isolering.

Stadsdelsarresten i äldreomsorgen måste upphöra omedelbart. I väntan på att ett pengsystem införs för äldreboenden, ska människor ges full frihet att välja mellan kommunala och enskilda alternativ i hela Stockholm. Stadens äldreboenden ska betraktas som en gemensam resurs, och ingen ska nekas ett boende i en annan stadsdel. Äldre måste också kunna välja ett boende i en annan kommun.

Äldreomsorgen skall präglas av inflytande, respekt för individen, trygghet och valfrihet. Därför införde vi under förra mandatperioden hemtjänstpeng och ökade valfriheten i boendet, genomförde en kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättande en äldreombudsman och sköt till stora ekonomiska resurser. Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har under tre år satt stopp för fortsatt utveckling och förnyelse av äldreomsorgen.

Folkpartiets budget 2006 innebär en kraftig förstärkning av äldreomsorgens budget och en höjning av hemtjänstpengen med fem procent. Vi föreslår ökat stöd till anhöriga och bättre omsorg om dementa. Vi vill fortsätta förändringsarbetet i äldreomsorgen och införa full valfrihet med pengsystem även när det gäller äldreboenden.

Omsorg om funktionshindrade

Med stor oro noterar vi att förslaget till budget 2006 kräver en stram budgethållning med krav på effektiviseringar inom omsorgen om funktionshindrade. Vi vill införa pengsystem för särskilda boenden och dagverksamheter, för att öka människors möjligheter att själv forma sina liv. Även möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas. För att nå målsättningen att avhjälpa alla tillgänglighetsproblem till år 2010 och göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad krävs att tempot i tillgänglighetsarbetet höjs betydligt. Vi vill att Maria- Gamla stan ska arbeta med att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. I detta arbete måste de lokala handikapporganisationerna involveras, eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området. ÖP 99 och tillgänglighet för funktionshindrade måste exempelvis gälla för Årsta skog och holmar när dessa nu blir naturreservat.

Socialt ansvar

Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att människor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget. Besparingar på boendestöd och öppna verksamheter slår mycket hårt mot denna grupp av redan utsatta människor, och måste undvikas.

Att snabbt fånga upp unga människor i riskzonen för sociala problem är en av det verkligt stora och svåra utmaningarna för socialpolitiken. För att lyckas måste det finnas fungerande nätverk kring våra barn och unga i form av ett starkt civilt samhälle, en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö, att unga i farozonen upptäcks tidigt samt att åtgärder sätts in utan dröjsmål när så krävs. Samarbetet mellan polis och socialtjänst måste förbättras för att samhället ska kunna agera snabbt gentemot unga lagöverträdare. Socialtjänsten ska prioritera ungdomar som grips för första gången. Vi vill införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom högst två dygn.

Snyggt och tryggt på Söder

Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhällsproblem. Klotterproblemen i vår stadsdel blir bara värre och värre. Vänstermajoriteten avsätter alltför lite pengar till klottersanering. Målet måste vara att allt klotter skall saneras inom 24 timmar.

Nedskräpningen av Stockholm måste upphöra. Folkpartiet anslår därför mer resurser till städning. De resurser som i dag går till agenda 21 skall istället användas till att förbättra städningen i stadsdelen. Stadsdelsnämnden bör även aktivt samverka med fastighetsägare och näringsliv för att få till stånd extern finansiering av parker och yttre miljöer.

Belysningen måste bli bättre på flera ställen i stadsdelen. Det gäller framför allt i parker, gångvägar, gångtunnlar samt vid tunnelbanestationer. En väl fungerande belysning är särskilt viktigt för att minska antalet överfallsvåldtäkter. Vi kräver också att det uppdelade ansvaret för belysningen åtgärdas. Exempelvis har idrottsnämnden ansvar för belysningen i motionsspåren och trafiknämnden för lyktstolparna. Det är märkligt att majoriteten gjort så lite för att förbättra stadens belysning. ”

dels av ledamoten Torbjörn Andring (kd) till förmån för eget förslag till beslut enligt följande.

”Jag anser att nämnden skulle beslutat att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2006.

att minska barngruppernas storlek,

att slå fast att storleken på småbarnsgrupper inte ska överstiga 13-14 barn och syskongrupper 17-18 barn.

att ge förvaltningen i uppdrag att regelbundet redovisa kösituationen inom barnomsorgen

att uppdra åt förvaltningen att rekrytera fler familjedaghem.

Förvaltningen bör genomföra en informationssatsning i syfte att rekrytera fler familjedaghem.

att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta enligt Skärholms-modellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta, annars beviljas inte socialbidrag

att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar

att förvaltningen utarbetar en strategi för insatser mot våld och droger bland unga

att ett brottsförebyggande råd inrättas med en politisk representation

att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden och redogöra på vilket sätt förvaltningen samarbetar med frivilligorganisationer för att möjliggöra en eningsfull tillvaro för våra äldre

att förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden och redovisa hur de äldres utevistelse kan tillgodoses samt hur förvaltningen avser att följa upp näringshalten i matlådorna

att ej införa restriktivare bedömning inom hemtjänsten

att förvaltningen utser en anhörigkonsulent

att förvaltningen tar initiativ till en dialog med landstinget och omkringliggande stadsdelar om att inrätta en äldrevårdscentral i eller nära vår stadsdel

att alla som bor i ett äldreboende får ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre.

att förvaltningen ges i uppdrag att initiera en volontärverksamhet inom främst äldreomsorgen i stadsdelen.

att uppdra åt förvaltningen att ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan ska öka. Ett förslag till ”kontrakt” mellan föräldrar och skola utformas som ett led i detta.

att stadsdelsnämnden ser till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner har möjlighet att välja utförare.

att förvaltningen redovisar läget på stadsdelsnämndens skolor vad gäller handikappanpassning och föreslår ett program för ytterligare förbättringar.

Att därutöver anföra följande:

I Kristdemokraternas samhälle ges utrymme för människors inneboende kraft och vilja att påverka. I vårt samhälle hålls ingen tillbaka och ingen lämnas efter. Det är ett samhälle där alla räknas. Trygghet och frihet kombineras. Människor ges tillbaka den kraft, som under alltför långt socialdemokratiskt regeringsinnehav hållits tillbaka.

Den socialistiska majoriteten saknar tilltro till enskilda människor. Den utgår från kollektivet och genom höga skatter och bidragspolitik fråntar den människor makten att styra över sina liv. Genom en medveten politik har socialdemokraterna tvingat människor att bli beroende av samhället, staten och kommunerna.

Kristdemokraternas viktigaste prioritering är att ge förbättrade livsvillkor för familj, barn och äldre. Stockholm skall bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barn, äldre och invandrare. Det goda samhället grundläggs genom att de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen, tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kombineras med friheten att göra egna val. Därigenom visas också respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet.

Mer tid för barnen

Att skapa mer tid för barnen är ett viktigt politiskt mål för Kristdemokraterna. Vi menar att det är föräldrarna som bäst vet hur barnomsorgen för deras barn bör ordnas. Familjerna i Stockholm måste få ökade praktiska och ekonomiska möjligheter att välja den kombination av minskad arbetstid och barnomsorg utanför hemmet som passar varje familj bäst. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnomsorgsformer, och bristen på möjligheter att välja andra lösningar, har accentuerats ytterligare genom införandet av maxtaxan.

Vi vill att föräldrar med barn mellan i första hand 1 – 3 år skall kunna erbjudas någon form av vårdnadsbidrag som ett alternativ till förskola. I årets budget anslår vi därför 165 mnkr för att föräldrar skall kunna starta familjedaghem för enbart sina egna barn, en ”mer tid för barnen”-reform. Modellen innebär att föräldrarna startar en firma, ansöker om f-skattsedel och därefter kan få del av barnomsorgskostnaderna för det egna barnet. Förutom de positiva effekterna för familjernas valfrihet och flexibilitet kan förskolans småbarnsgrupper minska i storlek om ett antal föräldrar väljer denna form av vårdnadsbidrag. Vi är övertygade om att detta också skulle kunna minska stressen i den enskilda familjen.

Barngrupperna i förskolan minskar inte i någon nämnvärd utsträckning och medan alternativ som familjedaghem minskat. Även mötes[ingen ändring]er som Öppna förskolor har minskat i antal. Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Det skall vara möjligt att få familjedaghem i alla delar av staden. Därför behövs en informationssatsning och särskilda åtgärder för att locka fler att arbeta som dagbarnvårdare. Familjedaghem skall vara ett likvärdigt alternativ till förskola.

I årets budget satsar Kristdemokraterna 150 mnkr mer jämfört med stadens budget 2005 för att minska barngrupperna. För familjedaghem anslår vi 5 mnkr. Öppna förskolan satsar kristdemokraterna 10 mnkr extra på och till parklekarna anslår vi 9 mnkr. Samtidigt förstärker vi skolbarnomsorgen med 7,6 mnkr.

Mer resurser till grundskolan

Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Grundskolan har ansvar att se till att eleverna klarar godkända betyg och blir behöriga att söka till gymnasieskolan. Medel flyttas därför från gymnasieskolan till grundskolan.

I årets budget anslår Kristdemokraterna 27 mnkr extra till grundskolorna för en särskild satsning på baskunskaper. För särskoleverksamheten anslår vi 10 mnkr extra.

När eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna ”skrivas in” för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett ”kontrakt” bör tecknas om ansvars- och rättighetsfördelningen mellan elever, föräldrar och skola.

Skolan kan aldrig fullt ut kompensera ett hem som inte är skolintresserat.

Det är därför viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Stadsdelsnämnden bör ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan kan öka. Ett förslag till ”kontrakt” bör presenteras av stadsdelsförvaltningen.

Lugn och ro är en förutsättning för att elever skall kunna lära sig. Svaga elever drabbas mest av ostrukturerad undervisning. Elever med inlärningssvårigheter måste garanteras rätt att få extra stöd. Elever med speciell fallenhet för ett ämne måste också bli uppmärksammade och ges ytterligare stimulans för att utvecklas vidare.

Ingen elev skall behöva vara rädd för att gå till skolan. Särskilda handlingsplaner mot mobbning skall finnas och tillämpas på alla skolor. För att skapa trygghet och trivsel i skolan måste verksamheten baseras på en god och väl förankrad värdegrund. Nolltolerans mot mobbning skall gälla.

Trygghet och valfrihet för de äldre

Äldre stockholmare har mycket att bidra med. Allt för ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. Det finns dock ett stort behov av att förbättra stadens insatser för att ge de som behöver stöd en trygg vardag och hjälp att hantera sjukdomar. Aktiviteter som berikar livet och valfrihet i hur vården och omsorgen skall utformas är viktiga delar i äldres liv. De äldre som är i behov av vård måste garanteras en värdig vård. En bra vård där trygghet och omtanke medför att de som är i behov av vård kan åldras i vetskap om ett gott omhändertagande.

Alla som bor i ett äldreboende bör få ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre.

Kristdemokraterna vill inrätta ett telefonnummer som går direkt till äldreomsorgen, en slags ”heta linje”. Den som svarar i telefonen skall lotsa fram till rätt instans och handläggare. Den enskilde skall inte behöva fundera över om det är kommunen eller landstinget som har ansvaret för frågan.

Kristdemokraterna vill införa en värdighetsgaranti som klart och tydligt innehåller besked om vad man kan förvänta sig och kräva av äldreomsorgen i Stockholm.

Kristdemokraternas värdighetsgaranti har betoning på bemötande och omvårdnad, trygghetsgarantin är en vårdgaranti med betoning på tillgänglighet, och en boende- och hjälpmedelsgaranti där rätten till stöd och service ingår. Äldreomsorgsinspektörerna pekar på vikten av att vardagslivsuppgifter finns med som ett naturligt arbetsområde inom äldreomsorgen. Dessa uppgifter borde enligt Kristdemokraterna vara självklara eftersom det handlar om utevistelse, kulturupplevelser, måltiden, tidningsläsning och möjlighet att odla personliga intressen.

Eget val bör också gälla boendet. Äldre över 85 år som ansöker om äldreboende skall garanteras detta. Dessa äldreboenden skall erbjuda kontakt och gemenskap i mer organiserad form. Ensamheten för många äldre kan leda till sämre livskvalitet men också till fysisk och psykisk sjukdom. Många äldre vill bo i servicehus. Samtidigt nekades 350 personer plats i servicehus förra året. Det är oacceptabelt. Kristdemokraterna vill att omvandlingen från servicehus till äldreboenden stoppas. Många lägenheter står tomma i servicehus och skapar underskott i stadsdelsnämnderna. Den stora utbyggnad av särskilda boenden som genomfördes under den föregående mandatperioden kommer nu inte de äldre tillgodo på grund av omvandlingen. Fler platser behövs också bland annat för korttidsboende.

Kristdemokraterna avsätter 110 mnkr mer än majoriteten till äldreomsorgen.

Omsorg om funktionshindrade

Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Stadsdelsnämnden måste se till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare får det och också erbjuds välja utförare.

Många gruppbostäder är i dag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resursutnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder ska också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Därför kräver kristdemokraterna att förvaltningen redovisar läget på stadsdelsnämndens skolor vad gäller handikappanpassning samt föreslår ett program för ytterligare förbättringar.

Det är angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.

Social trygghet

Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät. Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för människor. En väl fungerande socialtjänst måste finnas till hjälp åt dem som verkligen behöver stöd från samhällets sida. Samtidigt är det viktigt att hjälpa till självhjälp. Exempelvis genom att stimulera till att förändra hjälptagarens egen situation och lära sig att ta eget ansvar.

Barn och ungdomsvården ska prioriteras. Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö. Däremot är det viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt.

Brottsförebyggande arbete

Alla måste samverka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brottsligheten. Tyvärr utförs brott dagligen i vår stadsdel och därför måste stadsdelsnämnden aktivt arbeta för att förebygga brott. Genom att stadsdelsnämnden startar ett brottsförebyggande råd kan många goda krafter tas tillvara i stadsdelsnämnden till exempel ifrån näringslivets och de frivilliga organisationernas sida inte minst föräldravandrare och Farsor och Morsor på stan. De försök som genomförts med centrum- och områdesvärdar i bland annat Kista och Rinkeby stadsdelsnämnder har varit mycket framgångsrika. Stadsvakter, som vi kristdemokrater gärna kallar dem, ska absolut inte ersätta polisen men har på de ställen där det prövats visat sig ha en enorm förebyggande inverkan.

Inför en jobbgaranti

Under den nuvarande rödgröna majoriteten har kostnaderna för socialbidrag skenat. Fler har blivit beroende av bidrag. Färre har ett arbete. Fler står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. En av de viktigaste insatserna är en jobbgaranti som skall införas över hela staden där alla som är socialbidragsberoende ges en snabb och individuell bedömning. I de fall där det är arbetslöshet som är orsaken till bidragsberoende skall arbete garanteras inom fem dagar. En sådan jobbgaranti bör ge minskade socialbidragskostnader med ca 100 mnkr. Att genomföra jobbgarantin kostar motsvarande 15 mnkr.”

Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Pär Hommerberg (fp), ledamöterna Maj-Britt Åkesson (fp), Jonas Nilsson (m), Sonja Gräns (m), tjänstgörande ersättaren Margaretha Swanström (m) samt ledamoten Torbjörn Andring (kd) enligt följande.

” Den socialdemokratiska avsaknaden av visioner och ledarskap, kombinerat med omfattande höjningar av skatter och avgifter, har lett till att tillväxten avstannat, varslen fördubblats och konkurserna ökat. Införandet av biltullar och en rad höjningar av kommunala avgifter för företagen bidrar till att företagsklimatet i Stockholm försämrats allt mer.

Därför söker moderaterna, folkpartiet liberalerna och kristdemokraterna förtroende att leda Stockholm. Den strategiska inriktningen uttrycker den väg som Stockholms stads kommunala verksamhet skall följa.

Vi har visionerna och ledarskapet att föra Stockholm in i framtiden. Det visade vi under den förra mandatperioden då vi gemensamt styrde staden. Mellan 1998 och 2002 tillförde vi tre miljarder kronor till de prioriterade verksamheterna. Detta skedde samtidigt som stadens ekonomi restaurerades och skatten successivt sänktes med sammanlagt 95 öre. Det motsvarar en skattesänkning på ca 4 000 kr om året för en vanlig stockholmsfamilj.

Vi har ett ansvar att se till så att stockholmarna får valuta för sina skattepengar och att våra gemensamma resurser går till stadens kärnverksamheter. En skola för kunskap, en trygg förskola, en värdig äldreomsorg och ett individuellt anpassat stöd för de funktionshindrade och människor i behov av hjälp från socialtjänsten. För att säkerställa detta krävs det att stadens organisation moderniseras och effektiviseras. Valfrihet och kvalitet måste vara vägledande, såväl i förskola och skola som i äldre- och funktionshinderomsorgen.

Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd förståelse för näringslivets villkor. Om staden ska kunna fortsätta att ge en god omsorg och god välfärd, inte minst till alla dem som är i störst behov av hjälp, måste vi satsa på utbildning, ökat företagande och arbeta för att flera kan försörja sig genom arbete istället för bidrag. Då krävs det ledarskap och en vision om i vilken riktning man vill föra Stockholms stad.

Socialdemokraterna saknar uppenbarligen både ledarskap och visioner för Stockholm.

Majoriteten har under de gångna tre åren på område efter område fattat beslut som både kortsiktigt och långsiktigt är förödande för Stockholm ur ett tillväxtperspektiv. Därtill har viktiga kärnverksamheter som skola, äldreomsorg och omsorgen om funktionshindrade utsatts för besparingar. Den styrande majoriteten har också visat en påfallande handfallenhet i arbetet med att hjälpa stockholmare att gå från bidragsberoende till egen försörjning genom arbete.

Vi är redo att ta ansvaret för Stockholm. Vi har konkreta förslag för ett bättre Stockholm. Ett Stockholm som klarar av att svara mot framtidens krav på både frihet och välfärd. Det är dags för en ny start för Stockholm.

Vi är ett tydligt alternativ till dagens bristande ledarskap.

Våra gemensamma målsättningar är att:

  • Staden skall vara en attraktiv plats för boende, företagande och besök.
  • Ambitionen är att under kommande mandatperiod sänka skatten
  • Socialbidragsberoendet skall minska och en jobbgaranti införas
  • Stockholm skall bli Norra Europas mest företagsvänliga stad
  • Stockholm skall ha en fortsatt hög bostadsbyggnadstakt och bostadsbyggandeprocessen skall förenklas
  • Boende i de kommunala bostadsbolagen i ytterstaden skall erbjudas möjlighet att friköpa sina bostäder
  • Framkomligheten i regionen skall öka – biltullsexperimentet skall avbrytas
  • Stockholmarna skall få större valfrihet inom välfärdsområdena
  • Stockholm skall vara en trygg, säker, ren och vacker stad
  • En förskolepeng skall införas
  • Skolans huvuduppgift ska vara att förmedla kunskap
  • Tidig och tydlig utvärdering för att hjälpa eleverna nå målen
  • Gymnasieskolornas självständighet skall öka
  • Valfrihetssystem för Sfi och Vux skall införas
  • Särskolan skall bevaras som skolform
  • Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan
  • Omsorgerna skall utformas med respekt för den enskildes önskemål och val
  • Staden skall garantera äldres rätt att välja boende genom ett valfrihetssystem
  • Staden skall garantera funktionshindrade en ökad valfrihet
  •  Frivilligorganisationernas ställning skall stärka
  • Alla Stockholmare skall ha möjlighet att skapa sin egen framtid
  • Staden skall vara en modern och attraktiv arbetsgivare.”

§10 Ansökan om medel till Frivilligcentralen Viljans verksamhet 2006 (Dnr 008—537/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-11-30.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande 2006-11-30 om utbetalning av 125 tkr till Frivilligcentralen Viljans verksamhet 2006 för perioden 1 januari 2006 t.o.m. 31 mars 2006.

§11 Ansökan från Verdandi Stockholmskretsen om bidrag till julfirande (Dnr 008-636/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-11-22.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden avslår ansökan om bidrag till julfirande av Alternativ Helg i Verdandi Stockholmskretsen Söders regi, då Verdandi Stockholmskretsen redan beviljats 1034 kr i verksamhetsbidrag för år 2005 från Stockholms stads socialtjänstnämnd.

§12 Utseende av utanordnare m.m. (Dnr 100-638/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-11-22.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden godkänner redovisningen av ställföreträdande utanordnare och fullmaktsgivare enligt förvaltningarnas tjänsteutlåtande 2005-11-22.

§13 Rapport om omvandlingen av Skinnarvikens och Mälteriets servicehus till seniorboende (Dnr 505-543/05)

Omvandlingen av Mälteriets och Skinnarvikens servicehus till seniorboende skeddesuccessivt från hösten 2004 och var genomförd den 1 april 2005. En arbetsgrupp följde omvandlingen och gjorde regelbundna avstämningar med berörda parter.

Med anledning härav har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2005-10-06.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden godkänner förvaltningens rapport om omvandlingen av Mälteriets och Skinnarvikens servicehus till seniorboende.

§14 Tillsyn av Hornstulls sjukhem. Yttrande till länsstyrelsen (Dnr 504-514/05)

Länsstyrelsen i Stockholms län har vid två tillfällen, i maj och i augusti 2005, gjort oanmälda besök. I den efterföljande tillsynsrapporten begär länsstyrelsenbl.a. yttrande över hur en trygg och säker vård och omsorg ska garanteras.

Yttrandet ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 15 januari 2006.Med anledning härav har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2005-11-24.

Ledamoten Jonas Nilsson m.fl. (m) yrkade bifall till förslaget att överlämna rapporten utan eget ställningstagande. Till detta förslag anslöt sig vice ordföranden Pär Hommerberg m.fl. (fp) och ledamoten Torbjörn Andring (kd).

Övriga partier yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Vid propositioner på nämnda yrkanden beslutade nämnden i enlighet med förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämndens beslut

Som svar till Länsstyrelsen i Stockholms län överlämnar och åberopar nämnden förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-11-24.

Reservation anmäldes av ledamöterna Jonas Nilsson (m), Gunnel Laufke (m), Sonja Gräns (m), vice ordföranden Pär Hommerberg (fp) samt ledamöterna Maj-Britt Åkesson (fp) och Torbjörn Andring (kd) till förmån för förslaget att överlämna rapporten utan eget ställningstagande.

§15 Tillsyn av enskild verksamhet enligt 23 § lag om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) (Dnr 505-640/05)

Förvaltningen har genomfört tillsyn vid Sensus Mediacenter utifrån fastställd tillsynsplan.

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-11-28.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden godkänner och överlämnar rapporten till Länsstyrelsen i Stockholms län.

§16 Val av ledamöter år 2006 (Dnr 002-657/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-12-02.

Stadsdelsnämndens beslut

1. Nämnden beslutar att till ledamöter och ersättare i stadsdelsnämndens pensionärsråd 2006 utse

Ledamöter                  

Mary Johansson PRO
Alex Margulies PRO
Sven-Olof Åkerlind PRO
Gösta Engfors SPF
Mona Holmberg SPF

Ersättare                     

Bo Ericsson PRO
Birgit Hindersson  PRO
Gunnel Ohlsson PRO
Björn Rydh SPF
Britt Mellström SPF

2. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att kalla rådet till ett första möte för konstituering samt för att fastställa tider för sammanträden under år 2006.

§17 Inriktningsbeslut för mindre parkinvesteringar 2006 m.m. (Dnr 305-609/05)

Från och med årsskiftet 2005-2006 överförs ansvaret för parkinvesteringar till stadsdelsnämnderna. Rutiner för projektgenomförande och beslutsfattande behöver utformas. Förvaltningen föreslår inriktningsbeslut för ett antal investeringsprojekt i parker under 2006.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till rutiner inför beslut om parkinvesteringar.

  2. Nämnden delegerar till förvaltningen beslut om genomförande av investeringar på parkmark inom beloppsgränsen 1 mnkr.

  3. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till mindre parkinvesteringar under 2006 (inriktningsbeslut).

§18 Rapport om Personuppgiftslagen (PuL) (Dnr 003-603/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-11-29.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden godkänner förvaltningens förteckning över behandlingar av personuppgifter.

§19 Minska köerna till dagis- anställ föräldrar! (Dnr 402-508/05)

Kommunstyrelsen har till nämnden för yttrande remitterat motion av Christopher Ödmann (mp) att Minska köerna till dagis- anställ föräldrar!

Med anledning härav har förvaltningen upprättat tjänsteutlåtande 2005-11-25.

Ledamoten Eva-Britt Henmark m.fl. (s) yrkade bifall till ett av (s) och (v) gemensamt framlagt förslag till beslut.

Ledamoten Stefan Nilsson (mp) yrkade bifall till ett av (mp) framlagt förslag till beslut.

Övriga partier yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Vid propositioner på nämnda yrkanden beslutade nämnden i enlighet med

(s)-(v)-förslaget.

Stadsdelsnämndens beslut

  1. Nämnden överlämnar svar på motionen om att anställa föräldrar för attminska köerna till förskolan.

  2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Stadsdelnämnden ställer sig inte bakom förslaget i motionen. All förskoleverksamhet omfattas av målen i förskoleplanen. I förskolan hävdar vi att varje avdelning måste ha minst en utbildad förskollärare och att det är viktigt att barnskötarna åtminstone har gymnasieutbildning som barnskötare. Ska vi frångå den principen för dessa barn, eller hur kan vi på annat sätt garantera att de också får den pedagogiska utveckling som de ska ha enligt målen vi satt för skattefinansierad förskoleverksamhet?

Systemet fördjupar ojämlikheten. Inkomstbortfallet blir för stort för de flesta familjerna. Samtidigt innebär systemet med regeln att alla fyra föräldrar måste ingå ett frågetecken vad man gör med separerade föräldrar. Vad händer när ett av barnen eller någon av föräldrarna är sjuka? Vad händer om ett av barnen får förskole[ingen ändring]? Kan det andra barnet vara kvar hemma och det blir barnskötarlön för ett barn?

Sammantaget kan vi konstatera att det är ojämlikt, det är pedagogiskt helt fel och det är dyrt. Dessutom löser det inte kösituationen. Det måste vara barnens perspektiv som ska vara vägledande för våra beslut.

Reservation anmäldes

dels av ledamoten Stefan Nilsson (mp) till förmån för eget förslag till beslut enligt följande.

”Jag anser att nämnden skulle beslutat att tillstyrka skrivelsens förslag och därutöver anföra följande:

I skrivelsen anförs flera goda skäl för att införa en kompletterande modell inom barnomsorgen, som innebär att föräldrar i två familjer anställs som kommunala dagbarnvårdare för att tillsammans ta hand om sina egna och varandras barn.

Modellen skulle innebära en ökad valfrihet inom barnsomsorgen. Den skulle också sannolikt innebära att köerna, i de stadsdelar där de finns, skulle minska. Detta skulle minska stressen för många barnfamiljer. Modellen skulle också innebära att fler män skulle arbeta inom barnomsorgen.

Det är dock viktigt att införande av tvåfamiljsmodellen begränsas till att omfatta barn som är högst tre år, eftersom det pedagogiska inslaget som finns i förskolan - och samvaro med andra barn - blir allt viktigare med stigande ålder. Vidare ska en förutsättning för att omfattas av tvåfamiljssystemet vara att båda föräldrarna till barnet deltar, d v s arbetar som dagbarnvårdare. Eftersom fyra föräldrar arbetar i systemet innebär detta i praktiken att de endast arbetar en mindre del av sin arbetstid som dagbarnvårdare och resten av tiden i sina ordinarie jobb.

Det är viktigt att understryka att modellen inte innebär att föräldrar kan anställas för att bara ta hand om egna barn, som är aktuellt i ett par kommuner.”

dels av ledamöterna Jonas Nilsson (m), Gunnel Laufke (m), Sonja Gräns (m), vice ordföranden Pär Hommerberg (fp), ledamöterna Maj-Britt Åkesson (fp) och Torbjörn Andring (kd) till förmån för förvaltningens förslag.

§20 Redovisning av planerat genomförande av upprustning i Junotäppan, Gamla stan (Dnr 305-622/05)

I ärendet förelåg förvaltningens tjänsteutlåtande 2005-11-16.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden lägger redovisningen till handlingarna.

§21 Anmälan av sociala delegationens protokoll

Anmäldes protokoll från sociala delegationens sammanträde 2005-12-07, vilket justerats samma dag.

§22 Anmälan av protokoll från stadsdelsnämndens pensionärsråd

Anmäldes protokoll från stadsdelsnämndens pensionärsråd 2005-12-06, vilket justerats 2005-12-07.

§23 Anmälan av protokoll från lokala handikapprådet

Anmäldes protokoll från lokala handikapprådet 2005-12-05, vilket justerats2005-12-08.

§24 Anmälan av beslut fattade av tjänsteman på delegation

Anmäldes beslut fattade av tjänsteman på delegation för avdelningen Stadsmiljö.

§25 Anmälan av förteckning över inkomna protokollsutdrag, skrivelser m.m.

Anmäldes förteckning över inkomna protokollsutdrag, skrivelser m.m. 2005-11-01- -2005-11-30.

§26 Information från förvaltningen

Stadsdelsdirektör BrittMarie Kyndel anmälde ett inkommet medborgarförslag från Forum för feministiska föräldrar. Förvaltningen besvarar skrivelsen och redogör för planerna  enligt verksamhetsprogrammet i jämställdhetsfrågor.

Informerades om att Söderandans dag arrangeras av Brottsförebyggande rådet den 6 maj 2006 på Medborgarplatsen och i Björns trädgård.

§27 Övriga frågor

Uppdrag till förvaltningen

Vice ordföranden Pär Hommerberg (fp) anmälde skrivelse 2005-12-15 med uppdrag till förvaltningen att undersöka möjligheterna att göra kvarteret Verktummens bollplan till en fungerande delvis bokningsbar bollplan.

Stadsdelsnämndens beslut

Nämnden uppdrog enhälligt åt förvaltningen att undersöka möjligheterna att göra kvarteret Verktummens bollplan till en fungerande delvis bokningsbar bollplan.

Ordföranden Maria Palme tackade nämnden och förvaltningen för det gångna året och önskade God Jul och Gott Nytt År.