Sammanträde 2003-01-30

Anmäldes att kommunfullmäktige 2002-12-16 § 17 utsett elva ledmöter och elva ersättare till Älvsjö stadsdelsnämnd enligt följande.

LEDAMÖTER
s Andersson, Majvi
s Bergström, Mona
s Gustafsson, Kåre
s Haggren, Svante
v Persson, Kenneth
mp Modesta, Peter ordförande
m Andretzky, Olle vice ordförande
m Erbe, Torbjörn
fp Bressler, Jan
fp Swahn, Inger
kd Åkerberg, Margareta

ERSÄTTARE
s Högbacke, Gun
s Sehlin, Bo
s Erlandsson-Slorach, Eva-Louise
s Staaf, Jan
v Roxby, Emeli
mp Rönnqvist, Kenneth
m Nilsson, Johan
m Bendegard, Ewa
fp Awdal, Renas
fp Hansson, Lars
kd Samuelsson, Cathrine                                                       Dnr 002-014-03

Anmäldes att protokoll från nämndens sammanträde 2002-12-17 blivit justerat den 20 december 2002.

Protokoll från lokala pensionärsrådet 2003-01-23 anmäldes och lades till handlingarna.

Protokoll från lokala handikapprådet 2003-01-23 anmäldes och lades till handlingarna.

Protokoll från partsammansatt förvaltningsgrupp 2003-01-14 och 2003-01-28 anmäldes.

Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation anmäldes. Bilaga § 7.

Förteckning över till stadsdelsnämnden och –förvaltningen inkomna handlingar anmäldes.Bilaga § 8.

Stadsdelsförvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget för år 2003 (utsänt ärende 2/2003) förelåg. Dnr 102-019-03.

Ledamoten Jan Bressler (fp) yrkade återremiss av verksamhetsplanen med uppdrag till förvaltningen att återkomma med en omarbetad verksamhetsplan för 2003 utifrån de ramar som folkpartiet föreslagit i stadens budget.

Kåre Gustafsson (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag med tre tillägg.

Vice ordförande Olle Andretzky (m) framlade ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) lade fram ett tredje förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Beslut
Ordföranden tog först upp yrkandet om återremiss. Ordförande ställde proposition på huruvida ärendet skall avgöras vid dagens sammanträde eller om ärendet skall återremitteras. Han fann att nämnden beslutat att ärendet skall avgöras vid dagens sammanträde.

Ordförande ställde sedan proposition på de yrkanden som framlagts varvid nämnden beslöt, utan omröstning, enligt Kåre Gustafssons (s) yrkande följande.

1. Verksamhetsplan och budget för år 2003 inklusive omslutningsförändring på totalt 108.6 mkr i ökade kostnader och intäkter antas enligt förvaltningens förslag och till överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Under år 2003 ska följande enheter utgöra resultatenheter enligt regler för ekonomisk förvaltning.

• Johan Skyttes barn- och ungdomsområde
• Solberga barn- och ungdomsområde
• Herrängens barn- och ungdomsområde
• Sjöängens barn- och ungdomsområde
• Solberga äldreboende
• Enheten för omsorg om funktionshindrade

3. Uppdrag till förvaltningen att skyndsamt göra en översyn av strukturen för Älvsjö äldreboende i syfte att driva boendet inom ramen för tilldelade resurser. Arbetet ska följas av en parlamentarisk referensgrupp.
4. Uppdrag till förvaltningen att utreda förutsättningarna för att bedriva en daglig verksamhet för funktionshindrade i Älvsjö.

5. Uppdrag till förvaltningen

• att undersöka möjligheten att bygga ut Herrängens skola med ett 3-parallelligt högstadium
• att undersöka möjligheten att i första hand samplanera detta med den nyligen beslutade om-
• och tillbyggnaden av Herrängens skola i syfte att inrymma skolbarnsomsorgen i skolans huvudbyggnad alternativt en fristående byggnad
• att beakta kommunala musikskolans behov av lokaler för verksamhet i Herrängens skola
• att undersöka omytterligare lokalsamverkan kan uppnås t ex med barnomsorgen

Särskilt uttalande gjordes av Kåre Gustafsson m fl (s) Peter Modesta (mp) och Kenneth Persson

(v). En prioriterad uppgift för nämnden är att vidareutveckla de forum för dialog vi har idag i Älvsjö och också finna nya former för att stärka medborgarnas demokratiska inflytande över stadsdelsnämndens verksamhet och över den lokala miljön. Från majoritetens sida har vi inlett den demokratiska dialogen inom skolans område kring den lokala skollokalplaneringen. Den dialogen kommer att fortsätta under året. Nästa område blir att inleda en dialog med föräldrar och personal om situationen inom förskolan och arbetet med att successivt minska barngrupperna kontra barnomsorgsgarantin och lokal- och personalfrågor. Vi vill redan nu avisera om att vi återkommer inom kort med en framställning om medel för viss kompletteringsutbyggnad för ändamålet.

Inför viktiga förändringar av verksamheterna och förändringar som berör medborgarna är det nödvändigt att detta föregås av en demokratisk process i vilken nämndens ledamöter och ersättare deltar. Det är viktigt att detta planeras in i beslutsprocessen.

Vi kommer också att påverka arbetet med att avveckla centraliseringar och nedskärningar som verkställts under den borgerliga majoriteten t.ex. biblioteken, enskilda barnstugor m.m.

För oss är det nödvändigt att det är de lokala behoven och de lokala prioriteringarna som ska vara styrande över de lokala verksamheterna.

Vi vill också medverka till att stödet till de lokala samlingslokalerna återställs, vilket är viktigt för att det lokala föreningslivet ska återfå sina demokratiska arenor.

För oss är det angeläget att stadsdelsnämnden blir än mer ansvarig för den demokratiska förankringen och diskussionen kring viktiga lokala planeringsfrågor. Processen måste i högre grad präglas av det lokala inflytandet i aktuella plan-, bygg och trafikfrågor i Älvsjö.

En fråga med högprioritet är att skapa goda förutsättningar för vår äldreomsorg och en trygg verksamhet för de äldre. Det är därför mycket angeläget att skapa förutsättningar för en bra verksamhet vid Älvsjö äldreboende och en budget i balans.

Verksamheterna har fått ett ekonomiskt tillskott i årets budget vilket bör ge förutsättningar för en god kvalité och en god arbetsmiljö. Vi vill särskilt prioritera förebyggande verksamhet och tidiga insatser, som vi är övertygade om är bättre för den enskilde och även värdefullt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Nämnden vill på ett aktivt sätt följa frågor om arbetsmiljö, rehabilitering, hälsa och friskvård inom stadsdelsnämndens olika områden.

Ett annat verkningsfullt medel blir att öka möjligheten till kompetensutveckling genom den särskilda "Kompetensfonden" som ställts till förfogande. Vi uppdrar åt förvaltningen att återkomma med förslag till nämnden.

Slutligen när det gäller kultursekreterarfrågorna, kommer dessa uppgifter att åvila avdelningen för kvalité och kommunikation och nämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med förslag till hur vi ska använda de ytterligare resurser för kulturändamål, som tillförts stadsdelsnämnden.

Vice ordförande Olle Andretzky (m) och ledamoten Torbjörn Erbe (m) reserverade sig mot punkt 1 och 2 i nämndens beslutet till förmån för sitt förslag.

1.
Moderaternas förslag till beslut
att verksamhetsplanen överlämnas till kommunstyrelsen.
att resultatenheterna fastställs.
att all verksamhet utom myndighetsutövning skall utsättas för konkurrens eller avknoppas.
att nya verksamheter skall startas i enskild regi.
att hela schablonen/pengen skall gå direkt ut till förskolan- skolan och skolbanomsorgen oavsett omverksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
att ett pengsystem införs vid särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade
att samma ersättningsnivåer utgår till både egenregi och privata utförare inom inom hemtjänsten
att en jobbgaranti införs i Älvsjö
att all verksamhet skall ha tydliga kvalitetsgarantier vilka kan följas upp.

All verksamhet utom myndighetsutövning skall kunna upphandlas eller avknoppas.

Vi vill skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt.

Stadsdelens verksamheter skall vara kostnadseffektiva och präglas av en sund ekonomi.

Lika villkor skall gälla mellan kommunala och fristående förskolor och grundskolor.

De största barngrupperna inom förskolan skall minska redan under 2003.

Vi vill tillse att varje skola inom Älvsjö har tydliga åtaganden för barnens trygghet vilka även

skall utgöra en kvalitetsgaranti för eleverna/föräldrarna.

Vi vill inom äldre och handikapp omsorgen införa en trygghetsgaranti som inkluderar

dels en vårdgaranti med betoning på tillgänglighet, dels en värdighetsgaranti med betoning på

bemötande och omvårdnad och dels en boende- och hjälpmedelsgaranti där rätten till stöd

och service ingår.

Myndighetsutövning skall alltid skötas av det offentliga men arbetet med att hjälpa människor

ut ur bidragsberoende, hemlöshet och missbruk kan med fördel skötas av andra.

Socialarbetet skall i större utsträckning ske fältförlagt och med mer flexibla arbetstidslösningar

då kan vi ta hand problemen innan dom blivit övermäktiga.

Vi vill fortsätta upphandlingar inom individ och familjeomsorg

2.

Gemensamma utskott bör inrättas mellan kommunen och landstinget så att ingen medborgare

Vi vill intensifiera samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag för att komma till rätta

med arbetslösheten.

Förnyelsen av Älvsjö centrum är ett högprioriterat projekt som vi inlett.

Vi vill skapa ett levande Älvsjö med en modern puls där man samtidigt kan känna sig trygg och säker.

Vi vill förlägga en hall för inomhusidrott och kulturaktiviteter i Älvsjöområdet.

Vi vill ha ökad belysning kring gångvägar och parker.

Vi vill verka för en miljövänligare stad. Hela vår verksamhet skall präglas av miljöhänsyn.

Återvinningsstationerna måste förbättras.

Älvsjöskogen och Solbergaskogen skall vara skyddade mot exploatering.

Fler infartsparkeringar behövs.

Kollektivtrafiken måste leva upp till serviceskyldighet och tidtabeller och ger passagerna trygghet under kvälls- och nattetid.

Herrängens gård måste bevaras och utvecklas.

Långsjön skall kunna användas för bad och rekreation även i framtiden.

- Hela schablonen/pengen direkt ut till den enskilda förskolan – samma peng till förskolan oberoende av om förskolan är kommunal eller fristående (och inte endast 2/3 som idag),

- Hela schablonen/pengen direkt ut till den enskilda grundskolan – samma peng till grundskolan oberoende av om skolan är kommunal eller fristående (och inte endast 2/3 som idag).

- Hela schablonen/pengen direkt ut till den enskilda skolbarnsomsorgsverksamheten – samma peng till skolbarnsomsorgen oberoende av om den är kommunal eller fristående (och inte endast 2/3 som idag).

- Pengsystem för svenska som andraspråk och modersmålsundervisning

- Medel för barn med särskilda behov ansöker varje skolverksamhet om centralt

3.

- Omsorg på obekväm arbetstid handhas centralt

- Öka konkurrensen – stimulera upphandling, konkurrens och avknoppning

- Nya verksamheter bör i första hand startas upp i enskild regi.

- Alla elever i grundskolan ska få skriftliga omdömen om inte deras föräldrar tackar nej

Stadsdelarna har rätt att själva besluta om ersättningsnivå till egenregi i hemtjänsten.

- Samma ersättningsnivåer till egenregi som privata utförare inom hemtjänsten

- Inför pengsystem även inom boende för äldre och funktionshindrade

- Biståndsbedömning ska ske centralt men lokal placering kan förekomma

- Öka konkurrensen – stimulera upphandling, konkurrens och avknoppning

FRITID OCH KULTUR

- Främst stödja kultur för barn, ungdomar och funktionshindrade och äldre på äldreboenden,

- Ökade resurser till biblioteken.

- Öka konkurrensen – stimulera upphandling, konkurrens och avknoppning

SOCIALBIDRAG OCH ARBETSMARKNAD

- Vi vill varna för ökade socialbidragskostnader p g a skattehöjningen. Någon höjning av socialbidragsnormen har Stockholm stad inte kompenserat stadsdelsnämnderna för.

- En jobbgaranti skall införas i Stockholm, där alla som idag är socialbidragsberoende ges en snabb individuell bedömning och, i de fall arbetsbrist är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom fem dagar. Är det inte arbetsbrist som är orsaken till socialbidragsberoendet skall utbildning eller stöd i anpassad form erbjudas. Föreligger det medicinska eller andra skäl till bidragsberoendet bör en utredning göras för att se om det inte är exempelvis sjukbidrag eller sjukpension som är den stödform som passar bäst. Den som inte accepterar den erbjudna försörjningsmöjligheten skall heller inte vara

berättigad till socialbidrag.

4.

Fysisk verksamhet

- Ökade resurser till snöröjning och bättre samordning/resursanvändning.

- Ökade resurser och bättre samordning för parker, lekplatser och städning.

- Program för säkra skolvägar.

- Hanteringen av enklare upplåtelser och bygglov återgår till GFN och SBN.

- Kraftsamling mot klotter och annan vandalisering

Majoriteten vill satsa stort på barn och ungdom och minska barngrupperna på dagis under mandatperioden, förbättra skolbarnomsorgen och skapa mötesplatser för ungdomar i stadsdelarna. Detta låter bra men hur kommer det att bli? Att minska barngrupperna med 2 barn per grupp innebär att 7 nya avdelningar med 110 platser måste byggas. Tänk vad detta i

stort innebär för hela staden! Hur mycket måste inte byggas och var hittar man alla den kompetenta personal Att bygga dessa avdelningar kommer att ta lång tid och vad gör man då under tiden. Jo man kommer att tränga ihop barnen på en mindre yta. Vilken vinst för barnen! Vi vill att de största barngrupperna i förskolan skall minska med början redan under 2003.

Vad kommer det inte att kosta att skaffa fram lokaler för ungdomars fritidsaktiviteter i stadsdelarna? Behövs dom? Eller klarar vi oss med befintliga lokaler. Framför allt bör man fråga ungdomarna om dom vill ha dessa mötesplatser och sånt fall hur dessa skall utformas. Vi tror att detta går att ordna inom ramen för befintliga offentliga lokaler samt med ett samarbete med kyrkan, IOGT, missionskyrkan, Älvsjö AIK och alla andra frivilligorganisationer på orten. Det behöver inte alltid kosta en massa skattepengar!

Under flera år har förvaltningen planerat för nya skollokaler utan resultat. Att ta över befintliga lokaler är ett sätt. Att bygga nytt ett annat sätt. Tiden går och inget händer. Det finns risk för att vi står där utan lokaler eller att barnen får bussas till andra stadsdelar! Hela skollokalsituationen i sydvästra delen av staden måste penetreras och detta är en typisk central fråga. Vi kan inte låta bygga lokaler när det finns platser i befintliga lokaler. DETTA ÄR SLÖSERI.

Majoriteten har lovat fler vuxna i skolan. Vi anser att det behövs fler kompetenta lärare. Det är med goda kunskaper man klarar sig i livet. Rektorerna har redan signalerat att de måste avskeda lärare eller annan personal på den budget de får av majoriteten. Vad är detta för lurendrejeri? Kanske måste vi resonera om hur vissa elever behöver ett ökat stöd både socialt och när det gäller extraundervisning. Vi lovar en trygghets- och kvalitetsgaranti för skolelever och föräldrar.

5.

Vad händer inom äldre och handikappomsorgen? Får våra gamla den vård och omsorg som de gjort sig förtjänta av eller är dom hänvisade till förvaring tills dom dör. Om vi skulle syna majoritetens löften! Man lovar stort ökad livskvalitet för de äldre och anger en massa saker man vill göra för de äldre. Allt man säger är självklart för oss alla men hur skall man uppnå detta? Vi tror att dom krav de äldre har rätt att ställa måste prioriteras i stället för att majoriteten uttalar vackra ord om hur bra det skall bli för de äldre. Vilka satsningar tänker man göra? Det mesta i verksamhetsplanen verkar snömos!

Som vanligt lovar man runt och håller tunt. Vi lovar mångfald, ett kundorienterat pengsystem med flera utövare, med kvalitetsgaranti.

Vi vänder oss mot att så många nya chefer skall tillsättas. Med vårt sätt att arbeta behövs det bara en platt och för alla tillgänglig organisation.

En god politik är en politik som i högre grad låter stockholmarna själva besluta över sina egna liv. Att minska politikens omfattning handlar om att öka människors frihet. Med ökad frihet kommer också ett ökat ansvar – ett ansvar som alla stockholmare i grunden kan och vill ta. Det handlar om att flytta makten närmare stockholmarna. Det är därför också en viktig demokratifråga. Verklig decentralisering handlar inte om att flytta makt från en entral nämnd till en stadsdelsnämnd utan om att flytta makten över vardagen från de politiska sammanträdesrummen till människors kök eller vardagsrum.

Skatterna ska vara lägre. Stockholm är en bra stad att leva i. Hit lockas människor som vill arbeta, studera och förkovra sig. Vi moderater har en vision om ett ännu bättre Stockholm och vi vill driva en politik som förverkligar den. En del av visionär att begränsa politikens makt. Människor ska få bestämma mer själva.. Så trots att skatten inte behöver höjas 2003 måste socialdemokraterna göra det då de målat upp en bild av ett behov av skattehöjningar i Stockholm stad. Som vanligt sätter socialdemokraterna det egna partiet och makten framför medborgarnas bästa. Stockholm har en ekonomi som innebär att vi kunde varit den enda kommunen i länet som sänkt skatten eller en av de få med oförändrad skatt. I det moderata förslaget till budget för Stockholm 2003 återfinns också ett förslag om sänkt skatt med 15 öre (65 öre jämfört med majoritetens förslag).

De som har det största behoven skall ha det bästa stödet. Genom att föra en politik mot bidragsberoende, för valfrihet och för lägre skatt skapar vi en större frihet hos enskilda och familjer. Vi har idéerna för ett Stockholm där alla som vill och kan får ett arbete. Vi vill utveckla omsorgerna. För att nå en högre kvalitet behövs det att fler aktörer tillåts vara med och erbjuda

hjälp och service till dem i samhället som är i störst behov av stöd. Inom socialtjänsten måste det skapas möjlighet till valfrihet så att en individualisering av stödet kan komma till stånd. Vi vill införa vårdgarantier inom missbruksvården. Vi vill fortsätta satsningen på hjälp och stöd till de hemlösa.

Vi säger nej till trängselavgifter. Vår uppfattning är att Stockholmarna inte ska behöva sitta i timmar i bilköer. Ringen runt Stockholm måste därför byggas, likaså Förbifart Stockholm

6.

Med ny teknik går det att bygga billigare bostäder. Vi vill bygga ihop Stockholm, inte skapa öar av sovstadsdelar.. Men det krävs också att regeringen sänker boendeskatterna. Vi tycker att alla som bor i kommunala bostäder bör få möjlighet att välja om de vill ombilda sin hyresrätt till bostadsrätt eller inte.

GOT OM MANDATPERIODEN 1998-2002.

(s) bedrev hela valrörelsen på temat att skattehöjningar var nödvändiga för att kunna få mer pengar till vård, skola och omsorg (och att det moderatledda styret i Stockholm lyckats att både ge mer pengar och sänka skatten försökte man dölja bakom rena lögner som neddragningar på skolorna i Stockholm etc).

Stockholms stads ekonomi är urstark. Prognosen för i år är ett resultat med överskott med hela 898 mnkr, vilket är ett positivt resultat för fjärde året i rad och dessutom det största positiva resultatet under de senaste åren. När det gäller kommunens nettoskuld har vi idag ingen skuld alls –1998 var skulden 35 miljarder kronor.

Den borgerliga majoriteten ökade anslagen till de prioriterade verksamheterna – omsorg om funktionshindrade, äldreomsorg, skola och förskola – med över 3.000 mnkr under den gångna mandatperioden. Samtidigt sänkte vi skatten med sammanlagt 95 öre under perioden, vilket motsvarar 4.000 kronor mer över i plånboken för en normalfamilj om året.

Så trots att skatten inte behöver höjas 2003 måste (s) göra det då de målat upp en bild av ett behov av skattehöjningar i Stockholm stad. Som vanligt sätter socialdemokraterna det egna partiet och makten framför medborgarnas bästa. Stockholm har en ekonomi som innebär att vi kunde varit den enda kommunen i länet som sänkt skatten eller en av de få med oförändrad skatt. I det moderata förslaget till budget för Stockholm 2003 återfinns också ett förslag om sänkt skatt med 15 öre (65 öre jämfört med majoritetens förslag).

Vi moderater har under de senaste fyra åren sanerat Stockholms ekonomi, näst intill halverat bidragsberoendet och arbetslösheten, gett Stockholmarna mer pengar i plånboken och ökad valfrihet samt skapat en rekordhög bostadsbyggnad. Den politiken överges nu. Socialdemokraternas skattehöjningar kommer hämma tillväxten, öka arbetslösheten och tyvärr tvinga hundratals familjer in i ett bidragsberoende.

Vi lämnade efter oss en budget för 2002 med visst överskott, vilket underlättar för nya majoriteten som inte behöver börja året med besparingar. Under hela mandatperioden har vi sett till att budgeten varit i balans och också gett ett visst överskott, vilket investerats i bl.a. nya datorer och böcker till biblioteken.

7.

I det moderata förslaget till budget i stadshuset föreslår vi ett avvecklande av stadsdelsnämnderna. Detta skulle komma att skepå ett mycket naturligt sätt när många av de stora uppgifter som idag ligger under stadsdelsnämnderna i form av förskola, skola,

handikapp- och äldreomsorg integreras i pengsystem fullt ut. Besluten kring barnens förskola, skola och fritids samt äldre och funktionshindrades behov av hjälp flyttas då ett steg ner från stadsdelsnämnderna till enskilda människors köksbord, där dessa viktiga och stora beslut bör tas fullt ut. Lokal biblioteks- och kulturverksamhet överföras till kulturnämnden och i det moderata budgetförslaget finns också en extra satsning på biblioteksverksamheten. De uppgifter som stadsdelsnämnderna har i form av individärenden och som handhas av de sociala delegationerna kommer att finnas kvar och därför kan man säga att stadsdelsnämnderna i viss mån kommer att ersättas av den gamla tidens sociala distriktsnämnder.

Syftet med en sådan reform är att minska byråkratin. Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnderna till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas. Dessa kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheten och skapar utrymme för fortsatta skattesänkningar. Sammanslagningen nämnder minskar också behovet av borgarråd och politiska

tjänstemän samt en besparing på 10 miljoner på central politisk administration.

För ett stockholmskt normalhushåll där den ena parten tjänar 24 000 i månaden

(288 000 kronor om året) och där den andra parten tjänar drygt 17 500 i månaden (205 000 kronor om året) innebär skattechocken (statliga effekter inräknade) att en normalfamilj förlorar

6 924 kr om året.

För ett singelhushåll där inkomsten är 25 000 i månaden (300 000 om året) innebär skattechocken (statliga effekter inräknade) att hushållet förlorar 5 100 kronor om året.

För ett pensionärshushåll där inkomsten är 15 000 i månaden (180 000 om året)  innebär skattechocken (statliga effekter inräknade) att hushållet förlorar 1 452 kronor om året.

För ett singelhushåll där inkomsten är 12 000 i månaden (168 000 om året) innebär skattechocken (statliga effekter inräknade) att hushållet förlorar 1 224 kronor om året.

8.

Härutöver skall läggas till höjda taxeringsvärden som slår igenom på villor, hyresrätter och bostadsrätter och på priserna då företagen får betala höjda lokalhyror. Vidare har vi att räkna med höjda elskatter och oljeskatter.

KVALITETSKRAV
Stadens verksamheter skall utformas och utföras så att de tillgodoser höga kvalitetskrav. Tydligt formulerade kvalitetsgarantier skall utfärdas inom stadens verksamhetsområden. Kvaliteten inom äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade och utbildning skall vara hög med särskild fokus på trygghet, inflytande och individualisering samt inom skolan gäller kunskap och lärande.

Kvalitetssatsningar inom kommunens kärnområden skall prioriteras. Ett särskilt kvalitetskansli skall inrättas med uppgift att säkerställa att kvalitetsgarantierna efterlevs och tillåtas öka.

BIDRAGSBEROENDET
Bidragsberoendet är en tragedi för varje människa som drabbas. Eftersom beroendet alltför ofta leder till följder som missbruk, skilsmässor och andra problem, kommer den satsning vi gör och de krav vi ställer att leda till att fler stockholmare får en bättre livssituation.

För att nå stadens fastställda mål om ett halverat socialbidragsberoende i Stockholm i och med utgången av 2004 måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats och givit ett mycket gott resultat. Inte minst har samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag bidragit till fler personer i arbete. Flertalet stadsdelsnämnder har lyft upp

frågan på dagordningen och startat särskilda projekt för att arbeta med de arbetslösa. Möjligheten att direktupphandla tjänster av bemanningsföretag och andra intressenter i arbetet för att minska bidragsberoendet måste också tillåtas och utnyttjas.

Genom att aktivt engagera sig och ställa krav på dem som i dag får socialbidrag kan mycket göras. Passivitet, både från myndighetens sida och från klienten, har brutits. I Stockholm har vi arbetat intensivt i olika modeller för att nå goda resultat. Vi har visat att det går att bryta bidragsberoendet, nu måste arbetet utvecklas och intensifieras.

JOBBGARANTI
En jobbgaranti skall införas i Stockholm, där alla som idag är socialbidragsberoende ges en snabb individuell bedömning och, i de fall arbetsbrist är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom fem dagar. Är det inte arbetsbrist som är orsaken till socialbidragsberoendet skall utbildning eller stöd i anpassad form erbjudas. Föreligger det medicinska eller andra skäl till bidragsberoendet bör en utredning göras för att se om det inte är exempelvis sjukbidrag eller sjukpension som är den stödform som passar bäst. Den som inte accepterar den erbjudna försörjningsmöjligheten skall heller inte vara berättigad till socialbidrag.

9.

Det är av stor vikt att arbetet med att minska bidragsberoendet är långsiktig. Det är inte genom kommunal arbetsmarknadspolitik med tillfälliga kosmetiska beredskapsarbeten och kurser som förändring kan ske. Möjligen förändras statistiken, men situationen för dem som är beroende av bidrag gör det inte. Samspelet med näringslivet i utvecklandet av jobbgarantin är i det sammanhanget centralt.

VALFRIHET
Staden skall skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter och information om dessa möjligheter skall väsentligt öka inom äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, skola och förskola.

Även inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm skall erbjudas välja utförare inom förskolan, skolan, äldreomsorgen och omsorgen om de funktionshindrade. Finansieringen skall ske gemensamt men valet av utförare, kommunal eller privat ska fattas av den enskilde och dess familj.

Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.

För att åstadkomma ökad valfrihet är det nödvändigt att det växer fram fler alternativ. En prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder är därför att stimulera framväxten av fler aktörer inom t.ex. förskola, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorg om funktionshindrade.

Utbyggnad av förskolor, skolor, äldreboenden och boenden för funktionshindrade ska i första hand ske genom att enskilt drivna företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva dessa verksamheter. Detta underlättas med införandet av ett kundvalssystem för särskilda boenden inom äldreomsorgen och inom omsorgen om de funktionshindrade.

Stadens nämnder och förvaltningsledningar skall uppmuntra och stödja medarbetare som vill ta över kommunala verksamheter i egen regi. Särskild uppmärksamhet bör under kommande år riktas mot anställda inom förskolor, skolor och hemtjänst som önskar avknoppa sin verksamhet. Den nya majoritetens alternativ, "självförvaltning", är absolut inte ett fullgott alternativ;

avknoppningsrätten skall ligga fast. Ett avknoppningskansli skall inrättas.

FÖRSKOLA, SKOLA
Det är eleven och föräldrarna som skall välja förskola och skola, ett val som de är de allra bäst skickade att göra utifrån just deras erfarenheter och intressen. Det offentligas uppgift är att se till att det finns utförare med god kvalitet och att gemensamt lösa finansieringen.

10.

De pengsystem som finns inom förskola och skola behöver utvecklas för att ge mer inflytande och ansvar till de kommunala verksamheterna, men också för att mer lika och jämförbara villkor skall råda mellan fristående och kommunala verksamheter. Vi ser det som självklart att även kommunala skolor skall få hela skolschablonen och själva få ta ansvar för alla sina kostnader inklusive lokalkostnader och kostnader för administration. För de kommunala förskolorna införs år 2003 en förskolepeng enligt samma modell som skolans. Vi vill även här gå vidare och ge hela förskoleschablonen direkt till förskolorna och på så vis skapa lika villkor mellan kommunala och fristående förskolor. Utöver schablonen skall det även fortsättningsvis finnas pengsystem för Svenska2 och modersmålsundervisning. När det gäller barn med särskilda behov skall kommunala skolor på samma sätt som friskolorna få ansöka om medel från en central pott.

Verklig valfrihet kräver också att vi ger föräldrar och elever bättre redskap för att kunna välja förskola och skola. Det handlar om samlad information om det utbud av förskolor respektive skolor som finns i samband med att det är dags att börja förskola och skola.

KUNSKAP I FOKUS

Skolan skall i större utsträckning leva upp till idéerna kring en mer individualiserad undervisning. Intagning till grundskolan både vid höst- och vårterminens början anpassar i större utsträckning undervisningen efter den enskilda eleven och dennes förutsättningar.

En bra och modern skola med kunskaperna i centrum kräver också att det råder lugn och ro i klassrummen och att det är en trygg miljö i skolan i övrigt, på skolgården, i matsalen. En stökig miljö försämrar elevernas trivsel och försvårar en effektiv kunskapsinhämtning. Mobbning ska motarbetas aktivt. Omsorgen om barnen måste gå före omsorgen om den egna skolans rykte. Polisanmälan bör ske när barn mobbas eller misshandlas.

Skolorna skall kunna ansöka om medel för elever med särskilda behov från en central pott så att likhetsprincipen kan upprätthållas över hela staden.

Ett av de viktigaste kommunalpolitiska beslutet för att underlätta för äldre stockholmare och stockholmare i övrigt, är att se till så att kommunalskatten är så låg som möjligt.

11.

Valfriheten skall öka inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. Vi har infört kundval inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och avlösarservice inom omsorgen om äldre- och funktionshindrade i samtliga stadsdelsnämnder från och med den 1 januari 2002.

Kommunstyrelsen har under 2002 utrett kundvalsmodeller för särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade. Kommunfullmäktige skall föreläggas särskilt ärende med förslag till införande av kundval inom detta område. Målsättningen på sikt är fritt val av hemtjänst och boende i hela Stockholms län.

Trots att kundvalsmodellen inom hemtjänst ännu inte har ett år på nacken har hela 20 procent av pensionärerna valt en annan utförare än det offentliga. Omsorgen om äldre och funktionshindrade lämpar sig särskilt väl för ett kundvalssystem. Verksamheter i form av boende och annan omsorg är mindre lämpliga att upphandla med jämna intervaller eftersom en upphandling med eventuellt byte av huvudman kan leda till osäkerhet och även oro och olust för dem som är beroende av denna omsorg.

Ett pengsystem är också den bästa garanten för lika villkor, då alla får samma peng eller ersättning för samma tjänst. Den bästa kvaliteten blir det avgörande för vem som får utföra tjänsten – inte det lägsta priset på tjänsten. Behoven och önskemålen kring hur omsorgen skall utformas kan också skilja sig från person till person och olika företag och utförare kan då ha olika profil på sin verksamhet. Det kan handla om en kulturell profil eller att lägga tonvikten på olika delar av omsorgen.

FÖRNYELSE AV SOCIALTJÄNSTEN
Staden skall fortsätta mångfaldsarbetet inom socialtjänsten. Fler utövare av verksamhet leder till förnyelse och utveckling, vilket leder till högre kvalitet för den enskilde. Myndighetsutövning skall alltid skötas av det offentliga, men arbetet med att hjälpa människor ur bidragsberoende, hemlöshet och missbruk kan med fördel utföras av andra än staden. Detsamma gäller adoptionsutredningar.

Socialarbetet skall i högre utsträckning ske fältförlagt och på mer flexibla arbetstider. Missbruk och hemlöshet slutar inte klockan 17 när kontorstiden upphör. 3-3 system och andra flexibla arbetstidslösningar skall prövas för att öka den fältförlagda arbetstiden.

"Tak-över-huvudet-garantin" skall utvecklas dels genom att utvidga de mer långvariga boendeformerna, dels genom ett närmare samarbete med frivilligorganisationerna, gärna genom ersättningssystem som liknar dagens pengsystem. Satsningen på att bygga ut boendeformerna för de hemlösa skall fortsätta med inriktningen att skapa fler trappstegsboenden och långtidsboenden.

Stadens engagemang i Maria Ungdom skall utvecklas och en vårdgaranti för missbrukare och valfrihetssystem inom missbruksvården skall införas.

Stödet till brottsofferjourerna skall utvecklas så att alla brottsoffer erbjuds ett gott stöd. Vi vill införa ett system med poliser avdelade för kontakt med de enskilda skolorna för att motverka brottslighet och stärka förtroendet och förståelsen för rättsstaten.

12.

Staden skall utveckla arbetet mot droger genom att fortsätta de stora informationssatsningar vi startat under mandatperioden. Vi vill modernisera skolornas ANT-undervisning och prioritera förebyggande arbete bland unga.

Staden skall utöka satsningarna kring kontroll av krogarna samtidigt som liberalare regler för öppethållande skall införas. Öppettiderna skall krogarna själva styra, men kontrollen av att lagar och förordningar följs skall skärpas. Krogar som inte följer reglerna skall förlora sina tillstånd.

DET CIVILA SAMHÄLLETS KRAFTER
Stockholm är en bra stad att leva i. Som andra storstäder drar den människor till sig. De kommer för att hitta den bästa högskolan, för ett spännande kulturliv och ett hektiskt nöjesliv, eller för att möjligheterna är fler och chansen att få ett arbete är större.

Så har det alltid varit. Stockholm är en stad präglad lika mycket av de senast inflyttade som av gamla stockholmare. Från början talades väl inte ens någon särskild stockholmsdialekt, den kom efter hand. Genom seklerna har det hörts tyska, latin, finska, nederländska och danska, likväl som dalmål, västgötska och småländska på våra gator.

Stockholms historia är i stora delar entreprenörernas historia. De nyinflyttade för med sig sin kultur, sina upplevelser, kunskaper och vilja att skapa ett gott liv. Nya idéer har prövats och många företag, stora som små, har fötts i den kreativa miljö som storstaden erbjuder.

Det är vikigt att denna kreativa miljö tillåts utvecklas och blomstra. Det är i de små frivilliga gemenskaperna: i grannskapet, på arbetsplatsen eller kanske i föräldraföreningen som mycket av det samordningsbehov som finns i samhället löses. Så skall det också vara. Det är nära stockholmarna som den största informationen om behovet och den största kraften för förändring finns. Det offentliga, med kommunalskatten som medel, får inte tar över alla möjligheter och allt ansvar från de frivilliga gemenskaperna. De offentliga instanserna skall endast göra det som inte kan göras lika bra eller bättre av det civila samhället.

Det ligger en fara i att allt fler uppgifter lämnas över till det offentliga att lösas. Engagemang och intresse skjuts över till det offentliga från de små frivilliga gemenskaperna, där familjen är den absolut viktigaste.

För att stimulera den frivilliga sektorn bör avdragsrätt för gåvor till frivilligorganisationer införas. Från Stockholms stad skall en positiv och generös hållning intas gentemot de olika frivilligorganisationerna. Arbetet som bedrivs i olika frivilligorganisationer utgör på en del områden ett alternativ till den egna regin. Möjligheten till direktupphandling av tjänster som frivilligorganisationerna tillhandahåller skall utnyttjas.

TRAFIKSÄKERHET
Cykelbaneutbyggnaden skall inriktas på barns och ungdomars behov. Säkra cykelbanor skall byggas på parallellgator till exempelvis skolor, fritidsgårdar och bibliotek.

13.

Ett trafiksäkerhetsprogram under temat "säker skolväg" skall genomföras för att såväl förbättra den fysiska miljön som att ställa krav vid upphandlingar på säkra transporter. Barn och skolvägar skall prioriteras i trafiksäkerhetsarbetet.

Kringfartsleder innebär mindre trafik på bostadsgator och därmed en ökad trafiksäkerhet.

För att underlätta för bilisterna och för att minska antalet felparkerade bilar vill vi öka antalet parkeringsplatser på såväl gatumark som i garage. Parkeringsförbudszonerna i ytterstaden skall avskaffas.

Det skall vara enkelt att betala sin parkeringsavgift. Försöken med betalning av parkeringsavgiften med mobiltelefonen skall utökas och olika system för efterbetalning utvecklas. Parkeringsövervakningen skall inrikta sig på de bilar som står trafikfarligt och hindrade för den övriga trafiken.

STOCKHOLM BEHÖVER FLER BOSTÄDER
Under 90-talet har bostadsbyggandet varit alltför lågt i stockholmsregionen. 1994-1998 byggdes totalt mindre än 5 000 bostäder i Stockholm. Under den gångna mandatperioden mer än fördubblades bostadsbyggandet och enbart under 2001 byggdes 4 000 bostäder. Den höga bostadsbyggandetakten måste fortsätta.

Bostadsbristen utgör ett problem för såväl regionens invånare som dess företag. Bostadsbristen kostar regionens företag 2,5 miljarder kronor per år och utgör ett av de stora problemen vid nyrekrytering.

Vi har tagit fram planer för nya bostäder i Stockholm. Totalt finns planer på 58 000 bostäder i form av såväl hyresrätter som bostadsrätter och småhus. Planer finns på bostäder i såväl innerstaden som ytterstaden.

Stockholmaren betalar idag en rekordstor andel av sin inkomst efter skatt för sitt boende. Det är angeläget att boendekostnaderna sänks. Dagens extremt hårda beskattning av byggande och boende är den största orsaken till att boendekostnaderna blir höga. Höjd fastighetsskatt drabbar alla i form av höjda boendekostnader. Vi anser att fastighetsskatten skall avskaffas.

Även om en omflyttning innebär att billigare lägenheter blir lediga när nya byggs, måste staden också försöka få till stånd nya lägenheter med rimliga boendekostnader. Staden kan bidra till sänkta kostnader genom att tillåta bebyggelse även på mark som inte är förenad med höga grundkostnader såsom sanering och överdäckningar. Högre exploatering och mindre detaljrika krav från staden är andra åtgärder för att sänka boendekostnaderna i nyproduktion. Bostadsbyggandet skall öka.

Vi vill även fortsättningsvis erbjuda alla stockholmare möjligheten att äga sitt boende. Särskilt viktiga är de ombildningar som sker i ytterstaden där de allmännyttiga bolagen haft en alltför dominerande ställning. Vänstermajoritetens stopp för redan beslutade ombildningar är i det sammanhanget mycket skadliga.

14.

Stockholms city är till för alla stockholmare. För att skapa en tryggare innerstadsmiljö krävs en fortsättning av cityförnyelsen som innebär att mörka bakgator fylls med liv och rörelse. Stockholmarna återtar genom nya bostäder i city gator som tidigare legat öde efter klockan fem.

EN GOD STADSMILJÖ
Dagens system med återvinningsstationer har stora brister gällande bl.a. nedskräpning och förfulning av stadsbilden. Det är angeläget att utveckla hanteringen så att medborgarna stimuleras att själva sortera i större utsträckning.

Stadens gator skall givetvis vara farbara för alla, årets alla dagar. För att kraftsamla stadens resurser för snö- och barmarksunderhåll vill vi samla dessa under Gatu- och fastighetsnämnden. Vi ökar även resurserna för snöröjningen och städningen 2003.

Stadens parker uppskattas allt mer av stockholmarna. Detta är givetvis mycket positivt men ställer ökade krav på stadens parkskötsel. Den uppdelning som finns idag genom att Gatu- och fastighetsnämnden anlägger parkerna och stadsdelsnämnderna står för skötseln är olycklig. Vi vill samla såväl anläggningen som skötseln under Gatu- och fastighetsnämnden under en särskild stadsträdgårdsmästare.

Klotter och annan skadegörelse måste konsekvent motarbetas på bred front. Stadens klotterpolicy som innebär ett totalt avståndstagande från exempelvis graffiti måste kontinuerligt följas upp. En jourtelefon skall inrättas dit allmänheten kan inrapportera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning. Allt klotter på stadens byggnader skall saneras inom 24 timmar och målet är att få med även de privata fastighetsägarna på detta projekt.

De centrum som finns runt om i staden måste upprustas, framförallt centrum i ytterstaden under de kommande åren. Förnyelsen av de olika centrumen skall genomföras i samarbete med lokala föreningar, lokalt näringsliv och i samarbete med de privata fastighetsvärdarna.

Mörka passager och prång skall byggas bort. Belysningsprogrammet som inletts skall intensifieras. En ökad blandning av kontor, bostäder och service i exempelvis innerstaden skapar tryggare miljöer. Vi vill därför fortsätta förnyelsen av Stockholms city med 1 500 nya bostäder.

LEVANDE KULTUR OCH FRITIDSSTAD
Kulturen är en viktig del av stadens liv, för dem som bor här och dem som besöker staden. Ingen storstad värd namnet är kulturlös. Kultur är till en del det som sker inom den traditionella kulturpolitikens ram och organiseras genom ett antal kommunala och statliga institutioner: bibliotek, museer, teatrar, konstnärliga högskolor och inom stadens egna skolor.

Men kultur är också det som händer i privatdrivna institutioner med eller utan skattestöd: privatteatrar, amatörteatergrupper, studieförbund och en myriad av ungdomsaktiviteter. Till detta kommer det vida spektrum som tillhandahålls genom marknaden: bokhandlare, förlag, radiostationer, musikaffärer, gallerier och så vidare.

Ledamöterna Jan Bressler (fp) och Inger Swahn (fp) reserverade sig mot punkt 1 och 2 i nämndens beslutet till förmån för sitt förslag.

1. Förslag till beslut

1. Återremiss av ärendet - förvaltningen får i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan för 2003 som bygger på de ramar som folkpartiet föreslagit i stadens budget.
2. Hela ökningen av skolschablonen och övriga anslagsökningar under "Grundskola" och "Skolbarnsomsorg" i kommunfullmäktiges budgetbeslut, skall fördelas ut till de enskilda skolenheterna i form av höjd skolpeng och skolbarnsomsorgspeng.
3. Hela ökningen av barnomsorgsschablonen och övriga anslag under "Förskola" i kommunfullmäktiges budgetbeslut, skall fördelas ut till de enskilda förskoleenheterna i form av höjd förskolepeng.
4. Ett rekommenderat maxtak för barngrupperna i förskolan ska införas.

Vi anser dessutom följande,

1. Inriktning

De senaste fyra åren har folkpartiet arbetat för att ge mer makt åt medborgarna själva och mindre makt åt politiker och byråkrater.

Vi har lyckats, allt fler föräldrar bestämmer idag i vilken förskola eller skola deras barn skall gå i och äldre får bestämma vilken hemtjänst som skall anlitas.

Genom möjligheten att ombilda hyresfastigheter till bostadsrätter fick många människor möjligheten att ta makten över sina liv.

Ett kraftigt minskat socialbidragsberoende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid.

De viktigaste valen i livet skall göras av människorna själva.

Det är också självklart att finansieringen av de offentliga tjänsterna skall ske i huvudsak med skattemedel. Ingen skall tvingas avstå från att göra ett medvetet val av ekonomiska skäl. En solidarisk finansiering är en grundbult i ett liberalt samhälle.

Människor som känner makt i sin vardag är betydligt mer benägna att också ta ett politiskt ansvar. Folkpartiet vill att nämnden arbetar för att öka människors reella makt över vardagen genom att öka valfriheten.

Vi behöver fler skattebetalare. Trots en relativt låg arbetslöshet är det fortfarande alltför många som är beroende av bidrag och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.

För många människor kommer den föreslagna skattehöjningen att gräva djupa hål i plånböckerna. Man behöver inte ha särskilt hög lön för att plötsligt förlora hundratals kronor i månaden. Detta, tillsammans med den orättvisa fastighetsbeskattningen, kommer allvarligt att försämra älvsjöbornas ekonomi.

Nästan lika allvarligt som skattehöjningen är den nya majoritetens oförmåga att prioritera. Man smetar ut skattehöjningen över hela budgeten, som kallas reformer. Älvsjöborna skall alltså tvingas betala högre skatt för en rad ospecificerade reformer. Det är uppenbart att den nya majoriteten ser en skattehöjning som något önskvärt i sig, snarare än som en nödvändighet för att upprätthålla en god service.

Samtidigt är det också tydligt att SDN´s viktigaste områden, omsorg, förskola och skola kommer att få det mycket svårt de kommande åren. Påstådda höjningar av anslagen kommer inte att nå ut i verksamheten.

Folkpartiet menar att de prioriterade områdena behöver ökade resurser, men att det är minst lika viktigt att resurserna går direkt ut i verksamheterna. Det innebär t ex att de ökade anslagen till förskola och skola skall gå direkt ut till respektive enhet. Vi litar på personalens professionella bedömning av var behoven är som störst.

2. Effektivitetsutveckling och effektivt resursutnyttjande

Grunden för att verksamhet skall fungera väl är att medborgare, brukare och personal vet vilka förutsättningar som gäller. En budget som antas av SDN måste därför baseras på verkliga förhållanden och ha stöd inte minst hos ledning och personal som skall utföra arbetsuppgifterna. Att hoppas att verksamheten inte skall ge underskott och att enhetschefer skall kunna prioritera kommer bara att ge negativa effekter. Medborgare, brukare och personal kommer bara att bli besvikna.

Den ökade sjukskrivningen hos personalen beror många gånger på dessa ständiga förändringar.

Majoriteten måste inse att man måste prioritera i budgeten och inte vänta ut förväntat underskott och då göra prioriteringar delvis i panik. Alla tröttnar och det blir större kostnader.

Majoriteten måste inse att deras vallöften inte håller och redan nu ta konsekvenserna och prioritera. Det är oansvarigt att besluta om en budget som inte kommer att hålla.

3. Förskola och skolbarnsomsorg

Maxtak för barngrupper

Ett maxtak för gruppernas storlek bör införas. Ett rimligt tak är 14-15 för små barn och 18-19 barn för större barn. Ett maxtak innebär just ett tak och får aldrig innebära att befintliga små grupper utökas för att upprätthålla ett "medeltal" för barngruppernas storlek.

Föräldrarna skall ha inflytande över förskolan. Deras val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskola i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. Etableringsfrihet för enskilda alternativ i kombination med likvärdiga villkor är en förutsättning för valfrihet.

Resursförstärkningen till förskolan bör gå direkt till förskolorna. Det innebär att de ytterligare medel som den nya majoriteten vill fördela utifrån socioekonomiska faktorer istället läggs på schablonen.

Medlen till språkstödet bör fördelas genom ett pengsystem liknande det som finns för grundskolan.

Fristående förskolor

Den nya majoriteten har infört ett stopp för all avknoppning av kommunal verksamhet. Det innebär i praktiken att förskollärare och förskolechefer som vill utveckla verksamheten genom en större självständighet gentemot förvaltning och politiker nu förbjuds göra detta. Kvaliteten inom förskolan kommer därmed att bli lidande och likriktningen öka.

Förslaget till budget för förskolan innebär att de fristående förskolorna missgynnas. De barn som går i en fristående förskola kommer redan nästa år att få vidkännas betydligt sämre ekonomiska villkor än de kommunala. Detta är oacceptabelt. De fristående enheterna bör få ta del av resursförstärkningen på lika villkor som de kommunala.

Resursförstärkningen till förskolan bör gå direkt till förskolorna. Ett system med förskolepeng bör införas i staden från 2004

4. Grundskolan

Skolans främsta uppgift är att förmedla kunskap. Alla elever skall kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar grundskolan. Den som har svårt skall få stödundervisning och hjälp.

Föräldrarna måste ges möjligheter att påverka och delta i skolans arbete. Skolan skall också kräva att föräldrarna tar del i sina barns skolgång.

Mobbning skall aldrig accepteras.

Förståelse för andra kulturer och motverka främlingsfientlighet och rasism är en central uppgift för skolan.

Höjd skolpeng

Majoritetens förslag om ökad grundskoleschablon är otillräckligt.

Folkpartiet föreslår en ökad satsning på grundskolan. Vi föreslår även att stadsbidraget och posten ökade kostnader för verksamheten läggs på skolpengen. Vi vill även att den höjda grundschablon som majoriteten föreslår läggs på skolpengen. Det ska vara lika villkor mellan privata och kommunala skolor.

Skolpengen höjs i folkpartiets budgetförslag för årskurs 0-5 med ca 10%, till 41010 kronor, vilket innebär en höjning med 3830 kr jämfört med majoritetens förslag.

Skolpengen för årskurs 6-9 höjs med ca 10,5%, till 51350 kronor, vilket är en höjning med 4860 kronor jämfört med majoritetens förslag.

Hela skolans budget ska öronmärkas till skoländamål. Idag är endast själva skolpengen och "anslag 2" öronmärkta. I framtiden ska även resten av skolschablonen samt de olika språkschablonerna för invandrarelever öronmärkas till skolorna.

Elever med utländsk bakgrund kan nästan aldrig få samma stimulans hemifrån i det svenska språket som andra elever. Skolan måste därför kompensera för detta.

Läsutvecklingsschemat (LUS)är infört på alla skolor i stadsdelen. För att även kunna fånga upp elever med andra stödbehov anser vi att ett skrivutvecklingsschema ska införas successivt, med prioritet i invandrartäta skolor. Ett matematikutvecklingsprogram med lärarfortbildning ska införas för låg- och mellanstadiet. Stockholmsproven i matematik och svenska ska finjusteras och genomföras på alla skolor.

Folkpartiet tillstyrker majoritetens förslag till höjd schablon för svenska som andraspråk, modersmål och flyktingelever.

Skolans arbetsmiljö är viktig för alla på skolan. Elevvården måste utvecklas och där har skolkuratorn en viktig roll för att förbättra det psykiska hälsotillståndet.

Lärarnas arbetssituation får inte vara så ansträngd så att de hindras i sin viktigaste uppgift att undervisa. Majoritetens förslag kan tvinga skolcheferna att skära ner på antalet lärare.

Dagens elever rör sig för alldeles för lite. Det orsakar svåra hälsoproblem för samhället men ger också trötta och okoncentrerade elever. Undervisningen blir lidande. Skolorna måste uppmuntras och stödjas så att eleverna får en daglig motion/rörelse.

Skolor

Det måste inte vara så att skolor i utsatta områden är mindre attraktiva än andra. Skolor i utsatta bostadsområden bör profileras och genomgå en särskild kvalitetssatsning.

Befintliga skolor måste användas och ambitionen bör vara att det finns skolor i varje del av Älvsjö.

5. Barn med behov av särskilt stöd

Begreppet barn med behov av särskilt stöd syftar inte på någon bestämd och avgränsad grupp barn eller barn med vissa bestämda egenskaper. Det anger snarare att vissa barn tillfälligt eller varaktigt kan ha behov av betydligt mer stöd än vad som normalt finns att tillgå i en skola.

Resurserna avseende barn med behov av särskilt stöd skall användas till barn och elever i de pedagogiska verksamheterna i kommunal regi. Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Resurserna är även avsedda att användas till t.ex. speciallärare, läxläsningshjälp och sommarundervisning. För att eleverna på bästa sätt skall kunna tillgodogöra sig undervisningen bör insatserna sättas in så tidigt som möjligt.

Majoritetens förslag att överföra ansvaret barn/elever i fristående verksamheter med special inriktning från utbildningsnämnden till stadsdelsnämnderna kommer att innebära en begränsning av valfriheten för de barn som har störst behov av särskilt stöd.

Om SDN skall ansvara för dessa frågor måste den dock få garanterad full kostnadstäckning.

Det är av stor vikt att samarbetet med berörda stadsdelar rörande pengar till barn i behov av särskilt stöd fungerar. Det skapar onödiga problem för berörda skolor och speciellt för de barn som drabbas om inte samförstånd nås.

6. Verksamhet för barn och ungdom

Stockholms parklekar är en unik verksamhet som sedan den infördes har spelat en viktig roll för många stadsbarn. Parklekarna syftar till att barn och föräldrar skall vara där tillsammans samtidigt som barnen ges tillfälle att leka med andra barn och utrustning. Folkpartiet vill verka för ett bevarande och utveckling av parkleken.

Fritidsverksamheten i Solberga och vid Cafe Svartis är viktiga oaser för eleverna och skall så förbli.

7. Kultur och föreningsverksamhet

En viktig utgångspunkt för stadens kulturpolitik är att prioritera barn- och ungdomars kulturverksamheter. Detta gäller såväl i rollen som besökare som aktiva deltagare. Staden ska fortsätta arbetet med att erbjuda alla barn och ungdomar teaterbesök med mera. Varje skola bör ha kulturombud och genom att samverka med kulturnämnden i verksamheten Kultur för de unga ska alla barn- och unga få möjlighet att ta del av teaterbesök med mera genom skolan.

Stora delar av det lokala kulturutbudet har kulturnämnden som huvudman, exempelvis biblioteken och Kulturskolan. Kulturnämnden står också för huvuddelen av bidragsgivningen till den lokala kulturverksamheten.

Det bör vara stadsdelsnämndens uppgift att se till att så många som möjligt får tillgång till denna verksamhet. Vad älvsjöborna kan vänta sig under ett halvår bör informeras om i en broschyr och på stadsdelens hemsida tillsammans med övrig information.

Den centrala resurs som finns inom SDN´s ledning bör därför också aktivt arbeta med kulturkommunikation och ha täta kontakter mot det lokala kulturlivet och föreningsrådet.

Det finns därför ingen anledning att skapa en central resurs för kulturutbudet inom SDN. Det kostar och förhindrar kulturen att utvecklas. Använd dessa resurser i stället till stöd för den lokala kulturverksamheten.

Herrängens gård betyder mycket för föreningar och människor i Älvsjö. Det är därför viktigt att SDN stödjer gården genom att förlägga verksamhet dit och uppmuntrar andra att göra det samma. Prissättningen på uthyrningen får dock inte vara så hög att den motverkar detta syfte.

Långbrobadet har under många år utnyttjas av ung och gammal i Älvsjö. Många kan nå badet utan bil eller buss. Badet bidrager till ökad fysisk hälsa bland älvsjöborna. Det är viktigt att skolorna fortsätter att förlägga verksamhet dit.

8. Äldreomsorg

Majoritetens förslag om en ospecificerad post för reformer bör ersättas med riktade satsningar på strategiska utvecklingsområden i äldreomsorgen, bland annat rehabilitering, demensvård, anhörigstöd och utbildning i samverkan med äldreomsorgsberedningens utbildningsprojekt

Det behövs en valfrihetsrevolution inom äldreomsorgen. Äldre människor ska ha rätt att forma sin vardag själva. Därför måste det finnas äldreboende och hemtjänst med olika profil och inriktning.

Äldreomsorgen är en framtidsbransch, dels genom ökningen av antalet äldre som kommer att behöva omsorg, dels därför att det är ett spännande arbetsfält i ständig utveckling. Statusen i att arbeta i äldreomsorgen måste höjas. Det måste vara attraktivt att arbeta med äldre människor.

All personal i äldreomsorgen ska erbjudas kompetensutveckling. Satsningen på forskning och utveckling som redan idag görs ska fortsätta och utvecklas. Det är viktigt att cheferna i äldreomsorgen är ledare som vill och förmår utveckla verksamheterna. Därför ska staden satsa särskilt på ledarutveckling i äldreomsorgen.

SDN har huvudansvaret för att medarbetare har rätt kompetens för sitt uppdrag. Trots att äldreomsorgens verksamheter i dag är mycket komplexa, finns det fortfarande anställda inom äldreomsorgen som saknar grundutbildning. Det krävs utbildning och fortbildning för att de anställda skall känna trygghet och kunna ge en kvalitativt god omsorg. För nyanställda är det särskilt angeläget med en fungerande introduktionsutbildning.

När det gäller omvårdnaden av äldre med psykiatriska sjukdomstillstånd är det nödvändigt att öka personalens kompetens i psykiatri och psykiatrisk omvårdnad på alla nivåer. Även kunskaperna om demenssjukdomar måste öka.

Det behövs fler karriärmöjligheter för dem som arbetar inom äldreomsorgen.

Erfaren äldre vårdpersonal behöver få nya karriärvägar med ökat utrymme för att vara handledare och mentorer åt yngre medarbetare. De som studerar inom eller till vårdyrken behöver kompetenta och engagerade handledare. Detta är en utmärkt möjlighet att hjälpa de studerande och ta tillvara kompetensen hos äldre personal.

Flexibla arbetstider måste införas där det är möjligt. För att åstadkomma detta finns det många olika modeller, t ex att arbetsgruppen utformar schemat tillsammans eller s k 3-3 system där man jobbar tre dagar för att sedan vara ledig tre dagar.

Anhöriga

Anhörigas insatser i äldreomsorgen är ovärderliga. SDN har ansvar för att på olika sätt stödja och avlasta anhörigvårdare. Detta stöd måste utformas så att det blir på villkor som passar den anhörige och den enskilde och inte för att passa den kommunala organisationen.

Anhöriga utför en mycket stor del av omsorgen om äldre. Det är viktigt att det finns ett helt paket med stöd till anhöriga med bl. a. växelvård, avlösning, dagverksamhet, utbildning, hemvårdsbidrag, med mera. Medel för särskilda projekt för anhörigstöd finns avsatta.

Valfrihet i hemtjänsten infördes genom äldrepengen den 1 januari 2002.

Intresset för att välja äldreomsorg själv är stort. Cirka ett halvår efter reformens införande hade cirka 8 procent av alla med hemtjänst aktivt valt en annan utförare än kommunens. Många har också valt att behålla sin tidigare privata omsorgsgivare. Den nya majoritetens budget innebär i praktiken en kraftig besparing inom hemtjänsten, som inte får någon kompensation för löneökningar. Vi anser att även personalen inom hemtjänsten måste kunna räkna med löneutveckling och att det ska finnas möjligheter till kvalitetsutveckling även här.

Friskvårdsresor

Vi vill komplettera stadsdelens utbud av äldreomsorg med friskvårdsresor där de äldre kan få njuta av ett varmare väder och tillsammans bygga upp sociala kontakter. Resultatet blir ett rikare pensionärsliv på hemmaplan och därmed mindre belastning på stadsdelens sjukvård och äldreomsorg. Många kommuner runt om i landet har provat modellen med framgång.

9. Omsorg om funktionshindrade

Lokalt i Stockholm pågår sedan några år ett ambitiöst arbete för ökad tillgänglighet. Detta måste fortsätta och intensifieras. Målsättningen är att i princip alla tillgänglighetsproblem ska vara avhjälpta till senast år 2010 och Stockholm ska bli världens mest tillgängliga stad. Under gatu- och fastighetsnämnden finns 100 mnkr avsatta för tillgänglighetsskapande åtgärder.

Att inte kunna ta sig fram i offentliga miljöer och få tillträde till allmänna lokaler och platser, är något som många funktionshindrade upplevt. Målet är att alla offentliga byggnader och platser görs tillgängliga. Det finns varierande grad av hinder på platser där allmänheten vistas. I några fall kan bristen på tillgänglighet vara så stor i dagsläget att stora ombyggnader krävs för en handikappanpassning.

Tillgängligheten innebär också att stadens egna lokaler och verksamheter måste anpassas efter olika människors behov, det gäller inte minst informationen. Vi vill använda den moderna informationstekniken för att göra kommunal information mera tillgänglig.

10. Individ- och familjeomsorg

Motverka droger bland unga

Ungdomars alkohol- och droganvändning måste motverkas Många ungdomar i Älvsjö missbrukar alkohol särskilt tonårstjejer. Drogfria miljöer och en meningsfull fritid är viktigt för att förebygga missbruk. Alkohol och drogundervisning riktad till elever och deras föräldrar måste intensifieras. Ett intensivt lokalt arbete behövs för att begränsa ungas tillgänglighet till alkohol

Vi önskar en satsning på förebyggande åtgärder särskilt riktat mot tjejer.

Föräldraansvaret

Föräldraansvaret skall betonas hårdare. När skolpersonal, socialsekreterare eller poliser misstänker drogproblem eller andra allvarliga bekymmer skall familjen alltid underrättas och motiveras till samarbete.

Barn och ungdomar som far illa

Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola och polisen måste förbättras.

Det ska finnas starka nätverk, ett fungerande civilt samhälle, kring våra unga. Det kräver aktivt föräldraskap, ett levande föreningsliv och en trygg uppväxtmiljö. Unga som lever under svåra sociala omständigheter måste uppmärksammas tidigt. Skolan ska ha en tät samverkan med socialtjänsten.

Skolan har, bland annat genom elevvården, goda möjligheter till tidig upptäckt av missbruk och andra sociala problem. Den ska ha skyldighet att underrätta föräldrarna och anmäla till socialtjänsten när det finns en misstanke om drogproblem.

Nätverkshuset

Nätverkshuset är viktigt. Vi stödjer dess verksamhet.

11. Fysisk verksamhet

Älvsjö är under stor press av trafiken. Biltrafiken på Älvsjövägen och andra centrala vägar innebär stora olycksrisker för alla, inte minst barnen. Luftföroreningarna kan vara besvärande.

Utbyggnaden av Långbro kan innebära okontrollerad ökad trafik.

SDN måste bevaka trafikfrågorna aktivt och föregripa beslut i Stadshuset, som kan försämra trafikmiljön.

Älvsjövägen bör förläggas i en tunnel. Vi vill som en första etapp verka för att resurser satsas på att gräva ner vägen under Älvsjö centrum.

Älvsjöskogen måste bevaras för all framtid som rekreations- och strövområde.

Trafikplanerna kring Långbro bevakas.

Planerna för omdaningen av Älvsjö centrum börjar nu ta form. Samverkan mellan näringslivet och staden bör uppmuntras och utvecklas.

Behovet av samlingslokaler är stort och möjligheter till samverkan med näringslivet måste undersökas.

Vårt mål är ett modernt och mångsidigt kommersiellt centrum, med en säker trafikmiljö.

12. Konsumentfrågor

Sverige har de högsta matpriserna EU och enligt alla undersökningar hör priserna i Stockholm till de högsta i landet och i Stockholmstrakten är toppar Älvsjö, Västertorp och Fruängen.

Ja Älvsjö kan ha Europas högsta matpriser.

Det finns bara en väg att gå för att få billigare mat, nämligen att öka konkurrensen. Var och en av oss kan bli mer prismedveten men framför allt gäller det att se till att butiker med lågprisprofil etablerar sig i området. Det blir mer pengar över, kvalitén kommer att öka, biltrafiken minskar och vi får mer tid över till annat.

Det får däremot inte gå så långt att vår lokala handlare försvinner.

Etablering av detaljhandel

Området mellan McDonalds och Örby skulle kunna utnyttjas för etablering av en detaljhandel med lågprisprofil, eftersom det inte är möjligt att bygga bostäder där. En intressent skulle säkert samtidigt vara villig att stödja ett ideellt byggande, som en hall för ungdomsidrott.

Samarbete med SDN i Hägersten bör identifieras för att skapa lågprisalternativ.

13. Försörjningsstöd

Vi vill verka för att Älvsjö skall ha så få socialbidragstagare som möjligt.

Att utveckla metoder för att bryta den negativa kurvan mot ökat socialbidragsberoende är en mycket angelägen fråga. Från folkpartiets sida föreslår vi att en modell som vi kallar "Stockholm jobbar" införs. Detta innebär att människor erbjuds stöd att komma in i arbetslivet. Vi vill avskaffa försörjningsstödet i dess nuvarande form, för dem vars enda problem är arbetslöshet. Istället vill vi införa en jobbersättning på något högre nivå som ersättning för att man deltar i "Stockholm jobbar". Individen får använda en "jobbpeng" som följer henne till en form av sysselsättning. Det kan vara ett arbete i kommunal regi eller i privat sektor, tex genom bemanningsföretag. Genom att få arbetslivserfarenheter och ett kontaktnät på arbetsmarknaden bör individen så småningom kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Försörjningsstödet ska vara det yttersta skyddsnätet att ta till, inte en långsiktig lösning på försörjningsproblem, som det ofta utgör i dag för många människor. Stadsdelsnämnden bör arbeta för att denna modell förverkligas lokalt.

14. Integration

Vi vill att stadsdelen främjar möten mellan nya och gamla svenskar.

Nya Älvsjöbor från andra länder måste få hjälp att lära sig svenska och detta land fungerar. Det är grundläggande kunskaper som behövs för att få arbete och därmed bli delaktig i samhället.

Svenskundervisningen skall kombineras med praktik i arbetslivet.

Frivillig organisationerna bör uppmuntras att starta fadderverksamhet bland invandrare.

Ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) reserverade sig mot punkt 1 och 2 i nämndens beslut till förmån för sitt förslag.

Verksamhetsplan och budget för 2003 godkänns i huvudsak och överlämnas till kommunstyrelsen.

Omslutningsförändringar om 108.6 mnkr godkänns och anmäls till kommunstyrelsen

Stadsdelsförvaltningen ges i uppdrag att rekrytera fler familjedaghem.

Inriktningsmålet om minskade barngrupper för den övergripande inriktningen "Ge alla barn och unga en bra start i livet" ändras till: "Storleken på småbarnsgrupper ska inte överskrida 13 – 14 barn och syskongrupper 17 – 18 barn.

Stadsdelsnämnden avsätter resurser för anställning av en Agenda 21 samordnare.

Medborgarnas rätt till inflytande, insyn och delaktighet är ett bra argument för att utveckla stadsdelsnämnderna i Stockholms stad. De bör ges större möjligheter att påverka förhållandena för medborgarna inom sitt geografiska område. Genom en kontinuerlig dialog med brukare av olika verksamheter och genom att medborgarna ges möjlighet att påverka besluten ökar stadsdelsnämndernas legitimitet som företrädare för medborgarna i stadsdelarna. Det bör vara möjligt att lämna medborgarförslag i alla stadsdelsnämnder. De försök som genomförts i några nämnder har haft positiva effekter. Stadsdelsnämnden bör för en kontinuerlig diskussion om hur kontakten med medborgarna kan förbättras.

Kristdemokraterna vill ständigt pröva den verksamhet Stockholms stad bedriver: när det är möjligt att flytta över beslut till den enskilde, eller decentralisera dem från centrala nämnder till stadsdelsnämnderna bör så ske.

Den enskildes möjlighet att påverka sin egen situation kan öka genom att förflytta beslut från politikerna till köksbordet. Olika valfrihetsmodeller och pengsystem är ett sätt att göra detta. Välfärden ska vara gemensamt finansierad via våra skatter och genom en mångfald av utförare skall den enskilde få göra egna val och då ökar kvaliteten. De senaste åren har sådana valfrihetssystem gjort det möjligt för äldre och funktionshindrade att välja hemtjänst, avlösare och ledsagare.

Stadens nya majoritet uttrycker stor misstänksamhet mot förnyelsen av stadens verksamhet och mot att människor i ökad utsträckning får välja själva. De valfrihetsmodeller som införts riskerar att förtvina om de inte utvecklas och underhålls. Detta är redan tydligt genom att majoriteten i sin nya budget inte öka hemtjänstpengen trots att kostnaderna att bedriva hemtjänst ökar. En åtstramning av förhållandena för de organisationer och företag som bedriver hemtjänst, ledsagar- och avlösarservice innebär att valfriheten inte kommer att överleva. Avbrutna upphandlingar och snävare utrymme för personal att avknoppa leder också till mindre förnyelse och därmed en sämre kvalitetsutveckling. Kristdemokraterna vill gärna utveckla fler valfrihetsmodeller till exempel inom boende för äldre, för hemlösa samt utreda om missbruksarbetet kan göras mer motiverande.

I storstadens höga tempo lever många människor under hård press. Stressade barn och vuxna är effekten av en samhällsutveckling där de flesta barnfamiljer lever utan marginaler, såväl vad avser ekonomiska tillgångar som tid. Den minutjakt och brist på marginaler i tillvaron som de flesta barnfamiljer lever under inverkar självfallet negativt på både barns och vuxnas livskvalitet.

Att skapa mer tid för banen måste vara ett viktigt politiskt mål. Fungerande familjer leder till färre separationer, mindre stress och magsår, mindre risk för drogmissbruk o s v. Familjerna i Stockholm måste få ökade praktiska och ekonomiska möjligheter att välja den kombination av minskad arbetstid och barnomsorg utanför hemmet som passar varje familj bäst.

Kristdemokraterna anser att de viktigaste åtgärderna i Stockholms stad de närmaste åren är att utveckla förskolan, skolan och äldreomsorgen. Staden ska bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barnen och de äldre. Goda förutsättningar finns för detta om de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kan kombineras med ökad valfrihet och respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet. Kristdemokraterna avser att särskilt granska den nya majoritetens poltik ut barnens och de äldres perspektiv.

Den nya majoriteten vill begränsa människors egna initiativ och påverka deras val genom att höja skatten och prioritera verksamheter genom subventioner. Det familje- och arbetsliv som utformats av socialdemokratiska regeringar, från Myrdal och framåt, har skapat brist på valfrihet och de negativa effekter vi ser i dag. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnomsorgsformer och bristen på möjligheter att kombinera arbete och vård av eget barn, förstärks ytterligare genom maxtaxan och den avgiftsfria allmänna förskolan.

I valrörelsen utlovade socialdemokraterna och vänsterpartiet en minskning av antalet barn i bangrupperna, något som i och med budget 2003 nu skjutits på framtiden. Kristdemokraterna har i sitt budgetförslag anslagit 100 miljoner kr extra för att inleda detta arbete redan under 2003 samt föreslagit att Kommunfullmäktige ska besluta om ett tak för bangruppernas storlek.

Enligt modern utvecklingsforskning kan inte små barn relatera till alltför många människor i sin närmaste omgivning. Vår målsättning är därför att småbarnsgrupper inte ska överskrida 13/14 barn och syskongrupper inte överskrida 17/18 barn.

Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Familjedaghem ska upplevas om ett likvärdigt alternativ till förskola.

Kristdemokraterna betonar vikten av mindre barngrupper och istället för att utöka antalet lokaler, som blir följden om barngrupperna ska minskas, framhålla familjedaghemmen som ett alternativ. Som det visar sig har dessutom att Älvsjö SDN ekonomiska svårigheter att kunna uppfylla kraven om minskat antal barn per barngrupp.

Med familjedaghemmens möjligheter skapas valfrihet för barnfamiljerna, något som inte nog kan poängteras som en demokratisk självklarhet.

I Kristdemokraternas budget för staden har 10 miljoner kr avsatts till att bygga ut Öppen förskola och 5 miljoner kr för att kompensera familjedaghemmen vid införandet av allmänna förskolan för 4- och 5-åringar.

Äldre Stockholmare har mycket att bidra med. Alltför ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. För att förbättra omsorgen och höja äldres livskvalitet, och därmed skjuta upp insjuknande och behovet av sjukvård, behövs mer kunskap om och utbildning demens. Demens är en uppmärksammad sjukdom som alltfler drabbas av. För att de demenssjuka ska få en värdigare och bättre vård vill vi att äldreomsorgspersonal och biståndsbedömare erbjuds utbildning om demens. Kristdemokraterna har föreslagit ett omfattande utbildnings- och fortbildningsprogram för äldreomsorgspersonal.

Utbildning och kunskap minskar den psykiska påfrestning det innebär för personalen att arbete med demenssjuka. Det ökar också säkerheten för den demente. Vi vill även att det införs särskilda demensteam som kan höja kompetensen inom detta område i staden.

Kristdemokraterna vill även att alla de anhöriga som gör en stor insats ska få ökat stöd. En satsning behövs för att stödja de som vårda anhöriga bl a genom olika former för avlastning och genom anhöriggrupper som ges stöd och handledning.

Kristdemokraterna anser att stadsdelsnämnderna är bäst lämpade att ansvara för ungdoms- och fritidsverksamheterna i staden. Ansvaret är för närvarande spritt på Kulturnämnden (stadsbiblioteken), Idrottsnämnden (samlingslokalerna) och stadsdelsnämnderna. (Hemgårdar, 4H-gårdar, lokal kulturverksamhet och ungdomsgårdar). Stadsdelsnämnderna bör ges ansvaret för de lokala biblioteken, för samlingslokalerna och för bidragsgivningen till Hemgårdar och 4H-gårdar.

Stadsdelsnämnderna ska ges större frihet att utforma verksamheten i sitt område och utveckla de lokala fritids- och kulturutbudet så att det motsvarar det behov som finns. Detta gör det också möjligt att samverka med frivilligorganisationer, idrottsrörelsen, elev- och skolföreningar, kulturföreningar o s v. Under 2002 har 4H-gårdarna fått 2 miljoner kr extra- I sitt budgetförslag 2003 har Kristdemokraterna avsatt ytterligare 2 miljoner kr för att förstärka det arbete som bedrivs av Hemgårdarna. 4H-verksamheterna och Hemgårdsverksamheten bör bli s k Kommunövergripande verksamheter (KÖV)

För att staden ska kunna hjälpa ungdomar med egna idéer och fritidsintressen bör en ungdomslots finnas i varje stadsdelsnämnd. Ungdomslotsen kan hjälpa ungdomar med att t ex starta en förening, söka bidrag, hitta lokaler, hitta samarbetspartners – helt enkelt att hjälpa ungdomar att förverkliga sina egna idéer.

Människors delaktighet och inflytande över sitt boende och sin boendemiljö ska ytterligare öka genom en omfattande satsning i ytterstaden. Den ytterstadssatsning och storstadssatsning som pågått parallellt under några år borde samordnas tillsammans med en rad andra investeringar under begreppet "Ytterstadens förnyelse". Berörda stadsdelsnämnder bör ges i uppdrag att i samråd med invånarna diskutera fram förnyelseförslag. De slutliga besluten ska fattas i stadsdelsnämnderna. Under kommande mandatperiod bör totalt 2 miljarder kr satsas i ytterstaden. Den tidigare ytterstadssatsningen var koncentrerad till ett antal utvalda bostadsområden, oftast miljonprogramområden. Integrationsförvaltningen har föreslagit att ytterstadens förnyelse ska ske inom hela stadsdelsnämndsområden. De brister människor upplever i ett begränsat bostadsområde kan till exempel i en del fall lösas via angränsande ormråden.

Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället.

Stadsdelsnämnden måste verka för att bristen på ledsagare, personliga assistent, avlösare och kontaktpersoner åtgärdas.

Många gruppbostäder är idag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivtresursutnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder skall också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Det är angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.

Alla måste samverka för att skapa ett tryggs samhälle och tränga tillbaka brottsligheten. Varje enskilda människa har en skyldighet att handla med omtanke om sina medmänniskor på samma sätt som allas rättigheter måste tas tillvara. Att utsätta andra för brott är att kränka människovärdet. Tyvärr utförs brott dagligen i vårt stadsdelsnämndsområde och därför måste stadsdelsnämnden aktivt arbete för att förebygga brott.

Samarbetet i dessa frågor som pågår mellan Skarpnäcks SDN, Årsta-Enskedes SDN och Älvsjö SDN är betydelsefullt och bör få fortsatt förtroende och möjlighet till utveckling.

Syftet med Agenda 21-arbetet är att engagera medborgarna i lokalt miljöarbete i syfte tt nå en hållbar utveckling. Hållbar utveckling inbegriper ekologi, sociala och ekonomiska aspekter. Arbetet med levande grönskande gårdar är ett utomordentligt exempel på en arbetsmetodik som ger ett ökat miljömedvetande och en bättre lokalmiljö.

Miljöfrågornas viktiga roll bör drivas av en person och därför bör resurser avsättas i Kommunfullmäktige för att behålla Agenda 21 samordnare.

Majoritetens beslut, att Miljö- och hälsoskyddsnämnden skal ha ett samordningsansvar för stadens lokala Agenda 21-arbete, är en onödig och felaktig centralisering av ett arbete som bör skötas lokalt.

Istället för att centralisera Agenda 21 föreslår Kristdemokraterna att en eller två stadsdelsnämnder ges 2 miljoner kr för att bygga upp en stödjande verksamhet på lokal nivå.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad

Ekonomichefen lämnade muntlig information om det ekonomiska utfallet för januari månad 2003.

Stadsdelsnämnden beslöt 1996-12-11 § 9 att inom sig inrätta en social delegation bestående av sju ledamöter och fyra ersättare. Sociala delegation har därefter valts för ett år i taget.

Sociala delegationen har att på stadsdelsnämndens vägnar fatta beslut i individärenden inom individ- och familjeomsorg, barnomsorg, skola, äldre- och handikappomsorg. Av nämnden 1996-12-11 § 9 antagen och 2001-12-20 § 245 uppdaterad instruktion för den sociala delegationen bifogas. Dnr 002-004-03.

Stadsdelsnämnden beslöt följande.

1. Som ledamöter i sociala delegationen under år 2003 utses Kåre Gustafsson (s), Majvi Andersson (s), Mona Bergström (s), Emelie Roxby (v), Torbjörn Erbe (m), Jan Bressler(fp) och Margaretha Åkerberg (kd) med Gun Högbacke (s), Kenneth Rönnquist (mp), Johan Nilsson (m) och Awdal Renas (fp) som ersättare.

    2. Som ordförande i sociala delegationen under 2003 utses Kåre Gustafsson (s). Som vice  ordförande i sociala delegationen under 2003 utses Torbjörn Erbe (m).

1. Ersättarna skall vid förfall för ledamot inträda i följande ordning.

För ordförande och ledamöterna Andersson (s) och Bergström (s) ersättarna Rönnquist (mp), Högbacke (s), Renas (fp), Nilsson (m). För ledamoten Roxby (v) ersättarna Högbacke (s) Rönnquist (mp), Renas (fp), Nilsson (m). För vice ordföranden ersättarna Nilsson (m)Renas (fp), Rönnquist (mp), Högbacke (s). För ledamoten Bressler (fp) Renas (fp) Nilsson (m), Rönnquist (mp), Högbacke (s) och för ledamoten Åkerberg (kd) ersättarna Nilsson (m)Renas (fp), Rönnquist (mp) Högbacke (s)

2. Sociala delegationens ordförande Kåre Gustafsson (s) och vice ordförande Torbjörn Erbe (m) ges förordnande att fatta beslut som enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) ankommer på nämndens ordförande om nämndens beslut inte kan avvaktas.

Stadsdelsnämnden fastställde 1996-12-19 instruktion för attest och utanordning, vilken därefter reviderats 1998-08-27 § 178.

I instruktionen anges bl a följande.

Personliga omkostnader skall alltid attesteras av överordnad chef. Förvaltningschefens personliga omkostnader ska attesteras av nämndens ordförande eller vice ordförande. Ordförandens utgifter attesteras av vice ordförande. Vice ordförandens utgifter attesteras av därtill utsedd ledamot.
Dnr 100-005-03.

Beslut
1. Ledamoten Mona Bergström (s) utses att attestera utgifter för vice ordförande.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-01-02 (utsänt ärende 6/2003) förelåg med förslag att uppdra åt socialtjänstförvaltningen att genomföra förenklad upphandling av enstaka vårdplatser inom omsorgen om funktionshindrade.

Den 1 december 1999 tecknade stadsdelsnämnderna ramavtal med 108 privata vårdgivare för köp av enstaka platser inom omsorgen om funktionshindrade. Avtalen baserades på en gemensam upphandling i staden där varje stadsdelsnämnd fattade egna beslut om förfrågningsunderlag och ramavtal. Bakgrunden till upphandlingen var bl a att insatser för personer med funktionshinder utförda av enskilda vårdgivare, ofta sker i tidsmässigt trängda situationer vilket ibland fått till konsekvens att avtalsinnehållet inte motsvarat nämndens krav på kvalitet och uppföljning.

De huvudsakliga syftena med 1999 års upphandling var att upphandla tjänster till en rimlig kostnad i förhållande till en god kvalitet för boende med särskild service, hem för vård och boende (HVB) samt daglig verksamhet/dagverksamhet för personer med funktionshinder och att få enhetliga avtalsvillkor.

Ramavtalet gällde t o m 2002-09-30 men med möjlighet till ett års förlängning. Eftersom staden, vid tidpunkten för beslut om förlängning planerade en central upphandling inom ramen för valfrihetsmodellen, förlängdes ramavtalet t o m 2003-12-31.

Den nya politiska majoriteten har därefter beslutat att stadens olika pengsystem ska utredas och inga nya beslut om pengsystem ska fattas under utredningstiden. Det är därför nödvändigt att en ny, förenklad upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU), genomförs för tiden 2004-01-01—2006-12-31.

För kontinuitetens skull är det bra att upphandlingsprocessen hålls samman stadsövergripande och att en referensgrupp bestående av tjänstemän från stadsdelarna tillsätts. Dessutom är det lättare att övergripande hantera vissa delar av uppföljningen. Dnr 105-013-02.

Torbjörn Erbe (m) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Stadsdelsnämnden beslutar:

att uppdra åt socialtjänstförvaltningen att under år 2003, för stadsdelsnämndens räkning, organisera och i administrativt hänseende genomföra förenklad upphandling av särskilda boendeformer, hem för vård och boende (HVB), daglig verksamhet och dagverksamhet enligt SoL och LSS i syfte att träffa ramavtal för tiden 2004-01-01—2006-12-31.

att socialtjänstdirektören får i uppdrag att, efter stadsdelsnämndens beslut, å nämndens vägnar teckna ramavtalen och under avtalstiden å nämndens vägnar besluta om och göra smärre justeringar i ramavtalen.

Socialtjänstförvaltningen får vidare i uppdrag att bistå med samordning av uppföljning av ramavtalen samt att, tillsammans med juridiska avdelningen på stadsledningskontoret, efter samråd med berörda nämnder, bistå nämnden vid tvister angående ramavtalen.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande (utsänt ärende 7/2003 förelåg med rapport om utvärdering av upphandling av personaltjänster inom äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade och socialpsykiatri.

Stadsdelsnämnderna i Farsta, Kista, Liljeholmen, Skarpnäck, Skärholmen och Älv-
sjö har tecknat ramavtal med åtta personaluthyrningsföretag gällande yrkesgrupperna leg. sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, vårdare och boendestödjare för perioden 2001-10-01 t o m 2003-06-31 med förlängningsmöjlig-
het ett plus ett år.
Upphandlingen har nu utvärderats och resultatet visar att upphandlingen i huvudsak måste betraktas som mindre lyckad och som konsekvens härav bör nuvarande ramavtal inte förlängas. En ny upphandling föreslås inledas i syfte att få ett nytt ramavtal att gälla 2003-07-01. Dnr 105-002-03.

Ordförande Peter Modesta (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

1. Stadsdelsnämnd beslutar att godkänna föreliggande rapport.

2. Stadsdelsnämnd beslutar att inte förlänga nuvarande ramavtal avseende personaltjänster inom äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade och socialpsykiatri.

3. Stadsdelsnämnd uppdrar åt stadsdelsförvaltningen att i samverkan med stadsdelsförvaltningarna i Farsta, Kista, Liljeholmen, Skarpnäck och Skärholmen genomföra en ny upphandling av ramavtal avseende personaltjänster inom äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade och socialpsykiatri.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2002-12-12 (utsänt ärende 8/2003) förelåg med förslag på lärotider för Älvsjös grundskolor läsåret 2003/2004.

Ärendet redovisar läsåret 2003/2004 för Älvsjös grundskolor med avseende på när elever börjar och slutar terminerna samt när lovdagar och studiedagar är utlagda. Dnr 403-003-03.

Torbjörn Erbe (m) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Lärotider läsåret 2003/2004 för Älvsjös grundskolor fastställes enligt förvaltningens förslag.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-01-17 (utsänt ärende 9/2003) förelåg med förslag på ändrade priser för subventionerad personalmåltid.

Stadsdelsnämnden fastställde 1998 05 28 riktlinjer för personalmåltid samt priser för år 1998 avseende subventionerad personalmåltid. Dessa riktlinjer för kostnadsfri respektive subventionerad måltid ansluter helt till gällande regler för skattefri kost. De subventionerade måltidspriserna har därefter i enlighet med ändrade skatteregler ändrats för år 1999 och år 2001 och för mellanliggande år varit oförändrade.

Förvaltningen föreslår mot bakgrund av ändrade schabloniserade förmånsvärden för kost - 30 kronor/frukost och 56 kronor/lunch – att nämnden i konsekvens fastställer de sub-ventionerade måltidspriserna till 21 kronor för frukost och 42 kronor för lunch. Priserna fastställs gälla under år 2003 och beskattas till ett förmånsvärde om 9 kronor/frukost respektive 18 kronor/lunch. Dnr 200-012-03.

Ordföranden Peter Modesta (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

1. Stadsdelsnämnden fastställer föreliggande förslag på priser för subventionerad personalmåltid för år 2003.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-01-13 (utsänt ärende 10/2003) förelåg med rapport över tillsyn och handläggningsrutiner gällande automatspelstillstånd och försäljning av folköl inom Älvsjö stadsdelsområde.

Inom stadsdelsnämndens område finns 10 försäljningsställen där folköl (klass II) säljs. Samtliga butiker hade godkända lokaler enligt livsmedelslagens bestämmelser samt ett tillräckligt brett matvarusortiment enligt Stockholms stads norm. Tre av butikerna uppfyllde kravet på s.k. egentillsynsprogram, övriga butiker angav att personalen tydligt informerats om vad som gäller enligt alkohollagens bestämmelser vid försäljning av folköl. Fem av butikerna saknade synlig information om 18-års gränsen om att det är förbjudet att tillhandahålla folköl till minderåriga.

Det utgår en tillsynsavgift om 1000 kr per år och försäljningsställe vilket innebär en intäkt om 10 000 kr för 2002, vilken tillfaller stadsdelsnämnden. Dnr 620-352-0-02.

Ordförande Peter Modesta (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens rapport.

1. Följande handlingar anmäldes.

• Socialbidrag oktober 2002 statistik stadsdelsvis
• Arbetslösa november 2002 statistik stadsdelsvis

Stadsdelsdirektören påminde om gruppledarnas möte på Långbroberg den 3 februari kl 17.00.

Före jul upphävde regeringen Arbetsmiljöverkets beslut och visade ärendet åter till Arbetsmiljöverket. Förvaltningen meddelade att Arbetsmiljöverket nu avskrivit ärendet

Stadsdelsdirektören informerade om förändringar i ledningen för Älvsjö äldreboende fr o m 2003-02-01. Ann-Christine Hansson, enhetschef för servicehuset, fortsätter att ansvara för servicehuset. Pia Henriksson, anställd som sjuksköterska på Solberga äldreboende, går in som t f verksamhetschef för sjukhemmet. Båda är under en begränsad tid direkt underställd stadsdelsdirektören. Åke Cronander, resultatenhets- och verksamhetschef för Solberga äldreboende, får ett särskilt uppdrag att fungera som stöd till såväl chefen för sjukhemmet som på servicehuset.

En enkät om stadsmiljöfrågor, som skötsel av park och gator, besvaras f n av Medborgarpanelen.

Stadsdelsdirektören inbjöd nämndens ledamöter och ersättare till en utbildning i sammanträdesteknik och juridik för förtroendevalda den 18 och 24 februari samt 10 mars.

Stadsdelsdirektören påminde om att nämnden skall utse representanter till den tvärpolitiska arbetsgruppen för trafik- och miljöfrågor och till den tvärpolitiska arbetsgruppen för inflytandefrågor.

Till den tvärpolitiska arbetsgruppen för trafik- och miljöfrågor utsåg nämnden
Svante Haggren (s) sammankallande
Kenneth Persson (v)
Kenneth Rönnquist (mp)
Torbjörn Erbe (m)
Inger Swahn (fp)
Margaretha Åkerberg (kd)

Till den tvärpolitiska gruppen för inflytandefrågor utsåg nämnden
Peter Modesta (mp) sammankallande
Mona Bergström (s)
Bo Sehlin (s)
Johan Nilsson (m)
Lars Hansson (fp)
Cathrine Samuelsson (kd)

Mona Bergström (s) tog upp att det är hög tid att förvaltningen utarbetar ett program för årets informationskvällar.

Margareta Åkerberg (kd) undrade hur verksamheten med de personliga ombuden fungerar. Stadsdelsdirektören meddelade att de personliga ombuden vid kommer att presentera sig och sin verksamhet inom kort vid något av de kommande sammanträdena.

Utgår