Din position: Hem > Stockholms stad > Älvsjö stadsdelsnämnd > Sammanträde 2005-12-15
Ordföranden Peter Modesta (mp) och vice ordföranden Olle Andretzky (m) utsågs att justera dagens protokoll, vilket ska ske onsdagen den 21 december 2005.
Anmäldes att nämndens protokoll 2005-11-30 justerats den 6 december
2005.
1. Stadsdelsnämnden godkänner och överlämnar till kommunstyrel-
sen verksamhetsplan och budget för år 2006 inklusive omslutningsförändringar om totalt 105,5 mkr i ökade kostnader och
intäkter.
2. Stadsdelsnämnden godkänner att följande enheter utgör resultaten-
heter enligt regler för ekonomisk förvaltning:
- Södra barn- och ungdomsområdet
- Norra barn- och ungdomsområdet
- Solberga vård- och omsorgsboende
- Älvsjö vård- och omsorgsboende
- Utförarenheten för omsorg om funktionshindrade
3. Stadsdelsnämnden återremitterar den del i ärendet som omfattar Solberga ungdomsgård och behov av förskoleavdelningar i Solberga.
4. Stadsdelsnämnden fattar inriktningsbeslut avseende ombyggnation
av f.d. Långsjövillans gruppbostäder på Långsjövägen 14 A och 14 B till förskola med två avdelningar.
5. Stadsdelsnämnden anför därutöver följande.
De övergripande målen för stadsdelsnämndens verksamhet under året är att
· Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna i Älvsjö
· Medverka till att bygga bostäder och utveckla Älvsjö
· Göra Älvsjö till en ekologiskt hållbar stadsdel
· Bryta segregationen och fördjupa demokratin i Älvsjö
· Ta ansvar för ekonomin
vilket vidareutvecklas på ett bra sätt i förvaltningen tjänstutlåtande.
En fråga av mycket hög prioritet när det gäller att förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna i Älvsjö är goda förutsättningar för äldreomsorgen och därmed en trygg verksamhet för de äldre i vårt område. De kvalitetsmål vi satt upp i Älvsjö stadsdelsnämnd när det gäller äldreomsorgen måste hållas inom alla verksamheter oavsett driftsform.
Ett noggrant arbete ska pågå under året inför den planerade nedläggningen av Långbrobergs servicehus 2007. De boende som vill ska ha möjlighet att bo kvar i det nya seniorboendet. I övrigt ska allt göras för att bistå och underlätta för dem som har behov av annan boendeform, så att övergången blir så bra som möjligt.
En prioriterad uppgift är att enträget fortsätta arbetet med att minska barngrupperna inom förskoleverksamheterna i Älvsjö. Genom detta bidrar vi till att barnen i Älvsjö får en bättre omsorg och får växa upp under bra förhållanden med god omtanke och stor trygghet i linje med FN:s barnkonvention. Barnens bästa ska alltid beaktas i alla beslut i Älvsjö stadsdelsnämnd. Föräldrar och barn ska äga stort inflytande i verksamheterna.
Det är också angeläget att de förskolor som anmält intresse för att arbeta med jämställdhetsfrågor ur ett genusperspektiv snarast kommer igång med detta arbete. Vi får därigenom utmärkta möjligheter att dra slutsatser om, hur vi ska arbeta vidare för att pojkar och flickors lika villkor ska uppmärksammas ännu bättre i förskolan och i skolan.
Den enskilde elevens rätt att uppnå läroplanens mål står i fokus i alla våra skolor. Stor kraft ska ägnas åt värdegrundsfrågor och krafttag tas mot all form av mobbning, rasism, trakasserier och utanförskap.
När det gäller frågan om ungdomsgården och nya förskoleavdelningar i Solberga anser vi att det är angeläget att den inledda dialogen med berörda intressenter i Solberga får möjlighet att konkretiseras ytterligare innan ställning tas i ärendet.
Efter de pågående trygghetsvandringarna i Solberga uppdrar vi åt förvaltningen att återkomma till nämnden med förslag till åtgärder för att öka tryggheten i området.
Integrationsfrågan förs upp på dagordningen i alla våra verksamheter under året, både när det gäller vår roll som arbetsgivare/arbetstagare, elev/brukare och servicegivare till medborgarna. På Prästgårdsgärde vill vi inleda ett projektarbete för att tillsammans med boende och befintliga organisationer underlätta integrationsarbetet i bostadsområdet.
Grundläggande för integrationsarbetet är alla människors lika värde. Vi vill under året ägna stor kraft åt att alla ska ha lika rätt till en plats i vårt samhälle. All kraft ska ägnas åt att bekämpa arbetslösheten och ohälsoproblemen i vårt område.
För människor, som av olika skäl hamnat i arbetslöshet, ska rehabilitering och olika formera av sysselsättning, även i våra verksamheter användas som ett konstruktivt verktyg för att göra dem anställningsbara och därigenom minimera att de tvingas leva på försörjningsstöd.
Här vill vi aktivt använda oss av det nyligen startade projektet Håll Älvsjö rent samt möjligheten till Plus-jobb i våra verksamheter.
Stadsdelsnämnden har av KF ålagts ett tydligt demokrati-, befolknings- och utvecklingsansvar. En vidgad demokratisk dialog med olika lokala aktörer har inletts av stadsdelsnämnden och ska vidareutvecklas under 2006.
Det är viktigt att ta vara på de möjligheter som finns för att ge de anställda möjligheter till utbildning, utveckling av arbetsmetoder, att använda ny teknik i arbetet, att öka medarbetarnas inflytande, delaktighet och arbetstillfredsställelse m.m. Utrymme ska också självklart finnas att omsätta kunskaperna i det dagliga arbetet. Det här tror vi är en viktig förutsättning för vårt kvalitetsarbete och en viktig förutsättning för att minska sjukfrånvaron i våra verksamheter.
Trafik- och gatumiljöfrågorna måste ha fortsatt hög prioritet i hela Älvsjö. Stadsdelsnämnden står fast vid sin bedömning att i anslutning till utbyggnaden av Älvsjö centrum är det nödvändigt att Älvsjövägen tunnelförläggs inom centrumområdet alternativt att genomfartstrafiken avsmalnar vid järnvägsviadukten och genom centrala Älvsjö, för att undvika att ett nytt centrum tillskapas som är delat av en fyrfilig motorled.
Ärendet
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 november 2005. Dnr 364-2005-102.
Förslag till beslut
Ordföranden Peter Modesta (mp), ledamoten Kåre Gustafsson m.fl. (s)
ledamoten Kenneth Persson (v) lade fram ett förslag till beslut.
Vice ordföranden Olle Andretzky m.fl. (m), ledamoten Lars Hansson m.fl. (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) lade fram ett annat
förslag till beslut.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden
beslutat enligt (s), (v) och (mp) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Olle Andretzky m.fl. (m), ledamoten Lars Hansson
m.fl. (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg reserverade sig mot
beslutet med hänvisning till eget förslag.
1. Stadsdelsnämnden avslår förvaltningens förslag till verksamhets-
plan och budget för 2006.
2. Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med ett
nytt förslag till verksamhetsplan för 2006 som bygger på den in-
riktning våra partier föreslagit i stadens budget 2006.
3. Stadsdelsnämnden anför därutöver följande.
Staden skall skapa förutsättningar för att ge alla en så stor valfrihet som möjligt.
· Invånarna i Stockholm skall erbjudas välja utförare inom äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade, skolan och förskolan.
· Staden skall ha en budget i balans och arbeta för att skapa utrymme för en lägre kommunalskatt.
· Staden skall uppvakta regeringen om att få bli försökskommun för avdrag för hushållsnära tjänster.
· Konsumentnämnden skall avskaffas.
Att fullmäktiges beslut om ett nytt resursfördelningssystem gällande grundskolan skall rivas upp. I stället skall det tidigare resursfördelningssystemet tills vidare fortsätta att gälla. Detta kommer att gynna
Älvsjö skolor.
· Staden skall tillse att alla föräldrar med barn i grundskolan skall få ta del av skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling om inte föräldrarna tackar nej.
· Redovisning av skolk skall införas i gymnasiebetygen
· En särskild sfi-peng skall införas.
· I samarbete med näringslivet skall antalet lärlingsprogram öka.
· Valfrihet ska gälla för särskoleelever.
· Sockholmsprovet i svenska skall återinföras.
· Fullmäktiges beslut om en ny skolplan skall rivas upp, i stället skall skolplanen från 2000 fortsätta att gälla.
· Staden skall garantera äldre rätt att välja boende.
· Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utforma ett kvalitetsuppföljningsprogram för all verksamhet oavsett huvudman.
· Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda och snarast möjligt föreslå en definition på vad seniorbostad innebär, avseende exempelvis service och gemenskapslokaler. Inga nya omvandlingar av servicehus till seniorbostäder tills dess att en definition är fastställd.
· Staden skall garantera funktionshindrade rätt att välja boende
Stadens samtliga nämnder och bolag får i uppdrag att kartlägga brister i tillgängligheten för funktionshindrade samt att utveckla planer för att åtgärda problemen.
Stockholms stad ska tillsammans med Stockholms läns landsting inrätta gemensamma nämnder för övergripande planering och hantering av resurser i den psykiatriska vården och socialpsykiatrin.
· Staden skall införa en jobbgaranti i hela Stockholm, där alla som i dag är socialbidragsberoende ges en snabb och individuell bedömning, och i de fall det är arbetsbrist som är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom 5 dagar.
· Myndighetsutövning skall alltid skötas av det offentliga, men arbete med att hjälpa människor ut ur bidragsberoende, hemlöshet och missbruk kan med fördel utföras av andra.
· ”Tak-över-huvudet-garantin” skall återupprättas och utvecklas genom att utvidga de mer långvariga boendeformerna, bl.a. genom ett närmare samarbete med frivilligorganisationerna.
· Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda ett förslag på vårdgaranti för missbrukare och hur ett valfrihetssystem inom missbruksvården kan införas.
· Staden skall uppvakta regeringen för att införa avdragsrätt för bidrag till frivilligorganisationer.
· Socialtjänstnämnden ges i uppdrag att utreda en med frivilligorganisationer gemensam reception för hemlösa.
· En gemensam nämnd bör inrättas tillsammans med landstinget för psykiskt funktionshindrade och hemlösa med medicinska och psykiatriska problem.
· Bostadsbyggnadstakten ska vara hög. Boende i de kommunala bostadsbolagens hyreslägenheter i ytterstaden skall erbjudas möjlighet att friköpa sina bostäder.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Olle Andretzky m.fl. (m) lämnade följande särskilda uttalande.
SAMMANFATTNING AV MODERATERNAS VERKSAMHETSPLAN FÖR ÄLVSJÖ 2006
Kunskapen i skolorna skall sättas i fokus. Vi behöver fler kompetenta lärare. Hela skolpengen direkt ut till förskolan – skolan oberoende av den är fristående eller kommunal. Majoritetens nya resursfördelningssystem avskaffas då Älvsjö missgynnas stort.
Överflödiga skollokaler skall avvecklas och inte belasta SDN budget.
Lika villkor skall gälla mellan kommunala och fristående förskolor och grundskolor.
Förskolorna och grundskolorna skall ha tydliga åtaganden för barnens trygghet - en kvalitetsgaranti.
Säkra skolvägar måste skapas.
Alla elever i grundskolan skall få skriftliga omdömen om inte deras föräldrar tackar nej.
Alla elever skall få fortsatt simundervisning.
Särskolorna Mockasinen och Broskolan har förts över till Älvsjö SDN utan att få full kostnadstäckning. Detta är en sak för staden centralt att ge full kostnadstäckning.
Medborgarna skall genom olika pengsystem få så stor valfrihet som möjligt. Exempel är skolpeng, förskolepeng och äldreomsorgspeng. Med pengen i handen kan medborgaren välja skola och omsorg
Äldre- och handikappomsorgen skall ha trygghetsgaranti som inkluderar en vårdgaranti och en värdighetsgaranti. Rätt till utevistelse för äldre och arbetsträning för handikappade är ett grundkrav liksom möjlighet att kunna välja mellan några maträtter.
Vi vill att seniorerna skall kunna bo kvar i sina hem så länge de önskar och att de utöver hemtjänst kan få möjligheter att köpa hushållsnära tjänster med skatteavdrag.
Socialarbetet skall i större utsträckning ske fältförlagt. Vad som nu sker på Nätverkshuset är mycket bra, nämligen att stämma i bäcken när det gäller ungdomar och deras familjer. Att stärka individernas självförtroende ger bra resultat!
Vi stödjer kultur till barn, ungdomar, funktionshindrade och äldre på äldreboende.
Ökade resurserna till biblioteken.
Att gå från bidrag till arbete är den största utmaningen vi har när nu över en million människor går utan jobb. Samarbetet med näringslivet och bemanningsföretag skall intensifieras för att komma till rätta med arbetslösheten. Sänkt skatt betyder ett ökat antal arbetstillfällen.
Vi vill införa en jobbgaranti för arbetslösa. Invandrarna skall erbjudas språkträning och jobb.
Förnyelsen av Älvsjö C måste intensifieras och trafikfrågorna måste lösas i Centrum och på Älvsjövägen. Rondellen vid Älvsjövägen/Johan Skyttes väg måste åtgärdas så att den blir trafiksäker. Vi vill verka för ett genomförande av Magelugnsleden, dvs. att trafiken som nu går på Älvsjövägen läggs i tunnel ut till E4an. Älvsjövägen kommer då att bli en lokalgata.
Älvsjö station måste byggas om så att den kan tjäna sitt syfte som en av de mest trafikerade stationerna i Stockholmsområdet.
Vi vill ha ökad belysning kring gångvägar och parker och bekämpa klotter och vandalisering.
Vi vill verka för en miljövänligare stad. Hela vår verksamhet skall präglas av detta.
Återvinningsstationerna måste förbättras eller om detta inte går avvecklas och ersättas med andra system för återvinning. Vi pläderar för nedgrävda stationer och kommer att ge exempel på en plats för detta i Älvsjö.
Älvsjö och Solbergaskogen måste skyddas mot exploatering.
Fler infartsparkeringar behövs.
Kollektivtrafiken måste leva upp till sin serviceskyldighet och hålla tiden. Förutom trafikvärdar måste polismakten se till att återupprätta tryggheten på gator och torg genom att återinföra närpoliser.
Herrängens gård måste bevaras och utvecklas.
Långsjön måste fortsätta renas så att den blir en bra badsjö.
Upphandlingen av snöröjning bör ske centralt i staden så att hela staden får en god kvalitet på snöröjningen.
Stadsdelsnämnderna måste avskaffas. Det kostar ca 800 millioner att administrera nämnderna. Detta är lika med 2000 lärartjänster eller 50 öre i sänkt skatt.
MODERATERNAS FÖRDJUPADE VERKSAMHETSIDÉER
FÖR 2006 - 2007
Vi lever i en fantastisk stad – en stad som har alla möjligheter att leda utvecklingen i Sverige och i vår del av Europa.
Stockholm är Sveriges huvudstad och borde vara Sveriges ekonomiska motor. Det förpliktar att vara den enda riktigt stora staden i ett land. Kraven på politiken i Stockholm är höga. För att få förtroendet att styra Stockholm krävs det ledarskap och förmåga samt idéer om hur Stockholm ska utvecklas.
Vi moderater har idéer för Stockholm. Vi vill se ett Stockholm där fler än i dag bor, utbildar sig och arbetar. Vi vill att Stockholm ska vara inte bara landets huvudstad utan den mest drivande, mest kreativa staden i norra Europa. Vi vill att den kommunala servicen i Stockholm ska vara av hög kvalitet och att invånarna själva ska kunna välja mellan en rik flora av utförare. Vi vill också ha ett Stockholm där vi alla kan känna oss trygga och säkra.
När Stockholmsregionen de senaste åren har förlorat 25 000 jobb i privat sektor, krävs att fokus för politiken i Stockholm under de närmaste åren inriktas på att ta krafttag för att få fler i arbete. Att få fler att gå från bidrag till arbete är den absolut största frågan, för Stockholm såväl som för Sverige. Om Stockholm ska återta sin tätposition som svensk ekonomis tillväxtmotor måste staden prioritera en företagsvänlig, tillväxtorienterad politik. Bidragsberoende ska bytas mot arbete, uppgivenhet mot framtidstro.
Den minskande andelen av människor i arbetsför ålder är en av vår tids stora utmaningar. För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att fler människor arbetar och har en egen försörjning. Principen är enkel. Välfärden bygger på en arbetande nation. Idag har 4,2 miljoner svenskar ett arbete, fördelat på 2,7 respektive 1,5 miljoner inom privat och offentlig sektor. Samtidigt saknar en miljon människor arbete helt. Var fjärde av dem är under 40 år.
Allt färre ser kopplingen mellan egen insats och egen utkomst. Jobb är inte något man blir tilldelad utan något man skaffar sig. Flit och ansträngningar premieras inte tillräckligt. Att upprätta värdet av det entreprenörskap som en gång skapade landets välstånd är ett oavvisligt krav. Ett mänskligt samhälle kan bara byggas när alla som kan arbeta har en meningsfull sysselsättning och försörjer sig själva.
De som i första hand drabbas när det inte finns tillräckligt många arbetsgivare och lediga jobb är de unga och invandrare. Istället för att attackera orsaken – ett system som inte premierar flit och ansträngningar – satsas idag stora summor på att behandla symptomen. Detta förvärrar i förlängningen problemen. Antalet välvilliga men misslyckade projekt för integration, jämställdhet och ungdomar bara stiger.
I dag är 10 000 fler stockholmare arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än innan valet 2002. Arbetslösheten har ökat med 30 procent på två år.
Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå stadens sedan 1999 fastställda och alltjämt gällande mål om att halvera socialbidragsberoendet i Stockholm till utgången av 2004. I socialdemokraternas förslag till budget för 2006 manifesteras deras oförmåga tydligt genom att målet föreslås att flyttas till utgången av 2007.
För att lyckas med målet att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst gav samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag fler jobb.
Den som kan arbeta ska arbeta. En jobbgaranti ska införas i hela Stockholm som innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag, i stället ska erbjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som nekar att delta i jobbgarantin ska inte beviljas socialbidrag.
För de människor som står längre från arbetsmarknaden på grund av språksvårigheter, medicinska eller andra skäl ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Stödet ska vara ett medel aldrig ett mål. Målet måste alltid vara egen försörjning genom arbete.
VALFRIHET FÖR KVALITET
Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter, ska öka väsentligt inom äldreomsorg, omsorgen om de funktionshindrade, skola och förskola samt annan barnomsorgsverksamhet.
Även inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskola och annan barnomsorg, som inom skolan, äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade och inom SFI-undervisningen. Valet ska styra den ekonomiska ersättningen. Finansieringen ska vara gemensam men valet ska fattas av den enskilde och dennes familj.
Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.
En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola och annan barnomsorg, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade.
En mångfald av aktörer inom dessa områden utgör en god grund för kvalitetsutveckling och en sund konkurrens som ger de bästa förutsättningarna för dessa verksamheter – bra skolor som förmedlar kunskap och äldreboenden som ger äldre människor en trygg och värdig omsorg.
Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medarbetare. Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svårigheten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga löner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn.
Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas.
Dessa resurser kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk nämndsorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas.
EN SKOLA MED KUNSKAP I FOKUS
Vår utgångspunkt är att varje elev är unik. Alla har sina egna visioner, mål och talanger. Kärnan i den moderata grundvärderingen är tron på att varje människa har förmågan och viljan att forma sitt eget liv utifrån sina egna önskemål.
Men det är inte bara den enskilde individen som har nytta av en väl fungerande skola. Välutbildade medborgare är viktigt för både den ekonomiska tillväxten och för att skapa det goda samhälle med engagerade och ansvarstagande samhällsmedborgare som vi vill ha. Det är därför vi moderater prioriterar skolan.
Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde individen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.
Vi moderater satsar 26 miljoner kronor mer än socialdemokraterna på skolan i vårt förslag till budget för 2006. Pengarna används till en satsning i grundskolans skolår 0-3. Målet är att alla 7-åringar i Stockholm ska kunna läsa.
Vi vill att dagens förskoleklass blir ett nytt obligatoriskt grundskoleår - ett ”år 0” som påbörjas året barnet fyller 6, men med rätt att börja från och med det år barnet fyller 5.
Vår utgångspunkt är att eleverna ska börja skolan när föräldrar och skolan bedömer att barnet är moget för det och lämna skolan först när de klarat kunskapsmålen. Det avgörande är inte att alla når målen på samma sätt, eller att det tar exakt lika lång tid för alla. Individuell skolstart kan bidra till bättre resultat för berörda elever.
Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Men i Stockholm tvingas nu flera skolor att avskaffa de sista speciallärarna och spara in på eleverna med störst behov av stöd. I vissa fall tvingas elever till särskilda studiegrupper i andra skolor istället för att få det stöd de har rätt till i den skola där de går. För att komma till rätta med problemen vill vi införa en likvärdighetsgaranti för att säkerställa att alla barn får en rättvis bedömning – oavsett var i staden deras föräldrar bor. Samtidigt gör vi moderater en särskild satsning i vår budget för 2006 på 10 miljoner kronor för att öka stödet till barn med särskilda behov.
Föräldrarna skall ha ökat inflytande över barnomsorgen. Deras val och önskemål ska styra inriktningen och utbudet av barnomsorg i Stockholm. För att möjliggöra detta införs under 2006 en barnpeng. Pengen kan användas till en plats i förskolan, men även till familjedaghem. Samtidigt får stockholmarna samma möjlighet som Nacka- och Sollentunaborna att bli dagbarnvårdare åt egna barn. Barnpengen ska gå direkt till förskolan eller familjedaghemmet för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående utförare.
Förskolan bör få en mer pedagogisk inriktning och stimulera utveckling och lärande med ett lek- och lustfullt sätt. Bokstäver och siffror kan vara lika vanliga leksaker i förskolan som spadar och bollar. Förskolan behöver klara mål, både för verksamhetens och för barnens pedagogiska utveckling. Vi höjer därför i vårat förslag till budget för 2006 förskoleschablonen med 6,1 procent för att göra det möjligt att anställa fler förskollärare.
Genom nya nationella prov eller återinförda egna Stockholmsprov ska elevens kunskapsläge jämfört med målen göras tydliga. Proven i år 2 ska ha fokus på läsförståelse så att vi tidigt fångar upp de elever som inte når målen. I år 5 ska proven särskilt inriktas på räkning för att fånga upp de elever som har svårt med matematiken. I år 8 ska proven ske brett så att vi fångar upp de elever som har svårt att nå gymnasiebehörighet.
Elever och föräldrar har en självklar rätt att få information om hur eleverna utvecklas i skolan. Stadens skolor ska vara skyldiga att för elever och föräldrar beskriva elevens utveckling och att specificera behov av extra tid eller stöd. Verktygen för detta är elevens individuella utvecklingsplan, men vi vill också ha obligatoriska skriftliga omdömen från det att eleverna börjar skolan. Staden ska samtidigt uppvakta regeringen om att bli försökskommun med betyg senast från år 5.
Undersökningar visar att tusentals stockholmselever mobbar och trakasserar sina kamrater och lärare. Samtidigt vet vi att mobbning och annan kränkande behandling kan bekämpas. I Norge och Island införde borgerliga regeringar forskningsbaserade åtgärdsprogram som på kort tid minskat mobbningen med upp till 50 procent. Vi vill göra detsamma i Stockholm. Dessutom måste det drogförebyggande arbetet i skolorna förbättras samtidigt som alla brott som begås i skolan polisanmäls av skolan.
Tidigare fanns det kvarterspoliser som hade ett särskilt ansvar för och god kontakt med närbelägna skolor. Vi vill tillföra polisen resurser och vill att varje skola ska ha en kontaktpolis i syfte att minska klyftan mellan polis och skola. Genom att träffa ungdomar i vardagen i skolan får polisen en utmärkt möjlighet att arbeta brottsförebyggande.
Skolan ska som alla andra arbetsplatser i Stockholm vara trygg och säker. Föräldrarna ska veta att deras barn är trygga i skolan. Det kan inte längre vara fritt fram för våldsverkare och vandaler i skolorna. Skolan ska göras säkrare genom bemannade entréer och kodlås. Vi vill också ta krafttag mot den omfattande skadegörelsen. Klotter ska omedelbar saneras och större möjligheter för skolan att videoövervaka byggnaderna ska införas.
Sedan socialdemokraterna avskaffade redovisningen av skolk på gymnasiebetygen har skolket ökat kraftigt i gymnasieskolan. För att vända denna negativa utveckling vill vi åter införa redovisning av skolk i betygen – i både grund- och gymnasieskolans terminsbetyg. Föräldrarna ska också omedelbart underrättas om att deras barn är frånvarande via telefon, SMS eller e-post.
Vi vill göra en särskild satsning på att förenkla föräldrarnas vardag genom en gemensam webbportal där de kan ansöka om barnomsorg, söka information om och jämföra olika alternativ, anmäla sig till önskad skola/förskola/familjedaghem och följa platstillgång och antagning. För staden innebär det samtidigt mindre kostnader för administration, papper och porto, en bättre överblick över planering och prognoser samt enklare möjligheter till kommunikation med brukare (information, brukarundersökningar, utvärderingar m.m.).
En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Den äldre stockholmarens upplevelse och önskemål ska vara vägledande inom äldreomsorgen – den äldre stockholmaren ska vara i centrum.
Det innebär att äldreomsorgen ska präglas av inflytande, respekt, individualisering, trygghet och valfrihet. Alla äldre är individer och har olika behov och önskemål om boende på äldre dagar. Det är därför viktigt med ett brett spektrum av olika äldreomsorgsverksamheter som äldrepengen kan användas till men även att tilläggstjänster kan köpas utöver pengen. För många äldre kan ensamheten vara ett stort problem. Därför är det angeläget med boenden där äldre kan träffas och umgås, även om omsorgsbehoven inte är mycket tunga. Självfallet ska inte heller äkta makar säras åt på grund av att deras omsorgsbehov skiljer sig.
Genom införandet av kundvalssystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndigheten till de äldre och deras anhöriga. Valfriheten ger också den äldre ett ökat inflytande. Den äldres önskemål och synpunkter på tjänsten som utförs och hur den utförs blir högst väsentliga för utföraren, då den äldre om den inte är nöjd kan välja en annan utförare.
För många äldre är det viktigt att få bo kvar i sin vanliga bostad även när behoven av omsorg ökar. Staden ska erbjuda insatser från äldreomsorg och sjukvård i hemmet för att möjliggöra detta. Att få bo kvar i sitt hem ska vara en möjlighet och får inte förvandlas till tvång.
Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt.
Stadens äldreomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för äldreomsorg. Garantierna formuleras övergripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och förutsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Införandet av kvalitetsgarantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av service, vård och omsorg också hålls. Kvalitetsarbetet ska utvecklas så att ett kvalitetsuppföljningsprogram för hela staden ger möjlighet till kvalitetssäkring av all verksamhet – oavsett huvudman.
Anhörigas insatser i äldreomsorgen är ovärderliga. Dessa insatser sparar också stora summor åt kommunen. Staden har ansvar för att på olika sätt stödja och avlasta anhörigvårdare.
Det är angeläget att Stockholm utnyttjar de möjligheter som informationsteknologin tillhandahåller för att förbättra och effektivisera äldreomsorgen. Staden bör även ta hjälp av teknologin för att erbjuda stadens äldre information om stadens äldreomsorg. En äldreomsorgskatalog skulle med stor fördel kunna finnas tillgänglig via länk från stadens hemsida. Den skulle ge de äldre, deras anhöriga och även stadens anställda en utförlig bild av det utbud som finns i äldreomsorgen avseende verksamheter och lediga platser.
Särskilda satsningar bör göras på användandet av informationsteknologin. En hög grad av användande av informationsteknologi är eftersträvandsvärd i hela staden. De tekniska hjälpmedlen ska vara ett hjälpmedel för personalen, men också vara till gagn för brukarna.
I möjligaste mån bör staden därför verka för att ett enhetligt system införs över staden. Som en stor upphandlare kan staden pressa priset för att skapa en sådan enhetlighet och tydlighet.
CENTRUM
Stadens omsorg om funktionshindrade ska hålla hög kvalitet. Arbetet ska präglas av tydlighet och öppenhet, där klagomålshantering, individualisering, kompetensutveckling och inflytande är ledord
Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv och ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskriminering.
Tyvärr finns det stora problem och brister när det gäller de funktionshindrades situation. Det gäller tillgänglighet, brist på gruppbostäder, väntetider för hjälpmedel och så vidare. Därför behövs en politisk vilja och strategi för att nå förändring.
De funktionshindrade och deras anhöriga ska i mycket högre grad respekteras och ges inflytande. Vår utgångspunkt är att stadens verksamheter är till för dem.
En av de absolut viktigaste åtgärderna för att förbättra för funktionshindrade är att genom valfrihetssystem öka deras makt över sitt eget liv. Vår målsättning är att det politiska inflytandet över människors vardagsbeslut ska minska. Det är människorna själva som bäst kan bestämma vilken vård- och omsorgsgivare de och deras familj vill ha. Detta gäller oavsett om man har ett funktionshinder eller inte.
Det handlar i grunden om respekt för de enskilda invånarnas förmåga och vilja att ta ökat ansvar för sig själva och sin familj liksom respekten för att människor är olika och har olika behov och mål.
Kundval har redan införts inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och avlösarservice. Nu är det dags att gå vidare och införa valfrihet även inom de särskilda boendeformerna.
Arbetet med utbyggnaden av bostäder för funktionshindrade kräver en betydligt mer långsiktig behovsanalys. Staden bör också ta fram en tidtabell för när platsbristen realistiskt kan vara åtgärdad. En förutsättning för en god utbyggnad av gruppboenden är att förslagen kommer in tidigt i planprocessen. Staden bör bevaka detta i ökad utsträckning för att säkerställa byggandet av fler gruppbostäder. I sammanhanget är det av stor vikt att ett stadsövergripande perspektiv anläggs på planeringen.
Varje hemlös har sin egen historia. Varje hemlös har därmed också sina egna förutsättningar att bryta sin hemlöshet. I arbetet med att hjälpa de hemlösa i Stockholm bort från sin hemlöshet måste den enskilde individens problem och möjligheter vara i fokus.
Stadens arbete med hemlöshet är i stor utsträckning ett arbete med psykiskt funktionshindrade och eller missbrukare varför arbetet med att förbättra vården för de psykiskt funktionshindrade och för missbrukare är ett arbete för att hjälpa de hemlösa.
Det räcker dock inte. De hemlösa har utöver eventuella missbruks- eller psykiska problem också ett socialt problem avseende boendet. Detta gör gruppen hemlösa till de allra mest utsatta medborgarna i vår stad.
I arbetet med att hjälpa de hemlösa är det av stor vikt att så många krafter som möjligt engageras. Frivilligorganisationernas arbete är i sammanhanget ovärderligt. För att underlätta för frivilliga krafter att ta ett större utrymme i arbetet med att minska hemlösheten vill vi undersöka möjligheterna till att införa valfrihetssystem inom stödet. Det är eftersträvansvärt att ersättningen till såväl dagverksamhet som boenden kan ske utifrån de hemlösas egna val i en större utsträckning än i dag. Vi moderater satsar 5 miljoner mer i vår budget för 2006 på stödet till frivilligorganisationerna än vänstermajoriteten.
Det är oerhört angeläget att Tak-över-huvudet-garantin återinförs och verkligen innebär att hemlösa garanteras en sängplats för natten. En urholkad Tak-över-huvudet-garantin, som i praktiken bara innebär ett försök med fältförlagd biståndsbedömning, riskerar att förvärra situationen och minska förtroendet och trovärdigheten för stadens garanti.
Samtidigt är det viktigt att se Tak-över-huvudet-garantin för vad det är, ett första steg mot målet om ett eget boende. En grundläggande förutsättning för att minska hemlösheten är att kontinuerligt arbeta för att skapa trygga boendeformer. Även om boendet inte är permanent kan det med stor sannolikhet hjälpa fler människor att nå närmare en stabil boendesituation.
Inom missbruksvården måste metodfrågorna ses över. Slutenvård ska komplettera öppenvård och relationerna dem emellan utvecklas och förändras. Slutenvård ska användas när det är befogat. Vidare måste dokumentation, uppföljning och samarbete kring missbrukare professionaliseras, liksom uppföljning av framgångsrika behandlingsmetoder och vårdinrättningar.
Det är angeläget att staden anpassar stöd och behandlingar till den enskilde missbrukarens egna förutsättningar. Satsningar på familjerådslag och nyttjande av befintliga nätverk har i förekommande fall visat sig vara framgångsrika och bör alltid prövas.
Vi avvisar bestämt förslaget om införande av sprutbytesprogram. Sprutbytesprogram kommer att försvåra arbetet med att minska narkotikamissbruket i Stockholm och är därutöver en kapitulation inför missbruket som samhället aldrig kan acceptera. Det offentliga ska inte tillhandahålla verktygen för det olagliga missbruket.
Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar, hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Stödet till brottsofferjourerna ska utvecklas så att alla brottsoffer erbjuds ett gott stöd. Vi vill införa ett system med poliser avdelade för kontakt med de enskilda skolorna för att motverka brottslighet och stärka förtroendet och förståelsen för rättsstaten.
Staden ska utveckla arbetet mot droger genom att fortsätta med stora informationssatsningar. Vi vill modernisera skolornas Alkohol-Narkotika-Tobaksundervisning (ANT) och prioritera förebyggande arbete bland unga.
Stockholm ska vara en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig acceptera att människor känner sig rädda i vår stad.
Tryggheten är mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den primära frågan i dag efter många år av nedrustning av det svenska polis- och rättsväsendet.
För att skapa en ökad trygghet är det brottbekämpande och det brottsförebyggande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 procent av stockholmskvinnorna är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 procent, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 procent av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ”ganska” eller ”mycket” stort problem i stadsdelen.
Det är en oro på goda grunder, den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. En hel del är så kallat gatuvåld, oprovocerade attacker mot vanliga stockholmare vars enda brott är att de råkar befinna sig ute på fel plats vid fel tidpunkt.
Det förebyggande arbetet mot brottslighet är en viktig kommunal uppgift, men bör så långt det går bygga på frivilliga initiativ. Brottsofferjourerna bedriver exempelvis ett mycket viktigt arbete som bör stödjas. Men staden kan även göra mer för att stödja insatser till våldtagna kvinnor eller offer för de många butiksrånen i Stockholm.
Stockholm är liksom andra huvudstäder särskilt utsatt för hot om större angrepp från terrorister. Vår tids hot kommer i nya skepnader och det är av stor betydelse för stockholmarnas övergripande trygghet att stadens ledning har en tydlig krisberedskap. I tunnelbanan eller andra offentliga miljöer som stadens invånare nyttjar dagligen bör alla veta att staden har väl genomtänkta och övade rutiner för hur man ska agera vid större olyckor eller angrepp.
Dagens utveckling måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regionens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Stockholms polismyndighet måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Man kan förutse att Stockholm kommer på pappret att få något fler poliser under nästa år än vad som fanns under innevarande år.
Men ute på gator och torg är de alltjämt för få. Många poliser är utkommenderade på andra uppdrag eller helt enkelt frånvarande på grund av andra orsaker som sjukskrivningar. Att öka antalet synliga poliser är den enskilt viktigaste trygghetsskapande åtgärden man kan vidta idag.
När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker. En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysningsprogram för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brottsligheten och stävja asociala beteenden.
Belysningssatsningarna måste konkretiseras och genomföras. Det finns runt om i staden flera lämpliga områden där bättre belysning skulle göra stor skillnad för tryggheten. En internationell jämförelse ger snabbt vid handen att andra städer är betydligt bättre och mer kreativa när det gäller olika former av belysningar. Fasader, buskar och blomsterarrangemang är ofta upplysta i andra städer, men är lämnade i mörker i Stockholm.
Moderaterna vill alltså verka för ett mer upplyst Stockholm. Skadegörelse mot belysningsanläggningar bör bemötas på samma sätt som klotter och annan skadegörelse.
För att Stockholm till fullo ska kunna utnyttja sin potential som den vackra huvudstaden på vattnet krävs att vi tar krafttag mot de inslag som tyvärr förfular vår stad. Klottersanering och städning av de gemensamma utrymmena måste prioriteras mer än i dag. Skötseln av våra parker – en alldeles för dåligt utnyttjad resurs – måste bli bättre.
Dagens system med återvinningsstationer har stora brister gällande bland annat nedskräpning och förfulning av stadsbilden. De gröna soptunnorna ska tas bort från gator och torg för att istället grävas ner under marken. Under 2006 avsätts i den moderata budgeten för Stockholm 40 miljoner för att gräva ner 20 stationer.
Klotter och annan skadegörelse måste konsekvent motarbetas, en klotterkommission ska därför inrättas. Stadens klotterpolicy ska vara ett totalt avståndstagande från klotter och graffiti. En jourtelefon ska inrättas dit allmänheten kan inrapportera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning. Allt klotter på stadens byggnader ska saneras inom 24 timmar och målet är att få med även de privata fastighetsägarna på detta projekt.
Mörka passager och prång ska byggas bort. En satsning på att lysa upp Stockholm måste göras. Alla ska kunna känna sig trygga i Stockholm, även kvällstid. Dessutom leder en högre belysningsgrad till att Stockholm blir en ännu vackrare stad.
Ofta kan man med relativt enkla medel såsom städning och blomsterutsmyckning lyfta miljöer som idag är nedgångna och tråkiga. Vi moderater avsätter sammanlagt 27 miljoner extra i budgeten för 2006 jämfört med vänstermajoriteten i syfte att göra vår stad renare och vackrare.
Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär, ger inte ökad demokrati, eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna.
När Stockholms stad under 2003 genomförde en utredning om stadens politiska organisation låg fokus i direktiven på hur stadsdelsnämnderna skulle kunna utvecklas och mer beslutsfattande flyttas till dem. Huruvida stadsdelsnämnderna överhuvudtaget fyller sin funktion som organ nära medborgarna var inte en frågeställning som vänstermajoriteten ville skulle utredas. Trots detta pekade slutrapporten på att införandet av stadsdelsnämnderna troligen inte fördjupat demokratin. I SPO utredningens slutrapport hänvisas bland annat till den undersökning som tidigare gjorts av IKE. I rapporten ”Stadsdelsnämnderna i Stockholm – Demokrati och effektivitet” som institutet för kommunal ekonomi IKE, vid Stockholms universitet presenterade i mars 2001 konstaterades att det inte går att belägga att stadsdelsnämndsreformen skulle ha medfört att medborgarna blivit mer engagerade och aktiva i lokalpolitiken. I den meningen framstår SDN-reformen som ett policymisslyckande.”
Liknande slutsatser drar Kommunaldemokratikommittén i ”Att vara med på riktigt” (SOU 2001:48) där det konstateras att införandet av kommundelsnämnder inte infriat förhoppningarna om en bättre kontakt mellan väljare och valda däremot konstaterar utredningen att reformen haft positiva effekter när det gäller antalet förtroendevalda.
Införandet av stadsdelsnämnder har därutöver skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som: ”var skall beslut fattas?” och ”vem skall kunna utkrävas på ansvar?” blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna. Stadsdelsnämnderna har gjort det svårare för medborgare och journalister och tjänstemän att ställa stadens politiker till ansvar för den förda politiken på olika områden. Slutsatsen är tydlig. De som tjänat på stadsdelsnämndsreformen är inte medborgarna utan politikerna. Heltidspolitikerna har blivit fler och kostnaderna för politiska arvoden högre. Det finns inget egenvärde i att ha många politiker, tvärtom, kommunens uppgift är att till så låg kostnad som möjligt erbjuda medborgarna en god service.
Stockholms stads stadsdelsnämnder har ansvar för verksamhet för cirka 20 miljarder per år. Ansvaret är dock tillstor del en chimär. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg med mera. Stadsdelsnämnderna kan inte själva annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen utan fungerar i realiteten som lokal utförare- och controllerfunktion till kommunfullmäktige när det gäller de kommunala kärnuppgifterna.
Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras. I och med att det inte finns en budgetpost i Budgeten för Stockholms stad som heter ”Administrativa kostnader i stadsdelsnämnderna” används i stället delar av de pengar som är avsatta för kärnverksamhet. En genomgång av verksamhetsplanerna för Stockholms arton stadsdelsnämnder visar att i genomsnitt 4 % av de resurser som en stadsdelsnämnd tilldelas av kommunfullmäktige används, inte till skola, förskola eller socialtjänst utan till administration.
Sammanlagt motsvarar detta över 750 miljoner bara under 2005. För 750 miljoner skulle kommunalskatten kunna sänkas 50 öre eller över 2 000 lärare anställas. Den genomsnittliga kostnaden uppgår till 1 000 kronor per invånare och år även om den varierar kraftigt mellan de olika stadsdelsnämnderna.
Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medborgarna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen. I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdelsnämnder lägger hinder i vägen.
Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.
ÖKA SAMARBETET MED LANDSTINGET
Samarbetet med Stockholms läns landsting skall utvecklas. Det är i grunden inte bra att det finns två olika organisationer som i vissa frågor överlappar varandra i Stockholm. Gemensamma utskott mellan kommunen och landstinget skall inrättas för att säkerställa att ingen hamnar mellan de olika huvudmännen inom omsorgerna. Särskilt viktigt är detta inom den sociala omsorgen. Vi kan aldrig acceptera att psykiskt sjuka människor inte får den vård de behöver för att inte kommunen och landstinget kan komma överens. På sikt bör landstingen avskaffas.
Ledamoten Lars Hansson m.fl. (fp) lämnade följande särskilda uttalande.
Stadsdelsnämnden skall
* verka för att det orättvisa resursfördelningssystemet för skolan av-
skaffas.
* verka för att särskolorna Mockasinen och Broskolan får full
kostnadstäckning.
* öka resurserna inom äldreomsorgen.
* vidareutveckla arbete, bistånd och flyktingmottagning.
* anslå mer resurser till städning, klotterbekämpning och snöröjning.
* arbeta för en bättre trafikmiljö i Älvsjö.
* verka för att Älvsjöcentrum blir förverkligat.
* arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter
öppnas genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ
och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågpris-
butiker.
och därutöver anföra följande.
En politik för rättvisa och utveckling
Det måste skapas fler jobb och därför behövs det en politik som befrämjar tillväxt. Med fler människor i arbete blir det fler skattebetalare i Stockholm och därmed en bättre offentlig service med bra förskolor och skolor, äldreomsorg som fungerar och ett rikt kulturliv.
Alltför många är i dag beroende av bidrag. Det är ett orättvist samhälle, som inte ger individen möjlighet till ett eget arbete.
Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.
Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som i dag håller på att försvinna.
Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och privata alternativ. Det kan ge många kvinnor chansen att förverkliga sina idéer genom att starta eget.
Trafikproblemen är stora i staden. Älvsjös gator används alltmera för genomfartstrafik och ökar riskerna för invånarna.
Kollektivtrafiken blir allt sämre inte minst till och från Älvsjö station.
Trängselskatteförsöket kommer att göra trafiksituationen ännu allvarligare.
Folkpartiet vill prioritera kärnverksamheten i stadsdelen. Pengarna skall gå till en bra förskola/skola och omsorg, inte till ökad administration och dyra projekt som inte efterfrågats av medborgarna.
Stadsdelen bör sträva efter en plattare organisation, som ger färre steg från medborgare och brukare till den beslutande politiska makten och därmed öka demokratin. Spara på den administrativa överbyggnaden och ge makten och pengarna till dem som gör jobbet i skolan eller omsorgen.
Stadsdelen måste sätta större tryck vid upphandling av centrala tjänster i staden. Dessa är kostsamma framför allt beroende på överdimensionerade centrala organisationer.
Stadsdelen har under åren byggt ut antalet förskolor. Det har varit nödvändigt för att möta behoven. Vi kan också konstatera att kvalitén överlag är hög. Den kompetens som finns hos personalen måste vi vårda och utveckla ytterligare.
Föräldrarnas val och önskemål skall vara styrande. Vi vill öka valfriheten genom en särskild förskolepeng. Den skall följa föräldrarnas val av förskola och delas ut direkt till enheten.
Barngruppernas storlek måste minska.
Stadsdelen måste utveckla ett bättre system för vikariat. Vid personalbortavaro blir kvalitén på förskolan alltför dålig, eftersom antalet vuxna blir för litet.
Älvsjös skolor har bra och kunnig personal, men hur länge till?
Det nya resursfördelningssystemet ger stadsdelen mindre resurser och tvingar till minskning av antalet lärare o annan skolpersonal. Fler barn kommer att råka illa ut. Det är oacceptabelt.
Det finns idag ett överskott av skollokaler, vilket försämrar ekonomin. Det är därför nödvändigt att minska överskottet baserat på föräldrarnas och barnens önskemål och dels på gällande ekonomiska realiteter.
Majoriteten i stadshuset har beslutat om minskning av anslaget för barn med behov av särskilt stöd för Älvsjö. Stadsdelen förlorar 15 mkr. Hade vi haft makten hade detta inte hänt och skolornas ekonomiska situation hade varit betydligt bättre.
Vi anser att stadsdelarna är ett hinder för skollokalplanering. Bort med gränserna och vi finner bättre lösningar.
Vi vill ge rektorerna alla skolpengarna. Då kan hon/han bättre planera långsiktigt tillsammans med föräldrar, elever och medarbetare.
Vi vill att samarbetet mellan skolor i Norra området och Södra området skall förbättras. De motsättningar som finns idag måste bort. Det kan innebära ökat stöd till vissa skolor, med stora behov.
Elevvården måste utvecklas och där har skolkuratorn och skolsköterskan en viktig roll för att förbättra det psykiska hälsotillståndet.
Dagens elever rör sig för alldeles för lite. Det orsakar svåra hälsoproblem för samhället men ger också trötta och okoncentrerade elever. Undervisningen blir lidande. Skolorna måste uppmuntras och stödjas så att eleverna får en daglig motion/rörelse. Det går inte att spara på idrott och lek.
Övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten i Stadshuset för att genomföra nedskärningar på särskolan. När särskolan överförs till stadsdelsnämnderna i samband med att det nya systemet införs kommer de elever som har störst behov i svensk skola slåss om pengar med fullt friska barn. Helt i onödan ställs grupper mot grupper.
Stadsdelsnämnden måste kräva full kostnadstäckning.
Äldreomsorg
En av stadsdelens främsta uppgifter är att se till att det finns äldreomsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Det innebär att äldreomsorgen skall präglas av inflytande, respekt för individen, trygghet och valfrihet. Alla har rätt att få en likvärdig service, vård och omsorg oavsett var de bor i staden.
För tredje året i rad lägger stadshusmajoriteten en budget som innebär besparingar på äldreomsorgen, vilket innebär restriktivare biståndsbedömningar, personalminskningar och avveckling eller omvandling av äldreboenden.
Äldreomsorgen i Älvsjö har haft problem under året. Vi är oroliga för nästa år. Stadsdelens budget innebär besparingar, som kan göra omsorgen sämre. Det behövs förstärkningar med mer kvalificerad personal.
Under de kärva ekonomiska förhållanden som nu råder i stadsdelen är faran stor att biståndsbedömningarna av strikt ekonomiska hänsyn blir allt restriktivare. Vi vill understryka att det är av yttersta vikt att stadsdelen i biståndsbedömning följer av Stockholms stad antagna riktlinjer.
Med stor oro noterar vi att förslaget till budget 2006 kräver en mycket stram budgethållning inom omsorgen om funktionshindrade med stora besparingar som följd. Valfriheten för människor med funktionshinder måste istället öka. Vi vill införa pengsystem för särskilda boenden och dagverksamheter, för att öka människors möjligheter att själv forma sina liv. Också möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas.
För att nå målsättningen att avhjälpa alla tillgänglighetsproblem till år 2010 och göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad krävs att tempot i tillgänglighetsarbetet är högt. Stadsdelen skall fortsätta att arbeta med de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. De lokala handikapporganisationerna skall involveras, eftersom de har stor kunskap på området.
Behovet av valfrihet och individuell anpassning är minst lika stort i socialtjänsten som någon annanstans i välfärden. Den enskildes valfrihet skall stärkas genom att det finns en rik mångfald av aktörer som ägnar sig åt professionellt socialt arbete.
Den inriktning som finns inom området Arbete och bistånd är bra. Den fokuserar på individens egen förmåga och man inser att alla vill ta ansvar för sin egen livssituation och sin försörjning. Man ställer krav och individen växer. Alla har inneboende resurser.
Samarbetet med Jobbcentrum är nyckeln till framgången och skall naturligtvis stödjas fullt ut.
Ökat arbete med sjukskrivna personer är utmärkt.
Vi ser det som positivt och nödvändigt att samarbetet med frivilliga organisationer och kyrkan skall öka.
Alla invånare i Älvsjö vill leva i en bra miljö. Det kan gälla trafiken, nedskräpningen, sophanteringen, snöröjningen etc.
Överfulla sopstationer och skräpiga parkmiljöer har blivit en allt vanligare syn. Nedskräpningen av Älvsjö måste upphöra.
Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhällsproblem. Det förslummar våra bostadsområden och vår kollektivtrafik, och skapar otrygga miljöer. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet måste vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar.
Snöröjningen är inte bra i Älvsjö. Den kan bli bättre. Framför allt drabbas unga och gamla. Skolvägen blir en fara när snön kommer och de gamla blir isolerade.
Belysningen måste bli bättre på flera ställen i stadsdelen. Det gäller framför allt i parker, motionsspår, gångvägar och gångtunnlar. En väl fungerande belysning är särskilt viktigt ur ett kvinnofridsperspektiv. Stadsdelsnämnden ska tillsammans med gatu- och fastighetsnämnden verka för bättre belysning.
Vi vill anslå mer resurser till städning, klotterbekämpning och snöröjning.
Biltrafiken på Älvsjövägen och andra vägar innebär stora olycksrisker. Trängselskatten kommer att innebära ökad trafik på Essingeleden och onödig genomfartstrafik ökar.
Tillfartsparkeringarna till pendeltågen är underdimensionerade.
Stadsdelsnämnden måste bevaka trafikfrågorna aktivt och arbeta för en bättre trafikmiljö.
Ett fungerande centrum krävs för att Älvsjö skall vara en fungerande stadsdel. Planeringen har kommit igång och det är bra. Problemet med Älvsjövägen är dock inte på något sätt löst.
Ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
* verka för att det orättvisa resursfördelningssystemet för skolan
avskaffas.
* verka för att särskolorna Mockasinen och Broskolan får full kost-
nadstäckning.
* inrätta en tjänst som äldreomsorgschef.
* fortsätta det framgångsrika arbetet inom arbete, bistånd och
flyktingmottagning.
* förvaltningen utser en anhörigkonsulent
* uppdra åt förvaltningen att rekrytera fler familjedaghem.
Företagande
Kristdemokraterna vill underlätta företagande. Vi vill se fler aktörer inom offentlig sektor inte minst inom barn- och äldreomsorgen. Vi vill att människor skall uppleva att arbete också ger välstånd och minska andelen människor som idag tyngs av arbetslöshet och bidragsberoende. När fler människor får arbete ökar stadens skatteintäkter och resurser frigörs till verksamheter som idag bara får hantera besparingar i stället för utveckling.
Mer tid för barnen
Att skapa mer tid för barnen är ett viktigt politiskt mål för Kristdemokraterna. Vi menar att det är föräldrarna som bäst vet hur barnomsorgen för deras barn bör ordnas.
Vi vill därutöver att föräldrar med barn mellan i första hand 1 – 3 år skall kunna erbjudas någon form av vårdnadsbidrag som ett alternativ till förskola. I årets budget anslår vi därför 165 mnkr för att föräldrar skall kunna starta familjedaghem för enbart sina egna barn, en ”mer tid för barnen”-reform. Modellen innebär att föräldrarna startar en firma, ansöker om f-skattsedel och därefter kan få del av barnomsorgskostnaderna för det egna barnet. Flera opinionsundersökningar och erfarenheterna från det vårdnadsbidrag som fanns på 1990-talet talar för att detta skulle kunna bli en populär och efterfrågad reform.
Samtidigt som barngrupperna blivit större i förskolan, har antalet öppna förskolor och familjedaghem minskat. Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Det skall vara möjligt att få familjedaghem i alla delar av staden. Därför behövs en informationssatsning och särskilda åtgärder för att locka fler att arbeta som dagbarnvårdare. Familjedaghem skall vara ett likvärdigt alternativ till förskola.
En skola att längta till för elever och lärare
För att skolan skall fungera på bästa sätt är det viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Alla kommer till skolan med olika erfarenhet och skilda slag av begåvning. Styrkan hos varje enskilt barn måste tas tillvara och utvecklas i skolan. Att vara riktigt bra på något utvecklar en positiv självkänsla. Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Lugn och ro är en förutsättning för att elever skall kunna lära sig. Svaga elever drabbas mest av ostrukturerad undervisning. Elever med inlärningssvårigheter måste garanteras rätt att få extra stöd. Elever med speciell fallenhet för ett ämne måste också bli uppmärksammade och ges ytterligare stimulans för att utvecklas vidare. Ökad individualisering är nödvändig för att kunna tillgodose alla elevers olika behov. Individualisering kan ske såväl inom klassen som genom nivågrupperingar och olika inlärningssätt. Inrättandet av profilklasser inom språk, matematik och estetiska ämnen likväl som idrottsklasser av olika slag är ett sätt att möta dessa behov och innebär en ökad valfrihet. Grundskolan har ansvar att se till att eleverna klarar godkända betyg och blir behöriga att söka till gymnasieskolan
Särskilda handlingsplaner mot mobbning skall finnas och tillämpas på alla skolor.
SärskolanInsatserna inom omsorgen skall utformas utifrån respekten för den enskildes önskemål och val, så att den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället.
De två särskoleenheter inom Älvsjö, Mockasinen och Broskolan, måste få full ersättning för sina hyreskostnader. Allt annat vore cyniskt och oerhört beklämmande.
Trygghet och valfrihet för äldre
De flesta äldre lever friska under en stor del av sin ålderdom och kan klara sig själva samtidigt som de kan utgöra ett stöd för sin omgivning. Äldre har precis som alla andra olika behov och önskemål. Kristdemokraterna kräver därför en äldrepeng som gör det möjligt att välja själv och samtidigt tydliggör vad man kan förvänta sig av kommunen. De äldre ska känna trygghet i att veta att de får vård när de behöver kristdemokraterna vill inrätta ett telefonnummer som går direkt till äldreomsorgen, en slags ”heta linje”. Den som svarar i telefonen skall lotsa fram till rätt instans och handläggare. Den enskilde skall inte behöva fundera över om det är kommunen eller landstinget som har ansvaret för frågan.
Kristdemokraterna vill att omvandlingen från servicehus till seniorboenden stoppas. Fler platser behövs också bland annat för korttidsboende.
Kristdemokraterna vill uppmärksamma de omfattande arbete som anhöriga gör i äldreomsorgen. En satsning behövs för att stödja de som vårdar anhöriga bland annat genom olika former för avlastning och genom anhöriggrupper som ges stöd och handledning. Stöd till anhöriga bör kunna ske med ett mer flexibelt synsätt och i nära samverkan med den anhörige.
Tryggt och säkert i Älvsjö
Ingen skall behöva vara rädd för att gå på Älvsjös gator eller i parker. Vi Kristdemokrater vill öka säkerheten och tryggheten i Älvsjös miljöer genom att förbättra belysningen i stadsdelen. Det behövs en genomgripande revision av hur våra parker, gångvägar och andra platser är belysta. Modern ”belysningsarkitektur” kan presentera många lösningar på hur brott förebyggs och hur trygghet skapas med rätt belysning.
Vi vill ge Älvsjöborna en klotterfri stadsdel. Klotter på offentliga byggnader och platser skall saneras inom 24-timmar och vi vill särskilt freda skolor och områden närmast skolor. Allt klotter skall dessutom polisanmälas. En klotterfri skolväg borde vara en självklarhet. För att säkerställa detta vill vi att staden inför ett system där skolor och områdena närmast klotterinventeras dagligen.
Det lokala brottsförebyggande rådet, ÄlvBrå, uppmuntras till fortsatt arbete för att skapa förutsättningar för trygghet mm inom Älvsjö.
Integration
Arbete och språk – en väg in i samhället
För flyktingar och anhöriginvandrare i arbetsför ålder är ett jobb det som snabbast bidrar till integration i samhället. Mötet med arbetskamrater, kunder och andra innebär både språkträning och kulturella erfarenheter. Dessutom har många av invandrarna språkkunskaper, utbildning och arbetserfarenheter som kan bidra till att höja kompetensen inom Stockholms företag.
Varje nyinvandrad familj skall dessutom erbjudas en kontaktfamilj eller kontaktperson. Helst skall en kontaktperson ha liknande yrkeserfarenheter, utbildning eller intressen som flyktingen/invandraren.
Medarbetarna
Kristdemokraterna tror på människors inneboende kraft och vilja att påverka och därför måste stadsdelens medarbetare ges möjlighet till ett ökat inflytande över sin egen arbetssituation och arbetsmiljö samt aktivt kunna delta i utvecklingsprocesser. I det arbetet är det viktigt att alla har möjlighet att uttrycka sina åsikter
Organisation
I förvaltningens förslag för år 2006 finns en organisationsplan som visar på förslaget att sammanföra Älvsjö sjukhem med Älvsjö servicehus, som kommer att lyda under en chef.
Denna organisation har prövats tidigare med mycket nedslående resultat. Stora underskott under flera år följde. Därefter delades de upp på två enheter, för att nu igen slås samman??!!
Vad har tillkommit som gör att förvaltningen menar att detta nu är den bästa lösningen?
Vi avvisar med bestämdhet en sådan organisation.
Äldreomsorgen är ett av de stora områdena som framgent kommer att kräva extra insatser av olika slag. Därför menar vi att det behövs kraftansträngningar för att komma tillrätta med det ekonomiska underskott och personalproblem som nu tynger Älvsjö sjukhem. Det är INTE genom att byta namn på verksamheterna eller att göra fusioner. Det har i andra sammanhang så gott som alltid inneburit nya svårigheter!!
Vi menar att det finns två sätt att ta sig an denna uppgift:
1. inrätta en tjänst som äldreomsorgschef, med ansvar för Älvsjö sjukhem, Älvsjö servicehus och Solberga sjukhem, med de olika aktiviteter som bedrivs där
2. gör alla enheter till egna resultatenheter med en chef som har övergripande ansvar för samordning av personal, gemensamma aktiviteter, utbildning mm
Som en slutkommentar, varför kalla boendena vård och omsorgsboende???
På ett sjukhem bedrivs vård och omsorg……eller??
Älvsjö stadsdelsnämnd överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen samt anför därutöver följande.
Parkeringsnormen ska vara 1.0 per lägenhet.
Till Älvsjö stadsdelsnämnd har förslag till detaljplan för del av kvarte- ret Lappjäxan m.m. inkommit för yttrande.
Planområdet utgörs dels av Klacktorget öster om Folkparksvägen och dels kv Lappjäxan 2 m m väster om vägen. Förvaltningen ser positivt på den föreslagna planen som innebär att två punkthus i nio våningar samt ett lamellhus i fyra våningar byggs. I Solberga behövs nya både större och mindre lägenheter med tillgång till hiss. En förändring av Klacktorget ska genomföras som förhoppningsvis kan bidra till att torgets funktion som mötesplats förstärks i området. Parkeringen löses genom garage, parkering på del av gården samt i anslutning till garageinfarten söder om punkthusen vid Folkparksvägen.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande
daterat den 17 november 2005. Dnr 375-2005-302.
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag med ett tillägg.
Vice ordförande Olle Andretzky m.fl. (m), ledamoten Lars Hansson m.fl. (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Det framgår av bostadsstatistiken att bostäderna i stadsdelen utgörs till 92 % av hyresrätter och till 8 % av bostadsrätter. För att öka mångfalden av upplåtelseformer och därmed minska segregationsrisken är det därför angeläget att upplåtelseformerna tillåts variera.
Det framgår av tjänsteutlåtandet att flertalet av de nu aktuella markanvisningarna ges till byggherrar som skall upplåta bostäderna med bostadsrätt. Av den anledningen bör det understrykas att tomträttsupplåtelse är utesluten när det gäller lägenheter som skall upplåtas med bostadsrätt.
Mark som skall upplåtas för bostadsrätter eller med äganderätt bör säljas. Ett sådant förfarande är bra för såväl bostadsrättsinnehavarna som för staden eftersom de boende därigenom får en långsiktig kontroll över ekonomin i sitt boende och staden kan sänka sina kostnader genom de pengar som markförsäljningen ger.
och ledamoten Kenneth Persson (v) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är viktigt för Solberga att befolkningsutvecklingen blir positiv
för att klara underlaget för skolan och för att kvaliteten på verksamheten vid Klacktorget ska kunna utvecklas.
Älvsjö stadsdelsnämnd överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på
remissen samt anför därutöver följande.
Till Älvsjö stadsdelsnämnd har förslag till detaljplan för del av kvarteret Skohornet, Sylklacken inkommit för yttrande.
Förvaltningen ser positivt på förslaget till detaljplan som innebär att ca 80 lägenheter uppförs av Svenska Bostäder längs med Toffelbacken. I kvarteret Skohornet föreslås ca 60 lägenheter i ett u-format lamellhus i 3-5 våningar med en gårdsbildning som öppnar sig mot den skogsklädda hällmarken. I kvarteret Sylklacken föreslås ca 20 lägenheter i två lamellhus i vinkel som kopplas samman med ett trapphus. Lamellhusen uppförs i fyra våningar. För att lösa parkeringsfrågan anordnas boendeparkering bl.a. genom gatuparkering, en ny våning på befintligt parkeringsgarage samt lösningar inom de nya bostadskvarteren.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 november 2005. Dnr 382-2005-302.
Ordförande Peter Modesta (mp), ledamoten Kåre Gustafsson m.fl. (s) och ledamoten Kenneth Persson (v) lämnade följande särskilda uttalande.
De femton parkeringsplatserna på Toffelbacken ska flyttas över till
de sjutton parkeringsplatserna på andra sidan Toffelbacken med
bullerplank.
Ekonomichefen redogjorde muntligt för det ekonomiska utfallet för november månad.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens uppföljning av verksam-
heten vid Blomsterfonden Liseberg.
Blomsterfonden Liseberg bedriver en väl fungerande verksamhet för personer över 65 år. Verksamhetsuppföljningen visar att det finns väl utarbetade ”Kvalitetspolicy- och styrdokument” enligt socialtjänstlagen (SoL; SOSFS 1998:8) och enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL; SOSFS 1996:24). Verksamheten har under det gångna året arbetat dels med de förbättringsområden som framkom vid 2004 års verksamhetsuppföljning och dels med de synpunkter som framkommit vid ett besök av länsstyrelsen. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete har konstaterats.
Stadsdelförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande date-
rat den 25 november 2005. Dnr 388-2005-504
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden godkänner föreliggande ansökan till Kompetensfonden.
I syfte att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre genomför regeringen en flerårig satsning inom Kompetensstegen. Utgångspunkten är att genom idéer, råd och stöd inspirera och uppmuntra till utökat kvalitetsarbete genom verksamhetsanknuten kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre. I första hand gäller det personal som finns nära den äldre, t.ex. vårdbiträden och undersköterskor, men även arbets- och verksamhetsledare kan komma ifråga. Stödet ges till nya aktiviteter inom ramen för befintlig verksamhet.
daterat den 23 november 2005. Dnr 389-2005-504
och ledamoten Kenneth Persson (v) ställde sig bakom förvaltningens
förslag.
Vice ordföranden Olle Andretzky m.fl. (m), ledamoten Lars Hansson m.fl. (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) deltog ej i beslutet.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som
kan föranledas av de inkomna skrivelserna och protokollsutdragen.
Stadsdelsnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Protokollet från stadsdelsnämndens pensionärsråds sammanträde den
8 december 2005 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från stadsdelsnämndens handikappråds sammanträde den 8 december 2005 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde den 8 december 2005.
Protokoll från föräldrastyrelsen i södra barn- och ungdomsområdets sammanträde den 19 november anmäldes och lades till handlingarna.
Följande handlingarn anmäldes.
* Arbetslösa oktober 2005 statistik stadsdelsvis
* Ekonomiskt bistånd september 2005 statistik stadsdelsvis
Stadsdelsdirektören informerade om följande.
Barngruppernas storlek
Brev har gått ut till föräldrar med barn på de avdelningar där barnantalet ökar. Barnantalet ökar i början av nästa år men kommer att minska i augusti igen enligt förvaltningens beräkningar. Under våren 2006 öppnar fem nya förskoleavdelningar. Två avdelningar öppnas i mitten av februari som paviljonger vid förskolorna Rödkulla och Snöripan och en öppnar i mars vid Gårdsstigen.
Vietnamesiskt studiebesök
En delegation från Vietnam på 15 personer med socialministern i spetsen besökte Nätverkshuset den 14 december. Ordförande Peter Modesta deltog tillsammans med bl.a. stadsdelsdirektören. Delegationen var
i Sverige för att studera sociala frågor.
Temakvällar
Temakvällar är planerade till den 16 mars, 4 maj och 1 juni. Kallelse
skickas ut till varje tillfälle.
Regler i förskola och skola avseende kostnader för bl.a kulturella aktviteter
Förskolan och skolan är avgiftsfri och det är ej tillåtet att ta ut avgifter från föräldrar i samband med utflykter, museibesök o.s.v.
Pizzerian Kristallen
Tillståndsenheten vid socialtjänstförvaltningen har gjort tre tillsynsbesök under hösten och enligt uppgift har situationen förbättrats. Tillsynen fortsätter.
Stadsdelsdirektören tackade nämndens ledamöter och ersättare för gott
samarbete under året.
Iris Lindgren (fp) undrade varför det dröjt så länge med projekteringen
av den planerade förskolan på Långsjövägen, f.d. gruppbostäderna.
Enligt förvaltningen beror det på diskussioner med genomförandegruppen för byggnation av gruppbostäder i staden som haft svårt att acceptera att gruppbostäder görs om till barnstugor.
Majvi Andersson (s) undrade vad som hänt med handlingsplanen för kvinnofrid och våld i nära relationer. Förvaltningen återkommer.
Svante Haggren (s) undrade vad som skiljer matte/no profilerna på
de olika skolorna. Förvaltningen återkommer.
Margaretha Åkerberg (kd) undrade hur det bli med Kompetenscentrum. Enligt förvaltningen kommer det avgöras i början av januari
om Kompetenscentrum ska utvecklas eller avvecklas under 2007.
Olle Andretzky (m), Lars Hansson (fp) och Margaretha Åkerberg (kd)
anmälde en skrivelse angående alternativ barnomsorg inom stadsdelen.
Kåre Gustafsson (s) tackade förvaltningsledning och övrig personal
för ett väl utfört arbete under året.