Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2012-06-18
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras onsdagen den 20 juni 2012.
Dnr AMN 2012-0191-1.6
Arbetsmarknadsnämndens beslut
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar justera paragrafen omedelbart.
Ärendet
I en motion till Kommunstyrelsen beskriver Karin Rågsjö (V) att barnfattigdomen ökar i Stockholms stad för första gången på länge. Enligt Rädda Barnens årsrapport 2012 har andelen barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll ökat från 14,4 % till 15,3 % i Stockholms stad mellan 2008 och 2009. Motionären anser att Stockholms stad inte tar barnfattigdomen på allvar då inga nya insatser har presenterats de senaste åren och boendesegregationen ökar. Enligt motionären Stockholms stad har inte haft en giltig plan för arbete enligt FN:s konvention om barns rättigheter de senaste åren. Motionären föreslår Kommunfullmäktige att ta fram en kommunal, fullt finansierad och tidssatt plan mot barnfattigdomen i staden som ska följas upp i tertialrapporter och verksamhetsberättelser och som förstärks vid behov i samband med budgeten.
Arbetsmarknadsförvaltningen konstaterar att de punkter som identifieras av motionären berör i stor utsträckning verksamhetsområden som ligger utanför arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. De insatser som arbetsmarknadsförvaltningen gör i sitt arbete för att bekämpa barnfattigdomen är i huvudsak riktade till ungdomar eller föräldrar till utsatta barn genom arbetsmarknadsåtgärder. Ungdomar är en prioriterad grupp för förvaltningen och erbjuds därför en rad olika verksamheter och aktiviteter som ska underlätta målgruppens etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsförvaltningens ambition är att rusta människor för jobb och öka deras förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed förbättra både de vuxnas och barnens ekonomiska framtidsutsikter.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 juni 2012.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) samt ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) samt ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Barnfattigdomen i Stockholm ökar för första gången på länge. Enligt Rädda Barnens årsrapport 2012 har andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll i Stockholm ökat från 14,4 till 15,3 procent i staden mellan 2008 och 2009, inte bara i enstaka områden utan i 17 av 18 stadsdelar.
Stockholm glider isär. Gapen växer och livsförutsättningarna för barnen ser helt olika ut. Barn i Stockholm ska inte vara segregerade från födseln. Bostadssegregationen handlar om klass och arbetslöshet och måste motverkas med politiska åtgärder på alla nivåer. Staten måste förbättra stödet för ensamstående föräldrar och se till att a-kassan återigen blir en trygg tillgänglig försäkring mot arbetslöshet. Landstinget måste kraftigt utöka sitt förebyggande och uppsökande arbete i områden med hög ohälsa. Ju jämlikare samhälle ju bättre mår barnen. Att växa upp i ett hem med knapp ekonomi och sämre tillgång till sociala och kulturella resurser ger mycket sämre förutsättningar för ett gott vuxenliv. Barnen riskerar en nedsatt psykisk och fysisk hälsa som vuxna. De får sämre möjligheter till en bra utbildning.
Antalet arbetslösa unga mellan 20-24 år i Stockholm som inte tillhör någon A-kassa är nu uppe i 67,5 %. En extrem siffra. För samtliga arbetslösa är det 40,2%. som inte har A-kassa.
Dessutom är det uppenbart att långtidsarbetslösheten ökar och nu är uppe i 30,2 % av de arbetslösa. Arbetslösheten i ytterstaden är fortfarande orimligt hög och sjunker inte.
De är oroande att så många står utanför A-kassan och tvingas söka försörjningsstöd eller hitta andra lösningar t.ex. svartjobb. Regeringen har genom sin arbetsmarknadspolitik skapat en situation som är ohållbar i längden och många arbetslösa känner idag en stor oro över sin ekonomiska situation. Arbetslinjen har blivit fattiglinjen.
Att antalet långtidsarbetslösa ökar är oroväckande och visar på att vi måste ha en annan arbetsmarknadspolitik innan allt för många fastnar i en ohållbar situation. Se till att få in fler personer i utbildning och ge de arbetslösa bättre förutsättningar att hitta hållbara jobb. Det är en väg att minska barnfattigdomen.
Varje höst finns det ca 4500 ungdomar i registret Walter (utbildningsförvaltningens system där unga mellan 16-19 som inte går i skola registreras) som inte är registrerade att de har skola eller jobb. Just nu ligger 2747 ungdomar vilande (de har fått brev eller samtal).
1133 ungdomar har svarat på Gymnasieslussens utskick på något sätt. De får information fortlöpande under året; de ringer, skriver, kommer på jouren, föräldrar hör av sig m.m. Resterande når vi inte. Dessa unga stockholmare går en oviss framtid till mötes. Det finns en del att göra om vi inte ska acceptera att nästa generation fattiga Stockholmare växer upp i den rika staden Stockholm.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Arbetsmarknadsnämnden beslutar
1. Att bifalla motionen
2. Att därutöver anföra följande
Miljöpartiet anser att barnens perspektiv alltid bör vara vägledande för våra politiska beslut. Att barnfattigdomen ökar, och de ökande klyftorna mellan områden i Stockholm är mycket allvarligt, och kräver kraftfulla insatser. Att säkerställa att fler föräldrar har möjlighet att försörja sig och uppnå en skälig levnadsstandard är ett viktigt bidrag från arbetsmarknadsnämndens sida.
Dnr AMN 2012-0192-1.6
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att om yttrande över förslag till Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 hänvisa till vad som sägs i detta tjänsteutlåtande.
Förslaget till trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 har sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål om att Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad, för boende, företagande och besök. Stadens nämnder och bolag ska arbeta systematiskt och koordinerat med trygghets- och säkerhetsfrämjande insatser, hindra eller lindra konsekvenser av oönskade händelser för boende, företagare och besökare samt upprätthålla verksamhetens prioriterade åtaganden.
Förvaltningen anser att det föreslagna programmet på ett bra sätt tydliggör ansvar och roller i det förebyggande arbetet samt vid störningar och kriser. Särskilt angeläget är värdegrundsfrågorna för medarbetare och förtroendevalda. Förvaltningen bedömer att programmet ger goda förutsättningar för nämndens risk- och säkerhetsarbete. Förvaltningen konstaterar att programmet endast omfattar verksamhet i egen regi.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Att arbetsmarknadsnämnden beslutar att delvis godkänna förvaltningens svar på remiss.
2. Att i övrigt anföra.
Trygghet är ett begrepp som kan definieras utifrån olika perspektiv. Utan ett jämlikhetsperspektiv är det föreliggande Trygghetsprogrammet svårt att realisera. Att programmet bara omfattar egen regi, är förvånande, med tanke på majoritetens politik. Det är därför viktigt att få svar på den fråga som förvaltningen ställer om garantier för tryggheten och säkerheten för brukare som väljer verksamhet i privat regi. Om inte programmet ändras på den här avgörande punkten drar vi slutsatsen att i takt med ökad konkurrensutsättning minskar tryggheten och säkerheten.
Storstockholms brandförsvar där Stockholms stad ingår har haft stora underskott som inneburit nedskärningar i verksamheten. I Stockholm måste vi ha ett brand- och räddningsförsvar som är effektivt och skyddar befolkningen. Vi är också tveksamma till att samla så många aktörer som möjligt i en gemensam samverkanscentral för länet. Ur säkerhetssynpunkt kan det vara bättre att sprida ut verksamheten och ha flera sambandscentraler, som kan vara backup för varandra vid eventuella katastrofscenarier/terroristdåd. Med dagens teknik behöver man inte samla allt under ett tak. Även om det finns ekonomiska argument för detta kanske det inte är den optimala lösningen.
Särskilt uttalande
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) lämnade följande särskilda uttalande.
Säkerhetsarbetet bör inriktas mer på att garantera organisationens robusthet, minska sårbarheten och att säkerställa verksamhetens uthållighet vid en påfrestning på det civila samhället samt garantera de åtaganden vi har gentemot anställda, förtroendevalda och medborgare ur ett arbetsmiljö- och kommunallags såväl som speciallagstiftningarnas (lag om skydd mot olyckor, säkerhetsskyddslagen, skyddslagen etc. samt regelverk som ISPS etc.) perspektiv.
Trygghetsplanen bör vara ett separat dokument som beskriver hur vi formar en trygg stad i världsklass medan säkerhetsprogrammet bör beskriva hur staden arbetar för att kunna garantera sitt åtagande gentemot sina intressenter.
I det säkerhetsprogram som nu är ute på remiss tydliggörs att staden har ambitionen att säkerheten ska vara decentraliserad på såväl ansvars-, genomförande- och kompetensnivå.
Stockholm har cirka 16 fackförvaltningar, 14 stadsdelsnämnder och inom Stadshus AB finns ett flertal helägda dotterbolag. Det råder ingen som helst tvivel om att ansvar och beslut inom detta område ska ligga på varje enskild förvaltning och dess direktör. Frågan är dock var kompetensen ska ligga?
I daglig drift omfattar säkerhetsarbetet många grenar så som egendomsskydd och fysiskt säkerhetsskydd (bevakning, lås, larm, tillträdeskontroll), brandskydd, skydd av enskild person, kontinuitetsplanering, katastrofåterställning, rese- och evenemangssäkerhet såväl som IT- och informationssäkerhet. I förekommande fall kan det även vara säkerhetskontroller av leverantörer, bakgrundskontroller vid anställningar och planering och genomförande av övningar. Dessa grenar omfattar såväl policysättning, kravställning, upphandling och utbildning som drift och underhåll. Att som programmet föreslår ha såväl säkerhetssamordnare, biträdande säkerhetssamordnare samt informationssäkerhetssamordnare med adekvat kompetens på varje förvaltning riskerar att medföra stora kostnader samtidigt som det är svårt att fylla dessa tjänster med utvecklande innehåll.
Det finns även områden där staden kan få stora samordningsfördelar genom till exempel att ha gemensamma system för upphandling och systematiska säkerhetsarbeten. Det finns en risk att detta fallerar om varje förvaltning sköter detta själv. Det är oftast bättre att vara en stor och kompetent beställare hos ett fåtal leverantörer än att vara en liten okvalificerad beställare hos många företag.
I säkerhetsarbetet kan i många fall även complience-arbete inkluderas, så som interna utredningar vid misstanke om stölder, korruption eller andra whistle blower-relaterade ärenden. Detta bör även specificeras.
Utvecklingen inom säkerhetsområdet sker mycket snabbt. Att bibehålla en uppdaterad kompetens både inom tekniker och metoder kräver en ständig fortbildning inom området och en god omvärldsbevakning.
Stockholms stad bör utvärdera möjligheten att i SKL:s regi ha en kombinerad linje och matrisorganisation. Ett antal specialister som var och en är kontaktpersoner för olika förvaltningar men som har sitt specialistområde inom olika säkerhetsgrenar. På så sätt kan Stockholms stad bli en attraktiv arbetsgivare för säkerhetsmedarbetare.
Det antecknades till protokollet att Socialdemokraterna lämnar ärendet utan eget ställningstagande
Det antecknades till protokollet att Miljöpartiet lämnar ärendet utan eget ställningstagande.
Dnr AMN 2012-0193-1.6
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart.
Arbetsmarknadsnämnden har remitterats en skrivelse av Ann-Katrin Åslund (FP) om att införa ungdomsavtal för att få fler unga i arbete. Ann-Katrin Åslund beskriver att i februari 2012 var drygt 3400 unga (18-24 år) öppet arbetslösa eller arbetssökande i Stockholms stad. Av dessa var 1173 personer beroende av försörjningsstöd. Ann-Katrin Åslund anser att staden har ett ansvar som arbetsgivare att skapa förutsättningar för unga att få jobb. Trots detta är endast 550 av stadens omkring 40000 anställda födda 1989 eller senare. Ann-Katrin Åslund påpekar att sänka trösklarna på arbetsmarknaden är en angelägen politisk uppgift. För att öka möjligheterna för fler unga att få arbete föreslår Folkpartiet att staden i egenskap av arbetsgivare verkar för att särskilda ungdomsavtal införs inom vissa yrkeskategorier för personer upp till 23 år. Målet med avtalet är att göra det lättare för ungdomar att få arbete och etablera sig på arbetsmarknaden samtidigt som staden tryggar personalförsörjningen när många äldre går i pension.
I sitt svar redovisar arbetsmarknadsförvaltningen inledningsvis att man idag genomför en rad olika insatser för ungdomar i sina verksamheter. Målgruppen ungdomar är prioriterade av arbetsmarknadsnämnden. De befintliga verksamheterna visar goda resultat och i första tertialrapporten för 2012 redovisades att den genomsnittliga genomströmningstiden för ungdomar 16-24 år på jobbtorgen var 4,7 månader vilket är långt under andra målgruppers. Förvaltningen har dock svårt att bedöma effekterna av att generellt införa särskilda ungdomsavtal. För huvuddelen av de arbetslösa ungdomarna visar både förvaltningens erfarenheter och forskning från IFAU att arbetslöshetstiderna är relativt korta. För ungdomar som har särskilda svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är situationen däremot mer komplex då en stor del är långtidsarbetslösa och/eller nyanlända. Förvaltningen bedömer att det främst är för denna grupp som särskilda stödåtgärder i olika former behövs som ett sätt att skapa vägar in på arbetsmarknaden.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Gulan Avci (FP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) förslag till beslut.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att avstyrka remissen om införande av ungdomsavtal för att få fler ungdomar i arbete.
2. Att i övrigt anföra
Ungdomsavtal är lika med dumpade löner där arbetsmarknadens parter sätts ur spel och öppnar dörren för fler speciallösningar som innebär sänkta löner och sämre villkor på arbetsmarknaden. Vi har idag en arbetsmarknad där just ungdomar är extremt otrygga. Att dessutom vilja ha specifika avtal med annan ingångslön förstärker inte ungas möjligheter på arbetsmarknaden.
Kanske skulle folkpartiet i stället titta på sin egen utbildningspolitik som idag i Stockholm och nationellt skapat allt fler ”drop outs” och där kunskapssegregeringen leder till att allt fler går ut från grundskolan och gymnasiet utan behörighet. Detta kan vi göra något åt genom att satsa på längre utbildningar inom bristyrken t.ex. via jobbtorgen. Inom äldreomsorgen skulle en grundutbildning via komvux/jobbtorg ge Stockholm kompetenta medarbetare. Dessutom är det hög tid att uppgradera statusen på arbeten inom offentlig förvaltning, det är ett sätt att få unga människor intresserade av ex. äldreomsorg och förskolan.
Ledamoten Gulan Avci (FP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
- Att arbetsmarknadsnämnden föreslår att ungdomsavtal införs i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan SKL och Kommunal.
Med närmare 3500 personer mellan 18 – 24 år som är öppet arbetslösa i Stockholms stad så måste vi pröva nya vägar för att komma tillrätta med stadens ungdomsarbetslöshet. Förslaget om ungdomsavtal är en bra möjlighet för ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden och skaffa sig en värdefull arbetslivserfarenhet.
Flera fackliga organisationer har anammat denna metod att få in ungdomar inom sina yrkesområden. IF Metall har ett avtal med arbetsgivarna som riktar sig till unga utan yrkeserfarenhet. Fackförbundet Kommunal och SKL har träffat en överenskommelse om att införa särskilda ungdomsavtal i den kommunala sektorn. Ungdomarna får då särskilda introduktionsanställningar i upp till tolv månader. De arbetar 75 % av tiden och får utbildning resterande delen. Lönen motsvarar då 75 % av den ordinarie lönen.
Vi anser att Stockholms stad bör, som en av landets största arbetsgivare, agera föredöme och erbjuda stadens ungdomar möjlighet till särskilda ungdomsavtal inom vissa yrkeskategorier för personer upp till 23 år. Lönen bör vara minst 75 procent av lägstalönerna i kollektivavtalen och kombineras med handledning och utbildning. Anställningen ska vara högst ett år med möjlighet till förlängning.
Dessa ungdomsavtal ska ses som ytterligare en väg in på arbetsmarknaden. Att ha ett arbete att gå till är alltid bättre än att fastna i bidragsberoende.
Lönesättning är en fråga som bör överlåtas till arbetsmarknadens parter. Grunden måste alltid vara att lön bestäms av kompetens, inte av ålder.
Att ungdomar får en tidig introduktion i arbetsmarknaden är bra av olika skäl, till exempel att prova på ett nytt yrke, tjäna egna pengar eller annat, men vi tror inte på att sänkta löner för ungdomar är den rätta vägen för att öka ungdomarnas konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Vi tror snarare på att kompletta och få gångbar utbildning som viktigt konkurrensverktyg för ungdomar.
Vi instämmer med motionären att politiken har ett ansvar när så många ungdomar står utanför arbetsmarknaden och det är slöseri med resurser att det dröjer länge innan ungdomar kommer in och bidrar med samhällsnyttan. Det finns flera vägar framåt. Vi konstaterar att en stor andel av arbetslösa ungdomar har brister i utbildning och att förstärka deras utbildning är den långsiktiga och hållbara lösningen. Vi vill skapa flera möjligheter för att just komplettera sin utbildning. Grunden är att staden ska betala lika lön för lika arbete. Miljöpartiet de gröna ser positivt på flera ungdomsanställningar inom stadens förvaltningar som en väg till att få fler i arbete, men önskar också satsa på fler samarbeten med näringslivet.
Ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Socialdemokraterna ansluter sig i huvudsak till förvaltningens bedömning och välformulerade svar på skrivelsen, men vill därutöver anföra följande. Det finns en rad orsaker, verkligt utredda och konstaterade, och en del tänkbara men som kräver närmare efterforskning, till att så få yngre vuxna arbetar inom staden. Ingen av dessa svarar dock mot den lösning – sänkta löner för ungdomar – som Folkpartiet föreslår.
Den stora utmaningen för stadens verksamheter är att få ungdomar att söka sig till yrken inom vården, skolan och omsorgen. Det är ett problem som Folkpartiets förslag skulle förvärra, inte bidra till att lösa. En bakomliggande faktor till att så få söker sig till dessa är yrken är att allt färre ungdomar söker sig till de gymnasieutbildningar som har koppling till yrkena – en utveckling som dessutom blivit allt tydligare efter den förändring av gymnasieskolan, med mindre möjligheter att läsa vidare efter avlagd gymnasieexamen, som Folkpartiet genomdrivit på riksplanet. Försämrade arbetsvillkor skulle inte leda till större intresse från ungdomars sida vare sig till berörda utbildningar eller till de utlysta tjänsterna.
En annan möjlig bakomliggande faktor till att så få ungdomar får anställning i staden kan vara att det anses vara för dyrt att anställa dessa, i förhållande till deras kompetens och bristande erfarenhet. Det här finns dock inte belagt, och att försämra yngre anställdas arbetsvillkor utan att ha på fötterna om vilket resultat det skulle ge, vore djupt olyckligt. Om så vore fallet, borde staden i första hand initiera och fördjupa diskussioner med de kommunala och fristående utbildningsanordnare som inte förmår ge gymnasieungdomarna de kunskaper som arbetsgivaren anser att de behöver. Bättre att förbättra utbildning så att de sökande håller måttet, än att sänka löner för att de inte anses gör det.
En ytterligare möjlig – och mer trolig – förklaring till att så få ungdomar arbetar inom staden är att själva lönen inte är något större problem för vare sig arbetsgivare eller de sökande, men att de övriga villkor i form av brist på framförhållning och svårigheten att få så mycket arbetstid att man kan leva på sin lön inte gör det attraktivt att arbeta för staden. Vi socialdemokrater menar att man behöver ta tag i den frågan och erbjuda heltid till de anställda som vill arbeta så mycket. Folkpartiets förslag skulle dock inte heller i den här frågan bidra till en lösning.
Vi socialdemokrater motsätter oss inte att fack och arbetsgivare kommer fram till att kombinera utbildning och anställning på olika sätt, så länge det inte innebär att själva tiden som är avsatt för att utföra reguljära arbetsuppgifter arbete betalas lägre. För många ungdomar skulle också 75 % deltid innebära betydligt mer arbetstid än de kan få idag. Men att på olika sätt försöka sänka lönekostnaderna på det sätt som Folkpartiet förespråkar, har – förutom att det inte är belagt att det är här problemet ligger – visat sig verkningslöst på de andra sätt som det har provats. Därför gör staden klokt i att inte gå vidare med detta
Ledamoten Kristian Ljungblad (C) lämnade följande särskilda uttalande.
I Stockholm är runt 3 500 ungdomar i åldern 18 – 24 år öppet arbetslösa. Det gör det viktigt att identifiera åtgärder som verkligen kan göra skillnad. I Sverige präglas arbetsmarknaden av höga trösklar i form av bland annat höga introduktionslöner och en sammanpressad lönestruktur. Under årtionden har politiken bidragit till att bygga upp dessa trösklar. Framtidens politik borde istället riva hinder för att skapa en inkluderande arbetsmarknad.
Dagens höga introduktionslöner straffar framför allt personer med kort erfarenhet som ännu inte har etablerat sig på arbetsmarknaden. Unga tvingas konkurrera om jobb med andra arbetstagare som har längre erfarenhet och mer kunskap. Men de unga får inte använda sin kanske främsta fördel – att de skulle kunna vara billigare att anställa. Problematiken är densamma som i länder med lagstadgade minimilöner och är väletablerad i ekonomisk forskning. Konjunkturinstitutet, Långtidsutredningen och OECD har dessutom alla uppmärksammat de höga introduktionslönerna som ett problem för de arbetslösa i Sverige som står långt från arbetsmarknaden.
Centerpartiet anser att de i skrivelsen föreslagna ungdomsavtalen med 75 procent av lönen i kombination med utbildning och handledning kan vara en viktig åtgärd för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Men då skrivelsen enbart gäller Stockholm Stads verksamhet kommer det att ha en begränsad sysselsättningseffekt.
Det är i synnerhet för företagare med små marginaler som lönekostnaden har stor betydelse. I en nyligen genomförd undersökning visar Svenskt Näringsliv att hälften av Sveriges alla företag skulle vara mer benägna att anställa unga om lönen var lägre. I restaurangbranschen, som är en bransch där många börjar sitt yrkesverksamma liv och där marginalerna är små, uppgav hela sju av tio företag att de skulle vara mer intresserade av att anställa om de kunde anställa till lägre löner under det första året.
I förvaltningens svar på skrivelsen beskrivs hur fler särskilda stödåtgärder behövs för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. Att fler branscher inför ungdomsavtal med lägre introduktionslöner och inslag av utbildning skulle kunna utgöra en sådan, mer marknadsbaserad, åtgärd. Med ett jobb får man både lön och erfarenhet som gör det enklare att ta sig vidare i yrkeslivet.
Dnr AMN 2012-0092-1.1
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att delegera förtecknade ärenden och ärendegrupper enligt bilaga till förvaltningschefen.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att förvaltningschefen får rätt att vidaredelegera förtecknade ärenden och ärendegrupper till annan anställd.
3. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att anmälan av beslut sker löpande till arbetsmarknadsnämnden om inte annat anges i delegationsförteckningen.
4. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att ordförande, eller vid dennes frånvaro vice ordförande, på nämndens vägnar får besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.
5. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att den nya delegationsordningen börjar gälla per den 1 juli 2012.
Med delegationsbeslut avses ett beslut som egentligen ska fattas av nämnden, men där nämnden beslutat flytta över beslutanderätten till någon annan, beslutet delegeras. Detta görs formellt i ärendet delegationsordning. Eftersom nämnden ska ha det övergripande ansvaret för hela verksamheten kan ärenden som i enlighet med Kommunallagen (KL) 6 kap 34 § avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet inte delegeras.
Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda får inte heller delegeras om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. I övriga ärenden gäller i huvudsak att nämnden själv får bedöma vad som ska delegeras.
I samband med att den nya skollagen träder i kraft den 1 juli 2012 behöver arbetsmarknadsnämndens delegationsordning uppdateras för att stämma överrens med den nya lagstiftningen. Arbetsmarknadsavdelningen och sfi-avdelningen har under första halvåret 2012 genomfört omorganisation inom respektive avdelning, vilket också medför ändringar i delegationsordningen. I samband med revideringen utifrån lagändring om omorganisationer har även en generell genomgång av hela delegationsordningen gjorts. Detta ligger till grund för förslaget till en reviderad delegationsordning.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C), vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr AMN 2012-0141-1.2
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till vad som redovisas i tjänsteutlåtandet som yttrande över Stadsrevisionens årsrapport för 2011.
Stadsrevisionen konstaterar i årsrapporten för 2011 att arbetsmarknadsnämndens ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat är tillfredsställande, styrningen, uppföljningen och kontrollen varit tillräcklig samt att bokslut och räkenskaper är rättvisande. Förvaltningen delar i huvudsak Stadsrevisionens synpunkter.
Inom arbetsmarknadsförvaltningen pågår implementeringen av stadens integrerade ledningssystem (ILS) och det webbaserade verktyget ILS-webben.
Målvärdena för inskrivningstiden vid Jobbtorg Stockholm har inte nåtts. Detta förklaras av att andelen aspiranter som har ett större och mer omfattande behov av stöd och insatser har ökat. Inom vuxenutbildningen har målvärdena för andelen som fullföljer utbildningen och kunskapsmålen inte nåtts. De förklaras bland annat av de studerandes stora skillnader i utbildningsbakgrund och att cirka 90 procent har ett annat modersmål än svenska.För vuxenutbildningen utvecklas uppföljningen och analysen av resultaten som ett led i att få en bättre måluppfyllelse.
Anledningen till att prognossäkerheten i tertialrapporterna inte varit till fylles är en ny organisation vid halvårsskiftet då även bokföringen fördes över. Detta har påverkat omslutningen och hanteringen av medel för prestationsökningar. För att den interna kontrollen ska anses vara tillräcklig pågår ett systematiskt arbete för att säkra bra rutiner och tydlighet i ansvaret för den interna kontrollen.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) förslag till beslut.
1. Att arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna rapporten; Stadsrevisionens årsrapport 2011 för arbetsmarknaden
Trots att så många som 40 % av de som är inskrivna på jobbtorg Stockholm saknar grundskola – eller gymnasiebetyg och trots att långtidsarbetslösheten ökar i gruppen unga vuxna satsar inte alliansen på komvux. I revisionsrapporten för 2011 är det tydligt att kvalitén inom komvux försämras år efter år. Inom den grundläggande vuxenutbildningen når endast.
67 % nivån godkänt, det är en försämring med 5 procentenheter från förra året.
Uppenbarligen har den borgerliga majoritetens strävan att upphandla vuxenutbildningen kraftigt bidragit till sämre kvalité, vilket drabbar eleverna på Komvux. Med alla de utförare som idag har upphandlats för att sköta utbildningen saknas en långsiktighet och möjlighet till överblick och analys av verksamheten.
Vi noterar även att ”aspiranter” med mycket stora behov ökar. Det finns en risk att de som har psykiska funktionsnedsättningar, är missbrukare, har trauman att bearbeta etc. i stället för reell hjälp inom socialtjänsten, psykiatrin och andra aktörer hänvisas till jobbtorgen.
Ledamoten Jan-Olov Gustafsson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Stadsrevisionens årsrapport 2011 för arbetsmarknadsnämnden visar att arbetsmarknadsförvaltningen gör ett mycket bra jobb. Dock oroar sig Socialdemokraterna för att de förutsättningar som förvaltningen fått av den moderatledda majoriteten inte kan möjliggöra fullgoda resultat för stockholmarna. Exempel på detta lyfter revisorerna i sin rapport. Stadsrevisionen lyfter att nämnden inte lyckas nå målen avseende inskrivningstiderna för aspiranter vid Jobbtorgen. Det gäller även andelen av elever vid den grundläggande vuxenutbildningen som når de uppsatta kunskapsmålen. Här konstateras en försämring från föregående år med 5%. Detta är inte acceptabelt. Socialdemokraterna oroar sig även för att andelen studerande inom sfi som slutför sina kurser är lägre i Stockholm än övriga landet. Likaså är andelen som gör avbrott i sina sfi- studier mycket hög. Detta är en tendens som måste brytas.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är tydligt i revisionsrapporten att Vuxenutbildningen fortfarande har stora utvecklingsbehov. Fortsatt ser vi en låg utbildningsgrad på jobbtorgen, och vuxenutbildningen behöver kvalitetssäkras och utvecklas för att möta dessa behov, och för att skapa möjligheter för de ungdomar som hoppat av sina studier att få chansen att komma tillbaka. Minskningen med 5 % i antalet godkända sedan förra året är ett tydligt bevis på de behov som kvarstår, och att de satsningar som den moderatledda alliansen gjort inte varit tillräckliga. Särskilda insatser behövs också för att de som inte har svenska som modersmål ska få bättre förutsättningar för att klara sina studier.
Att inskrivningstiden för aspiranter ökat på jobbtorgen efter att man öppnat för fler aspiranter med mycket stora behov av särskilt stöd, är i sig inte förvånande. Det är dock viktigt att vi säkerställer att vi har rätt insatser för denna grupp, så att jobbtorgen inte blir en återvändsgränd för dessa individer, utan att rätt insatser från olika delar av stadens verksamheter kan samlas kring individen. Bl.a. önskar miljöpartiet en bredd av åtgärder i samarbete också med landsting och socialförvaltning.
Dnr AMN 2012-0147-6.0
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att skrivelsen besvarats med hänvisning till tjänsteutlåtandet.
En skrivelse från Karin Gustavsson m.fl. (S), Karin Rågsjö (V) och Sara Pettigrew m.fl. (MP) har inkommit till arbetsmarknadsnämnden. Skrivelsen tar upp utvärdering av jobbtorgens verksamhet för att fastställa dess effektivitet och utvecklingspotential. Skrivelsen tar upp att arbetsmarknadsförvaltningen främst återrapporterar verksamheterna genom att redovisa hur många deltagare som blivit självförsörjande efter en viss tidsrymd. Enligt skrivelsen använder arbetsmarknadsförvaltningen begreppet ”självförsörjande” som benämning på att en person inte längre uppbär försörjningsstöd. Skrivelsen anser att kan det finnas en rad olika anledningar till varför en person inte längre uppbär försörjningsstöd där försörjning genom arbete bara är en av dem. Vidare anförs faktorer som står utanför individens kontroll kan göra att denne inte längre är berättigad till försörjningsstöd. I skrivelsen föreslås därför att uppdra åt arbetsmarknadsförvaltningen att återkomma med förslag till på vilka sätt uppföljningen av de avslutade deltagarna på jobbtorgen skulle kunna ske. Detta för att ge en klarare bild av varför olika deltagare inte längre uppbär försörjningsstöd och därmed anses självförsörjande.
Arbetsmarknadsförvaltningen anger i sitt svar att ”självförsörjande” inte är förvaltningens officiella resultatmått. Förvaltningen redovisar ”avslutade exklusive återremitterade” som resultat. Deltagare som avslutas på Jobbtorgen är personer som inte längre ansöker om försörjningsstöd hos stadsdelsförvaltningarna. Förvaltningen dokumenterar avslutsorsak om den är känd. Den information som förvaltningen har om orsaken till varför en deltagare inte längre ansöker om försörjningsstöd bygger på den information deltagaren frivilligt delger förvaltningen. Den informationen kontrolleras inte. Den kontroll som förvaltningen gör är att säkerställa att deltagaren efter avslut inte uppbär försörjningsstöd genom olika kontrollpunkter vid 6, 12 och 18 månader.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) och ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) förslag till beslut.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) och ledamoten Jan-Olov Gustafsson m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
En långsiktig uppföljning av resultaten av jobbtorgens arbete är av yttersta vikt för att säkerställa att satsningar leder till långsiktigt hållbara resultat för individuella brukare. I förvaltningens svar pekas bland annat på möjligheten att genom statistisk uppföljning från SCB få en tydligare bild av resultatet på sikt för de som varit i kontakt med jobbtorgen. Detta skulle kunna vara ett sätt att komplettera den befintliga informationen med mer övergripande statistik, för att på flera års tid bilda oss en bättre uppfattning om jobbtorgens resultat. Vi anser att förvaltningen bör påbörja ett sådant arbete
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Statistik är svårt och kan bli missvisande eller tolkas fel. Statistik angående arbetslöshet är en djungel. I de månadsrapporter som presenteras krävs en ökad tydlighet. Idag finns 1000 platser på Jobbtorg Resurs endast 50 % av dessa används. För att förstå varför krävs förklaringar och analyser. Många av de som idag återfinns på jobbtorgen står mycket långt bort från arbetsmarknaden och behöver specialdesignade utbildningar för att komma vidare. I de rapporter och det material som presenteras för nämnden borde den typen av fakta diskuteras i nämnden. Det är uppenbart att även resultaten från Komvux borde analyseras mer nogsamt. Mer problematiserande och analyserande månadsrapporter skulle ge nämnden ett bättre beslutsunderlag.
Dnr AMN 2012-0148-6.0
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att skrivelsen besvaras med hänvisning till tjänsteutlåtandet.
En skrivelse från Karin Rågsjö (V), Daniel Söderberg Talebi (V) och Karin Gustafsson m.fl. (S) har inkommit till arbetsmarknadsnämnden. Skrivelsen tar upp betydelsen av specifika insatser för att möta kvinnors behov på jobbtorgen. Skrivelsen tar upp att den statistik som levereras från Jobbtorg Stockholm inte är könsuppdelad och att det därför svårt att avgöra om det finns eventuella skillnader i resultat mellan kvinnor och män.
Arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i sitt svar att det är möjligt att ta fram könsuppdelad statistik från Jobbtorgens uppföljningssystem FLAI men att man i den löpande resultatrapporteringen prioriterat att redovisa statistik efter den målgruppsindelning som Jobbtorg Stockholm i huvudsak arbetar efter.
De insatser som erbjuds aspiranterna på jobbtorgen idag är baserade på aspirantens individuella behov. I stort sett kan alla insatser erbjudas både män och kvinnor. De insatser som jobbtorgen erbjuder som har särskilt fokus på kvinnor med låg utbildningsnivå är KRAMI och FAMU-projektet.
Det är alltid mer intressant att analysera statistik utifrån genus. Det är så vi kan se tendenser och även behov. Vi förutsätter genusuppdelning av all typ av statistik från förvaltningen, detta för en mer fördjupad analys och bättre möjligheter att skapa en jämlik arbetsmarknadspolitik.
Dnr AMN 2012-0149-1.2
En skrivelse om integrerat tillgänglighetsarbete har inkommit till arbetsmarknadsnämnden från Sara Pettigrew (MP). Enligt skrivelsen görs det för lite i staden för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att integreras på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är högre bland personer med funktionsnedsättning än i andra grupper. Arbetsmarknadsförvaltningens arbete för att få personer med funktionsnedsättning i arbete borde kunna fungera bättre. Vidare framförs att arbetsmarknadsnämndens råd för funktionshinderfrågor (tidigare benämnt handikappråd) behöver bättre aktiveras och integreras i nämndens och förvaltningens arbete.
Förvaltningen ombedes i skrivelsen besvara frågor gällande arbetet med tillgängligheten i verksamheten.
Förvaltningen redovisar att man arbetar löpande för att integrera tillgänglighetsarbetet i sin verksamhet utifrån gällande verksamhetsplan. Särskilda aktiviteter har tagits fram i enlighet med programmet ”Stockholm – en stad för alla”. Aktiviteterna är framtagna i enlighet med nämndens mål: ”Personer med funktionsnedsättning erbjuds möjlighet att delta i arbetslivet och nämndens lokaler är tillgängliga för funktionshindrade”. Samtliga verksamheter inom förvaltningen redovisar aktiviteter med inriktning mot funktionshindrade. Inom arbetsmarknadsområdet bedrivs särskilt riktade insatser till målgruppen genom verksamheterna Jobbtorg Resurs och OpenEyes.
Syftet med skrivelsen var i första hand att komma tillrätta med handikapprådets roll i förhållande till arbetsmarknadsnämndens arbete. Förvaltningen uppger ju också i sitt svar att man arbetar med att ta fram bra arbetsformer, och att arbetet behöver förbättras. Vi hoppas få ytterligare återkoppling i denna fråga vartefter arbetet fortskrider. Det bör vara av yttersta vikt att bättre utnyttja denna viktiga funktion i att säkerställa ett kvalitativt främjandearbete för målgruppen funktionsnedsatta i arbetsmarknadsarbetet i Stockholms stad.
Dnr AMN 2012-0150-4.0
En skrivelse om KRAMI har inkommit till arbetsmarknadsnämnden från Karin Rågsjö (V), Karin Gustavsson (S) och Sara Pettigrew (MP). Enligt skrivelsen har tidigare tjänsteutlåtande från arbetsmarknadsförvaltningen avseende KRAMIs verksamhet inte gett en tillfredställande bild av verksamheten.
Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma med redovisning av förhandling som genomförts med övriga aktörer, antalet kvinnor som är aktuella för insats från respektive aktör samt en redovisning av kostnader för respektive aktör.
I sitt svar redovisar Arbetsmarknadsförvaltningen att ett nytt samverkansavtal för KRAMI Stockholm slöts i maj 2012 mellan Stockholms stad, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen. Detta avtal gäller från 2012-01-01 till 2012-12-31 men förlängs med ett år i taget om ingen av parterna vill bryta avtalet. I det nya avtalet finns en särskild verksamhet för kvinnor med ett årligt intag av 30 deltagare vilket utgör ca 30 % av KRAMIs totala intag som är 102 deltagare per år. Den totala kostnaden för verksamheten beräknas till 4,13 miljoner kronor under 2012. För närvarande finns 14 kvinnor inskrivna i KRAMI från Jobbtorg Stockholm och Kriminalvården. Utöver dessa är ytterligare 19 kvinnor från KRAMI nu ute i arbete med stöd av lönebidrag från Arbetsförmedlingen.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
I detta ärende framgick vid våra samtal med Kriminalvården att de inte hade angett behov av endast två platser. Därav anser vi att beslutsunderlaget i mars i någon mån gav en missvisande bild av bakgrunden. Det är bra att KRAMI nu får de resurser verksamheten behöver för att överleva.
Dnr AMN 2012-176-6.0
Karin Rågsjö och Daniel Söderberg Talebi, vänsterpartiet, har i en skrivelse påtalat problematiken med ungdomar som kommit till Sverige under 2000-talet och inte klarar sin grundskoleutbildning. Enligt vänsterpartiet har vuxenutbildningen här ett mycket stort ansvar.
Förvaltningen redovisar resultat och målgrupper inom vuxenutbildningen. Genom det samarbete med Jobbtorg Stockholm och sfi som pågår inom förvaltningen görs ett antal åtgärder för att fånga in de grupper som riskerar ett utanförskap genom bristfällig utbildning.
I revisionsrapporten för 2011 är det tydligt att kvalitén inom komvux försämras mellan 2010 och 2011. Inom den grundläggande vuxenutbildningen når endast 67 % nivån godkänt, det är en försämring med 5 procentenheter från förra året.
Uppenbarligen har den borgerliga majoritetens strävan att upphandla vuxenutbildningen kraftigt bidragit till sämre kvalité, vilket drabbar eleverna på Komvux. Med alla de utförare som idag har upphandlats för att sköta utbildningen saknas en långsiktighet och möjlighet till överblick och analys av verksamheten. Det saknas helt enkelt en tillräcklig kontrollfunktion för att följa upp verksamheten. Trots att så många som 40 % av de som är inskrivna på jobbtorg Stockholm saknar grundskola eller gymnasiebetyg och trots att långtidsarbetslösheten ökar i gruppen unga vuxna satsar inte alliansen på Komvux. Komvux är vägen ut från långvarig arbetslöshet till ökade förutsättningar att få jobb. Just därför måste vi rusta Komvux.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att anmälan av rapporten om uppföljning av SFI-studerande inom SFI Stockholm godkänns.
Sweco Eurofutures AB (tidigare Utrednings- och statistikkontoret AB) har på uppdrag av arbetsmarknadsförvaltningen genomfört en uppföljning av sfi-studerande som påbörjat sin svenskundervisning för invandrare under första halvåret 2008, med syftet att utreda hur det gått för de som deltagit i stadens sfi-undervisningen.
Undersökningen har varit uppdelad i två moment – en registerstudie samt en enkätstudie. Registerstudien omfattar samtliga 2 688 personer som påbörjade sfi första halvåret 2008. Enkätstudien genomfördes på en delpopulation om 600 personer med en svarsfrekvens på 53 procent och lågt internt bortfall.
Enligt registerstudien var över 60 procent av de som påbörjade sfi våren 2008 sysselsatta, förvärvsarbetande eller studerande (här ingår ej sfi), år 2010. Det var 46 procent som hade ett arbete och 24 procent som studerade (personerna kan både ha arbetat och studerat under året). I enkätstudien framkommer att åtta av tio har eller har haft arbete i Sverige någon gång. Sex av tio uppgav att de hade ett arbete år 2011.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Uppföljningen av SFI-studerande belyser en del intressanta områden, men det finns också andra delar som är av intresse att belysa än mer.
Andel personer med slutförda betyg är låg, över häften av de SFI-studerande som påbörjade SFI-undervisningen första halvåret 2008 saknade betyg i någon kurs 3 år senare. Det framgår inte hur många av studerande som har förbrukat sin SFI-tid utan att klara av undervisning (se sid. 36). De som saknar betyg är i alla åldrar även unga som generellt har snabbare studietakt även om det finns viss skillnad. De som har betyg är oftare arbetssökande och arbetslösa.
Nära 50 % av SFI-studerande är under 30 år, vilket gör att slutbetyg i SFI-undervisningen är av stor vikt för vidare studier.
Personer från Afrika och Asien har högre arbetslöshet än andra grupper av SFI-studerande. 44 % av studerande från Afrika är arbetssökande, motsvarande siffran från EU land är 12 % . Denna trend återfinns också i övriga arbetsmarknaden att en del grupper blir exkluderade från arbete. Det skulle ha ett visst värde om man hade inkluderat i studien upplevda hinder i arbetsmarknaden.
Utifrån denna studie behöver vi nu gå vidare och hitta åtgärdsförslag som ytterligare stärker SFI-undervisningen.
Socialdemokraterna välkomnar uppföljningen av SFI studerades nöjdhet och sysselsättning. Några resultat är värda att särkskiljt betona. En allmän notering bör göras om ojämlikheten i sysselsättning mellan män, som är mer sysselsatta, och kvinnor – och man bör fundera på vad förvaltningen mer kan göra för att utjämna denna. Det är också genomgående stora skillnader mellan könen i bedömningen av verksamheterna, där kvinnorna är mer nöjda än männen, vilket är anmärkningsvärt. När det gäller själva utbildningen är det intressant att notera en tidig start med SFI efter ankomst till Sverige ger bättre resultat för sysselsättningen.
Den viktigaste slutsatsen av rapporten är dock förmodligen att avslutade SFI studier på medellång sikt ger bättre möjlighet till sysselsättning. Detta visar vikten av att fullfölja SFI. En vidare undersökning av de som avbryter SFI för arbete jämfört med de som fulföljer hade dock varit på sin plats för att kunna dra några säkra slutsatser.
När det gäller kvaliteten i utbildningen så visar enkätsvaren att oroväckande många inte tycker sig ha nytta av SFI. Drygt en femtedel tycker tillexempel att de inta haft nytta av SFI för att kunna kommunicera i olika situationer. Detta kan vara ett tecken på en bristande kvalitet eller nivå i utbildningarna som bör följas upp. Tyvärr visar inte rapporten bakgrunden på de som svarat på detta sätt så det framgår exempelvis inte huruvida de är hög eller lågutbildade. Att får reda på mer utförliga motiveringar till missnöjet eller vad man tycker saknas skulle vara av intresse.
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner månadsrapporten och beslutar att lägga den till handlingarna
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Arbetsmarknadsnämndens protokoll från den 22 maj 2012, justerat den 28 maj 2012.
b) Protokoll från möte med rådet för funktionshinderfrågor den 13 juni 2012, justeras den 22 augusti 2012.
c) Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation inom området personal med dnr 2011-0090, inom området Vuxenutbildning och sfi med dnr 2012-0226-1.7 samt 2012-0233-6.0 samt inom området allmänna ärenden med dnr 2012-202-1.1
d) Till nämnden inkomna handlingar till och med den 18 juni 2012.
e) Protokoll från förvaltningsgruppens möte från den 13 juni 2012, justerat den 15 juni 2012.
En skrivelse angående arbetslag inom Start med inriktning äldreomsorg överlämnades från Karin Rågsjö (V) och Daniel Söderberg Talebi (V) till nämnden för beredning.
Förvaltningschef Charlotte Svensson lämnade följande information.
- Förvaltningen har tagit fram rapporten ”Att ta tillvara kompetens” som beskriver stadens arbete för att korta invandrares väg till jobb.
- Förvaltningen kommer tillsammans med socialförvaltningen att den 15-16 oktober stå värd för en ungdomskonferens inom Eurocities.
______________________