Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2012-08-28
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras måndagen den 3 september 2012.
Remiss från kommunstyrelsen
AMN 2012-0221-1.6
Arbetsmarknadsnämndens beslut
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart.
Ärendet
Arbetsmarknadsnämnden har av kommunstyrelsen ombetts yttra sig över rubricerade motion.
I motionen anförs att arbetsmarknaden i Stockholm stad är starkt könsuppdelad och att utvecklingen går bakåt. Mot bakgrund härav föreslås att kommunfullmäktige beslutar att
Förvaltningen är positiv till att könssegregation på arbetsmarknaden inom Stockholms stad uppmärksammas och anser att det är viktigt att staden aktivt arbetar för att minska och på sikt avskaffa könssegregation.
Med utgångspunkt från hur stadens befolkning och arbetskraftens fördelas på kvinnor och män, så har staden en bit kvar till att stadens arbetskraft ska återspegla befolkningssammansättningen i staden.
Andelen deltidsanställda i staden uppgår till 16,9 % personer. Om deltidsanställningarna grundas på frivilliga val eller ej är okänt. Denna fråga har dock uppmärksammats i budget 2012 där det står att de som idag har ofrivillig deltid och vill arbete mer ska erbjudas heltid.
Ett arbete för att minska könssegregationen kan röra många olika delfrågor, t ex
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 augusti 2012.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt egna förslag enligt följande.
Vi kan idag se en tydlig tillbakagång till en allt mer könsuppdelad arbetsmarknad generellt i Sverige. I Stockholm är utvecklingen densamma och den rådande könssegregeringen är relativt fastlåst. För att ändra utvecklingen till en mer jämställd arbetsmarknad fordras en tydlig politisk vilja med tydliga mål och en långsiktig strategi.
Rätt till heltid är en av de målsättningar som borde vara relativt oproblematisk att genomföra. För att dessutom få fler att orka arbeta till 65 år fordras även kortare arbetstid för de som har tyngst jobb. Staden står inför stora rekryteringsbehov och det är uppenbart att för att locka yngre invånare att arbeta med äldreomsorg, barnomsorg etc. fordras en låglönesatsning samt en förstärkt kompetensutveckling.
Särskilt uttalande
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) och ledamoten Kristian Ljungblad (C) lämnade följande särskilda uttalande.
Alliansen uttrycker i budget för 2012 att den som idag har ofrivillig deltid och vill arbeta mer ska erbjudas heltid. Alliansen har också möjliggjort för fler att starta eget företag genom personalövertaganden, i syfte att fler kvinnor ska starta egna företag.
Sedan 2006 har antalet sysselsatta i Stockholms stad ökat med 58 100 personer och sysselsättningen har ökat mer för kvinnor än för män.
Remiss från Idrottsnämnden
AMN 2012-0227-1.6
1 Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
2 Arbetsmarknadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart.
Arbetsmarknadsnämnden har av idrottsnämnden beretts tillfälle att inkomma med yttrande avseende förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholm stad 2013-2017.
Förslaget till idrottspolitiskt program har en tydlig inriktning på folkhälsa och att få fler stockholmare fysiskt aktiva. Särskilt prioriterade grupper är.
Sju så kallade fokusområden har definierats för att staden ska nå målet att få fler fysiskt aktiva: jämställdhet och mångfald, tillgänglighet, föreningsliv, övrig organiserad idrott/motion och spontanidrott, samverkan, anläggningar och ytor för fysisk aktivitet samt idrotten som upplevelse. Till varje område finns strategier och ansvar kopplat. Ett antal indikatorer är utvalda för att det ska vara möjligt att följa upp om staden når målet. Alla stadens nämnder och bolag har ansvar att målet nås. Några nämnder föreslås få ett tydligare ansvar, nämligen idrottsnämnden, utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna samt fastighets-, stadsbyggnads- och exploateringsnämnden.
Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget till nytt idrottspolitiskt program med följande synpunkter.
Förutom att staden ska ge förutsättningar och möjligheter samt stimulera alla stockholmare att vara fysiskt aktiva anser arbetsmarknadsförvaltningen att även stadens anställda ska stimuleras till fysisk aktivitet.
De föreslagna prioriterade grupperna är viktiga att nå men det är viktigt att detta arbete sker utan att enskilda eller grupper upplever det som stigmatiserande. Det är i detta sammanhang viktigt att noga överväga valet av indikatorer för att mäta måluppfyllelse. Etnisk bakgrund, funktionsnedsättning eller socioekonomisk bakgrund hos idrottsutövare är komplicerat att mäta då staden normalt inte för den typen av statistik på individnivå. Sådan statistik kan föras med samtycke från den enskilde men ger knappast någon rättvisande bild. Ur ett integrationsperspektiv bör även övervägas hur man kan stimulera idrottsklubbar och föreningar, enskilda idrottslag (motsvarande) att arbeta för mångfald i den dagliga verksamheten.
För att följa upp möjligheterna till spontan motion/idrott i stadens anläggningar föreslår arbetsmarknadsförvaltningen att indikatorerna kompletteras för att följa upp andelen icke bokningsbar tid i förhållande till anläggningarnas totala öppethållande.
Förvaltningen ställer sig positiv till att fler stora nationella evenemang skapas för personer med funktionsnedsättning. För att optimera tillgängligheten ska staden samverka med företrädare för gruppen funktionsnedsatta vid nyproduktion, ombyggnader och anpassning av anläggningar/arenor.
Stadens målsättning ska vara att skapa förutsättningar/ge möjligheter till alla stockholmare och stadens anställda att vara fysiskt aktiva men valet vilar på den enskilde.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Idrott och motionerande är en skyddsfaktor för en bättre livskvalité. Idrott som en skyddsfaktor mot droger och kriminalitet skulle behöva belysas bättre i programmet, hur når vi de ungdomar som inte ägnar sig åt idrott och heller inte blir uppmuntrade till det.
Vi välkomnar att barn och unga med lägre socioekonomisk bakgrund ska prioriteras, eftersom låga inkomster i familjen begränsar möjligheterna att idrotta. För att leva upp till programförslagen om stöd till föreningslivet och subventionerade priser i stadens egna verksamheter för dessa grupper krävs mer resurser. Samtidigt undrar vi hur det är tänkt att barn och unga ska styrka att de tillhör en prioriterad grupp, utan att det uppfattas som utpekande för barnet, precis som förvaltningen skriver i ärendet. Subventionerade priser kan också uppfattas som diskriminerande. Det bästa vore därför generellt låga priser eller kostnadsfria aktiviteter för både flickor och pojkar.
Vi ställer oss bakom programmets vision om att fler stockholmare ska stimuleras till att bli fysiskt aktiva. Vi ställer oss också bakom programmets förslag om prioriterade grupper. Prioriteringen leder förhoppningsvis till att tillskott av nya föreningar sker där det bäst behövs utifrån hur det ser ut idag. Självklart får inte dessa prioriteringar leda till ett utpekande eller en stigmatisering. Att ge ett generellt stöd till barnfamiljer som uppbär försörjningsstöd och har barn/ungdomar i de aktuella åldrarna, så som förvaltningen föreslår, är dock ingen garanti för att programmet når sitt övergripande mål då det inte går att öronmärka pengar i försörjningsstödet på det sätt som förslaget förutsätter. Samtidigt finns det andra orsaker bakom låg fysisk aktivitet än att föräldrarna har behov av ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning. För de barn och ungdomar som har låg fysisk aktivitet av andra skäl täcker således förslaget inte in behovet.
Ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi är glada att idrottsnämnden gemensamt har beslutat att arbeta fram ett nytt idrottspolitiskt program och välkomnar att alla inblandade har haft ambitionen att ta fram ett nytt idrottspolitiskt program som samtliga partier i Stockholms kommunfullmäktige kan ställa sig bakom.
Framförallt anser vi att det är positivt att det nya idrottspolitiska programmet sätter folkhälsan i fokus och därigenom inte endast fokuserar på idrottsnämndens arbete utan tar avstamp i att detta arbete måste bedrivas av många av stadens förvaltningar. Framförallt utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna måste vara aktivt delaktiga i arbetet om vi ska nå det långsiktiga målet att alla Stockholmare år 2030 utövar idrott och motion utifrån sina önskemål och förutsättningar.
Arbetsmarknadsförvaltningen skulle kunna bidra genom att se över om det är möjligt att använda arbetsmarknadsinsatser för att stimulera föreningsaktivitet och idrottsföreningar genom resurspersoner. Speciellt skulle dessa satsningar kunna riktas mot föreningar i socioekonomiskt svagare områden som kan tänkas behöva extra stöd.
AMN 2012-0247-1.6
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att som yttrande över remiss angående revidering av ramavtal – SISAB hänvisas till vad som sägs i detta tjänsteutlåtande.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att föreslå att om ramavtalet börjar gälla 1 januari 2013 föreslås kommunfullmäktige besluta om en övergångsregel som möjliggör att nämndens hyresökning kan fördelas på flera år.
3. Arbetsmarknadsnämnden beslutar justera paragrafen omedelbart.
Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, som är helägt av Stockholms stad, äger i princip samtliga byggnader där staden bedriver pedagogisk verksamhet. Arbetsmarknadsnämnden hyr för närvarande Frans Schartaus Handelsinstitut, Kämpingeskolan, Vårbergsskolan och Åsö vuxengymnasium av SISAB.
I förslaget till reviderat ramavtal bygger hyran även fortsättningsvis på självkostnad. I övrigt föreslås bland annat en förändrad process för hur hyresgästanpassningen ska genomföras, att SISAB tar över ansvaret för all el i byggnaderna och att kostnaderna för tomträttsavgälden läggs på respektive hyresobjekt som innebär att en lägespåverkan av hyran införs.
För arbetsmarknadsnämndens lokaler blir lägesfaktorn mycket utslagsgivande. Förvaltningens främsta invändning till det reviderade ramavtalet är att den stora kostnadsökningen måste hanteras med alltför kort varsel redan till nästa verksamhetsår. Hyreskostnaden beräknas öka, netto, med hela 8,4 mnkr mellan 2012 och 2013, vilket motsvarar en ökning på 34 procent. Förvaltningen förutsätter att en övergångsregel införs så hyresökningen fasas in under flera verksamhetsår.
Arbetsmarknadsförvaltningen delar intentionerna i förslaget om att fastighetsägaren ska ta större ansvaret fastigheterna och ställer sig därför positiv till att ansvaret för ventilationen förs över till SISAB. Det måste dock förtydligas hur denna förändring ska hanteras för pågående projekt. Då arbetsmarknadsnämnden planerar att beställa en ombyggnad av Frans Schartau Handelsgymnasium finns en risk att nämnden betalar ventilationsombyggnaden två gånger, dels som ett ombyggnadstillägg enligt nuvarande ramavtal och dels som en ökad hyra enligt det reviderade ramavtalet som nu föreslås.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C), vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vi vill understryka vikten av den problematik som förvaltningen lyfter fram angående förändrade kostnader för nämnden i och med det nya avtalet. Därutöver vill vi framhålla att det, i och med att SISAB tar över ansvaret för all el i byggnaderna, försvinner ett viktigt incitament för förvaltningarna att tänka miljösmart och spara el. För att Stockholm fortfarande ska vara en miljöhuvudstad i världsklass bör därför incitament för ett fortsatt stort miljöansvar säkerställas inom SISAB.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Miljöpartiet stället sig positivt till de föreslagna förändringarna av ramavtalet med SISAB. Arbetsmiljön för de som verkar i skolan är helt central för att bra undervisning ska kunna bedrivas, och det är inte acceptabelt att brister faller mellan stolarna för att olika delar av stadens verksamheter inte är överens om vem som ska betala vad. Det är förstås av yttersta vikt att Utbildningsförvaltningen noga följer upp konsekvenserna av förändringarna och att nämnden på regelbunden basis får rapporter om dessa.
Vidare vill vi anföra att nämnden borde ha som mål att enbart hyra lokaler som klassats enligt lägst Miljöbyggnad silver. Är det verkligen rimligt att lokaler som våra medborgare ska ägna så många timmar i inte är certifierade utifrån faktorer som energianvändning, ljus, buller och farliga kemikalier?
Därutöver ställer vi oss positiva till att ansvaret för parkeringsplatser tydliggörs och att den avgiftsfria parkeringen för arbetspendling försvinner.
AMN 2012-0255-5.0
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till yttrande.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att ställa sig bakom departementsskrivelsens förslag om målgrupp för samhällsorientering.
3. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att därutöver anföra följande.
Syftet med samhällsorientering är att den ska vara ett stöd för människor som kommer till Sverige med avsikt att etablera sig här och kan som antas ha svårigheter att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Att dra en gräns för vilka som ska ingå i målgruppen för detta är naturligtvis svårt då alla människor har olika bakgrund och olika erfarenheter. Det är inte självklart att en person som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare per automatik etablerar sig i det svenska samhället, men han eller hon har andra förutsättningar än den som inte i sin vardag kommer i kontakt med etablerade svenskar. Eftersom samhällsorienteringen finansieras med gemensamma skattemedel är det också rimligt att dessa används på ett balanserat sätt där de antas göra mest nytta, vilket innebär ett behov av att prioritera. Vi anser därför att departementsskivelsens förslag om målgrupp är väl avvägd och ställer oss bakom förslaget.
4. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att justera ärendet omedelbart.
Arbetsmarknadsnämnden har av kommunstyrelsen beretts tillfälle att inkomma med yttrande avseende
· Förslag till ny lag om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare som innebär att fler nyanlända invandrare, än de som omfattas av etableringslagen och den föreslagna tillfälliga utvidgningen av denna lag, skall erbjudas samhällsorientering
· Förslag till ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som möjliggör för kommunerna att samverka med varandra avseende samhällsorientering på samma sätt som de får samverka i fråga om samhällsorientering enligt etableringslagen
· Förslag till ändring i lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi-bonuslagen) föranlett av att nya betygsbeteckningar införs i skollagen
Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till att målgruppen för samhällsorientering utökas, men ställer sig inte helt bakom de föreslagna undantagen. Förvaltningen anser att arbetskraftsinvandrare, personer över 65 år och gymnasieelever också ska erbjudas samhällsorientering.
Arbetsmarknadsförvaltningen anser också att familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare och har anknytning till gäststuderande och gästforskare ska erbjudas samhällsorienteringen.
När det gäller de ekonomiska konsekvenserna av föreslagna förändringar bedömer förvaltningen att dessa kan bli kännbara
· dels beroende på målgruppens storlek och dess sammansättning
· dels till följd av att den uppsökande verksamheten behöver förstärkas om lagstiftarens intentioner skall infrias
Arbetsmarknadsförvaltningen befarar av ovan nämnda skäl att den genomsnittliga kostnaden som beräknats till 6000 kr per person inte kommer att räcka.
Arbetsmarknadsförvaltningen tillstyrker ”Förslag till ändring i lagen om (2009:47) vissa kommunala befogenheter som möjliggör för kommunerna att samverka med varandra avseende samhällsorientering”. Samverkan är en förutsättning för att kunna tillhandahålla samhällsorientering på ett kostnadseffektivt sätt, inte minst vad gäller udda språk med få deltagare.
Arbetsmarknadsförvaltningen tillstyrker inte den föreslagna ändringen i sfi-bonuslagen. Förvaltningen anser att det blir tydligare om det i stället för ”uppnått godkänt resultat” står ”uppnått ett godkänt betyg”.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) framlade ett eget förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) framlade ett eget förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Nämnden bifaller delvis förvaltningens förslag till yttrande över remissen.
2. Därutöver vill vi framföra följande
För att skapa en känsla av delaktighet i ett samhälle fordras ett genomtänkt arbetssätt och en större grad av uppsökande verksamhet. Detta betonas även i förvaltningens förslag. För att kunna leva upp till ambitionerna fordras även självklart ökat medelstillskott. Att exkludera personer över 65 år, gymnasielever samt arbetskraftsinvandrare från samhällsorientering är inte acceptabelt i ett samhälle där vi vill ha aktiva medborgare. Att skapa delaktighet är en nödvändig grundbult för att motverka ett än mer segregerat samhälle.
Den utveckling vi så tydligt kan se i Stockholm med ökad kunskapssegregering, ökad boende- segregering samt en fastlåst arbetslöshet i ytterstaden vittnar om att allt fler hamnar på sidan av samhället. Det ska till helt andra politiska ambitioner än de som finns idag hos majoriteten för att få invånare i Stockholm att känna sig delaktiga i samhällsbyggandet.
AMN 2012-0251-6.0
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att delta i gemensam utvärdering av kvalitén hos länets vuxenutbildningsanordnare enligt rekommendation från Kommunförbundet Stockholms Län (Dnr KSL/12/0011).
3. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att justera ärendet omedelbart.
Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) arbetar på uppdrag av länets kommuner mot en gemensam vuxenutbildningsregion. En del i detta arbete utgör ett förslag till en samordnad utvärdering av kvalitén i länets vuxenutbildning. KSL rekommenderar kommunerna i länet att delta i den gemensamma utvärderingen enligt bifogat avtalsunderlag.
Förvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden tecknar avtal om att delta i en gemensam utvärdering enligt förslag från Kommunförbundet Stockholms län.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är hög tid att stärka utvärderingen av vuxenutbildningen i Stockholms län.
Med så många utövare och med så skiftande upplägg behövs en tydlig stringent kontinuerlig samt transparant utvärdering.
Vuxenutbildningen i Stockholm är tydligt i behov av ökad uppföljning, och satsningar för att öka kvalitén i den undervisning som erbjuds våra medborgare i staden. Miljöpartiet ställer sig därför positiva till ett deltagande i denna länsgemensamma utvärdering.
AMN 2012-210-4.0
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att skrivelsen besvaras med hänvisning till tjänsteutlåtandet.
En skrivelse från Karin Gustafsson (S) har inkommit till arbetsmarknadsnämnden. Enligt skrivelsen har staden genom sina arbetsmarknadsinsatser främst fokuserat på personer som uppbär försörjningsstöd. Karin Gustafsson (S) anser att detta arbete behöver kompletteras med fokus på personer i arbetsför ålder som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden och inte har någon registrerad inkomst eller myndighetskontakt och således är ”osynliga” i statistiken.
Arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i sitt svar att det inte genomförts någon kartläggning liknande den i Botkyrka kommun över andelen personer som inte har någon registrerad inkomst eller myndighetskontakt. Förvaltningen har i uppdrag att genom Jobbtorg Stockholm arbeta med personer som uppbär försörjningsstöd men har även en uppsökande verksamhet inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret för unga 16-19 år som inte går i skolan. Arbetsmarknadsförvaltningen har utöver detta en uppsökande verksamhet för unga 19-25 år genom projekten Unga in och Merit. Personer över 25 år som inte uppbär försörjningsstöd har inte tillgång till insatser via jobbtorgen men dessa personer har i likhet med andra kommuninvånare tillgång till den kommunala vuxenutbildningen.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) förslag till beslut.
Ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Att arbetsmarknadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning som tar reda på hur stor andel av stadens befolkning över 16 år som befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden, studier, arbetsmarknadsåtgärder, pensions- eller trygghetssystem.
Arbetsmarknadsförvaltningen skriver att uppdraget idag är: ”att genom Jobbtorg Stockholm arbeta med personer som uppbär försörjningsstöd” samt ”en uppsökande verksamhet inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret för unga 16-19 år som inte går i skolan”. Man skriver vidare att man inte har tillgång till statistik så att det går att fastställa hur stor den grupp är som står utanför arbetsmarknaden såväl som trygghetssystem. Socialdemokraterna tycker att det är synd att förvaltningen inte har någon sådan kartläggning och skulle önska att en sådan genomfördes. Problemen med utanförskap blir inte mindre för att människor inte uppbär försörjning från staden utan kan tvärtom vara större.
AMN 2012-212-4.0
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
En skrivelse från Karin Rågsjö (V) och Daniel Söderberg Talebi (V) har inkommit till arbetsmarknadsnämnden. Enligt skrivelsen är sommarjobben i Stockholms stad som erbjuds ungdomar eftertraktade men till skillnad från andra kommuner har Stockholms stad begränsat sin kvot till att erbjuda sommarjobb till cirka 16 procent av samtliga ungdomar. Skrivelsen tar upp att detta innebär att många ungdomar blir utan sommarjobb eftersom de saknar kontakter på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i sitt svar att stadens sommarjobb riktar sig till ungdomar som slutar år 9 i grundskolan och år 1 och 2 i gymnasieskolan eller omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret i åldrarna 16-19 år. Ungdomarna ska vara mantalsskrivna i Stockholm. Målgruppen utgörs av totalt 24 244 ungdomar. Av dessa ansökte 10 142 ungdomar (42 procent), i den aktuella målgruppen ungdomar sommarjobb. Av de sökande har hittills 5023 ungdomar anställts av stadens förvaltningar och ytterligare ett par hundra inom stadens bolag, vilket är ca 22 procent av samtliga ungdomar i målgruppen eller 54 procent av de sökande. Ytterligare drygt 800 ungdomar har erbjudits jobb, men tackat nej. Totalt har över 6000 ungdomar i Stockholm erbjudits sommarjobb inom staden.
Enligt förvaltningens beräkningar är lönekostnaden inklusive påslag för sociala avgifter för de som anställts drygt 47 mnkr. Lönekostnaden för att anställa samtliga sökande har beräknats till 94,7 mnkr. inklusive påslag för sociala avgifter. Till detta kommer handläggarkostnader för administration och arbetsledning/handledning m.m. som krävs för att sysselsätta ungdomarna.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) samt ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att sätta igång arbetet med att utreda möjligheten att ge samtliga sökande sommarjobb
2. Därutöver anföra
I svaret på den skrivelse vänsterpartiet lämnade in till arbetsmarknadsnämnden i maj angående antalet sommarjobb 2012 framkommer att skillnaderna mellan stadsdelarna inte är försvarbara. Just därför borde Stockholm erbjuda samtliga ungdomar som söker sommarjobb ett arbete. Det är inte rimligt att skillnaderna mellan stadsdelarna är så stora.
Att 58 % av ungdomarna i Skärholmen och 34 % i Farsta erbjuds arbete medan 76 % i Rinkeby erbjuds arbete stämmer inte med den kommunala likställighetsprincipen. Vi bor i en stad, inte i 14 småstäder. Kostnaden för att anställa samtliga sökande skulle enligt arbetsmarknadsförvaltningen hamna på 94,7 mnkr. I förlängningen är det en social investering som vi tjänar på. Vi har råd med att erbjuda ungdomar i hela staden sommarjobb och inte som nu diskriminera så många ungdomar för att de råkar bo i fel stadsdel.
AMN 2012-214-4.0
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att skrivelsen besvarats med hänvisning till tjänsteutlåtandet.
En skrivelse från Karin Rågsjö (V) och Daniel Söderberg Talebi (V) har inkommit till arbetsmarknadsnämnden. Skrivelsen tar upp frågan om praktikanter har heltäckande försäkring under praktik samt om fackliga kontakter innan praktikplacering godkänns. I de fall fackliga kontakter inte tas önskas svar på varför och hur garanteras att oseriösa arbetsgivare inte beviljas praktik. En fråga är också om aspiranter har placerats på praktik hos bemanningsföretag som saknar kollektivavtal.
Arbetsmarknadsförvaltningens bedömning är att aspiranter i praktik har ”schyssta villkor”. Praktikanter har genom de försäkringar som staden tecknat ett godtagbart försäkringsskydd och ingår i samma olycksfallsförsäkring som gäller för barn- och ungdomar upp till 24 år i verksamhet där Stockholms kommun är huvudman, deltagare i kommunal/fristående vuxenutbildning med flera. Likaså finns en ansvarsförsäkring.
Kontakter med lokal facklig organisation sker genom arbetsförmedlingen då myndigheten är ansvarig för praktikavtalet och av stadens förvaltningar/bolag som tar emot praktiktanter. Praktikplaceringar hos privata företag och i den mån det eventuellt skulle förekomma hos bemanningsföretag föregås av seriositetskontroll men krav på kollektivavtal ställs inte. Krav på kollektivavtal skulle enligt förvaltningens bedömning avsevärt begränsa möjligheterna till praktikplacering. Förvaltningen har rutiner för uppföljning såväl under som efter en praktikperiod, och skulle det då visa sig att platsen är olämplig på något sätt avbryts praktiken och platsen används inte fortsättningsvis.
Vänsterpartiet har lämnat in en skrivelse om hur staden arbetar för att kvalitetssäkra praktikplaceringar förmedlade via jobbtorg. I skrivelsen lyfter vi upp vikten av att kvaliteten på praktikplaceringar följs upp samt att det måste gå att få fram en heltäckande bild och statistik över stadens praktikplaceringar. Någon sådan heltäckande statistik har ännu inte presenterats för arbetsmarknadsnämnden. Vidare tar skrivelsen upp frågan om praktikanter har ett fullgott försäkringsskydd, om lokal facklig organisation kontaktas innan en praktikplacering godkänns samt om det stämmer att praktikanter placerats på bemanningsföretag som saknar kollektivavtal.
I svaret på skrivelsen uppger förvaltningen att ”praktikplaceringar hos privata företag och i den mån det eventuellt skulle förekomma hos bemanningsföretag förgås av seriositetskontroll men krav på kollektivavtal ställs inte”. Förvaltningen skriver också att ”praktikplaceringar som jobbtorget gör hos privata arbetsgivare eller frivilligorganisationer (motsvarande) innefattar inga kontakter med lokala fackliga organisationer”.
Svaret är anmärkningsvärt och väcker en rad farhågor. Vänsterpartiet vill än en gång understryka att det är problematiskt att förvaltningen inte verkar ha en samlad bild över vilka privata företag som tar emot praktikanter via jobbtorg.
Förvaltningen utesluter inte, men vet inte säkert, att praktikplaceringar sker hos bemanningsföretag. Då krav på kollektivavtal inte uppställs är det alltså möjligt att praktik skett hos bemanningsföretag som saknar kollektivavtal. Arbetsmarknadens parter, på t.ex. partihandelsområdet är överens om att bemanningsföretag ska ha kollektivavtal. Vidare kan man fråga sig hur ett företag (bemanningsföretag) som inte har arbetsledningsrätt på själva arbetsplatsen (kund) kan garantera en fullgod praktik. Det är inte rimligt att anta att bemanningsföretagets kundföretag ska handleda praktikanten. Vänsterpartiet är av den åsikten att en praktikplacering ska rymma upplärnings- och utbildningsmoment.
Mest anmärkningsvärt är ändå att förvaltningen verkar tro att ”schyssta villkor” hos privata arbetsgivare kan garanteras genom att jobbtorg gör en ”seriositetskontroll” hos skatteverket. Skatteverket har ingen möjlighet att ge information om ett företag har bra villkor för anställda och praktikanter. Det är arbetsmarknadens parter och då i synnerhet lokal facklig organisation som har den kunskapen. Främst handlar det om att ta reda på om arbetsgivaren tillämpar kollektivavtalsenliga villkor, det vill säga arbetsvillkor som lever upp till branschens miniminivå. Arbetsförmedlingen kontaktar lokal facklig organisation innan en praktikplacering genomförs. Det är rimligt och viktigt att samma rutin tillämpas av Jobbtorg.
Förvaltningen skriver att ”krav på kollektivavtal skulle enligt förvaltningens bedömning avsevärt begränsa möjligheten till praktikplacering”. Vänsterpartiet anser att det inte är rimligt att en avsevärd andel av praktikplaceringarna sker hos företag som saknar kollektivavtal. Samtidigt håller vi med om att även vissa mindre företag som saknar kollektivavtal kan vara bra praktikplatser om de tillämpar kollektivavtalsliknande villkor. Genom att inhämta yttrande från lokal facklig organisation samt genom att kräva kollektivavtalsliknande villkor finns utrymme för praktikplacering även på sådana arbetsplatser. Det är samma rutiner som arbetsförmedlingen tillämpar.
1. Arbetsmarknadsförvaltningen i likhet med arbetsförmedlingen kontaktar lokal facklig organisation innan en praktikplacering görs.
2. Att i övrigt anföra
I svaret på den skrivelse vänsterpartiet lämnade in till arbetsmarknadsnämnden i maj ang. schyssta villkor så anger arbetsmarknadsförvaltningen att arbetsförmedlingen använder sig av denna metod vid praktikplaceringar . Den seriositetskontroll som idag görs via skattemyndigheten kan med detta kompletteras för att skapa en helhetsbild av företaget som placeringen skall ske i.
AMN 2012-213-4.0
En skrivelse från Karin Rågsjö (V) och Daniel Söderberg Talebi (V) har inkommit till arbetsmarknadsnämnden. Enligt skrivelsen beräknas cirka 4000 ungdomar hoppa av skolan varje år men arbetsmarknadsförvaltningen har under första tertialen 2012 endast nått 200 av dessa ungdomar. Skrivelsen tar upp att det behövs mer uppföljning av förvaltningens arbete med unga som hoppat av skolan.
Arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i sitt svar att Gymnasieslussen bedömer att det är cirka 1000 unga 16-19 år som de inte når genom sin verksamhet och således är aktuella för samordnarna på Jobbtorg Stockholm. Fram till juli 2012 hade de lokala samordnarna nått 343 unga genom sitt uppsökande arbete. Parallellt med det uppsökande arbetet som bedrivits av de lokala samordnarna har de under hösten 2011 och våren 2012 fokuserat på att arbeta fram en god samverkan med andra aktörer som möter unga samt upparbeta metoder och rutiner för den uppsökande verksamheten. Förvaltningen planerar att genom samordnarna utöka den uppsökande verksamheten under hösten 2012. Den utvecklade samverkan med andra aktörer som möter ungdomarna bedöms underlätta det fortsatta uppsökande arbetet.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Stockholm är en stad med mycket stark kunskapssegregering. Det handlar om klass och förutsättningar. Varje höst finns det ca 4500 ungdomar i registret Walter (utbildningsförvaltningens system där unga mellan 16-19 som inte går i skola registreras) som inte är registrerade att de har skola eller jobb.
Varje år i Stockholms stad är det ca 1000-1500 ungdomar som ingen har en aning om vad de sysslar med. Det är ett samhälleligt misslyckande att ge upp 1000-1500 unga människor. Ett antal av dessa är en mycket bra rekryteringsbas för brottslig verksamhet. Andra mår psykiskt dåligt. Ansvaret ligger på den borgerliga majoriteten i Stockholm som trots kritik från exempelvis stadsrevisionen inte har gjort tillräckligt.
Att gå i gymnasiet är frivilligt. Men att så många unga lämnas åt sitt öde är inte rimligt. Det borde vara Stockholms ansvar att ge varje ung människa maximala förutsättningar för att klara sin utbildning. Så är det inte idag. Alltför många lämnas på vägen utan betyg från grundskola eller gymnasium. På Stockholms jobbtorg är det mellan 35 och 40 % som saknar betyg från gymnasiet eller grundskolan. Ett enormt misslyckande för den borgerliga skolpolitiken.
Vi har ett skolsystem i Stockholm och i Sverige som är segregerande. Stadens skolinspektion tecknar i 2011 års rapport bilden av en allmän kunskapssegregering som ökat det senaste decenniet.I betygsresultaten från Stockholms gymnasieskolor urskiljs ett mönster. Å ena sidan är de framgångsrika eleverna, som motsvarar cirka två tredjedelar, något mer framgångsrika än riksgenomsnittet. Å andra sidan är de minst framgångsrika eleverna en större andel i Stockholm än i riket som helhet. Exempelvis är det fler som inte fullföljer sina gymnasiestudier i Stockholm Kunskapssegregationen är djup mellan Stockholms välmående delar och de mer socialt utsatta. De unga människor som inte Stockholms stad lyckas leverera en utbildning till blir sannolikt arbetslösa. Utan utbildning inget jobb eller möjlighet att studera. Arbetslinjen borde väl rimligtvis även inbegripa möjligheten till utbildning?
Det är på sin plats att flera aktörer vill införa bättre mätsystem och datakraft och på så sätt höja träffsäkerheten när det gäller avhoppade skolelever – d. v. s. en aktuell så nära verkligheten som möjligt.
Arbetet på fältet och uppsökararbetet är utomordentligt viktigt på flera sätt, det vill säga inte bara det faktum att man få kontakt med avhoppade eleven, men också vad han eller hon har förutsättning och funderingar för framtiden. Information om olika studievägar är av stor vikt, både yrkes utbildningar och reguljära utbildningar i komvux samt ekonomiska förutsättningen för att kunna läsa utbildningen.
Miljöpartiet de gröna tror på att ge en chans till de avhoppade eleverna för att kunna fullgöra gymnasium kompetens. Vi lever i en tid där kraven på god och aktuell kompetens är all mer intensivare i samhället och att ha gymnasiekompetens bedöms som lägste lager i arbetsmarknaden.
Miljöpartiet vill uttömma alla möjligheter så att avhoppade elever får en chans till för att kunna fullfölja sin gymnasieutbildning och den ekonomiska förutsättningen är inte mist viktiga.
AMN 2012-249-16
En skrivelse från Karin Rågsjö (V) och Daniel Söderberg Talebi (V) har inkommit till arbetsmarknadsnämnden. I skrivelsen föreslår Vänsterpartiet att arbetsmarknadsförvaltningen ska starta ett arbetslag med inriktning äldreomsorg inom START. Enligt skrivelsen skulle ett arbetslag inom äldreomsorgen utgöra en möjlighet för aspiranter som är intresserade av vård- och äldreomsorgssektorn att prova på arbetet innan de söker en vårdutbildning.
Arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i sitt svar att arbetsmarknadsnämnden tillsammans med äldrenämnden i budget 2012 fått i uppdrag att utreda möjligheterna att starta en verksamhet liknande Stockholmsvärdar inom äldreomsorgen. Respektive förvaltning har påbörjat detta arbete under våren 2012 och förväntar sig kunna presentera ett förslag till respektive nämnd under hösten 2012.
Äldreomsorgen är en krisbransch. Endast 4 % av ungdomarna väljer en linje med inriktning på äldreomsorg. Allt för många som arbetar inom äldreomsorgen saknar helt utbildning eller erfarenhet.
Det finns en stor potential i att utbilda aspiranter för att kunna arbeta inom äldreomsorgen. Att ge mer långsiktiga utbildningar likställda med vårdbiträden eller undersköterskor skulle vara en investering för framtiden.
AMN 3.2-0014/2011
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner rapporten
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att sprida de tre verktygslådor som tagits fram inom projektet till stadens nämnder och bolag
3. Arbetsmarknadsnämnden uppdrar åt arbetsmarknadsförvaltningen att i arbetet med verksamhetsplan 2013 ta i beaktande de rekommendationer och råd som kommit fram genom kollegiegranskningen.
MIXITIES - Making integration work in Europe’s cities - är ett projekt som handlat om ömsesidigt lärande mellan städer inom integrationsområdet vad avser ledning och styrning. Projektet genomfördes under perioden 15 november 2010 - 15-maj 2012.
Projektet genomfördes under ledning av EUROCITIES,( ett nätverk för europeiska storstäder), och medfinansierades av EU-kommissionen. Syftet med projektet var att sprida och stödja genomförandet av åtaganden som finns i ”Integrating Cities Charter” (benämns fortsättningsvis avsiktsförklaringen). Genom att underteckna denna avsiktsförklaring har ett antal städer åtagit sig att tillhandhålla lika möjligheter för alla invånare, integrera invandrare och inkludera mångfalden i befolkningen. Avsiktsförklaringen är underskriven av Stockholm.
MIXITIES har fokuserat på tre områden: antidiskrimineringspolitik, introduktions- och språkkurser för invandrare och mångfaldskompetens i offentlig verksamhet.
Kollegiegranskningar har genomförts under 2011 inom vart och ett av dessa tre temaområden. I Stockholm genomfördes en granskning av introduktions- och språkkurser.
Kollegiegranskningsteamets slutsats var att Stockholms stad har kommit långt då det gäller att svara upp mot Integrating Cities Standard för introduktions- och språkkurser. Det politiska ledarskapet, resurser och pedagogisk kompetens gör att Stockholm helt klart tillhör Europas ledande städer då det gäller att tillhandahålla dessa viktiga tjänster. Trots detta så bedömde granskningsteamet att staden inte helt genomfört vissa aspekter i Integrating Cities Standard.
Mot bakgrund härav rekommenderas staden att överväga följande åtgärder.
Ledamoten Jan-Olof Gustavsson m.fl. (S) och vice ordförande Karin Rågsjö (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Arbetsmarknadsförvaltningen har skrivit en heltäckande rapport angående projektet, vi vill dock poängtera två frågor som inte omnämns i rapporten:
1) Att det idag finns motsättningar i stadens målsättningar för utbildningar som vänder sig till invandrare och flyktingar, t.ex. om ”arbete först” eller social integration ska komma först, samt att detta är en av anledningarna till att en transparent och offentligt synligt övergripande strategi efterlyses. Det räcker inte, som det står i rapporten, att stadens integrationspolitik täcks med ett stycke i stadens 400-sidiga budget.
2) Att dagens system för jobbtorg utestänger invandrare/flyktingar – oftast kvinnor– som inte ansöker om försörjningsstöd och ändå behöver stöd för att komma ut på arbetsmarknaden.
AMN 2012-287-1.2
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner rapporten.
I budget 2012 fick socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna i uppdrag att utveckla arbetsmarknadsinsatser och ett gemensamt sätt att bedöma vilka som kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande, utvärdera arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls och utveckla insatser för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Uppdraget har delats in i två block varav det ena hanterar frågan om gemensamma kartläggnings- och bedömningsinstrument. Från maj till september testas nu två kartläggningsinstrument, ett för initial bedömning och ett för fördjupad bedömning. Utvärdering sker under hösten, därefter kommer en plan att tas fram för implementering i hela staden. Det andra blocket hanterar frågan om stadsdelsförvaltningarnas arbetsmarknadsinsatser. Under våren har begreppsdefinition, målgrupper och kartläggning av insatser prioriterats. Under våren har också en genomgång av återremitteringar från jobbtorgen till stadsdelar genomförts som en del i underlaget för fortsatt arbete.
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner månadsrapporten och beslutar att lägga den till handlingarna
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Arbetsmarknadsnämndens protokoll från den 18 juni 2012, justerat den 20 juni 2012.
b) Protokoll från möte med rådet för funktionshinderfrågor den 22 augusti 2012, justeras den 19 september 2012.
c) Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation inom området ekonomi och upphandling med dnr 2012-108-2.7.1, 2012-0262-5.0, 2012-0224 och 2012-0195-2.7.2, inom området personal med dnr 2012-0248 samt inom området Vuxenutbildning och sfi med dnr 2012-0259 och 2012-0260.
d) Protokoll från förvaltningsgruppens möte från den 23 augusti 2012, justerat den 24 augusti 2012.
Anton Andersson (S) ställde en fråga angående när IFAU beräknas presentera utvärderingen av Jobbtorgens verksamhet. Utvecklingschef Karin Eriksson Bech svarade att en delrapport av utvärderingen förväntas presenteras under hösten.
Avdelningschef Helene Bengtson informerade om rekryteringar till chefstjänster inom arbetsmarknadsavdelningen.
- Den 1 oktober börjar Katarina Bexar börjar som chef för Jobbtorg Stockholm i Kista och Åsa Enrot tillträder som chef för Jobbtorg Stockholm i Vällingby.
Avdelningschef Leif Styfberg informerade om rekryteringar till chefstjänster inom sfi-avdelningen.
- Den 1 september börjar tre nya rektorer; Christina Rydén på Sifa, Tobias Fannkvist på Sfi Västerort och Sivert Kvarnéus på Sfi Söderort.
Carin Larsson, Centrum för samhällsorientering, informerade för det kommungemensamma arbetet med samhällsorientering.
______________________