Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2011-12-13
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras måndagen den 19 december 2011.
- Remiss från kommunstyrelsen
DNR: 1.6-0189/2011
Arbetsmarknadsnämndens beslut
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att justera paragrafen omedelbart.
Ärendet
Kulturförvaltningen fick 2007 i uppdrag av kulturnämnden att ta fram en strategisk plan för kulturen i Stockholm. En viktig utgångspunkt har varit stadens övergripande planering formulerad i Vision Stockholm 2030. Arbetet har genomförts genom en mängd dialoger med företrädare för staden, kulturlivet, forskning, företag samt intresserade stockholmare i alla åldrar. Det förslag till Kulturvision 2030 som nu föreligger har i huvudsak godkänts av kulturnämnden. Ärendet har remitterats till samtliga stadsdelsnämnder, samtliga facknämnder, stadsledningskontoret, Stadshus AB och dess bolag m.fl.
Förvaltningen anser att arbetsmarknadsnämnden kan bidra till visionen genom det arbete nämnden bedriver för ökad integration. Detta sker genom att nämnden tillhandahåller samhällsorientering och sfi. Även vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser bidrar i hög grad till människors integration i samhället. I kontakt med arbetsgivare arbetar nämnden för ökad mångfald och tolerans genom att synliggöra resurser hos grupper som idag har en svagare ställning på arbetsmarknaden – unga, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Arbetsmarknadsförvaltningen strävar vidare efter att i sina verksamheter synliggöra och skapa intresse för kultur samt använda kulturella aktiviteter i arbetet för att nå mål som språkinlärning, ökad självkänsla och motivation hos enskilda individer i vuxenutbildning och i arbetsmarknadsinsatser. Detta är också ett sätt att skapa delaktighet, visa på möjligheter och bidra till att enskilda lär känna och börjar använda stadens kulturutbud. Slutligen kan nämnden bidra till att uppnå målen genom det ansvar nämnden fått för nationella minoriteter.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 december 2011.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) samt ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) samt ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att återremittera förslaget till kulturvision
2. Att i övrigt anföra
Kulturvisionen bör skrivas som ett inkluderande, politiskt majoritetsneutralt dokument. Det bör ej knytas till den borgerliga majoritetens politiska visionsdokument. Alliansstämpeln ska raderas. Nu blir detta en i raden av dokument som påminner om ett PR dokument för alliansen.
Barnkonventionen ska implementeras tydligt i texten. Formuleringarna att alla barn ska ”erbjudas” att ta del av och själva utöva kultur, och senare i texten ”har möjlighet till” eget skapande, etc. är till intet förpliktigande och alldeles för vaga. Istället bör direkta referenser till Barnkonventionens artikel 31 användas. Dessutom bör kulturens plats i skolan framhållas i mycket högre grad.
Dokumentet saknar helt genus-/jämställdhetsperspektiv.
Medborgarperspektivet saknas till stor del. Människor buntas ihop och kategoriseras som ”Stockholm byggs av människor som är välutbildade” eller att somliga har ”alternativa livsstilar”, dokumentet innehåller för många flummiga skrivningar.
Dokumentet idylliserar stadslivet och förbigår den stora utmaningen det innebär att vi lever i en alltmer segregerad stad. Visionen måste innebära att människor i alla delar av staden ska kunna ta del av kulturen både i form av eget skapande och upplevelser av kulturlivet. För detta krävs medvetna satsningar och en genomarbetad strategi.
Integrationen är en av Stockholms största utmaningar för den närmaste framtiden. Kulturen måste vara närvarande i arbetet med att minska segregationen. Det handlar om såväl geografisk segregation som det mångkulturella samhället, HBT-frågor, jämställdhet och tillgänglighet. Dessa frågor förbigås helt i dokumentet och ska arbetas in och tydliggöras.
Vi saknar en vision för dem som ska skapa denna ”kultur i världsklass” nämligen de utövande konstnärerna. I visioner ingår i att stimulera nyskapande och entreprenörskap, men hur ska staden kunna erbjuda möjligheter för kulturutövarna inom alla genrer att leva och verka? Hur ska långsiktigheten kunna garanteras och hur ska konstnärerna kunna erbjudas någon form av trygghet i skapandet?
Vi vänder oss mot att det nuvarande, föreningslivet beskrivs i förklenande ordalag som “gamla tiders” och måste hitta nya vägar. Det måste finnas många olika former för det demokratiska samtalet och vi anser inte att ny teknik tillfredsställer de behoven.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till kulturvision
2. Att i övrigt anföra:
Kulturen har ett egenvärde, och är därför mycket mer än ett potentiellt arbete eller en integrationsåtgärd. Detta betyder dock inte att kulturen många gånger ändå spelar en viktig roll som inkluderande och förenande faktor i Stockholm, som en väg till arbete eller som en kreativ motor som tillför både livsglädje och entreprenörskap till staden. Detta är utgångspunkten för en grön kulturvision 2030.
En kulturvision för Stockholm bör vara ett inkluderande och utmanande dokument som det råder bred partipolitisk uppslutning uppslutning kring. Därför bör Kulturvisionen vara tvättad från koppling till den nuvarande majoritetens visionsdokument.
Kultur är för flertalet Stockholmare något som ger energi in i vardagen. Men för många är det också deras vardag och levebröd. Det är viktigt att kulturarbetare ges skäliga levnadsvillkor. I detta bör staden agera som ett föredöme i de fall man själv är arbetsgivare åt kulturarbetare. I fortutbildande och kompetenshöjande arbetsmarknadsåtgärder bör möjligheten att kombinera kulturell kompetens eller ett kulturutövande yrke med andra typer av yrken främjas. Kultur och andra kreativa yrken kan tillföra mervärden inom andra branscher.
Många kulturarbetare är egenföretagare, och somliga bedriver ett enmansföretag vid sidan av annan anställning. Miljöpartiet de gröna vill främja möjligheten till egenföretagande och entreprenörskap även inom kultursektorn och Kulturvisionen bör peka ut riktningen för hur fler ska kunna bli egenföretagare och entreprenörer inom kultur.
Kulturella aktivteter ska vara en självklar del inom jobbtorg, vuxenutbildning, samhällsorientering och SFI ch kan förbättra språkinlärning, öka självkänslan och höja motivationen.
Integrationen är en av Stockholms största utmaningar den närmaste framtiden. Kulturen måste vara närvarande i arbetet med att minska segregationen. Kulturen har en viktig funktion som möjliggörare, som inkluderar människor i det svenska samhället samtidigt som den utvecklar det svenska samhället och gör det än mer mångfacetterat och myllrande.
Detta handlar såväl om geografisk segregation som det mångkulturella samhället, HBT-frågor, jämställdhet och tillgänglighet. Dessa frågor förbigås helt i dokumentet och ska arbetas in och tydliggöras.
Barnkonventionen ska implementeras tydligt i texten. Enligt barnkonventionen artikel 31 har alla barn rätt till kultur. Barn ska därför inte bara erbjudas kultur, utan ska ha en självklar roll som kulturkonsumenter och kulturutövare.
Dnr AMN 2011-002-6.0
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att som svar på skrivelsen hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande.
Skolinspektionen har genomfört tillsyn av vuxenutbildningen i Stockholms stad för verksamheterna kommunal vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare samt särvux. Beslut efter tillsyn offentliggjordes 2011-10-17. Skolinspektionen begär i sitt beslut att Stockholms stad ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller planerats för att rätta till de brister som påtalats.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Jan-Olof Gustafsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) förslag till beslut.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att förvaltningen omgående ska ta fram en plan för när de åtgärder som ska vidtas är på plats
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att förvaltningen gör en genomlysning av varje aktörs resultat och uppfyllande av de mål som föreligger i staden samt lägger ut den på sin hemsida
3. Arbetsmarknadsnämnden tar fram en tydlig plan för att höja kvalitén inom komvux,SFI och särvux.
Att i övrigt anföra
De elever som befinner sig på Komvux, SFI eller särvux har av olika anledningar extra behov av undervisning som har fokus på kvalité samt bra uppföljning. Den rapport som föreligger visar tydligt att Stockholm inte har tillräcklig fokus på kvalité och inte eller har en tillräcklig uppföljning av alla de upphandlade anordnarna. Det fattas en systematisk uppföljning och de elever som går på komvux. SFI samt särvux har kommit i kläm i den borgliga ivern att upphandla så många privata utövare som möjligt.
Att inte stadens verksamheter inom området eller de aktörer som nu bedriver verksamhet inte har relevant utbildning är direkt kontraproduktivt. I avtal med de privata aktörerna står detta med som en viktig punkt i upphandlingen.
Uppföljningen och utvärderingen av de privata aktörernas resultat av verksamheterna haltar så pass mycket att det borde föreligga omedelbara strikta genomgångar av skolornas verksamhet. Det är inte rimligt att stadens skattebetalare ska ösa in pengar i ett system där verksamheten inte följs upp. Valfrihet kan inte innebära vallfrihet för de privata aktörerna att bedriva sin verksamhet som det passar just den aktören.
Ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
att nämnden delvis ställa sig bakom förvaltningens förslag till beslut
att förvaltningen uppdras att återkomma med förslag till åtgärder för uppföljning av andra anordnares utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, åtgärder för individuella studieplaner samt erbjudande av studie- och yrkesvägledning
När det gäller åtgärder för uppföljning av andra anordnares utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, åtgärder för upprättande individuella studieplaner samt åtgärder för att alla studerande ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning menar vi att förvaltningens förslag är otydliga, och ger inte direkt svar på Skolinspektionens kritik. Vi föreslår därför att förvaltningen uppdras att återkomma i dessa frågor.
Särskilt uttalande
Ordförande Ulla Hamilton m. fl. (M) samt ledamoten Fredrik Lindstål (C) lämnade följande särskilda uttalande.
För många stockholmare är vuxenutbildningen en viktig väg in på arbetsmarknaden. Därför måste utbildningen hålla en hög kvalitet. Idag präglas vuxenutbildningen av stor flexibilitet och valfrihet med 24 anordnare och en stor egenregiverksamhet. I den senaste brukarundersökningen svarar drygt 80 procent att de kan rekommendera den skola de studerar i, vilket är ett gott betyg. I Västerort, där nämnden tidigare uppmärksammat brister, startar från och med januari en ny utbildning med större arbetsmarknadsfokus och större anpassning efter de studerandes behov.
En stor andel av dem som läser SFI i Stockholm är välutbildade vilket i kombination med vår goda arbetsmarknad resulterar i att många får arbete innan de har avslutat studierna. Tyvärr väljer ett antal då att hoppa av studierna trots att det finns möjlighet till flexibilitet för den som arbetar. Inom SFI påverkar detta både avbrottsfrekvensen och måluppfyllelsen. Även avhoppen inom vuxenutbildningen antas till stor del bero på att människor får arbete.
Förvaltningen lyfter fram relevanta åtgärder i svaret till Skolinspektionen. Alliansen fortsätter arbetet mot ett Stockholm i Världsklass.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (FP) lämnade följande särskilda uttalande.
Strukturerad och kontinuerlig utvärdering är hörnstenar i ett kvalitetsarbete. Miljöpartiet de gröna välkomnar därför uppföljningen av de allvarliga synpunkter skolinspektionen haft verksamheten inom komvux, SFI och särvux.
Den kritik som riktats mot Stockholms Stad av Skolinspektionen är mycket allvarlig och måste tas på största allvar. Var tredje elev i vuxenutbildningen får inte godkänt. Bland de utvecklingsbehov som pekas ut återfinns andelen behöriga lärare, antal avhopp, elevernas resultat, och kvalitén på den arbetsförlagda utbildningen. De här resultaten har inte förbättrats, utan t.o.m. i vissa fall försämrats de senaste åren. Stora delar av kritiken har varit känd sedan minst 2007.
De åtgärder Arbetsmarknadsförvaltningen beskriver innebär framsteg för Stockholms stad, bland annat höjningen av ersättningen för matematikundervisningen och införande av de diagnostiska prov som nu finns i gymnasieskolorna även inom komvux, och bidrar till att kvaliteten kan säkras på sikt. Vi anser dock att den bristande kvaliteten i stor utsträckning hade kunnat säkrats redan tidigare om tillräckliga resurser hade tilldelats. Miljöpartiet de gröna avsätter väsentligt större resurser i sin budget än den styrande majoriteten till SFI och komvux.
Men ökade resurser är inte hela lösningen. Utbildning är en investering, både för individen och för samhället. Därför är det är mycket viktigt att skapa förutsättningar för att kombinera studier i svenskundervisning för invandrare (SFI) med annan vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå.
Det är också mycket allvarligt med den kritik som riktats gällande undermålig studiemiljö och trygghet för stadens elever inom SFI, komvux och särvux. En trygg lärandemiljö med god studiero är en förutsättning för att eleverna ska ha möjlighet att uppnå målen i kursplanerna.
Vi ser positivt på att förvaltningen följer upp synpunkterna från Skolinspektionen på ett seriöst sätt, men utgår även från att detta inte är den sista uppföljningen. Med så allvarlig kritik i ryggen krävs ett långsiktigt arbete för att säkra en hög kvalitet inom SFI, komvux och särvux och då behövs både kvalitetssatsningar, resurser och ett strukturerat kvalitetsledningsarbete.
Sara Pettigrews (MP) skrivelse behandlar kritik från Skolinspektionen som handlar om möjligheten att kombinera studier inom sfi med annan vuxenutbildning, individuella studieplaner inom kommunal vuxenutbildning samt lärarbehörighet. I skrivelsen nämns att det är allvarligt att tidigare påpekade brister inte har rättats till.
Sara Pettigrew önskar att förvaltningen tar fram en plan för hur kvalitén ska höjas inom komvux och sfi samt hur de brister som påpekats av Skolinspektionen ska åtgärdas.
Bakgrunden till att inte studerande kunnat kombinera sina sfi-studier med studier inom komvux har varit en uppfattning grundat på erfarenheten att dessa studerande inte haft tillräckliga kunskaper för att framgångsrikt klara studierna. Enligt Skolinspektionen ska dock en bedömning göras i varje enskilt fall utifrån den enskilda individens förutsättningar och tidigare skolbakgrund. Texten i avtalen med utbildningsanordnarna ska nu ändras för att ge möjlighet till kombinerade studier där förutsättningar finns. Detta ställer krav på ett nära samarbete med sfi som bör kunna bedöma om en studerande har möjligheter att läsa på komvux parallellt med sfi.
När det gäller individuella studieplaner inom kommunal vuxenutbildning handlar kritiken från Skolinspektionen om att planerna inte upprättas för alla studerande i enlighet med förordningens krav. Förvaltningen ska nu utveckla den individuella studieplanen utifrån skollagens krav. Den kommer att integreras på ett tydligare sätt med ansökan. För att få till stånd en ordentlig samverkan kring den studerandes studieplanering mellan den enskilde studerande, stadens studievägledare samt utbildningsanordnarnas studievägledare ska staden erbjuda samtliga utbildningsanordnare att använda stadens utvecklade plan.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen inom den kommunala vuxenutbildningen var enligt Skolverkets statistik för läsåret 2010/2011 i nivå med storstäderna och riket (75 % i Sthlm, 74 % i storstäder, 76 % i riket). Förvaltningen bevakar noggrant uppgifterna om pedagogisk högskoleexamen hos utbildningsanordnarna i ett samarbete med SCB.
Enligt Skolverket var andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen inom sfi 69 % vilket kan jämföras med 72 % i riket och 64 % i storstäderna. I stort sett alla lärare har läst svenska som andraspråk. Om utbildningsanordnare anställer lärare som inte är fullt behöriga måste det finnas en utbildningsplan som innebär att läraren blir behörig inom ett år. Dessa planer följs upp vid de uppföljningsmöten förvaltningen har med utbildningsanordnarna.
Förvaltningen arbetar efter ett kvalitetssystem som följer upp verksamheten med tillsynsbesök, kvalitetsdialoger, avtalsuppföljning samt brukarundersökningar. Förvaltningen ska i samverkan med utbildningsansvarig se till att verksamheten bedrivs enligt lagar, förordning och avtal. För detta krävs att tillsynsorganisationen inom den kommunala vuxenutbildningen förstärks och fokuseras i högre grad på resultat, analys och utveckling så att alla studerande får förutsättningar att nå de nationella målen.
Från och med nästa år inför SFI Stockholm en mer systematisk arbetsgång för kvalitetsarbetet 2012 i form av ett kvalitetshjul för att förtydliga vad det systematiska kvalitetsarbetet ska innehålla. I kvalitetshjulet specificeras för vilka kvalitetsområden anordnaren vid varje uppföljningsmöte under året ska presentera resultat och analys. För att se om de planerade åtgärderna ger tillfredställande resultat avseende det systematiska kvalitetsarbetet gör rektor efter varje uppföljningsomgång en analys av hur processen och utvecklingsarbetet fortskrider. Resultat och analys redovisas i SFI Stockholms årliga kvalitetsrapport.
För den kritik som riktats mot brister i den kommunala vuxenutbildningen och sfi i Skolinspektionens beslut redovisas konkreta åtgärder samt uppföljande insatser i stadens svar. Arbetet med dessa åtgärder utgör därmed förutom det ordinarie kvalitetsarbetet och verksamhetsplanen en plan för ökad kvalité från och med 2012. För att ytterligare förstärka uppföljningen av verksamheten avser dessutom förvaltningen att från och med 2012 regelbundet redovisa resultat för samtliga aktörer inom kommunal vuxenutbildning och sfi i Stockholms stad.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C), vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Karin Rågsjös (V) skrivelse behandlar kritik från Skolinspektionen som handlar om kunskapsresultat, studieavbrott, lärarbehörighet samt långsiktighet och analys av verksamheten och kvalitetsarbete. I skrivelsen nämns att Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att brister som påtalades redan 2007 fortfarande kvarstår.
Karin Rågsjö önskar att förvaltningen återkommer med en redovisning av:
”1. En rapport om resultaten från samtliga aktörer inom komvux och sfi
2. En tydlig plan för att höja kvalitén inom komvux och sfi”
Skolinspektionen påtalar särskilt de svaga resultaten i matematik. Förvaltningen kommer att genomföra flera åtgärder för att ge förutsättningar till bättre resultat i matematik. Som exempel kan nämnas genomförande av obligatoriska tester för bättre individanpassad undervisning och krav på tydligare analys av matematikresultaten med redovisning av åtgärder från utbildningsanordnarna.
När det gäller sfi bedömer Skolinspektionen att andelen studerande som når målen för sfi är för lågt. SFI Stockholm har efter Skolinspektionens kvalitetsgranskning hösten 2009 (dnr 40-2009:1809) genomfört ett antal åtgärder med syfte att öka måluppfyllelsen. Även om resultaten fortfarande ligger under riksgenomsnittet har de insatser som gjorts genom t ex en förbättrad kartläggning och ett starkt fokus på individualisering av undervisningen fört verksamheten i rätt riktning. Utvecklingen har varit positiv under de tre senaste åren.
Studieavbrotten i Stockholms stad på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning var enligt Skolverkets statistik lägre än jämförande siffror för kommungruppen storstäder under 2010. Förvaltningen ska genomföra en pilotundersökning i samarbete med en utbildningsanordnare under 2012 för att närmare kartlägga orsaker till studieavbrott
Inom sfi är avbrotten fler i Stockholm än i övriga landet. Avbrotten i Stockholm beror till en del på att arbetsmarknaden är god och en stor andel av de studerande inom sfi i Stockholm är välutbildade, Det gör att sfi-studerande får arbete under utbildningen och väljer att avbryta sin utbildning. En hel del har gjorts för att minska avbrotten; staden erbjuder flexibla lösningar som kvällskurser, lördagskurser, distanskurser och individuellt schema. Detta har också gett resultat, avbrotten har minskat under de senaste tre åren 2008-2010. Inom sfi ska statistik angående orsaker till studieavbrott kvartalsvis samlas in och analyseras.
Fr o m nästa år inför SFI Stockholm en mera systematisk arbetsgång för kvalitetsarbetet 2012 i form av ett kvalitetshjul för att förtydliga vad det systematiska kvalitetsarbetet ska innehålla. I kvalitetshjulet specificeras för vilka kvalitetsområden anordnaren vid varje uppföljningsmöte under året ska presentera resultat och analys. För att se om de planerade åtgärderna ger tillfredställande resultat avseende det systematiska kvalitetsarbetet gör rektor efter varje uppföljningsomgång en analys av hur processen och utvecklingsarbetet fortskrider. Resultat och analys redovisas i SFI Stockholms årliga kvalitetsrapport.
Resultat från samtliga utbildningsanordnare har årligen redovisats i kvalitetsredovisningar för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt sfi. De senaste redovisningarna finns för läsåret 2009/10. Kvalitetsredovisningarna ersätts från och med läsåret 2010/2011 med en årlig sammanställning av resultat i samband med verksamhetsberättelsen. Inom den kommunala vuxenutbildningen har två gånger om året genomförts en brukarundersökning, Vux Studerandeundersökning, med resultat per anordnare för ett 20-tal frågor. Den senaste undersökningen genomfördes våren 2011. Denna undersökning kommer att ersättas med en större återkommande undersökning som ska genomföras tillsammans med flertalet kommuner i länet i samarbete med Stockholms stadsledningskontor och under ledning av Kommunförbundet i Stockholms län.
Utöver de åtgärder som framgår av svaren till Skolinspektionen och nämndens verksamhetsberättelse avser förvaltningen att från och med 2012 regelbundet redovisa resultat för samtliga aktörer inom kommunal vuxenutbildning och sfi i Stockholms stad.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C), ledamoten Jan-Olof Gustafsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Fredrik Lindstål (C) ledamoten Jan-Olof Gustafsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) förslag till beslut.
De elever som befinner sig på Komvux SFI eller särvux har av olika anledningar extra behov av undervisning som har fokus på kvalité samt bra uppföljning. Den rapport som föreligger visar tydligt att Stockholm inte har tillräcklig fokus på kvalité och inte eller har en tillräcklig uppföljning av alla de upphandlade anordnarna. Det fattas en systematisk uppföljning av de aktörer som har upphandlats och som har sin verksamhet finansierad av Stockholms Stad. Komvux, SFI samt särvux har kommit i kläm i den borgliga ivern att upphandla så många privata utövare som möjligt.
Dnr AMN 2011-073-5.0
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att IK-ersättningen för sfx-utbildningarna vid SIFA (Stockholms intensivsvenska för akademiker) höjs i enlighet med förvaltningens förslag.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar justera paragrafen omedelbart
Staden bedriver vid SIFA (Stockholms intensivsvenska för akademiker) tre s.k. sfx-utbildningar – svenskutbildningar för yrkesutbildade. En stor del av de studerande kommer från andra kommuner som betalar interkommunal ersättning till SIFA. Ersättningen har varit densamma i tre och ett halvt år. Därför föreslår förvaltningen att ersättningen höjs med 450 kronor till 4000 kronor per månad fr.o.m. den 1 januari 2012.
Dnr AMN 2011-110-1
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att verksamhetsplan med budget för 2012 fastställs och överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Arbetsmarknadsnämnden godkänner omslutningsförändringar om 169,6 mnkr, enligt vad som redovisas i detta tjänsteutlåtande.
3. Arbetsmarknadsnämnden fastställer Internkontrollplan för 2012, i enlighet med bilaga 1.
4. Arbetsmarknadsnämnden fastställer Aktivitetsplan för upphandling i konkurrens fastställs, i enlighet med bilaga 2.
5. Arbetsmarknadsnämnden fastställer Jämställdhet- och mångfaldsplan fastställs, i enlighet med bilaga 3.
6. Arbetsmarknadsnämnden fastställer Internpriser, i enlighet med bilaga 4.
7. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hos kommunstyrelsen ansöka om ett tilläggsanslag om 3,0 mnkr för återställande av mark, Hantverksbyn, Bogårdsvägen 1.
Alla nämnder ska upprätta en egen verksamhetsplan med budget för kommande verksamhetsår. Nämndens verksamhetsplan med budget ska utgå från de mål och den budgetram som kommunfullmäktige beslutat om i budget 2012 för Stockholms stad med inriktning för 2013 och 2014.
Denna verksamhetsplan med budget för år 2012 har utarbetats i samarbete med förvaltningens avdelningar och staber. Stadens integrerade ledningssystem (ILS) och kommunstyrelsens förslag till program för kvalitetsutveckling i Stockholms stad ligger till grund för arbetet med verksamhetsplanen.
Vision 2030 – verksamhet i världsklass
Arbetsmarknadsnämnden har ett övergripande och samordnande ansvar för arbetsmarknadsfrågor, integrations- och flyktingfrågor, vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare (sfi), samhällsorientering för nyanlända samt för det kommunala uppföljningsansvaret för 16-19 åringar. I budget för 2012 har nämnden dessutom fått följande nya uppdrag; ansvaret för nationella minoriteter, den kommunövergripande verksamheten ”flytt till annan kommun”, statsbidragshantering inom flyktingområdet samt informationsansvaret för sommarjobb för ungdomar.
Nämndens verksamheter kommer under 2012 att fortsätta utvecklingsarbetet i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsmål och stadens vision. En viktig fråga blir att utveckla verksamheternas innehåll, resultat och effektivitet genom närmare samarbete mellan vuxenutbildning, sfi och arbetsmarknadsverksamheterna. Ett väl utvecklat samarbete med andra nämnder, Arbetsförmedlingen, näringslivet och brukare i de olika verksamheterna är också en viktig förutsättning för att nämnden ska lyckas med sitt uppdrag.
Stadsövergripande arbete
Arbetsmarknadsnämnden har i budget för 2012 fått nya utvecklingsuppdrag kopplade till nämndens samverkan med stadsdelsnämnderna. Nämnden ska i samverkan med socialnämnden och stadsdelsnämnderna utveckla ett gemensamt sätt att bedöma vilka som kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Vidare ska nämnden i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna utvärdera de arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls samt utveckla insatser för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Etableringsreformen som trädde i kraft den 1 december 2010 ställer stora krav på en nära samverkan mellan olika aktörer inom staden och Arbetsförmedlingen samt med andra externa aktörer. Nämnden kommer utifrån sitt samordnande ansvar att särskilt följa utvecklingen av reformen och stödja stadens verksamheter som berörs av reformen. Inom ramen för uppföljningsansvaret för 16-19 åringar ska nya insatser utvecklas i nära samverkan med utbildningsnämnden.
Arbetsmarknadsinsatser
Arbetsmarknadsnämnden tillhandahåller arbetsmarknadsinsatser genom Jobbtorg Stockholm, START med Krami och Rekryteringsprogrammet. Särskilda insatser för arbetslösa ungdomar är en fortsatt prioriterad fråga. Kommunfullmäktige beslöt i budgeten att antalet unga som kan erbjudas sex månaders visstidsanställning i staden ska öka, från 200 till 400, under 2012.
Samverkan med trafik- och renhållningsnämnden om Stockholmsvärdar och vintervärdar fortsätter. Ytterligare ansträngningar ska göras för att långtidsarbetslösa ska komma ut i arbete. Arbetsmarknadsnämnden har fått utökade medel till Jobbtorg Resurs för personer som ännu inte tillhör jobbtorgens ordinarie målgrupp. Antalet platser ökas därför, från 400 till 1 000. Jobbtorg Matchning fortsätter att utvecklas som en gemensam resurs för alla jobbtorg. Jobbtorg Matchning ska framförallt öka antalet företagskontakter på den övergripande nivån, anordna gemensamma rekryteringar, noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden, inrikta sig på bristyrken och på yrken med hög personalomsättning samt på arbetsgivare som har arbeten som lämpar sig väl för jobbtorgens aspiranter.
Vuxenutbildning
Arbetsmarknadsnämnden tillhandahåller vuxenutbildning i egen regi och i upphandlad extern regi. De skolformer som omfattas är grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, yrkesutbildning inom yrkeshögskolan samt Lärvux, särskild utbildning för vuxna. Den 1 juli 2012 träder den nya skollagen för vuxenutbildningen i kraft. Planeringen och genomförandet av detta kommer att vara en viktig utvecklingsfråga under 2012.
Arbetet med resultatanalys, stöd och tillsyn av utbildningsanordnare i både egen och extern regi samt tillgång till studievägledning ska prioriteras. Den länsgemensamma samverkan inom vuxenutbildningen kommer att utvecklas ytterligare, bland annat genom gemensamma brukarenkäter och regionala programråd. Nämnden har inför 2012 ansökt om statliga medel för lärlingsplatser, varav ett antal platser planeras för studerande inom Lärvux och sfi.
Svenskundervisning för invandrare
Sfi är en egen skolform som vänder sig till personer som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Nämnden tillhandahåller sfi både i egen och i extern regi. Nämnden har inför 2012 fått i uppdrag att minska antalet avbrott och erbjuda flexibla lösningar. Som ett led i detta ska nämnden ta fram underlag för analyser av orsaker till avbrott, trender i studieresultat och måluppfyllelse. Även för sfi kommer den nya skollagen att innebära förändringar i form av en ny betygsskala och nya betygskriterier.
Kopplingen mellan sfi och arbetslivet ska stärkas bland annat genom ökad samverkan mellan sfi och jobbtorgen. Under året görs en särskild satsning på en yrkes- och arbetslivsanpassad svenskundervisning riktad till målgruppen vid SFI Västerort i Tensta. Detta ska ske i samverkan med omkringliggande stadsdelsnämnder, vuxenutbildningen och Jobbtorg Stockholm. Sfx-utbildningarna ska utvecklas bland annat genom ökad yrkesinfärgning av utbildningen.
Regiongemensam samhällsorientering
Arbetsmarknadsnämnden ska erbjuda samhällsorientering för nyanlända under det första ankomståret i Sverige. Staden tillhandahåller upphandlad samhällsorientering för 25 kommuner i länet utifrån ett regionalt samverkansavtal. Under 2012 kan målgruppen för samhällsorientering komma att utökas genom en förändrad lagstiftning, vilket i sin tur kan komma att påverka den regionala samverkan.
Kostnadseffektiv verksamhet
Nämndens budget för 2012 innebär att jobbtorgens anslag minskar med 53,3 mnkr till följd av minskat antal aspiranter. Nämnden tillförs dock 30,0 mnkr för utökad verksamhet inom Jobbtorg Resurs. Därutöver tillförs nämnden 7,0 mnkr för förstärkta insatser för ungdomar samt 3,0 mnkr för uppföljningen av 16-19 åringar. Antalet prestationer inom sfi beräknas öka, från 6 600 till 8 850, vilket innebär en utökad budget men ingen reell förstärkning då ersättningen baseras på prestationer.
Vuxenutbildningens budget utgår från 1 500 helårsplatser inom den grundläggande vuxenutbildningen och 4 500 helårsplatser inom den gymnasiala delen. Därtill kommer ett antal statligt finansierade platser inom yrkesvux och lärlingsutbildningen.
Då kostnaderna för den regiongemensamma samhällsorienteringen och statsbidrag för flyktingar inte ska påverka nämndens övriga verksamheter ekonomiskt, särredovisas dessa i verksamhetsplanen/budget och i kommande uppföljningsrapporter.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Fredrik Lindstål (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Fredrik Lindstål (C) förslag till beslut.
1. Arbetsmarknadsnämnden avslår förslag till budget och verksamhetsplan för 2012 och hänvisar till vänsterpartiets budgetreservation i fullmäktige 2012
• Rätten till arbete gäller alla
• Ett livslångt lärande ger alla chanser
• Ekonomisk och social trygghet för både barn och vuxna
Alla ungdomar och unga vuxna ska känna sig behövda och erbjudas studier eller arbete. Ungdomar som hoppar av gymnasieskolan ska sökas upp inom 14 dagar. De som inte går i skolan eller har ett arbete behöver starkt stöd från samhället för att känna att de ingår i ett sammanhang och kan tro på en framtid. Staden ska systematiskt söka upp alla arbetslösa ungdomar som inte går vidare till gymnasieskolan eller hoppar av skolan, inklusive ungdomar med funktionsnedsättningar.
Uppföljningen ska åtföljas av erbjudande om insatser för alla ungdomar och motivationsarbete för att ta emot insatser. Det räcker inte med tillfälliga projekt utan arbetet måste bedrivas i reguljär form. Alla ska få möjlighet att komma igång i studier eller praktik. Sommarjobben utökas med fler jobb och möjlighet till längre perioder. Ungdomar18-20 år som tvingas leva på försörjningsstöd ska kunna läsa in gymnasiekompetens med bibehållet försörjningsstöd. Staden har ansvar för att kompensera ungdomar som har svikits, när de inte har fått en grundläggande utbildning under ordinarie skolgång.
Vi vill kraftigt utöka de kommunala visstidsanställningarna för långtidsarbetslösa ungdomar.
Arbete och självförsörjning är grundläggande för att kvinnor och män ska leva ett självständigt liv. Fler kommunala jobb minskar arbetslösheten. Vissa anställningar ska vara traineeanställningar för unga arbetslösa och personer med funktionsnedsättningar.
Utbildning krävs för hållbara arbeten. Ingen människa ska vara långtidsarbetslös. Det behövs ett mer motiverande arbetssätt för att främja långtidsarbetslösas möjligheter att få ett arbete. Många gånger behövs ett fokus på hela livssituationen.
De senaste åren har andelen arbetslösa med a-kassa minskat medan personer utan ersättning har ökat. Arbetslösheten följer samma kurvor som försörjningsstödet, vilket tydligt visar att vi är en segregerad stad. Arbetsmarknadsverksamheten ska hjälpa arbetslösa till ett varaktigt arbete och inte användas som kontrollinstrument som rycker undan människors trygghet. Handlingsplaner ska tas fram i samverkan med den enskilde. Insatser ska vara individuellt utformade utifrån vad som krävs för att få chans till varaktigt jobb. Enstaka frånvaro etc. från arbetsmarknadsverksamheter ska inte medföra indraget försörjningsstöd. SL-kort ska beviljas och arbetskläder vid behov från försörjningsstöd. En seriös planering med studier som leder till arbete ska inte behöva avbrytas för ströjobb.
Inriktning och arbetssätt på Jobbtorg inklusive samverkan med försörjningsstödet behöver utvärderas i samverkan med brukarna. Målet är att utveckla ”En dörr in”-center där arbetsmarknadsverksamheten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan sitter ihop. Att den inriktningen som vi drivit nu ska utredas av majoriteten är bra.
Arbetsgivare ska inte få gratis arbetskraft genom praktikanter utan ska istället förbinda sig att ge 6-månaders anställning om inte vägande skäl talar emot. Alla nämnder och styrelser ska ta fram praktikplatser som är individuellt utformade och kompetenshöjande för individen. Enheter som tar emot praktikanter bör få en mindre ersättning som kan gå till kompetensutveckling eller annat som enheten bestämmer.
Upphandling av insatser ska ses över så att insatser av god kvalitet alltid finns. Kompetens hos stadens anställda ska tas tillvara genom ökad verksamhet i egen regi. Arbetsträning ska erbjudas de som står mycket långt från arbetsmarknaden, som förberedelse till praktik och andra insatser. Alla som har försörjningsstöd och söker arbete ska få SL-kort.
Arbetsmarknadsinsatserna ska utvecklas för funktionsnedsatta som har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden. Den alternativa förmedlingen av sysselsättning, studier, praktik och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning permanentas om utvärderingen visar goda resultat. Staden ska stimulera utvecklingsarbete för att bereda fler personer med funktionsnedsättningar arbete på öppna arbetsmarknaden. Det viktigaste är en allmänt sett ökad tillgänglighet, bättre kunskaper om funktionsnedsättningar, intensifierad information och framförallt ändrade attityder.
Sociala kooperativ är bra alternativ för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis hemlösa, psykiskt funktionsnedsatta och personer som rehabiliteras efter missbruk. Målet är att minst fem kooperativ startas under året. Fem stadsdelsnämnder får ansvaret att samordna kooperativen i samverkan med brukarorganisationer. Kooperativen är en resurs för hela staden. Rådgivning för att starta kooperativ och småföretag ska utvecklas i samverkan med arbetsförmedlingen och kooperativt idécentrum, med fokus på Järva och Söderort. Bostadsbolagen ska inventera möjligheterna att hyra ut billiga lokaler.
För att rusta människor när det råder hög arbetslöshet och öka antalet stockholmare med gymnasiekompetens krävs ökade resurser till kommunal vuxenutbildning. Vi måste satsa aktivt på att nå grupper som behöver kompetensutveckling för att hävda sig på arbetsmarknaden.
All forskning pekar på att utbildning är centralt för att få fäste på arbetsmarknaden. Stockholm bör därför se över vilka vägar vi erbjuder för de som saknar grundutbildning - korta kurser eller en utbildning som ger större valmöjligheter i livet. Att 30 % av deltagarna på jobbtorgen har utbildning under gymnasienivå samt att 20 % har utbildning kortare än 9-årig grundskola visar mycket stora behov av grundutbildning. I de analyser som USK har gjort är kort biståndstid en tung enskild faktor för att få jobb. Med en gymnasieutbildning blir det kortare biståndstid. Utbildning är en klassfråga som starkt bidrar till att även arbetslöshet är en klassmarkör. Sambandet är glasklart. Det är ett stort misslyckande att Stockholms stad inte har lyckats ge utbildning till de unga personer som nu tvingas gå på försörjningsstöd och blir ”aspiranter” på jobbtorgen.
Att ha misslyckats i skolan är en faktor som starkt påverkar en individs självförtroende och psykiska hälsa. Självklart ska de ”aspiranter” som går på jobbtorgen inte tvingas in i studier. Däremot borde vi ge förutsättningar att genom jobbtorgen erbjuda basstudier med bibehållet försörjningsstöd. Ungdomsarbetslösheten är mycket hög i Stockholm. Trots det saknas nödvändiga satsningar på utbildning i förslag till budget.
Privata utförare ska finnas endast när verksamheten bedrivs bättre i denna form. Skolinspektionen har i en aktuell rapport påvisat stora brister i vuxenutbildningen. För att säkerställa en god och kvalitativ utbildning krävs en kontinuerlig kvalitetssäkring såväl av offentligt som privat drivna skolor.
Människor som har valt fel utbildning måste få möjlighet att komplettera sin utbildning för att få ett arbete. Det behövs en genomlysning av komvux för att se till att verksamheten svarar mot behoven. Lågutbildade personer som står långt från arbetsmarknaden och har kommunala arbetsmarknadsinsatser måste kunna bättra på sin grundläggande kompetens för att ha en chans att få arbete. Efter bedömning på jobbtorgen ska de kunna läsa in grundskolan och viss gymnasieutbildning (svenska, engelska och matematik) efter individuell bedömning, om inte möjlighet till statlig finansiering finns. Med vänsterpartiets budgetförslag i riksdagen kan arbetslösa över 25 år läsa in gymnasieskolan med förmånlig finansiering, aktivitetsstöd eller studiemedel med högre bidragsdel.
Utbildning inom områden där det råder arbetskraftsbrist eller väntas uppstå brist ska erbjudas i samverkan med komvux och arbetsförmedlingen. Staden har ett intresse av att människor utbildas inom områden där det behöver rekryteras i den egna verksamheten, till exempel äldreomsorgen och förskolan.
Svenska för invandrare (SFI) är ett av våra främsta verktyg för integration. Utbildningen ska inte splittras upp på en mängd aktörer som idag. Vi vill ha en effektivare svenskundervisning. Istället för bonus till högpresterande vill vi att de som har det svårast att studera ska få bättre förutsättningar. Det ska inte vara väntetid för att få läsa svenska. SFI ska ge möjlighet till både deltids- och heltidsstudier, möjlighet att kombinera Studier med yrkespraktik samt validera kompetens. Kvaliteten på undervisningen ska förbättras och i högre grad anpassas till varje persons behov och förutsättningar. Lärarnas villkor ska förbättras. Grupperna ska bli mindre och undervisningen mer sammanhållen. Målet ska vara att alla som lämnar SFI ska klara nationella målet i svenska. Staden bör ta vara på människor med invandrarbakgrund som resurser inom SFI. Då kan vissa moment i undervisningen förklaras på hemspråket. Det ska vara möjligt att fortsätta på SFI även om man fått heltidsarbete.
- att delvis bifalla förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2012.
- att i övrigt anföra
Under sina fem år av majoritet i Stockholm har de borgerliga misslyckats med att skapa en arbetsmarknad där alla får plats. De saknar en politik för arbete och integration. Stockholm behöver en bra och stark arbetsmarknadspolitik som inkluderar alla, för vi har inte råd att vända människor ryggen. Vi socialdemokrater vill utveckla arbetslivet så att det passar fler ungdomar, äldre, invandrare och personer med funktionshinder. Vi är övertygade om att stockholmarna vill arbeta. Fler människor måste få en första ingång till arbetsmarknaden, och fler måste få den utbildning som krävs för att de ska kunna få ett arbete.
Arbetslösheten i Stockholm är extremt ojämnt fördelad mellan olika stadsdelar. Vi skulle kunna tjäna enormt mycket, både mänskligt och ekonomiskt, om arbetslösheten i ytterstadsområdena sjönk till dagens genomsnittsnivå för hela Stockholm. De stora vinsterna finns att hämta i förorten, om vi bestämmer oss för att satsa där.
Att erbjuda ungdomar möjlighet till sommarjobb är inte välgörenhet – det är långsiktig arbetsmarknadspolitik och en klok investering för framtiden. Sommarjobbet är ofta den första kontakten med arbetsmarknaden för de flesta ungdomar, det skapar rutiner och ger en förberedelse inför vuxenlivet. Flera kommuner i Sverige erbjuder jobb under en del av sommaren för alla ungdomar som vill och det finns ingen anledning till att Stockholm ska vara sämre – vi vill därför skjuta till mer resurser för detta. Målet att varje gymnasieungdom som söker kommunalt sommarjobb och som inte heller får arbete från någon annan arbetsgivare ska ges anställning under hela eller del av sommaren är fullt realistiskt räckhåll om arbetsmarknadsnämnden och andra nämnder fått det resurstillskott som socialdemokraterna föreslog i budgetmotionen för 2012.
Den som inte tar studenten riskerar ofta att hamna i utanförskap under en stor del av sitt arbetsföra liv. Därför bör staden förbättra sin uppföljning, punktmarkera avhoppare och inte ge sig förrän dessa ungdomar kommit tillbaka i gymnasieutbildning, i jobb eller i praktik. Att endast satsa på att 65 % (tabell sid. 11) av de ungdomar som själva kontaktar arbetsmarknadsnämnden ska få insats är alldeles för lite. Målet borde självklart vara att alla får insatser.
Om vi använder resurserna smartare och mer effektivt skulle vi kunna komma åt den förödande långtidsarbetslösheten bland unga. Om staden satsade på att se till att alla ungdomar åtminstone fick ett första arbete skulle vi få ner arbetslösheten både på kort och lång sikt. Den som haft ett arbete har mycket större chanser att bli anställd av någon annan. Inom såväl välfärdssektorn som annan kommunal verksamhet är behoven stora i Stockholm idag. Därför är det rätt investerade pengar att erbjuda långtidsarbetslösa ungdomar anställning under ett antal månader. Utifrån stadens befintliga arbete och den ambition som uttrycks för 2012 bedömer vi att det tillskott om 26 miljoner kronor som vi socialdemokrater föreslog i vårt budgetalternativ skulle göra det möjligt att erbjuda varje långtidsarbetslös ungdom anställning under 2012.
Stockholms stad har goda finanser, men arbetslösheten i staden är hög, matchningen på arbetsmarknaden fungerar dåligt och den ekonomiska konjunkturen är sviktande. Lägg därtill att riksdagen på regeringens förslag valt att kraftigt skära ner anslagen för vuxenutbildning till kommunerna. Trots allt detta, och trots att antalet stockholmare stadigt växer, väljer den borgerliga majoriteten att skära ner på anslagen till vuxenutbildningen cirka 20 miljoner kronor. En jämförelse mellan 2012 och 2006, då socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet styrde, blir mycket tydlig. Under högkonjunkturens 2006 hade stockholmarna tillgång till knappt 10000 heltidsplatser i vuxenutbildning, att jämföra med de 6500 platser som förvaltningen nu prognostiserar för genom kommunal och statlig finansiering.
Att människor lämnas utanför på grund av funktionsnedsättning och inte får ett jobb är oacceptabelt. Stockholms stad ska i sin roll som Sveriges största arbetsgivare bedriva ett aktivt mångfaldsarbete och erbjuda ungdomar med funktionsnedsättning ett meningsfullt arbete och en lön som det går att leva på. Matvarukedjan ICA och hamburgerrestaurangkedjan Max har redan påbörjat ett aktivt arbete med att anställa folk med funktionsnedsättning. Det är något som även Stockholms stad borde klara av. Socialdemokraterna vill att Stockholms stad tillsätter en utredning för att bland annat se hur många funktionsnedsatta ungdomar mellan 19 och 29 år det finns i kommunen och hur många arbetstillfällen staden kan erbjuda denna målgrupp.
Goda kunskaper i svenska är grundläggande för möjligheten att försörja sig själv, leva upp till de skyldigheter och ta del av de rättigheter vi har i Sverige. Därför är det ett problem att en stor del av de som är berättigade till Svenska för invandrare inte deltar i utbildningen. Arbetsmarknadsnämnden ska därför utreda orsakerna till det låga deltagandet i SFI och arbeta aktivt för att höja deltagandet. Än viktigare än formellt deltagande är dock själva genomströmningen och att minska antalet avhopp. Det är därför bra att förvaltningen avser att undersöka vilka anledningar som ligger bakom dessa. Ett led i att öka antalet prestationer kan vara att erbjuda flexibla studiemöjligheter, men staden bör inte uppmuntra detta om det går ut över det pedagogiska innehållet.
Språkinlärningen ska vara sådan att den är användbar i arbetslivet. Det är av stor vikt att det SFI-deltagarna lär sig stämmer väl överens med de krav och förväntningar arbetsgivare har i olika branscher. Förutom möjligheten att varva praktik med SFI-studier och hålla delar av SFI-utbildningen arbetsplatsförlagd, föreslår vi därför att nämnden gör en satsning på att bjuda in fler arbetsgivarrepresentanter till att diskutera och ge synpunkter på utbildningens upplägg samt mål för kunskapsresultaten. Satsningen på yrkessvenska ska fortsätta och samverkan mellan SFI och övrig vuxenutbildning utvecklas. Det ska finnas möjlighet till arbetsplatsförlagd SFI.
En liten men inte obetydlig grupp av de som kommer till SFI- undervisningen i Stockholm går den studieväg som är till för analfabeter eller de med mycket kort skolerfarenhet. Dessa behöver ofta lära sig mer än bara språket för att kunna komma in på arbetsmarknad och samhälle. Arbetssättet från ”rätt steg” och språkstöd bör därför implementeras i undervisningen generellt.
Staden bör arbeta vidare med att få en tydlig etableringskedja, framförallt för de som har kort eller ingen utbildning. Ett tydligt och strukturerat arbetssätt med samarbeten mellan jobbtorgen, SFI och de olika projekten bör intensifieras för att underlätta övergången från SFI-studier till arbete.
Från och med 2012 föreslås de föräldrar som deltar i jobbtorgens verksamheter få ledigt från dessa under två veckor, för att kunna tillbringa tid med sina barn. Detta är ett bra initiativ, barnen behöver få vara med sina föräldrar under sitt sommarlov. Vi anser dock fortfarande att barn till arbetslösa ”bestraffas” då de inte får tillbringa lika mycket tid med sina föräldrar som andra barn får (vanligtvis fyra veckor). Barnens behov av kontakt med föräldrarna borde inte begränsas av att föräldrarna råkar vara utan arbete, större hänsyn borde därför tas till barnperspektivet.
Arbetsmarknadsnämnden beslutar
Miljöpartiet de gröna arbetar för att Stockholm ska ha en dynamisk arbetsmarknad där fler startar företag och där vi investerar tillsammans för framtiden. Vi anser att Stockholm ska präglas av öppenhet, mångfald och jämställdhet samt garantera allas lika rättigheter och möjligheter. Fler människor behöver få möjlighet till ett eget arbete, och alla som lever i Stockholm ska känna att de kan bidra till samhällets utveckling.
Det ska finnas goda förutsättningar att starta och driva företag, och att Stockholms stad ska ha en inkluderande arbetsmarknad; för integration och ?mot diskriminering. Stockholms vuxenutbildning ska erbjuda alla elever en meningsfull utveckling som förbereder för livet, arbetsliv och vidare studier.?
Arbetsmarknadsnämnden har blivit en mycket viktig nämnd för ett flertal frågor i staden, inte bara sysselsättningsfrågor, utan också utbildning, flyktingmottagning och lika rätts- frågor. Miljöpartiet har en hög ambitionsnivå i alla dessa frågor, och anser att det inte går att arbeta uteslutande med arbetsmarknadsåtgärder, utan att också arbeta med diskrimineringsfrågor, nationella minoriteter och främjande av vuxenutbildning. Det är också av yttersta vikt att arbeta aktivt gentemot potentiella arbetsgivare, med främjande av socialt företagande och att skapa förutsättningar för att skapa nya jobb i staden.
Alla ska få chansen till en praktisk erfarenhet av arbetslivet, därför behövs fler praktik- och lärlingsplatser; till exempel ska antalet platser hos Järvalärling och i Open Eye öka. Likaså ska det tidigt finnas stöd, inspiration och information kring hur man kan starta eget företag och sociala företag. När det krävs ska personer med funktionsnedsättning få anpassat stöd och Stockholms stad ska som stor arbetsgivare vara en föregångare i att öppna upp för fler att få ett eget arbete.
Det är nu också dags för arbetsmarknadsnämnden att ta sitt arbete med kvalitetsutveckling och uppföljning till en högre nivå, för att säkerställa att de utbildningar och åtgärder vi erbjuder är av hög kvalité, och faktiskt leder till människors långsiktiga etablering på arbetsmarknaden.
Flyktingmottagande
Flyktingar är en resurs för Stockholm och ska välkomnas på ett värdigt och effektivt sätt. Stockholms stad ska ta ett aktivt ansvar för att se till människors hela livssituation och skapa förutsättningar för en god etablering i staden. I ett grönt Stockholm ska medmänskliga faktorer och lika rätt värnas, särskilda ansträngningar ska göras för att se till barns rättigheter. ?
Ensamkommande flyktingbarn bör säkerställas mänskliga rättigheter enligt FN:s Barnkonvention. Människor som lever som papperslösa i Stockholm ska bemötas på ett värdigt sätt och utifrån sina mänskliga rättigheter ges tillgång till sjukvård och utbildning. Papperslösa barn ska ha rätt till utbildning och vård, samt rätt att anmäla brott utan rädsla för sin juridiska status.
Lika rätt på arbetsmarknaden
Stockholms stad ska ha en inkluderande arbetsmarknad för integration och mot diskriminering. Personer med svensk bakgrund, särskilt män, har i förhållande till andra många fördelar i arbetslivet. Stockholm stad ska verka för att alla ska ha goda möjligheter att utifrån sina förutsättningar få ett gott arbetsliv, detta kan kräva positiv särbehandling med hänsyn till exempel etnicitet. Personer med funktionsnedsättning kan möta onödiga hinder, vilket vi ser i en lägre sysselsättningsfrekvens än för övriga befolkningen.
Staden ska anställa fler personer med funktionsnedsättning på alla nivåer och bli bättre på att samarbeta med Almi Företagspartner/IFS (Internationella Företagarföreningen i Sverige) för att underlätta för låntagare vars affärsidé har svårt att få gehör på den ordinarie bankmarknaden. Staden ska även ta fram och implementera strategier för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.
SFI - Undervisningen i svenska språket är ett av våra främsta verktyg för integration. Språkundervisningen ska kunna genomföras parallellt med arbete, praktik, studier eller validering av kompetens.
Stockholms stad ska ha en undervisning av god kvalitet, det är främst individens förutsättningar och behov som ska avgöra omfattningen av sfi-undervisningen. Det innebär att alla ska ha möjlighet att till exempel vara föräldralediga utan att det påverkar deras rätt till utbildning. Undervisningen ska specialanpassas utifrån ett tydligt mål om att individen ska få den kunskap som behövs för att hamna i rätt jobb, till exempel ska det finnas sfi för akademiker, och fler ska få möjlighet att läsa individuellt anpassade SFI-program.
Alla ska få möjlighet att läsa tills de klarat det nationella provet, det vill säga den nivå i svenska som motsvarar nio års grundskola. Ökade resurser gör det möjligt att införa fasta grupper, vilket gör det lättare att bedriva utvecklande och målinriktad undervisning. För studievana elever ska det vara möjligt att studera sfi på universitet eller folkhögskola med hjälp av studiemedel. Staden ska genomföra en särskild satsning på sfi-undervisning på modersmålet. Det underlättar för framförallt analfabeter och andra lågutbildade elever att tillgodogöra sig svenska språket på sitt modersmål istället för att direkt förväntas förstå vad en svensktalande lärare säger. De största språkgrupperna ska erbjudas denna möjlighet.
De pengar och den energi och tid som SFI-Centrum har lagt ned på sfi-bonusen behövs mycket bättre till att höja kvalitén i den ordinarie verksamheten eller riktat till dem som har behov av särskilt stöd. Sfi-bonusen ska avskaffas men resurserna ska finnas kvar i verksamheten.
Komvux är en möjlighet till nya livschanser. Det ska aldrig vara för sent att utbilda eller vidareutbilda sig. Ingen som vill läsa på Komvux ska nekas inträde.
Stadens arbetsmarknadsåtgärder ska i högre grad än i dag samverka med vuxenutbildningen i staden för att erbjuda deltagare utbildningsinsatser. Vuxenutbildningen ska också utformas och tillhandahållas på ett sådant sätt att fler har möjlighet att delta oavsett livssituation, exempelvis genom större geografisk spridning i staden.
En dörr in
I ett grönt Stockholm har alla en väg in och en plats på arbetsmarknaden. Här spelar stadsdelsnämndernas arbetsmarknadsåtgärder en viktig roll.
Stadens arbetsmarknadsåtgärder ska vara målmedvetna och effektiva. Oavsett om en person står nära eller långt ifrån egen försörjning ska insatserna vara utformade på så sätt att den enskilde individen hittar sin kortaste väg till rätt jobb. Individen ska inte behöva lägga tid på komplicerade kontakter med olika institutioner och myndigheter. Därför föreslår vi att en organisatorisk förändring genomföras; istället för nuvarande fem Jobbtorg(sju med filialerna) ska jobbtorgen flyttas till stadsdelsnämnderna, och organiseras utifrån ”En-dörr-in”-princip. Detta för att öka tillgängligheten och möta de skilda behov som finns i olika områden. ”En- dörr-in”- verksamheterna ska organisatoriskt och demokratiskt tillhöra respektive stadsdelsnämnd. Stadsdelar ska kunna gå samman och gemensamt driva verksamhet. Arbetsmarknadsnämnden ska ha samordnings- och uppföljningsansvar för att säkerställa kvalité och likvärdighet. ”En-dörr-in”-verksamheterna ska omfatta alla arbetslösa, även de som står allra längst från arbetsmarknaden och de som är i behov av rehabilitering. För detta arbete krävs också ett rejält tillskott till jobbtorgen, vilket är en satsning som Miljöpartiet gör i sin budget.
Stockholms arbetsmarknadsåtgärder ska möta alla utifrån deras förutsättningar oberoende av kön, ålder, funktionalitet, könsidentitet, könsuttryck, sexualitet och etnicitet. Verksamheten ska aktivt utvecklas för att kunna möta varje individ på bästa och likvärdigt sätt. Stadens verksamheter ska ha ett ökat och gott samarbete med olika aktörer såsom Arbetsförmedling, landsting (psykiatrin), närings- liv och antidiskrimineringsbyråer.
Arbetet med framgångsrika och särskilt anpassade insatser ska utvecklas, till exempel hälsofrämjande åtgärder. Invididen ska genom arbetsmarknadsåtgärder och utbildningar kunna ta de steg som krävs för att hamna i rätt jobb – jobb som motsvarar den egna kompetensen och som är hållbara.
Särskilda satsningar på unga
Staden ska genomföra en kraftfull satsning som skapar fler jobb åt unga. Satsningen ska innehålla en bredd av arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis praktikplatser och sociala kooperativ för unga utan fullgjord skolgång samt en satsning på företagande i socialt utsatta områden. Samtidigt ska antalet sommarjobb inom stadens verksamheter och i privata företag öka. Satsningen ska samordnas av en sommarjobblots. Staden ska ta ett större ansvar och arbeta aktivt med att hitta arbete åt, och i vissa fall visstidsanställa, långtidsarbetslösa ungdomar som är bosatta inom Stockholms stad. Alla ska erbjudas möjligheten att genom någon av dessa åtgärder få en praktisk erfarenhet av arbetslivet.
Arbetet med uppföljning av unga i åldern 16-19 år är oerhört viktigt, och ska prioriteras med kraftfulla satsningar på uppsökande verksamhet och med insatser väl anpassade för målgruppen. Alla ska ges stöd i att nå gymnasiekompetens samt få tillgång till lärlingsprogram och arbetslivserfarenhet genom praktik eller sommarjobb. Alla ungdomar utan fullgjord gymnasiekompetens ska kunna få en chans till för att kunna få gymnasiekompetens.
Ordförande Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci samt ledamoten Fredrik Lindstål (C) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi ställer oss positiva till en ambitiös verksamhetsplan som tydligt tar sikte på att fler Stockholmare ska gå från utanförskap till egen försörjning. Alliansens syfte med att placera arbetsmarknadsinsatser, flyktingmottagningen, svenska för invandrare, vuxenutbildningen och uppföljningsansvaret i samma nämnd var att ta ett samlat grepp kring områden som syftar till jobb, vilket löper som en röd tråd genom hela verksamhetsplanen.
Med denna nya samlade fokusering på egen försörjning är det viktigt att det finns en tydlighet i nämndens ansvar och stadsdelarnas ansvar. Stadsdelarna har med sin förstärkta budget att förebereda människor för jobbtorgen. Arbetsmarknadsnämnden och stadsdelarna har således till uppgift att stötta skilda målgrupper.
I syfte att ytterligare förstärka människors möjlighet att gå till egen försörjning vill vi ge förvaltningen i uppdrag att utreda huruvida det finns ett behov av sfi-undervisning kombinerad med barnpassning. Täcks behovet av den möjlighet som redan idag finns till förskoleplats, eller bör nämnden förstärka tillgängligheten för småbarnsföräldrar i syfte att de snabbare ska komma igång med sina studier?
Dnr AMN 2011-054-6.0
1. Arbetsmarknadsnämnden ger förvaltningsdirektören i uppdrag att beställa en systemutveckling i enlighet med förslagen i ärendet till en beräknad kostnad om 3833tkr.
Stockholms Stad har idag ett flertal olika verksamhetssystem för sin utbildningsverksamhet. Bosko och Hanna är källsystem med kopplingar till bland annat Stockholms Skolwebb, Fronter, Frisko och Alvis. Dessa verksamhetssystem har införskaffats vid olika tillfällen under perioder då utbildningsförvaltningen inte hade ett samlat ansvar för samtliga verksamhetssystem.
I och med att flera avtal nu går ut och att den fortsatta egenutvecklingen av Hanna inte är realistisk eller ekonomiskt försvarbar, måste utbildningsförvaltningen se över samtliga system och välja en fortsatt färdriktning.
Vuxenutbildningen kommer under 2012 omfattas av ny legala krav genom en ny förordning. Dessa krav leder till behov av omfattande utveckling av ett nytt systemstöd. Parallellt med att dagens krav på användargränssnitt, teknisk lösning, integrationer till omkringliggande system samt drift och förvaltning kräver ett omfattande moderniseringsarbete i dagens applikation, har frågan om hur vuxenutbildningens systemstöd ska utformas aktualiserats.
Det finns flera skäl till att Hanna bör bytas ut innan 2014, framför allt:
· Hanna är ett system i stordatormiljö och uppskattningsvis 2013 kommer driftskostnaderna för systemet att öka dramatiskt (beroende på LISA-avtalet, hur länge LISA finns kvar i stordatormiljön)
· Det verktyg som Hanna utvecklas i är bra, men har en mycket liten andel av marknaden och ställer krav på specifik kompetens. Denna kompetens är svår att få tag i vilket innebär en överhängande risk för det fortsatta arbetet.
· KITT-avtalet utgår (2014-07-31)
Bosko-avtalet går ut 2013-11-03 och därför är det lämpligt att samtidigt se över båda dessa avtal.
Sammantaget innebär egenutvecklingen, stordatormiljön och utvecklingsverktyget stora risker på sikt och medför ett stort personberoende vilket leder till slutsatsen att Hanna behöver ersättas av ett annat system.
Förvaltningen delar uppfattningen om att det finns flera argument för att skyndsamt byta ut Hanna för att minimera riskerna med den stordatormiljö och de befarade dramatiskt ökade driftskostnader som detta kan medföra. Med anledning av detta föreslås nämnden godkänna en beställning av systemutveckling i enlighet med redovisning i ärendet.
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner månadsrapporten och beslutar att lägga den till handlingarna
Vice ordförande Karin Rågsjö (V), med instämmande av ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) lämnade ärendet utan eget ställningstagande. De framförde även synpunkter rörande att ärendet skickats ut så sent till nämndledamöterna.
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Protokoll från arbetsmarknadsnämndens sammanträde 22 oktober 2011 justerat den 22 november 2011.
b) Protokoll från handikapprådets sammanträde den 7 december 2011.
c) Till nämnden inkomna handlingar till och med den 9 december 2011.
d) Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 7 december 2011 justerat den 9 december 2011.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), Jan-Olof Gustavsson (S) samt Sara Pettigrew (MP) överlämnade en skrivelse till nämnden för beredning.
Ersättaren Awad Hersi (MP) ställde en fråga rörande förvaltningens nya uppdrag rörande flyktingmottagande. Förvaltningschef Charlotte Svensson svarade att förändringen inte innebär någon skillnad operativt, utan att förvaltningen tagit över ett administrativt ansvar kring flytt till annan kommun samt statsbidragsgruppen. Den operativa verksamheten ligger kvar hos stadsdelsförvaltningar samt hos Arbetsförmedlingen.
Förvaltningschef Charlotte Svensson lämnade följande information:
- Samtliga öppna hus på jobbtorgen har genomförts med många positiva reaktioner.
- SIFA har genomfört en inspirationsdag där tidigare studenter från SFX träffade nuvarande studenter.
- Nämnden inbjuds till en heldags överläggning den 27 januari 2012. Mer information skickas ut i början av januari.
______________________