Din position: Hem > Stockholms stad > Älvsjö stadsdelsnämnd > Sammanträde 2013-06-13
Olle Andretzky (M) utsågs att tillsammans med vice ordförande Viktor Morawski (MP) justera protokollet vilket ska ske måndagen den 17 juni.
______________________
Jenny Norberg (V) har invalts som ny ersättare i nämnden och presenterade sig för nämnden.
Tillkommande anmälningsärende:
20 A Svar på uppdrag från stadsdelsnämnden att utreda förslaget ”idéburen stadsförbättring – Låt Sjöängen blomma”
Föredragningslistan fastställdes i övrigt.
____________________
Anmäldes att protokoll 2013-05-23 justerats den 24 maj.
_____________________
Dnr 1.2.4.255-2013
Beslut
· Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på medborgarförslaget.
Ärendet
Medborgarförslaget innehåller ett förslag om att fler bänkar ska placeras ut i Långbroparken, i första hand runt dammen, men även i resten av parken.
Förvaltningen är positiv till förslaget och bedömer att det finns möjlighet att placera ut ytterligare upp till tio bänkar totalt i parken. Kostnaden för inköp och utplacering av tio bänkar är 107 000 kr, och kan finansieras inom budgeten för mindre parkinvesteringar. De nya bänkarna innebär också en mindre ökning av driftskostnaderna.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2013-05-24.
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Dnr 1.1.303-2013
· Stadsdelsnämnden utser Mikael Erdefelt och Sylvia Samuelsson som ledamöter i rådet för funktionshindersfrågor.
Stadsdelsnämndens råd för funktionshindersfrågor är ett rådgivande organ med uppgift att bereda funktionshindrade inflytande och insyn i allmänna frågor som berör funktionshindrades levnadsförhållanden. Enligt instruktionen ska rådet bestå av sju ledamöter som utses av stadsdelsnämnden efter nominering av HSO (handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad). Rådets ledamöter väljs för 4 år efter val av kommunfullmäktige.
Älvsjö stadsdelsnämnd beslöt den 3 januari 2011 att utse sex ledamöter till rådet och en plats blev vakant. Tre av ledamöterna har slutat sedan dess. HSO har nominerat två nya ledamöter enligt nedan vilka föreslås väljas till rådet.
Sylvia Samuelsson, RSMH
Mikael Erdefelt, NHR
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2013-05-29.
Dnr 1.4.157-2013
· Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på revisionskontorets årsrapport 2012.
Särskilt uttalande från (S) (V).
Särskilt uttalande från (MP).
Revisionskontorets årsrapport 2012 för Älvsjö stadsdelsnämnd visar sammanfattningsvis att Älvsjö stadsdelsnämnd i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Nämndens interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig och bokslut och räkenskaper är i allt väsentligt rättvisande.
Förvaltningen delar i huvudsak revisionskontorets bedömningar i rapporten och redovisar vilka åtgärder som vidtagits eller som kommer att vidtas.
Revisorerna tillstyrker att Älvsjö stadsdelsnämnd och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet.
Stadsdelsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2013-04-25.
Särskilt uttalande (S) (V)
Majvi Andersson m.fl. (S) och Jenny Norberg (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
I förvaltningens svar på revisionskontorets rapport för 2012 lyfts sju punkter fram där indikatorerna avviker från målvärdena. Bakom var och en av dessa sju punkter döljer sig barn, unga, vuxna, med varierande behov, som under det gångna året inte fått den service och det stöd de haft rätt att förvänta sig. Där döljer sig också medarbetare som trots sina ansträngningar inte lyckats nå målen. Vi har tidigare, bl a i kommentarer till bokslutet 2012, påpekat att vi saknar kommentarer om personalomsättningen. I svaret på revisionskontorets rapport får vi bekräftat att, i vart fall inom ekonomiskt bistånd, personalomsättningen har varit hög och med vakanser, vilket med stor sannolikhet påverkat verksamhetens förutsättningar att utveckla verksamhetens kvalitetsarbete.
Förskolan har ett viktigt uppdrag. Med rätta har föräldrar och barn höga förväntningar och krav på både omsorg och lärande. Stadsrevisionen tvingas konstatera att alliansen i förskoleundersökningen inte når upp till målen för 2012 om 78 procent nöjda föräldrar vad avser förskolan som en trygg och säker miljö. Som vi tidigare påpekat är det tråkigt för stadsdelens förskoleföräldrar att mål helt saknas för 2013 om att förskolan ska upplevas som trygg och säker. Målet för nöjdhet hos föräldrar i förskoleundersökningen när det gäller lärande och utveckling var 2011, 82 procent. Samma mål var 2012 nedjusterat till 78 procent. Trots det tvingas stadsrevisionen konstatera att alliansen i stadsdelen missat målet. Kanske ska alliansen lyckas nå målet 2013, i år är det ju nedjusterat till 76 procent.
Ekonomin går ihop vilket får anses skickligt av förvaltningen att ha klarat av. Vägen dit är dock kantad av bantad välfärd för Älvsjös medborgare. På flera punkter framhålls att dokumentationer inte är tillfredsställande, arbetsplaner saknas, målvärdena nås inte. Inom verksamheten Stöd och service till personer med funktionshinder, ligger utfallen mellan 3-35 procent under målvärdena med sämsta utfallet när det gäller bemötande. Jämfört med 2011 har sex målvärden försämrats inom den verksamheten. Inom äldreomsorgen har flertalet indikatorer som avser nöjda brukare ökat jämfört med 2011 men värdena når inte nämndens och fullmäktiges målvärden. Sjuktalen ligger fortfarande mycket högt över målet. Allt pekar på en mycket ansträngd situation för förvaltning, medarbetare och medborgare för att få budgeten i balans.
Vi har under flera år och vid flera tillfällen pekat på brister och varnat för konsekvenserna av den åtstramningspolitik som alliansen för. Vi har framhållit att det inte går att göra nedskärningar, att dra in på personal och samtidigt öka kvaliteten. Vår uppfattning är att talet om satsningar på barnomsorg och äldreomsorg och på medarbetarna bara är tomma ord på papper, det finns inga resurser för att klä orden i handling. Stadens alliansmajoritet har satt skattesänkningar och utförsäljningar före satsningar på välfärd för barn, unga och äldre och för goda arbetsförhållanden för medarbetarna. Det är ett trist konstaterande.
Särskilt uttalande (MP)
Viktor Morawski m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
Älvsjö stadsdelsnämnds resultat ur ett ekonomiskt perspektiv visar på ett mindre överskott för 2012. Det är dock uppenbart att de resurser den nuvarande majoriteten avsätter till nämndens olika verksamheter inte är tillräckliga för att kvalitén ska hålla en tillräckligt hög nivå. Revisionen konstaterar i årsrapporten att flertalet av de mål nämnden anser sig ha uppfyllt egentligen inte är uppfyllda. Exempel på sådana mål är inom förskolan där andelen nöjda föräldrar avseende trygghet, miljö samt utveckling och lärande är lägre än målet och även antal barn per anställd är en bra bit över målvärdet. Målet gällande antal barn per anställd har majoriteten dessutom valt att ta bort för 2013.
Revisionen anser inte heller att målet ”Stockholmarna ska uppleva att de får god service och omsorg” är uppnått trots att majoriteten i nämnden anser detta. Inte heller inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning eller inom äldreomsorgen når ett flertal indikatorer målvärdena. Trots riktade insatser för att få ner sjukfrånvaron ligger den fortfarande långt över målet. Noterbart är att flertalet av de indikatorer som inte uppfylldes under 2012 har tagits bort till 2013. Möjligtvis går det att se ett samband i detta.
Om miljöpartiet hade varit med och styrt i staden skulle stadsdelsnämnden haft en större budget och därmed kunnat genomföra riktade insatser på de områden där revisionen pekar på brister i verksamheten. Dessvärre får dessa satsningar vänta ytterligare ett par år.
Dnr 1.5.3.292-2013
· Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Särskilt uttalande från (S).
Fastigheten Sjöbotten 1 ligger intill Stockholmsmässan. Tidigare fanns IT-företaget TietoEnator i kontorsdelen, men nu är det tomt sedan några år. Syftet med den nya detaljplanen är att tillåta ombyggnad till 370 smålägenheter för genomgångs- och studentbostäder.
Förvaltningen är positiv till att de tomma lokalerna får ny användning, och att det byggs student- och genomgångsbostäder, som det råder stor brist på i Stockholm. Förvaltningen är dock tveksam till att det nya kategoriboendet innehåller så många lägenheter och är placerat i ett verksamhetsområde, utan andra ordinarie bostäder. Utifrån det efterlyser förvaltningen en social konsekvensanalys.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2013-05-18.
Särskilt uttalande (S)
Majvi Andersson m.fl. (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
Över hela staden saknas studentbostäder. Det saknas också andra bostäder, inte minst för grupper med behov av boende med samhällsstöd. Det är positivt om Älvsjö kan bidra med bostäder, behovet är stort. Vi instämmer i huvudsak i förvaltningens svar.
Vi vill dock särskilt lyfta fram det bekymmer vi ser med att i ett område som är så isolerat från annan bostadsbebyggelse som kvarteret Sjöbotten, bygga ett mycket stort kategoriboende. Vi tror det skulle varit bättre om genomgångs- och studentbostäderna hade integrerats i planeringen av de permanenta bostadsområden som är under uppförande i Älvsjö. Vi vill poängtera förvaltningens svar, att till förslaget om detaljplan tillfoga en konsekvensutredning av hur området kring Älvsjö Centrum kommer att påverkas och hur det föreslagna boendet kommer att fungera ur en social aspekt för dem som flyttar in.
Dnr 1.5.1.158-2013
Särskilt uttalande från (MP)
I budgeten 2012 fick miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att ta fram en färdplan som visar hur staden kan bli fri från fossila bränslen till 2050. Slutsatsen är att det är möjligt att uppnå målet, men för att lyckas krävs ett mycket målmedvetet arbete med åtgärder av både staden, staten, landstinget och enskilda aktörer.
Förvaltningen är positiv till att staden tar fram en färdplan, men har en del synpunkter på bland annat dokumentets status, tidplanen, uppföljningar, och resonemanget om uppvärmning av byggnader. Förvaltningen betonar också behovet av fler arbetsplatser i söderort för att minska utsläppen från arbetspendling.
Miljöpartiet är i huvudsak mycket positiv till att en färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 nu tagits fram och tycker att Stockholm med detta åter har tagit ett kliv framåt i klimatarbetet.
Vi anser att även om riktningen är i stort sett rätt så är takten alldeles för långsam. Miljöpartiet har länge drivit målet att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2030. Efter snart åtta år av alliansstyre i Stockholm tycks målet vara längre bort än så, men färdplanen visar ändå att många föreslagna åtgärder kan tidigareläggas och att vi därmed kan närma oss årtalet för en fossilbränslefri stad. En mer detaljerad och skärpt tidsplan behövs för att öka och hålla
takten.
Det som oroar mest är att den hittills förda allianspolitiken inte hittills alls verkar redo att ta de radikala beslut som kommer att behövas för att uppnå målet om en fossilbränslefri stad. Planen ger på vissa punkter snarare ett kvitto på hittills sex förlorade år med det borgerliga styrets vingliga klimatpolitik. Ett exempel är att åtgärder för ökad samlastning nu beräknas beslutas först någon gång under nästa mandatperiod. Färdplanen visar tydligt att vi måste intensifiera arbetet nu. Radikala beslut måste fattas, hållbara infrastruktursatsningar måste påbörjas, ekonomiska styrmedel måste införas och ekonomiska medel måste tillföras.
Investeringar med långsiktiga följder som leder i fel riktning måste stoppas. Vid samhällsplanering ska ett mer transportsnålt samhälle prioriteras. Detta är inte fallet vilket bland annat visas av att man fortfarande är inställd på att bygga en ny motorväg, Förbifarten, genom regionen.
Klimatomställningen kan inte vänta. Dessutom måste ett flertal beslut fattas på nivåer som Stockholm inte har egen rådighet över vilket gör att samarbeten och samtal måste påbörjas snarast och starka krav på andra parter måste ställas från kommunen.
Vi tycker därför att det är viktigt att lägga in uppföljningar som bör avrapporteras till kommunfullmäktige med täta intervall. Vi anser att fyra år är allt för långa tidsintervall. Vi föreslår här att tidsplanen för olika åtgärder skärps och att man varje år stämmer av om tidsplanen hålls och vad som måste revideras i de fall där vi släpar efter med införda åtgärder. Avstämningen kan lämpligen knytas till avrapportering av Stockholms åtgärdsprogram för klimat och energi och Stockholms miljöprogram, men den måste ske mer frekvent än vart fjärde år. Ingen politiker ska kunna sitta en hel mandatperiod för att sedan förvånas över att punkter i åtgärdsprogrammet släpar efter. Många punkter i tidsplanen handlar om att "verka för" olika åtgärder, men det är viktigt att man även gör en plan för vad målet är för åtgärderna, dvs hur mycket t.ex. cykel- eller spårtrafiken ska ha ökat vid vissa tidpunkter. Det är också av vikt att man kan demonstrera hur målet kommer missas om man väntar med åtgärder, dvs vilka konsekvenser (ekonomiska eller andra) som uppskjutna åtgärder innebär.
Dessutom anser vi att det är viktigt att påtala att målet (fossilbränslefritt Stockholm 2050) kommer att hamna inom räckhåll om man genomför åtgärder enligt tidsplanen, men att detta inte är argument för att skjuta upp åtgärder som kan påbörjas redan idag.
Då inte alla växthusgasutsläpp som stockholmarna ger upphov till räknas med inom ramen för åtgärdsprogrammet anser vi att beräkningsmetoder för dessa utsläpp ska tas fram för att kunna användas i Stockholms klimatarbete så att vi kan få ett mått på de reella utsläppen av klimatgaser som Stockholms invånare ger upphov till.
Vi är skeptiska till flertalet av förslagen om klimatkompensering. Osäkerheten är för stor för om satsningar på CDM eller ökade sänkor ger någon effekt. Det är viktigt att inte avleda uppmärksamheten från konkreta utsläppsminskningar här.
Vi anser inte heller att åtgärdsprogrammet ska uttala att Stockholm bedriver ett klimatarbete i världsklass då vi inte anser att dagens förda politik är i världsklass. Vi anser att mycket av Stockholms klimatarbete kan förbättras radikalt. Vi har ännu inte har fattat de beslut som behövs för ett klimatarbete i världsklass utan med denna färdplan visat hur ett klimatarbete i världsklass skulle kunna gå till om vi vidtar tillräckliga åtgärder idag.
Dnr 1.5.1.192-2013
Reservation från (S) och (V) till förmån för egna förslag till beslut.
Kommunstyrelsen har begärt svar på remiss ”Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar (upphandlingspolicy)”, dnr: 125-1694-2012. Remissen avser av Kommunfullmäktige antagen reviderad upphandlingspolicy, vilken ersätter tidigare beslutad upphandlingspolicy, dnr. 129-2225/2007. Av kommunstyrelsens utredning av regelverket för innovationsupphandling framgår att innovation bör främjas endast i den omfattning som motiveras av förutsättningarna i den enskilda upphandlingen. Vidare konstateras att krav på samhällsansvar kan ställas inom ramen för gällande upphandlingslagstiftning, dock ska utgångspunkten vara att nämndernas behov av varor och tjänster inte får åsidosättas p.g.a. ställande av krav. Ett avsnitt om stadens riktlinjer för mutor och jäv har förts in upphandlingspolicyn. Förvaltningen konstaterar att kommunstyrelsens utredning är föredömligt uttömmande och med fördel, tillsammans med reviderade tillämpningsanvisningar, kan fungera som ett grundläggande stöd vid tillämpning av den reviderade upphandlingspolicyn.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2013-05-14.
Förslag till beslut
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Majvi Andersson (S) yrkade bifall till eget förslag till beslut enligt följande.
Det är bra att riktlinjer tas fram för innovationsupphandling och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar. Vi instämmer i allt väsentligt i förvaltningen svar på remissen.
Men att skriva en policy med underrubriken innovation och samhällsansvar förpliktigar och det remitterade förslaget har stora brister. Den utgår från de borgerliga direktiven att i princip allt som går ska konkurrensutsättas. Vi menar att principen istället ska vara samhällsnytta, samhällsansvaret ska vara på riktigt och det ska vara lätt att kräva ansvar för brister.
Flera år av dogmatisk utförsäljning och konkurrensutsättning av stadens egendomar och verksamheter har lett till att staden idag sitter fast i avtal utan vare sig innovationer eller samhällsansvar. Istället har staden avtal som i huvudsak reglerar den privata näringsidkarens rättigheter utan krav på skyldigheter och möjligheter att kräva ersättning för ej genomförda avtal eller för möjligheter till ekonomisk kompensation eller hävning av avtalen. Avtalen präglas mestadels av total brist på affärsmässighet. Den konkurrenspolicy som de borgerliga har infört ska därför avskaffas.
Vi vill till riktlinjerna föra att vid alla former av upphandling skall staden och dess nämnder och bolag förvissa sig om att de upphandlade tjänsterna utförs av företag som är bundna av kollektivavtal tecknade för svensk arbetsmarknad, eller tillämpar kollektivavtalsliknande villkor. Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor, exempelvis enligt ”Vita jobb-modellen” som har använts i staden och nu införts bland annat i Malmö. Redan i förfrågningsunderlagen ska det konkret beskrivas och ställas som villkor att anställningsvillkor, som enligt kollektivavtal gäller i den berörda branschen, ska uppfyllas av anbudsgivaren.
Vidare ska det också skrivas in att entreprenören ska tillämpa medbestämmandelagen (MBL) och förtroendemannalagen (FML) som om kollektivavtal finns. Om inte kollektivavtal finns, är MBL:s omfattning begränsad och möjligheten till fackligt arbete under arbetstid borta. Detta är en allvarlig försämring för medarbetarna.
Samma yttrandefrihet och meddelarfrihet i fråga om arbetet ska gälla för anställda i all upphandlad verksamhet som för offentliganställda. Antidiskrimineringsklausulen som staden tillämpar är otillräcklig eftersom den inte gäller för alla underleverantörer och inte anger vite som sanktionsmöjlighet. Klausulen kan bara tillämpas efter en lagakraftvunnen dom, vilket är sällsynt då mål om diskriminering oftast leder till förlikning. Därför måste en skarpare antidiskrimineringsklausul tas fram
En kommun har ett samhällsansvar. Samma samhällsansvar måste åläggas upphandlade verksamheter. Ett sätt att ta samhällsansvar är att återinvestera vinst i verksamheter som bekostas av skattemedel. Det ska därför gå att ställa krav på att upphandlade företag inte får vara vinstsyftande. På detta finns exempel inom äldreomsorgen som har prövats och godkänts av EU-rätten.
Samtliga krav som ställs på leverantör och/eller leverantör i upphandlingar ska även omfatta underleverantörer. Tillsynsansvar ska ligga hos entreprenör/leverantör. I avtalen ska alltid skrivas in möjlighet för staden att utkräva vite vid avtalsbrott eller i det fall som brott mot lagstiftning och/eller myndigheters regelverk.
I de fall upphandling görs till lägsta pris ska det dels vara särskilt motiverat och dels finnas garantier att personalen försäkras och arbetsgivaren betalar in pensionsavgifter. Annars kan det leda till social dumping. Tyvärr har upphandlingar till lägsta pris lett till oacceptabla försämringar och otrygghet för redan lågavlönad personal. Personal som övertas ska därför garanteras minst samma lön och villkor som de hade innan övertagandet. Sociala och etiska krav samt skrivningar om att ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet ska följas, ska därför alltid skrivas in i förfrågningsunderlaget.
I det remitterade förslaget måste stycket om ”krav på samhällsansvar” skärpas. Annars inskränker sig staden till att säkra grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter bara om det motiveras av upphandlings art. Vi menar att all verksamhet och alla upphandlingar i staden självklart ska uppfylla grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter.
Även stycket om miljö måste skrivas tydligare, entreprenörer ska följa stadens miljöpolicy och mål och leverantör ska ha motsvarande program. Nu konstateras bara att man ”får” ställa krav på miljöhänsyn. Om undantag görs ska en särskild miljökonsekvensbeskrivning göras. Miljöstyrningsrådets rekommendationer bör följas.
Jenny Norberg (V) yrkade bifall till eget förslag till beslut enligt följande.
Nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag med tillägg:
a) att upphandlade leverantörer av varor och tjänster uppfyller de krav som ställs i kollektivavtal
b) att upphandlade företag som ska utföra välfärdstjänster inom verksamhetsområdena skola, vård och omsorg, inte får vara vinstsyftande
Förslaget kommer en bit på väg mot att upphandling kan bli det verktyg som det skulle kunna vara för att ställa villkor för hur stadens budget ska användas. Särskilt är vi nöjda med att det innehåller skrivningar om samhällsansvar, miljö och arbetsvillkor. Vi anser dock inte att det räcker hela vägen.
Vi tycker att det är viktigt att staden inte bidrar till lönedumpning vid upphandling av varor och tjänster. Därför är det rimligt att krav ställs på upphandlade företag att de har löner och andra villkor i nivå med kollektivavtal så länge vi har den modell för lönesättning och villkor i arbetslivet som vi har i Sverige. Stadens regelverk för upphandlingar borde kunna referera till de överenskommelser och regler som gäller på den svenska arbetsmarknaden.
Vi tycker inte att upphandlade leverantörer av tjänster inom exempelvis förskola, skola och äldreomsorg ska tillåtas att ta ut vinster. Istället bör de återinvestera ett eventuellt överskott tillbaka till verksamheten. Det finns exempel i andra länder där man tillämpat möjligheten att ställa krav på att de upphandlade företagen inte får vara vinstsyftande. Kommunen Lombardiet i Italien har ställt detta krav vid upphandling av äldreomsorg. Just detta exempel är intressant då det anmäldes, prövades och godkändes av EU-rätten. Kravet begränsar inte etablering, enligt EU- rätten. I England finns numer ett system med privata men skattefinansierade skolor som fungerar enligt svenskt mönster. Men i deras avtal förbinder sig skolorna att vara icke vinstsyftande. Det svenska företaget Kunskapskolan har därför i England etablerat sig som ett non profit företag. Vänsterpartiet menar att det ska vara möjligt att i förfrågningsunderlag ställa krav på att vinst återinvesteras i verksamheten, som ett exempel på krav på samhällsansvar.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och förklarade att nämnden beslutat bifalla förvaltningens förslag.
Miljöpartiet anser att det är hög tid att ta till vara den offentliga upphandlingens fulla potential som beställare av en hållbar framtid. Det är viktigt att stadens behov av varor och tjänster inte tillgodoses på ett sätt som inte är förenligt med en god samhällsutveckling.
I den föreslagna reviderade upphandlingspolicyn har möjligheterna att ställa sociala krav och att främja innovationer genom upphandling arbetats in. Det tycker vi är bra. För att uppmuntra till nytänkande bland mindre företag liksom ta till vara ideella organisationers och sociala företags särart kan det vara värdefullt att använda sig av så kallade innovationsfrämjande upphandlingar, i vilka en funktion efterfrågas utan förutfattad mening om tillvägagångssätt.
Vi hade dock velat se att skrivningarna om miljökrav och sociala krav varit mer långtgående och bindande för att säkerställa att staden tillvaratar upphandlingsinstrumentets potential som verktyg för att ställa om till ett hållbart samhälle. Normaltillståndet ska vara att staden vid upphandlingar använder sig av miljökrav och sociala krav och, i de fall då det är relevant, etiska krav. En dokumenterad analys ska alltid göras och om det i något fall inte ställs miljökrav eller sociala krav ska en skriftlig motivering ges.
Enligt Miljöstyrningsrådet kan varje skattekrona som används i den offentliga upphandlingen med relevant ställda miljökrav och sociala krav bidra till en väl förräntad samhällsnytta. Staden bör ta chansen att revidera skrivningarna som rör kraven på miljöhänsyn. I den nu reviderade upphandlingspolicyn står det att ”krav på miljöhänsyn får ställas vid stadens vid upphandlingar inom olika områden”. Vi menar att staden inte bara får ställa krav på miljöhänsyn utan som normaltillstånd också ska ställa sådana krav. I de fall miljökrav inte ställs ska en skriftlig motivering ges.
De sociala kraven kan exempelvis innebära att staden ska använda sig av upphandling för att skapa en inkluderande och jämställd arbetsmarknad, fri från alla typer av diskriminering. Sociala krav kan tillsammans med till exempel kontraktspaketering också bidra till att öka möjligheten för mindre aktörer och utförare inom den idéburna sektorn att vinna kontrakt. Vi menar att omfattningen av krav på samhällsansvar även ska innehålla krav på rätt för arbetstagaren att arbeta under kollektivavtalsliknade villkor, krav på att inte diskriminera vid anställning och krav på föreningsfrihet samt att leverantören ska iaktta respekt för barns rättigheter i enlighet med Barnkonventionen.
Annat sätt att hantera krav på samhällsansvar är att använda sig av konventioner för att ställa krav på hur leverantörerna ska respektera grundläggande sociala krav i sin verksamhet. Exempel är ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182 samt FN:s barnkonvention artikel 32. Arbetsmiljölagstiftning, arbetarskydd, socialförsäkringsskydd och arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, som gäller i tillverkningslandet är också viktigt att beakta.
Generellt finns ett stort behov inom offentlig sektor av uppföljning av uppställda krav, så även inom Stockholms stad. Egenkontroll ställer höga krav på förfrågningsunderlaget för att staden ska kunna försäkra sig om att underlaget är tillförlitligt. Egenkontroll i all ära men många gånger måste staden även kontrollera sina leverantörer på egen hand, antingen med egen personal eller ta hjälp av leverantörer specialiserade på detta arbete. Till exempel så arbetar SKL med att uppföljandekontroll av etiska och sociala krav. Detta arbete bör staden bli delaktiga i.
Dnr 1.5.1.194-2013
Reservation från (S) och (V) till förmån för eget förslag till beslut.
Särskilt uttalande från (V).
Kommunstyrelsen har remitterat förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd till samtliga stadsdelsnämnder, arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och stadsledningskontoret.
Riktlinjerna är reviderade utifrån domar och uttalanden från JO, förändringar i lagstiftning samt Socialstyrelsens vägledningar.
Ordningen och kapitelindelningen har ändrats för att skapa ett mer pedagogiskt flöde från inkommen ansökan till beslut.
Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget då riktlinjerna har ett tydligare upplägg i förhållande till nuvarande riktlinjer, vilket också gör det enklare för handläggarna.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2013-05-30.
Majvi Andersson (S) med bifall av Jenny Norberg (V) yrkade bifall till eget förslag till beslut enligt följande.
Att delvis instämma i förvaltningens förslag till yttrande
Att därutöver anföra
Att revidera riktlinjerna för ekonomiskt bistånd är bra men det kommer inte att lösa problemen med att staden lider av de kraftiga nedskärningarna under denna och föregående mandatperiod. Socialtjänsten är hårt pressad. I till exempel revisionskontorets rapport för Älvsjö 2012 framkommer att inom ekonomiskt bistånd har ”personalomsättningen varit hög och med vakanser, vilket med stor sannolikhet påverkat verksamhetens förutsättningar att utveckla verksamhetens kvalitetsarbete”. Resurserna minskar medan arbetsbördan ligger kvar på oförminskad nivå och det är givet att det går ut över verksamheten och dess kvalitet.
Socialsekreterarna arbetar hårt och har god utbildning för sitt yrke och en stark vilja att göra sitt allra bästa. Men de får inte de rätta förutsättningarna. Vi påminner om undersökningen som visar att sju av tio socialsekreterare i Stockholm upplever att de inte kan sköta sitt arbete fullt ut. Målen är relativt högt satta men resurserna saknas för att nå målen fullt ut. Det får konsekvenser för medborgarna som har behov av stöd och hjälp.
Även socialchefer larmar om att resursbristen hotar socialtjänsten. Fackförbundet SSR:s senaste undersökning visar ett resultat för Stockholm som är alarmerande. Fackförbundet Vision visar i en chefsrapport att det saknas medel för att kunna leva upp till politikernas målsättning för socialtjänsten och att diskrepansen mellan önskade resultat och tilldelade resurser upplevs som ”ett ständigt krig”. Så få som en av tio chefer anser att det inte helt och hållet finns förutsättningar för att ta sig an utmaningar de möter och så många som åtta av tio uppger att det handlar om resursbrist. Socialdemokraterna genomförde våren 2012 en undersökning som visar hur en allt större andel av socialtjänstens personal upplever ett tryck att vara mer restriktiva i sin biståndsbedömning. Drygt 80 procent av de tillfrågade socialsekreterarna ansåg att de ekonomiska förutsättningarna omöjliggjorde ett bra arbete, att det finns ett tryck uppifrån att bli mer restriktiv. Sammantaget visar detta att det finns ett stort behov av att stärka socialtjänstens arbete för att få till ett bättre förebyggande arbete och för att kunna garantera rättssäkerhet.
När nya arbetsuppgifter läggs på stadsdelarnas socialtjänst är det nödvändigt att det också tillförs ekonomiska resurser för detta. Socialtjänstlagen skall styra arbetet och budgeten måste möjliggöra detta. Resurserna ska motsvara nivån att rättssäkerheten för medborgarna kan garanteras. Det går inte att nonchalera att hälften av socialsekreterarna i SSR:s enkät svarar nej på frågan om de man anser att man klarar kvaliteten och rättsäkerheten på sin arbetsplats, enligt lagens intentioner. Det duger inte heller att nonchalera att det i stadens medarbetarenkät gjord bland socialförvaltningens personal, bland annat framkommer att bara 57 procent anser att arbetsbelastningen är rimlig och att endast 62 procent är nöjda med sin nuvarande arbetssituation. Detta illustrerar tydligt att resurserna inte motsvarar ambitionerna.
Ett minikrav i de nya riktlinjerna bör vara att inget barn ska behöva halka efter i skolan på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Som en del av vår kunskapssatsning föreslår vi därför att kostnader för dator och internetuppkoppling ska inkluderas i normen för barnfamiljer. Stockholms höga kostnadsläge drabbar stadens fattigaste människor hårdast. Därför är det bra att majoriteten äntligen har fört in omkostnaden för bredband i riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Men utan dator är bredbandet ett slag i luften.
På samma sätt som bredband är viktigt för att kunna vara en aktiv del i samhället är möjligheterna till fysisk förflyttning av största vikt. Även personer som har ekonomiskt bistånd som sin försörjning är i behov av att kunna röra sig utanför sitt bostadsområde, för att söka jobb eller upprätthålla sociala kontakter. Helt enkelt leva ett normalt liv. Sedan SL-kort togs bort från normen har ett slags stadsdelsarrest infunnit sig för många familjer vilket i första hand drabbar barnen. Gratisnöjen finns ofta i innerstaden men ytterstadens barn i familjer med ekonomiskt bistånd kan inte ta del av dem. Den ofta framhållna valfriheten är också en chimär för den med ekonomiskt bistånd. Det är fagert tal att man kan välja vilken vårdcentral, läkare, apotek, man vill men tvånget för den med ekonomiskt bistånd blir att ”välja” den närmaste. Att inte ha råd med SL-resor försvårar möjligheterna att söka jobb och motverkar således den lika ofta framhållna arbetslinjen.
Slutligen anser vi att riktlinjerna bör tillföras ett avsnitt som slår fast att det ska vara lätt att få kontakt med, och stöd från, socialtjänsten. Tillgängligheten ska vara god och de administrativa kraven på klienterna får inte bli så höga att de blir ett hinder för utsatta målgrupper att kunna söka och få bistånd.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och förklarade att nämnden beslutat bifall förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande (V)
Jenny Norberg (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
Det är bra att riktlinjerna ses över, men vi saknar en hel del. Inom en pressad socialtjänst med knapp budget och hög arbetsbelastning räcker det inte heller med nya riktlinjer. För att riktlinjerna ska fungera krävs tillräckliga resurser. Det behövs också en diskussion om vad kommunens yttersta ansvar innebär, hur det ser ut idag och hur utsatta målgrupper påverkas.
SL-kort ska återinföras i normen
SL-kort ska ingå i normen i likhet med vad som gällde åren 2003-2006. I april 2013 var det bara 50 % som fick SL-kort av alla hushåll som fick ekonomiskt bistånd. Andelen hushåll som fick SL-kort varierade mellan 20 % på Södermalm och 71 % på Kungsholmen.
I en storstad som Stockholm är SL-kort ett måste. Flera av våra stadsdelar har mycket bristfällig kommersiell och offentlig service, och människor måste åka kommunalt för att kunna ta del av nödvändig service. Det kan handla om att gå till läkare, tandläkare, apotek, bibliotek, simhall, bio, följa barnen på träning eller besöka ett öppet stadsdelsnämndsmöte. De som inte får SL-kort blir fångar i sina stadsdelar, vilket även drabbar barnen i dessa familjer.
Dator
I remissen står på sidan 88 att bistånd till dator ”kan beviljas om det finns specifika och sociala skäl”. Vi tycker att det bör ingå i normen för en barnfamilj då mycket av kommunikationen mellan förskola och skola sker via e-post. Skolorna i Älvsjö kräver dessutom att föräldrarna ska rapportera frånvaro via stadens ”skolwebben” och det är också den vägen som omdömen om elever kommer föräldrarna till del. För att kunna logga in på skolwebben, krävs e-legitimation som skaffas via ansökan digitalt. Att ha tillgång till dator är också en hjälp till självhjälp för den som hamnat under isen ekonomiskt att kunna söka information och förbättra sin situation.
___________________
Dnr 1.5.1.195-2013
Kommunstyrelsen har remitterat förslag till reviderade riktlinjer för handläggning och dokumentation gällande familjehemsvård av barn och ungdomar till samtliga stadsdelsnämnder och utbildningsnämnden.
Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget till de reviderade riktlinjerna och vill framhålla några punkter i förslaget.
Barns hälsa och skolgång har särskilt beaktats. Socialtjänstens ansvar att samordna och följa upp barnets skolgång och hälsa poängteras, vilket är bra. Barnets ställning har stärkts genom krav på minst fyra besök i familjehemmet per år, varav två ska ha fokus på samtal med det enskilda barnet. Sammantaget innebär detta en högre ambitionsnivå som gagnar barnen sam-tidigt som detta kräver större insatser från socialtjänsten.
Kravet på utbildning av familjehemmet både innan och under en placering samt handledning till familjehemmet slås nu fast.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2013-05-21.
Barnperspektivet måste alltid genomsyra kontakter och beslut som genomförs inom socialtjänsten när det gäller barn och unga. Barnens/de ungas väl och framtida möjligheter måste komma i främsta rummet och vara vägledande för alla överväganden och beslut. Barnets/den unges egna behov av stöd ska alltid utredas i anslutning till annan biståndshandläggning som kan ske och som berör dem själva och deras situation.
Vi tycker det är bra med bestämmelser om att det ska finnas en särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet/den unge. Besök i familjehemmet ska ske minst fyra ggr/år och socialsekreteraren ska föra enskilda samtal med barnet även på annan plats. Det ger trygghet och är grunden för ett förtroendefullt samarbete mellan socialsekreteraren och barnet/den unge. Det kommer att ställa betydligt större krav på professionen och förutsättningar för att klara detta måste skapas inom socialtjänsten i stadsdelsnämnderna genom att särskilt arbeta för att minimera personalomsättningen bland socialsekreterarna. Ambitionen kan annars bli ett slag i luften. Ser vi på dagens Stockholm är situationen inte den bästa, socialsekreterarna är överhopade med arbete. En rad enkäter med berörda yrkesgrupper liksom stadens egen granskning visar att professionen är hårt ansträngd. Någon ljusning med högre anslag och möjlighet att anställa fler är för närvarande inte heller i sikte.
Barnets/den unges bästa ska gå i första hand och det är utmärkt att reglerna kring familjehemsvården av barn och unga stramas upp. Men utan att det samtidigt tillförs mer resurser har vi svårt att se hur staden ska kunna leva upp till de nya reglernas intentioner.
I förslaget saknas skrivningar kring samarbetet med skolan. Det torde inte vara obekant att det ofta finns problematik kring skolgången för placerade barn, även om de vistas i en familj, och det hade varit bra om riktlinjerna ägnat detta ett mer ingående intresse.
Barn som växer upp i samhällsvård riskerar som grupp en ogynnsam utveckling över tid. Som grupp har dessa barn mycket höga risker för självmord, missbruk, kriminalitet, bidragsberoende och tonårsföräldraskap.
Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Det har visat sig att skolmisslyckanden är en nyckelfaktor för att förstå deras ogynnsamma utveckling. Omvänt har frånvaron av skolmisslyckanden visat sig vara den starkaste skyddande faktorn för en gynnsam utveckling.
Placerade barn, trots normalbegåvning, underpresterar ofta i skolan. De placerade barnen har som grupp väsentligt lägre utbildningsnivå vid vuxen ålder än andra jämnåriga, oavsett längden på placeringen, deras ålder vid placeringen eller placeringsformen.
När samhället gjort bedömningen och fattat beslut om att dessa barn inte kan leva med sina vårdnadshavare har samhället tagit på sig ett särskilt ansvar för dessa barn. Mot bakgrund av detta måste socialnämnden och utbildningsnämnden i Stockholm stad gemensamt säkra de placerade barnens rätt till utbildning.
Enlig 29 kap. 13§ skollagen ska huvudmannen för skolan samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att falla illa. Socialtjänsten ska vara aktiv för att få fram de underlag som behövs. I utredningen behöver socialtjänsten inhämta relevant information om barnets skolsituation. I de fall barnets rätt till utbildning eftersatts behöver skolan kartlägga barnets kunskapsutveckling, inlärningsmässiga förutsättningar och eventuella behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att lyfta de åtgärder och stödinsatser som har haft positivt effekt på barnets/elevens studiesituation. Flera kommuner genomför därför en pedagogisk utredning i samband med utredningen för att synliggöra kunskapsluckor och kartlägga elevens förutsättningar för lärande. Exempel på detta är Skolfam en modell som används på flera orter i Sverige.
Den avlämnande skolan behöver idag se till att det finns dokumentation om elevens skolgång som individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen, betyg, eventuella utredningar och åtgärdsprogram.
Allt detta framgår av och har stöd i Socialstyrelsens och Skolverkets gemensamma vägledning Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar, som nyligen utkommit.
Mot bakgrund av det som nu sagts stödjer vi att det av riktlinjerna ska framgå att den avlämnande skolan vid en familjehemsplacering generellt ska ta fram en pedagogisk utredning och ett åtgärdsprogram så att elevens behov av utbildning kan beskrivas inför en placering.
I motsats till förslaget till beslut föreslår vi att dessa delar i de föreslagna riktlinjerna ska kvarstå.
_______________________
Dnr 1.5.1.219-2013
Reservation från (S) till förmån för eget förslag till beslut.
Mirja Räihä (S) har inlämnat en motion om biståndsbedömning inom Stockholms stad.
Motionären hänvisar i sin motion till äldreombudsmannens rapporter där det påpekas att biståndsbedömningen styrs mer av stadens budget än av den äldres individuella behov och att skillnader i bedömningen kan förekomma inom en och samma förvaltning.
Förvaltningen delar motionärens anförande om komplexiteten i biståndsbedömningen och det ansvar som ligger på biståndsbedömarna att utgå från den enskildes behov och samtidigt se till att besluten är likvärdiga över staden.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2013-05-27.
Gun Högbacke (S) yrkade bifall i huvudsak till förvaltningens förslag till beslut samt yrkade bifall till motionen. (S)-gruppen vill därutöver anföra följande.
Motionen tar upp mycket viktiga frågor. Det är mycket otillfredsställande att det finns indikationer på att äldre biståndsbedöms olika beroende på var i staden de bor och det är alarmerande om uppgifterna om olika biståndsbedömning för lika situationer förekommer.
Enligt alliansen är oro hos den äldre ett kriterium för att beviljas boende på ett servicehus. Det finns uppgifter om att biståndsbedömare inom staden tvingas att i första hand ta reda på vad oron egentligen beror på. Är oron till exempel betingad av att den äldre klarar sig själv men saknar hiss och bekymrar sig för ensamhet eller hur hon/han ska ta sig till affärer, uträtta bankärenden, o d, anses den oron inte utgöra tillräckliga skäl för att få ett servicehusboende oavsett hur gammal personen är. I ett sådant fall ska biståndsbedömaren i första hand undanröja skälet till oro genom att försöka förmå den äldre att byta till en lägenhet i hus med hiss eller som ligger på ett våningsplan utan besvärande trappor. Är det svårigheter för den äldre att byta bostad undersöks ofta om någon anhörig kan hjälpa till och först därefter kan bistånd ges i form av hemtjänsthjälp på nivåer som anses passa såsom hjälp med handling och att uträtta ärenden. Man försöker således styra biståndsbedömningen till billigare alternativ. Budgeten mer än den äldres behov blir det kriterium som styr biståndet.
Det är att ställa alltför stora krav att på beställarenheterna att de ska göra bedömningar utifrån den enskildes behov av hjälp, att samtidigt se till att bedömningarna är likvärdiga över staden och att därutöver tvingas se till att pressa in den enskildes behov av hjälpinsatser i den tilldelade budgeten.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och förklarade att nämnden beslutat bifall förvaltningens förslag.
________________________
Ekonomichefen Ingela Kristiansson redogjorde muntligt för det ekonomiska utfallet per maj månad.
· Redovisade nomineringar till kvalitetsutmärkelsen 2013 lades till handlingarna.
Stadsdelsförvaltningen redovisade nomineringar till kvalitetsutmärkelsen 2013.
- Förskolan Sylvester
- Långsjöns dagliga verksamhet
- Attendo Långbrogården
· Överenskommelsen lades till handlingarna.
Stadsdelsförvaltningen anmälde överenskommelse om samverkan mellan grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, individ- och stadsdelsnämndens verksamheter som gäller fr.o.m. 2013-05-17.
Dnr 1.6.302-2013
· Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna skrivelserna och protokollsutdragen.
Anmäldes förteckning över inkomna ärenden, klagomål och synpunkter under perioden 2013-05-01 till 2013-05-27.
· Stadsdelsnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Protokoll från förvaltningsgruppen 2013-06-04 anmäldes.
__________________
Protokoll från pensionärsrådet 2013-06-04 anmäldes.
Protokoll från rådet för funktionshindersfrågor 2013-06-04 anmäldes.
· Skrivelsen läggs till handlingarna.
Särskilt uttalande från (C) och (MP).
Vid Älvsjö stadsdelsnämnd 2013-05-23 inlämnade Evy Kjellberg (C) en skrivelse om ”Idéburen stadsförbättring – Låt Sjöängen blomma” med förslag till åtgärder. Nämnden beslöt att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att genomföra framlagt förslag.
Stadsdelsförvaltningen har 2013-06-07 upprättat följande svar.
Förslaget innehåller två delar.
1. Älvsjö stadsdelsnämnd bör via hemsidan och månadsannonsen uppmuntra alla som vill att plantera på Sjöängen.
På trafikkontoret pågår en revidering av Stockholms parkprogram. Det nya programmet, som förväntas bli klart senare i år, kommer även att innehålla riktlinjer för stadsodling. Därför föreslår förvaltningen att man avvaktar med uppmaningar till allmänheten.
2. Förvaltningen ges i uppdrag att ta fram förslag på ytor som skulle kunna vara lämpliga för stadsodling och idéburen stadsförbättring. Detta kan samordnas vid revideringen av Älvsjös parkplan.
Förvaltningen håller med om att en inventering av ytor för stadsodling och idéburen stadsförbättring är lämplig att samordna med revideringen av Älvsjös parkplan. Stadsdelsnämnden har ansökt om, och preliminärt beviljats, medel för en revidering av Älvsjös parkplan 2015. Då kommer det även att finnas riktlinjer för såväl stadsodling som idéburen stadsförbättring.
Särskilt uttalande (C) (MP)
Evy Kjellberg (C) och Viktor Morawski (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
I skrivelsen om idéburen stadsförbättring – låt Sjöängen blomma redogörs för ”Idéernas Stockholm” som i linje med budgeten för 2013 ska inledas i år. Syftet förklaras vara att ge stockholmarna en möjlighet att påverka sin egen närmiljö på ett flexibelt sätt utan att stadens nämnder och bolag sätter några byråkratiska käppar i hjulet. Målsättningen är att ta vara på bra idéer hos enskilda invånare som vill göra sin gata, sin stadsdel och sin stad till en roligare, vackrare och mer intressant plats. Staden ska välkomna och uppmuntra initiativ och engagemang från stockholmarna snarare än att avfärda dem.
Det är den raka motsatsen till hur Älvsjö stadsdelsförvaltningen svarar på skrivelsen. Med hänvisning till en byråkratisk process avfärdas förslagen som ligger i linje med intentionerna i stadens budget, eller hänvisas till utredning som ligger minst två år bort i tiden.
· Stadsdelsnämnden lägger minnesanteckningarna till handlingarna.
Minnesanteckningar från tvärpolitiska arbetsgruppen 2013-06-05 anmäldes.
Stadsdelsdirektören Lars Arvidsson informerade om följande.
- Frågan om cykelställ vid kommunhuset har lämnats till exploateringskontoret som återkommer.
- Det har framförts att det står övergivna blomkrukor i Långbro park som behöver tas bort vilket kommer att åtgärdas av förvaltningen.
- Till hösten kommer det att inledas en boendedialog med bostadsbolag, förvaltning och boende om Älvsjö centrum.
Margareta Hamrén informerade om situationen i kommunhuset med anledning av den skadegörelse och brand som varit. Samordningsmöte med alla berörda entreprenörer planeras till nästa vecka.
Inkomna skrivelser till nämnden:
1. Svar från exploateringskontoret om tillgängligheten i Älvsjö resecentrum, daterad 2013-05-31
2. Svar från trafikkontoret om snöjröjningen i Älvsjö stadsdelsområde, daterad 2013-06-07
Majvi Andersson m.fl. (S) har inlämnat en skrivelse om trygghetsfrågor enligt följande.
Den 23 maj drabbades Älvsjö centrum av vandalism och skadegörelse. Engagerade medborgare som månar om Älvsjö tog omedelbart initiativet att genomföra nattvandringar. Initiativet har mötts med positiva reaktioner från polisen, företagen runt Älvsjö C, Mässan, fältassistenter, stadsdelsförvaltningen och, inte minst av medborgare boende runt om i Älvsjö centrum. Flera medborgare som framfört positiva omdömen om nattvandrarna som patrullerar under kritiska kvälls- och nattimmar och många har vittnat om att så lugnt har det inte varit i området på många år. Men det går inte att slå sig till ro och tro att allt är över, natten till den 8 juni brann det bilar i Älvsjö och var stök på flera platser. Det har också kommit till vår kännedom att det har varit skadegörelse i Kristallparken.
Under nattvandringarna har gruppen sett hur mörkt det är i Älvsjö även under sommarnatten. Gatlyktorna utmed gångstråken inne på Prästgårdsgärdet och runt parkområdena är ganska svaga. Redan svag belysning blir ännu sämre genom att flera av lamporna är kringvuxna av trädgrenar. Det är vackert med det upplysta grenverket men det är föga upplysande och trygghetsskapande. Flera av lamporna är trasiga. Sjörövarparken, den lilla bollplanen och det lilla lusthuset vid grillplatsen är helt mörklagda efter klockan 22.00. Utmed gångvägen som går förbi finns det bara svaga lyktor och även de släcks ner under natten. Sinnenas Park är också nermörk.
Det är naturligtvis trevligt med buskar och växtlighet men på många ställen tenderar det att bli mer ogenomträngligt sly än välskött parkmark med ansade buskar och träd. Det är lätt för den som vill att i skydd av mörkret och buskagen gömma sig själv, eller gömma olika typer av gods. Nattvandrare som stannat till och pratat med personer som befinner sig ute har blivit erbjudna att köpa ”annat”. ”Annat” har av sammanhanget förståtts vara narkotika.
Det är lätt att identifiera sig med den otrygghet och rädsla som så många medborgare under de senaste 6-7 åren beskrivit att de känner i området Prästgårdsgärdet och i Älvsjö centrum. Nattvandrarna har också stött på medborgare som bett om sällskap hem till porten eftersom de känt otrygghet att gå igenom Prästgårdsgärdet.
Ett annat problem som aktualiserats genom nattvandringarna är att det vid en situation kan vara svårt att ange var hjälp skulle behövas. Prästgårdsgärdet gångstråt och små öppna platser saknar namn och det är svårt att hitta eller beskriva var i området man befinner sig eftersom alla vägar och hus är i princip lika. Det saknas även namn på gångstråken i och kring Solbergaskogen, som har direktanslutning till Prästgårdsgärdet.
Nattvandrarna har anslutit sig till organisationen nattvandrare.nu. Genom nattvandrare.nu kommer nattvandrarna få jacka eller väst som visar vilka de är, samt få råd, stöd och utbildning. Genom organisationen är nattvandrarna försäkrade när de går under förutsättning att de bär jacka/väst och att det förs loggbok vilka som går respektive natt. Jackorna får inte förvaras i hemmen utan det måste finnas en lokal där dessa kan förvaras. Behovet att få sätta sig ned en kort stund eller besöka en toalett är också viktigt och nattvandrarna fick från början göra detta genom att gå ner till Rica Hotell. Det är glädjande att Nattvandrarna fått respons från stadsdelsförvaltningen och fått tillgång till en lokal i Servicehuset, en lokal som vi hoppas är tillfyllest.
Frivilliggruppen genomförde nattvandringar varje natt från och med 24 maj till den 2 juni. Det har i inledningsskedet visat sig vara för få som orkar gå varje natt och från den 3 juni bestäms det kväll efter annan om en vandring ska genomföras eller inte. En anledning till att det är svårt att få folk kan vara att det f n saknas anslagstavlor runt om i centrum där gruppen kan annonsera om sin verksamhet och hur man ska kunna få kontakt med den. T ex finns det inga anslagstavlor vid resecentrum. Från företag i Älvsjö har gruppen Nattvandrare i Älvsjö fått två mobiltelefoner. Däremot finns det inget klart om hur finansieringen samtalen ska ske. Nattvandrarna kan behöva ringa ut, t ex larma om något händer eller ringa efter hjälp. Numren till telefonerna skulle med fördel anslås på anslagstavlorna och otrygga människor skulle kunna slå en signal och få sällskap från pendeln/bussgatan och hem.
Vi uppskattar frivilliggruppens arbete och försök att bilda kontinuerliga nattvandrarinsatser i Älvsjö centrum med kringliggande områden. Från Socialdemokraternas sida har vi ansträngt oss för att gå med och bilda oss en uppfattning om arbetssättet och seriositeten i gruppen och vi är imponerade över hur kraftfullt och allvarligt gruppen vill verka för att de händelser som skedde den 23 maj och nätterna dessförinnan och därefter, inte återupprepas.
Det finns mycket att göra och våra förslag är att omedelbart se till att större trygghet skapas i och kring Prästgårdsgärdet genom att en allmän översyn av belysning och växtlighet sker. Det är också viktigt att ett bra och förtroendefullt samarbete skapas och vidmakthålls mellan stadsdelsnämnden och dess förvaltning och frivilliggruppen Nattvandrarna i Älvsjö.
Vi vill ge förvaltningen i uppdrag att,
- gå igenom parker, parkvägar och gångstråt, gatubelysning och all växtlighet runt Sjörövarparken, lilla fotbollsplanen och lusthuset, Sinnenas Park och i hela området Prästgårdsgärdet för att rensa ut och klippa ner växtlighet som skymmer och stör och kontrollera att belysningen är hel
- ordna med trevliga och upplysta platser där unga kan samlas, spela lite fotboll eller andra bollekar eller bara chilla
- medverka till att anslagstavlor för allmänheten sätts upp i anslutning till in/utgångarna till resecentrum
- utreda möjligheterna att namnge gångstråt, parkvägar och öppna platser framförallt på Prästgårdsgärdet och gångvägarna i Solbergaskogen
- hjälpa gruppen Nattvandrare i Älvsjö med samtalskostnader från gruppens telefoner
- vid behov hjälpa Nattvandrare i Älvsjö med ändamålsenliga lokaler
Protokoll från sociala delegationen 2013-05-23 anmäldes.